Gå till innehållet
Laddar…

Framtidens migrations­politik – vilka rättig­heter får barn på flykt?

Den tillfälliga utlänningslag som togs fram efter hösten 2015 går ut sommaren 2021. För att ersätta den tidigare lagen tillsattes en kommitté med uppdrag att ta fram en ny migrations­politik. Nu har förslaget presen­terats och det tar inte till­räcklig hänsyn till barn­konven­tionen, skriver Mohima Mumin, barnrätts­jurist på UNICEF Sverige.

Migrations­kommittén presen­terade sitt förslag den 15 september. Redan innan förslagen lämnades över har vi följt debatten i media, med stor oro för att vill­koren för asyl­sökande barn skulle komma att försämras. Det kan starkt ifråga­sättas om förslagen tar hänsyn till barn­konven­tionen i till­räckligt stor utsträckning. 

En liten pojke blir buren längs tågspåret i Idomeni, Grekland. Här på gränsen mellan Makedonien och Grekland hamnade tusentals barn på flykt under flyktingkrisen i Europa 2015, i väntan på en osäker framtid. Foto: © UNICEF/Georgiev

Förslaget till Sveriges nya migrationspolitik tar inte tillräcklig hänsyn till barnkonventionen.

Förslag från migrations­­kommittén som särskilt berör barn

  • Tillfälliga uppehålls­till­stånd ska även i fort­sätt­ningen vara huvud­regeln för barn som beviljas skydd. Flyktingar får uppe­hålls­till­stånd i tre år, som vid en ny ansökan kan för­längas med ytter­ligare två år. Alternativt skydds­behövande får 13 månader, som vid en ny ansökan kan för­längas med ytter­ligare två år. Inga undan­tag ges. 
  • Försörjnings­krav (det vill säga krav på att den förälder som fått uppe­hålls­till­stånd ska kunna försörja make/maka och barn som den vill åter­förenas med) ska inte gälla för barn som är bosatta i Sverige och vars föräldrar ansöker om uppe­hålls­till­stånd här. Detsamma gäller barn som är födda i Sverige och ansöker om uppe­hålls­till­stånd för att en förälder redan har beviljats detta, och föräldern bor till­sammans med det sökande barnet i Sverige. 
  • Undantag från försörj­nings­krav föreslås även för barn som antingen är kvar själva i ursprungs­landet, eller till­sammans med en förälder, och som ansöker om att få komma till Sverige för att åter­förenas med den andra föräldern. Detta om ansökan görs inom tre månader från det att föräldern som bor i Sverige har fått beslut om uppe­hålls­till­stånd.
  • Barn som har en förälder som har fått uppe­hålls­till­stånd, eller som har en förälder som är gift eller sambo med någon som har uppe­hålls­till­stånd, ska också beviljas detta. Undantag gäller för barn där minst en förälder är under 21 år. Sverige kan vägra att ge dessa barn uppe­hålls­till­stånd så länge som föräldern inte har fyllt 21 år. 
  • Uppe­hålls­till­stånd på grund av humani­tära skäl som synner­ligen ömmande om­ständig­heter* åter­införs, och före­slås nu också gälla för barn, men med ett lägre krav än för vuxna. Det innebär att även om om­ständig­heterna inte har samma allvar och tyngd som krävs för att en vuxen person ska beviljas uppe­hålls­till­stånd, så ska ett barn beviljas det. Till­ståndet ska vara begränsat till 13 månader och om ett nytt beviljas ska det vara i två år.

*Fakta

I den tidigare utlännings­lagen kunde vuxna beviljas uppe­hålls­till­stånd vid synner­ligen ömmande om­ständig­heter och barn vid sär­skilt ömmande om­ständig­heter. Dessa togs bort i sam­band med den till­fälliga lagen. Synner­ligen ömmande omständig­heter före­slås nu också gälla för barn, men med ett lägre krav än för vuxna.

För UNICEF är det mycket oroande att många av bestäm­mel­serna i den till­fälliga lagen nu före­slås bli perma­nenta. Kontinuitet är viktigt för barns uppväxt och en osäker och utsatt situa­tion, som till­fälliga uppe­hålls­till­stånd skapar, påverkar barns väl­mående nega­tivt.

Kommittén konstaterar själva att de förslag som presen­terats kommer att få nega­tiva konse­kvenser för barn. Därför är det för­vånande och beklag­ligt att de i sitt arbete inte har tagit större hänsyn till barnets bästa och före­slagit undan­tag för att väga upp för detta.

Låt oss djup­dyka i för­slagen och konse­kven­serna de får för barn:

Tillfälliga uppe­hålls­till­stånd – är det verk­ligen barnets bästa?

Kommittén före­slår att till­fälliga uppe­hålls­till­stånd även i fort­sätt­ningen ska vara huvud­regeln för barn. Det inne­bär en otrygg­het som påverkar barn och deras hälsa nega­tivt. Det kan också påverka barnets möjlig­heter att utbilda sig och ut­vecklas.

Barnkonventionen rekommen­derar håll­bara och lång­sik­tiga lös­ningar för barn, inte till­fälliga och oförut­säg­bara, något som ett till­fälligt uppe­hålls­till­stånd är. Vi ställer oss därför kritiska till att kommittén över­huvud­taget inte före­slår några undan­tag till barn som ger perma­nent uppe­hålls­till­stånd, inte ens för de mest utsatta eller sjuka. 

Vi ser heller inte några god­tag­bara skäl till varför barnets skydds­status skulle moti­vera olika längd på uppe­hålls­till­ståndet. 

28 miljoner barn befinner sig just nu på flykt runt om i världen. Foto: © UNICEF/Georgiev

34 miljoner barn befinner sig just nu på flykt runt om i världen.

Synnerligen ömmande om­ständig­heter är inte ett till­räck­ligt starkt skydd

Vi ser positivt på att kommittén före­slår att uppe­hålls­till­stånd på humani­tära grunder, med synner­ligen ömmande om­ständig­heter, åter­införs i den nya lagen. För barn innebär det att de får en möjlig­het att bevil­jas till­fälligt uppe­hålls­till­stånd, även om de om­ständig­heter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att vuxna ska få till­stånd. 

Dock är det oro­väckande att även denna grupp av barn som huvud­regel får ett till­fälligt uppe­hålls­till­stånd, något som ger barn ett betyd­ligt sämre och svagare skydd än det som finns i tidi­gare utlännings­lagen.

Eftersom barnkonventionen är lag bör skyddet för barn stärkas, inte försämras, vilket det här förslaget innebär. 

Vi saknar undan­tag för barn som efter en indi­vidu­ell prövning kan få perma­nent uppe­hålls­till­stånd direkt, på grund av till exempel bestående hälso­till­stånd eller andra sär­skilda skäl.

Rätt till familje­åter­förening – inte för alla barn? 

Vi ser positivt på att det inte finns något för­sörj­nings­krav för barn, när barnet bor i Sverige och ansöker om att föräld­rar ska ansluta sig till barnet här. Det­samma gäller barn som föds i Sverige och bor till­sammans med en förälder. Däremot ser vi med djup oro på de andra för­slagen som presen­terats. 

Det är inte försvar­bart att kommittén före­slår att barn som har minst en förälder som är under 21 år inte har rätt till uppe­hålls­till­stånd förrän föräldern eller föräld­rarna har fyllt 21 år. Alla barn omfattas av barn­kon­ven­tionen och har rätt att förenas med sina föräldrar, oberoende av föräld­rarnas ålder och deras för­sörj­nings­förmåga. Konse­kvensen av det här för­slaget blir att barn under lång tid kan tvingas vara ifrån en förälder. 

Att kommittén gör skillnad på barn genom att anse att vissa barn har rätt att återförenas med sina föräldrar medan andra inte har det, baserat på en godtycklig åldersgräns, är inte acceptabelt. 

Det är också olyckligt att för­sörj­nings­kravet inte lättas upp för att under­lätta för barn att kunna åter­förenas med sina föräldrar. För­slaget riskerar istället att i många fall bli ett hinder då det är orimligt och svårt att uppnå. 

Om förslagen som presen­terats går igenom ser vi ökad risk att barn dis­krimi­neras och att det görs skillnad på barn. Det är inte för­enligt med prin­cipen om icke-dis­krimi­nering i barn­konven­tionen. 

Den fortsatta vägen framåt

Förslaget ligger nu hos rege­ringen och hur pro­cessen fort­skrider är inte helt tydligt presen­terat. Detta då det råder stor politisk oenig­het både inom rege­ringen och bland övriga riks­dags­partier. Oavsett fort­satt process vill vi trycka på vikten av barn­konse­kvens­ana­lyser kring hur barns rättig­heter beaktas och bedöms i lag­för­slagen. 

Ett minimum är att beakta följande krav: 

  • Permanent uppe­hålls­till­stånd till barn som bedöms ha skydds­skäl. Om till­fälliga uppe­hålls­till­stånd ändå ska vara huvud­regeln ska de också vara längre än vad som före­slås idag. 
  • Rätt till familje­åter­förening med mer rimliga och rea­lis­tiska för­sörj­nings­krav.   
  • Hänsyn till barnets bästa och barn­konse­kvens­analys med en indi­vidu­ell prövning i varje enskilt fall.

Barns rättigheter måste säkras i kommande migrationslagstiftning

I samband med att den tillfälliga utlänningslagen förlängdes lovade regeringen att tillsätta en kommitté för att ta fram en ny permanent migrationslagstiftning. Det ser UNICEF Sverige positivt på, men för att säkra ett tydligt barnrättsperspektiv vill vi framföra några rekommendationer till det kommande arbetet.

I somras förlängdes den tillfälliga utlänningslagen gällande regler för personer som söker asyl i Sverige. Samtidigt lovade regeringen att utse en parlamentarisk kommitté med uppdraget att ta fram en ny permanent migrationslagstiftning som ska gälla efter år 2021. Idag hade kommittén sitt första möte.

Det är positivt att humanitet, rättssäkerhet och hållbarhet lyfts fram som ledord i utredningens direktiv. Men mot bakgrund av de politiska ställningstaganden som florerar i medier ser vi att det finns starka skäl att ifrågasätta om den permanenta lagen kommer att beakta barnkonven­tionens bestämmelser i tillräckligt stor utsträckning.

Barns rättigheter måste säkerställas i den kommande migrationslagstiftningen.

Barnkonventionen, som blir svensk lag den 1 januari 2020, kommer att ställa högre krav på rättstillämpare och individuella bedömningar kring barnets rättigheter. Det är därmed viktigt att utredningen gör en ordentlig barnkonsekvensanalys av sina förslag.

Vi lyfter fram följande rekommendationer till utredningen:

  • Återinför permanenta uppehållstillstånd för barn
    Barnkonventionen innehåller ingen specifik bestämmelse om att barn ska beviljas permanent uppehållstillstånd, men den förordar långsiktiga och hållbara lösningar för barn snarare än tillfälliga och oförutsägbara. Barn har rätt till rehabilitering och återanpassning i en miljö som främjar deras hälsa och välbefinnande, något som är särskilt viktigt för barn som har upplevt krig, våld och svår utsatthet. 
  • Återinför särskilt ömmande omständigheter som en humanitär skyddsgrund för barn
    Om Sverige vill vara ett land som lever upp till att främja en human flyktingpolitik måste de mest utsatta barnen skyddas. Vi anser därför att särskilt ömmande omständigheter för barn ska återinföras som en humanitär skyddsgrund. Bestämmelsen infördes initialt för att tydliggöra att olika bedömnings­grader ska gälla för barn och vuxna i syfte att säkerställa barnets bästa. Det här mot bakgrund av att det har förekommit fall där barn har hamnat utanför allmänna skydds­bestämmelser trots att de behövt skydd. Bestämmelsen är av undantagskaraktär och tillämpas restriktivt men är avgörande för de svårt utsatta barn den berör.
  • Möjliggör för familjer att leva tillsammans i praktiken
    Rätten till familjeåterförening har återinförts för att omfatta fler familjer men lagen har fortfarande hårda försörjningskrav och andra praktiska hinder som gör det svårt för familjer att leva tillsammans. Kraven måste revideras för att fler familjer ska kunna hålla ihop. Att neka barn rätten att återförenas med sin familj genom alltför restriktiva försörjningskrav strider inte bara mot barnkonventionen – det ökar även risken för att barn i stället söker illegala vägar för att återförenas med sina närstående. Till följd av det löper de också hög risk att hamna i händerna på smugglare eller på annat sätt utnyttjas.

Vi följer utredningens arbete på nära håll och kommer vid tillfälle – när arbetet har kommit en bit på väg och viktiga beslut ska fattas – att uppvakta kommittén för att säkerställa att barns rättigheter beaktas i enlighet med barnkonventionen. 

Humanitära skäl måste finnas kvar för de mest utsatta barnen

Det är de allra mest utsatta barnen som söker asyl i Sverige som drabbas hårdast av den tillfälliga utlänningslagen. Lagen som in­fördes 2015 förlängs nu i väntan på att en permanent migrationslag ska tas fram. UNICEF Sverige varnar för att den kommande nya lagen kan innebära fortsatt kraftiga försämringar för de barn som är i mest behov av skydd.

Länge fanns de humanitära skälen som ett komplement i svensk lag, för att skydda de mest utsatta bland de asylsökande. Barn har kunnat beviljas uppehållstillstånd på grund av så kallade särskilt ömmande omständig­heter. Det innebär att till exempel svårt sjuka barn, eller barn som har omhändertagits på grund av våld i hemmet, har fått möjlighet till uppe­hållstillstånd. Särskilt ömmande omständigheter har också omfattat barn som saknar familj, eller barn som länge vistats i Sverige och saknar nätverk i sitt ursprungsland.

När den tillfälliga utlänningslagen infördes 2015 innebar det inte bara att permanenta uppehållstillstånd ersattes av tillfälliga, och att familje­återföreningen kraftigt begränsades. Möjligheten att få uppehållstillstånd på grund av humanitära skäl stramades också åt. Sedan dess har regeringen föreslagit att rätten till familjeåterförening ska utökas, vilket är positivt. Ingen lättnad har dock aviserats när det gäller restriktionerna för de humanitära skälen.   

Regeringen ska nu tillsammans med stödpartierna besluta om hur den permanenta migrationspolitiken, som ska gälla efter 2021, ska se ut. En ny humanitär skyddsgrund ska tas fram, men hur den ska utformas är inte klart. Vi har med oro sett hur de humanitära skälen har begränsats, och vi är fortsatt mycket oroade över att barns särskilda behov av skydd inte kommer att säkerställas i den nya permanenta migrationslagstiftningen.

Regeringen har valt att göra barnkonventionen till svensk lag, och UNICEF Sverige anser inte att det är möjligt att samtidigt fortsätta att driva en migrationspolitik som inte ger de mest utsatta barnen skydd. Stramar man åt de humanitära skälen för barn innebär det att det yttersta skyddsnätet försvinner för de mest behövande. Det kan till exempel handla om ett barn med en svår hjärtsjukdom som har opererats i Sverige, men som sedan utvisas till hemlandet trots att nödvändig behandling och efterföljande vård inte är tillgänglig där.

Vi ser tydligt att det har utvecklats en allt hårdare praxis i Migrations­verkets bedömningar och i domstolarna. Statistik från Migrationsverket från åren 2013­–2015 visar att av de barn som beviljades uppehållstillstånd fick cirka 10 procent det på grund av särskilt ömmande omständigheter. År 2018 var motsvarande siffra 3,4 procent och hittills i år rör det sig om cirka 1 procent.

UNICEF Sveriges oro delas inte bara av en rad organisationer inom civil­samhället utan även av Migrationsverket. Myndigheten har uttalat att de med nuvarande lagstiftning kommer att fortsätta behöva utvisa svårt sjuka barn som tidigare beviljades tillstånd. Migrationsverket anser att bestämmelsen om särskilt ömmande omständigheter bör återinföras.

Verket ser svårigheter med att tillämpa nuvarande lag och vill ha klar­göranden om hur den stämmer överens med barnkonventionen som blir svensk lag nästa år. UNICEF Sverige delar helt den uppfattningen. Vi ser även att det finns starka skäl att ifrågasätta huruvida den permanenta lagen kommer att beakta barnkonventionens bestämmelser i tillräckligt stor utsträckning.

Om Sverige vill vara ett land som lever upp till att främja en human flyktingpolitik måste de mest utsatta barnen skyddas. Vi anser därför att särskilt ömmande omständigheter för barn ska återinföras som en humanitär skyddsgrund och bli en del av den framtida migrations­lagstiftningen. Allt annat vore ett svek mot de mest utsatta barnen.

Véronique Lönnerblad
Generalsekreterare på UNICEF Sverige

Christina Heilborn
Programchef på UNICEF Sverige