Covid-19-pandemin har slagit hårt mot barns och ungas psykiska hälsa. Världen över har barn stängts utanför klassrummen, isolerats i sina hem och fråntagits den dagliga glädjen av att umgås med vänner. Miljontals fler familjer har drivits in i fattigdom, barnarbete har ökat för första gången på 20 år och övergrepp och könsbaserat våld ökar i pandemins spår.

Även innan pandemin led alldeles för många barn och unga av psykisk ohälsa – ärrade av konflikter, svåra motgångar och berövade på skydd och stöd. Pandemin representerar bara toppen av ett isberg, ett isberg som världen har ignorerat alldeles för länge.

I UNICEFs årliga rapport The State of the World’s Children undersöks för första gången barns psykiska hälsa, ett eftersatt område som nu är i fokus med anledning av pandemin. Rapporten visar att en av sju barn lever med psykisk ohälsa, samtidigt som endast två procent av länders hälso­budgetar går till psykisk ohälsa. Enbart en procent i låginkomst­länder.

Följderna av passivitet är stora

• 13 procent av världens ungdomar lever med diagnostiserad psykisk ohälsa, enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Det innebär 86 miljoner unga mellan 15-19 år och 80 miljoner mellan 10-14 år.
• En av fem ungdomar mellan 15-24 år känner sig ofta deprimerade eller saknar lust att hitta på saker att göra.
• 45 800 ungdomar tar livet av sig varje år. Självmord är den femte vanligaste dödsorsaken bland unga i åldern 10-19 år globalt, och inom EU den andra vanligaste orsaken.

När vi ignorerar psykiska problem i våra samhällen, förstärker vi stigma och hindrar människor från att söka den hjälp de behöver. Det är uppenbart att den mänskliga kostnaden är förödande för barn och deras familjer, men rapporten visar även att det påverkar samhället i stort. Den ekonomiska kostnaden för passivitet kring psykisk ohälsa uppskattas överstiga 390 miljarder dollar per år.

Investera, involvera och agera för barns psykiska hälsa

Med årets The State of the World’s Children signalerar UNICEF vår beslutsamhet att lyssna – och agera. Vi uppmanar offentliga och privata aktörer att öka arbetet med att främja god psykisk hälsa för alla barn, unga och vårdnadshavare, genom att:

• Investera: Ledarskap och finansiellt stöd behövs både globalt och nationellt. Frågan är underfinansierad i nästan alla länder, låginkomstländer som höginkomstländer. Ökad finansiering och samverkan mellan olika sektorer måste till för att minimera riskfaktorer och maximera skyddsfaktorer.

• Involvera: Lyssna på barn och unga, och ta deras erfarenheter på allvar för att bryta stigma kring psykisk ohälsa. 

• Agera: Ge ökat stöd till vårdnadshavare och se till att skolan kan ge kvalitativt stöd till barn som behöver det. Säkra att psykisk hälsa och välbefinnande inte bara ses som en hälsofråga, utan en fråga som kräver ett helhetsperspektiv. Förbättra statistikinsamling forskning och evidens. 

Läs rapporten

Många barn under två år får inte den mat eller näring de behöver för att överleva och utvecklas, vilket kan leda till oåterkalleliga utvecklings­skador och dödsfall. Under en avgörande period i barns liv, när de börjar äta fast föda, får två av tre barn världen över inte de närings­ämnen de behöver. Det visar UNICEFs nya näringsrapport Fed to Fail? The crisis of children’s diets in early life.

Rapporten varnar för att ökande fattigdom, ojämlikheter, konflikter, klimatrelaterade katastrofer, ohälsosamma livsmedel och hälso­katastrofer som covid-19-pandemin, bidrar till den näringskris som drabbar världens yngsta befolkning. En näringskris som visat få tecken på förbättring de senaste tio åren.

Undernäring – mer komplext än brist på mat

Undernäring har många olika skepnader, som undervikt, näringsbrist, tillväxthämning, övervikt och fetma. De livshotande skadorna syns inte alltid utanpå, utan drabbar istället insidan av kroppen. Hårdast drabbas barn under två år, då kropp och hjärna utvecklas snabbt. Om barnen inte får tillräckligt med mat och viktiga näringsämnen som exempelvis finns i grönsaker, frukt, ägg, fisk och kött, riskerar deras hjärn­utveckling, inlärnings­förmåga och immun­försvar att påverkas resten av livet.

Enligt UNICEF är mer än hälften av de 23 miljoner barn som lider av undervikt yngre än två år. Bara en tredjedel av barnen mellan sex månader och två år får de näringsrika livsmedel de behöver för att utvecklas och växa bra. 

Det är oacceptabelt att så många barn förlorar sina liv eller hindras i utvecklingen på grund av olika former av undernäring. Världens länder måste göra allt för att de yngsta barnen inte glöms bort och hamnar efter i utvecklingen.

Familjer behöver stöd för tillräcklig och näringsrik mat

UNICEF är mycket bekymrade över att det inte har gjorts några framsteg när det gäller att förbättra barns mat- och näringsintag det senaste årtiondet, trots kraftig tillväxt i många länders ekonomier. Särskilt oroväckande är det att situationen för redan utsatta barn fortsätter att förvärras. I exempelvis Sydasien får enbart 19 procent av barnen mellan sex månader och två år den varierade mat de behöver.

Föräldrar vill ge sina barn den näringsrika mat de behöver för att utvecklas och växa, men de står inför enorma utmaningar – fattigdom, klimatförändringar, ohälsosamma livsmedel och nu covid-19-pandemin. Familjer behöver olika former av stöd från både offentliga och privata aktörer för att kunna ge sina barn tillräckligt med mat och rätt näring. Men i dagsläget har inget land den breda uppsättningen policys som krävs för att förbättra barns kosthållning, och länder världen över saknar möjlighet att göra näringsrika livsmedel tillgängliga och prisvärda.

Framsteg är möjliga med rätt investeringar

Undernäring är komplext och lösningarna likaså. För att lyckas ge varje barn näringsrik, säker och prisvärd mat måste regeringar, givare, civilsamhälles­organisationer och andra aktörer samarbeta för att utveckla de livsmedelssystem, hälsosystem och sociala skyddssystem som barnen är beroende av. De här viktiga åtgärderna krävs:

• Öka tillgängligheten och prisvärdheten för näringsrika livsmedel, som frukt, grönsaker, ägg, fisk och kött, genom att stimulera produktion, distribution och detaljhandel. Främja och underlätta val av hälsosamma alternativ vid inköp av livsmedel för barn, ungdomar och familjer.
• Implementera nationella standarder och regelverk för att skydda barn i tidig ålder från processad och ohälsosam mat och dryck, och för att stoppa skadlig marknadsföring som riktar sig till barn och familjer.
• Öka efterfrågan av näringsrika och säkra livsmedel genom att ge föräldrar och barn lättförståelig information i olika kommunikationskanaler.

Rapporten Fed to Fail? The crisis of children’s diets in early life lanseras inför FN:s toppmöte om livsmedelssystem den 23 september, med tydlig uppmaning om att världens länder måste prioritera investeringar som förhindrar alla former av undernäring. Framsteg är möjliga, men länder måste omedelbart agera och ta ansvar för barns hälsa, det är grunden för hälsosamma och produktiva samhällen i framtiden.

Klimatförändringarna är en kris som sker här och nu, i alla världens länder. Baserat på vetenskap och erfarenheter från olika delar av världen vet vi att klimatförändringarna är det största hotet för världens barn och unga.

För att underlätta för regeringar och företag att förstå i vilken utsträckning barn och unga påverkas av klimatförändringarnas konsekvenser och hur åtgärder ska prioriteras för att hjälpa de mest utsatta, lanserar UNICEF idag rapporten ”The Climate Crisis is a Child Rights Crisis: Introducing the Children’s Climate Risk Index”. Rapporten innehåller det första globala indexet som mäter riskerna med klimatförändringarna utifrån ett barnrättsperspektiv.

En miljard barn utsätts för extremt höga klimatrelaterade risker

Rapporten visar att nästan varje barn på jorden drabbas av klimatrelaterade risker genom exempelvis värmeböljor, vattenbrist och luftföroreningar, och att så många som 330 miljoner barn utsätts för fem eller flera risker samtidigt. I indexet klassas 33 länder som länder med extremt hög risk när det gäller klimatförändringarnas påverkan på barnen. I de länderna bor en miljard barn – vilket utgör nästan hälften av alla världens barn.

Barnen utsätts för en kombination av olika typer av farliga naturkatastrofer, samtidigt som de saknar tillgång till rent vatten, sanitet, sjukvård, skydd och utbildning. Det innebär en extremt hög utsatthet, vilket är särskilt tydligt i Centralafrikanska republiken, Tchad, Nigeria, Guinea och Guinea-Bissau. 

Barn löper dessutom rent fysiskt högre risk att drabbas av klimatförändringarnas följder än vuxna. Exempelvis på grund av att deras kroppar är känsligare för undernäring och infektioner, som malaria och denguefeber, som ofta ökar i naturkatastrofer. Barn som på grund av klimatkriser missar hela eller delar av sin skolgång riskerar också ett liv i fattigdom och går miste om livsmöjligheter.

Redan utsatta barn betalar det högsta priset

Rapporten visar att de länder som drabbas hårdast av klimatförändringarna är minst ansvariga för problemet. Tillsammans släpper de 33 länderna med hög risk enligt indexet enbart ut nio procent av de globala koldioxidutsläppen, medan de tio länderna som släpper ut mest koldioxid står för hela 70 procent av de globala utsläppen. Endast ett av de länderna rankas i indexet som ett land med hög risk när det gäller klimatförändringarnas konsekvenser för barnen.

UNICEF Sverige och Fridays For Future överlämnar rapporten till barn- och jämställdhetsminstern

Idag är det tre år sedan Greta Thunberg inledde sin klimatstrejk utanför Sveriges riksdag. Den handling som gav upphov till en av de största globala ungdomsrörelserna i världen: Fridays For Future. I samband med dagens lansering lämnar vi och Fridays For Future gemensamt över rapporten till barn- och jämställdhetsminister Märta Stenevi. 

Syftet är att involvera barn och unga, inte bara för att låta dem komma till tals i en fråga som rör dem, utan för att vi tillsammans ska komma fram till långsiktiga lösningar och skapa ett bättre och mer hållbart samhälle för alla.   

UNICEF Sverige uppmanar nu politiker och företag att lyssna på barn och unga och vidta åtgärder som skyddar dem från klimatrisker genom att:

• Öka investeringarna för klimatanpassning och motståndskraft gällande livsviktiga samhällsfunktioner som vatten, hygien, hälsa och utbildning. 
• Prioritera kraftfulla åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Framför allt höginkomstländerna måste minska sina utsläpp med minst 45 procent fram till 2030 (jämfört med 2010 års nivåer). 
• Låt barn delta och ha inflytande i alla regionala, nationella och internationella klimatförhandlingar och beslut. 
• Utbilda barn och unga inom klimatfrågor, för att de bättre ska kunna skydda sig vid klimatförändringarnas konsekvenser.

Vi betonar även att alla länder måste öka takten i arbetet med de globala målen i Agenda 2030. UNICEF Sveriges ansvar är att följa upp Agenda 2030 kopplat till barns rättigheter. Klimatet är en avgörande del i agendan, och som den här rapporten visar berör klimatförändringarna barn i allra högsta grad.

Läs hela rapporten här

Den nya rapporten Child Labour: Global estimates 2020, trends and the road forward, släpps av UNICEF och ILO (Internationella arbets­organisationen) i samband med inter­nationella dagen mot barn­arbete. Rapporten varnar att för första gången på 20 år har den positiva trenden i kampen mot barn­arbete vänt.

Antalet barn som arbetar har nu stigit till 160 miljoner världen över. Det är en ökning med över åtta miljoner barn, på bara de senaste fyra åren. Störst är ökningen i åldrarna 5-11 år. Den gruppen utgör nu drygt hälften av de barn som arbetar globalt.

Stor ökning på bara fyra år

I Afrika, söder om Sahara, har ökande befolk­nings­mängd, åter­kommande kriser, extrem fattig­dom och otill­räckliga sociala skydds­nät lett till en ökning med 16,6 miljoner barn som arbetar, på bara fyra år.

Och även i regioner där vi ser vissa framsteg sedan 2016 – så som Asien, Latin­amerika och Karibien – riskerar covid-19 att sätta käppar i hjulen. Rapporten visar att på grund av pandemin riskerar ytter­ligare nio miljoner barn att tvingas in i arbete innan 2022 är slut.

Skolstängningar och svårare ekonomisk situation bland familjer på grund av covid-19, kan också leda till att barn som redan arbetar tvingas till längre arbets­dagar och farligare arbets­situationer.

Rapporten visar också att:

• 70 procent av de barn som arbetar gör det inom jord­bruks­sektorn (112 miljoner barn). 20 procent arbetar inom olika typer av tjänste­yrken (31,4 miljoner barn) och 10 procent inom olika industrier (16,5 miljoner barn).
• Nära 28 procent av de arbetande barnen i åldrarna 5-11 år, och 35 procent av barnen i åldrarna 12-14 år, går inte i skolan.
• Barn­arbete är vanligare bland pojkar än flickor i alla åldrar. Men när hushålls­sysslor som tar minst 21 timmar per vecka räknas in minskar skill­naden mellan könen.
• Förekomsten av barn­arbete är nära tre gånger så hög på lands­bygden (14 procent) som i stads­miljöer (5 procent).

För att sätta stopp för barnarbete och ge barn en bättre framtid efterfrågar UNICEF och ILO bland annat följande:

• Tillräckliga sociala skydds­nät och allmänt barn­bidrag.
• Ökade inves­teringar i utbild­ning av god kvalitet, samt sats­ningar för att se till att alla barn får gå i skolan.
• Satsningar på arbeten för vuxna, så att familjer inte behöver vara beroende av att barnen hjälper till med familjens för­sörjning.
• Skadliga köns­normer och diskrimi­nering som bidrar till barn­arbete måste stoppas.

Det här är ett arbete som måste göras till­sammans – av länder, företag, civil­samhället och organisa­tioner. Vi måste alla för­dubbla våra insatser i den globala kampen för att stoppa barn­arbete världen över.

Läs mer om hur UNICEF jobbar för att stoppa och förhindra barnarbete:

Fakta om barnarbete

Stoppa coronaviruset

3-4 december håller FN:s generalförsamling ett extra möte med fokus på covid-19. Målet är att dela erfarenheter av hur olika länder har hanterat viruset och hur det internationella samfundet bör fortsätta samarbeta framöver för att bekämpa pandemin. För barnen är det särskilt bråttom, visar UNICEFs rapport Averting a Lost COVID Generation.

– Under coronapandemin har en seglivad myt funnits; att barn knappt drabbas av sjukdomen. Men inget kan vara mindre sant, säger UNICEFs högsta chef Henrietta Fore.

Rapporten visar att även om symtomen hos smittade barn fortsätter vara milda i de allra flesta fall, så ökar antalet infektioner. Barn kan bli sjuka, och även sprida sjukdomen vidare, men det är bara toppen av isberget när det gäller coronaviruset och barn. 

De enorma avbrotten inom vård- och hälsoinsatser, samt kraftigt ökande fattigdom, är de största hoten mot barnen i pandemins spår.

Ny data från 140 länder visar att:

• Ungefär vart tredje land har upplevt en minskning på minst tio procent när det gäller grundläggande hälsoinsatser som rutinvaccinationer och mödrahälsovård. Många undviker att söka vård på grund av rädsla för att smittas.
• I 135 länder har tillgången till näringsinsatser för barn och kvinnor minskat med 40 procent.
• I oktober var det fortfarande 265 miljoner barn som gick miste om måltider i skolan världen över.
• Mer än 250 miljoner barn under fem år riskerar att gå miste om A-vitamintillskott och dess livsviktiga fördelar.
• 65 länder rapporterade en minskning i hembesök av socialarbetare i september i år, jämfört med samma period förra året.

Ännu värre är följande siffror:

• I november var fortfarande 572 miljoner elever påverkade av skolstängningar i 30 länder – det är 33 procent av alla skolbarn världen över. 
• På grund av de svåra avbrotten i vården, och ökande undernäring, riskerar vi att omkring två miljoner barn dör, och att 200 000 barn föds dödfödda, under de kommande 12 månaderna. 
• Omkring 6-7 miljoner barn under fem år riskerar svår undernäring under 2020, vilket innebär att 10 000 fler barn kan dö per månad, främst i Sydasien och Afrika, söder om Sahara.
• Globalt uppskattas antalet barn som lever i multidimensionell fattigdom – det vill säga utan tillgång till utbildning, vård, skydd, näring, sanitet eller vatten – ha ökat med hela 15 procent, eller ytterligare 150 miljoner barn, redan under mitten av 2020.

Rapporten visar att i 87 länder (fram till den 3:e november) stod barn och unga under 20 år för ett av nio bekräftade fall av covid-19, eller 11 procent av de 25,7 miljoner rapporterade fallen från dessa länder.

Trots att barn kan föra viruset vidare till varandra och till äldre åldersgrupper, finns starka bevis för att fördelarna med att hålla skolor öppna, överväger nackdelarna med att stänga dem. Skolor är inte en plats där smittspridning drivs i samhället, och barn löper högre risk att smittas utanför skolan.

För att bemöta krisen uppmanar UNICEF regeringar och partners världen över att:

1. Se till att alla barn får tillgång till utbildning, här ingår att stänga den digitala klyftan.
2. Garantera tillgång till näringsinsatser och vård, och se till att alla har råd med och tillgång till vaccin.
3. Stötta och skydda barns och ungas mentala hälsa, och sätt stopp för att barn försummas och utsätts för våld och övergrepp.
4. Öka tillgången till rent vatten, sanitet och hygien, och ta ansvar för miljö- och klimatförändringar.
5. Bromsa ökningen av barnfattigdom och arbeta för att stötta en återhämtning där alla inkluderas.
6. Fördubbla insatserna för att skydda och stötta barn och familjer som lever i konflikter, katastrofer och på flykt.

UNICEF arbetar hårt för att se till att coronapandemin inte blir en bestående kris för barn. Världens system och regelverk måste skydda barn och deras familjer alltid, inte bara under en kris. Det är nu vi gör grundarbetet, tillsammans, för en bättre framtid.

Ge en gåva idag så är du med och kämpar för att stoppa spridningen av coronaviruset och mildra dess negativa konsekvenser på barns framtid:

Stoppa coronaviruset

Läs hela UNICEFs rapport Averting a Lost COVID Generation här.

Hjälp barn i katastrofer

Idag lanseras UNICEF:s årliga rapport Humanitarian Action for Children. Rapporten visar på vilka katastrofinsatser som vi planerar att göra under kommande år, vad behoven är för barnen och vilka resurser som krävs för att nå målen.

Och resurser behövs, mer än någonsin tidigare. Drygt 54 miljarder svenska kronor kommer att krävas för att nå 300 miljoner människor i katastrofer, varav 190 miljoner barn, innan 2021 når sitt slut.

– Vi upplever just nu en situation vi aldrig varit med om tidigare, och därför behöver vi även svara på ett sätt vi aldrig behövt göra förut, säger UNICEFs högsta chef Henrietta Fore. 

Rapporten visar på stora utmaningar för barn under 2021

Fler barn är på flykt än någonsin tidigare:

• 36 miljoner barn är på flykt på grund av konflikter, våld och katastrofer.
• I centrala Sahel i Afrika har över en miljon barn tvingats fly på grund av väpnade konflikter – en ökning med 64 procent jämfört med 2019. 
• Mer än 6,1 miljoner människor är på flykt inne i Syrien. 
• 860 000 rohingyer lever fortfarande på flykt i Bangladesh. 
• Konflikten i Tigray, Etiopien, har gjort att 2,8 miljoner människor nu behöver hjälp.

Barns rättigheter är under attack:

• I konflikter och kriser världen över urholkas barns rättigheter hela tiden. 
• I Jemen har 2 000 barn dödats.
• I länder som Afghanistan och Kamerun sker attacker mot skolor. 
• Flickor utsätts för sexuella övergrepp och barnäktenskap, och våld i hemmet ökar under pandemin.

Pandemin kan orsaka en förlorad generation: 

• Med covid-19 kom en utbildningskris när skolor stängde över hela världen. I exempelvis Sydsudan stod två miljoner barn utanför skolan redan innan pandemin, och när nedstängningen kom drabbades ytterligare två miljoner. 
• Ekonomisk instabilitet och avbrutna hälsoprogram har gjort att decennier av framsteg i kampen mot undernäring har omintetgjorts. 
• I Jemen har antalet akut undernärda barn ökat med tio procent.

Coronapandemin har gjort det ännu svårare att nå fram med hjälp:

• Restriktioner och nedstängningar har försvårat det humanitära arbetet för de människor som är i allra störst behov av hjälp. 
• I exempelvis Syrien är nu tio miljoner människor i behov av vatten, sanitet och hygieninsatser. 
• Rutinvaccinationer har störts i mer än 60 länder vilket innebär att vi riskerar nya utbrott av mässling och polio.

Klimatförändringarna hotar vår gemensamma framtid:

• Klimatrelaterade naturkatastrofer som torka och översvämningar har tredubblats under de senaste 30 åren. 
• Katastroferna slår mot de mest sårbara barnen och deras familjer, och orsakar brist på mat och vatten och tvingar bort människor från sina hem. 
• I östra Asien drabbades Mekongområdet av fyra stormar inom loppet av en månad. I Vietnam har 2,5 miljoner barn drabbats av tyfoner, översvämningar och jordskred.

Vad gör UNICEF?

Under 2021 planerar UNICEF bland annat följande insatser:

• Behandla 6,3 miljoner svårt undernärda barn.
• Vaccinera 27,4 miljoner barn mot mässling.
• Ge 45 miljoner människor tillgång till rent vatten för att kunna dricka, laga mat och tvätta sig.
• Nå 19,2 miljoner barn och vårdnadshavare med psykosocialt stöd.
• Ge 93,3 miljoner barn tillgång till utbildning.
• Se till att 9,6 miljoner hushåll får kontantbidrag.

Avgörande roll i kampen mot covid-19

UNICEF är världens största upphandlare och distributör av vaccin och vi har utsetts att sköta arbetet med att upphandla och nå ut med de nya vaccinen. Det här kommer att bli den snabbaste och största upphandlingen och insatsen för distribution som någonsin gjorts.

Vi arbetar nu också hårt med att köpa in sprutor, kylboxar och annan utrustning som kommer att behövas ute på sjukhus och vårdcentraler där vaccinet ska ges. Innan året är slut kommer vi att ha 520 miljoner sprutor redo, och målet är totalt en miljard under 2021.

Vi förbereder också utbildning för hälsoarbetare och informations­kampanjer för allmänheten, med målet att stärka förtroendet för sjukvården och de nya vaccinerna.

Samarbete är vägen framåt för att skydda barn i katastrofer

UNICEF arbetar hårt för att se till att coronapandemin inte blir en bestående kris för barn, och för att skydda barn i alla katastrofer världen över. Samhällen och länder måste samarbeta över gränserna för att bygga upp en bättre framtid för barnen. 

Vi behöver din hjälp. Ge en gåva till vårt katastrofarbete idag och var med och rädda barns liv:

Hjälp barn i katastrofer

Läs hela rapporten Humanitarian Action for Children.

”A future for the world’s children?” är den första oberoende rapporten om de snabba, globala förändringar som just nu påverkar barns hälsa. Alla barn hotas av klimat­föränd­ringar, miljö­förstöring och marknads­föring som får barn att konsumera skadliga produkter.

Samtidigt riskerar 250 miljoner barn under fem år i låg- och medel­inkomst­länder att hindras i sin utveckling på grund av fattigdom och brist på näring.

Syftet med webbinariet är att diskutera innehållet i rapporten med företrädare för olika sektorer i det svenska samhället. Vilka konkreta åtgärder krävs för att åstadkomma en hållbar förändring, och vad behöver Sverige göra?

Eventet arrangeras av Karolinska institutet, UNICEF Sverige, SIGHT samt Svenska Läkaresällskapet och är en del i en serie nationella nedslag med rapporten som grund. H.K.H. Kronprinsessan Victoria inledningstalar.

Läs mer och anmäl dig

Det internationella måttet för extrem fattigdom innebär att leva i ett hushåll där man har omkring 1,9 dollar eller mindre att leva på per person och dag. Enligt Global Estimate of Children in Monetary Poverty: An Update lever två tredjedelar av dessa barn i Afrika, söder om Sahara. Omkring en femtedel lever i Sydasien.

Långsamma och ojämlika framsteg

Enligt analysen minskade antalet barn som lever i extrem fattigdom med 29 miljoner mellan 2013 och 2017. Men, framstegen som gjorts under senare år har varit väldigt långsamma, ojämlikt fördelade och är nu under hög risk på grund av coronapandemins ekonomiska konsekvenser.

– Siffrorna är chockerande och pandemin kommer att göra det hela värre, säger Sanjay Wijesekera, programchef för UNICEF. Regeringar behöver en plan för att barnen ska kunna återhämta sig, och det är bråttom. Vi måste förebygga att oräkneliga mängder barn och familjer hamnar under fattigdomsgränsen, under många år framåt.

Barns risk för att leva i extrem fattigdom är mer än dubbelt så hög som för vuxna. Och för de allra yngsta är situationen värst – nära 20 procent av alla barn under fem år i utvecklingsländer lever i extremt fattiga hushåll. Och det beskriver alltså situationen före covid-19.

Viktigt att stärka sociala skyddsnät

Barnfattigdom är mer utbrett i sårbara och konfliktdrabbade länder, där mer än 40 procent av barnen lever i extremt fattiga hushåll (jämfört med nära 15 procent i andra länder). Pandemin drabbar också barn, kvinnor och flickor på ett oproportionerligt sätt. 

Sociala skyddsnät är extremt viktiga för att mildra effekterna för utsatta barn, både i det direkta arbetet mot covid-19 och i det långsiktiga arbetet för att återuppbygga efter pandemin.

Det viktigaste och övergripande globala målet är att få slut på fattigdom och hunger. Det är bråttom och viktigare än någonsin för regeringar världen över att skala upp och anpassa sina skyddsnät för framtiden och barnens bästa.

Läs hela analysen här.

Rapporten A Neglected Tragedy: The Global Burden of Stillbirths har tagits fram i samarbete mellan UNICEF, WHO (Världs­hälso­orga­nisa­tionen), Världs­banken och UNDESA (FN:s avdelning för ekonomiska och sociala frågor). Den visar att den stora majori­teten av död­födslar, 84 procent, sker i låg- och lägre medel­inkomst­länder. I rapporten definieras en dödfödsel som när ett barn föds utan livs­tecken i vecka 28 eller senare.

– Att förlora ett barn i magen eller vid förlossningen är en förödande tragedi för en familj, och något som sker alldeles för ofta världen över, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef. Var 16:e sekund tvingas en mamma genomlida detta fruktansvärda, trots att en majoritet av dödfödslarna hade kunnat undvikas.

De flesta dödfödslar orsakas av bristande vård under graviditet och för­lossning. Rapporten visar att en stor del av utmaningen handlar om att investera i just den vården, och att satsa på vård­personal som sjuk­sköterskor och barn­morskor.

Covid-19 riskerar att förvärra situationen

Rapporten varnar också för att covid-19 riskerar att förvärra situationen med bristande vård, och öka antalet dödfödslar under det kommande året med drygt elva procent. Det innebär att ytterligare omkring 200 000 barn riskerar att dö innan de ens fått en chans till ett liv.

Över 40 procent av dödfödslarna sker under förlossningen – något som hade kunnat undvikas genom närvaro av utbildad personal och tillgång till akutvård. Och redan innan pandemin var det få kvinnor i låg- och medelinkomstländer som hade tillgång till vård av hög kvalitet för att förhindra en dödfödsel.

Ojämlika villkor en utmaning även i höginkomstländer

Men rapporten visar också på att dödfödslar inte enbart är en utmaning i fattigare länder. 2019 var det 39 höginkomst­länder som hade ett högre antal död­födslar än döds­fall bland nyfödda. Mammors utbildnings­nivå och socio­ekonomiska status är en stor faktor, och antalet död­födslar är högre på lands­bygden än i städer, även i hög­inkomst­länder. 

Minoritetsgrupper är också mer drabbade. I exempelvis Kanada har inuit­befolk­ningen tre gånger högre risk för död­födsel än resten av befolk­ningen, och för afro­amerikanska kvinnor i USA är risken för död­födsel dubbelt så hög som för vita kvinnor. 

Covid-19 har förvärrat vård­krisen för barn och kvinnor, men det är alltså livs­viktigt att öka inves­teringar i vård- och hälso­system för gravida, i förlossnings­vården och efter­vården för gravida och nyfödda.

Varje gravid kvinna har rätt till vård av hög kvalitet, och inget barn ska behöva dö av orsaker som går att förhindra.

Läs hela rapporten här

År 1990 dog 12,5 miljoner barn innan de nådde sin fem­årsdag. En ny rapport från UNICEF, WHO, UNDESA (FN:s avdelning för ekonomiska och sociala frågor) och Världsbanken visar att den siffran år 2019 sjunkit till 5,2 miljoner, tack vare stora fram­steg inom arbetet för att bekämpa barna­dödlig­heten. 

Men under­sökningar från UNICEF och WHO visar att corona­pandemin har lett till stora stör­ningar inom barn- och mödra­hälso­vården, något som nu riskerar att utradera årtionden av fram­steg.

– Det globala sam­fundet har kommit så långt inom arbetet för att elimi­nera döds­fall som går att före­bygga, vi får inte låta pandemin stoppa oss, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef. Utan omedel­bara inves­teringar för att få barn- och mödra­hälso­vården att fungera igen riskerar miljon­tals barn under fem år att dö.

De senaste 30 åren har enorma fram­steg gjorts för barns över­levnad

• Det totala antalet döds­fall bland barn under fem år minskade med 58 procent till 5,2 miljoner år 2019, från 12,5 miljoner 1990. (2018: 5,3 miljoner)  
• Det totala antalet döds­fall bland barn 5-14 år minskade med 47 procent till 0,9 miljoner år 2019, från 1,6 miljoner 1990.
• Det totala antalet döds­fall bland ung­domar och unga vuxna i åldern 15-24 år minskade med 22 procent till 1,4 miljoner år 2019, från 1,7 miljoner 1990.

De senaste 30 åren har mycket gjorts för att före­bygga döds­fall bland barn. Stora sats­ningar inom vården för att före­bygga risker och behandla vid bland annat prematur födsel, låg födelse­vikt, för­loss­nings­kom­plika­tioner, lung­inflam­mation, diarré och malaria, har i kombi­nation med vacci­na­tioner räddat miljon­tals liv. 

Redan bräckliga hälso­system försvagas när de kämpar för att bemöta behoven som skapas av pandemin. Utan brådskande åtgärder riskerar denna hälso­kris att utvecklas till en barn­rätts­kris:

• Baserat på globala under­sök­ningar utförda av UNICEF och WHO har stör­ningar inom en rad hälso­områden rappor­terats över hela världen. I synner­het har tjänster som hälso­kontroller för barn, vaccina­tioner, familje­planering och för­loss­nings­vården påverkats negativt i minst 50 procent av länderna på grund av pandemin.
• Risken ökar för brist på till­gång till och använd­ning av viktiga hälso- och sjuk­vårds­tjänster för gravida kvinnor och nyfödda under pandemin: hälso­kontroller av gravida, vård efter födseln, och vaccina­tioner mot sjuk­domar som kan före­byggas. 
• Initiala upp­skatt­ningar tyder på betydande minskning av liv­räddande insatser och en ökning av under­näring, vilket kan leda till mer än en miljon döds­fall bland barn under fem år på bara sex månader.

Den här typen av vård­insatser är kritiskt viktiga för att se till att barn och nyfödda inte dör av orsaker som går att före­bygga. Till exempel: mammor som får vård av barn­morskor som utbildats enligt inter­nationell standard löper 16 procent lägre risk att förlora sitt barn, och 24 procent lägre risk att föda för tidigt, enligt WHO.

Följande länder har drabbats hårdast av nedstängd sjukvård: Central­afrikanska republiken, Afghanistan, Madagaskar, Bolivia, Kamerun, Libyen och Sudan. 

Världens länder har enats om 17 globala mål som ska nås till år 2030. Endast tio år återstår och vi är fort­farande långt ifrån att nå globala mål kopplade till barns över­levnad. Rapporten visar att vi måste öka takten för att säker­ställa att nyfödda och små barn över­lever och utveck­las som de ska. 

Det är oacceptabelt att barn år 2020 fort­sätter att dö av orsaker som hade kunnat före­byggas. Det satsas helt enkelt inte till­räck­ligt på barns rättig­heter. Det behövs omedel­bara inves­teringar för att se till att barn- och mödra­hälso­vården börjar fungera igen. Annars riskerar miljoner barn under fem år att dö.

Läs hela rapporten

Rapporten Worlds of Influence – Understanding what shapes child well being in rich countries har undersökt hur barn har det i världens rika länder inom EU och OECD. Länderna har rankats utifrån barnens psykiska och fysiska hälsa samt skol­kunskaper och sociala färdig­heter. 

Barns psykiska väl­befinnande har mätts utifrån hur till­freds­ställda barn uppger att de är med livet, samt utifrån själv­mords­statistik. Sverige hamnar här på 22:a plats av 38 jäm­förda länder.

– Placeringen är en indikation på att Sverige är på väg åt fel håll, och inte har gjort till­räckligt för att fånga upp de barn som mår dåligt. Sverige har ju en uttalad mål­sätt­ning att vara det bästa landet för barn att växa upp i och då krävs det tyd­ligare åtgärder och priori­teringar, säger Pernilla Baralt, general­sekreterare för UNICEF Sverige.

Rapporten listar de bästa och sämsta länderna för ett barn att växa upp i. En rad olika områden har under­sökts, som till exempel barns kunskaper, över­vikt, barna­dödlig­het och delaktig­het. När resul­taten från alla områden slås samman till en över­gripande jäm­förelse hamnar Sverige på en tionde­plats. Nederländerna, Danmark och Norge rankas som de bästa länderna, medan USA, Bulgarien och Chile hör till de sämsta länderna för barn.

När det gäller fysisk hälsa får Sverige en femte­plats, medan skol­kunskaper och sociala färdig­heter ger en 14:e placering av 38 länder.

Det är inte ekonomiska förut­sättningar som avgör

Rapporten pekar på att det inte är ett lands ekonomiska förut­sätt­ningar som nöd­vändigt­vis avgör var det hamnar på listan. Till exempel rankas Slovenien högre än Sverige, medan Litauen presterar bättre än USA.

Rapporten rankar även länderna utifrån de sociala väl­färds­system som finns på plats för att främja barns välmående, till exempel föräldra­försäkring. Här ligger Norge, Island och Finland i topp, medan Sverige kommer på en sjätte plats.

De rika länder som ingår i studien visar inte upp goda resultat när det gäller barns möjlig­heter till del­aktig­het och att komma till tals. Mellan 40 och 60 procent av alla till­frågade barn uppger till exempel att de inte är del­aktiga i beslut som fattas i skolan. Enligt rapporten är det även ett problem att statistiken om barns del­aktig­het är brist­fällig och inget som priori­teras av länderna.

– Det är djupt olyckligt att inte barns röster och åsikter finns med när beslut fattas. För att veta vilka insatser som behövs måste vi ge barn möjlighet att komma till tals. Om vi inte pratar med barn och frågar hur de mår, så är risken stor att vi sätter in fel insatser och inte möter deras behov, säger Pernilla Baralt.

För att förbättra barns psykiska hälsa kräver UNICEF Sverige: 

• Metoder måste upp­rättas för att barn ska få inflytande och del­aktig­het i beslut som rör dem. På så sätt ökar kunskapen om hur barn faktiskt mår och vilka insatser de behöver.
• För­stärkta insatser för en mer jäm­lik skola. Skolan är en av de viktigaste skydds­faktorerna mot psykisk ohälsa, och måste därför prioriteras. 
• Riktade åtgärder till gruppen barn som är utanför arbets­marknaden och som inte går i skolan. Denna grupp har ökat i Sverige, och löper stor risk att hamna i utanförskap.

Läs hela rapporten här.

Bly är ett kraftigt nerv­gift som orsakar perma­nenta skador på barns hjärnor, hälsa och utveck­ling. Det är särskilt farligt för bebisar och barn under fem år då barnens hjärnor aldrig får chansen att utvecklas som de ska, vilket leder till livs­långa neuro­logiska, kogni­tiva och fysiska ned­sätt­ningar.

Vid omkring fem mikro­gram bly per deci­liter blod är nivåerna så höga att det kan orsaka skador. Rapporten The Toxic Truth: Children’s exposure to lead pollution under­mines a gene­ration of potential visar att 800 miljoner barn har den här nivån av bly i sitt blod, eller ännu högre. Omkring hälften av barnen lever i södra Asien. 

– När vi nu vet hur omfattande det här problemet är, och vilka svåra skador det orsakar, måste vi agera för att skydda barnen en gång för alla, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

Farlig åter­vinning av bly­batterier en stor orsak

Rapporten visar att dålig åter­vinning av bly­batterier är en stor anledning till att barn för­giftas av bly i låg- och medel­inkomst­länder, där antalet fordon har tre­dubblats sedan år 2000. Omkring 50 procent av bly­batteri­erna åter­vinns på ett osäkert och ofta olagligt sätt, där syra, bly­damm och giftiga ångor sprids. Ofta känner varken arbetarna eller samhället runt­ omkring till riskerna. 

Barn förgiftas också av bly från vatten­ledningar, industrier, bly­baserad färg, bly­bensin, och vanliga produkter som konserv­burkar, kryddor, smink och leksaker. Föräldrar som arbetar med bly på olika sätt tar också hem det till sina familjer genom damm i håret, på kläder, händer och skor. 

Många och komplexa konsekvenser

Att exponeras för bly som barn har kopplats till psykisk ohälsa och beteende­störningar, och en ökad risk för brotts­lig­het och våld. Äldre barn riskerar också njur­skador och hjärt- och kärl­sjuk­domar senare i livet, visar rapporten.

Att barn utsätts för bly drabbar inte enbart barnen själva, utan hela deras sam­hällen. Upp­skatt­nings­vis kostar bly­för­gift­ning låg- och medel­inkomst­länder omkring en triljon dollar (en miljard miljarder dollar!) på grund av barnens för­lorade möjlig­heter att bidra ekonomiskt under sin livstid.

– Människor kan utbildas om riskerna med bly och stärkas i att skydda sig själva och sina barn. En sådan inves­tering leder till enorma för­bätt­ringar – bättre hälsa, ökad produk­tivitet, högre intelli­gens, mindre våld och en ljusare framtid för miljon­tals barn, säger Richard Fuller, chef för Pure Earth.

UNICEF kämpar för att rege­ringar i alla drabbade länder ska agera för att skydda barn och stoppa bly­för­gift­ningen. Genom att göra fler tester och upp­följ­ningar, stärka sjuk­vårds­system, informera om farorna och införa nya lag­stift­ningar kring hälsa och miljö, kan en för­ändring vara möjlig. 

Men det behövs mer resurser för att snabbt kunna skydda de mest utsatta barnen. Därför behöver vi din hjälp, bli Världsförälder idag: 

Bli Världsförälder

Idag lanserar UNICEF och WHO (Världshälsoorganisationen) i samarbete med den medicinska tidskriften The Lancet den första oberoende rapporten om de snabba, globala förändringarna som just nu påverkar barns hälsa.

Rapporten visar att de framsteg som har gjorts under de senaste tjugo åren har avstannat och att en vändning till det sämre hotar. Inget av världens länder lyckas för närvarande ge sina barn tillräckliga förutsättningar när det gäller hälsa, miljö och framtid.

Alla barn hotas exempelvis av klimatförändringar, miljöförstöring och marknadsföring som får barn att konsumera skadliga produkter – som snabbmat, läsk, alkohol och tobak. Samtidigt riskerar 250 miljoner barn under fem år i låg- och medelinkomstländer att hindras i sin utveckling på grund av fattigdom och brist på näring.

Ökade klimatförändringar hotar barns framtid

Medan fattiga länder kämpar för att ge sina barn ett friskt liv, hotar de enorma koldioxidutsläppen – som är oproportionerligt stora från höginkomstländer – alla barns framtid. Om den globala uppvärmningen stiger över fyra grader Celsius till år 2100 kommer havsnivån att stiga, värmeböljor att öka och sjukdomar att spridas snabbt. Det innebär förödande hälsoeffekter för barn över hela världen.

Rapporten innehåller ett nytt globalt index som jämför barns förut­sättningar när det gäller exempelvis hälsa, utbildning, näring, klimat­påverkan och inkomstklyftor i 180 länder. Norge hamnar högst upp på listan gällande att ge barn möjligheter att överleva och utvecklas, men om man lägger till koldioxidutsläpp per capita faller Norge ner till plats 156. Samma jämförelse för Sveriges del är plats 13 respektive 116.

Den här rapporten visar att världens beslutsfattare misslyckas med att skydda barns hälsa, deras rättigheter och framtid. Politiker är förpliktigade att skydda barn inom alla sektorer, utöver hälsa och utbildning handlar det exempelvis om bostäder, lantbruk, energi och transporter. Makthavare runtom i världen måste agera och investera i barn och unga, för att bygga en framtid som är lämplig för dem. 

För att skydda barnen kräver rapporten bland annat följande:

1. Stoppa koldioxidutsläppen omedelbart, för att säkerställa att barn har en framtid på vår planet.

2. Sätt barnen i centrum av arbetet för att uppnå hållbar utveckling.

3. Nya policys för, och investeringar i, arbetet för barns hälsa och rättigheter.

4. Inkludera barns röster i politiska beslut.

5. Att med stöd av ett nytt tilläggsprotokoll i FN:s barnkonvention skärpa den nationella regleringen av marknadsföring som skadar barns hälsa.

Läs hela rapporten A future for the world’s children?

Rapporten Vem skyddar mig från våld? lyfter fram barns egna berättelser om erfarenheter av våld i hemmet. I djupintervjuer berättar barn i Sverige om sina upplevelser av våld, men även om rättsprocessen, samhällets agerande och om vikten av att bli lyssnad på och tagen på allvar.

I rapporten vittnar barnen om hur deras utsatthet förstärks i ett system som inte är anpassat till barn, och där rådande attityder leder till att vuxnas ord väger tyngre än barnens upplevelser. Barn kommer många gånger inte till tals, utan får ofta ge efter för de vuxnas perspektiv och beslut.

Ett återkommande tema är att myndigheterna brister i samverkan när det gäller ärenden där barn utsatts för våld. Det handlar även om rättsprocesser som inte är avslutade eller behandlingar som skjuts på framtiden. Avbruten eller oregelbunden skolgång är mycket vanligt. Många påtvingade flyttar och stora uppbrott är mönster som regelbundet återkommer. I rapporten berättar barnen om vilka konsekvenserna har blivit för dem.

Barnens berättelser vittnar också om att det rättsliga skyddet för våldsutsatta barn är för svagt, något som skulle förbättras genom att barnmisshandel erkänns som ett särskilt brott. Idag skiljer man inte på misshandel av barn och vuxna, vilket innebär att man måste tillämpa de lagar som gäller för misshandel och ofredande av vuxna, även när barn är drabbade.

Därmed ställs orimliga krav på att barnet ska visa vad det varit utsatt för. Barn förväntas kunna redogöra på ett vuxet sätt för vad som hänt, till exempel när det gäller smärta och tidsangivelser. Det gör att barnet riskerar att uppfattas som icke-trovärdigt, då barn ofta har en annan tidsuppfattning än vuxna.

Lagens definition av vad som är våld mot barn är också alltför snäv. Lagstiftningen fokuserar på det fysiska våldet, men forskning visar att barn far lika illa av att utsättas för psykisk misshandel (som att till exempel tvingas bli vittne till våld i hemmet), men där är det rättsliga skyddet som svagast.

Seminariet idag blir ett samtal mellan några av de yrkesverksamma experter som ingått i rapporten. Samtalet blir en reflektion över de berättelser barnen delat med sig av, samt vad som måste göras för att stärka barns position i fall där de upplevt och själva blivit utsatta för våld i hemmet. Samtalet leds av Nina Rung, kriminolog och grundare av Huskurage – en ideell förening med mål att förebygga och förhindra våld i nära relationer.

Seminariet äger rum 14.30 i lokal T3, Älvsjömässan. Ska du dit? Varmt välkommen att lyssna!

När det gäller våld mot barn har UNICEF Sverige följande krav:

• Att misshandel mot barn blir ett särskilt brott, och att en bestämmelse om det införs i brottsbalken.
• Att alla former av våld mot barn, även psykiskt våld, ska vara straffbara.
• Att det införs en tydlig lagreglering för hur polis, socialtjänst och rättsväsende ska samverka i ärenden som rör barn som utsätts för våld i hemmet.