Gå till innehållet
Laddar…

Handbok till stöd för social­sekre­terare i kontakt med utsatta barn och unga

Den sociala barn- och ungdomsvården har under lång tid kämpat med utmaningar i sin verksamhet. För att hjälpa socialsekreterare att tillämpa barnkonventionen har UNICEF Sverige tagit fram en handbok som hjälpmedel vid barnavårdsutredningar. Handboken presenterades igår för ett hundratal engagerade på ett seminarium vid Socionomdagarna.

Just nu pågår det årliga evenemanget Socionom­dagarna i Stockholm, en mötes­plats som årligen samlar socio­nomer och andra yrkes­verk­samma runt temat kvalifi­cerat socialt arbete. UNICEF Sverige var i år inbjudna för att presentera vår Handbok för social­sekreterare – Om barnrätts­perspektivet från förhands­bedömning till avslutad utred­ning.

Ladda ner handboken

Den sociala barn- och ungdoms­vården har under lång tid kämpat med utmaningar kopplade till hög arbets­belast­ning, hög personal­omsätt­ning och utmaningar med kompetens­för­sörj­ning. Och det är barnen som betalar det högsta priset.

Som tidigare utredare inom den sociala barn- och ungdoms­vården är min erfaren­het att barnrätts­perspek­tivet allt­för ofta får stå till­baka för ett verk­sam­hets­perspek­tiv. Politisk vilja och ekonomiska begräns­ningar innebär att man som hand­läggare tvingas utveckla strate­gier för att orka vara kvar i den verk­sam­het man arbetar inom.

Det kan till exempel inne­bära att utbudet på insatser blir styrande i barna­vårds­utred­ningar, snarare än barnets faktiska behov. Barn­samtalen reduceras till ett ”nöd­vändigt moment”, som oftare handlar om favorit­maten än om den oro som finns för barnet. I ärenden där tvång inte är aktuellt, men där stöd­behoven är stora, riskerar barn att helt stå utan stöd när föräld­rar tackar nej till insatser.

Och trots den lag­stad­gade rätten till delak­tig­het upp­lever många barn i kon­takt med social­tjänsten, att de inte blev lyssnade till eller tagna på allvar.

Foto: Frank Aschberg

Foto: Frank Aschberg

UNICEF Sveriges handbok ger infor­mation och prak­tiska tips på hur barn­konven­tionen kan användas i utred­ningar av barns behov av skydd och stöd, och är ett lättill­gängligt stöd för social­sekreterare i det dagliga arbetet. Hand­boken för­klarar på ett konkret och kort­fattat sätt social­tjänstens ansvar för att vara barn­rätts­baserade i pro­cessen, från inkommen anmälan till kommuni­cerat beslut i barna­vårds­utred­ningar.

Ladda ner handboken

Onsdagens semi­narium lockade ett hundra­tal enga­gerade åhörare som fick ta del av hur hand­boken kan användas – socionomer som nu kan gå ut i sina verk­sam­heter och till­sammans med oss kämpa för att stärka barns rättig­heter inom den sociala barn- och ungdoms­vården.

För att ytter­ligare stärka förut­sätt­ningarna för att barn i utsatta livs­situa­tioner ska få det skydd och stöd de behöver, riktar UNICEF Sverige följande krav till kommande rege­ring och ansvariga besluts­fattare:

  • Kunskaps­läget gällande barns rättig­heter måste stärkas hos besluts­fattare, inom myndig­heter och i sam­hället i stort
  • Ett nationellt ansvar måste tas för att sam­verkan mellan olika samhälls­aktörer ska utvecklas och stärkas
  • Kommande regering behöver ta ett aktivt ansvar för att stärka barns rätt till infor­mation och möjlig­het till delak­tig­het i frågor som rör dem

 

Ny handbok från UNICEF ska ge stöd i barna­vårds­utred­ningar

Inför att barnkonventionen blir lag 2020 måste kunskapen öka i landets kommuner bland dem som arbetar nära de mest utsatta barnen. UNICEF Sverige lanserar nu därför en handbok för socialsekreterare som ska ge stöd i barnavårdsutredningar.

När barnkonventionen blir lag 2020 kommer det ställas hårdare krav på socialtjänsten och andra myndigheter att tillämpa konventionen i bedömningar och beslutsunderlag.

Barn måste till exempel kunna garanteras rättssäkerhet i kontakten med socialtjänsten genom likvärdig tillgång till stöd och skydd från samhället, oavsett boendekommun och bakgrund. Dessutom behöver barns rätt till delaktighet i frågor som rör dem stärkas.

– Inom socialtjänsten krävs det ett skifte där det enskilda barnet verkligen hamnar i fokus när livsavgörande beslut fattas. Det förutsätter kompetensutveckling bland socialsekreterare och praktisk vägledning, som till exempel den här handboken, säger Christina Heilborn, chefsjurist vid UNICEF Sverige.

För att stödja socialsekreterare i det arbetet har UNICEF Sverige, i samarbete med Susann Swärd, verksamhetschef vid Rättighetsfokus, tagit fram en handbok med lättillgänglig information om vad barnrättsbaserat arbete innebär. Handbok för socialsekreterare – Om barnrättsperspektivet från förhandsbedömning till avslutad utredning innehåller praktiska och handfasta tips på hur barnkonventionen kan användas i utredningar av barns behov av skydd och stöd.

Det kan till exempel handla om hur man säkerställer att barnet får den information som behövs för att det ska kunna vara delaktigt i utredningen. Handboken ger också exempel på vad utredaren måste beakta för att kunna göra en bedömning av vad som är barnets bästa.

Handboken tar upp hur socialsekreterares tid och handlingsutrymme i hög grad styrs av politiska och ekonomiska beslut.

– Eftersom läget inom socialtjänsten är pressat är det desto viktigare att se till att barns rättigheter skyddas och respekteras i arbetet med barn och unga, säger Christina Heilborn.

Handboken är gratis och kan beställas tryckt från Unicefbutiken, eller laddas ner här:

 

Större kunskap krävs i mötet med barn på flykt

Hur möter man ett barn som är på flykt? UNICEF Sverige och barnläkaren Lars H Gustafsson ser ett behov av ökad kunskap och har tillsammans tagit fram en handbok till alla volontärer och personal runt om i landet, som behöver stöd i arbetet med barnen.

Skärmklipp_2

Ett ökande antal barn har anlänt till Sverige på senare tid. Under 2015 kom drygt 70 000 asylsökande barn, antingen ensamma eller tillsammans med sina föräldrar. Många människor har på kort tid blivit engagerade i mottagandet av barnen – det handlar till exempel om volontärer, personal på boenden, gode män och personal inom skolan och hälso- och sjukvården.

Det är till dem som UNICEFs nya handbok Möta barn på flykt vänder sig. Den innehåller enkla tips, som var och en kan tillämpa.

– Vi ser att behovet är mycket stort nu eftersom det finns många nyanställda och oerfarna som behöver konkreta råd och vägledning i mötet med barn på flykt, säger Christina Heilborn, programchef vid UNICEF Sverige.

– Det handlar till exempel om att kunna upptäcka risksituationer och veta vart man ska vända sig om ett barn far illa eller behöver professionell hjälp.

Handboken tar upp en rad frågor som uppstår redan i det allra första mötet med barnet.

  • Vad kan man som medmänniska göra när man närmar sig ett barn i kris?
  • Hur arbetar man med en tolk?
  • Hur upptäcker man sjukdom och stress?

Undernäring, bristsjukdomar och karies är vanligare hos barn på flykt än hos andra barn. Tillsammans med de svåra upplevelser som barnet har bakom sig ökar det risken för både fysisk och psykisk ohälsa.

– Men det är också viktigt att identifiera de så kallade friskfaktorerna, alltså de positiva krafter som finns inom varje barn och i barnets omgivning, säger barnläkaren Lars H Gustafsson.

– Här finns ny forskning som kan ge både volontärer och anställd personal viktiga verktyg för att möta de här sårbara barnen på rätt sätt.

Boken ger också en översikt av de svenska lagar som gäller barn på flykt och vilka rättigheter som de har. Har alla barn till exempel rätt till sjukvård, var och när får man börja skolan och vem är ansvarig för att se till att barnet får en hälsoundersökning?

Handboken Möta barn på flykt är gratis och finns både i tryckt form och i digitalt format att ladda ner på unicef.se.