Gå till innehållet
Laddar…

FN kräver att Sverige lever upp till barnkonventionen

Idag riktade FN:s barnrättskommitté kritik mot Sverige. Regeringen måste vidta åtgärder för att skydda och stärka barns rättigheter anser kommittén. UNICEF Sverige uppmanar regeringen att ta kritiken på allvar och ta fram en åtgärdsplan.

Granskningen av Sverige sker vart femte år, liksom för alla länder som ratificerat, det vill säga förbundit sig att följa, barnkonventionen. Barnrättskommittén, som finns i Genève, är ingen domstol utan består av 18 experter på barnrättsfrågor från olika länder. Kommitténs uppgift är att uppmärksamma kränkningar av barns rättigheter och komma med förslag till åtgärder.

En förutsättning för att detta granskningssystem ska fungera och få effekt i praktiken är att regeringen tar kritiken på allvar. Men detta är inte alltid fallet för svensk del. Vi är bekymrade över att regeringen ofta intar en defensiv hållning och försöker hitta svar för att undkomma de krav på förbättringar som lämnas. Flera rekommendationer från kommittén har dessutom återkommit flera gånger. Vi vill nu se att regeringen tar till sig förslagen och utgår från dem när reformer görs.

Kommittén uppmanar regeringen bland annat att:

  • Skriva på det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen om individuell klagorätt för barn. Tilläggsprotokollet ger barn möjlighet att lämna in klagomål till FN:s barnrättskommitté om deras rättigheter kränkts och de inte haft möjlighet att få upprättelse i hemlandet.
  • Skydda barn mot diskriminering och se till så att de får lika tillgång till sina rättigheter oavsett bakgrund och boendekommun.
  • Utreda barns egna asylskäl noggrant och tydliggöra detta i lagen.
  • Skydda barn som är omhändertagna av de sociala myndigheterna mot utvisning.
  • Ge barn verkligt inflytande och rätt att bli hörda i olika beslutsprocesser, såsom i socialtjänstens utredningar och i migrationsärenden.
  • Stärka barnrättsperspektivet i biståndet genom barnkonsekvensanalyser.
  • Låta barnkonventionen ha företräde framför annan lagstiftning vid en konflikt.
  • Förebygga barnmisshandel.
  • Garantera att barn som är frihetsberövade får sina rättigheter respekterade fullt ut.

Här finns kritiken att läsa i sin helhet.

Vuxna måste lyssna mer på barn

Budskapet kunde inte bli mer glasklart. När Sveriges barnminister och andra representanter från regeringen igår fick träffa barn och utsända från organisationerna Faco, AIF Barrikaden, Scouterna, Sveriges kvinno- och tjejjourer och Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU), var det ett tema som genomsyrade alla problem och sakområden: Vuxna måste lyssna mer på barn.

Det kan tyckas självklart. Att lyssna på, och ta intryck av, barn borde vara punkt nummer ett på dagordningen för beslutsfattare – i synnerhet i samband med beslut som berör barnen själva. Men när Nätverket för barnkonventionen – en sammanslutning av 45 organisationer som arbetar för barnkonventionen, där Unicef för närvarande är ordförande – genomförde sin årliga hearing där barn och unga från olika organisationer ställer sina viktiga frågor till beslutsfattare och ministrar, återkommer problemet med brist på barns delaktighet och inflytande.

Många av de frågor barnen lyfte i samtalen med barnminister Åsa Regnér, statssekreterare Lars Westbratt och Anna Karin Hildingson Boqvist från Sveriges barnombudsman, speglar kritiken som FN:s barnrättskommitté riktat till Sverige: oförmågan att på ett tillbörligt sätt låta barns egna röster höras och påverka beslut, samt att etablera rutiner och verktyg för att göra barn delaktiga.

  • Vi hör om barn i asylprocesser som inte får sina rättigheter tillgodosedda på samma sätt som andra barn. Att till exempel försöka delta i fritidsverksamheter utan personnummer är ofta en återvändsgränd för asylsökande barn.
  • Barn till föräldrar med ursprung i andra länder beskriver skamlig diskriminering, exempelvis genom omotiverade poliskontroller.
  • Vi får ta del av historier där barn som placerats i familjehem inte blir lyssnade på, exempelvis hur barn som placerats i familjehem berövas möjligheten att hålla kontakten med sina familjehemsfamiljer när de återförenas med sina biologiska familjer – trots att de ibland tillbringat många år med .
  • Andra barn som levt i våldsamma familjesituationer berättar starka historier om hur de tvingas umgås, och ibland till och med bo med, en förälder som varit våldsam.
  • När barn blandas in i domstolsärenden blir de sedan inte lyssnade till; det är bara föräldrarnas – och förövarnas – perspektiv som hörsammas.

Vad händer med alla dessa starka berättelser? Går de in i våra öron och ut genom det andra? Nätverket för barnkonventionen har som rutin att dokumentera allt barnen förmedlar till makthavarna, och efter fem år av återkommande hearingar sammanställs allt och skickas till FN:s barnrättskommitté. De använder det i sin tur som underlag när de sedermera granskar och ställer krav på den svenska regeringens agerande för att tillgodose barns rättigheter och delaktighet. Vi på UNICEF Sverige använder precis som andra organisationer även barnens information som grund för vårt eget påverkansarbete för barns rättigheter. Det kan – som sagt – tyckas självklart. Att lyssna på, och ta intryck av, barn måste vara punkt nummer ett på dagordningen om man jobbar för att stärka barns rättigheter.

FN granskar Sverige

Vid dagens möte med FN:s barnrättskommitté i Genève kommer UNICEF Sverige att, tillsammans med andra barnrättsorganisationer, ta upp frågor där barns rättigheter inte uppfylls i Sverige. Vi gör detta för att uppmärksamma kommittén på områden där vi anser att ytterligare åtgärder krävs av regeringen för att följa barnkonventionen.

Regeringen granskas vart femte år av FN:s barnrättskommitté om hur väl man lever upp till barnkonventionens bestämmelser, som ju Sverige lovat att följa i och med ratificeringen redan år 1990. Generellt sett har barn i Sverige det bra men det finns barn vars rättigheter kränks, och det är deras situation och livsvillkor vi har i uppdrag att belysa.

Vi identifierar problem i lagstiftning och praxis, låter barn själva berätta om sina erfarenheter och vi ger förslag på lösningar. I vår alternativrapport som är ett viktigt komplement för FN:s barnrättskommitté till regeringens rapport, beskriver vi de områden som vi särskilt fokuserar på i vårt dagliga arbete för att stärka barns rättigheter:

I januari 2015 är det dags för den svenska regeringen att inställa sig hos kommittén och utfrågas om ovanstående frågor och många andra. Därefter lämnar kommittén sina rekommendationer och krav på åtgärder så att barns mänskliga rättigheter enligt barnkonventionen respekteras och genomförs i praktiken av myndigheter, rättsväsendet, socialttjänsten och skolan.

Här är våra krav på Sverige till FN:s barnrättskommitté

Det är återigen dags för den svenska regeringen att granskas av FN:s barnrättskommitté i Genève. Regeringen lämnade sin femte rapport till barnrättskommittén i september 2012 och idag lämnar vi vår alternativa rapport.

Granskningen, som görs var femte år av FN:s barnrättskommitté, syftar till att se hur staterna följer barnkonventionen. Varje land bedöms utifrån sina förutsättningar, vilket innebär att högre krav ställs på Sverige än ett låginkomstland. Varje land ska nämligen vidta alla lämpliga åtgärder för att genomföra rättigheterna i konventionen och när det handlar om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ska det ske med utnyttjande till det yttersta av sina tillgängliga resurser. Sveriges regering lämnade in sin femte rapport till FN:s barnrättskommitté i september 2012, och idag lämnar vi vår alternativa rapport. Den innehåller förslag till förändringar inom de prioriterade områden som vi arbetar dagligen med att förbättra:

  • Tillämpa barnkonventionen på alla samhällsnivåer.
  • Stoppa handeln med barn.
  • Öka delaktigheten för barn i socialt utanförskap.
  • Stärka barnets bästa för barn på flykt.
  • Uppnå FN:s millenniemål.

Våra krav handlar bland annat om att

  • Barnkonventionen måste inkorporeras och bli svensk lag.
  • Brottsbalken måsta ändras så att det finns en särskild bestämmelse om människohandel med barn.
  • Barn ska ha rätt till en bra och likvärdig utbildning, oavsett bakgrund eller boendekommun.
  • Barn inte ska kunna utvisas under pågående samhällsvård.
  • Barnrättsperspektivet måste bli tydligare i biståndet.

Nu påbörjas en granskningsprocess innan de slutliga rekommendationerna från FN:s barnrättskommitté kommer nästa år. Vi förväntar oss att regeringen då kommer att ta kritiken på allvar och rätta sig efter den. Det finns ingen domstol som dömer ett land för brott mot barnkonventionen utan det som finns är denna kommitté vars förslag till förbättringar är nyckeln till förändring för att stärka barns rättigheter.

Nu lyfter vi skolkritiken till FN:s barnrättskommitté

UNICEF Sverige anser att staten måste ta ett större centralt ansvar för skolan och att det behövs ett barnperspektiv i utformningen av skolpolitiken. Betänkandet ”Staten får inte abdikera – om kommunaliseringen av den svenska skolan” stärker oss i den uppfattningen. Nu överlämnar vi våra rekommendationer till FN:s barnrättskommitté.

IMG_7136-2

Rapporterna kring försämringar i den svenska skolan, både vad gäller likvärdighet och kvalitet på utbildning, har duggat tätt den senaste tiden – nu senast i regeringens särskilde utredare Leif Lewins betänkande ”Staten får inte abdikera – om kommunaliseringen av den svenska skolan” som överlämnades till utbildningsminister Jan Björklund häromdagen. I betänkandet uppges att kommunaliseringen av skolan och en rad politiska beslut sedan början av 1990-talet i stora delar har blivit ett misslyckande, som bidragit till försämrade studieresultat, minskad likvärdighet samt sänkt statusen för läraryrket.

Vi ser med oro på att barn i Sverige får allt svårare att få sina rättigheter till skola och utbildning tillgodosedda och att faktorer som boendekommun, socioekonomisk bakgrund och föräldrars utbildningsnivå i allt högre grad spelar in när det gäller barns möjligheter att nå goda skolresultat. Regeringen måste ta ett större centralt ansvar för skola och utbildning för att garantera alla barns rätt till en kvalitativ och likvärdig utbildning.

I den samhälleliga och politiska debatten om det svenska skolsystemet har barn och ungas perspektiv till stora delar uteblivit. I en nordisk studie UNICEF genomförde år 2010 uppgav de svenska eleverna i hög grad att de inte blir lyssnade till när beslut fattas i skolan. De svenska eleverna upplevde sig ha minst möjligheter till inflytande i skolan bland de nordiska respondenterna. FN:s barnrättskommitté har också kritiserat Sverige för barn och ungas brist på inflytande. Vi anser att barn och unga ska komma till tals och vara delaktiga när skola och utbildning debatteras eller behandlas.

Även perspektivet kring barn och unga som lever i socialt utanförskap – deras sårbarhet och behov för att kunna tillgodogöra sig utbildning – har uteblivit i för hög utsträckning. Barn och unga som lever i sårbara situationer rapporterar att deras skolor avfolkas på högpresterande elever och att skolorna därmed sänker ambitionsnivån. De uppger också att skolan är utformad utifrån antagandet att alla barn har föräldrar som kan hjälpa till med läxläsning, vilket inte är en självklarhet för alla barn. Detta är särskilt alarmerande med tanke på att utbildning är en nyckelfaktor för att få till ökad social inkludering bland barn och unga. Barn i socialt utanförskap – deras perspektiv, erfarenheter och förslag på vägar till ökad delaktighet – måste beaktas när skola och utbildning debatteras eller behandlas.

De politiska utspelen kring skolan har varit många och vi lär få se ännu fler inför valet. Vi kommer påpeka de brister som råder för FN:s barnrättskommitté och lägga fram tydliga rekommendationer kring behovet av ett ökat centralt ansvar för skola och utbildning. Vill anser också att det är hög tid att politikerna lyfter in barnperspektivet i utformandet av den nya skolpolitiken.

Barn tycker inte att deras åsikter tas på allvar

Idag är det 24 år sedan FN:s generalförsamling antog barnkonventionen. Men fortfarande finns brister i hur väl Sverige lever upp till barnets mänskliga rättigheter. Det visar barnens egen rapport till FN:s barnrättskommitté som överlämnades till regeringens barnrättighetsutredning i veckan.

Barnminister Maria Larsson (KD) och Kirsten Sandberg från FN:s barnrättskommitté tar emot rapporten från barn och unga.

Barnminister Maria Larsson (KD) och Kirsten Sandberg från FN:s barnrättskommitté tar emot rapporten från barn och unga.

I Sverige vill vi gärna slå oss för bröstet när det gäller barns uppväxtvillkor. Men vi har mycket kvar för att göra när det gäller barns rättigheter. UNICEF är ordförande i Nätverket för barnkonventionen som granskar hur Sverige tillämpar barnkonventionen och verkar för att barn och unga själva kan kräva sina rättigheter.

Varje år sedan 1992 har vi bjudit in regeringen till en hearing med barn och unga. I måndags överlämnade vi en rapport till regeringen från de senaste fem årens hearingar där barn berättar om sin verklighet för makthavare.

I barnens rapport beskrivs brister inom de områden där Sverige fått kritik från FN:s barnrättskommitté. Det finns fortfarande skillnader mellan kommunerna i hur väl de lever upp till barnkonventionen och vissa får inte tillgång till rättigheter som många tar för givet i samhället, såsom exempelvis kvalitativ utbildning, barnhälsovård, kultur- och fritidsaktiviteter. Det framgår även i UNICEFs egna rapporter om socialt utanförskap. Som exempel lyfter flera barn fram brist på pengar och tid som skäl till att de inte kan delta i fritidsaktiviteter. ”Om staten skulle satsa mer på barns aktiviteter skulle det finnas större möjligheter för barnen och samma villkor för alla”.

Barn med erfarenheter av migration och flykt vittnar om svårigheter att komma in i det svenska samhället och erfarenheter av diskriminering. ”Man kan bo flera år i Sverige utan att få en enda svensk kompis” säger ett barn i samband med nätverkets hearing. Många av barnen som sökt asyl berättar även om sin rädsla för att gå till skolan, oro för att familjen ska splittras och att de upplever en brist på stöd när de behöver hjälp.

Barn beskriver generellt att de får för lite information från myndigheterna när beslut fattas om dem och att deras åsikter sällan tas i beaktande. ”Hur lång tid ska det ta innan man får veta om man får bo kvar i sin fosterfamilj eller om man ska få flytta hem till sina biologiska föräldrar igen? Vissa fosterbarn vågar inte fästa sig vid fosterfamiljen ifall de kanske ska flytta hem igen.”

Generellt beskriver barnen att beslut ofta fattas över deras huvuden och att de inte tycker att deras åsikter tas på allvar. Det kan vara i vårdnadstvister, vid beslut om familjehemsplacering eller i migrationsprocessen. UNICEF anser att barnkonventionen som svensk lag skulle stärka barns rättigheter i många situationer. Det skulle tvinga domstolar och myndigheter att lyssna mer på barnen.

Det är barnen som är de främsta experterna på hur det är att vara barn idag. Deras röster förtjänar att tas på allvar.

Läs mer om överlämningen här: http://barnkonventionen.se/

Idag är det barnkonventionens dag!

Idag är det 23 år sedan barnkonventionen antogs av FN. Barnkonventionen innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. I Sverige har vi valt att fokusera på områden där barn är särskilt utsatta och Sverige inte lever upp till barnkonventionens bestämmelser.

UNICEF ingår i ett nätverk som kallas Nätverket för barnkonventionen och som varje år arrangerar en hearing där barn och unga under 18 år bjuds in för att ställa sina viktiga frågor till beslutsfattare och ministrar. Årets ministerhearing går av stapeln idag på Kulturhuset i Stockholm. Medverkande är bland annat barnminister Maria Larsson och kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth.

De frågor och förslag som kommer fram under hearingen sammanställs sedan till en rapport som lämnas till FNs barnrättskommitté i Geneve. Kommittén läser igenom alla rapporter som kommer in och pratar sedan med Sveriges regering om vad de kan göra för att följa barnkonventionen bättre. Den här hearingen är alltså ett bra sätt för barn att påverka direkt till dem som har makten.

För en dryg vecka sedan avslutade vi en 3 veckor lång kampanj med samma syfte, att göra barns röster hörda. Den gången gällde det barn i socialt utanförskap. Vi samlade berättelser om socialt utanförskap för att påverka politiskt så frågan uppmärksammas bättre. Kampanjen avslutades med en parad där vi överlämnade 21 575 underskrifter mot utanförskap till barnminister Maria Larsson.

Men även om vi gått vår parad så fortsätter vårt opinions- och påverkansarbete när det gäller barn i socialt utanförskap. Vi planerar att visa filmen Mitt liv som barn för politiker och myndigheter, medverka i seminarier och möten med beslutsfattare och vara aktiva i både traditionella och sociala medier.

Det behövs insatser på flera plan för att uppmärksamma konsekvenserna av ett socialt utanförskap och för att hitta lösningar. I barnkonventionen finns inskrivet att det är UNICEFs uppgift att kämpa för att barnkonventionen efterlevs. I Sverige innebär det bland annat att arbeta för att barnkonventionen blir lag och att synliggöra frågor som barn i utanförskap. Det är en uppgift vi tar på största allvar.

Regeringens hemläxa

Idag har barnminister Maria Larsson bjudit in oss och andra barnrättsaktörer till ett möte för att diskutera framsteg och utmaningar för att säkerställa barnets rättigheter.

Initiativet välkomnar vi och det sker med anledning av regeringens rapport till FN:s barnrättskommitté. Rapporten ligger till grund för FN-kommitténs granskning och utfrågning av Sverige om hur staten och kommuner lever upp till bestämmelserna i barnkonventionen. Vid mötet idag hoppas vi få möjlighet att fokusera på några av de frågor som har koppling till det FN:s barnrättskommitté tidigare kritiserat Sverige för. Det handlar om områden där det krävs insatser för att stärka barns rättigheter. Här är några exempel på områden där vi anser att insatser behövs för att stärka barn rättigheter:

  • Barnkonventionens svaga juridiska status, dvs. att den inte är svensk lag. Det krävs att den blir lag för att innehållet ska tas på allvar av myndigheter, domstolar och andra beslutsfattare.
  • Barn utsatta för människohandel som faller mellan stolarna på grund av bristande kunskap hos ansvariga myndigheter. Det krävs en handlingsplan mot alla former av människohandel med barn, inte enbart prostitution. Detta blir tydligt i Länsstyrelsens rapport som publicerades häromdagen (uppmärksammas bland annat av Erik Helmerson på ledarplats i DN idag, i Rädda Barnens blogg och i Ekot i tisdags).
  • Barn som lever i socialt utanförskap som inte får tillgång till rättigheter som utbildning, hälsa och en god levnadsstandard. Barn som hamnar utanför på grund av bakgrund, ekonomi eller var de bor. Det krävs en strategi för att förebygga ett sådant utanförskap och för att göra barn delaktiga i beslut som rör dem.
  • Barn som samhällsvårdas (LVU) och ändå utvisas tillsammans med föräldrar som bedömts olämpliga av socialtjänsten. Det krävs att denna kollision mellan LVU och utlänningslagen löses genom att barns rätt till skydd ges företräde.

Det krävs att samtliga rättigheter i barnkonventionen tas på allvar och genomförs i samhället för varje enskilt barn. Först då lever Sverige upp till sitt löfte att följa barnkonventionen, som avgavs genom att ratificera (ställa sig bakom) konventionen för över tjugo år sedan. Det är höga krav som ställs men både FN-kommittén och vi, anser att Sverige har kapacitet om viljan finns.

När ska gömda barn i Sverige få gå i skolan?

I dagarna börjar skolan. De barn som lever gömda eller som papperslösa i Sverige har dock fortfarande inte laglig rätt till skolgång trots år av löften om detta.

Foto: © UNICEF/Emma von Corswant

Samtidigt som skolstarten ska regeringen lämna in en rapport till FN:s barnrättskommitté i Genève för granskning av hur barnkonventionen följs i Sverige. En sådan rapport lämnas vart femte år. FN-kommittén har gång på gång kritiserat Sverige för att inte leva upp till barnkonventionens bestämmelse om skydd mot diskriminering och rätt till utbildning när det gäller barn som är gömda eller papperslösa. Det blir genant för regeringen att åter igen behöva förklara och försvara varför man inte respekterar samtliga bestämmelser i barnkonventionen.

Det handlar om ca 2 000 – 3 000 barn enligt den statliga utredningen som gjordes förra året (SOU 2010:5 Skolgång för alla barn). Förutom den kunskapsmässiga och pedagogiska betydelsen av utbildningen så är skolan viktig för att utvecklas socialt och psykiskt. Ett barn som lever gömd befinner sig i extrem osäkerhet, ovisshet och hopplöshet. De vuxna som finns runt omkring är själva förtvivlade och klarar ofta inte att ge barnet struktur och rutiner i vardagen. Det kan skolan hjälpa till med. Skolan kan bli ett andrum för barnet och skapa någon form av ordning i kaoset.

Det krävs att ord blir handling. UNICEF förväntar sig därför att denna fråga finns med i höstens budgetproposition.

Svenska regeringen måste ta barns rättigheter på större allvar

I slutet av förra året genomförde vi i en kampanj på temat undanflykter då vi bevakade hur barns rättigheter kränks i Sverige, idag.

Vi fick in hundratals exempel på undanflykter och många följde samma tema: vad har ett barn som får sina rättigheter kränkta för möjligheter till hjälp? Vad gör man när ett barn är uppenbart utsatt för ett brott mot barnkonventionen?

Barnkonventionen måste bli svensk lag
Det är nu över 20 år sedan Sverige skrev under barnkonventionen men trots det gäller konventionen ännu inte som svensk lag. Det finns idag inga sanktioner att ta till mot ett land som bryter mot barnkonventionen och när barns rättigheter kränks finns det heller ingen effektiv kompensation.

Nytt förslag ger barn ökade rättigheter
FN:s generalförsamling antog nyligen ett tilläggsprotokoll som ger barn en möjlighet att framföra klagomål när de har fått sina rättigheter kränkta. När nationella strukturer inte är tillräckliga eller helt enkelt saknas gör tilläggsprotokollet att enskilda barn och deras ombud får en möjlighet att framföra klagomål till FN:s barnrättskommitté.

Protokollet stärker och understryker barnets status som bärare av rättigheter. Och det är varje stats ansvar att se till att det finns instanser dit barn kan vända sig med dessa klagomål.

Det här är ett oerhört viktigt steg i arbetet med genomförandet av barnkonventionen. Det kommer att ytterligare synliggöra på vilka områden barnkonventionen och barns rättigheter inte tas på tillräckligt stort allvar.

Ökade krav på Sveriges regering
I morgon, den 28 februari, kan stater visa sitt stöd för och underteckna tilläggsprotokollet i Genève. Flera länder har förklarat sig villiga att signera protokollet, bl.a. Brasilien, Chile, Tyskland, Italien, Turkiet etc. Men enligt uppgifter från den svenska regeringen kommer frågan om tilläggsprotokollet att utredas noggrant innan den kan bli aktuell här.

Vi uppmanar den svenska regeringen att ta barns rättigheter på större allvar och visa tidigt engagemang i frågan om en klagomekanism för barn, genom att underteckna och ratificera tilläggsprotokollet.

/Emma von Corswant,
Barnrättsjurist UNICEF Sverige

Sverige tar inte FN:s barnrättskommittés kritik på allvar

Sverige får återigen kritik från FN:s barnrättskommitté. Bland annat anser kommittén att barnkonventionen måste bli svensk lag för att stärka det rättsliga skyddet för barn, en fråga som också UNICEF Sverige driver.

Det framgår när barnrättskommittén nu kommer med sina slutsatser om hur Sverige följer barnkonventionens tilläggsprotokoll om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi. Det har också flera medier rapporterat om idag, bl a SR Ekot och Dagens Nyheter via TT.

Den svenska regeringen har frågats ut om hur den lever upp till skyldigheten att skydda barn mot människohandel. Den utfrågningen skedde i Genève i måndags.

Alla länder som har anslutit sig till FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) granskas regelbundet av FN-kommittén. Senaste gången som Sverige granskades var i juni 2009, då Sverige bland annat fick kritik för att gömda och papperslösa barn diskrimineras när de inte får gå i skolan.

Kritiken denna gång handlar bland annat om att det behövs bättre statistik avseende antalet barn utsatta för människohandel, bättre skydd för ensamkommande barn som söker asyl och barn som är papperslösa, utvidgad definition av barnpornografi, ökat skydd för barn mellan 15 och 18 år som utnyttjas sexuellt samt att barn utsatta för människohandel lättare ska kunna få uppehållstillstånd.

Vi hoppas att regeringen kommer att ta till sig av kritiken och göra de ändringar som krävs för att öka skyddet för barn som utnyttjas för handel, prostitution och pornografi. Det är märkligt att regeringen hittills inte tagit kritiken och rekommendationerna från FN-kommittén på större allvar. Synsättet verkar vara att vi vet bäst själva vilka insatser som krävs för att skydda barn, istället för att ändra lagstiftning och ta till sig av förslagen från detta internationella övervakningsorgan vars roll är att stärka det rättsliga skyddet för barn.

Kan det vara så att regeringen anser att barnkonventionen endast ger uttryck för målsättningar snarare än specifika rättigheter?  Barnrättskommittén är tydlig: barnkonventionen är inte ett dött dokument, utan alla stater som har anslutit sig har krav på sig att uppfylla barns mänskliga rättigheter. För att stärka skyddet för barn som utnyttjas i människohandel, prostitution och pornografi krävs, förutom ändrad lagstiftning och ökade utbildningsinsatser för myndigheter, en politisk vilja.

Läs barnrättskommitténs slutsatser.

Mer om FNs barnrättskommitté.

/Christina Heilborn, Chef Opinion och påverkan

Var med och stötta vårt krav på att göra barnkonventionen till svensk lag genom att ”gilla”, twittra eller dela bloggposten!