Nätmobbning är mobbning som sker genom använd­ningen av digital teknik, till exempel på sociala medier, olika appars meddelande­funktioner eller spel­platt­formar. Några exempel är att sprida lögner, dela pin­samma bilder på någon, eller skicka hot­fulla eller sårande meddelanden i chatt­appar.

Nätmobbning kan ofta ske samtidigt som någon mobbas i exempel­vis skolan. Men på nätet lämnas digi­tala fot­avtryck, något som kan vara använd­bart och ge bevis för att kunna stoppa mobb­ningen.

Här är några vanliga frågor, råd och tips kring nät­mobbning, fram­tagna i sam­arbete med ung­domar, Facebook, Instagram och Twitter, samt barn­skydds­experter:

1. Hur vet jag om jag blir mobbad online?

Ibland kan det vara svårt att veta om någon skojar eller är med­vetet elak, särskilt på nätet. Men om du känner dig sårad eller upp­lever att andra skrattar åt dig istället för med dig så har det gått för långt. Om det fort­sätter även efter att du har bett personen eller personerna att sluta, och du fort­farande känner dig sårad och upp­rörd, kan det vara mobbning.

När mobbningen sker online kan det leda till oönskad upp­märk­sam­het från många, även främ­lingar. Men var det än händer är det viktigt att be om hjälp. Alla för­tjänar respekt, både på nätet och i verkliga livet.

2. Hur påverkas man av nätmobbning?

När mobbning sker på nätet kan det kännas som om du attackeras över­allt, även i ditt eget hem. Det kan upp­levas som om det inte finns någon­stans att fly. Effekterna kan pågå länge och påverka en person på många sätt.

Man kan känna sig arg och ledsen, generad och att man skäms. Kanske får man svårt att sova och blir tröttare än vanligt, eller får ont i magen eller huvud­värk. I extrema fall kan nät­mobbning till och med leda till att någon tar sitt eget liv.

3. Vad ska jag göra om jag blir utsatt för nätmobbning?

Om du upplever att du blir mobbad är det första steget att be om hjälp från någon du litar på, till exempel dina föräldrar, en lärare eller en annan vuxen du känner dig trygg med.

Skolan ska vara en trygg plats och har ansvar för att ingen ska bli utsatt för mobbning, och det gäller även om du blir utsatt på nätet. Om du drabbas av mobbning av andra elever, rappor­tera det till din skola. Då måste skolan snabbt ingripa och utreda det som hänt, och arbeta för att stoppa det.

Om mobbningen sker på sociala medier, kan du blockera mobbaren och rapportera deras beteende på sidan. Sociala medie­företag som Instagram och Facebook har en skyldig­het att hålla sina användare säkra, och du är anonym när du rapporterar.

Det kan också vara bra att samla in bevis – text­meddelanden och skärm­dumpar av inlägg på sociala medier – för att visa vad som har hänt.

4. Hur kan jag hjälpa någon annan som blir utsatt?

Vem som helst kan bli utsatt, och om du ser det hända någon du känner – försök att erbjuda stöd och fråga hur de mår. Stötta din vän i att be om hjälp och rapportera händelsen.

Kanske vill personen inte rapportera, men då kan du upp­muntra till att prata med någon vuxen som ni litar på, och erbjuda att själv följa med som stöd. Att känna att man inte är ensam kan vara oerhört viktigt när man är utsatt för mobbning.

5. Hur kan jag förhindra att min personliga information används för att skada mig på nätet?

Tänk dig för innan du delar med dig av något online – det kan finnas kvar på nätet för alltid och kan användas på ett sätt som du inte vill. Lämna inte ut person­liga upp­gifter som din adress, ditt telefon­nummer eller namnet på din skola.

Lär dig mer om sekretess­inställ­ningarna för dina sociala medier. Här är några saker att tänka på, som gäller för många av dem:

• Du kan bestämma vem som kan se din profil, skicka direkt­meddelanden eller kommentera dina inlägg genom att se över inställ­ning­arna för ditt konto.
• Du kan rapportera elaka kommen­tarer, meddelanden och foton och begära att de tas bort.
• Förutom att ta bort någon som vän kan du blockera personer och hindra dem från att se din profil eller kontakta dig.
• Du kan radera inlägg i din profil eller dölja dem från vissa personer.

På de flesta sociala medier meddelas inte personer när du begränsar tillgång, blockerar eller rapporterar dem.

Tips till dig som förälder

Under pandemin har mycket i våra liv förflyttats till internet, och det är troligt att ditt barn eller din tonåring tillbringar mer tid online än förut.

Men hur kan man som förälder se till att barnen får tillgång till allt gott som nätet har att erbjuda, samtidigt som barnen skyddas från mobbning eller hot? Här följer några tips:

• Ha en öppen dialog och prata med ditt barn om vem de kommuni­cerar med online och hur. Upp­muntra till snäll­het, och var uppmärk­sam på om ditt barn verkar upprört eller hemlighets­full i samband med digitala aktiviteter.

• Använd teknik som skyddar. Se exempel­vis till att använda upp­daterade anti­virus­program och se över inställ­ningar som föräldra­kontroll och ”säker sökning”. Hjälp också ditt barn att förstå vikten av att inte dela med sig av privat infor­ma­tion, särskilt till främlingar.

• Tillbringa tid tillsammans på nätet. Lär dig om vad ditt barn gör online, se till att appar och spel är ålders­anpassade och prata om det tillsammans.

• Uppmuntra till positiva vanor. Prata med ditt barn om att vara snäll mot andra på nätet, och se till att du vet hur det går till att rapportera om du skulle upptäcka nätmobbning. Prata också om vad ni ser på nätet och om vikten av källkritik.

• Låt ditt barn ha roligt online. När vi till­bringar mycket tid hemma är nätet en möjlig­het för unga att fortsätta ha kontakt med sina vänner, dela sina tankar och stötta varandra under pandemin. Du kan också upp­muntra till fysisk aktivitet genom olika videos eller spel som kombi­nerar under­hållning med rörelse.

Covid-19-pandemin har visat hur viktigt det är med global tillgång till internet. För några av oss har pandemin inneburit att vi får studera på distans och hitta nya arbetssätt. Men för många som lever utan tillgång till internet har möjligheten att studera eller arbeta upphört.

360 miljoner unga är idag inte online

Samarbetet mellan Ericsson och UNICEF är ett viktigt stöd till Giga-initiativet, vars mål är att alla skolor ska få en bra internet­uppkoppling, samt att barn och unga ska få tillgång till information och möjlighet att delta och påverka sin egen utveckling. Initiativet lanserades 2019 och leds av UNICEF och International Telecommunication Union (ITU).

Att identifiera vilka skolor som saknar internetuppkoppling är det första steget inom Giga-initiativet. Kartläggningen av skolor och deras uppkoppling sker genom crowdsourcing, analyser av befintlig data och maskininlärning, och synliggörs visuellt genom en digital karta som är tillgänglig för alla att ta del av.

Ericsson bidrar med finansiellt stöd till UNICEFs globala kartläggningsarbete inom Giga, samt med uppkopplingsdata, viktig teknisk medarbetarexpertis och värdefull branscherfarenhet. De kommer också engagera sin kundbas för att ytterligare främja initiativets mål.

I det treåriga samarbetet ska Ericsson hjälpa UNICEF att identifiera och kartlägga det digitala gapet i 35 länder. Kartläggningen kommer att hjälpa regeringar och den privata sektorn att designa och introducera digitala insatser, för att se till att barn och unga har kontinuerlig tillgång till utbildning.

Alla unga ska ha tillgång till digital information

Världen kan inte uppnå de globala målen eller ambitionen om att alla barn ska kunna uppnå sin fulla potential, om inte alla unga har tillgång till digital information. Digitala plattformar kommer alltmer att vara grunden för framtida arbeten och möjligheter.

Det är kritiskt viktigt att agera nu för att öka den digitala inkluderingen och jämlikheten inom utbildning. Det nya samarbetet mellan UNICEF och Ericsson är ett stort steg på vägen för att minska den digitala klyftan, och öka barns och ungas delaktighet.

Vill ert företag också samarbeta med UNICEF? Det finns många olika möjligheter att till­sammans skapa verkliga föränd­ringar för barn och unga runt om i världen:

Läs mer om företagssamarbeten