Gå till innehållet
Laddar…

Barnen mest utsatta efter jordbävning i Afghanistan och Pakistan

Den stora jordbävningen i Afghanistan och Pakistan igår har drabbat barnen hårdast. Många områden var redan före jordbävningen mycket svåra att nå och nu riskerar barn att inte kunna nås av hjälp. UNICEF finns på plats och samarbetar med ländernas regeringar för att hjälpa barnen och deras familjer.

© UNICEF/Madhok

© UNICEF/Madhok

Mer än 200 människor har dött, varav 12 skolflickor, och omkring 1 000 uppges ha skadats under skalvet som uppmättes till 7,5 på richterskalan. Jordbävningen kändes i Afghanistan, Pakistan och Indien. Hälften av de drabbade uppskattas vara barn.

UNICEF finns på plats i de drabbade länderna. Vi samarbetar med regeringarna i Afghanistan och Pakistan och står beredda att leverera livräddande förnödenheter till tiotusentals drabbade barn och deras familjer.

Under de senaste två dagarna har hårt regn och snö vräkt ner över de avlägsna bergstrakterna där jordbävningen inträffade. Kommunikationerna fungerar dåligt i området och terrängen och säkerhetsläget gör det svårt att nå fram.

Illustration: © OCHA

Illustration: © OCHA

– Vi är mycket oroade för barnens säkerhet och välmående. Barnen drabbas alltid hårdast i en katastrof och nu riskerar läget att förvärras ytterligare när temperaturen sjunker, säger Karin Hulshof, regionchef för UNICEF i Sydasien.

Några av de områden som drabbats av jordbävningen är helt otillgängliga och stora delar av den drabbade regionen är svåra att nå även i vanliga fall. På grund av jordbävningen kommer nu också ländernas system för hälsa och sjukvård, näring, hygien och utbildning att sättas under extra stor press – något som riskerar att drabba än fler barn.

I katastrofer drabbas alltid barnen värst. De är mest sårbara och det är livsviktigt att de prioriteras i hjälparbetet. Var med oss och kämpa för barnen som drabbats av jordbävningen och andra katastrofer. Ge en gåva idag.

Vaccinationer avbryts på grund av dödade hälsoarbetare

De senaste dagarna har det rapporterats i ett flertal svenska medier om de hälsoarbetare i Pakistan som har dödats. Hälsoarbetarna var en del av en massiv vaccinationskampanj som UNICEF utför tillsammans med WHO och Pakistans regering. Nu tvingas vaccinationskampanjen avbrytas.

De dödade var del av ett team på tusentals hälsoarbetare som var ute i landet för att vaccinera barn mot den dödliga sjukdomen polio.

– Att döda dem som försöker rädda barns liv är inget annat än dubbel ondska – det är djupt upprörande, säger Unicefs talesperson Patrick McCormick, när svenska TT pratar med honom per telefon i Genève.

Hälsoarbetare på väg till avlägsna områden i Pakistan för att vaccinera barn mot polio. Fotot är från september och de deltog i den vaccinationskampanj som nu är avbruten. Foto: © UNICEF

Hälsoarbetare på väg till avlägsna områden i Pakistan för att vaccinera barn mot polio. Fotot är från september 2012 och de deltog i den vaccinationskampanj som nu är avbruten. Foto: © UNICEF

 

Polio är en barnsjukdom som kan ge svåra funktionshinder och leda till döden. Sjukdomen är idag utrotad i många delar av världen. Det är en mycket smittsam sjukdom som framför allt drabbar barn under fem års ålder. Idag är Pakistan, tillsammans med Nigeria och Afghanistan, de enda länder där polio fortfarande finns. Vi har därför ett nära samarbete med regeringen och WHO för att vaccinera alla barn.

– Vi var så nära att lyckas och visst finns det risk för att siffrorna stiger igen. Men att vi nu tvingas göra ett uppehåll med vaccinationerna betyder inte att vi ger upp, säger Patrick McCormick.


UNICEF arbetar outtröttligt över hela världen för att utrota polio och det är inte långt kvar till en poliofri värld. 
Hjälp oss vaccinera ännu fler barn genom att köpa vaccin i vår gåvoshop.

Vi måste vaccinera varenda unge i varenda by

Världsdel efter världsdel blir poliofri och möjligheten att helt radera den dödliga sjukdomen från jordens yta är inom räckhåll. Det är ingen lätt uppgift men det går.

Foto: © UNICEF

En pojke vaccineras mot polio utanför sitt hem i Karachi i Pakistan. För ett år sedan hade Pakistan det högsta antalet poliofall i världen. Tillsammans med landets regering och partners gör UNICEF därför massvaccinationer i landets mest utsatta delar. Under 2011 vaccinerade vi 38 miljoner barn under fem år med hjälp av 89 000 hälsovårdare och utbildade frivilliga.

Förra året upptäcktes endast 650 nya fall av polio i världen. Det är inte många men bara några få fall gör att sjukdomen sprids och skördar barns liv. För att helt utrota polio krävs att man vaccinerar varenda unge i varje by. Det gör UNICEF.

Vill du hjälpa till och utrota polio? Köp poliovaccin på unicef.se eller hos H&M som också säljer gåvokort med poliovaccin i jul. Har du en blogg har vi tagit fram unikt bloggmaterial och koden till en widget som visar hur mycket poliovaccin som sålts under julen. 

Översvämningar i Pakistan drabbar barnen värst

Kraftiga monsunregn i södra Pakistan har återigen orsakat översvämningar i landet. Södra provinsen Sindh, den sydvästra provinsen Baluchistan och södra delarna i Punjab-provinsen tillhör de värst drabbade områdena. 2,8 miljoner människor är drabbade, varav 1,4 miljoner är barn (392 000 är barn under fem år).

– Barn drabbas alltid värst i alla katastrofer. Även denna gång är det de allra fattigaste barnen som har störst behov av hjälp. För många av barnen är det andra eller tredje gången på kort tid som de drabbas av en översvämning, säger Karen Allen, UNICEFs biträdande chef i Pakistan.

UNICEF vädjar om 15,4 miljoner dollar de närmaste sex månaderna för att kunna nå cirka 400 000 människor som saknar tillgång till bland annat rent vatten och sanitet.

Tack vare att UNICEF finns på plats i landet sedan tidigare, har man redan satt igång hjälparbetet tillsammans med  bland annat lokala organisationer. 180 000 människor i de drabbade områdena har redan fått tillgång till rent vatten. För att undvika utbrott av vattenburna sjukdomar som t ex diarré, kommer även 23 200 familjer att förses med hygienpaket (tvål, tvättservetter och vattenreningstabletter) inom de närmaste dagarna.

Hjälpbehoven är stora. Förutom rent vatten och sanitet behövs även insatser för att säkra barns rätt till utbildning, att de skyddas från våld och övergrepp och att de får tillgång till hälsovård.

Stöd UNICEFs katastrofinsatser världen över. Ge en gåva här.

Läs om mer om UNICEFs tidigare insatser i Pakistan.

Miljoner åter drabbade av monsunregnen i Pakistan

Pakistan 2011: En mamma bär sin lilla son

Hyderab, Pakistan, 13 september: En mamma bär på sitt lilla barn. Familjen har tvingats lämna sitt hem på grund av det stigande vattnet. Foto: Warrick Page/UNICEF

DN uppmärksammar idag att vattnet, med förödande konsekvenser, nu åter stiger i Pakistan. Fem miljoner människor är redan drabbade och regnen väntas fortsätta.

– Situationen är redan desperat på många håll. Det börjar närma sig förra årets omfattning, säger Kristen Elsby, UNICEFs kommunikationschef  i Pakistan, till DN.

Hon efterlyser samtidigt mer hjälp från omvärlden. Behoven är enorma, inte minst för de mer än 300 000 pakistanier som nu lever i provisoriska läger under mycket dåliga sanitära förhållanden.

– Från UNICEFs sida koncentrerar vi oss på att få ut rent vatten till drabbade och på att vaccinera barn. I sådana här lägen sprider sig diarréer och andra sjukdomar lätt.

Läs hela artikeln: Miljoner är redan drabbade, på dn.se

Pakistan: En liten baby ligger i en Hammock

Pakistan, 12 september: En liten baby ligger i en Hammock i en skola i distriktet Shaheed Benazirabad. Skolan fungerar som en tillflyktsort för familjer som tvingats lämna sina hem på grund av översvämningarna. Foto: Warrick Page/UNICEF

Trygga center för barn i kringresande familjer

I Pakistan finns många kringresande familjer som försörjer sig på att samla sopor. Och barnen måste hjälpa till. De flesta av dem lever farligt på gatorna istället för att gå i skolan. För att ge dem ett tryggare liv har UNICEF med hjälp av finansiering av IKEA startat särskilda barncenter där barnen får stöd och undervisning.

(Från vänster till höger) Raz Mohammed 10 år, Farooq 8 år och Musa 12 år samlar och säljer sopor i staden Quetta. Foto: UNICEF/Pirozzi

(Från vänster till höger) Raz Mohammed 10 år, Farooq 8 år och Musa 12 år samlar och säljer sopor i staden Quetta. Foto: UNICEF/Pirozzi

Säljer sopor

Ghaziabad är en fattig stadsdel i den snabbt expanderande staden Faisalabad. Här finns en enorm skillnad i ekonomiska och sociala levnadsvillkor. Sida vid sida med områden med lyxvillor med höga murar och privata säkerhetsvakter syns torftigt och illegalt resta skjul bebodda av kringresande familjer. För att överleva säljer de sopor.

De sorterar ut ämnen som kan återvinnas och säljer dem vidare för en blygsam summa. Redan klockan fyra på morgonen lämnar hela familjer sina hem för att ge sig ut och plocka skräp på gator och torg. De flesta av barnen i dessa familjer går inte i skolan, och de är mycket utsatta för olika sorters övergrepp. Dessutom innebär deras arbete stora hälsorisker.

Skyddad miljö för utsatta barn 

År 2009 startde vi projektet ”Child Abuse Prevention” i Faisalabad för att hjälpa och skydda alla de här barnen på gatorna. Vi valde att driva projektet genom en lokal organisation, The Hayat Foundation, och på så dra nytta av deras redan befintliga nätverk.

Under 2009 bidrog IKEA Foundation med cirka 700 000 kronor till 17 stycken Education and Counselling Centres i Punjab, vilket gett 7 300 barn en ny chans. I Faisalabad finns fyra Education and Counselling Centres där cirka 700 barn inskrivna.

På dessa trygga barncenter får barnen en informell yrkesutbildning, information om sina rättigheter och psykosocial hjälp. Det ger barn som inte går i skola en grundläggande utbildning och lär dem hur de kan skydda sig från våld och exploatering. Unga kvinnor får utbildning i till exempel broderi och sömnad vilket kan ge dem en egen inkomst.

Centren följer den officiella skolplanen vilket gör att barnen så småningom kan gå vidare till formella skolor.

Barnen som letar skräp att sälja lever ett farligt liv på gatorna. Foto: UNICEF/Ramoneda

Barnen som letar skräp att sälja lever ett farligt liv på gatorna. Foto: UNICEF/Ramoneda

Nazdana 8 år får nu gå i skolan

För bara ett år sen tillbringade 8-åriga Nazdana sina dagar med att samla papper, flaskor och metallskräp från sophögar i staden. Idag behöver hon inte längre leva den sortens liv. Hela hennes tillvaro har förändrats. Hon sitter iklädd skoluniform och läser ur en bok på centret ”Education and Counselling” i Ghaziabad – lycklig över att slippa sitt farliga arbete.

– Vi brukade packa säckar fulla med skräp och sen släpa hem dem till vårt tält, minns hon. Vi letade igenom soporna efter papper, flaskor och metall – vad som helst som gick att sälja. Jag fick ofta skärsår i fingrarna av krossat glas och det blödde.

– När vi inte samlade skrot drev jag och mina syskon mest runt på gatorna, fortsätter hon. Vi duschade inte, och ibland bytte vi inte kläder på flera veckor, till och med månader.

Foto: UNICEF/Pirozzi.

Foto: UNICEF/Pirozzi.

Skoluniformer, skor och böcker

– När vi tog kontakt med de kringresande och introducerade tanken med informella skolor för deras barn så tyckte de att det skulle vara slöseri med tid och pengar, eftersom varje barn tjänar 150 rupier om dagen på skrotsamlandet, säger Sadiq Khan, som var med och startade projektet.

– Men, fortsätter hon, så fort några barn kom till barncentret, gav vi dem skoluniformer, skor och böcker och då blev fler barn intresserade av att gå i den informella skolan, och antalet barn växte.

– Istället för att ägna dagarna åt att rota igenom sopor så vaknar vi tidigt, och går till en kvinna i området som ger oss lektioner i arabiska, berättar Nazdana. Sen går vi hem, tar på oss skoluniformen, tar med oss våra böcker och går till centret,

Ingen återvändo

– När UNICEF startar sådana här projekt är målet alltid att samhället ska engagera sig och ta över ansvaret och finansieringen av projektet , säger Afshan Tehseen på UNICEF.

– Etableringsfasen är den svåraste fasen. Vår lokala samarbetspartner The Hayat Foundation har verkligen lyckats med etableringen i Faisalabad, och det ekonomiska bidraget från IKEA Foundation har varit ovärderligt. De kringresande har insett vikten av att barn och kvinnor får gå i skolan och det finns ingen återvändo nu.

Fristad för barn som flytt från krig och terror

När kriget i Afghanistan spred sig över gränsen till Pakistan flydde närmare 200 000 pakistanier från sina hem i bergen. För att hjälpa barn som har varit med om hemska upplevelser har UNICEF startat barncentret Flowers i staden Peshawar. Finansieringen kommer från IKEA Foundation.

Rädd för att dö

Ziaullah är bara åtta år men har redan hunnit uppleva krigets fasor. Hans familj är bönder och när striderna bröt ut tvingades de fly från sin hemby. Det var i sista sekunden. Deras hus bombades och många av Ziaullahs släktingar dog.

– Jag vet inte varför, säger Ziaullah oroligt. Jag trodde att jag också skulle dödas, eftersom så många andra dödades. Jag var rädd att mina föräldrar som jag älskar så mycket också skulle dö, och att jag skulle bli helt ensam kvar.

Farligt liv på gatorna

Ziaullahs familj tog sig till Peshawar, Pakistans näst största stad. Livet i staden är mycket svårt för flyktingarna. Det saknas bostäder och jobb och få av flyktingbarnen har möjlighet att börja skolan. Många av dem fördriver sina dagar på gatorna där de riskerar att bli utsatta för våld och övergrepp, och där droger lätt blir en tillflykt.

Bilden visar en afghansk flicka som flytt till Pakistan. Foto: UNICEF/Noorani

Bilden visar en afghansk flicka som precis som Ziaullah flytt till Pakistan. Foto: UNICEF/Noorani

En fristad för barnen

Nu tillbringar Ziaullah sina dagar på barncentret Flowers. Genom UNICEF ger IKEA Social Initiative barncentret ekonomiskt stöd. Här får barnen gå i skola, hälsovård, hjälp att bearbeta trauman – och kanske viktigast av allt: Flowers är en fristad där barn får vara just barn.

– På gatorna är jag alltid rädd, men här på Flowers känner jag mig lycklig, berättar Ziaullah.

Postkodlotteriet hoppas inspirera andra företag att bidra till Pakistan

En yta lika stor som hela Storbritannien ligger under vatten och miljontals människor är i stort behov av hjälp för att överleva. Däribland 3.5 miljoner barn. För att bidra till det akuta hjälparbetet har Postkodlotteriet tidigarelagt en del av sina utbetalningar och hoppas därigenom inspirera fler företag till att vara med och bidra! Vill du och ditt företag vara med i kampen för Pakistans barn? För bara 110 kr kan vi rena 10 000 liter vatten.

Japp vi renar gärna 10 000 liter vatten eller mer!

Läs mer om Postkodlotteriet och deras bidrag i posten: Postkodlotteriet ger 5 miljoner till UNICEFs katastrofarbete i Pakistan

Pakistan behöver vår hjälp

”Enligt FN:s barnrättsorganisation UNICEF kommer 100 000 pakistanska barn att dö av undernäring och diarré de närmaste månaderna”, skriver nyhetskanalen.se. Se klippet nedan om ett land där läget fortfarande är akut, där 100 000 tals barn ligger i riskzonen för att dö och där man är beroende av omvärldens hjälp för att få bukt på en humanitär katastrof av en omfattning det är omöjligt att förstå.

Med små medel kan du vara med och förändra utsikterna för miljontals barn! SMS:a LIV till 72 900 och skänk 50 kr. För det kan vi rena 5 000 liter vatten till barnen i Pakistan.

Arbeli 8 år – ett av miljontals barn i Pakistan som förlorat allt

Folket i Pakistan kämpar förtvivlat för att överleva i den gigantiska översvämningskatastrofen. I olika läger trängs miljontals desperata människor utan mat och vatten, och än många fler saknar tak över huvudet. Många är barn. Ett av dem är Arbeli 8 år.

Sukkur, Pakistan den 9 september 2010

Arbeli, 8, sitter med några andra barn i en tältsäng i skuggan. Hon tittar på Dr Nasreem Khaskheli – en av tre medlemmar i ett UNICEF-stött mobilt hälsoteam. Teamet behandlar sina patienter på en provisorisk klinik i ett av Pakistans många ”flyktingläger”.

Arbeli och hennes familj kom till lägret tillsammans med 11 andra familjer från samma by. En by som till stora delar ödelagts efter det att vattenmassorna drog fram. Arbeli och hennes familj har vandrat den långa vägen till Sukkur till fots och hon bor nu med sin mor och bröder under en presenning.  Det är den de nu tar skydd under i den intensiva sommarsolen.

Arbeli 8 år - på flykt undan vattnet.

Saknar sitt hem

– När översvämningarna kom förstördes mitt hus, berättar Arbeli lågmält. Det är svårt att uppfatta vad hon säger och hennes blick är riktad ner i marken.  Vattnet tog med sig alla mina saker, fortsätter hon, till och med min säng.

På väg till Sukkur efter ödeläggelsen av hennes by hade Arbeli ingen aning om vad som väntade.
– Barnen var både trötta och rädda, berättar Arbelis mor. Det  var hemskt att inte bara kunna vända hem. Vårt hus har förstörts och våra djur är borta. Vi har ingenting kvar att återvända till, fortsätter hon.

Liksom många andra barn i Arbelis ålder gick hon aldrig i skolan i sin hemby. Hon hjälpte istället sin familj att ta hand om huset och djuren. Nu, efter att plötsligt ha sett hela sitt liv sköljas bort, är Arbeli i ett tillstånd av chock.

Osäker framtid

Arbeli, berättar att hon saknar sitt hem, sin säng och sina kläder.
– Det var mycket bättre hemma, mumlar hon.
Arbelis familj har ingen aning om när de kan återvända till sin by. Men de hoppas kunna bege sig hem och bygga upp sitt hus och sina liv när flodvattnet dragit sig tillbaka.

Tillsvidare är deras hem en vit presenning på kanten av en dammig, bullrig väg, där lastbilar passerar i hög fart. Det tutas hej vilt och lukten av bensin sticker i näsan.

Trots de svåra omständigheterna har Arbeli endast en begäran i nuläget. Hon vill ha nya kläder och skor.

– Jag har bara de här kläderna, förklarar hon.

/ Tania McBride, UNICEF

Postkodlotteriet ger 5 miljoner till UNICEFs katastrofarbete i Pakistan

Pakistan 28 augusti 2010. En kvinna sitter på en motorcyckel med sitt barn i famnen. Allteftersom flodvattnet sjunker börjar människorna att återvända till sina hem.

Enligt FN:s beräkningar har nu närmare 18 miljoner människor drabbats av översvämningarna i Pakistan. Det gör katastrofen större i omfattning än både tsunamin 2004 och jordbävningen på Haiti tidigare i år.

Då situationen är akut bestämde sig PostkodLotteriet för att tidigarelägga en del av 2010 års utdelning till fyra av de organisationer som är på plats i Pakistan, däribland UNICEF. De ger 5 miljoner till UNICEFs katastrofarbete i Pakistan. PostkodLotteriet är sedan 2008 en viktig samarbetspartner för UNICEF och har sedan tidigare bidragit med totalt 27 miljoner kronor.

PostkodLotteriet hoppas att med sitt bidrag kunna inspirera andra företag, organisationer och privatpersoner att stödja Pakistan.

Läs mer om UNICEFs samarbete med PostkodLotteriet.

Pakistan 26 augusti 2010. En liten pojke gråter då han får en injektion. Familjen har tagit skydd mot översvämningarna i en skola i distriktet Muzaffargarh.

Pakistan 28 augusti 2010. Två kvinnor och en pojke färdas på en åsnevagn genom knädjupt vatten i Baseera, en by i Punjab-provinsen.

”- Omfattningen av denna katastrof är svår att förstå. Från Swat till Karachi är det 1.500 km och hela sträckan däremellan är översvämmad.” – sista delen i Daniel Tooles dagbok från Pakistan

UNICEFs asienchef, Daniel Toole berättar i denna post om sin sista dag på fältet i Pakistan, läs om den i texten nedan.

Nyss hemkommen från katastrofens Pakistan sänder han dessutom ut ett nödrop för mer hjälp. Läs mer om detta i artikeln: Why the world must help Pakistan på CNNs hemsida (artikeln är på engelska).

20 augusti – sista dagen på fältet. Dag sex

Fortfarande i Muzaffargarh distriktet i södra Punjab.

Klockan är halv tio på morgonen och vi kör längs en hög banvall. I vissa områden är det vatten på båda sidor om vallen – i andra områden är människorna fortfarande säkra på den ena sidan av vallen. Termostaten på bilens instrumentbräda visar att det är 40 grader ute. Jag kan knappt förstå hur människorna överlever i denna hetta.

Vissa människor har lyckats rädda sin boskap undan översvämningarna. De utgör en värdefull tillgång som senare kan säljas –  bara de nu kan hålla dem vid liv.  Mangoträden är 1 meter  under vattenytan och kommer antagligen dö – precis  som tunnland efter tunnland av hirs och bomull.  Jag kan inte hjälpa att tänka på så de många försörjningsmöjligheter som har gått förlorade.

Hur kommer detta att påverka familjer, samhällen? Personerna till vänster om banvallen har förlorat allt. De till höger om vallen kan komma att tjäna pengar, på kort sikt,  då priserna för jordbruksvaror nu har skjutit i höjden. Men hur länge kommer denna inkomst att räcka?

Jag stannade för att prata med en stor familj på banvallen. Fadern hade åkt till familjens hem i morse, liksom han gjort varje dag sedan vattenmassorna svämmade över det. Han säger att hans hem delvis står kvar och att hans boskap fortfarande är ok. Han är rädd för att någon skall stjäla det lilla han har kvar så han stannar på banvallen i närheten av huset. Familjen får vatten från en närliggande brunn och de har en del vete att äta. Men familjens ris- och bomullsskördar är under vatten – helt förstörda – liksom alla frön för att så nytt.  Familjen har fått hjälp av olika filantropiska grupper och sina grannar. Det är fantastiskt att se hur det pakistanska folket når ut till varandra med hjälp – över denna översvämmade mark.

Döttrarna i familjen gick tidigare i den lokala skolan ”madrassa” som ger fri utbildning och en måltid per dag. Men nu finns det inte längre någon ”madrassa” att gå till. Regeringen har förlängt skolloven eftersom  över 5.000 skolor nu istället erbjuder skydd åt de som fördrivits av översvämningarna. I hela Pakistan är dessutom mer än 5.500 skolor skadade eller förstörda. I morse passerade vi bland annat tre skolor stående i en til en och en halc meter vatten. Massiva återuppbyggnadsinsatser kommer att behövas framöver.

Mer än 20 procent av hälsovårdscentralerna är skadade eller översvämmade  – i ett område lika stort som England eller delstaten Florida.

Det är lunchtid och 45 grader varmt.

Omfattningen av denna katastrof är svår att förstå. Från Swat till Karachi är det 1.500 km och hela sträckan däremellan är översvämmad.

Vi måste nu snabbt utveckla ett mycket starkt system för övervakning av sjukdomar på lokal nivå. I en katastrof av denna storlek och omfattning måste vi förlita oss på information från övervakningssystem för att snabbt identifiera sjukdomsutbrott. Även inklusive alla UNICEFs partners och regeringen, är vi alldeles för få människor för att kunna hantera situationen utan ett sådant system.

Jag är ödmjuk inför det arbete som krävs och samtidigt så imponerad av personer som arbetar på fältet. Vår personal arbetar dag och natt. De är långt från sina familjer under den heliga månaden Ramadan. Och ändå gör de detta med ett helhjärtat engagemang. Detta är andan i UNICEF- i alla som arbetar här och nu. Vi måste hålla denna anda vid liv och sprida den till tusentals andra – för att nå de isolerade och de mest behövande i denna katastrof.

Själv skall jag göra mitt yttersta för att allokera pengar, ta bort byråkratiska hinder och få så mycket akut stöd som möjligt till Pakistan under de kommande veckorna och månaderna.

/ Daniel Toole, UNICEF

Hon flydde översvämningarna med sina barn, utan mat, och med bara de kläder hon bar. Daniel Toole i Pakistan – dag fem

Två pojkar i ett läger i Pakistan

19 augusti – dag fem

Muzaffargarh distriktet, i södra Punjab.

Värmen är påtaglig och det är fullt av flugor överallt.

Vägen hit var helt översvämmad men vi lyckades ta oss fram.  Våra förare säger att vattennivån har sjunkit de senaste dagarna. Vägen är eroderad – alla hoppas att den håller tills det att vattnet försvinner.

Jag talade med en fembarnsmamma som har förlorat allt. Och det värsta är att det det finns tusentals – hundratusentals som har gått samma öde till mötes.

Hon flydde översvämningarna med sina barn, utan mat, och med bara de kläder hon bar. Hon har diarré och alla hennes barn är sjuka trots att de nu befinner sig i ett läger där de får  lagad mat.  Hennes ”tält” är endast vattentätt  på två sidor, så när det regnar får familjen kura ihop sig, tätt samman, för att hålla sig torra.

Tillgången till vatten i lägret är god och att det verkar finnas tillräckligt med mat. Såhär bra förhållande är det långt ifrån i alla läger. Familjerna i detta läger är lyckligt lottade.

Jag besökte också ett av UNICEFs  så kallade ”child friendly spaces”” med spel, leksaker och flera omhändertagande vuxna som ser till att ge barnen ett välkommet avbrott från den bistra verkligheten och det trauma det innebär att fly sina hem.

UNICEF arbetar intensivt med vatten, sanitet och mat. Vi arbetar med WHO och andra organisationer för att tillhandahålla vård, vaccinationer, vätskeersättning och grundläggande mediciner. Och som alltid med övergripande skydd för barnen.

/ Daniel Toole, UNICEF

Två flickor bär "hem" dunkar med vatten