Luckor i lagen när barn misshandlas i hemmet
Luckor i svensk lag gör att barn som utsätts för våld i hemmet har ett bristande skydd. Trots att våldet är olagligt, är det inte alltid straffbart. Föräldrar tillåts att utöva visst våld mot sina barn, visar en ny rapport från UNICEF Sverige.
Rapporten ”Olagligt men inte straffbart” har dels granskat ett antal domar där föräldrar har åtalats för att ha utövat våld mot sina barn, dels undersökt hur det straffrättsliga skyddet ser ut för barn som utsätts för våld i hemmet. Borde inte det förbud mot aga som infördes för 40 år sedan, i kombination med barnkonventionens bestämmelser, ge barn i Sverige ett heltäckande skydd?
Rapporten visar att så inte är fallet. Det finns ett glapp mellan agaförbudet i föräldrabalken och bestämmelserna i brottsbalken. Det innebär att vissa former av barnaga inte räknas som ett brott enligt brottsbalken. Våldet är alltså olagligt men samtidigt inte straffbart.
– Samhället sviker de här barnen eftersom det saknas ett heltäckande rättsligt skydd när de utsätts för misshandel av sina föräldrar. Det här handlar om barn som befinner sig i en särskilt utsatt situation, som har en beroendeställning till föräldern och som utsätts för våld i det egna hemmet, den miljö som ska vara barnets trygghet, säger Christina Heilborn, chefsjurist vid UNICEF Sverige.
Luckorna i lagen innebär till exempel att psykiskt våld, som att tvingas bevittna våld i hemmet och att utsättas för hot och trakasserier, inte ses som ett brott mot barnet. När det gäller fysiskt våld måste det anses ha orsakat barnet tillräcklig smärta för att händelsen ska ses som misshandel och vara straffbar.
Några exempel ur rapporten:
Två flickor tvingas bevittna hur deras pappa mördar deras mamma med en bajonett. Han åtalas för olaga hot mot barnen eftersom han närmat sig dem med bajonetten i handen. Hovrätten konstaterar att visserligen har pappan skrämt barnen oerhört när han dödade deras mamma, men anser inte att han haft uppsåt att skrämma dem och därför inte kan dömas för olaga hot mot barnen.
En styvpappa åtalas för ofredande efter att ha tejpat sin tioårige styvsons ansikte med silvertejp. Pojken blev tejpad bakifrån, och tejpen, som täckte hela ansiktet, gjorde att han inte kunde andas eller tala ordentligt. Han berättar att han varit tejpad två – tre minuter och försökt ropa på hjälp. Styvpappan uppger att han tejpat pojken för att visa att han står vid sitt ord.
Tingsrätten anser att pojkens berättelse ska bedömas med försiktighet på grund av hans låga ålder och att han av rädsla kan ha misstagit sig på hur långt förloppet egentligen var. Rätten anser att det ingår i rollen som förälder att sätta gränser, och styvpappan frias.
Rapporten pekar på att bedömningarna i domstolarna ofta görs utifrån ett föräldraperspektiv, där föräldern på olika sätt ursäktas med att det rörde sig om en stressad situation eller ett krävande barn. Granskningen av domarna visar att även i de fall där föräldern döms för misshandel, lyfter domstolarna i många fall fram ursäkter för föräldrarnas agerande, vilket leder till mildare straff:
En mamma åtalas för misshandel sedan hon i uppfostringssyfte slagit sin nioårige son med en stekspade av trä vilket orsakat smärta, rodnad och ett blåmärke. Högsta domstolen säger i sin vägledande dom att visserligen är det inte tillåtet att använda aga som uppfostringsmetod, men anser ändå att misshandeln ska betecknas som ringa. HD förklarar även mammans beteende med att hon ”tog till våld i en för henne pressad situation, när hon var sjuk och oroad för sin fortsatta anställning”.
Föräldrar kan med andra ord i vissa fall frias från misshandel, eller få ett mildare straff, trots att de har erkänt att de slagit sina barn. Rapporten lyfter fram att bristerna i lagstiftningen öppnar upp för godtyckliga bedömningar i domstolarna. Vissa domstolar försöker tillämpa den lagstiftning som finns för att barns rättigheter ska tas tillvara, medan andra intar en förlåtande och överslätande attityd gentemot föräldrar.
– Brister i lagstiftningen tillsammans med en godtycklighet i domstolarna leder till att föräldrar i praktiken tillåts utöva visst våld mot barn, säger Christina Heilborn.
– Det här visar att det behövs en ändring i lagen som gör att alla former av våld mot barn blir straffbara.
Trots det rådande förbudet mot barnaga är det fortfarande många barn som utsätts för våld i hemmet i Sverige. Enligt den senaste nationella kartläggningen uppger inte mindre än 36 procent av barnen att de har utsatts för någon form av misshandel av sina föräldrar under sin uppväxt.
UNICEF Sverige anser att alla former av våld mot barn ska förbjudas och vara straffbara enligt lag. Så är det inte idag, trots att det är tydliggjort i barnkonventionen. Barns rättsliga ställning behöver stärkas och barn måste få upprättelse när deras rättigheter kränks.
UNICEF Sverige kräver:
- Att det införs en särskild bestämmelse i brottsbalken om misshandel mot barn.
- Att våld mot barn i svensk lag överensstämmer med barnkonventionens bestämmelser och därmed även innefattar alla former av psykiskt våld.
- Att barn som utsätts för våld i hemmet får tillgång till socialt stöd och skydd samt till ett anpassat stöd i rättsprocessen.
Alla former av våld mot barn måste bli straffbara. Skriv under vårt krav och hjälp oss att sätta press på politikerna.
Tack alla ni som skriver under!
På mindre än två veckor har över 9 000 skrivit under UNICEFs krav om en fullständig barnkonvention för barn i Sverige. Stort tack alla ni som engagerar er, skriver under och sprider ordet! Nu är det dags att regeringen tar barns rätt att utkräva sina rättigheter på allvar.
Under tio dagar har vi kraftsamlat för att sätta ljuset på det faktum att Sverige saknar en fullständig barnkonvention. Vi tog hjälp av barn i Costa Rica – som antagit det tredje tilläggsprotokollet och sett till att barn kan utkräva sina rättigheter om de kränks – för att uppmana Sverige att göra samma sak.
Tusentals har engagerat sig för barns rätt till en fullständig barnkonvention. Flera av våra riksdagspartier har uttryckt sig positivt till att anta det tredje tilläggsprotokollet, och inget av partierna ser direkt negativt på frågan. Men nu är det dags att Sverige sätter fart och faktiskt går från ord till handling.
Senare i höst kommer vi att lämna över underskrifterna från alla som skrivit under vårt krav till barnminister Åsa Regnér.
Skriv under du också och visa att vi är många som tycker att barn måste få rätt att utkräva sina rättigheter! Tillsammans kan vi skapa förändring för barn i Sverige.
Vad säger Sveriges politiker om en fullständig barnkonvention?
Som en del i UNICEFs kampanj för att införa en fullständig barnkonvention frågade vi samtliga riksdagspartier vad de anser om att ge barn i Sverige möjlighet att klaga när deras rättigheter kränks. Vi fick följande svar.
Vi ställde följande frågor till partiernas barnrättspolitiska talespersoner:
- Vad anser du och ditt parti om att ge barn individuell klagorätt och att Sverige ansluter sig till det tredje tilläggsprotokollet?
- Hur arbetar du och ditt parti för att stärka barns rättigheter i Sverige?
Alla riksdagspartier har svarat, något vi sätter ett stort värde på. Vi kan också med glädje konstatera att flera är positiva och inget parti uttrycker sig negativt till att Sverige antar det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen och inför individuell klagorätt för barn.
Svar från Socialdemokraterna
I utredningen ”Barnkonventionen ska bli svensk lag” föreslås det att regeringen bör utreda om Barnombudsmannen ska ges möjlighet att föra talan för enskilda i de fall frågan är av särskilt intresse för genomförandet av barnkonventionen. Utredningen har precis varit ute på remiss och frågan kommer sedan beredas inom regeringskansliet. Regeringen har därför inte tagit ställning men jag som ledamot kan säga att jag tycker frågan är av sådan vikt att det bör utredas närmare och så långt som möjligt realiseras.
Svar från Vänsterpartiet:
Vänsterpartiet anser att Sverige måste skriva under barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll, om en individuell klagomekanism för barn, som ger barn rätt att få sin sak prövad och bli lyssnad på. Barnperspektivet måste alltid finnas med när lagar stiftas och samhällets resurser fördelas. Barns rättigheter och förutsättningar är tätt förknippade med de vuxnas varför en generell välfärd är viktig.
Svar från Miljöpartiet:
En angelägen fråga – en pusselbit som utöver att barnkonventionen blir lag skulle hjälpa till att stärka barns rätt i praktiken. Genom att verka för ett barnperspektiv i alla beslut som fattas, oavsett nivå. Vi avser också att göra barnkonventionen till svensk lag.
Svar från Moderaterna:
För oss är det centralt att värna om varje barns rättigheter. Vi analyserar Barnrättighetsutredningens förslag noggrant. Det har dock inte ingått i utredningens uppdrag att utreda om Sverige bör ansluta sig till det tredje tilläggsprotokollet. Därför krävs det vidare utredning innan förslaget prövas. Det krävs en analys för att säkerställa att barns rättigheter skulle stärkas med individuell klagorätt, något som ej togs upp i utredningen.
Vi vill stärka alla barns rättigheter i deras vardag. Barns rättigheter ska stärkas genom nolltolerans mot dåliga skolor och ökade möjligheter till trygghet i till exempel barnomsorg och socialtjänst.
Barn i Sverige har rätt till en fullständig barnkonvention. Foto: © Frank Aschberg
Svar från Liberalerna:
Vi tycker definitivt att detta är en fråga som bör tittas på! I vår barnrättsmotion kan man läsa mer om våra ståndpunkter vad gäller detta. Vi har också varit pådrivande för att barnkonventionen ska bli lag och vi har en barnrättspolitisk talesperson.
Svar från Centerpartiet:
Vi står upp för det och vill ansluta oss till det tredje tilläggsprotokollet i barnkonventionen. Det är i linje med vår syn på allas lika rätt och värde.
Svar från Kristdemokraterna:
Ja, barn bör få klagorätt när deras rättigheter kränks. De ska också ha stärkta möjligheter och rättigheter i alla rättsprocesser. Alla politiska beslut ska prövas mot hur de påverkar familjer i nära relationer och barnkonventionens roll ska stärkas genom att bli lag.
Svar från Sverigedemokraterna:
Vi har ännu inte tagit ställning till frågan om huruvida Sverige bör ansluta sig till det tredje tilläggsprotokollet till Barnkonventionen. Det är en komplex fråga som man måste sätta sig noggrant in i och analysera grundligt innan man beslutar om. Vad gäller hur vi arbetar för att stärka barns rättigheter så har vi självfallet alltid barnperspektivet i åtanke då vi tar ställning till olika lagförslag etc. Vi har också ett barnpolitiskt inriktningsprogram som vi presenterade förra året. I programmet finner du information om hur vi försöker att bland annat stärka barns rättigheter.
UNICEF Sverige har länge arbetat för att barnkonventionen ska bli svensk lag, vilket också en majoritet i riksdagen har ställt sig bakom. Flera av våra riksdagspartier ställer sig positiva till att anta det tredje tilläggsprotokollet, och inget av partierna ser direkt negativt på frågan. Det banar väg för att vårt långsiktiga mål – en fullständig barnkonvention – kan bli verklighet.
Barn i Sverige har rätt till en fullständig barnkonvention. Läs mer och skriv under vårt krav till regeringen.
Barnkonventionen som lag räcker inte
Sverige är på många sätt ett bra land för barn att växa upp i. UNICEF Sverige vill dock se att det blir ännu bättre och då räcker det inte med att barnkonventionen blir lag. Karin Ödquist Drackner, barnrättsjurist, förklarar genom att jämföra Sverige med Norge och Irland.
Sverige är på många sätt ett bra land för barn att växa upp i. Men att barnkonventionen blir lag räcker inte. Barn måste också få rätt att utkräva sina rättigheter. Foto: © Frank Aschberg
Att göra barnkonventionen till svensk lag är ett steg i rätt riktning. Det utgör både ett pedagogiskt och juridiskt verktyg för att stärka barns rättigheter. Men för att stärka barns rätt att utkräva sina rättigheter räcker det inte att barnkonventionen blir lag. Låt oss titta på hur situationen ser ut i två andra europeiska länder:
Norge har gjort barnkonventionen till nationell lag men saknar fortfarande effektiva och barnanpassade rättsmedel för barn att utkräva sina rättigheter.
Norge har inte ratificerat barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll som ger barn möjlighet att klaga till FN:s barnrättskommitté när deras rättigheter inte har uppfyllts. Det finns inte heller någon tydlig översikt kring vart barn kan vända sig och vilka nationella instanser som är tillgängliga för barn.
Eftersom barnkonventionen är lag kan rättigheterna prövas i domstol, vilket är bra. Men så länge man inte har ett barnanpassat system eller ger barn rätten att självständigt driva en process i domstol så blir den rättigheten mycket begränsad. Barnombudsmannen har precis som i Sverige inte mandat att utreda enskilda ärenden från barn och kan därför inte hjälpa barn att klaga.
Irland har inte inkorporerat barnkonventionen som nationell lag men däremot har de antagit det tredje tilläggsprotokollet. På Irland har barn överlag goda möjligheter att klaga när deras rättigheter kränks. Barnet kan göra det själv eller genom ombud och redan på kommunal nivå. Processen är barnanpassad vilket till exempel innebär att språket, bemötandet och tillgängligheten har anpassats.
Barn har även tillgång till juridiskt biträde vid behov. På nationell nivå har barnombudsmannen mandat att ta emot ärenden från barn och kan stötta dem i att få upprättelse. Ärendena rör myndighetsutövning inklusive rätten till vård och utbildning.
Migrationsfrågor och polisärenden är undantagna eftersom det finns separata instanser för det, vilket innebär en utmaning då de instanserna inte är särskilt anpassade för barn. En annan stor utmaning för Irland är att barnkonventionen inte är lag. Det går därför inte att ta fall till domstol om barns rättigheter enligt barnkonventionen kränkts.
Sverige har ännu så länge varken inkorporerat barnkonventionen eller anslutit sig till det tredje tilläggsprotokollet. Sverige har inte heller barnanpassade instanser på nationell nivå dit barn kan vända sig för att få stöd i att kräva upprättelse när deras rättigheter kränkts.
Alla tre delar är nödvändiga för att barns rättigheter fullt ut ska tillgodoses. Det är dags för Sverige att vakna upp och sätta fart!
Barn i Sverige har rätt till en fullständig barnkonvention. Läs mer och skriv under vårt krav till regeringen.
En fullständig barnkonvention höjer barns status i Costa Rica
Just nu kraftsamlar vi på UNICEF för att sätta ljuset på det faktum att Sverige saknar en fullständig barnkonvention. Vi jämför oss med Costa Rica, som antagit det tredje tilläggsprotokollet och sett till att barn kan utkräva sina rättigheter om de kränks. Men hur har det påverkat situationen för barnen i landet? Jonatan Lewis, chef för UNICEF i Costa Rica, ger svar på tal.
Hur kan det tredje tilläggsprotokollet stärka barns rättigheter?
– Tilläggsprotokollet fungerar som en motor för alla institutioner och myndigheter som arbetar med barns rättigheter. Inget land vill uppmärksammas för att det kommit ett stort antal ärenden till FN:s barnrättskommitté. Det gör att protokollet kan ses som ett påtryckningsmedel och gör att länderna tvingas arbeta mer förebyggande för att ärenden inte ska behöva komma dit, säger Jonatan Lewis.
Vi har förstått att det finns en ombudsman som tar emot enskilda klagomål från barn i Costa Rica. Är det vanligt att barn vänder sig till ombudsmannen, och tas frågor vidare?
– Klagomål förekommer och det gjorde det redan innan tilläggsprotokollet ratificerades. I Costa Rica kan både barn och vuxna föra fram sina klagomål till ombudsmannen om deras rättigheter blivit kränkta. Även om klagomål kunde föras fram även innan tilläggsprotokollet antogs så har det hjälpt till att stärka ombudsmannens roll här i Costa Rica.
Vanliga klagomål i Costa Rica är kopplade till utbildning, till exempel mobbning, eller till övergrepp som sexuellt våld mot barn.
– Vi ser inte det tredje tilläggsprotokollet som lösningen på alla problem men vi tror att införandet av det bidragit till att vi stärkt barns rättigheter som helhet i landet, säger Jonatan Lewis.
Jonatan berättar vidare om de utmaningar han ser, och om varför tredje tilläggsprotokollet är viktigt:
– Fortfarande är det många i vårt land som inte vet att barn har rättigheter och att man måste skydda och respektera de rättigheterna. Ett område som UNICEF i Costa Rica arbetar med är det ökande våldet mot barn och mot flickor i synnerhet. För att lyckas med det här arbetet är tilläggsprotokollet ett viktigt redskap. Men det handlar också om att myndigheter måste samarbeta och att man hela tiden arbetar med protokollet för att stärka barns rättigheter.
– Vi ser inte att det tredje tilläggsprotokollet ska vara den primära instansen när barns rättigheter kränks. Det ska snarare ses som en sista instans om ett land inte har gett barnen möjlighet att få upprättelse. Det är också ett viktigt symboliskt värde för att höja statusen för barns rättigheter, avslutar Jonatan.
Det är dags att införa en fullständig barnkonvention
Sverige var bland de första att anta barnkonventionen. Men, barn i Sverige har idag ändå inte möjlighet att få upprättelse om deras rättigheter kränks – eftersom Sverige inte antagit det tredje tilläggsprotokollet. Det är dags för det nu.
Barn i Sverige har rätt till en fullständig barnkonvention, precis som barnen i Costa Rica. Läs mer och skriv under vårt krav till regeringen.
Sverige behöver en fullständig barnkonvention
Barn i Sverige har idag inte fullständiga rättigheter. Därför driver vi på UNICEF just nu en kampanj för att Sverige ska införa en fullständig barnkonvention. Men vad menar vi egentligen med det? Och vad innebär det tredje tilläggsprotokollet? Få svaren i vår film.
Barnkonventionen är till för att skydda alla barn och försvara deras rättigheter. Det tredje tilläggsprotokollet är till för att barn praktiskt ska kunna utkräva sina rättigheter.
Protokollet ger barn rätten att vända sig till FN:s barnrättskommitté och anmäla när deras rättigheter kränks. Men Sverige har hittills valt att inte skriva under det tillägget, och därför har barn idag inte den möjligheten, varken genom FN eller i Sverige.
Barnombudsmannen är den enda ombudsmannen i Sverige som inte kan ta emot enskilda klagomål från sin målgrupp, det vill säga barn. Barn som kränks i Sverige idag riskerar att hamna i ett ingenmansland där det är svårt att få hjälp.
Det tredje tilläggsprotokollet behövs för att barnen ska kunna utkräva sina rättigheter. Det är dags att införa en fullständig barnkonvention.
Barn i Sverige har rätt till en fullständig barnkonvention. Läs mer och skriv under vårt krav till regeringen.
Wake up Suecos!
Sverige ses ofta som ett föregångsland när det gäller barns rättigheter. Men trots att vi var bland de första att skriva under barnkonventionen har barn i Sverige inte fullständiga rättigheter. Det är dags att Sverige vaknar och inför en fullständig barnkonvention, som i Costa Rica.
Barn i Costa Rica har något att säga till oss i Sverige:
Med start idag och tio dagar framåt kraftsamlar vi för att få Sverige att vakna och införa en fullständig barnkonvention.
Vi var bland de första att anta barnkonventionen. Men, barn i Sverige har ändå inte fullständiga rättigheter. De har idag ingen möjlighet att få upprättelse om deras rättigheter kränks – ett viktigt tillägg till barnkonventionen som Sverige inte antagit.
Costa Rica är ett av de länder som har antagit det tredje tilläggsprotokollet och sett till att barn kan utkräva sina rättigheter om de kränks. Därför tar vi nu hjälp av barn i Costa Rica och uppmanar svenska folket. Barn i Sverige behöver det tredje tilläggsprotokollet för att kunna utkräva sina rättigheter. Det är dags att införa en fullständig barnkonvention.
Vi behöver din hjälp
- Skriv under vårt krav till regeringen
- Hjälp oss lyfta frågan genom att sprida namninsamligen i dina sociala medier, under #WakeUpSuecos
Barn i Sverige har rätt till en fullständig barnkonvention. Läs mer och skriv under vårt krav till regeringen.