Gå till innehållet
Laddar…

Målen framåt är satta!

Efter flera år av tuffa förhandlingar har världens ledare enats om 17 mål som kommer att göra livet bättre för miljarder människor. UNICEF välkomnar särskilt de långsiktiga satsningarna på att få ner barnadödligheten och förbättra barns liv.

Under högtidliga former antog FN:s 193 medlemsländer i fredags de nya globala utvecklingsmålen. Detta följdes av ett stort firande i New York med bland annat tal av Stefan Löfven och uppträdande av Beyoncé.

Och vi har anledning att fira. Efter flera år av tuffa förhandlingar har världens ledare enats om 17 mål som kommer att göra livet bättre för miljarder människor, och förhoppningsvis styra in utvecklingen på en hållbar kurs som går mer i linje med vad vår planet klarar av.

Village Vaghpura, Sami Block, Dist. Patan, Gujarat, INDIA. Hardik Momabhai Rabari play with Sheetal Shankarbhai Thakur on slider outside at Anganwadi centre in Patan District, Gujarat.Early years in the life of a child are extremely crucial for the holistic development of a child. Studies show that a failure to offer a stimulating physical and psycho social environment at this stage can have detrimental effects and the poorest and most marginalized are more likely to drop out of primary school when the foundations of school readiness are not strong. To address the growing concern about quality of early education, UNICEF began work in 2009 to develop an Early Childhood Education (ECE) programme in Gujarat with Anganwadi Centres as the focal point. This programme included introduction of Early Childhood Education (ECE) learning kits for Anganwadi Centres (government sponsored child-care and mother-care center), training of Anganwadi workers and development of parenting education materials. This initiative has been instrumental in bringing the focus of Early Childhood Education (ECE) in the Gujarat Right to Education (RTE) rules. The way forward for the Early Childhood Education (ECE) initiative in Gujarat includes expansion and coverage to all Anganwadis of the state and sustenance of quality inputs in terms of learning materials, capacity building of front-line workers. UNICEF India/2013/Dhiraj Singh

Barnen Village och Sami leker tillsammans i Patan, Gujarat, Indien. Foto: UNICEF Indien/Dhiraj Singh

Framgångarna med de åtta millenniemålen visar att vi når mätbara framsteg när alla aktörer; regeringar, företag och civilsamhälle strävar mot samma mål. På 25 år har mödradödligheten, barnadödligheten och den extrema fattigdomen halverats och 2,6 miljarder fler människor fått tillgång till rent vatten.

De nya utvecklingsmålen är många och mycket ambitiösa, något som det riktats kritik mot. Men för att möta komplexa problem behövs många olika insatser som alla tjänar på att synliggöras och mätas.

För att ytterligare få ned barnadödligheten behöver vi till exempel öka familjers tillgång till vatten och sanitet, förbättra sjukvården, se till att fler flickor och pojkar går ut grundskolan och att ändra diskriminerande attityder mot kvinnor och flickor. Alla dessa områden har fått egna mål, som alltså samverkar med varandra.

De nya målen täcker även in områden som många saknade i millenniemålen: som vikten av en hållbar tillväxt, bredare deltagande i beslutsprocesser, större jämlikhet och att få bort system och attityder som diskriminerar delar av befolkningen.

Vi är också glada för att många av delmålen tydligt anger ambitionen om att alla barns rätt till utbildning, hälsovård, vatten och sanitet, inflytande och skydd från våld och övergrepp ska bli verklighet. Det är i den egna vardagen som barn världen över kommer märka om vi har lyckats eller inte. Om 15 år har vi svaret.

Här kan du läsa mer om målen: unicef.se/vad-vi-gor/de-nya-globala-utvecklingsmalen

Omröstningen på bokmässan: Viktigast att utrota extrem fattigdom

På Bokmässan i Göteborg 27-30 september hade vi en aktivitet för besökarna där de hade möjlighet att svara på frågan ”Vilket millenniemål tycker du är viktigast?” genom att lägga en färgad kula i en glasburk.

Totalt deltog 2133 personer genom att lägga en kula. Aktiviteten väckte många tankar hos besökarna och gav upphov till intressanta diskussioner om bistånd och utvecklingsfrågor.

En överväldigande majoritet valde millenniemål nr 1 – utrota extrem fattigdom och hunger. Det argument de flesta framförde var att man måste börja med att bekämpa fattigdomen för att kunna lösa de andra problemen. På andra plats kom mål 2 om att alla barn ska gå i skolan. Här ansåg många att utbildning är lösningen på de andra områdena.

Väldigt många av besökarna poängterade att målen hänger samman och att man inte kan välja mellan dem- att vi måste satsa på alla. Detta är förstås UNICEFs ståndpunkt, men att vi ändå valde att lägga upp denna aktivitet för att visualisera målen och för att få besökarna att tänka till. Och vi tror faktiskt att många av besökarna gick därifrån med lite mer kunskap om millenniemålen än tidigare.

Så här fördelades resultatet:

Mål Antal röster Andel
Mål 1 Utrota extrem fattigdom och hunger 802 38%
Mål 2 Alla ska gå i grundskola 404 19%
Mål 3 Öka jämställdhet mellan kvinnor och män 255 12%
Mål 4 Minska barnadödligheten 117 5%
Mål 5 Förbättra mödrahälsan 118 5%
Mål 6 Stoppa spridningen av hiv aids och andra sjukdomar 99 5%
Mål 7 Säkerställa miljömässigt hållbar utveckling 271 13%
Mål 8 Utveckla internationellt samarbete 67 3%

Den 24 oktober är det internationella FN-dagen. UNICEF samlas tillsammans med övriga FN-familjen i Sverige på Stockholms Centralstation från kl. 08.00 – kl. 19.00 till förmån för FN:s åtta millenniemål.

Besök oss på Bokmässan!

UNICEF är med på årets Bokmässa i Göteborg 27-30 september. Vi kommer att ha en monter på Internationella Torget tillsammans med fyra andra FN-organisationer i Sverige. I våra montrar kommer du att hitta skolmaterial och mer information om FNs millenniemål. Du kommer även att kunna skicka ett budskap till biståndsminister Gunilla Carlsson och rösta på vilket millenniemål du tycker är viktigast.

Seminarier som UNICEF Sverige är medarrangörer till på Bokmässan 2012:

Torsdag 27 sep 11:20 – 11:40
Världskoll- Hur ser världen ut idag, egentligen?
Stämmer din bild av världen? Vilken bild förmedlar media? Journalister och forskare diskuterar. En programpunkt som särskilt vänder sig till unga mässbesökare.
Medverkande: Aleksander Gabelic, Marika Griehsel, Lennart Wohlgemuth

Fredag 28 sep 10.20-10.40
Blir världen bättre? Hur går det med FN:s millenniemål?
Fler barn går i skolan och andelen fattiga minskar. Samtidigt ökar gapet mellan de fattiga och de rika.
Medverkande: Staffan Landin, frilansande föreläsare

Lördag 29 sep 9.15-10.00 Frukostseminarium
Mål för hållbar utveckling
Vid FN-mötet i Rio i juni diskuterades nya utvecklingsmål efter 2015 då millenniemålen ska vara nådda. Hur ska vi nå ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling?
Medverkande: Maria Wetterstrand, Sasja Beslik, Björn Andersson, Linda Nordin, Mikael Olsson moderator
Arr: FN-förbundet, Dag Hammarskjöldbibl, UNDP, UNICEF Sverige, UN Women Sverige

Lördag 29 sep 11.00
Om tvångsgifte
Mark Levengood, Christina Wahldén och Åsa Linderborg talar om tvångsgifte ur svenskt och internationellt perspektiv.
Arr: Rabén & Sjögren och UNICEF Sverige

Lördag 29 sep 12.20-12.40
Varför sätta upp mål?
Carolina Klüft och David Lega, framstående idrottare och engagerade i FN:s arbete, diskuterar betydelsen av att sätta upp mål.
Medverkande: Carolina Klüft och David Lega

Lördag 29 sep 16.00-16.20
Farligt uppdrag: Att föda barn
Varje dag dör runt 1000 kvinnor i världen i samband med graviditet och förlossning. Varför släpar detta millenniemål efter?
Medverkande: Medverkande: Margareta Winberg f.d. minister och ambassadör och Katarina Wennstam, författare

Söndag 30 sep 11.00-11.20
Kan damfotboll förbättra kvinnors rättigheter?
Kvinnors rättigheter påverkas av attityder hos kvinnor och män. Kan FNs millenniemål 3 förverkligas till 2015?
Medverkande: Margareta Winberg, ordförande UN WOMEN Sverige, Johanna Frisk, UN WOMEN Ambassadör i Tyresö FF Damfotboll

Välkommen!

Vi sätter press på beslutsfattare att prioritera barnen högre

Det är enkelt. Vi vet precis vad som måste göras och hur det ska göras. Vad som behövs är pengar och politisk vilja. Jag syftar på det skamliga faktum att det fortfarande idag dör 19000 små barn om dagen runt om i världen. 800 barn varje timme, dygnet runt berövas sin rätt att leva. Det mest frustrerande med detta faktum är att de flesta barn dör av väldigt enkla åkommor. Diarré på grund av att de druckit smutsigt vatten. Lunginflammation. Malaria. Komplikationer under graviditet och födseln.

Små barn är sköra och vi kommer tyvärr aldrig att uppnå en situation där alla barn får uppleva vuxen ålder. Till och med i ett land som Sverige dör årligen ungefär 3000 barn innan de fyllt 5 år. Dock mestadels av andra orsaker.

Men vi kan göra otroligt mycket för att få ned de höga talen runt om i världen. Det är viktigt att påminna oss om att framsteg görs hela tiden. För 20 år sen var det nästan dubbelt så många barn under fem år som dog. Många länder, som till exempel Laos, Bangladesh och Liberia har gjort så stora insatser att de lyckats minska barnadödligheten med runt 70 %. Detta inger hopp. Trots dessa framsteg ser dock världen i nuvarande takt inte ut att kunna nå FNs millenniemål om en minskning med två tredjedelar fram till 2015. Längst från målet är länder drabbade av konflikt.

Och det är som sagt inga konstiga saker. Mobilisera resurser för att bygga ut mödra- och barnahälsovården – framför allt på landsbygden och städernas slumområden i de fattigaste länderna, öka tillgången till rent vatten, införa vaccinationsprogram mot de vanligaste barnsjukdomarna (polio, mässlingen, stelkramp), öka kunskapen hos föräldrar om näringsbehov och amning osv.

Även länder med snabb BNP tillväxt som t.ex. Indien och Kina har fortfarande långt kvar innan de kan känna sig nöjda på detta område. Och fram till dess kommer UNICEF att fortsätta sätta press på beslutsfattare att prioritera barnen högre. Inte av välgörenhet. Utan för att det är dessa barns rättighet.

Igår släppte UNICEF rapporten ”Committing to Child Survival: A Promise Renewed”. Repporten visar att barnadödligheten fortsätter att minska men att det fortfarande är 19000 små barn som dör varje dag. Många av barnen dör av sjukdomar som enkelt hade kunnat förebyggas, som diarré och lunginflammation. Rapporten lyftes av ett flertal svenska medier bl.a. DN, Aftonbladet, SvD och Studio Ett i P1.

Rent vatten inte en självklarhet

200 liter rent vatten per dag. Så mycket konsumerar dagligen varje svensk genom disk, tvätt, dusch, toalettspolning osv. Hur ofta tänker du på vilken lyx det är att ha en i princip obegränsad mängd rent vatten varje dag? Jag gör det alltför sällan. Trots att jag vet att många människor i världen måste gå flera kilometer varje dag för att hämta vatten som inte ens är rent.

Just nu pågår World Water Week i Stockholm som samlar världens experter på området. Människors tillgång till rent vatten i världen har blivit mycket bättre under de två sista decennierna – under denna period fick mer än 2 miljarder fler människor tillgång till rent vatten.

Men fortfarande dör 4500 barn på grund av smutsigt vatten – varje dag året runt. Fortfarande saknar nästan 800 miljoner människor denna rättighet. Alltså alldeles för många.

FNs principer kring rätten till vatten är tydliga. Alla har rätt till vatten som:

  1. de har råd till
  2. det finns konstant tillgång till
  3. är rent, d.v.s. som inte orsakar sjukdomar
  4. finns tillgängligt i sådan mängd att det räcker till de grundläggande behoven

Det krävs mer resurser för att nå dessa människor. Utbyggda vattenledningar, fler dammar och brunnar som samlar regnvatten, fler borrade brunnar och större användning av nya tekniska lösningar för att rena vatten. Beslutsfattarna i länderna där behoven finns måste också satsa på att bygga ut vatten- och avloppssystemen i städerna så att de även når människor i slummen.

UNICEF anlitas som vattenexperter över hela världen. Vi arbetar i många länder för att förbättra gamla vattensystem och utveckla nya. Det gäller att hitta smarta tekniska lösningar och billiga metoder som familjer i fattiga länder har råd med och som är enkla att använda och underhålla.

Vi hjälper till att bygga brunnar, pumpar och toaletter samt att utveckla billiga metoder för att samla regnvatten och rena det. Vi utbildar också hälsopersonal och sprider information om vattenhantering.

Rätten till rent vatten gäller alla. Vi i de rikare länderna måste stödja detta arbete genom bistånd och smarta tekniska lösningar.

Vill du hjälpa? Ett av de värst drabbade länderna är Niger. Hjälp oss att ge barnen i Niger rent vatten.

Städövning eller kommande omprioriteringar?

Ett uppdrag att rensa överflödiga ord eller riktiga omprioriteringar inom det svenska utvecklingssamarbetet? Tankarna går isär om den process som nu pågår inom regeringen i att ta fram en ny övergripande plattform för det svenska biståndet.

Många är överrens om att det är svårt att utläsa vad som verkligen ska prioriteras i den nuvarande djungeln av policyer, strategier, instruktioner, regleringsbrev och tematiska områden som ska styra det svenska biståndet. UNICEF välkomnar därför den process som startade i början av året i att tydliggöra och förenkla denna styrning. Uppdraget genomförs av Utrikesdepartementet, men även organisationer och andra aktörer har nu fått tillfälle att ge sina synpunkter på vad som ska prioriteras. Vi har nyligen skickat in våra synpunkter till biståndsministern och detta tycker vi är viktigast:

1. Det svenska biståndet bör genomsyras av ett barnrättsperspektiv, vilket bland annat innebär att:
– Alla barn har lika rättigheter och inget barn ska diskrimineras
– Barns rätt till liv och utveckling ska värnas
– Barnets bästa bör genom barnkonsekvensanalyser tas in i alla insatser och program
– Barn har rätt att delta och komma till tals i beslut som rör dem

2. Sverige ska fortsätta att prioritera millenniemålen, främst de som rör barn mest, d.v.s. det som rör utbildning, barnadödlighet och mödradödlighet.

3. Sverige fortsätter att lägga stor vikt vid staternas eget ansvar att garantera barns rättigheter. Detta måste visas i praktiken genom prioriteringar, utvecklingsplaner och programbudgetar.

4. De nya resultatstrategierna bör innehålla resultat som tydligt fokuserar på barn.

Det ska bli spännande att följa den vidare processen kring biståndsplattformen och vilka förändringar det kommer att bidra till i det svenska biståndet.

Vad önskar du dig?

Vad har du önskat dig i mors dag present? En god middag? En bukett blommor av den du älskar? En fin teckning av ditt barn?

Vad tror du att 22-åriga Aida Olimpio i Mocambique som är gravid i sjätte månaden med sitt andra barn hade önskat sig? Kortare avstånd till vårdcentralen där hon ska gå på graviditetskontroll? Hon har gått nästan en hel dag från sin by för att komma hit och snart ska hon gå hela vägen tillbaka igen.

Eller önskar hon sig att barnet som hon bär ska överleva? Hennes första barn dog i malaria.

Eller att hon själv ska överleva förlossningen? Enligt statistiken dör en kvinna av 43 i hennes land i samband med graviditet och förlossning.

Men Aida har ändå tur. Mavuzi Ponte hälsocenter i Chiuta distriktet som hon nu besöker erbjuder tjänster inom både mödra- och barnahälsovård. Här finns utbildad personal och gravida kvinnor kan här gå på kontroller under graviditeten. Efter kontrollen kommer Aida att få med sig förebyggande malariamedicin, järntabletter och ett impregnerat myggnät för att skydda henne och hennes familj mot malaria.

Om hon har möjlighet att ta sig den långa vägen hit, kommer hon att kunna föda sitt barn här med hjälp av en utbildad barnmorska. Hennes nyfödda barn kommer att kontrolleras och vid behov att få vård enligt den ganska enkla kapacitet som vårdcentralen har.

Bebisen kommer också att erbjudas ett grundprogram med förebyggande behandling som inkluderar vaccinationer mot stelkramp, mässling och polio, vitamin A tillskott och avmaskningsmedel. Vid efterföljande besök kommer man att övervaka barnets tillväxt och vid behov sätta in näringstillskott. Vid alla besök får även Aida och hennes medsystrar information om näring, vikten av handtvätt, hur man skyddar sig mot malaria och de stora fördelarna med att amma sitt barn i minst sex månader.

Denna typ av integrerade program har Moçambiques hälsovårdsministerium infört med stöd av bland annat UNICEF. Det har medfört stora framsteg i att minska antalet barn och mammor som dör av enkla åkommor som malaria, blödningar, högt blodtryck och diarré.

Jämfört med för 20 år sen, dör hälften så många kvinnor i Moçambique samband med barnafödande. Gällande barn under fem år som dör har andelen också nästan halverats- från 22 % 1990 till 13 % idag. Liknande framsteg ser man i många utvecklingsländer där Nepal, Vietnam, Bangladesh, Egypten, Kambodja och Peru är några exempel. Detta betyder dock inte att allt är bra – fortfarande har vi långt kvar att nå millenniemålet om minskad mödradödlighet och mycket mer resurser måste satsas på att rädda de hundratusentals kvinnor och barn som dör helt i onödan.

/Eva Dalekant
Handläggare internationella utvecklingsfrågor UNICEF Sverige

Utbildning livsviktigt för barnen i Moçambique

I förra veckan, närmare bestämt den 4 april, var det exakt 1000 dagar kvar till dess att millenniemålen ska vara uppfyllda. Det uppmärksammande bland andra FN-förbundet med en kampanjsite 1000dagar.com. Men bilden är splittrad kring hur långt världen kommit mot målen. Nyligen besökte jag ett projekt i Moçambique där UNICEF arbetar tillsammans med myndigheterna för att ge alla barn tillgång till utbildning, ett av millenniemålen.

Mina tankar går till Rosita som jag besökte i förra veckan. Hon bor i Chibuto, några timmar norr om Moçambiques huvudstad Maputo. Rosita är 63 år, men ser äldre ut. Hon bodde tidigare i en mycket enkel hydda. Med ekonomiskt stöd från de lokala myndigheterna och UNICEF har Rosita nyligen fått ett nytt, stabilt hus i betong på den prydliga gården. På gården har de också små odlingar och flera burar med höns.

Grunden för detta stöd är att hon är enda vårdnadshavare till sina sex barnbarn, alla pojkar mellan 5 och 16 år. Rositas två döttrar är båda döda. De hade redan tidigare separerat från barnens pappor, som sedan länge är försvunna ur pojkarnas liv. Enligt lag är de skyldiga att betala underhåll, men ingen vet var de är eller har försökt följa upp det.

Denna i svenska ögon udda familj hade haft det ännu svårare om de inte fått stöd från UNICEF och de lokala myndigheterna. Förutom det nya huset, får de ett regelbundet ekonomiskt bidrag till kläder, mat och andra basbehov.

Detta gör att de sex pojkarna kan gå kvar i skolan som ligger ett stenkast bort från huset. Den äldste förbereder sig nu för att börja secondary school och drömmer om att arbeta med datorer. Den yngsta brodern vill bli kock. Mormor Rosita berättar att pojkarna hjälper till mycket hemma och sköter i princip all matlagning.

Stödet till denna familj är en del av UNICEFs program för barnvänliga skolor. I samarbete med myndigheterna går man igenom skola för skola och bygger nya klassrum, bygger system för att samla in regn till dricksvatten, bygger toaletter, utbildar lärare, förser barnen med skolmaterial, informerar om vilka rättigheter barnen har, förser skolorna med sportutrustning så att de nu har idrott på schemat osv. Vi identifierar också utsatta familjer i området som behöver extra stöd för att barnen ska kunna gå i skolan. Allt detta bidrar till att fler barn går i skolan, kvaliteten på undervisningen ökar, skolresultaten blir bättre, antal tonårsgraviditeter minskar och att barnen får livsviktig kunskap med sig ut i livet.

Gällande millenniemålet kring utbildning har stora framsteg gjorts. I större delen av världen börjar de flesta barn i skolan, medan allt för många hoppar av grundskolan. Från att ha fokuserat på hur många barn som går i skolan, måste vi nu också lägga mer fokus på vad barnen egentligen lär sig. Minska antalet barn i varje klass, se till att lärarna har rätt utbildning och får tillräckligt betalt och att barnen slipper gå hungriga i skolan. Men får många barn innebär deras närvaro i skolan att de tagit sig över många hinder.

För Rosita och hennes fina barnbarn håller vi tummarna att hon får förbli så frisk och stark att hon kan ta ansvar för familjen ett bra tag till så att pojkarna hinner växa upp. Och kan ta hand om henne istället, som hon så väl förtjänar.

/Eva Dalekant
Internationell programhandläggare UNICEF Sverige

Små insatser får stor betydelse för barn i Indien

Alla barns lika rätt till hälsa och utveckling. Detta klingar falskt i ett land som Indien. Här finns en växande och alltmer välmående medelklass och samtidigt enorma befolkningsgrupper som lever kvar i fattigdom vars livsvillkor inte förändras.

Det är nästan svårt att ta in att nästan hälften (43 %) av alla barn är underviktiga på grund av undernäring, som SR Ekot rapporterat om idag. Problemet är så klart mycket större i de fattigare delarna av befolkningen. Ett barn till en lågutbildad löper fem gånger så hög risk att lida av undernäring än ett barn till en mamma med mer än 12 års utbildning.

Tiden under graviditeten och de två första åren av ett barn liv är kritiska för att förhindra undernäring och de kroniska skador som kan bli följden av den. Undernäring kan med ganska enkla medel minskas med hjälp av bland annat helamning (att barnet bara får bröstmjölk), bättre handhygien och tillskott av vitamin A, folsyra och jod i maten. Det som behövs är ett medvetet och systematiskt sätt att öka människors kunskap och få in dessa rutiner i hälso- och sjukvården på lokal nivå.

UNICEF Indien arbetar långsiktigt med att ge stöd till indiska myndigheter i att minska och förhindra undernäring. I detta arbete prioriteras de fattigaste och mest marginaliserade grupperna i samhället där detta problem är som störst. Exempel på insatser man stödjer är:
–    Utbyggnad av statliga mödra- och barnavårdscentraler på lokal nivå
–    Utbildning av personal på mödra- och barnavårdscentraler
–    Information till mödrar om fördelarna med att helamma sitt barn i minst 6 månader
–    Information till föräldrar om kosttillskott i t.ex. salt
–    Tillhandahålla kosttillskott som jod, folsyra, järn och A-vitamin

Med ganska små medel kan man inte bara rädda barns liv, utan väsentligt förbättra chanserna att barnet utvecklas som det ska, både fysiskt och mentalt. Detta är barnets rättighet, oavsett vilken familj man råkar födas in i. Men det är också något som leder till att samhället utvecklas i rätt riktning.

Läs mer om hur vi jobbar mot undernäring.

Stöd UNICEF arbete mot bland annat undernäring genom att handla produkter som räddar liv i vår gåvoshop.

/Eva Dalekant, handläggare internationella utvecklingsfrågor

Barnadödligheten minskar

Foto: UNICEF/Giacomo Pirozzi

Under de senaste 20 åren har barnadödligheten i världen nästan halverats. Bilden är dock varierad och det fjärde milleniemålet (minskad dödlighet för barn under fem år med två tredjedelar) kommer troligen inte att nås i Afrika söder om Sahara, Sydasien och Centralasien. UNICEF släpper idag en rapport om barnadödligheten i världen. Läs vår nyhet: Barnadödlighetan minskar, men det går för långsamt, som sammanfattar rapporten. Eller läs/ladda ner rapporten: Levels and Trends in Child Mortality, i sin helhet.

Stora skillnader

Afrika söder om Sahara är fortfarande den del av världen där flest barn dör innan de hunnit uppleva sin femte födelsedag. Detta händer 1 barn av 8 (även om det ser ljusare ut i vissa afrikanska länder). Denna siffra kan jämföras med den för de utvecklade länderna där  1 barn av 143 dör innan fem års ålder. Denna stora skillnad är förstås både sorglig och oacceptabel. Ett barn som föds i Malawi har samma rätt till liv som ett barn som föds i Sverige.

De flesta av dessa barn dör av sjukdomar som är enkla att förebygga, som till exempel olika diarrésjukdomar, malaria och komplikationer vid födseln. Några åtgärder som krävs är utbyggd och mer tillgänglig hälsovård, att fler kvinnor får utbildning och att fler har tillgång till rent vatten. Det som behövs är mer resurser och politisk vilja. Även om ansvaret ligger på de nationella regeringarna, måste vi i väst bidra med mer biståndsmedel för att rädda liv.

Parallellt med detta stöd måste vi föra en dialog med regeringarna så att mer pengar satsas på denna grundläggande service till medborgarna.  UNICEF är en av få organisationer som arbetar med alla dessa delar. Tillsammans med lokala organisationer och myndigheter bygger vi skolor, vårdcentraler och mobila hälsoteam som når avlägsna byar. Och för vi för en regelbunden dialog med ministrar och andra makthavare för att mer resurser ska satsas på vård och utbildning.

Tillsammans måste vi se till att fler barn får en chans att leva.

/Eva Dalekant
Programhandläggare internationell utveckling

12 000 färre barn som dör idag jämfört med 1998

Staffan Landin och Claes Johansson

Det var en tapper skara besökare som trotsade kylan och deltog på vårt och UNDPs seminarium ”Afrika och millenniemålen – framgångssaga eller fiasko? i Almedalen idag. Staffan Landin, föreläsare med bakgrund i UNDP och Claes Johansson, statistikexpert, UNICEF New York inledde men en imponerande genomgång av hur statistiken kring millenniemålen ser idag.

Åsikterna gick inte helt isär. I 62 länder är utvecklingen på väg åt rätt håll enligt Staffan Landin. Han menade också att millenniemålen är svåra att använda på samma sätt för alla länder, eftersom utgångspunkterna när man började mäta såg helt olika ut i olika länder. De länder som idag ligger på genomsnittet kan dölja stora framsteg inom t ex barnadödlighet. Staffan nämnde Niger som exempel där barnadödligheten ändå gått från 31 till 17 %. Fantastiska framsteg, men inte tillräckliga var alla eniga om.

Claes Johansson förklarade att i Afrika som helhet har man t ex inte nått sanitetsmålen, men ändå går utvecklingen långsamt framåt. Han betonade också vikten av att satsa på att nå de allra fattigaste först och främst. Tekniska lösningarna är inte allt, t ex att bara dela ut myggnät till alla barn, utan kulturen måste också följa med, dvs. vikten av att också lära ut hur myggnätet används och följa upp.

Efter statistikgenomgången följde en diskussion mellan Staffan Landin och Claes Johansson tillsammas med Carin Jämtin (S), Mattias Johansson, vice vd för den gröna, liberala tankesmedjan Fores och Mikael Olsson, programledare för P1:s Konflikt. UNDP-moderatorn Monica Lorensson berättade om en tidigare undersökning från UNDP om svenskarnas felaktiga bild av situationen i utvecklingsländerna. Vilket ansvar har medierna, undrade hon. Mikael Olsson menade att organisationerna måste bli bättre på att kommunicera statistiken och att berätta historierna. Göra dig mer attraktiv för media och paketera ditt budskap med andra ord. Carin Jämtin avslutade med att trycka på att man måste satsa på utveckling inom handels- och jordbrukspolitik för att gynna de allra fattigaste länderna.

P.S. Dagen efter, på ett annat seminarium som UNDP anordnade för att presentera de senaste millenniesiffrorna från FN, sade fd utrikesminstern och ordförande i FN:s generalförsamling Jan Eliasson så här: ”Om vi ska kunna klara millenniemålen så måste man ta hjälp av UNICEF eftersom UNICEF är en organisation som når ut i varenda by och gör skillnad till väldigt låga kostnader”. D.S.

Väldigt roligt tycker vi!

/Petra Hallebrant, Informationschef

 

David Hellenius leder debatt om handel med barn

Foto: Andreas Karlsson

Barnhandel förekommer i hela världen, även i Sverige. Barn köps och säljs bland annat för att utnyttjas i sexindustrin, för att begå brott och för att tigga.

Imorgon, tisdag den 5 juli, lyfter UNICEF problemen med trafficking i Almedalen under ett seminarium med politiker och experter. UNICEFs ambassadör David Hellenius är moderator.

— Vi kommer att fokusera på vad svenska politiker anser att man kan göra för att stoppa handeln med barn och vad vanliga människor kan göra, säger David.

En annan fråga som kommer att diskuteras är varför trafficking omsätter så mycket pengar.

Deltagare på seminariet är Maria Larsson (KD), barn- och äldreminister, Maria Åsenius, chef för EU-kommissionär Malmströms kabinett, Bengt Svenson, rikspolischef, Fredrik Lundh Sammeli (S), vice ordförande, riksdagens tvärpolitiska barngrupp, Véronique Lönnerblad, UNICEF Sveriges generalsekreterare, och Christina Heilborn, chef för opinion och påverkan hos UNICEF Sverige.

Tid och plats för seminariet: 14:30–15:30, Länsstyrelsens trädgård, Strandgatan 1, Visby.

Twittra gärna från seminariet och ange #almedalen #trafficking #svpol

Fler seminarier

UNICEF arrangerar tre seminarier under årets Almedalvecka. Idag, tisdag, 11.45 till 12.45, pågår ett seminarium om företagens sociala ansvar (CSR) i Länsstyrelsens trädgård, Strandgatan 1.

På onsdag, den 6 juli, diskuteras Afrika och millenniemålen mellan 12-13.30, under ett seminarium på samma plats.

Senare på onsdag eftermiddag blir det debatt och nätverksmingel med representanter från Sveriges barnorganisationer. Mellan 16 och 18 hålls seminariet Gör barnkonventionen till svensk lag! Arrangörer är Adoptionscentrum och Nätverket för barnkonventionen.

Här hittar du hela UNICEFs program i Almedalen 2011.

Välkommen!

/Maria Ahlsten, informations- och pressekreterare

UNICEF Sverige välkomnar regeringens satsning på global vaccination

I april i år vaccinerade UNICEF 1,5 miljoner barn i Elfenbenskusten mot mässling.

Vi välkomnar regeringens satsning att bidra med 250 miljoner kronor till den globala vaccinalliansen, GAVI. Det rapporterar bland andra DN och SvD om idag. UNICEF är en av grundarna till GAVI och arbetar med stöd till att vaccinera barn i över 150 länder. Detta gör oss till världens största inköpare av vaccin och att man förser vaccin till 56 % av världens alla barn. Finansiella resurser är helt nödvändiga i detta arbete. Här i Sverige tycker vi att den svenska regeringens satsning är ett bra steg mot att uppnå det fjärde millenniemålet- att minska barnadödligheten i de fattigaste länderna. I detta arbete prioriterar vi de allra mest utsatta barnen som är svårast att nå.

UNICEF och GAVI (på engelska)
UNICEFs arbete med barns rätt till överlevnad – vaccinationer

/Eva Dalekant, Programhandläggare internationell utveckling

UNICEF välkomnar svensk satsning på kvinnor och barn

Foto: UNICEF/Olivier Asselin

Biståndsminister Gunilla Carlsson berättade häromdagen i bland annat Göteborgs Posten och Dagens Nyheter att 250 000 barn och 50 000 kvinnor ska räddas genom svenskt bistånd under fyra år framöver. UNICEF Sverige välkomnar satsningen. Dessa frågor ligger i fokus för UNICEFs arbete över hela världen. Samtidigt kan man konstatera att det finns flera hinder på vägen för att nå dessa mål, som det tar lång tid att råda bot på och som kräver en hel rad insatser. En fråga som UNICEF jobbar med är mödradödlighet. I Indien ger UNICEF stöd till myndigheterna för att bygga enkla förlossningskliniker på landsbygden och att utbilda fler barnmorskor. Utmaningarna för att nå snabba resultat är dock många. Några av dessa är brist på vårdpersonal, vårdcentraler och förlossningskliniker samt barnäktenskap där flickor föder barn i ung ålder. Frågan är om man löser dessa problem på fyra år? De framsteg man gör inom stora frågor kring minskad fattigdom och barnadödlighet är ofta också svårt att härleda till just det svenska biståndet, då det alltid är resultatet av en mängd insatser.

Eva Dalekant, UNICEF Sverige