Borås tingsrätt frikände nyligen föräldrarna till den flicka som uppgett att hon i elvaårsåldern blivit utsatt för hot, kränkningar, misshandel och psykisk nedbrytning i hemmet av sina föräldrar då de varit övertygade om att hon är en häxa och besatt av demoner.

Enligt åklagarens gärningsbeskrivning har flickan under ca ett års tid bl.a. blivit slagen, utfryst och isolerad från den övriga familjen, hon har förvägrats mat och sömn och blivit utsatt för andeutdrivning. Föräldrarna, som stod åtalade för bl.a. grov fridskränkning och grov misshandel, frikändes på alla punkter.

Föräldrar eller andra vårdnadshavare har det yttersta ansvaret för ett barns utveckling och välmående. Ett barn som inte får sina rättigheter och behov tillgodosedda i sin hemmiljö, utan t.o.m. löper som störst risk att skadas i hemmet, är helt och hållet beroende av ett samhälle som tydligt står upp för dess rättigheter. Samhället ska erbjuda dessa barn skydd, stöd och kompensation för att det har fråntagits sina mest grundläggande rättigheter – rätten till liv och utveckling, rätten till skydd mot fysiskt och psykiskt våld (artikel 6 och 19 i barnkonventionen).

Sverige ratificerade barnkonventionen för över 20 år sedan men den gäller fortfarande inte som svensk lag. Genom vår verksamhet på UNICEF vet vi att det finns ett akut behov av att ta barns rättigheter och barnkonventionen på större allvar. Det blir särskilt tydligt sådana dagar då man svart på vitt ser det formulerat i ett domskäl som i målet ovan – ”det torde inte vara straffbart att uppträda på ett kränkande eller otrevligt sätt gentemot ett barn i familjen” – ”att frysa ut och isolera ett barn från övriga familjen och inte tillåta barnet att vistas i närheten av sina syskon torde inte utgöra någon straffbar gärning”.

Vi gör ingen bedömning av bevisvärderingen eller av skuldfrågan i det här fallet. Men vi konstaterar att synen på vad barn är, behöver och har rätt till behöver uppdateras inom bl.a. den dömande verksamheten. Svensk lagstiftning och myndighetsutövning har många hål genom vilka samhällets mest utsatta barn tillåts falla igenom och för dessa barn behövs barnkonventionen.

/Emma von Corswant
Barnrättsjurist UNICEF Sverige

Det finns ungefär två miljoner barn i Sverige. Bland dessa barn ser förutsättningarna för att få en bra start i livet väldigt olika ut. Tillgången till utbildning, hälsovård och bra levnadsstandard varierar kraftigt. De barn som inte har tillgång till dessa rättigheter ges inte möjlighet att delta fullt ut i samhället utan riskerar att hamna i socialt utanförskap.

Det kan finnas många anledningar till varför barn hamnar i socialt utanförskap: socialt arv, fattigdom, diskriminering eller segregation men orsakerna kan också vara biologiska eller psykologiska. Socialt utanförskap måste ses utifrån ett brett perspektiv där många olika bakomliggande orsaker samverkar med varandra och också riskerar att förstärka varandra. Det krävs därför att man närmar sig frågan utifrån ett helhetsperspektiv och satsar på lösningar som återspeglar det.

Med start från 2012 arbetar vi för och med barn i socialt utanförskap i Sverige. Vi fokuserar på:

• Barns rätt till delaktighet. Barns egna perspektiv på socialt utanförskap och tankar om framtiden måste lyftas fram.
• Det krävs att regeringen tar ett helhetsgrepp kring frågan om socialt utanförskap då bakomliggande faktorer oftast finns i flera skikt. Tidiga och samordnade insatser är nödvändiga.
• Alla barns rätt till bra utbildning oavsett boendekommun eller bakgrund. Utbildning är en av de viktigaste skyddsfaktorerna mot socialt utanförskap och det är inte acceptabelt att tillgången till utbildning ser så väldigt olika ut för barn i Sverige.

Det är en grundtanke i barnkonventionen att barn har fullt och lika människovärde. Alla rättigheter ska gälla alla barn utan undantag eller diskriminering.

FN:s barnrättskommitté har kritiserat Sverige för att skillnaderna mellan kommunerna ökar, vilket kan leda till socialt utanförskap. Barnrättskommittén har också understrukit behovet av att Sverige uppmärksammar de barngrupper som halkar efter mest i samhället. Det krävs en ökad kunskap kring socialt utanförskap hos beslutsfattare.

Alla barn i Sverige har rätt till bra utbildning, god hälsa och god levnadsstandard. Alla barn har rätt att vara en del av samhället.

/Emma von Corswant
Barnrättsjurist UNICEF Sverige

Barn med särskilda behov är välkomna i vanliga skolan

Hörselskadade sexåriga Nemanja Brkic till vänster på bilden är den enda i sin klass med funktionsnedsättning. Hans skola är den första i Serbien som följer en ny lag som förespråkar att barn med särskilda behov ska få delta i den vanliga skolundervisningen. Den nya lagen är ett resultat av vårt arbete i mellersta och östra Europa för att stoppa institutionaliseringen och diskrimineringen av barn med funktionsnedsättning. Vi gör allt vi kan för att integrera alla barn i samhället.

Barnkonventionen i svenska läroplanen

En av våra viktigaste uppgifter i Sverige är att bilda opinion och väcka debatt i viktiga barnrättsfrågor. Det innebär att vi sprider information och påverkar politiker och andra som bestämmer, så att viktiga beslut ska gynna barnen. En av de förändringar vi kämpat mycket för är att barnkonventionen ska bli svensk lag och dessutom ingå i undervisningen på alla landets skolor. Och det har gett resultat. Under våren 2011 blev det bestämt att konventionen ska ingå i läroplanen. Vi har också kommit en bra bit på väg mot en ändring i lagstiftningen. Nästan alla politiska partier ställer sig bakom vårt krav på att barnkonventionen ska bli svensk lag.

Under den senaste tiden har vi kunnat läsa i bland annat Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet om de föräldralösa syskonen, tre och fem år gamla, som riskerar utvisning till Italien

Syskonen hittades övergivna i en lägenhet i Sverige för ett år sedan och har sedan dess varit placerade i ett familjehem. Innan barnen kom till Sverige med sin mamma vistades de i ett flyktingläger i Italien. Enligt Dublinförordningens princip om första asylland ska prövningen av barnens uppehållstillstånd därför ske mot Italien och barnen ska utvisas dit. Migrationsverket har i dagarna tillfälligt stoppat utvisningen för ytterligare bedömning av ärendet.

Fallet med de två syskonen är ännu ett exempel på den problematik som vi tidigare har lyft fram barn som samhällsvårdas och samtidigt söker uppehållstillstånd är inte garanterade en kontinuitet i vården på samma sätt som övriga svenska barn. De kan när som helst fråntas rätten till samhällets omvårdnad, skydd och stöd. Det här agerandet strider mot artikel 2 i barnkonventionen – alla barns rätt till skydd mot diskriminering.

Vi har i ett brev till barnminister Maria Larsson, migrationsminister Tobias Billström, Riksdagens tvärpolitiska barngrupp och Socialförsäkringsutskottet lagt fram två akuta krav vad gäller barn som samhällsvårdas och söker uppehållstillstånd:

• Inget barn ska kunna utvisas eller avvisas under pågående samhällsvård.
• Migrationsverket och migrationsdomstolen ska i sina bedömningar ta hänsyn till socialtjänstens underlag i dessa frågor, vilket måste framgå av lagen.

Man får inte glömma att det i de här fallen handlar om barn som redan bär med sig erfarenheter av tidigare trauman: övergivenhet, våld, vanvård, omsorgsbrister och flykt. Frågan vi ställer oss är hur många trauman dessa barn ska tvingas gå igenom innan de får sina behov och rättigheter tillgodosedda?

Emma von Corswant, barnrättsjurist UNICEF Sverige

FN:s barnrättskommitté granskar idag Sveriges regering när det gäller hur den skyddar barn mot människohandel, prostitution och barnpornografi. Alla länder som anslutit sig till FN:s konvention om barnets rättigheter och dess tilläggsprotokoll granskas regelbundet av FN-kommittén. Nu är det dags för Sverige att för första gången granskas utifrån tilläggsprotokollet om handel med barn.

Barn utnyttjas i människohandeln som varor som köps och säljs. Barnen tvingas till prostitution, tiggeri och stölder. Denna brottslighet finns över hela världen och också i Sverige. Det är en mycket lukrativ bransch och risken för förövarna att upptäckas och straffas är liten. Barnen är lätta att tysta, de är lojala och beroende av de som utnyttjar dem. Barnen ser sig själva sällan som offer utan vet inget annat än att lyda. Det kan därför vara svårt för socialarbetare och polis att upptäcka barnen och skapa förtroende så att barnen berättar vad de varit med om.

Alla barn har enligt såväl socialtjänstlagen som barnkonventionen och dess tilläggsprotokoll samma rättigheter oavsett om man är svensk medborgare, asylsökande eller offer för människohandel. Men så ser det inte ut i praktiken. Det finns en godtycklighet i systemet som innebär att barn behandlas olika beroende på om man är fast bosatt här eller inte. Ett stöd i arbetet för berörda myndigheter är vår skrift Kan det vara människohandel?.

I samband med regeringens rapport lämnade vi en alternativ rapport till barnrättskommittén för hur tilläggsprotokollet tillämpas. Rapporten kan laddas ner här eller läsas i sin helhet på scribd.

De frågor vi hoppas att FN-kommittén ställer till Sverige är:

• Vad har ni för planer för att öka kunskapen hos myndigheter så att barn som kan vara utsatta för människohandel upptäcks och får stöd?
• Varför finns ingen handlingsplan mot människohandel för alla ändamål, inte enbart prostitution?
• Varför finns ingen särskild bestämmelse om människohandel med barn i brottsbalken?
• Varför vill inte regeringen att barnkonventionen blir svensk lag?

Vi hoppas att regeringen planerar att genomföra insatser så att skyddet för barn som utsätts för människohandel ökar, och att varje barn som upptäcks får den stöd och hjälp han eller hon har rätt till.

Det har regeringen lovat redan vid anslutningen till barnkonventionen år 1990 och tilläggsprotokollet år 2006.

/Christina Heilborn, Chef Opinion och påverkan

Vi har inte tidigare skrivit så mycket om UNICEFs arbete med opinionsbildning här i bloggen och då det är ett mycket viktigt område inom UNICEFs verksamhet tyckte vi att det var på tiden med en liten introduktion. Lisa Ericson som jobbar med opinionsbildning för barn och unga sammanfattar det såhär:

Vi påverkar världens beslutsfattare

För att kunna förverkliga barns rättigheter och skapa varaktiga förändringar krävs inte bara direkta stödinsatser utan också lagändringar, handlingsplaner och omprioriteringar i staters budgetar. Därför är opinionsbildning en stor och viktig del av UNICEFs arbete både i Sverige och övriga världen.

I över 150 länder och territorier sitter UNICEF med vid förhandlingsborden för att övertyga regeringar och lokala politiker att satsa mer pengar på barnen, och prioritera sociala sektorer som skola och hälsovård när de beslutar om budget.

Vi lägger oss i överallt där lagar stiftas och beslut fattas. Där det behövs utvecklar vi förslag till förändringar. UNICEF granskar nationell och internationell politik utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, den så kallade barnkonventionen.

Vi påverkar även svenska beslutsfattare

I Sverige är vi med i flera råd och nätverk för att kunna påverka barnens situation i vårt eget land. De frågor som vi har valt att fokusera på här i Sverige är att barnkonventionen ska bli lag och integreras i svenska skolan samt asylsökande barns rättigheter och handel med barn. Läs mer om detta här!

Och vi vill göra barnkonventionen till lag

Trots att Sverige har förbundit sig att följa FN:s konvention om barnets rättigheter finns det brister i både lagstiftning och praxis. Sverige har idag valt den så kallade transformeringsmetoden för att införliva barnkonventionen i vår lagstiftning. Det innebär att lagar ändras och anpassas till konventionens bestämmelser. UNICEF Sverige anser att den metoden helt enkelt inte är tillräcklig för att barns rättigheter ska tas på allvar. UNICEF Sverige kräver därför att barnkonventionen inkorporeras i svensk lagstiftning och därmed görs till svensk lag. Läs mer om vårt ställningstagande!

Lisa kommer ni att höra mer av här på bloggen under bland annat Almedalsveckan då hon kommer att vara på plats och rapportera!