Michael 11 år, bor i staden La Paz i Bolivia. Tillsammans med sin lillasyster Nicole 10 år, och lillebror Angelo 2 år, lever han ett mycket utsatt liv på gatan fyllt av faror och hot. Barn som lever på gatan riskerar tidigt att dras in i kriminalitet och prostitution och många börjar använda droger, något som dämpar hungern och blir en flykt från verkligheten. Barnen är också extra mottagliga för sjukdomar eftersom de saknar tillgång till vård, rent vatten, näringsrik mat och skydd mot kylan.

– Några barn dör för att de dricker alkohol och använder droger. Andra dör av kyla, berättar Michael.

Många gatubarn i Bolivia tvingas börja arbeta i tidig ålder för att försörja sig själva och sin familj, och har därför inte möjlighet att gå i skolan. Michael försörjer familjen genom att tvätta bilfönster. Han har alltid med sig sina småsyskon och är ständigt rädd för att lillebror Angelo ska springa ut i gatan och bli påkörd.

– Barnen blir inte sedda här. De blir inte älskade av någon. Tänk om mina söner hade växt upp så här, säger Måns när han ser hur barnen lever på gatorna runt om i La Paz.

Ett annat stort problem är att de flesta gatubarn helt saknar födelsebevis, vilket gör att de inte finns registrerade och saknar alla möjligheter att få sjukvård eller skolgång. Dessutom har myndigheterna svårare att skydda barn som saknar namn och identitet mot barnarbete och tvångsäktenskap.

Vad gör UNICEF?

UNICEF arbetar på flera sätt för att skydda barn som Michael och hans syskon. Först och främst tar vi hjälp av specialutbildade socialarbetare för att identifiera vilka barn som arbetar och bor på gatan. Barnen får sedan komma till center där de får hjälp med att lämna livet på gatan. Centren fungerar som fritidshem där barnen får träffa utbildade vuxna som ger dem stöd i att anpassa sig till mer ordnade och trygga liv, lär dem meningsfulla aktiviteter, ger dem ökat självförtroende och så småningom hjälper dem att börja i skolan. Varje barn på centret har en UNICEF-kontaktperson som de alltid kan vända sig till. Kontaktpersonen följer också med barnen till sjukhus om de behöver vård, eftersom barn som saknar födelsebevis annars inte får hjälp på sjukhus eftersom de inte finns i några register.

Vi hjälper också barn som lever helt ensamma att återförenas med sina familjemedlemmar, och ser till att föräldrar som har svårt att försörja sina familjer får stöd och utbildning. Arbetet går ut på att hitta långsiktiga lösningar för att säkerställa en trygg tillvaro för barnen.

Måns Zelmerlöws reportage och mycket mer kan du se i ”Världens viktigaste kväll” imorgon klockan 20.00 i TV4. Missa inte det.

P.s. För att hjälpa fler barn som Michael, Nicole och Angelo behövs mer resurser. Du kan hjälpa till, bli Världsförälder idag:

BLI VÄRLDSFÖRÄLDER NU

Majoriteten av barnen som lever och arbetar på gatan är pojkar och vissa är inte äldre än fem år. Barnen lever oftast i gäng och söker till exempel skydd under broar, i övergivna hus och på billiga hotell.

Det är svårt att säga hur många gatubarn det finns i världen, eftersom många inte finns med i någon statistik. Men UNICEF uppskattar att det finns omkring 100 miljoner gatubarn. Av dem lever cirka 40 miljoner i Latinamerika, 25 till 30 miljoner i Asien och 10 miljoner i Afrika. Resterande 20-25 miljoner lever i storstäder i Nordamerika och Europa.

Varför lever barn på gatan?

Gemensamt för alla gatubarn är att deras situation beror på fattigdom, social misär, svaga sociala skyddsnät och brist på utbildning och möjligheter.

Många har helt enkelt ingen annanstans att ta vägen. De har blivit övergivna, föräldralösa eller har tvingats lämna hemmet, till exempel på grund av misshandel, vanvård eller alkoholism.

Krig och naturkatastrofer är andra orsaker till att barn hamnar på gatan. Många barn tvingas fly hemifrån då de förlorat sina hem och sin familj. På gatan tvingas de till att arbeta, stjäla eller tigga för att överleva.

Många risker hotar barnens liv

• Barn som lever på gatan är ofta mottagliga för sjukdomar då de saknar tillgång till vård, rent vatten och näringsrik mat.
• Det svåra livet på gatan och bristen på mat gör att många börjar använda droger, något som dämpar hungern och blir en flykt från verkligheten. Det vanligaste är att barnen sniffar lim. Drogerna leder också ofta till sjukdomar och skador på hjärnan och njurarna.
• Många riskerar också att dras in i kriminalitet eller prostitution. I konfliktdrabbade länder riskerar barnen också att utnyttjas av väpnade styrkor.

Vad gör UNICEF?

UNICEF arbetar brett och på flera olika sätt för att dels skydda och hjälpa barnen som lever på gatan, och dels för att förebygga att fler barn hamnar där.

Bland annat arbetar vi för att bekämpa fattigdomen som ofta är en orsak till att barn hamnar på gatan. Vi ser till att barnen får möjlighet att gå i skolan och att de får bättre tillgång till vård. Och vi samarbetar med, och bedriver påverkansarbete mot, myndigheter för att införa eller stärka sociala trygghetssystem.

Utöver de mer förebyggande insatserna arbetar UNICEF genom ett antal riktade projekt för att förbättra levnadsvillkoren för de barn som redan lever på gatan. Genom att identifiera de barn som behöver hjälp kan UNICEF erbjuda dem stöd och trygghet, med hjälp av till exempel socialarbetare, psykologer och lärare.

I vissa fall går arbetet ut på att stötta barnet och dess familj för att se om de kan återförenas. I andra fall kan barnen få plats på dagcenter där de erbjuds vård, psykosocialt stöd och utbildning som förberedelse till den vanliga skolan. En viktig insats är att ge barnen alternativ, så att de får möjlighet att lämna livet på gatan.”

”Världens viktigaste kväll – och roligaste” sänds nästa onsdag, den 1 maj klockan 20:00 i TV4 och på TV4 Play. Då får du se mer om UNICEFs arbete för att hjälpa utsatta barn som lever på gatan.

Nona tvingas tigga för att överleva

13- åriga Nona är typexemplet på Tbilisis hemlösa barn. Hon kommer från ett hem med missbrukande föräldrar där mamman sålt marijuana och suttit i fängelse under två år och en pappa som dricker och är våldsam. I julas gick Nonas mamma bort och eftersom hon inte vågar bo med sin pappa tvingas hon istället leva på gatan och tigga för att få ihop pengar för dagen.

Livet på gatan är extremt otryggt och Nona berättar att hon alltid är rädd för att män ska ge sig på henne och döda henne. De pengar Nona och de andra barnen får ihop måste de ofta lämna ifrån sig till föräldrar eller kriminella beskyddare. Många av barnen sniffar lim och dricker sprit för att glömma den situation de befinner sig i. Det enda stället Nona och de andra barnen som lever på gatan i Tbilisi kan känna sig trygga på är ett fallfärdigt center. Ett center som snart kommer att försvinna. Det är här UNICEF kommer in i bilden.

– Det är ohållbart för de här barnen att leva det här livet, det är inte en barndom, säger David Hellenius.

Vad gör UNICEF?

UNICEF samarbetar med Georgiens regering och andra partners för att hitta nya möjligheter för barnen som lever på gatan. Det första steget är att identifiera vilka barn som behöver hjälp och erbjuda dem stöd och trygghet med hjälp av mobila team med socialarbetare, psykologer och lärare.

En viktig del av arbetet är att stödja barnen och deras familjer för att se om de kan återförenas. I de fall det inte går finns andra möjligheter för barnen såsom dagcenter där de erbjuds hälsovård, psykosocialt stöd och informell utbildning som förberedelse till vanliga skolan. Det kommer också att finnas dygnet-runt-boende med utbildad personal där barnen får stöd i att vänja sig vid ett liv borta från gatan och där de kan få hjälp att hitta gruppboenden och fosterfamiljer.

Vi vet att det går att skapa en bättre värld för alla barn och vet hur man gör, men vi behöver bli fler i kampen för varenda unge. Vill du hjälpa till och förändra barns liv – bli Världsförälder!

–       Abrazos, ett helt ovärderligt ställe på jorden. Anders Bleckhorns från Salong Betong.

Idag visar vi fjärde och sista avsnittet av Danne & Bleckan i Paraguay. Men även om just den här resan går mot sitt slut så fortsätter kampen för varenda unge. Hjälp oss att förändra barns liv – Bli Världsförälder genom att SMSa BARN till 72 401 eller anmäl dig direkt på webben.

Under fyra avsnitt har vi fått följa Daniel Eriksson och Anders Bleckhorns från Salongbetong på deras resa i ett av latinamerikas fattigaste länder – Paraguay. De har träffat gatubarn, besökt Abrazos (dagcenter som fångar upp barn som lever och arbetar på gatan) och de har sett hur UNICEF arbetar på plats och vilken skillnad man som Världsförälder faktiskt gör för barn runt om i världen. Sedan projektet med Abrazos startade 2005 har UNICEF startat 49 center runt om i landet och lyckats fånga upp 5 600 gatubarn, ett arbete som också fått stöd av svenska Postkodlotteriet. Om du missat tidigare avsnitt hittar du hela serien på vår youtube. 

I det här avsnittet besöker Danne och Bleckan ett av de center som UNICEF startat för att hjälpa barn bort från livet på gatan. Centren kallas Abrazo är en typ av fritidshem där barnen får mat, rena kläder läxhjälp och omtanke. Vill du hjälpa gatubarn runt om i världen – bli Världsförälder!

Under en vecka i mars reste Danne och Bleckan från Salongbetong till ett av Latinamerikas fattigaste länder – Paraguay. Resan resulterade i en webbserie där vi får följa Danne och Bleckan och deras möte med några av världens mest utsatta barn – barn som lever och arbetar på gatan. Idag släpps tredje avsnittet.

Jahanara samlar sopor på Dhakas gator

Jahanara är 9 år och ett av alla de barn i Bangladesh som lever med sin familj i Dhakas slum. Hon och hennes familj tillhör den allra fattigaste och mest utsatta gruppen i området har inte ens i ett plåtskjul att bo i, utan sover under en presenning direkt på gatan.

Laila fick följa Jahanara när hon letade bland sopor på gatan i jakt på saker som hon kan sälja på marknaden. Det är ett tufft jobb för en nioåring. Men i ett land där 45 % av befolkningen är barn och hälften av dessa lever i extrem fattigdom är detta verkligheten.

Livet på gatan är extremt utsatt. Jahanara och de andra barnen har inget som helst skydd eller trygghet. Förutom att själv arbeta tar Jahanara även hand om sina 11 månader gamla tvillingsyskon under den tid som hennes mamma och mormor arbetar.

– När jag stoppar om mina egna barn kommer jag att tänka på Jahanara och hennes syskon. Och hoppas att dom har det bra, säger Laila Bagge Wahlgren.

Vad gör UNICEF?

UNICEF jobbar på plats med att ge familjer som Jahanaras ekonomiskt bidrag så att de ska kunna ta sig ifrån gatan. Vi ger barnen möjlighet att gå i skolan och arbetar för att minska andelen barn som arbetar. Målet är också att familjen med hjälp av bidraget från oss ska kunna starta upp en egen verksamhet för att bli självförsörjande inom 18 månader.

Men för att kunna förändra och komma åt problemen krävs att man arbetar på bred front och på lång sikt. Därför tar UNICEF alltid ett helhetsgrepp på barnens situation och arbetar med alla problem, behov och rättigheter – från födelseregistrerin, hälsovård och skolgång till lagstiftning mot barnäktenskap. Vi ser också till att mammor får lära sig om sina barns rättigheter.

Lagändringar förändrar på djupet

UNICEF har under flera år arbetat med att ändra lagstiftningen i Bangladesh. Bland annat har vi varit med och drivit igenom en lag som förbjuder barnäktenskap. Trots det är det inte ovanligt att barn fortfarande tvingas gifta sig i alldeles för tidig ålder. Därför är det viktigt att dessutom arbeta för att förändra normer och attityder på olika sätt, till exempel genom att sprida kunskap via skolan.

Vi har också varit med och bidragit till en lag om att alla barn ska registreras vid födseln. Lagen, som antogs 2004, ger inte bara barn en identitet, utan också tillgång till sjukvård, hälsovård, vaccinationer och skolgång – alla de saker som barn har rätt till och som är nödvändiga för att överleva och utvecklas..

Vi vet att det går att skapa en bättre värld för alla barn och vet hur man gör, men behöver mer stöd och engagemang för att kunna åstadkomma ännu mer för barn. Vill du hjälpa till och förändra barns liv – bli Världsförälder!

Ungefär 150 familjer bor och arbetar vid soptippen Coronel Oviedo utanför San Lorenzo i Paraguay. UNICEF är på plats och kämpar för att fånga upp barnen omkring tippen och istället ge dem möjlighet att komma till så kallade Abrazos. Abrazo är en typ av fritidshem där barnen får mat, rena kläder läxhjälp och omtanke. Vill du hjälpa gatubarn runt om i världen – bli Världsförälder!

Under en vecka i mars reste Danne och Bleckan från Salongbetong till ett av Latinamerikas fattigaste länder – Paraguay. Resan resulterade i en webbserie där vi får följa Danne och Bleckan och deras möte med några av världens mest utsatta barn – barn som lever och arbetar på gatan. Idag släpps andra avsnittet.

Läs mer om Danne och Bleckans resa till Paraguay här.

Under en vecka i mars reste Danne och Bleckan från Salongbetong till ett av Latinamerikas fattigaste länder – Paraguay. Resan resulterade i en webbserie där vi får följa Danne och Bleckan och deras möte med några av världens mest utsatta barn – barn som lever och arbetar på gatan. Idag släpps första avsnittet och Danne gästbloggar hos oss.

Hej!
För er som inte känner mig så heter jag Daniel Eriksson och är vad man kallar ett maskrosbarn.

Jag kommer från ett missbrukarhem med våldsamma inslag under min uppväxt. Jag har gjort en klassresa, från att inte ha några betyg eller några som helst positiva tankar kring min framtid har jag rest mig och jobbat hårt för att nå mina mål på egen hand. Idag har jag kommit så långt att jag är en av de som fått äran att jobba med Unicef. Det är så enormt stort för mig och jag är evigt tacksam för att jag fått den här chansen att åka till Paraguay. Att uppleva den orättvisa som finns i världen är svår att föreställa sig om man inte får uppleva den på egen hand.

Det första jag sa till Unicef när resan kom på tal var att jag vill göra det för egoistiska skäl, för jag visste att jag skulle förändras. Det betyder inte att jag inte ville göra det för barnen, för det ville jag.

Men jag visste att man måste komma nära den verkligheten för att förstå den. Jag hade rätt. Jag har alltid varit semimedveten om tredje världen och dess orättvisor, saker man ser på nyheterna, läser i tidningarna osv. Det är så lätt att borsta bort sådana hemskheter för att det är så overkligt och så långt borta.

Nu är jag inte där längre, i mitt tankesätt, jag är här!

Jag sitter med en dyr laptop i mitt knä och skriver ett inlägg till Unicefs blogg i hopp om att fler ska vakna och komma närmare den verkligheten utan att behöva åka dit.

För någon månad sedan var min dyra laptop väldigt viktig för mig, på ett annat sätt. Idag är den endast viktig för att jag ska kunna jobba för Unicef och för alla barnen som behöver det. Och det är en stor skillnad för mig, jag värdesätter allt på ett nytt sätt nu. Jag uppskattar mitt liv, vänner, familj och jobb på en helt ny nivå!

När jag var på soptippen i Paraguay var det nästan som att jag trodde att det var iscensatt, så overkligt.

Jag var inte så berörd där på plats men så fort jag kom hem så började tankarna att sakta men säkert komma till mig. Panikångesten kom krypandes och jag började äcklas av mänskligheten. Jag kände ett starkt förakt mot människor inklusive mig själv som inte gjorde nått för att förändra utsikterna för barnen i dessa länder. Men insåg att det var ett ohälsosamt tankesätt och efter många timmars brottning i min hjärna och mitt hjärta blev jag tillfreds med det här resonemanget att ”så länge du bidrar med 100 kronor i månaden så är det helt okej att åka fin bil och leva efter din standard”. För vi kan inte sluta leva för att det finns orättvisor där ute, men 100 kronor från dig gör ingen skillnad för dig, men det gör en enorm skillnad för barnen!

Sen om du är en fattig i svenska mått mätta, så är du ändå 100 gånger rikare än dessa barn på soptippen, för jag vet och jag har sett vilken skillnad 100 kronor kan göra för dessa barn.

Jag behöver er hjälp att hjälpa dem.

För att bli Världsförälder finns två alternativ:
1. Skicka ett SMS med ordet BARN till 72 401
2. Anmäl dig här på webben

Mvh Daniel Eriksson stolt världsförälder

Dag 5: Paraguay är kontrasternas land. Gator med tjusiga hotell och rader av butiker med välkända varumärken blandas med barn i trasiga kläder som klänger fast vid en buss för att i bästa fall sälja några kakor till passagerarna.

Carlos  är 11 år och står vid en gatukorsning i timmar i hopp om få att tvätta bilrutor för ett par kronor. Det är så smärtsamt att se honom gå fram till de pråliga bilarna med tonade rutor och gång på gång bli avvisad. Luften är tjock av avgaser och ljudnivån är fruktansvärd.

Faran med att stå i en trefilig gatukorsning hela dagen är uppenbar. Men utöver det finns en annan utsatthet. Våld, tvång och fullständig brist på sociala skyddsnät gör Carlos och alla andra barn på gatan extremt utsatta.

Att ett barn sitter i sin mammas famn vid ett marknadsstånd kanske inte alltid ser så farligt ut vid första anblicken. Men de underliggande problemen som att barnen aldrig registrerats, inte går i skolan, att de tvingas tigga eller arbeta måste synliggöras för att kunna lösas.

Imorgon lämnar vi Paraguay. Om tre veckor visas första avsnittet i den film vi spelat in med Danne och Bleckan. Hoppas ni tittar då.

/Karolina Westerlund, UNICEF Sverige

I söndags åkte Danne och Bleckan från Salongbetong tillsammans med Emma och Karolina från UNICEFs kontor i Stockholm till Paraguay. Under en vecka kommer de att träffa barn som lever under svåra förhållanden men också se hur UNICEF arbetar på plats. Följ resan här på bloggen och via Dannes inlägg på salongbetongs blogg. Ni kan också följa Danne på twitter under resan.

Dag 3: Efter en dag på soptippen är det skönt att komma till ett av de center som UNICEF startat för att hjälpa barn som arbetar på gatan. Centren heter Abrazo, som betyder kram, och är platser dit barn kan komma och leka, få läxhjälp, äta ett mål mat, duscha och bara vara barn.

När Bleckan och Danne kliver in med sina tatuerade kroppar vill alla barnen titta. Att Bleckan tatuerat in Abrazo på vänster arm gör det ännu roligare. Barnen sliter i tröjorna och snart står de i bar överkropp med 20 nyfikna ungar omkring sig.

Men alla barn på Abrazo-centret är inte kaxiga och framåt. Några är nya och blyga och avvaktande och man vet inte vad de bär på för berättelser. Andrea Cid, som är barnrättsjurist på UNICEF här i Paraguay berättar att många barn som kommer hit har utsatts för våld och utnyttjats sexuellt.

Det finns även små barn på centret, de minsta bara några månader. Mammorna lämnar barnen tidigt på morgnarna för att de inte ska behöva vara med ute på gatorna hela dagen. De ser så små ut i kropparna där dom sitter i sina spjälsängar. Vi gissar på sex, sju månader men inser snart att de flesta måste vara minst ett år.

När vi kommer ut från småbarnsavdelningen har fotbollar tagits fram och matchen är i full gång. Barnen kämpar hårt och Danne och Bleckan får snart se sig besegrade.

Genom Abrazo-centren kan UNICEF erbjuda barnen på gatan en barnvänlig och trygg plats. Nästa steg är att lära barnen om deras rättigheter. Rätten att behandlas med respekt, att inte utnyttjas eller tvingas arbeta, rätt till liv, utveckling och utbildning och rätten att få leka. Kort sagt – rätten att vara barn.

/Karolina Westerlund, UNICEF Sverige

I söndags åkte Danne och Bleckan från Salongbetong tillsammans med Emma och Karolina från UNICEFs kontor i Stockholm till Paraguay. Under en vecka kommer de att träffa barn som lever under svåra förhållanden men också se hur UNICEF arbetar på plats. Följ resan här på bloggen och via Dannes inlägg på salongbetongs blogg. Ni kan också följa Danne på twitter under resan.

I söndags åkte Danne och Bleckan från Salongbetong tillsammans med Emma och Karolina från UNICEFs kontor i Stockholm till Paraguay. Under en vecka kommer dom att träffa barn som lever under svåra förhållanden men också se hur UNICEF arbetar på plats i Paraguay med att ge barnen trygghet och en chans till utbildning. Paraguay är ett av Latinamerikas fattigaste länder och ett av de länder i världen där klyftorna mellan fattiga och rika är som störst. 20 % av befolkningen äger 80 % av alla tillgångar och många barn och familjer lever under oerhört svåra förhållanden. Följ resan här på bloggen och via Dannes inlägg på salongbetongs blogg. Ni kan också följa Danne på twitter under resan.

Dag 2: Vant springer barnen barfota bland kanyler och glasskärvor

Klockan är 06.20 när vi lämnar Asuncion för att åka mot Oviedo, en stad där en av dom stora soptipparna i Paraguay ligger. Efter tre timmars bilfärd är vi framme.

Det är svårt att få en uppfattning om hur stort området är. Vart man än vänder sig ligger högar av sopor. Hushållsavfall blandat med kanyler, glasskärvor och plast. Solen gassar och det är drygt 30 grader. Det är inte mycket folk på tippen. Ryktet att vi är på väg har spridit sig och de få barn som är där blir snabbt undanschasade.

Snart kommer lastbilarna en efter en för att dumpa avfall. Efter en stund strömmar fler människor till, mest kvinnor och flickor, och snart är aktiviteten i full gång. Man sorterar ut hård plast, aluminium och papper. Sånt som kan säljas vidare. De mindre barnen springer barfota bland skräpet och hjälper till så gott de kan.

En av dem som jobbar på tippen är 16-åriga Emilia som för tre år sedan tvingades sluta skolan för att istället hjälpa sin mamma och pappa på tippen.

– Jag vill börja skolan igen, säger hon.
– Jag vill jobba med datorer. Men jag vet inte när det blir. Det är svårt nu, tillägger hon och tittar ner i marken.

Emilia jobbar från sju på morgonen till sex på kvällen alla dagar utom söndagarna. Då är hon ledig. Men hon tjänar inga egna pengar, allt går till familjens försörjning. Och det är inte mycket pengar det handlar om. En bra dag får de ihop 50 kronor.

När vi lämnar soptippen är dagen långt ifrån över för Emilia och de andra barnen. Vi säger hejdå och hon går sedan sakta mot nästa lastbil och ännu ett lass med sopor.

/Karolina Westerlund, UNICEF Sverige

Tusentals barn lever farligt

Av Paraguays befolkning är 48 procent barn, många av dem är väldigt fattiga. I huvudstaden Asunción lever eller arbetar tusentals barn i åldrarna 5 till 17 år på gatorna. Arbetet kan bestå av att barnen tigger, säljer saker eller tvättar bilar. Flickorna arbetar mer i det ”dolda”, ofta i hemmen, och de riskerar att hamna i prostitution.

Abrazo – en tryggare tillvaro

UNICEF har sedan länge drivit framgångsrika projekt där barn kunnat erbjudas positiva alternativ till livet på gatan. Dessa visades för landets ledning som förslag på att det finns bättre sätt att ta hand om barnen. Regeringen lät sig övertygas – och så startades projektet ”Abrazo”, vilket betyder kram på spanska.

Projektet går ut på att hitta långsiktiga lösningar och att säkerställa en trygg tillvaro för barnen, att förbättra familjeförhållanden och lägga särskilt fokus på behoven hos de barn som inte har någon familj. För att vi ska kunna identifiera vilka barn som arbetar på gatan och få deras förtroende har vi specialutbildade socialarbetare som riktar in sig på de barn som fortfarande befinner sig på gatan.

Sedan starten 2005 har projektet breddats, både geografiskt och vad gäller målgruppen. Nu omfattas även barn under fem år. Dessutom har en särskild strategi arbetats fram för att nå barn från indiangrupper.

Skola, hälsovård och psykosocialt stöd

I städerna Asunción, Ciudad del Este och Encarnación driver UNICEF sammanlagt 15 Abrazo-center med utbildad personal. Centren fungerar som kombinerade fritidshem/skolor. Här får barnen träffa kloka vuxna som hjälper dem med allt från läxläsning, meningsfulla fritidsaktiviteter, nyttig frukost och lunch till hälsovård och tandborstning. Så småningom kan barnen slussas vidare till den vanliga skolan.

I de familjer som har svårt att försörja barnen får föräldrarna stöd och utbildning för att bättre kunna ta hand om sina barn. De får även hjälp med arbete som genererar inkomst för att barnen ska slippa arbeta. Barnen får också stöd att anpassa sig till sitt nya mer ordnade och trygga liv.

Tydliga resultat

Tack vare Abrazo kan nu många före detta gatubarn leva ett tryggare liv tillsammans med sina familjer. 75 procent av barnen som deltagit i projektet under de senaste två åren jobbar inte på gatan längre. Resterande 25 procent jobbar mindre nu än vad de gjorde tidigare.

85 procent av barnen klarade tack vare stödet från Abrazo att fortsätta skolan och flytta upp en klass när läsåret började.

Det långsiktiga målet med Abrazo är att barn ska slippa arbeta på gatorna och att minska fattigdomen i Paraguay. Framgången med Abrazo-projektet är så stor att Paraguays regering tar över mer och mer av finansieringen. Så vill UNICEF att det fungerar. Vi startar pilotprojekt som länderna själva driver vidare.