Gå till innehållet
Laddar…

Ge besked om hur ni tänker rösta om barn­konven­tionen

Regeringen har nu fattat det historiska beslutet att göra barnkonventionen till svensk lag. Propositionen har överlämnats till riksdagen som fattar det slutgiltiga beslutet genom en omröstning i juni. Vi är dock oroliga för att förslaget inte kommer att gå igenom eftersom beskeden från Centerpartiet och Moderaterna hittills har varit otydliga.

UNICEF Sverige, BRIS och Rädda Barnen är några av många remiss­instanser som är mycket positiva till förslaget att göra barn­konven­tionen till lag. Vi har under många år arbetat för detta. Barnkonventionen behöver göras till lag för att stärka barns rättsliga ställning och för att förtydliga att barn­konven­tionen måste beaktas och tillämpas vid alla beslut som rör barn.

Förslaget har dock varit kontroversiellt. Det är framför allt domstolarna och de rätts­vårdande myndig­heterna, inte minst Lagrådet, som är skeptiska och motsätter sig förslaget. Regeringen har därför gjort en del förtyd­liganden och nu presenterat ett mer genom­arbetat förslag som hanterar de svårigheter och utmaningar kritikerna lyft fram.

Det finns även skeptiker bland riksdagspartierna och några partier har fortfarande inte tagit klar ställning till beslutet. Förutom regeringspartierna har Kristdemokraterna, Liberalerna och Vänsterpartiet ställt sig bakom förslaget, medan övriga partier inte gett något tydligt besked.

Både Centerpartiet och Moderaterna har dock gjort en rad utspel där de tydligt tagit ställning för att förstärka situationen för utsatta barn. Moderaterna har till exempel presenterat ett reformpaket för att både förebygga och stödja redan utsatta barn med satsningar på skolan, socialtjänsten och ungdomspsykiatrin. Centerpartiet vill också lägga fokus på barn och unga som på olika sätt far illa och på att samhället ska fånga upp alla de barn som behöver stöd. Därför vore det rimligt att dessa båda partier nu klargör hur de avser att rösta när det gäller barnkonventionens ställning.

Vi anser att det är nödvändigt att göra barnkonventionen till svensk lag om vi på allvar ska kunna stärka barns rättigheter i Sverige. Detta borde därmed vara en självklar väg att gå för partierna. Särskilt barn i utsatta situationer – så som barn i vårdnadstvister, barn i brottmålsprocessen, samt barn som är omhändertagna av socialtjänsten eller befinner sig i migrationsprocessen – kommer att få ett starkare rättsligt skydd när barnkonventionen blir lag. Om barnkonventionen blir svensk lag skulle det innebära att det enskilda barnets rättssäkerhet stärks och att barnets bästa kommer i främsta rummet på ett tydligare sätt än idag.

De vanligaste argumenten hos dem som är skeptiska till att göra barnkonventionen till lag är att många bestämmelser i konventionen är svårtolkade. Dessutom att ingen internationell domstol finns kopplad till konventionen, som kan skapa praxis och vägledning. Vi anser dock, i likhet med regeringen, att utmaningarna är hanterbara och att det finns konkreta lösningar i propositionen.

Det förberedande arbetet med att göra barnkonventionen till lag har pågått under många år och bland annat lett fram till en gedigen statlig utredning (SOU 2016:19). Barnombudsmannen har dessutom fått ett uppdrag att genomföra ett kunskapslyft, för att förbereda och utbilda berörda statliga myndigheter och kommuner, i frågor som rör tillämpningen av barnkonventionen.

Det är nu hög tid att flytta fram positionerna för barns rättigheter och stärka barnkonventionens ställning. Vi uppmanar därför riksdagen att noga gå igenom propositionen och rösta för en inkorporering av barnkonventionen.

Barn är rättighetsbärare. Och det tydligaste beviset på att vi menar allvar med det är att göra barnkonventionen till lag.

Véronique Lönnerblad, generalsekreterare UNICEF Sverige
Magnus Jägerskog, generalsekreterare BRIS
Elisabeth Dahlin, generalsekreterare Rädda Barnen

Debattartikel publicerad i Aftonbladet 11 april 2018.

Mjukdjur ger miljontals barn tillgång till skola

Över 12 miljoner barn i 46 länder har fått tillgång till en bättre utbildning tack vare tretton års samarbete mellan IKEA Foundation, UNICEF och Rädda Barnen. Bara i Sverige har årets mjukdjurskampanj gett över 4,5 miljoner kronor till utbildningsprogram runt om i världen.

Foto: © UNICEF/Ose

Foto: © UNICEF/Ose

I tretton år har IKEAs varuhus runt om i världen bidragit till UNICEFs och Rädda Barnens utbildningsprogram genom att sälja mjukdjur. Under en kampanjperiod varje år har IKEA Foundation skänkt tio kronor för varje mjukdjur och barnbok som sålts.

Sedan starten 2003 har kampanjen inbringat över 813 miljoner kronor. Pengarna har bland annat använts till att få fler utsatta barn att gå i skolan, att fler lärare utbildas och att fler barn får tillgång till bra utbildningsmaterial.

Årets mjukdjurskollektion kom till genom en tävling där barn världen över fick rita sitt drömmjukdjur. Tio vinnare valdes ut och barnens mjukdjur såldes sedan för att hjälpa andra barn till en bättre framtid.

– UNICEF är tacksamma för det som IKEA Foundation, IKEAs medarbetare och kunder bidragit med. De utbildningsinsatser som den långa kampanjen stöttat har verkligen förändrat många utsatta barns liv, säger Per Westberg, vice generalsekreterare på UNICEF Sverige.

IKEAs mjukdjur med sagotema bidrar till UNICEF

Nu har den årliga mjukdjurskampanjen på IKEA startat. Fram till i januari kan IKEAs kunder bidra till UNICEFs utbildningsprojekt genom att köpa mjukdjur.

ikea

För varje mjukdjur och barnbok som säljs på IKEA-varuhusen världen över skänker IKEA Foundation 10 kronor till utbildningsprogram som drivs av UNICEF och Rädda Barnen.

Årets kampanj tar inspiration från sagornas värld, mjukdjuren är också karaktärer i årets barnbok ”Prinsessan och glädjen” av den prisbelönade författaren Ulf Stark med illustrationer av Silke Leffler.

– Genom mjukdjurskampanjen och IKEA Foundation har IKEA möjliggjort för miljontals barn att få tillgång till utbildning. Vårt arbete tar aldrig slut, vi vill ge alla barn rätt till en kvalitativ skolgång och därmed öka deras möjligheter till en bättre framtid, säger Véronique Lönnerblad, Generalsekreterare UNICEF Sverige.

Sedan 2003 har kampanjen Mjukdjur för utbildning gett tio miljoner barn i 46 länder tillgång till engagerade lärare, tryggare skolor och bättre läromedel.

Hittills har kampanjen inbringat 57 miljoner EURO (ca 525 miljoner SEK).

Samlade insatser krävs för barn som lever utanför

Genom åren har vi, Bris och Rädda barnen var för sig lyft fram utsatthet bland barn och unga, presenterat rapporter och ställt politiska krav kring socialt och ekonomiskt utanförskap. I dag ställer vi oss sida vid sida i en debattartikel på Aftonbladet.

Förorten brinner. Det är en långsam glödeld. Ibland blossar den upp och då är samhället där och släcker. Under ytan finns hettan kvar. Från unga människor hör vi berättelser om utanförskap och stigmatisering, om trångboddhet, om ilska över att inte ha samma förutsättningar som andra. Många av de barn och ungdomar som vi möter och pratar med lever i ett marginaliserat samhälle och upplevelsen av utanförskap är genomgående stor.

Genom åren har Bris, Rädda barnen och Unicef Sverige var för sig lyft fram utsatthet bland barn och unga, presenterat rapporter och ställt politiska krav kring socialt och ekonomiskt utanförskap. I dag ställer vi oss sida vid sida. Vi vill se att politiker, näringsliv och myndigheter gör samma sak. Vi behöver tydligt samlade och varaktiga insatser som kan leda till verklig förändring för barn.

Det finns alltför stora skillnader, mellan kommuner och inom kommuner, i barnets tillgång till sina mest grundläggande mänskliga rättigheter: skola och utbildning, social trygghet, skälig levnadsstandard och hälsa. Allra tydligast märks skillnaderna för familjer som lever i socioekonomisk utsatthet. I hälften av de kommuner som Skolinspektionen granskade år 2012 riktas kritik mot bristande likvärdighet. Skolinspektionen säger att det ofta är skolor i utsatta områden som har svårast att möta elevernas behov, med låga kunskapsresultat som följd. Utmaningarna möts i dag i bästa fall med mer resurser till särskilt utsatta skolor. Men det räcker inte. Det krävs insatser från samhället utifrån ett helhetsperspektiv, där man ser till barnets samlade situation. Det innebär att till exempel skolan, vården och socialtjänsten måste samverka.

Bland de yngre barnen ser vi också en ökad utsatthet i socialt och ekonomiskt utsatta områden. I stadsdelen Rinkeby-Kista i Stockholm är anmälningsfrekvensen till socialtjänsten fem gånger högre än länsgenomsnittet. Föräldrar i området deltar i mindre utsträckning i föräldrastödjande insatser och misstänksamheten mot myndigheter är stor. Vi möter föräldrar som hyser stor misstro och rent av rädsla för samhällsservicen, föreställningar som att socialtjänsten omhändertar barn på oklara grunder, rädsla att inte duga som förälder och så vidare. Detta kan leda till att barn inte får adekvat stöd. Resurser måste läggas på att utveckla samordningen hos politiker och hos myndigheter. Det handlar också om att bygga upp tillit och att skapa en känsla av trygghet för samhället.

En förutsättning för att bryta misstro och utanförskap är att föra en öppen dialog med barn och unga. Konkret handlingskraft och synbara resultat är nödvändigt för att visa att man förstått vad man har hört.

Som barnrättsorganisationer inom civilsamhället kan vi erbjuda olika typer av generella, exempelvis föräldrastödjande, insatser och stötta barn utifrån deras behov så att de kan se möjlighet till en positiv förändring. Därigenom kan vi bidra till att skapa tilltro för myndigheters samhällsservice. Men socialtjänsten, hälso- och sjukvården och skolan måste svara med tillräckliga resurser och samordning. De behöver också ha kunskap om utanförskapets olika ansikten – och konsekvenserna av att leva i utanförskap – för att barn och föräldrar ska få ett effektivt och adekvat stöd. Ökad kunskap hos framförallt skolpersonal är något som barnen själva efterfrågar.

Många kommuner gör viktiga insatser, som till exempel driver starka familjecentraler eller kvalificerade barnahus för våldsutsatta barn. Upplevelser från unga och föräldrar som vi pratar med är dessvärre att ambitionerna går i motsatt riktning; samhällets resurser är otillräckliga och lämnar närområdet. Barn, unga och föräldrar är med om att kommunal förvaltning, social service, skolor och näringsliv försvinner från vissa särskilt utsatta områden. Den enda samhällsresurs som nästan alltid stannar kvar är polisen. Detta är en signal som allvarligt hotar den grundläggande tilliten till samhället.

Varje samhälle måste ta sitt ansvar och varje samhälle är skyldigt att tillgodose barnets universella rättigheter som rätt till lika värde, liv, utveckling, att få komma till tals och att vuxna utgår från barnets bästa i alla beslut som rör barnet.

Vi ska möta utmaningarna här och nu och vi ska möta dem tillsammans. Politiker måste hitta långsiktiga lösningar. Det kräver en resultatinriktad dialog över blockgränser, i kommuner och i riksdagen. Vi vill delta i en sådan dialog. Då kan vi skapa förutsättningar för samverkan för en varaktig och positiv samhällsutveckling. Vi uppmanar därför regeringen att ta initiativ till en dialog, där även barn själva blir delaktiga.

Véronique Lönnerblad, generalsekreterare UNICEF
Kattis Ahlström, generalsekreterare BRIS
Elisabeth Dahlin, generalsekreterare Rädda barnen

Strategi saknas för att bryta barns utanförskap

Idag publicerades Rädda Barnens tionde årsrapport om barnfattigdom i Sverige. Enligt rapporten är barnfattigdomen i Sverige på fortsatt höga nivåer.

Rapporten från Rädda barnen visar att 242 000 barn levde i ekonomisk utsatthet under 2010. Den uppmärksammar också att skillnaderna är fortsatt stora beroende på var i landet ett barn bor eller vilka föräldrar det har.

UNICEF släppte i våras rapporten Report Card 10 – Measuring child poverty där barnfattigdom har undersökts I 35 rika länder. Rapporten visar att Sverige ligger dåligt till när man mäter barnfattigdomsgapet, det vill säga hur djupt barn faller under fattigdomsgränsen. Barn i Sverige tillåts barn falla 21 procent under fattigdomsgränsen, vilket ger en överraskande dålig placering på 22:a plats bland de jämförda länderna. Följderna för barnen innebär förutom ett ekonomisk och socialt utanförskap, även sämre hälsa, sämre självkänsla, svårigheter att klara av skolarbetet, risk för fortsatt ekonomisk utsatthet etc. Barnen hamnar i en ond cirkel som är svår att ta sig ur.

Det fattigdomsgap som framkommer i rapporten visar att dagens insatser inte räcker till för de barn i Sverige som har det allra sämst ställt. Därför behöver regeringen ta fram en ny strategi som upptäcker och fångar upp de barn som halkar efter och hamnar i utanförskap. I en sådan strategi spelar skolan en nyckelroll. Skolan är den enskilt viktigaste faktorn när det gäller att bryta ett socialt utanförskap och ta sig ur fattigdom. Oavsett bakgrund eller boendekommun måste alla barn i Sverige få den kvalitativa utbildning de har rätt till enligt barnkonventionen.

Barnens egna röster kring ekonomisk utsatthet och socialt utanförskap återges i vår rapport Jag är bara femton år men ibland känns det redan som att det är kört, som var en del av vår kampanj #utanför – om barn i socialt utanförskap. Barnen berättar om känslor av underlägsenhet i förhållande till andra barn, oro över familjens situation, sänkta förväntningar på framtiden, svårigheter att hänga med i skolarbetet på grund av att det saknas datorer eller en lugn plats i hemmet att göra läxor på och om kriminalitet eller destruktiva handlingar som enda vägen ut ur en svår livssituation. Barnen efterlyser bland annat gratis läxhjälp, tillgång till datorer, fler ungdomsgårdar, fler engagerade lärare och vuxna förebilder som visar att det går att bryta det sociala utanförskapet.

UNICEF Sverige ser även att följande förändringar behövs för barn som lever i socialt utanförskap i Sverige:

  • att regeringen tar fram en strategi med åtgärder för att bryta socialt utanförskap bland barn
  • att samverkan blir bättre mellan myndigheter som skola, socialtjänst och BUP
  • att alla barn ska ha rätt till bra utbildning oavsett bakgrund eller boendekommun
  • att barnkonventionen blir svensk lag
  • att barn som lever i socialt utanförskap får komma till tals och vara delaktiga när det handlar om att hitta lösningar i deras