Framtidens migrationspolitik – vilka rättigheter får barn på flykt?
Den tillfälliga utlänningslag som togs fram efter hösten 2015 går ut sommaren 2021. För att ersätta den tidigare lagen tillsattes en kommitté med uppdrag att ta fram en ny migrationspolitik. Nu har förslaget presenterats och det tar inte tillräcklig hänsyn till barnkonventionen, skriver Mohima Mumin, barnrättsjurist på UNICEF Sverige.
Migrationskommittén presenterade sitt förslag den 15 september. Redan innan förslagen lämnades över har vi följt debatten i media, med stor oro för att villkoren för asylsökande barn skulle komma att försämras. Det kan starkt ifrågasättas om förslagen tar hänsyn till barnkonventionen i tillräckligt stor utsträckning.
Förslaget till Sveriges nya migrationspolitik tar inte tillräcklig hänsyn till barnkonventionen.
Förslag från migrationskommittén som särskilt berör barn
- Tillfälliga uppehållstillstånd ska även i fortsättningen vara huvudregeln för barn som beviljas skydd. Flyktingar får uppehållstillstånd i tre år, som vid en ny ansökan kan förlängas med ytterligare två år. Alternativt skyddsbehövande får 13 månader, som vid en ny ansökan kan förlängas med ytterligare två år. Inga undantag ges.
- Försörjningskrav (det vill säga krav på att den förälder som fått uppehållstillstånd ska kunna försörja make/maka och barn som den vill återförenas med) ska inte gälla för barn som är bosatta i Sverige och vars föräldrar ansöker om uppehållstillstånd här. Detsamma gäller barn som är födda i Sverige och ansöker om uppehållstillstånd för att en förälder redan har beviljats detta, och föräldern bor tillsammans med det sökande barnet i Sverige.
- Undantag från försörjningskrav föreslås även för barn som antingen är kvar själva i ursprungslandet, eller tillsammans med en förälder, och som ansöker om att få komma till Sverige för att återförenas med den andra föräldern. Detta om ansökan görs inom tre månader från det att föräldern som bor i Sverige har fått beslut om uppehållstillstånd.
- Barn som har en förälder som har fått uppehållstillstånd, eller som har en förälder som är gift eller sambo med någon som har uppehållstillstånd, ska också beviljas detta. Undantag gäller för barn där minst en förälder är under 21 år. Sverige kan vägra att ge dessa barn uppehållstillstånd så länge som föräldern inte har fyllt 21 år.
- Uppehållstillstånd på grund av humanitära skäl som synnerligen ömmande omständigheter* återinförs, och föreslås nu också gälla för barn, men med ett lägre krav än för vuxna. Det innebär att även om omständigheterna inte har samma allvar och tyngd som krävs för att en vuxen person ska beviljas uppehållstillstånd, så ska ett barn beviljas det. Tillståndet ska vara begränsat till 13 månader och om ett nytt beviljas ska det vara i två år.
*Fakta
I den tidigare utlänningslagen kunde vuxna beviljas uppehållstillstånd vid synnerligen ömmande omständigheter och barn vid särskilt ömmande omständigheter. Dessa togs bort i samband med den tillfälliga lagen. Synnerligen ömmande omständigheter föreslås nu också gälla för barn, men med ett lägre krav än för vuxna.
För UNICEF är det mycket oroande att många av bestämmelserna i den tillfälliga lagen nu föreslås bli permanenta. Kontinuitet är viktigt för barns uppväxt och en osäker och utsatt situation, som tillfälliga uppehållstillstånd skapar, påverkar barns välmående negativt.
Kommittén konstaterar själva att de förslag som presenterats kommer att få negativa konsekvenser för barn. Därför är det förvånande och beklagligt att de i sitt arbete inte har tagit större hänsyn till barnets bästa och föreslagit undantag för att väga upp för detta.
Låt oss djupdyka i förslagen och konsekvenserna de får för barn:
Tillfälliga uppehållstillstånd – är det verkligen barnets bästa?
Kommittén föreslår att tillfälliga uppehållstillstånd även i fortsättningen ska vara huvudregeln för barn. Det innebär en otrygghet som påverkar barn och deras hälsa negativt. Det kan också påverka barnets möjligheter att utbilda sig och utvecklas.
Barnkonventionen rekommenderar hållbara och långsiktiga lösningar för barn, inte tillfälliga och oförutsägbara, något som ett tillfälligt uppehållstillstånd är. Vi ställer oss därför kritiska till att kommittén överhuvudtaget inte föreslår några undantag till barn som ger permanent uppehållstillstånd, inte ens för de mest utsatta eller sjuka.
Vi ser heller inte några godtagbara skäl till varför barnets skyddsstatus skulle motivera olika längd på uppehållstillståndet.
34 miljoner barn befinner sig just nu på flykt runt om i världen.
Synnerligen ömmande omständigheter är inte ett tillräckligt starkt skydd
Vi ser positivt på att kommittén föreslår att uppehållstillstånd på humanitära grunder, med synnerligen ömmande omständigheter, återinförs i den nya lagen. För barn innebär det att de får en möjlighet att beviljas tillfälligt uppehållstillstånd, även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att vuxna ska få tillstånd.
Dock är det oroväckande att även denna grupp av barn som huvudregel får ett tillfälligt uppehållstillstånd, något som ger barn ett betydligt sämre och svagare skydd än det som finns i tidigare utlänningslagen.
Eftersom barnkonventionen är lag bör skyddet för barn stärkas, inte försämras, vilket det här förslaget innebär.
Vi saknar undantag för barn som efter en individuell prövning kan få permanent uppehållstillstånd direkt, på grund av till exempel bestående hälsotillstånd eller andra särskilda skäl.
Rätt till familjeåterförening – inte för alla barn?
Vi ser positivt på att det inte finns något försörjningskrav för barn, när barnet bor i Sverige och ansöker om att föräldrar ska ansluta sig till barnet här. Detsamma gäller barn som föds i Sverige och bor tillsammans med en förälder. Däremot ser vi med djup oro på de andra förslagen som presenterats.
Det är inte försvarbart att kommittén föreslår att barn som har minst en förälder som är under 21 år inte har rätt till uppehållstillstånd förrän föräldern eller föräldrarna har fyllt 21 år. Alla barn omfattas av barnkonventionen och har rätt att förenas med sina föräldrar, oberoende av föräldrarnas ålder och deras försörjningsförmåga. Konsekvensen av det här förslaget blir att barn under lång tid kan tvingas vara ifrån en förälder.
Att kommittén gör skillnad på barn genom att anse att vissa barn har rätt att återförenas med sina föräldrar medan andra inte har det, baserat på en godtycklig åldersgräns, är inte acceptabelt.
Det är också olyckligt att försörjningskravet inte lättas upp för att underlätta för barn att kunna återförenas med sina föräldrar. Förslaget riskerar istället att i många fall bli ett hinder då det är orimligt och svårt att uppnå.
Om förslagen som presenterats går igenom ser vi ökad risk att barn diskrimineras och att det görs skillnad på barn. Det är inte förenligt med principen om icke-diskriminering i barnkonventionen.
Den fortsatta vägen framåt
Förslaget ligger nu hos regeringen och hur processen fortskrider är inte helt tydligt presenterat. Detta då det råder stor politisk oenighet både inom regeringen och bland övriga riksdagspartier. Oavsett fortsatt process vill vi trycka på vikten av barnkonsekvensanalyser kring hur barns rättigheter beaktas och bedöms i lagförslagen.
Ett minimum är att beakta följande krav:
- Permanent uppehållstillstånd till barn som bedöms ha skyddsskäl. Om tillfälliga uppehållstillstånd ändå ska vara huvudregeln ska de också vara längre än vad som föreslås idag.
- Rätt till familjeåterförening med mer rimliga och realistiska försörjningskrav.
- Hänsyn till barnets bästa och barnkonsekvensanalys med en individuell prövning i varje enskilt fall.
Barns rättigheter måste prioriteras efter branden i Moria
Över 400 ensamkommande barn som levde i flyktinglägret Moria på Lesbos har flyttats till grekiska fastlandet efter branden. Ett efterlängtat besked, men fortfarande saknar allt för många barn och familjer skydd.
De barn och familjer som drabbats av branden i flyktinglägret Moria är i akut behov av skydd och stöd. Barn sover utomhus på marken och har förlorat allt. Nu är det långsiktiga lösningar som behövs.
En kvinna bär en liten flicka bort från branden i flyktinglägret Moria. Tusentals barn och vuxna tvingades fly för sina liv när lägret brann ner för några dagar sedan.
Under flera år före branden har förhållandena i lägret varit en källa till oro. Lägret har varit hem till mer än fyra gånger så många människor som det från början var tänkt för, och det har varit ständiga utmaningar kring hygien och sanitet, brist på grundläggande tjänster och skydd för barn och kvinnor.
UNICEF anser att alla barn, inte bara de ensamkommande, nu ska flyttas till fastlandet där de kan få ordentligt boende och stöd. Tidiga indikationer från europeiska länder som sagt sig vara villiga att förflytta ensamma barn är extremt viktiga, och UNICEF uppmuntrar fler länder att agera.
Grekland kan inte fortsätta att bära det här ansvaret själva. UNICEF fortsätter arbetet för att stötta våra partners i Grekland och de insatser som görs av EU:s medlemsstater för att stärka rättigheterna för barn på flykt. Sveriges regering bör visa sitt solidariska ansvar och erbjuda skydd till de mest utsatta barnen och deras familjer.
Tillsammans med partners på plats i Moria arbetar UNICEF för att se till att barnen och deras familjer får mat, vatten och tak över huvudet. Arbetet pågår bland annat med att återförena barn och familjer som separerades under branden, och för att erbjuda psykosocialt stöd till drabbade.
Direkt efter branden byggde UNICEF tillsammans med partners om ett familjecenter till en plats som ger tillfälligt skydd åt personer med kritiska behov. Mer än 200 utsatta kvinnor och barn får just nu tak över huvudet där.
Läget för barnen är akut. Ge en gåva till vårt katastrofarbete idag:
4 000 barn i behov av hjälp efter branden i Moria
Branden i Greklands största flyktingläger Moria har lämnat tusentals barn i behov av akut hjälp. UNICEF står redo att ge omedelbart skydd till barnen. Händelsen är en stark påminnelse om behovet av ett gemensamt och fungerande asylsystem som respekterar barns rätt till skydd över hela Europa.
En flicka står i rasmassorna i det nedbrunna lägret Moria.
Tusentals asylsökande på den grekiska ön Lesbos flydde för sina liv när en enorm brand spreds i det överfulla flyktinglägret Moria i natt. UNICEF finns på plats, redo att hjälpa de över 4 000 barn som är i behov av akut hjälp – särskilt de 407 ensamkommande barnen.
Vår högsta prioritet är att säkerställa omedelbart skydd för barnen, och se till att de får mat, vatten och tak över huvudet.
Eftersom covid-19 hade börjat spridas i lägret är det mer komplicerat men mycket viktigt att ge snabb och säker hjälp. Tillsammans med partners har vi byggt om ett familjecenter till en plats som tillfälligt ger skydd åt ensamkommande barn, gravida kvinnor och andra med kritiska behov – till dess att det finns andra alternativ. Mer än 150 ensamkommande barn skyddas just nu där.
Händelsen är en stark påminnelse om det akuta behovet av ett gemensamt och fungerande asylsystem inom EU – ett system som respekterar barns rätt till skydd över hela Europa. Sveriges regering bör visa sitt solidariska ansvar och erbjuda skydd till de mest utsatta barnen och deras familjer.
Vill du hjälpa barn på flykt?
Barn som ska utvisas får dåligt stöd
De svenska myndigheterna brister när det gäller att stödja barn som ska utvisas. Barnen får många gånger inte veta vad som ska hända eller vad de har för rättigheter. Sverige följer inte heller upp hur det går för de barn som skickas tillbaka. Det visar en ny rapport från UNICEF.
UNICEF har gjort en jämförande studie i Sverige, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien för att undersöka vad som händer med de barn som fått avslag på sina asylansökningar. Hur ser återvändandeprocessen ut för de barn som inte har laglig rätt att stanna i de olika länderna?
– Vi ser att skyddet brister för de barn som skickas tillbaka till sina ursprungsländer, och att de inte får sina rättigheter tillgodosedda, säger Christina Heilborn, chefsjurist vid UNICEF Sverige.
– Till exempel ses barn i familjer som ska utvisas som bihang till sina föräldrar, istället för individer med egna rättigheter.
UNICEFs ståndpunkt är att när det har fattats ett beslut som säger att det är för barnets bästa att återvända, ska processen vara barnanpassad och inta ett tydligt barnrättsperspektiv. Men i rapporten framkommer att medan ensamkommande barn får visst stöd under återvändandeprocessen i Sverige, så gäller inte detsamma för barn i familjer. När Migrationsverket håller återvändandesamtal vänder man sig enbart till föräldrarna, barnen är inte kallade och behöver inte närvara. Mycket lite görs för att stödja eller informera barnen, eller för att stödja föräldrarna i den uppgiften.
Rutiner saknas också för att se till att barnen förbereds på bästa sätt inför återvändandet genom att de får med sig viktiga intyg som rör exempelvis skola och hälsa.
– Barnet måste få information om hela processen: hur tidplanen ser ut, vad som händer på plats när familjen har återvänt, vad det finns för skolor med mera. För många barn är ett utvisningsbesked traumatiskt, men information och förberedelser kan skapa någon form av trygghet och bidra till att integreringen i ursprungslandet blir så bra som möjligt, säger Christina Heilborn.
Rapporten tar upp både brister och goda exempel från de fyra undersökta länderna. Nederländerna har till exempel ett system med en särskild myndighet som arbetar specifikt med återvändande, och som är skild från migrationsmyndigheten. Myndigheten arbetar bland annat med att särskilt stödja barn som fått avslag fram tills de utvisas. Dessutom sker viss uppföljning av vad som händer med de ensamkommande barnen efter återkomsten.
Den svenska regeringen anser däremot inte att den har ett sådant ansvar för uppföljning av barn. Enligt UNICEF innebär det en påtaglig risk för att barn inte får sina rättigheter tillgodosedda när de har återvänt till sina ursprungsländer, till exempel när det gäller sjukvård och skola samt skydd mot utanförskap och exploatering.
När det gäller att sätta barn i förvar i samband med utvisningar är Tyskland det enda land som respekterar barns rättigheter fullt ut. Storbritannien sätter inte ensamkommande barn i förvar, medan det i Sverige och Nederländerna kan förekomma att både ensamkommande barn och barn i familj frihetsberövas.
Sverige sticker ut från de andra länderna i rapporten genom att ha den snävaste lagstiftningen när det gäller möjligheten att låta barn stanna av humanitära skäl, till exempel för att de är svårt sjuka eller har vistats länge i landet. Övriga länder kan låta barn stanna om de har befunnit sig länge i landet.
– Det är viktigt att det finns en möjlighet att ge skydd till barn när det av olika anledningar inte är för barnets bästa att återvända till ursprungslandet. Det kan till exempel handla om svårt sjuka barn, eller barn som har utsatts för våld och övergrepp av sina föräldrar och inte bör utvisas tillsammans med dem, säger Christina Heilborn.
I rapporten framhålls även flera goda exempel från Sverige där barns rättigheter sätts i främsta rummet. Att barn har rätt till utbildning, sjukvård och socialt stöd under hela vistelsen i Sverige, är ett sådant exempel. Att barn har rätt till juridiskt ombud under asylprocessen ända fram tills att alla överklaganden är uttömda, samt att barn som återvänder till sina ursprungsländer erbjuds ekonomiskt stöd är andra positiva exempel.
Mot bakgrund av det som framkommer i rapporten anser UNICEF att Sverige bör:
- Återgå till den bestämmelse som tidigare fanns i utlänningslagen om skydd på grund av särskilt ömmande omständigheter för barn.
- Införa en barnanpassad återvändandeprocess för samtliga berörda barn (såväl ensamkommande som barn i familj). Det innefattar bland annat tillgång till anpassad information, förberedelsetid samt praktiskt och psykosocialt stöd.
- Följa upp situationen för de barn som återvänder för att säkerställa att de får möjlighet till återanpassning och stöd.
- Införa ett förbud i lag mot att sätta barn i förvar.
Världens länder måste samarbeta för en säker och ordnad migration
Idag samlas majoriteten av världens ledare i Marrakech för att anta det globala migrationsramverket som förhandlats fram i FN. Men ramverket har stött på motstånd från en del länder som i slutändan valt att hoppa av. Idag förklarar Karin Ödquist Drackner, barnrättsjurist på UNICEF Sverige, varför ramverket är ett viktigt steg framåt för barns rättigheter.
Ramverket är en överenskommelse om hur vi internationellt kan samarbeta för en mer ordnad och säker migration enligt våra åtaganden i de globala målen. Under de senaste veckorna har ramverket ifrågasatts även i Sverige, av både samhällsdebattörer och politiker, men regeringen har stått fast vid att Sverige ska anta ramverket.
Laila, tre år, sitter på sin pappas axlar på väg över gränsen från Colombia till Ecuador. Lailas föräldrar migrerar med sina två döttrar från Venezuela i hopp om att de lättare ska få jobb och kunna ge sina barn en bättre framtid. Foto: © UNICEF/Arcos
30 miljoner barn tvingas idag lämna sina hem och migrera på grund av våld eller konflikt. Cirka en miljon barn sitter frihetsberövade någonstans i världen på grund av sin migrationsstatus, och en tredjedel av alla offer för människohandel är barn.
Oavsett om barn flyr krig och katastrof eller söker bättre sociala och ekonomiska möjligheter är de särskilt utsatta för våld, sexuellt utnyttjande och socialt utanförskap.
Därför har UNICEF arbetat mycket intensivt med att påverka innehållet i migrationsramverket för att säkerställa att barns särskilda rättigheter lyfts fram. Målet har varit att alla barn, oavsett var de befinner sig, ska erbjudas skydd, vård och stöd, och att barnkonventionen ska följas.
En liten flicka kramar om sin leksakshund i tågvagnen som nu är hennes hem. Efter att familjens hem förstörts av missiler i Uglehorsk, Ukraina, tvingades hon flytta hit tillsammans med sin mamma. Foto: © UNICEF/Zmey
Som ett resultat har det slutgiltiga ramverket betonat att barn i migration är särskilt utsatta och att deras rättigheter behöver tydliggöras och förstärkas. Bland annat har man kommit överens om följande:
- Barn ska oavsett rättslig status eller bakgrund omfattas av det nationella skyddssystemet i det land de befinner sig i.
- Grundläggande rättigheter så som utbildning och hälso- och sjukvård måste garanteras oberoende av var barnet befinner sig.
- Rätten till familjeliv ska främjas.
- Alla länder måste samverka och ta delat ansvar genom gränsöverskridande arbete för att säkerställa att barnets rätt till skydd inte upphör på grund av att barnet förflyttar sig.
Ramverket är inte juridiskt bindande och innehåller inte heller några nya internationella åtaganden. Det är dock en viktig politisk signal och utgångspunkt för internationellt samarbete i globala migrationsfrågor.
Barn är inte flyktingar eller migranter, barn är barn – med lika rättigheter – oavsett vem de är eller var de befinner sig. Foto: © UNICEF/Georgiev
Global migration är ett fenomen som alltid har funnits och det finns inget som tyder på att det kommer att minska. Det finns många positiva aspekter av migration samt en del utmaningar. Vad som saknats fram till idag är en global överenskommelse om hur migration ska regleras och bli mer säker och ordnad, både för individen och för staten.
Ramverket har därför lagt stort fokus på internationellt gränsöverskridande samarbete för att bekämpa den irreguljära migrationen, då det inte kan ordnas enbart på nationell nivå. Det är särskilt viktigt framför allt för barn, som utgör en så stor del av den globala migrationen, och oftast faller offer för illegala och osäkra migrationsvägar.
Vill du vara med och hjälpa barn som tvingats lämna sina hem? Köp ett barn på flykt-paket i vår gåvoshop. Du får ett fint gåvobevis att ge bort i julklapp:
Glädjande besked för barns rätt till familjeåterförening
Nu har Migrationsöverdomstolen slagit fast att det strider mot Europakonventionen och barnkonventionen att neka familjeåterförening. Det här är ett viktigt principiellt beslut som kommer att få stor betydelse för Sveriges migrationspolitik och barns rätt att leva med sin familj, skriver Karin Ödquist Drackner, barnrättsjurist på UNICEF Sverige.
Det aktuella fallet rör en åttaårig pojke från Syrien som kom till Sverige som asylsökande tillsammans med sin morbror, hösten 2015. Pojken beviljades uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Hans familj (föräldrar och bror) som var kvar i Syrien har sedan ansökt om att få återförenas med sin son. Men enligt den gällande lagen har pojken inte rätt till familjeåterförening, eftersom det endast är de asylsökande som beviljas så kallad flyktingstatus som ges rätt till familjeåterförening.
Det finns dock en undantagsbestämmelse i lagen som säger att om ett beslut att neka familjeåterförening skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande så kan det ändå beviljas. Det är den här bestämmelsen som nu har prövats, och domstolen har kommit fram till att det inte är proportionerligt att neka ett barn rätten att återförenas med sin familj.
Migrationsverket och migrationsdomstolarna är överens om att det utgör en kränkning av rätten till familjeliv. Men skillnaden ligger i hur de har bedömt om det anses proportionerligt, det vill säga om beslutet står i proportion till resultatet. Å ena sidan bedöms barnets intresse av att återförenas och å andra sidan statens intresse av att minska antalet asylsökande. Enligt lagen så måste beslutsfattarna (Migrationsverket och sedan domstolarna vid ett eventuellt överklagande) göra en proportionalitetsbedömning om barnets bästa, och intresset av att minska antalet asylsökande som kommer till Sverige. Man väger alltså dessa ”vågskålar” mot varandra och avgör sedan vilket som väger tyngst.
Migrationsverket konstaterade i sitt beslut att det var rimligt och proportionerligt att neka pojken rätt till familjeåterförening eftersom lagen är tillfällig och behovet av att minska antalet asylsökande till Sverige är ett intresse som väger tyngre.
Men migrationsöverdomstolen landade dock i motsatt slutsats. De använder sig både av Europakonventionen och barnkonventionen i sitt resonemang, och är tydliga med att när det gäller barn ska det i bedömningen läggas särskilt vikt vid barnets ålder, situationen i hemlandet och graden av beroendeförhållande till föräldrarna.
I det här fallet kunde pojken inte återförenas med sin familj i hemlandet (Syrien). Det fanns inte heller något annat land där det var möjligt för dem att leva tillsammans, förutom i Sverige. Pojken har också visat tydliga signaler på att hans psykiska hälsa försämrats på grund av att han saknar sina föräldrar. I det här fallet väger alltså rätten till ett familjeliv, och barnens rätt till sina föräldrar, tyngre än statens intresse av att ha en minskad asylinvandring. Beslutet strider mot svenska konventionsåtaganden, artikel 8 i Europakonventionen och barnkonventionens artiklar 3, 9 och 10.
UNICEF Sverige ser mycket positivt på beslutet. Det innebär en stor möjlighet för fler barn i liknande ömmande situationer att få rätt att återförenas med sin familj. Den vägledande domen visar tydligt att barnkonventionen fått större utrymme i rättstillämpningen genom att domstolen tydligt markerat vad som är tillåtet och proportionerligt när det gäller barns rättigheter.
Beslutet är också viktigt i den kommande debatten om vår framtida migrationspolitik, då våra politiker kommer få svårt att motivera möjligheten att förlänga bestämmelserna om nekad rätt till familjeåterförening i den tillfälliga utlänningslagen. Alla barn ska ha rätt att leva med sin familj om det är förenligt med barnets bästa. Allt annat står i strid med barnkonventionen och inskränker dessutom en av få lagliga vägar som finns för barn på flykt.
Så som den svenska migrationslagstiftningen ser ut idag har inte alla barn rätt till familjeåterförening. Det är inte bara inhumant, utan även en kränkning av barns mänskliga rättigheter. UNICEF valde att göra det här till en valfråga och vi kommer att fortsätta driva frågan gentemot våra politiker och ansvarig regering för att alla barn ska få sina rättigheter uppfyllda.
Barns rätt försummas i asylprocessen
Barns rättigheter får stå tillbaka i asylprocessen i Sverige. Rättssäkerheten blir lidande och barnets bästa prioriteras inte. Det visar en ny rapport från UNICEF som jämför läget för barnen i de nordiska länderna.
Rapporten Protected on Paper? An analysis of Nordic country responses to asylum-seeking children undersöker hur asylsökande barns rättigheter efterlevs i Danmark, Finland, Island Norge och Sverige. Det handlar till exempel om barns rättigheter under asylprövningen, samt rätten till utbildning, hälsa och socialt skydd. Rapporten lyfter fram de brister som finns, men även goda exempel som kan tjäna som vägledning. Den innehåller även rekommendationer för hur mottagandet kan förbättras.
– Den stora utmaningen för Sverige är att se till att asylsökande barn inte behandlas sämre, utan får sina rättigheter tillgodosedda på samma sätt som andra barn i landet, säger Christina Heilborn, chefsjurist vid UNICEF.
– När det gäller barns grundläggande skydd får man aldrig kompromissa.
Ett tydligt exempel på när barns rättigheter får stå tillbaka kan ses i ärenden som rör barn som omhändertas när föräldrarna brister i omsorgen. Trots att ett barn kan vara omhändertaget enligt LVU, kan ett beslut om utvisning ändå tas. Det innebär att barnet utvisas tillsammans med samma föräldrar som bedömts som olämpliga.
Rapporten lyfter även fram de brister som finns i asylprocessen när det gäller att höra barn. Barn som kommer med sin familj till Sverige får mycket sällan möjlighet att själva komma till tals och berätta sin historia. Detta trots att barn kan ha egna asylskäl som till exempel risken för barnäktenskap, könsstympning eller rekrytering till väpnade konflikter.
I rapporten framkommer att Sverige i vissa fall använder sig av möjligheten att sätta barn i förvar, trots att FN:s barnrättskommitté fastslagit att detta aldrig får ske enbart på grund av att barnen och deras föräldrar är asylsökande. Metoden för åldersbedömningar i Sverige får också kritik. Enligt rapporten innebär den svenska metoden att för stor vikt läggs vid den medicinska bedömningen, istället för att utgå från ett helhetsperspektiv där både fysiska och psykiska faktorer vägs in.
Rapporten framhåller Sverige som ett föredöme när det gäller utbildning eftersom alla barn i asylprocessen har rätt till skolgång. Sverige får också beröm inom området hälso- och sjukvård, där alla barn har rätt till samma vård. Däremot får Sverige kritik för att asylsökande barn inte får psykiatrisk vård på lika villkor. Det är särskilt allvarligt med tanke på den höga nivån av psykisk ohälsa bland asylsökande ungdomar och antalet självmordsförsök och fullbordade självmord.
– Rapporten visar att trots att Sverige anses världsledande inom barnrättsområdet finns det stora brister när det gäller asylsökande barn och deras rättigheter. Det kan se bra ut på pappret, medan det i verkligheten finns stora svagheter, säger Christina Heilborn.
Ett exempel på ett bra asylmottagande som lyfts fram i rapporten är Islands så kallade barnahusmodell, där både registrering och själva asylintervjun sker på ett barnahus där alla aktörer är samlade runt barnet i en barnvänlig miljö. På så vis får barnet möjlighet att verkligen komma till tals, samtidigt som samordning och ansvarsfördelning mellan de olika aktörerna säkerställs.
UNICEFs rekommendationer till Sverige i rapporten är:
- Barnkonventionen ska vara överordnad migrationsrätten – barnets bästa ska alltid vara vägledande i beslut som rör barn.
- Metoderna för åldersbedömning ska vara rättssäkra och holistiska.
- Barns rätt att komma till tals i asylprocessen måste säkerställas.
- De svenska bestämmelserna för frihetsberövande av barn måste ses över. Inga barn ska sättas i förvar enbart för att de är asylsökande.
UNICEF kräver lagliga vägar in i EU
Just nu ser vi hur människor flyr för sina liv undan krig och förföljelse och försöker ta sig till Europa. Som vanligt är det barnen som drabbas hårdast. UNICEF Sveriges programchef Christina Heilborn betonar att det ligger ett tungt ansvar hos regeringarna och kräver öppna lagliga vägar in i EU.
En liten flicka på flykt från Syrien står i kö för att komma med ett tåg mot Serbien, i staden Gevgelija i Makedonien. Foto: © UNICEF/Georgiev
I våras var jag i ett flyktingläger i Turkiet väldigt nära gränsen till Syrien. Där träffade jag några av de barn som flytt från inbördeskriget i Syrien och varit med om våld och övergrepp. Barnen berättade om fasansfulla upplevelser och en tärande oro för de släktingar som var kvar i hemlandet. Flyktingarnas förhoppning var att ta sig vidare till EU för att kunna leva i fred, säkerhet och trygghet.
Men möjligheten att ta sig till EU på ett lagligt sätt är i princip obefintlig med dagens politiska och rättsliga system. Det är därför tragedier och dödsfall sker dagligen runt om i Europa idag. Människor flyr för sin liv undan krig och förföljelse och möts av stängda gränser och till och med taggtråd. Enda utvägen är att köpa sig en dyr plats ombord på en båt eller lastbil och smugglas över gränsen.
Barnen på flykt är enormt pressade och stressade. De är uttorkade, hungriga och utmattade. De är berövade sjukvård, skolgång och trygghet. UNICEF finns på plats med stöd och hjälp i krigshärjade länder, i flyktingläger och på flyktvägen. Vi påverkar regeringar och myndigheter så att de genomför reformer för att stärka barns rättigheter.
Det gemensamma migrationssystemet i EU krackelerar och regeringarna verkar handlingsförlamade. Den politiska viljan och innovationskraften saknas när det gäller att ge människor skydd men är desto större när det gäller att bygga barriärer. Det behövs politiskt ledarskap och handlingsförmåga där rättssäkerhet och humanism sätts i fokus.
Insatser behövs för att rädda liv så att barn inte drunknar i Medelhavet eller kvävs i lastbilar. Lagliga vägar måste finnas för att kunna ta sig till Europa på ett säkert sätt och få sin asylansökan prövad i en rättssäker process. Barnkonventionen gäller alla barn under 18 år och innebär särskilda rättigheter och skyddskrav som samtliga länder i Europa förbundit sig att följa.
UNICEF kräver att Europas regeringar tar sitt ansvar och gör allt för att:
- rädda liv
- öppna lagliga vägar in i EU
- följa barnkonventionen
Ställ dig bakom våra krav. Skriv under för barnen på flykt.
UNICEF, LSU och Fryshuset i gemensam satsning för att lyfta ungas röster om migration
I maj äger det stora globala forumet för migration och utveckling (GFMD) rum i Stockholm. Mötet samlar representanter från stater och organisationer från över 140 länder för att diskutera migrationens potential för global utveckling. För första gången görs en satsning för att lyfta in ungas röster i diskussionerna.
Ungdomar i The Swedish Society Youth Group visionerar kring migration och utveckling.
The Swedish Society Youth Group visionerar kring migration och utveckling.
På vilket sätt bidrar migration till ekonomisk och social utveckling? Hur kan vi underlätta för migration över gränserna? På vilket sätt kan migration byggas in i FN:s nya utvecklingsmål? Detta är några av de frågor som diskuteras i ungdomsgruppen som har samlats på Utrikesdepartementet under två förberedande workshops inför det stora GFMD-mötet. Idag, den 24 april, äger den andra workshopen rum och ett antal förslag ska formuleras som några representanter från gruppen ska kämpa för att föra fram på det globala forumet där konkurrensen om talutrymmet kommer vara stenhårt.
Det Globala forumet för migration och utveckling (GFMD) upprättades av av FN:s generalförsamling 2007 och är en plattform för dialog i syfte att fördjupa det internationella samarbetet mellan stater på migrations- och utvecklingsområdet. Sverige är ordförande i GFMD 2013-2014 och i maj 2014 avslutas ordförandeskapet med ett stort möte i Stockholm med deltagare från över 140 länder där UNICEF, LSU och Fryshuset nu gör en gemensam satsning för att göra ungdomar delaktiga.
— Att barn och unga görs delaktiga i dessa globala dialogmöten är egentligen en självklarhet och en rättighet enligt barnkonventionen, men tyvärr glöms ungdomarna allt för ofta bort. Därför är vi extra glada för att det svenska GFMD- sekretariatet bjöd in oss att arrangera dessa förmöten, säger Lisa Ericson, programansvarig utbildning och delaktighet på UNICEF Sverige.
GFMD-mötet äger rum på Münchenbryggeriet 12-16 maj och ungdomsgruppen kommer att ha sex representanter närvarande. Deras gemensamma problemformuleringar och förslag om migration och utveckling utifrån ett ungdomsperspektiv kommer att presenteras inom kort. Håll utkik!