Lyssna, vi har något att säga!
Barn och ungas psykiska hälsa är ett eftersatt område i alla länder, även i Sverige. I UNICEF Sveriges nya rapport ”Lyssna, vi har något att säga!” delar barn och unga med sig av sina erfarenheter kring psykisk ohälsa och ger förslag på lösningar. Deras röster talar sitt tydliga språk: vuxna måste lyssna – och agera.
Redan innan pandemin led många barn och unga av psykisk ohälsa. Trots det investerar inget land tillräckligt i området, visar UNICEFs rapport ”The State of the World’s Children”, som årligen utreder läget för barn världen över. För att undersöka situationen för barns psykiska hälsa i Sverige har vi, tillsammans med Karolinska institutet och Trygg-Hansa, tagit fram rapporten ”Lyssna, vi har något att säga!”.
Rapporten, som är en del av det globala arbetet för barns psykiska hälsa, samlar barns och ungas erfarenheter och förslag på lösningar i Sverige. Vad orsakar psykisk ohälsa enligt barn och unga? Vad anser de att samhället behöver göra för att barn och unga ska må bättre?
Pandemins följder på barns psykiska hälsa
Rapporten visar att många barn och unga har känt oro för släktingars liv och hälsa under pandemin, men situationen har också kraftigt reducerat barns och ungas sociala liv. Det har lett till fysisk inaktivitet och en ökad rädsla för att bli utesluten från kompisgruppen och lämnad ensam.
Man är instängd och man mår sämre, man går in i depression efter man inte har gått ut på jättelänge och haft konversationer med sina vänner.
Många lyfter också att de har haft svårigheter att studera på grund av distansundervisning. De beskriver att de inte har fått tillräckligt stöd hemma och känner oro över att det kan leda till sämre betyg, vilket i sin tur kan påverka deras framtid.
Höga krav, sociala medier och mobbning
Barn och unga upplever stor stress orsakad av sociala förväntningar om att vara lyckad, till och med ”perfekt”, inom många områden samtidigt – skolan, fritidsaktiviteter, det sociala umgänget och utseendet. Sociala medier spelar en stor roll i ungas liv, och det upplevda tvånget att ständigt visa upp en lyckad fasad kan påverka självbilden och självkänslan negativt.
Mobbning är också en vanlig orsak till psykisk ohälsa och förekommer både i skolan och på sociala medier, där den pågår dygnet runt.
Barn och unga anser att vuxna inte förstår hur mobbning på sociala medier fungerar – med uteslutning från olika grupper eller glåpord som snabbt sprids.
Våld och kriminalitet
Både flickor och pojkar är oroliga för att råka ut för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld – i hemmet och i bostadsområdet. I utsatta områden är framför allt pojkar oroliga för att dras in i kriminalitet och droghandel. Utsattheten och oron ökade under pandemin, när de fråntogs de fristäder som fritidsaktiviteter, vänner och skolan utgör.
De unga diskuterade också de traditionella könsrollerna, något som enligt dem hindrar både flickor och pojkar från att vara den de vill vara och särskilt pojkar från att tala om sina känslor.
Klimatet och framtiden
Barn och unga har en mycket dyster syn på klimatet och vuxnas hantering av klimatkrisen, vilket skapar en känsla av osäkerhet och pessimism inför framtiden. Oron över hur klimatförändringarna kommer att påverka deras liv är enligt rapporten vanlig, och genererar starka känslor.
Det känns som att världen kommer gå under och då känns det som att det inte är någon mening med att typ ha skola eller betyg eller nånting.
Vad anser de behöver göras för att fler barn ska må bättre?
Det är tydligt att barn och unga vill, och att det krävs, att vuxna tar ett övergripande ansvar för barns välbefinnande. Skolan lyfts fram som en viktig plattform, och de unga önskar ett större ansvarstagande från lärare och annan personal i skolan, särskilt mot mobbning, utanförskap och psykisk ohälsa generellt.
De anser också att föräldrar behöver bli mer medvetna om hur deras förväntningar påverkar barnen. Många drar sig för att prata med sina föräldrar när de mår dåligt och väljer istället att prata med vänner, vuxna på skolan eller att ta kontakt med hjälplinjer.
Barn och unga vill att fler frågar hur de egentligen mår, att vuxna lyssnar, är mer närvarande och agerar om de ser att någon drar sig undan eller på annat sätt ändrar beteende som kan indikera att de mår dåligt.
Dags att lyssna på barnen – och agera!
Rapporten visar att barns och ungas generella mående i Sverige har försämrats under de senaste decennierna. Det måste förändras. UNICEF arbetar för att påverka offentliga och privata aktörer att öka insatser som främjar barns och ungas rätt till en god psykisk hälsa. Det är hög tid att:
- Involvera! Lyssna på barn och unga och ta deras erfarenheter på allvar, för att bryta stigma kring psykisk ohälsa.
- Investera! Ökad finansiering och samverkan krävs för att hindra att barn drabbas av psykisk ohälsa och för att tidigt hjälpa de som mår dåligt. Särskilt skolan måste få de resurser som krävs för att fånga upp barn som mår dåligt och arbeta förebyggande.
- Agera! Ge ökat stöd till vårdnadshavare och se till att skolan kan ge stöd till barn som behöver det. Psykisk ohälsa är inte bara en vårdfråga, det är en fråga som kräver ett helhetsperspektiv.
Sverige brister när det gäller barns psykiska hälsa
Sverige hamnar långt ner på listan när det gäller barns psykiska välbefinnande. Det visar en ny rapport från UNICEF, som jämför barns situation i världens rika länder.
Studien visar att världens rikaste länder har resurserna, men väljer att inte satsa tillräckligt mycket på barnen.
Rapporten Worlds of Influence – Understanding what shapes child well being in rich countries har undersökt hur barn har det i världens rika länder inom EU och OECD. Länderna har rankats utifrån barnens psykiska och fysiska hälsa samt skolkunskaper och sociala färdigheter.
Barns psykiska välbefinnande har mätts utifrån hur tillfredsställda barn uppger att de är med livet, samt utifrån självmordsstatistik. Sverige hamnar här på 22:a plats av 38 jämförda länder.
Sverige har en uttalad målsättning att vara det bästa landet för barn att växa upp i, men gör inte tillräckligt för att fånga upp de barn som mår dåligt.
– Placeringen är en indikation på att Sverige är på väg åt fel håll, och inte har gjort tillräckligt för att fånga upp de barn som mår dåligt. Sverige har ju en uttalad målsättning att vara det bästa landet för barn att växa upp i och då krävs det tydligare åtgärder och prioriteringar, säger Pernilla Baralt, generalsekreterare för UNICEF Sverige.
Rapporten listar de bästa och sämsta länderna för ett barn att växa upp i. En rad olika områden har undersökts, som till exempel barns kunskaper, övervikt, barnadödlighet och delaktighet. När resultaten från alla områden slås samman till en övergripande jämförelse hamnar Sverige på en tiondeplats. Nederländerna, Danmark och Norge rankas som de bästa länderna, medan USA, Bulgarien och Chile hör till de sämsta länderna för barn.
När det gäller fysisk hälsa får Sverige en femteplats, medan skolkunskaper och sociala färdigheter ger en 14:e placering av 38 länder.
Den här studien visar att världens rikaste länder har resurserna, men ändå väljer att inte satsa tillräckligt mycket på barnen.
Det är inte ekonomiska förutsättningar som avgör
Rapporten pekar på att det inte är ett lands ekonomiska förutsättningar som nödvändigtvis avgör var det hamnar på listan. Till exempel rankas Slovenien högre än Sverige, medan Litauen presterar bättre än USA.
Rapporten rankar även länderna utifrån de sociala välfärdssystem som finns på plats för att främja barns välmående, till exempel föräldraförsäkring. Här ligger Norge, Island och Finland i topp, medan Sverige kommer på en sjätte plats.
De rika länder som ingår i studien visar inte upp goda resultat när det gäller barns möjligheter till delaktighet och att komma till tals. Mellan 40 och 60 procent av alla tillfrågade barn uppger till exempel att de inte är delaktiga i beslut som fattas i skolan. Enligt rapporten är det även ett problem att statistiken om barns delaktighet är bristfällig och inget som prioriteras av länderna.
– Det är djupt olyckligt att inte barns röster och åsikter finns med när beslut fattas. För att veta vilka insatser som behövs måste vi ge barn möjlighet att komma till tals. Om vi inte pratar med barn och frågar hur de mår, så är risken stor att vi sätter in fel insatser och inte möter deras behov, säger Pernilla Baralt.
För att förbättra barns psykiska hälsa kräver UNICEF Sverige:
- Metoder måste upprättas för att barn ska få inflytande och delaktighet i beslut som rör dem. På så sätt ökar kunskapen om hur barn faktiskt mår och vilka insatser de behöver.
- Förstärkta insatser för en mer jämlik skola. Skolan är en av de viktigaste skyddsfaktorerna mot psykisk ohälsa, och måste därför prioriteras.
- Riktade åtgärder till gruppen barn som är utanför arbetsmarknaden och som inte går i skolan. Denna grupp har ökat i Sverige, och löper stor risk att hamna i utanförskap.