Samtidigt som skolstarten ska regeringen lämna in en rapport till FN:s barnrättskommitté i Genève för granskning av hur barnkonventionen följs i Sverige. En sådan rapport lämnas vart femte år. FN-kommittén har gång på gång kritiserat Sverige för att inte leva upp till barnkonventionens bestämmelse om skydd mot diskriminering och rätt till utbildning när det gäller barn som är gömda eller papperslösa. Det blir genant för regeringen att åter igen behöva förklara och försvara varför man inte respekterar samtliga bestämmelser i barnkonventionen.

Det handlar om ca 2 000 – 3 000 barn enligt den statliga utredningen som gjordes förra året (SOU 2010:5 Skolgång för alla barn). Förutom den kunskapsmässiga och pedagogiska betydelsen av utbildningen så är skolan viktig för att utvecklas socialt och psykiskt. Ett barn som lever gömd befinner sig i extrem osäkerhet, ovisshet och hopplöshet. De vuxna som finns runt omkring är själva förtvivlade och klarar ofta inte att ge barnet struktur och rutiner i vardagen. Det kan skolan hjälpa till med. Skolan kan bli ett andrum för barnet och skapa någon form av ordning i kaoset.

Det krävs att ord blir handling. UNICEF förväntar sig därför att denna fråga finns med i höstens budgetproposition.

Idag lägger regeringen fram budgeten för 2012. Proposition 2011/12:1 ger två efterlängtade besked för familjer som lever splittrade i olika länder och för barn som inte kunnat gå i skolan i Sverige på grund av att de är papperslösa.

Detta är resultatet efter förhandlingar mellan regeringen och Miljöpartiet som pågått mer eller mindre intensivt sedan den migrationspolitiska överenskommelsen gjordes i mars i år. Stora förhoppningar väcktes då och först nu kommer två av svaren som dessutom inte kommer att börja gälla förrän nästa sommar.

Rätten till familjeåterförening är en mänsklig rättighet enligt barnkonventionen (artikel 10). Ett land som Sverige ska behandla ansökningar från splittrade familjer om att återförenas positivt, humant och snabbt. För alla de familjer som lever åtskilda är varje dag en pina. Det är svårt att fokusera på att jobba, studera eller söka jobb om man ständigt är orolig för vad som händer ens son eller dotter som blivit kvar i hemlandet eller i ett annat land.  Längtan och oron gnager sönder kropp och själ. Den politik Sverige hittills fört när det gäller Somalia har varit verklighetsfrämmande. Krav på passhandlingar för att styrka identiteten, från ett land som människor flyr ifrån på grund av krig och kaos, har fått orimliga konsekvenser för enskilda individer. Det är därför mycket välkommet att det nu ska bli möjligt för de ca 1 500 barnen som är kvar i Somalia att få återförenas med sin mamma och/eller pappa som bor i Sverige tack vare DNA-prov och slopat krav på styrkt identitet genom pass.

Men flera frågor är ännu obesvarade;

• Varför börjar detta inte gälla förrän 1 juli 2012?
• Vad händer om det är ett adoptivbarn och DNA-prov alltså inte ger svaret på familjeförhållandet?
• Vad händer med barn från andra länder än Somalia?
• Vad händer med ensamma och övergivna barn i ett land vars enda släkting finns i Sverige, och svenska formaliakrav gör att minderåriga inte anses behöriga att ansöka om återförening?

Rätten till utbildning är också en mänsklig rättighet enligt barnkonventionen (artikel 28). Dessutom har staten ansvar att se till att den rättigheten uppfylls för alla barn i landet, oavsett medborgarskap, uppehållstillstånd eller om barnet lever gömt eller utan papper (artikel 2). Sverige har fått kritik flera gånger av FN:s barnrättskommitté för att inte respektera rätten till skolgång för alla barn. Förutom den kunskapsmässiga delen av att gå i skolan, handlar det också om en viktig faktor för ett barns psyko-sociala utveckling. För ett barn som dessutom lever i ovisshet och rädsla om vad som ska hända när det gäller vistelsen i Sverige är det viktigt att få någon form av struktur och rutin i vardagen. Vi gläds, liksom dessa ca 3 000 barn och deras föräldrar, över beskedet men vi har hört detta löfte förut och det finns flera obesvarade frågor även här;

• När börjar rätten till skolgång gälla?
• Omfattas alla barn?
• Är det reglerat att polisen inte får söka upp barnen till/från eller i skolan trots ett utvisningsbeslut?

Vi förväntar oss att dessa frågor besvaras inom kort och att de problem vi identifierar får en lösning snarast. Det handlar om varje barns mänskliga rättigheter. Det är ytterst en fråga om politisk vilja.

/Christina Heilborn, Chef Opinion och påverkan

Gilla att 3000 papperslösa barn får rätt att gå i skolan och 1500 somaliska barn får chans att återförenas med mamma och/eller pappa!

Nu är det skolstart för alla barn i Sverige. Eller nästan alla. Barn som lever gömda eller papperslösa i vårt land har inte rätt till skolgång. Detta trots att vi förbundit oss att följa barnkonventionen som slår fast att alla barn som befinner sig i ett land har samma rättigheter. Inget barn får diskrimineras. Det innebär att oavsett om ett barn är svensk medborgare, fast bosatt eller lever här utan tillstånd, så har han eller hon rätt till utbildning. Anledningen till detta är att inget annat land än just det land som barnet nu befinner sig i kan garantera barnet skolgång.

Flera utredningar har gjorts angående detta, FN:s barnrättskommitté har kritiserat Sverige för diskriminering av barn och organisationer som UNICEF har drivit på i frågan under flera år. Men från regeringen hörs nu inget. Detta trots att det har gått ett år sedan remissvar lämnades på ett konkret lagförslag om alla barns rätt till skolgång.

Det är av förklarliga skäl svårt att få fram uppgifter om hur många barn det handlar om. Enligt den statliga utredningen som gjordes förra året (SOU 2010:5 Skolgång för alla barn) handlar det om ca 2 000 – 3 000 barn. Förutom den kunskapsmässiga och pedagogiska betydelsen av utbildningen så är skolan viktig för att utvecklas socialt och psykiskt. Ett barn som lever gömd befinner sig i extrem osäkerhet, ovisshet och hopplöshet. De vuxna som finns runt omkring är själva förtvivlade och klarar ofta inte att ge barnet struktur och rutiner i vardagen. Det kan skolan hjälpa till med. Skolan kan bli ett andrum för barnet och skapa någon form av ordning i kaoset.

Det handlar om alla barns lika värde.

/Christina Heilborn, Chef Opinion och påverkan

Lyssna på Christina i SR Ekot när hon intervjuas om frågan.

Var med och stöd vårt krav på gömda och papperslösa barns rätt till skolgång genom att gilla/dela denna bloggpost. (Har du ej Facebook, ge ditt stöd i kommentarsfältet).

Nu finns äntligen ett konkret lagförslag som innebär att även barn som är papperslösa i Sverige ska få rätt till sjukvård. Utredningen om vård för papperslösa m.fl. överlämnade idag sitt betänkande Vård efter behov och på lika villkor – en mänsklig rättighet (SOU 2011:48) till regeringen. UNICEF Sverige välkomnar detta förslag. Barnkonventionen är hur tydlig som helst när det gäller att alla barn har samma rättigheter och att ingen får diskrimineras. Därför ska alla barn som befinner sig i ett land ha samma rätt och tillgång till bland annat sjukvård. En vanlig missuppfattning bland både beslutsfattare och allmänhet är att barn i Sverige idag har samma rättigheter. Så är dock inte fallet. Barn delas in i olika kategorier där de som är papperslösa inte har rätt till sjukvård på samma villkor som andra barn. De som är papperslösa har endast rätt till akut sjukvård som de dessutom måste betala för själva. Konsekvenserna av att inte kunna gå till vårdcentralen med sitt barn som har ont i magen kan bli allvarliga för barnet, dramatiska för föräldrarna och kostsamma för samhället.

UNICEF har länge jobbat med frågan och vi är många som kritiserat den svenska regeringen för denna utestängning av vissa barn från sjukvården, däribland FN:s barnrättskommitté i Genève. Det är ytterst angeläget att lagändringen genomförs så snart som möjligt. Barn som lever papperslösa har redan väntat för länge. /Christina Heilborn, Chef Opinion och påverkan, UNICEF Sverige