Klimatförändringarna är en kris som sker här och nu, i alla världens länder. Baserat på vetenskap och erfarenheter från olika delar av världen vet vi att klimatförändringarna är det största hotet för världens barn och unga.

För att underlätta för regeringar och företag att förstå i vilken utsträckning barn och unga påverkas av klimatförändringarnas konsekvenser och hur åtgärder ska prioriteras för att hjälpa de mest utsatta, lanserar UNICEF idag rapporten ”The Climate Crisis is a Child Rights Crisis: Introducing the Children’s Climate Risk Index”. Rapporten innehåller det första globala indexet som mäter riskerna med klimatförändringarna utifrån ett barnrättsperspektiv.

En miljard barn utsätts för extremt höga klimatrelaterade risker

Rapporten visar att nästan varje barn på jorden drabbas av klimatrelaterade risker genom exempelvis värmeböljor, vattenbrist och luftföroreningar, och att så många som 330 miljoner barn utsätts för fem eller flera risker samtidigt. I indexet klassas 33 länder som länder med extremt hög risk när det gäller klimatförändringarnas påverkan på barnen. I de länderna bor en miljard barn – vilket utgör nästan hälften av alla världens barn.

Barnen utsätts för en kombination av olika typer av farliga naturkatastrofer, samtidigt som de saknar tillgång till rent vatten, sanitet, sjukvård, skydd och utbildning. Det innebär en extremt hög utsatthet, vilket är särskilt tydligt i Centralafrikanska republiken, Tchad, Nigeria, Guinea och Guinea-Bissau. 

Barn löper dessutom rent fysiskt högre risk att drabbas av klimatförändringarnas följder än vuxna. Exempelvis på grund av att deras kroppar är känsligare för undernäring och infektioner, som malaria och denguefeber, som ofta ökar i naturkatastrofer. Barn som på grund av klimatkriser missar hela eller delar av sin skolgång riskerar också ett liv i fattigdom och går miste om livsmöjligheter.

Redan utsatta barn betalar det högsta priset

Rapporten visar att de länder som drabbas hårdast av klimatförändringarna är minst ansvariga för problemet. Tillsammans släpper de 33 länderna med hög risk enligt indexet enbart ut nio procent av de globala koldioxidutsläppen, medan de tio länderna som släpper ut mest koldioxid står för hela 70 procent av de globala utsläppen. Endast ett av de länderna rankas i indexet som ett land med hög risk när det gäller klimatförändringarnas konsekvenser för barnen.

UNICEF Sverige och Fridays For Future överlämnar rapporten till barn- och jämställdhetsminstern

Idag är det tre år sedan Greta Thunberg inledde sin klimatstrejk utanför Sveriges riksdag. Den handling som gav upphov till en av de största globala ungdomsrörelserna i världen: Fridays For Future. I samband med dagens lansering lämnar vi och Fridays For Future gemensamt över rapporten till barn- och jämställdhetsminister Märta Stenevi. 

Syftet är att involvera barn och unga, inte bara för att låta dem komma till tals i en fråga som rör dem, utan för att vi tillsammans ska komma fram till långsiktiga lösningar och skapa ett bättre och mer hållbart samhälle för alla.   

UNICEF Sverige uppmanar nu politiker och företag att lyssna på barn och unga och vidta åtgärder som skyddar dem från klimatrisker genom att:

• Öka investeringarna för klimatanpassning och motståndskraft gällande livsviktiga samhällsfunktioner som vatten, hygien, hälsa och utbildning. 
• Prioritera kraftfulla åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Framför allt höginkomstländerna måste minska sina utsläpp med minst 45 procent fram till 2030 (jämfört med 2010 års nivåer). 
• Låt barn delta och ha inflytande i alla regionala, nationella och internationella klimatförhandlingar och beslut. 
• Utbilda barn och unga inom klimatfrågor, för att de bättre ska kunna skydda sig vid klimatförändringarnas konsekvenser.

Vi betonar även att alla länder måste öka takten i arbetet med de globala målen i Agenda 2030. UNICEF Sveriges ansvar är att följa upp Agenda 2030 kopplat till barns rättigheter. Klimatet är en avgörande del i agendan, och som den här rapporten visar berör klimatförändringarna barn i allra högsta grad.

Läs hela rapporten här

Sedan FN bildades för 75 år sedan har många och stora fram­gångar uppnåtts. Några exempel:

• Hundra­tusen­tals människor får sitt enda mål mat om dagen genom FN:s humani­tära hjälp­sändningar. Miljoner barn har överlevt tack vare FN:s och UNICEFs vaccinations­program.

• FN står för den enda handlings­plan som finns i världen när det gäller jäm­ställd­het. FN sätter tryck på medlems­staterna att genom­föra de här åtagandena för att öka och stärka kvinnors rättig­heter i världen.

• FN har skapat regler, platser och platt­formar för att barn och unga ska få mer plats att uttrycka sig, delta, och komma till tals i frågor som berör dem.

Som FN:s barnfond har UNICEF ett unikt inflytande världen över och kan skapa lång­siktiga föränd­ringar i barns liv. Till­sammans med alla er som är med och kämpar uppnår vi varje år fantastiska resultat för barn världen över.

Men fortsatt står världen inför stora utmaningar, och FN har kanske nu – mer än någonsin tidigare – en avgörande roll att spela för att vi ska kunna hantera och stoppa klimat­föränd­ringarna, ojäm­lik­het och corona­pandemin.

Globala problem behöver globala lösningar, och vi kan bara göra det till­sammans. Tack till alla er som är med och kämpar med oss, för en mer rätt­vis, håll­bar och hopp­full framtid för alla barn.

Idag lanserar UNICEF och WHO (Världshälsoorganisationen) i samarbete med den medicinska tidskriften The Lancet den första oberoende rapporten om de snabba, globala förändringarna som just nu påverkar barns hälsa.

Rapporten visar att de framsteg som har gjorts under de senaste tjugo åren har avstannat och att en vändning till det sämre hotar. Inget av världens länder lyckas för närvarande ge sina barn tillräckliga förutsättningar när det gäller hälsa, miljö och framtid.

Alla barn hotas exempelvis av klimatförändringar, miljöförstöring och marknadsföring som får barn att konsumera skadliga produkter – som snabbmat, läsk, alkohol och tobak. Samtidigt riskerar 250 miljoner barn under fem år i låg- och medelinkomstländer att hindras i sin utveckling på grund av fattigdom och brist på näring.

Ökade klimatförändringar hotar barns framtid

Medan fattiga länder kämpar för att ge sina barn ett friskt liv, hotar de enorma koldioxidutsläppen – som är oproportionerligt stora från höginkomstländer – alla barns framtid. Om den globala uppvärmningen stiger över fyra grader Celsius till år 2100 kommer havsnivån att stiga, värmeböljor att öka och sjukdomar att spridas snabbt. Det innebär förödande hälsoeffekter för barn över hela världen.

Rapporten innehåller ett nytt globalt index som jämför barns förut­sättningar när det gäller exempelvis hälsa, utbildning, näring, klimat­påverkan och inkomstklyftor i 180 länder. Norge hamnar högst upp på listan gällande att ge barn möjligheter att överleva och utvecklas, men om man lägger till koldioxidutsläpp per capita faller Norge ner till plats 156. Samma jämförelse för Sveriges del är plats 13 respektive 116.

Den här rapporten visar att världens beslutsfattare misslyckas med att skydda barns hälsa, deras rättigheter och framtid. Politiker är förpliktigade att skydda barn inom alla sektorer, utöver hälsa och utbildning handlar det exempelvis om bostäder, lantbruk, energi och transporter. Makthavare runtom i världen måste agera och investera i barn och unga, för att bygga en framtid som är lämplig för dem. 

För att skydda barnen kräver rapporten bland annat följande:

1. Stoppa koldioxidutsläppen omedelbart, för att säkerställa att barn har en framtid på vår planet.

2. Sätt barnen i centrum av arbetet för att uppnå hållbar utveckling.

3. Nya policys för, och investeringar i, arbetet för barns hälsa och rättigheter.

4. Inkludera barns röster i politiska beslut.

5. Att med stöd av ett nytt tilläggsprotokoll i FN:s barnkonvention skärpa den nationella regleringen av marknadsföring som skadar barns hälsa.

Läs hela rapporten A future for the world’s children?

Klimatförändringarna är här. För första gången växer en generation upp i en värld som är mycket osäker och farlig på grund av förändrat klimat och försämrad miljö. Vuxna har en skyldighet att ge barn en värld som är bra nog att leva i, men det misslyckas de med. Nu säger hundratusentals barn och unga ifrån, och det är hög tid för världens ledare att lyssna.

Barn är minst ansvariga för klimatförändringar, ändå är det de som drabbas hårdast av dess följder. Särskilt drabbade är barn som redan lever i fattigdom och utsatthet.

Ökat fokus måste läggas på hur barnen drabbas av klimatförändringar och hur de ska skyddas. Motståndskraften hos de instanser som barn är mest beroende av – till exempel mat, vatten, näring och utbildning – måste stärkas. För det behövs ökat arbete och mer finansiering.

Klimatförändringar påverkar barns grundläggande rättigheter – rättigheter som aldrig får tummas på. Nu är det vår skyldighet att agera mot klimatförändringarna för att kunna säkra alla barns rättigheter, idag och i framtiden. 

Det här är ett problem som helt enkelt inte kan vänta.

Varje år dör hela 1,7 miljoner barn under fem år av naturkatastrofer till följd av klimatförändringar. Köp ett klimatförändringspaket och se till att de barn som redan har drabbats får produkter som hjälper dem att överleva.

KÖP KLIMATFÖRÄNDRINGSPAKETET

Klimatförändringspaketet innehåller vattenreningstabletter, vätskeersättning, högenergi-bars och nötkräm mot undernäring, livsviktigt vaccin, tvålar och en ryggsäck.

Över 120 000 barn drabbades av cyklonen Kenneth som drog in över Moçambique i slutet av april, och var den starkaste stormen som landet någonsin uppmätt. Bara sex veckor tidigare drog cyklonen Idai fram i landet, med förödande följder för över en miljon barn. De senaste dagarna har omkring tio miljoner barn hotats av cyklonen Fani, som beskrivs som Indiens starkaste cyklon på över 20 år.

–  Vi ser en oroande trend. Cykloner, torka och andra extrema väderhändelser ökar i frekvens och intensitet. Som vi sett i Moçambique och på andra ställen påverkas fattigare länder och samhällen värst. För barn som redan är utsatta kan konsekvenserna bli förödande, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

UNICEFs oro för hur klimatförändringarna påverkar barnens liv ökar. Vi uppmanar nu världens ledare att ta riskerna på allvar. 

–  Drunkning, jordskred, dödliga sjukdomar som kolera och malaria, undernäring och psykologiska trauman är några av de risker som barnen utsätts för, säger Gautam Narasimhan, senior rådgivare för klimatförändringar på UNICEF.

Vad gör UNICEF?
UNICEF arbetar för att begränsa effekterna av extrema väderhändelser, bland annat genom att utforma vattensystem som klarar cykloner och saltvattenförorening samt stärka upp skolbyggnader. Vi jobbar även förberedande genom att exempelvis stötta lokala hälsocenter i riskområden och förbereda på plats med livräddande produkter inför kommande väderkatastrofer. Vi ser också till att barn i riskområden får utbildning i hur de ska agera när en katastrof inträffar, för att minska antalet skadade.

GE EN KATASTROFGÅVA NU

Vid slutet av 2015 saknade 663 miljoner människor världen över tillgång till vatten från säkra vattenkällor. Men nu visar nya testmetoder att så många som 1,8 miljarder människor riskerar att dricka vatten som innehåller E. coli-bakterier – även från vissa säkra vattenkällor.

Dålig sanitet är en av de största orsakerna till smutsigt vatten. 2,4 miljarder människor saknar tillgång till ordentliga toaletter och strax under en miljard människor tvingas göra sina behov utomhus. Risken att vatten smutsas ner blir ännu större på grund av klimatförändringar.

Klimatförändringar innebär mer torka, fler översvämningar, värmeböljor och andra svåra väderförhållanden, som just nu har drabbat södra och östra Afrika. Ett barn som inte har tillgång till rent vatten och sanitet drabbas hårdare av en kris och har svårare att återhämta sig efteråt. Varje dag dör 800 barn av smutsigt vatten.

Men, genom globalt samarbete kan vi förändra detta och undvika klimatförändringarnas värsta effekter. En mer rättvis tillgång till säkra, hållbara och klimattåliga vattenkällor hjälper till att skydda de mest utsatta barnen före, under och efter klimatkatastrofer.

Vad gör UNICEF?

UNICEF anlitas som vattenexperter och utvecklar tillsammans med regeringar strategier för att fler ska få tillgång till rent vatten. Med lokala partners reparerar vi pumpar, borrar brunnar och bygger nya vatten och avlopps­system. Vi sprider också kunskap om vikten av hygien, bland annat genom att barnen får lära sig i skolan och tar med sig kunskapen hem till sina familjer. Vi delar ut vattenreningstabletter, levererar dricksvatten i stora lastbilar och installerar vattentankar och toaletter i katastrofområden och flyktingläger över hela världen.

UNICEF arbetar också med innovativa lösningar – som soldrivna vattenpumpar och metoder för att ta hand om och rena regnvatten – för att minska riskerna och skydda vattentillförseln för barn. Vi bygger klimatsäker vatteninfrastruktur, förbereder samhällen inför möjliga katastrofer och stärker barnen i att själva vara med och kämpa för sin framtid.

Det är lätt att ta rent vatten för givet. Men för många barn är det långt ifrån en självklarhet. Var med och rädda barns liv, ge en gåva idag. Du kan också köpa vattenreningstabletter i vår gåvoshop.

– Dagens barn är inte ansvariga för klimatförändringarna, men det är de och deras barn som kommer att få leva med konsekvenserna om inget görs nu, sager Anthony Lake, UNICEFs högste chef. Och, som alltid, är det de fattigaste som blir mest utsatta.

Klimatförändringar innebär mer torka, fler översvämningar, värmeböljor och andra svåra väderförhållanden. Naturkatastrofer kan orsaka död och förstörelse, men bidrar också till ökad spridning av undernäring, malaria och diarré – som alla är livshotande för barn. Det skapar en ond cirkel. Ett barn som inte har tillgång till rent vatten och sanitet drabbas hårdare av en kris och har svårare att återhämta sig efteråt.

Den stora majoriteten av barn som bor i översvämningsdrabbade områden lever i Asien, och de flesta som riskerar svår torka lever i Afrika.

När världens ledare samlas i Paris mellan 30 november och 11 december kommer de bland annat att försöka komma överens om hur vi kan minska utsläppen av växthusgaser. Något som experter anser är avgörande för att minska temperaturhöjningar som kan få svåra konsekvenser.

– Vi vet vad som måste göras för att förebygga förödande klimatförändringar. Det är oförlåtligt att inte agera, säger Anthony Lake. Vi är skyldiga våra barn – och planeten – att fatta rätt beslut.

Läs hela rapporten här.

UNICEF kämpar över hela världen för att alla barn ska få allt som de har rätt till. Bland annat påverkar vi regeringar och myndigheter att ta sitt ansvar och fatta bra beslut för barnen och deras framtid. Bli Världsförälder idag så är du med oss och förändrar barns liv.

Klimatet förändras. Vi ser redan nu effekterna men under de närmaste decennierna kommer dessa förändringar att bli allt mer extrema. Experter förutspår långa perioder med intensiv sol, översvämningar, cykloner, torka, brist på (och konkurrensen om) råvaror, massinvandring och en ökning av dödliga sjukdomar som malaria.

UNICEF Storbritannien ​lanserar därför en kampanj för att belysa effekterna av klimatförändringarna på barn. Tillsammans  med miljöorganisationen  ”Do The Green Thing”  har de skapat videon ”Climate Kid” som illustrerar hur en liten pojke skulle behöva anpassa sig för att klara av effekter som torka och översvämningar. Som en del i kampanjen har designers även fått illustrera sin egen Climate Kid – fullt utrustad för att klara extrema klimatförändringar. Se illustrationerna nedan.

Genom kampanjen vill UNICEF Storbritannien​​ också öka medvetenheten om behovet av att hjälpa samhällen att anpassa sig till klimatförändringarna och som en del i sitt hjälparbete se till att barn har tillgång utbildning, rent dricksvatten och livsmedel.

Se den 90 sekunder långa filmen Climate Kid som på ett roligt och innovativt sätt gör oss uppmärksamma på ett allvarligt problem:

Nedan de olika illustrationer som gjorts av brittiska designers.

Vill du veta mer om klimatkampanjen besök kampanjsajten, Climate Kid (på engelska)!

Vi gillar Climate Kid, gör du?