Gå till innehållet
Laddar…

Internationella dagen mot barnarbete

Idag är det internationella dagen mot barnarbete. Enligt ILO (International Labour Organisation) är 168 miljoner barn runt om i världen drabbade av barnarbete. UNICEF arbetar hårt för att stoppa den grymma exploateringen av barn.

Det finns barn som arbetar upp till 14 timmar om dagen och många är inte äldre än fyra år. När människor lever i extrem fattigdom blir många desperata och är beredda att göra vad som helst för att försörja sig. Och barnen måste hjälpa till. De tvingas arbeta och tigga, och förlorar på så sätt rätten till sin barndom. Många av barnen tillbringar långa hårda arbetsdagar i hem, fabriker, på åkrar och på gatan i stället för att gå i skolan.

Abdul Aziz, 13 år, är en av alla de miljontals barn som tvingas arbeta. Han bor i Ghana och arbetar i en guldbehandlingsfabrik där malm från illegala gruvor behandlas.

Barnarbete

Abdul Aziz är 13 år och en av alla miljontals barn som tvingas arbeta istället för att gå i skolan. Foto: © UNICEF/Quarmyne

I de fattigaste länderna i världen är andelen barn som arbetar så stor som cirka 24 procent. Av dessa barn är ungefär hälften i åldrarna fem till elva år. En av de största orsakerna till barnarbete är att många barn saknar den utbildning som krävs för att få ordentliga jobb. Barn som inte går i skolan löper mycket större risk att exploateras. I fattiga länder är det ofta brist på utbildade lärare och skolmaterial, vilket i sin tur leder till brister i undervisningen. Den dåliga kvalitén på undervisningen gör att många föräldrar inte tycker det är lönt att skicka sitt barn till skolan.

Jomaa är 14 år och har flytt från Syrien med sin familj. Nu tvingas han arbeta och kan inte längre gå i skolan.

– Jag arbetar för att stötta min familj. Jag arbetar tolv timmar om dagen och får två dollar i lön. Jag saknar att spela fotboll efter skolan med min kusin Hadya. Nu har jag glömt hur man läser och skriver, säger Jomaa.

barnarbete

Jomaa är 14 år och tvingas arbeta för att stötta sin familj som flytt från Syrien. På bilden visar han upp sina sargade händer. Foto: © UNICEF/Romenzi

Vad gör UNICEF?

UNICEF samarbetar med regeringar och andra FN-organ, som till exempel ILO, i ett stort antal projekt som stödjer arbetande barn och deras familjer. Vi erbjuder utbildning och alternativ försörjning till barn som arbetar.

Eftersom en stor del av barnen i utvecklingsländerna idag inte går i skolan är det viktigt att ge alla barn tillgång till obligatorisk och konstandsfri grundskola. Ett annat viktigt steg är att utveckla lagstiftningen, så att den gäller alla sektorer där barnarbete finns och stämmer överens med internationella konventioner på området.

Var med oss och hjälp barn som Abdul och Jomaa att få tillbaka sin barndom. Ge en gåva idag

Ghana: export av avfall till Afrika

Foto: Kai Löffelbein

Varje år utser UNICEF Årets foto, UNICEF Photo of the Year. Priset går till den fotograf som på ett enastående sätt beskriver levnadsvillkoren för barn runt om i världen.

2011 års vinnare är den tyske frilansfotografen Kai Löffelbein för bildserien Ghana: export av avfall till Afrika. Bildserien beskriver hur avfallet plockas isär, sorteras, bränns och återvinns. Arbetet som är hårt och hälsofarligt görs inte sällan av barn och ungdomar. Nedan visar vi ett urval ur bildserien.

Foto: Kai Löffelbein

Foto: Kai Löffelbein

Vi sorterar papper, flaskor och lämnar gamla eller trasiga elektriska apparater till återvinningsstationer. Vart avfallet egentligen hamnar har de flesta ingen koll på. FN uppskattar att cirka 100 000 ton elektroniskt avfall varje år exporteras från Tyskland till Afrika varje år.

Foto: Kai Löffelbein

Foto: Kai Löffelbein

Foto: Kai Löffelbein

”Sodom och Gomorra” är vad invånarna kallar den giftiga soptippen, Agbogbloshie, i Ghanas huvudstad Accra. Det är här barn och ungdomar plockar isär datorer, mobiltelefoner, TV-apparater och annan elektronik. När delarna plockats isär bränns alltihop för att de värdefulla metaller som göms skall kunna tas om hand. Skadliga ångor fyller luften. Bly, kadmium, zink, krom, nickel och andra kemiska ämnen frigörs och andas in av de barn och vuxna som arbetar på tippen. Hälsoeffekterna är många och de tar sig uttryck i huvudvärk, yrsel, hudutslag och eller ännu värre långvariga skador på nervsystemet. Samtidigt förgiftas marken runt omkring soptippen.

Foto: Kai Löffelbein

Foto: Kai Löffelbein

Foto: Kai Löffelbein

Foto: Kai Löffelbein

Kai Löffelbein har bevittnat det komplexa problemet: De värdefulla råvaror som guld, silver och palladium, som återfinns i elektronsikt avfall borde tekniskt sett återvinnas i industriländerna. Samtidigt bör regeringen i Ghana förbjuda import av denna typ av avfall. Men eftersom människor kan tjäna pengar på skrothandeln finns det idag inget sådant förbud.

Man kan tycka att den som skapar problemet borde ansvara för en hållbar lösnig. Eller kort sagt ”den som skitar ner får städa upp”. Men den principen gäller inte här. Precis som på så många andra håll.

Foto: Kai Löffelbein

Foto: Kai Löffelbein

Kai Löffelbein

Andrapristagaren JM Lopez från Spanien och tredjepristagaren Mary F Calvert från USA presenteras i kommande inlägg.

Tidigare prisvinnare är bland andra fotografen fotografen Ed Kashi som vann 2010 med sin fotoserie Vietnam: Arvet från ett krig, som skildrar krigets oändliga lidande. 2009 års vinnare var svenske Johan Bävman med sin bildserie Albino – i skuggan av solen.