Gå till innehållet
Laddar…

Lyssna, vi har något att säga!

Barn och ungas psykiska hälsa är ett eftersatt område i alla länder, även i Sverige. I UNICEF Sveriges nya rapport ”Lyssna, vi har något att säga!” delar barn och unga med sig av sina erfarenheter kring psykisk ohälsa och ger förslag på lösningar. Deras röster talar sitt tydliga språk: vuxna måste lyssna – och agera.

Redan innan pandemin led många barn och unga av psykisk ohälsa. Trots det investerar inget land tillräckligt i området, visar UNICEFs rapport ”The State of the World’s Children”, som årligen utreder läget för barn världen över. För att under­söka situationen för barns psykiska hälsa i Sverige har vi, till­sammans med Karolinska institutet och Trygg-Hansa, tagit fram rapporten ”Lyssna, vi har något att säga!”.

Rapporten, som är en del av det globala arbetet för barns psykiska hälsa, samlar barns och ungas erfarenheter och förslag på lösningar i Sverige. Vad orsakar psykisk ohälsa enligt barn och unga? Vad anser de att samhället behöver göra för att barn och unga ska må bättre?

Pandemins följder på barns psykiska hälsa

Rapporten visar att många barn och unga har känt oro för släktingars liv och hälsa under pandemin, men situationen har också kraftigt reducerat barns och ungas sociala liv. Det har lett till fysisk inaktivitet och en ökad rädsla för att bli utesluten från kompis­gruppen och lämnad ensam.

Man är instängd och man mår sämre, man går in i depression efter man inte har gått ut på jättelänge och haft konversationer med sina vänner.

Flicka 14-15 år

Många lyfter också att de har haft svårig­heter att studera på grund av distans­undervisning. De beskriver att de inte har fått till­räckligt stöd hemma och känner oro över att det kan leda till sämre betyg, vilket i sin tur kan påverka deras framtid.

Höga krav, sociala medier och mobbning

Barn och unga upplever stor stress orsakad av sociala för­väntningar om att vara lyckad, till och med ”perfekt”, inom många områden samtidigt – skolan, fritids­aktiviteter, det sociala umgänget och utseendet. Sociala medier spelar en stor roll i ungas liv, och det upplevda tvånget att ständigt visa upp en lyckad fasad kan påverka själv­bilden och själv­känslan negativt.

Mobbning är också en vanlig orsak till psykisk ohälsa och före­kommer både i skolan och på sociala medier, där den pågår dygnet runt.

Barn och unga anser att vuxna inte förstår hur mobbning på sociala medier fungerar – med uteslutning från olika grupper eller glåpord som snabbt sprids.

Våld och kriminalitet

Både flickor och pojkar är oroliga för att råka ut för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld – i hemmet och i bostads­området. I utsatta områden är framför allt pojkar oroliga för att dras in i kriminalitet och drog­handel. Utsattheten och oron ökade under pandemin, när de fråntogs de fristäder som fritids­aktiviteter, vänner och skolan utgör.

De unga diskuterade också de traditionella köns­rollerna, något som enligt dem hindrar både flickor och pojkar från att vara den de vill vara och särskilt pojkar från att tala om sina känslor.

Klimatet och framtiden

Barn och unga har en mycket dyster syn på klimatet och vuxnas hantering av klimat­krisen, vilket skapar en känsla av osäkerhet och pessimism inför framtiden. Oron över hur klimat­förändringarna kommer att påverka deras liv är enligt rapporten vanlig, och genererar starka känslor.

Det känns som att världen kommer gå under och då känns det som att det inte är någon mening med att typ ha skola eller betyg eller nånting.

Pojke 12-13 år

Vad anser de behöver göras för att fler barn ska må bättre?

Det är tydligt att barn och unga vill, och att det krävs, att vuxna tar ett övergripande ansvar för barns väl­befinnande. Skolan lyfts fram som en viktig platt­form, och de unga önskar ett större ansvars­tagande från lärare och annan personal i skolan, särskilt mot mobbning, utanförskap och psykisk ohälsa generellt.

De anser också att föräldrar behöver bli mer medvetna om hur deras förväntningar påverkar barnen. Många drar sig för att prata med sina föräldrar när de mår dåligt och väljer istället att prata med vänner, vuxna på skolan eller att ta kontakt med hjälplinjer.

Barn och unga vill att fler frågar hur de egentligen mår, att vuxna lyssnar, är mer närvarande och agerar om de ser att någon drar sig undan eller på annat sätt ändrar beteende som kan indikera att de mår dåligt.

Dags att lyssna på barnen – och agera!

Rapporten visar att barns och ungas generella mående i Sverige har försämrats under de senaste decennierna. Det måste förändras. UNICEF arbetar för att påverka offentliga och privata aktörer att öka insatser som främjar barns och ungas rätt till en god psykisk hälsa. Det är hög tid att:

  • Involvera! Lyssna på barn och unga och ta deras erfarenheter på allvar, för att bryta stigma kring psykisk ohälsa.
  • Investera! Ökad finansiering och samverkan krävs för att hindra att barn drabbas av psykisk ohälsa och för att tidigt hjälpa de som mår dåligt. Särskilt skolan måste få de resurser som krävs för att fånga upp barn som mår dåligt och arbeta förebyggande. 
  • Agera! Ge ökat stöd till vårdnadshavare och se till att skolan kan ge stöd till barn som behöver det. Psykisk ohälsa är inte bara en vårdfråga, det är en fråga som kräver ett helhetsperspektiv.

Läs rapporten

Sverige brister när det gäller barns psykiska hälsa

Sverige hamnar långt ner på listan när det gäller barns psykiska väl­befin­nande. Det visar en ny rapport från UNICEF, som jämför barns situation i världens rika länder.

Studien visar att världens rikaste länder har resurserna, men väljer att inte satsa tillräckligt mycket på barnen.

Rapporten Worlds of Influence – Understanding what shapes child well being in rich countries har undersökt hur barn har det i världens rika länder inom EU och OECD. Länderna har rankats utifrån barnens psykiska och fysiska hälsa samt skol­kunskaper och sociala färdig­heter. 

Barns psykiska väl­befinnande har mätts utifrån hur till­freds­ställda barn uppger att de är med livet, samt utifrån själv­mords­statistik. Sverige hamnar här på 22:a plats av 38 jäm­förda länder.

Sverige har en uttalad målsättning att vara det bästa landet för barn att växa upp i, men gör inte tillräckligt för att fånga upp de barn som mår dåligt.

Pernilla Baralt, generalsekreterare UNICEF Sverige

– Placeringen är en indikation på att Sverige är på väg åt fel håll, och inte har gjort till­räckligt för att fånga upp de barn som mår dåligt. Sverige har ju en uttalad mål­sätt­ning att vara det bästa landet för barn att växa upp i och då krävs det tyd­ligare åtgärder och priori­teringar, säger Pernilla Baralt, general­sekreterare för UNICEF Sverige.

Rapporten listar de bästa och sämsta länderna för ett barn att växa upp i. En rad olika områden har under­sökts, som till exempel barns kunskaper, över­vikt, barna­dödlig­het och delaktig­het. När resul­taten från alla områden slås samman till en över­gripande jäm­förelse hamnar Sverige på en tionde­plats. Nederländerna, Danmark och Norge rankas som de bästa länderna, medan USA, Bulgarien och Chile hör till de sämsta länderna för barn.

När det gäller fysisk hälsa får Sverige en femte­plats, medan skol­kunskaper och sociala färdig­heter ger en 14:e placering av 38 länder.

Den här studien visar att världens rikaste länder har resurserna, men ändå väljer att inte satsa tillräckligt mycket på barnen.

Pernilla Baralt, generalsekreterare UNICEF Sverige

Det är inte ekonomiska förut­sättningar som avgör

Rapporten pekar på att det inte är ett lands ekonomiska förut­sätt­ningar som nöd­vändigt­vis avgör var det hamnar på listan. Till exempel rankas Slovenien högre än Sverige, medan Litauen presterar bättre än USA.

Rapporten rankar även länderna utifrån de sociala väl­färds­system som finns på plats för att främja barns välmående, till exempel föräldra­försäkring. Här ligger Norge, Island och Finland i topp, medan Sverige kommer på en sjätte plats.

De rika länder som ingår i studien visar inte upp goda resultat när det gäller barns möjlig­heter till del­aktig­het och att komma till tals. Mellan 40 och 60 procent av alla till­frågade barn uppger till exempel att de inte är del­aktiga i beslut som fattas i skolan. Enligt rapporten är det även ett problem att statistiken om barns del­aktig­het är brist­fällig och inget som priori­teras av länderna.

– Det är djupt olyckligt att inte barns röster och åsikter finns med när beslut fattas. För att veta vilka insatser som behövs måste vi ge barn möjlighet att komma till tals. Om vi inte pratar med barn och frågar hur de mår, så är risken stor att vi sätter in fel insatser och inte möter deras behov, säger Pernilla Baralt.

För att förbättra barns psykiska hälsa kräver UNICEF Sverige: 

  • Metoder måste upp­rättas för att barn ska få inflytande och del­aktig­het i beslut som rör dem. På så sätt ökar kunskapen om hur barn faktiskt mår och vilka insatser de behöver.
  • För­stärkta insatser för en mer jäm­lik skola. Skolan är en av de viktigaste skydds­faktorerna mot psykisk ohälsa, och måste därför prioriteras. 
  • Riktade åtgärder till gruppen barn som är utanför arbets­marknaden och som inte går i skolan. Denna grupp har ökat i Sverige, och löper stor risk att hamna i utanförskap.

Läs hela rapporten här.