Gå till innehållet
Laddar…

UNICEF Sverige lyfter våld mot barn under Mänskliga Rättighets­dagarna

2018 års upplaga av Mänskliga Rättighetsdagarna pågår just nu vid Älvsjömässan i Stockholm. UNICEF Sverige är på plats för att lyfta en av våra viktigaste frågor – våld mot barn. Fredag eftermiddag håller vi ett seminarium där vi diskuterar rapporten ”Vem skyddar mig från våld?” som lanserades tidigare i år. Varmt välkommen att lyssna!

Rapporten Vem skyddar mig från våld? lyfter fram barns egna berättelser om erfarenheter av våld i hemmet. I djupintervjuer berättar barn i Sverige om sina upplevelser av våld, men även om rättsprocessen, samhällets agerande och om vikten av att bli lyssnad på och tagen på allvar.

I rapporten vittnar barnen om hur deras utsatthet förstärks i ett system som inte är anpassat till barn, och där rådande attityder leder till att vuxnas ord väger tyngre än barnens upplevelser. Barn kommer många gånger inte till tals, utan får ofta ge efter för de vuxnas perspektiv och beslut.

Ett återkommande tema är att myndigheterna brister i samverkan när det gäller ärenden där barn utsatts för våld. Det handlar även om rättsprocesser som inte är avslutade eller behandlingar som skjuts på framtiden. Avbruten eller oregelbunden skolgång är mycket vanligt. Många påtvingade flyttar och stora uppbrott är mönster som regelbundet återkommer. I rapporten berättar barnen om vilka konsekvenserna har blivit för dem.

Barnens berättelser vittnar också om att det rättsliga skyddet för våldsutsatta barn är för svagt, något som skulle förbättras genom att barnmisshandel erkänns som ett särskilt brott. Idag skiljer man inte på misshandel av barn och vuxna, vilket innebär att man måste tillämpa de lagar som gäller för misshandel och ofredande av vuxna, även när barn är drabbade.

Därmed ställs orimliga krav på att barnet ska visa vad det varit utsatt för. Barn förväntas kunna redogöra på ett vuxet sätt för vad som hänt, till exempel när det gäller smärta och tidsangivelser. Det gör att barnet riskerar att uppfattas som icke-trovärdigt, då barn ofta har en annan tidsuppfattning än vuxna.

Lagens definition av vad som är våld mot barn är också alltför snäv. Lagstiftningen fokuserar på det fysiska våldet, men forskning visar att barn far lika illa av att utsättas för psykisk misshandel (som att till exempel tvingas bli vittne till våld i hemmet), men där är det rättsliga skyddet som svagast.

Seminariet idag blir ett samtal mellan några av de yrkesverksamma experter som ingått i rapporten. Samtalet blir en reflektion över de berättelser barnen delat med sig av, samt vad som måste göras för att stärka barns position i fall där de upplevt och själva blivit utsatta för våld i hemmet. Samtalet leds av Nina Rung, kriminolog och grundare av Huskurage – en ideell förening med mål att förebygga och förhindra våld i nära relationer.

Seminariet äger rum 14.30 i lokal T3, Älvsjömässan. Ska du dit? Varmt välkommen att lyssna!

När det gäller våld mot barn har UNICEF Sverige följande krav:

  • Att misshandel mot barn blir ett särskilt brott, och att en bestämmelse om det införs i brottsbalken.
  • Att alla former av våld mot barn, även psykiskt våld, ska vara straffbara.
  • Att det införs en tydlig lagreglering för hur polis, socialtjänst och rättsväsende ska samverka i ärenden som rör barn som utsätts för våld i hemmet.

 

Sverige brister när det gäller lik­värdig­het i skolan

Sverige hamnar långt ner på listan när det gäller likvärdigheten i skolan, och ligger sämst till av de nordiska länderna. Sverige hamnar även långt efter länder med sämre ekonomiska förutsättningar. Det visar en ny rapport från UNICEF som undersöker ojämlikheten i skolan i världens rika länder.

Rapporten An Unfair Start – Inequality in Children´s Education in Rich Countries har under­sökt hur ojämlik­heten i skolan ser ut i olika faser av skol­åldern i 41 av världens rika länder inom EU och OECD. I förskole­åldern mäts andelen barn som går i förskole­klass, medan mät­ningarna för mellan­stadiet och hög­stadiet bygger på skill­naderna i läs­för­ståelse mellan de lägst och högst pres­terande eleverna. Studien under­söker sam­bandet mellan elevernas skol­resultat och faktorer som ursprung, kön, föräl­drars socio­ekonomiska bak­grund samt skol­systemets utform­ning.

Totalt hamnar Sverige på plats 25 av 41 jäm­förda länder, strax ovan­för den tredje­del som pres­terar allra sämst. Rapporten pekar även på att ett lands ekonomi inte är en garanti för ökad lik­värdig­het. Sverige hamnar till exempel långt efter länder som Lettland och Litauen, där de ekono­miska förut­sätt­ningarna är sämre men där lik­värdig­heten i skol­systemet rankas högre.

– Det är anmärknings­värt att Sverige inte ligger bättre till i en inter­nationell jäm­förelse, efter­som vi har en stark väl­färd. Det är djupt oro­väckande att barn riskerar att fastna i ett livs­långt utanför­skap för att skolan inte klarar av att kompen­sera för de skill­nader som finns i barns livs­villkor, säger Christina Heilborn, program­chef vid UNICEF Sverige.

Rapporten visar att skill­naderna i resultat mellan de bäst och sämst pres­terande eleverna i Sverige ökar ju äldre de blir. Nästan var femte femton­åring i Sverige bedöms inte ha de grund­läggande läs­kun­skaper som behövs för att på ett full­gott sätt kunna delta i sam­hälls­livet.

De senaste årens migra­tion har haft inverkan på Sveriges resultat, men enligt rapporten är det inte hela förkla­ringen till varför Sverige inte pres­terar bättre när det gäller att se till att det finns en kvali­tativ utbild­ning och en skola som klarar av att kompen­sera för ogynn­samma livs­för­hållanden. Andra fak­torer som spelar in och påverkar elevernas resul­tat är till exempel föräl­drarnas yrken och skill­naderna mellan olika skolor.

Enligt barn­konven­tionen har alla barn samma rätt att utveck­las till sin fulla poten­tial och att få den kun­skap som krävs för ett bra liv. Trots det ser till­gången till lik­värdig utbild­ning i de rika länderna i världen olika ut för olika barn. Risken är stor att barn som har en sämre utgångs­punkt än sina kamrater när de börjar skolan, hamnar i en ännu mer utsatt position om skolan inte klarar av att kompen­sera för olika för­utsätt­ningar.

– Att se till att barn får lik­värdig utbild­ning av god kvali­tet är den enskilt vikti­gaste skydds­faktorn mot utan­för­skap. Nu är det i stället barnets bak­grund som får styra över hur det ska gå i skolan. Det får konse­kvenser för det enskilda barnet, men också för sam­hället i stort, säger Christina Heilborn.

Rapporten under­stryker att ökad lik­värdig­het inte handlar om att sänka kvali­teten i skolan, snarare tvärtom. I länder med hög lik­värdig­het tenderar genom­snitts­resul­taten att vara höga. Likv­ärdig­het gynnar med andra ord alla elever, även dem som pres­terar bättre än genom­snittet.

UNICEF Sverige föreslår följande för att främja lik­värdig­heten i den svenska skolan:

  • Ökat statligt ansvar för en likvärdig skola, så att alla barn får till­gång till utbild­ning med hög kvalitet som kan kompen­sera för ogynn­samma livs­för­hållanden.
  • Tillgången till lik­värdig utbild­ning ska gälla för alla barn, med tidiga och riktade stöd­insatser till de barn som är mest utsatta.
  • Berörda barn ska själva få vara del­aktiga i åtgärder som rör dem.

Ladda ner rapporten

 

Barna­dödlig­heten sjunker – men det går för sakta

Trots stora framsteg med att sänka världens barnadödlighet de senaste åren, visar en ny rapport från UNICEF att det inte går tillräckligt snabbt. Framstegen är också mycket ojämnt fördelade över världen. Om inte mer görs kommer 56 miljoner barn under fem års ålder att dö fram till år 2030.

En nyfödd bebis sover vid undervisningssjukhuset i Juba, Sydsudan. Trots stora framsteg med att sänka världens barnadödlighet de senaste åren, går det inte tillräckligt snabbt. Foto: © UNICEF

En nyfödd bebis sover vid undervisningssjukhuset i Juba, Sydsudan. Trots stora framsteg med att sänka världens barnadödlighet de senaste åren, går det inte tillräckligt snabbt. Foto: © UNICEF

Antalet barn som dör före sin femårsdag världen över, har minskat drastiskt de senaste åren. Från 12,6 miljoner år 1990, till 5,4 miljoner år 2017. För barn i åldrarna 5-14 år har siffran också sjunkit, från 1,7 miljoner till under en miljon under samma period.

Men den nya rapporten visar att skillnaderna är enorma i världen. Barn som kommer från länder med de högsta döds­talen löper upp till 60 gånger högre risk att dö under sina första fem år, än de barn som kommer från länder med de lägsta döds­talen. Fram­stegen är ojämnt för­delade och det är många grupper som halkar efter i utveck­lingen.

Hälften av alla döds­fall bland barn under fem år skedde i Afrika, söder om Sahara, förra året. Där dog ett av 13 barn före sin femårs­dag. I hög­inkomst­länder var samma siffra ett av 185.

Sammanlagt dör ett barn under 15 års ålder var femte sekund (6,3 miljoner barn under 2017). Majori­teten dör innan de hinner fylla fem, och de flesta dör av or­saker som enkelt går att före­bygga med exempelvis vaccin, rent vatten och grund­läggande sjuk­vård.

Hur mamman har det är också en faktor. Barn till kvinnor som inte fått möjlig­het att studera löper mer än dubbelt så stor risk att dö före sin femårs­dag, jämfört med barn till kvinnor som gått gymnasiet eller har ännu högre utbild­ning.

Att minska ojämlik­heten världen över och satsa särskilt på de allra mest ut­satta barnen och mammorna är alltså av­görande för att komma till rätta med världens barna­dödlig­het. Om inte mer görs än idag kommer 56 miljoner barn under fem års ålder att dö fram till år 2030, och världen riskerar därmed att missa det upp­satta globala målet att få ner barna­dödlig­heten till 25 per 1 000 födda.

Läs hela rapporten här.

 

Barn som misshandlas behöver starkare skydd

Barn i Sverige som utsätts för våld i hemmet har ett för svagt rättsligt skydd. Ansvariga myndigheter ger inte det stöd och skydd som barnet har rätt till. Det visar en ny rapport från UNICEF Sverige.

Rapporten Vem skyddar mig från våld? lyfter fram barns egna berättelser om erfarenheter av våld i hemmet. I djupintervjuer berättar barn om våldet, men även om rättsprocessen, samhällets agerande och om vikten av att bli lyssnad på och tagen på allvar.

Ett återkommande tema är att myndigheterna brister i samverkan sinsemellan i ärenden som gäller våld mot barn. Det handlar även om rättsprocesser som inte är avslutade eller behandlingar som skjuts på framtiden. Avbruten eller oregelbunden skolgång är mycket vanligt. Många påtvingade flyttar och stora uppbrott är mönster som regelbundet återkommer. I rapporten vittnar barnen om vilka konsekvenserna har blivit för dem.

– Barn faller mellan stolarna och blir i värsta fall lämnade helt utan stöd, skydd eller upprättelse. De sviks av vuxenvärlden och av de system som är upprättade för att hjälpa dem, säger Christina Heilborn, chefsjurist vid UNICEF Sverige.

Det kan till exempel handla om de två systrarna som tvingas att umgås med sin pappa trots att han har hotat dem och utövat våld mot deras mamma. Eller flickan som misshandlas hemma och sedan traumatiseras ytterligare i den efterföljande utredningen. Liksom pojken som söker upprättelse för övergrepp som pappan har utsatt honom för, utan att bli trodd eller tagen på allvar.

I rapporten vittnar barnen om hur deras utsatthet förstärks i ett system som inte är anpassat till barn, och där rådande attityder leder till att vuxnas ord väger tyngre än barnens upplevelser. Den bilden delas av de vuxna experter som intervjuas i rapporten, och som möter våldsutsatta barn i sina olika professioner. Barn kommer många gånger inte till tals, utan får ofta ge efter för de vuxnas perspektiv och beslut.

Barnens berättelser visar dessutom att det rättsliga skyddet för våldsutsatta barn är för svagt, och det skulle förbättras genom att barnmisshandel erkänns som ett särskilt brott. Idag skiljer man inte på misshandel av barn och vuxna, vilket innebär att man måste tillämpa de lagar som gäller för misshandel och ofredande av vuxna även när barn är drabbade.

– Det ställer orimliga krav på barnet att visa vad det har blivit utsatt för. Barn förväntas kunna redogöra på ett vuxet sätt för vad som inträffat, till exempel när det gäller smärta och tidsangivelser. Det gör att barnet riskerar att inte uppfattas som trovärdigt, säger Christina Heilborn.

Lagens definition av vad som är våld mot barn är också alltför snäv. Lagstiftningen fokuserar på det fysiska våldet, men forskning visar att barn far lika illa av att utsättas för psykisk misshandel, som att till exempel tvingas bli vittne till våld i hemmet, men där är det rättsliga skyddet som svagast.

UNICEF Sverige kräver:

  • Att misshandel mot barn blir ett särskilt brott, och att en bestämmelse om det införs i brottsbalken.
  • Att alla former av våld mot barn, även psykiskt våld, ska vara straffbart.
  • Att det införs en tydlig lagreglering för hur polis, socialtjänst och rättsväsende ska samverka i ärenden som rör barn som utsätts för våld i hemmet.

Läs mer och skriv under våra krav.

Ingen klagorätt för barn – Sverige på efterkälken

Barn i Sverige har idag svårt att söka upprättelse när deras rättigheter har kränkts. Det saknas en instans dit barn kan vända sig och här har Sverige halkat efter jämfört med andra länder. Det visar en ny rapport från UNICEF Sverige.

I rapporten framkommer hur svårt det är för barn att få sin sak prövad, och hur de är utelämnade åt ett system som är utformat för vuxna. Men ett tilläggsprotokoll till FN:s konvention om barnets rättigheter ger barn och deras ombud möjlighet att framföra klagomål till FN:s barnrättskommitté. Sverige har dock hittills valt att inte skriva under protokollet.

– Sverige vill ju vara ett föregångsland när det gäller barns rättigheter, men ligger tyvärr inte i framkant när det handlar om barns klagorätt, säger Christina Heilborn, chefsjurist vid UNICEF Sverige.

Tilläggsprotokollet till barnkonventionen har hittills ratificerats av 36 länder, varav 22 är länder i Europa som till exempel Danmark, Finland, Tyskland och Frankrike. Ytterligare 51 länder har undertecknat protokollet, vilket är första steget i processen där länder visar att de står bakom innehållet.

Sverige har fått upprepad kritik av FN:s barnrättskommitté som har uppmanat regeringen att skyndsamt ratificera tilläggsprotokollet och att upprätta en nationell instans dit barn kan vända sig. I Sverige skulle det kunna vara Barnombudsmannen, men BO har idag inte mandat att ta emot enskilda ärenden från barn. Det är den enda ombudsmannen som inte kan ta emot enskilda ärenden från sin målgrupp.

Foto: Frank Aschberg

Rapporten, som har gjorts av Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet på uppdrag av UNICEF Sverige, har undersökt tre europeiska länder – Belgien, Irland och Norge – och jämfört barns möjlighet till individuell klagorätt. Inget av länderna har system som fungerar perfekt, men alla har system som är bättre än Sveriges, enligt rapporten.

Både i Belgien och på Irland kan Barnombudsmannen ta emot individuella klagomål från barn. Belgien har till exempel, förutom att ratificera tilläggsprotokollet, även tagit fram nationella och lokala möjliga vägar för barn som vill utkräva sina rättigheter. Det innebär att barn på lokal nivå kan vända sig till lokala barnombudsmän som i många fall gör individuella besök, och som i första hand använder sig av medling som ett led för att barnanpassa processen.

– Vi ser att Sverige har mycket att lära av andra länder på det här området. Vi har ett bristfälligt system som inte tar barns rättigheter på fullt allvar, säger Christina Heilborn.

Rapporten ger även exempel på verkliga situationer i Sverige där barns rättigheter har blivit åsidosatta, och där det har saknats möjlighet att få hjälp. Det kan till exempel röra sig om:

  • En 16-årig flicka som blir utsatt för våld i hemmet, men som nekas hjälp av socialtjänsten. Hon har ingenstans att vända sig med sina klagomål.
  • En 17-årig pojke som sitter frihetsberövad och isolerad nekas rätten att träffa sin familj under häktestiden. När pojken frias från misstankarna har han suttit häktad i tre månader. Hans rättigheter har kränkts på en rad punkter, men det finns ingenstans han kan vända sig för att få upprättelse.

UNICEF Sverige anser att om regeringen menar allvar med att höja barnkonventionens status och barns rättsliga ställning i Sverige måste följande göras:

  • Ratificera det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen om en individuell klagorätt för barn.
  • Inrätta barnanpassade klagomekanismer för barn när deras rättigheter har kränkts.
  • Se över hur Barnombudsmannens mandat kan utvidgas till att ta emot individuella klagomål från barn.

Läs hela vår rapport här.

Vill du få mer information om hur UNICEF arbetar för barns rättigheter i Sverige och i världen? Prenumerera på vårt nyhetsbrev:

 

Vi måste satsa mer på de minsta och mest utsatta barnen

Trots att barnadödligheten minskat kraftigt sedan år 2000 har antalet barn som dör inom sin första månad i livet ökat. Enligt en ny rapport som UNICEF och andra FN-organisationer tagit fram dör 7 000 bebisar varje dag. För att vända trenden krävs satsningar på de allra minsta och mest utsatta.

Runt om i världen dör 7 000 barn varje dag, innan de hunnit bli en månad gammal. UNICEFs senaste rapport visar att många liv skulle kunna räddas om globala ojämlikheter suddas ut. Foto: © UNICEF/Zammit

I Sverige är det ovanligt att barn dör under sin första månad i livet. Vore det inte konstigt att tänka sig en förlossningsklinik utan varken läkare, kuvöser eller syrgas? För de flesta i Sverige är det här självklarheter, men det är just bristen på förlossningskliniker, utrustning och utbildad personal som är huvudorsaken till att 7 000 barn dör varje dag, innan de hunnit leva ens en månad.

Många av de här barnen dör under sin allra första dag i livet. I åldersgruppen barn upp till fem år är det 15 000 som dör varje dag. Bland dem är det främst enkla infektionssjukdomar som lunginflammation, malaria och diarré som tar deras liv – sjukdomar som kan förebyggas.

Trots de här oacceptabla siffrorna är det viktigt att visa att utvecklingen ändå går år rätt håll. Barnadödligheten har mer än halverats sedan 1990 och i många länder har den minskat med över 80 procent. Men för de allra minsta barnen går det inte lika snabbt.

Den nya rapporten visar att många liv skulle kunna räddas om globala ojämlikheter suddas ut. Genom att förbättra tillgången till utbildad förlossningspersonal, vaccin och mediciner, ökad amning och bättre tillgång till rent vatten och sanitet, skulle en majoritet av dödsfallen kunna undvikas.

Ett exempel är Nepal. Här har antalet barn som dör före fem års ålder minskat från 141 till 35 barn per 1 000 födda sedan 1990. Jag besökte för några år sedan byn Gopetar som ligger långt upp i bergen i östra delen av landet. Här har det byggts en enkel förlossningsklinik.

Kliniken ger vård till cirka 5 500 personer och tar hand om ungefär nio förlossningar i månaden, dygnet runt. Lokala hälsoarbetare besöker kvinnorna i hemmet under graviditeten för kontroller. Mammorna får ett ekonomiskt bidrag om de föder på kliniken istället för hemma som är tradition. Kliniken har också köpt in en ambulans. Vid komplicerade förlossningar körs kvinnan till det större sjukhuset i Phiddim som ligger tre timmar bort på smala bergvägar.

I Gopetar föder nästan inga kvinnor barn i hemmet längre och mycket färre barn och mammor dör. I många fall kan alltså enkla och ganska billiga insatser leda till stora framsteg i att rädda barns liv.

UNICEF kämpar varje dag för att förändra och förbättra barns liv. Inget barn ska behöva dö av orsaker som går att förebygga. Läs hela rapporten här

Få länder har system för att stötta barns tidiga utveckling

85 miljoner barn under fem år får inte det stöd de behöver för att deras hjärnor ska utvecklas optimalt. I en ny rapport från UNICEF slås det fast att endast 15 länder i världen uppfyller kritiska kriterier för att stötta barns tidiga utveckling.

I en ny rapport från UNICEF slås det fast att endast 15 länder i världen uppfyller kritiska kriterier för att stötta barns tidiga utveckling. Foto: © UNICEF/Bito

Endast 15 länder i världen uppfyller kritiska kriterier för att stötta barns tidiga utveckling. Foto: © UNICEF/Bito

Två år av kostnadsfri förskola, betalda amningspauser under barnets första sex månader, sex månaders betald mammaledighet och fyra veckors pappaledighet hjälper till att lägga en bra grund för hjärnans utveckling under barnets första tid. Med dessa grundförutsättningar kan föräldrar lättare skydda sina barn och ge dem näringsrik kost och utvecklande lekar under de första avgörande åren i livet, när hjärnan växer som allra mest.

Endast 15 länder i världen uppfyller de kriterierna, där ingår bland annat Sverige, Frankrike, Portugal, Ryssland och Kina.

Rapporten lyfter också upp att miljontals barn under fem år tillbringar sin tid i osäkra miljöer som inte erbjuder stimulans. Ungefär 75 miljoner barn under fem år bor i områden som påverkas av konflikt, vilket ökar risken för stress som kan störa hjärnans utveckling.

  • Dålig näring, ohälsosam miljö och sjukdomar har bidragit till att 155 miljoner barn under fem är tillväxthämmade, vilket innebär att deras kroppar och hjärnor inte når sin fulla potential.
  • En fjärdedel av alla barn mellan två och fyra år, i 64 länder, tar inte del i aktiviteter som är avgörande för hjärnans utveckling, till exempel lek, läsning och sång.
  • Ungefär 300 miljoner barn bor i områden där luften är förorenad, vilket enligt forskningen kan skada barns hjärnor.

40 procent av de 85 miljoner barn som lever i 32 länder där inga av kriterierna är uppfyllda, återfinns i Bangladesh och USA. Att inte förse de mest utsatta barnen med goda utvecklingsmöjligheter i tidiga år förhindrar tillväxt för samhällen och ekonomier, varnar rapporten.

I genomsnitt spenderar regeringar runt om i världen mindre än två procent av sina utbildningsbudgetar på program för barns tidiga utveckling. Men rapporten betonar att sådana investeringar innebär ekonomisk vinst i framtiden. Varje dollar som investeras i program som stöttar amning genererar 35 dollar och varje dollar som investeras i omvårdnad och utbildning i tidiga år kan ge en vinst på upp till 17 dollar.

Barn behöver näringsrik kost och utvecklande lekar under de första avgörande åren i livet, när hjärnan växer som allra mest. Foto: © UNICEF/Nesbitt

Barn behöver näringsrik kost och utvecklande lekar under de första avgörande åren i livet, när hjärnan växer som allra mest. Foto: © UNICEF/Nesbitt

I rapporten uppmanas regeringar och den privata sektorn att stödja grundläggande nationella åtgärder till stöd för barns tidiga utveckling:

  • Investera i aktiviteter som stöttar barns tidiga utveckling i hem, skolor, samhällen och hälsokliniker, med fokus på de mest sårbara barnen.
  • Etablera familjevänliga policies, inklusive två års kostnadsfri förskoleutbildning, betald föräldraledighet och betalda amningspauser.
  • Ge tid och resurser till arbetande föräldrar som behövs för att stödja hjärnans utveckling hos barnen.
  • Samla in och sprida data om barns tidiga utveckling och uppföljning av resultaten när det gäller att nå de mest sårbara barnen och deras familjer.

Rapporten har tagits fram med stöd av H&M Foundation och utgör en viktig del av partnerskapet mellan UNICEF och stiftelsen. Samarbetet sker inom området barns tidiga utveckling och lärande, med målet att ge barn runt om i världen den bästa möjliga starten i livet och att göra dem bättre förberedda för skolan.

Här kan du läsa hela rapporten, och här hittar du mer information om samarbetet mellan UNICEF och H&M Foundation.

Vi måste nå de fattigaste

Nyligen släppte UNICEF rapporten "Narrowing the Gaps: The power of investing in the poorest children" som tar upp vikten av att fokusera på de mest utsatta barnen. Tidigare i vår reste UNICEF Sveriges Eva Dalekant till Madagaskar och fick se vilka positiva effekter investeringar i utsatta områden kan leda till.

Tack vare insatser har 12-åriga Elisabeth och 13-åriga Fleurisse fått en ny skolbyggnad med toaletter, handtvättställ och vattenfilter och byn de bor i har blivit ansluten till ett nytt vattensystem. I UNICEFs senaste rapport lyfts vikten av att satsa på de mest utsatta barnen. Foto: © UNICEF

Längs en grusväg på landsbygden i Madagaskar bor några av alla de cirka 850 miljoner människor som lever enligt definitionen ”extrem fattigdom”. De flesta har ett enkelt hus och en jordplätt där de kan odla tillräckligt med mat för familjens behov. Maten är dock enformig och saknar många näringsämnen. I bästa fall har familjen några getter eller får. Om skörden slår fel har de inga reserver att ta av. Vatten till hushållet hämtar de i enkel brunn i byn. Vattnet är ofta inte rent och de flesta har kroniska magproblem. Det är bara om någon i familjen blir riktigt sjuk de tar sig till vårdcentralen som ligger fyra mil bort.

I en liknande by bor 12-åriga Elisabeth och 13-åriga Fleurisse som ofta drabbats av bland annat diarré. Senaste gången blev Elisabeth så dålig att hon svimmade. Nu har deras skola fått en ny skolbyggnad med toaletter, handtvättställ och vattenfilter och hela byn har också blivit ansluten till ett nytt vattensystem. Det har har lett till att de numera nästan inte har några magproblem längre.

Vi vet vilka insatser som är effektiva 

Det är flickor och pojkar som Elisabeth och Fleurisse vi måste satsa ännu mer på att nå. Dels för deras rätt till exempelvis hälsovård, utbildning och grundläggande socialt skydd. Men också för att det är kostnadseffektivt. För varje dollar som investeras i sociala tjänster för de här utsatta barnen räddas dubbelt så många barn under fem år från att dö jämfört med om insatserna fokuserar på andra grupper i samhället.

Vi vet vilka insatser som är effektiva för att minska barnadödligheten; grundläggande sjukvård för kvinnor och barn, användandet av myggnät, amning under barnets första sex månader, tillgänglig mödra- och barnhälsovård, grundvaccinationer och ökad kunskap hos föräldrar om barnsjukdomar så att de söker vård i tid.

Många låginkomstländer har gjort stora framsteg i att minska antalet små barn som dör genom att bygga ut de här tjänsterna för de allra fattigaste. Ibland annat Malawi och Bangladesh har barnadödligheten minskat med 74 procent sedan 1990. Det här går att läsa mer om i UNICEFs nya rapport Narrowing the Gaps: The power of investing in the poorest children. För att kunna investera krävs dock stora resurser. Och det är vanliga människor som du och jag som kan bidra till att det här blir verklighet.

Var med oss i kampen för barn som Elisabeth och Fleurisse. Som Världsförälder ger du pengar varje månad och kämpar för utsatta barn varje dag, året runt. Läs mer här

UNICEF kräver lagliga vägar för barn på flykt

Antalet barn i världen som flyr ensamma har femfaldigats sedan 2010. Det visar en ny rapport från UNICEF som släpps idag. Majoriteten av dem söker sig till Europa. Barnen tvingas använda livsfarliga rutter och utsätts för våld, övergrepp och utnyttjande. Nu kräver UNICEF fler lagliga vägar för barn på flykt.

Antalet barn i världen som flyr ensamma har ökat med 500 procent sedan 2010. Foto: © UNICEF/Georgiev

Rapporten A child is a child visar de risker som barn utsätts för när de är på flykt. Situationen är särskilt allvarlig i Italien där 92 procent av barnen som anländer till landet är ensamkommande. Den centraleuropeiska rutten anses som en av världens farligaste. Under 2016 omkom 4 579 personer när de försökte korsa Medelhavet till Italien. 700 var barn. Majoriteten av barnens berättelser pekar på att de varit utsatta för människohandel eller utnyttjande på annat sätt. Det kan vara så många som 91 procent.

Orsakerna till att barn flyr ensamma är olika. Många flyr från våld, konflikter, förföljelse, fattigdom eller klimatförändringar. Andra har mer specifika anledningar som att förenas med sina familjer. Oavsett anledning finns det få lagliga vägar för barn att förflytta sig. Familjeåterföreningsregler är mycket restriktiva, humanitära visum existerar inte praktiken och andelen avtalade kvotflyktingar täcker endast 14 procent av behovet enligt FN:s flyktingorgan UNHCR.

I brist på lagliga vägar tvingas barnen att använda livsfarliga rutter och hamnar ofta i händer på smugglare och människohandlare. Våld, övergrepp och utnyttjande är vardag för många barn.

Alla barn har rätt att vara med sin familj

Trots alla faror stoppar det inte barnen från att fly utan trycker istället ner dem under ytan och i osäkerhet och fara. För att minska riskerna för barnen som flyr behövs det fler lagliga vägar att söka skydd, till exempel familjeåterförening. I Sverige har dock rättigheterna för flyktingar och asylsökande inskränkts i både lag och praktisk tillämpning. Regeringen har kraftigt begränsat möjligheten för familjer att återförenas här. Det betyder att den säkraste flyktvägen till Sverige för barn numera i praktiken är stängd.

Alla barn, oavsett rättslig status, har rätt till skydd mot övergrepp och utnyttjande. Alla barn har också rätt att vara med sin familj. Foto: © UNICEF/Georgiev

Alla barn, oavsett rättslig status, har rätt till skydd mot övergrepp och utnyttjande. Barn har även grundläggande rätt till utbildning och hälso- och sjukvård. Och rätt att vara med sin familj.

Nu kräver UNICEF fler lagliga vägar för barn på flykt för att hindra att barn utnyttjas och riskerar livet på flyktvägen. Familjer ska inte behöva splittras och de sociala skyddssystemen för barn måste stärkas. Sverige måste ta ett ansvar för sin nationella flyktingpolitik och vara en stark röst inom EU för de här frågorna.

Var med oss i kampen. Ge en gåva till vårt arbete för barn på flykt

Dålig kunskap om vården för placerade barn

Antalet barn som placeras utanför hemmet av socialtjänsten har ökat stadigt de senaste åren. Samtidigt är kunskapen liten om hur barn har det under vårdtiden, liksom vilka effekter som placeringen får på lång sikt. Det visar en ny rapport från UNICEF om barn och samhällsvård.

Foto: © Frank Aschberg

Foto: © Frank Aschberg

Rapporten ”Barn och samhällsvård – Vad vet vi om institutions- och familjehemsvården?” visar att barn lämnas till en samhällstjänst där det saknas kunskap om huruvida behandling och rehabilitering fungerar som det är tänkt. Snarare pekar fakta på att det i flera avseenden går sämre för placerade barn i vuxen ålder, än för barn i andra utsatta grupper.

– De barn som drabbas är de som är allra mest utsatta i vårt samhälle. Det är mycket allvarligt att insatser som är helt avgörande i ett barns liv, sätts in trots dålig kunskap om effekterna, säger Christina Heilborn, chefsjurist vid UNICEF Sverige.

År 2013 befann sig 32 500 barn någon gång under året i samhällsvård. Enligt Socialstyrelsens statistik har antalet dygnsplaceringar för barn och unga fortsatt att öka, liksom antalet LVU-placeringar. Antalet placerade barn förväntas dessutom öka markant på grund av det stora antalet ensamkommande barn som kom till Sverige under förra året.

Men trots den ökande trenden visar rapporten, som har tagits fram av forskare vid Stockholms universitet på uppdrag av UNICEF Sverige, att kunskapen är mycket liten om huruvida samhällsvården har positiva effekter för barnen, eftersom det råder brist på utvärdering. De studier som trots allt har gjorts pekar på att placerade barn har sämre tillgång till hälso- och sjukvård, skolgång och välfärd.

Rapporten visar att det är vanligt att vården avbryts i förtid inom de första åren. Nästan var tredje ungdomsplacering och nästan var sjätte placering för yngre barn slutar i ett sammanbrott inom en femårsperiod. Skälen för detta kan variera, men innebär ofta att skolgången avbryts för barnet, vilket på sikt kan få allvarliga konsekvenser.

– Vi vet att utbildning är den enskilt viktigaste kompenserande faktorn för utsatta barn, och därför är det helt avgörande att ansvariga myndigheter satsar på att se till att skolgången fungerar för barnen.

– Samhället har ett särskilt ansvar för de barn som är omhändertagna, och måste därför se till att de får sina rättigheter tillgodosedda, säger Christina Heilborn.

För att förbättra situationen för barn som är placerade av socialtjänsten föreslår UNICEF Sverige följande åtgärder:

  • Barn i samhällsvård måste själva få ökat inflytande och delaktighet i vårdens utformning och sin livssituation i allmänhet. Idag fattas många beslut ovanför barnens huvuden.
  • Alla barn måste få en likvärdig hälsovård och utbildning med hög kvalitet, oavsett social bakgrund.
  • Ökad samverkan mellan myndigheter som socialtjänst, hälso- och sjukvård samt skola, med barnets behov och rättigheter i fokus.

Läs hela rapporten här.

Barn på flykt blir allt fler

Nära 50 miljoner barn i världen har ryckts upp från sina hem och tvingats lämna dem bakom sig. 28 miljoner av dessa barn har flytt undan krig och konflikter, medan andra söker ett bättre och säkrare liv. Barn utgör en oproportionellt stor del av alla flyktingar, visar en ny rapport från UNICEF.

Rapporten ”Uprooted: The growing crisis for refugee and migrant children” skildrar den verklighet av krig och våld som miljoner barn och deras familjer upplever, och som gör att de hellre väljer en farlig flykt framför att stanna kvar hemma. Barnen, som ofta redan är traumatiserade av vad de har upplevt, riskerar att under färden utsättas för en rad faror som drunkning, undernäring, uttorkning, trafficking, kidnappning, våldtäkt och till och med mord.

Ett barn på flykt löper fem gånger större risk att inte få gå i skolan jämfört med andra barn. Foto: ©UNICEF/Georgiev

Ett barn på flykt löper fem gånger större risk att inte få gå i skolan jämfört med andra barn. Foto: ©UNICEF/Georgiev

Rapporten visar att:

  • Barn utgör en tredjedel av världens befolkning, men hälften av alla flyktingar. Barn utgör därmed en oproportionellt stor del – som dessutom är växande – av alla som söker skydd utanför sina hemländer. Antalet barn som befinner sig på flykt har fördubblats de senaste tio åren.
  • 28 miljoner barn har flytt från sina hem undan krig och konflikter. Av dem är tio miljoner flyktingar, en miljon är asylsökande, och uppskattningsvis 17 miljoner är internflyktingar inom sina egna hemländer, och i stort behov av humanitär hjälp.
  • Allt fler barn reser ensamma. Under 2015 var det över 100.000 ensamkommande barn som sökte asyl i 78 länder – en tredubbling sedan 2014. Ensamma barn löper störst risk för att utnyttjas och utsättas för övergrepp.
  • Cirka 20 miljoner barn har lämnat sina hem av en rad olika orsaker som exempelvis extrem fattigdom och flykt undan gängvåld. Många är särskilt utsatta för övergrepp och frihetsberövanden eftersom de saknar identitetshandlingar, har oklar rättslig status och det inte finns någon systematisk uppföljning av vad som händer med dem.

Enligt rapporten är det Turkiet som på senare tid har tagit emot flest flyktingar, och som troligen har det största antalet flyktingbarn i världen. Men i förhållande till befolkningsmängden är det Libanon som har tagit emot flest flyktingar – en av fem invånare i Libanon är en flykting. Om man däremot beaktar ett lands inkomstnivå, så är det Demokratiska republiken Kongo, Etiopien och Pakistan som har den högsta koncentrationen av flyktingar.

Barn som har lämnat sina hem går ofta miste om sin utbildning. Ett barn på flykt löper fem gånger större risk att inte få gå i skolan jämfört med andra barn. När de får möjlighet till skolgång hamnar de dessutom ofta i ett utanförskap och möts av diskriminering i olika former.

Utanför klassrummet finns det rättsliga hinder som gör att flyktingar och migranter inte får tillgång till sina rättigheter på samma sätt som övriga barn i landet ifråga. I värsta fall kan främlingsfientligheten trappas upp till direkta attacker. Enbart i Tyskland har myndigheterna kartlagt 850 attacker mot flyktingboenden under 2015.

– Barn bär aldrig ansvaret för krig och konflikter. Men de är alltid de mest utsatta, säger Véronique Lönnerblad, generalsekreterare för UNICEF Sverige.

– Vi måste ta ett delat globalt ansvar för att minska lidandet för barn på flykt och stärka deras rättigheter. För det krävs politisk vilja och handlingskraft.

UNICEF lyfter i rapporten sex förslag till åtgärder som kan skydda och stärka dessa barns rättigheter:

  • Barn som befinner sig på flykt måste skyddas från övergrepp, våld och utnyttjande.
  • Familjer måste hållas samman längs flyktvägen och vid slutdestinationen. Familjeåterföreningsärenden måste prioriteras och hanteras skyndsamt.
  • Frihetsberövande av barn som söker asyl måste upphöra. Det är inget brott att söka asyl och barn ska därmed inte frihetsberövas.
  • Alla barns rätt till oavbruten utbildning måste tillgodoses, samt att de har tillgång till vård, boende, mat samt juridiskt och psykosocialt stöd på samma villkor som övriga barn.
  • Beslutsfattare måste ta ansvar för att motverka grundorsakerna till de stora flyktingströmmarna.
  • Åtgärder som motverkar främlingsfientlighet, diskriminering och utanförskap måste främjas.

UNICEF finns på plats för barnen i konfliktdrabbade länder, i flyktingläger och längs flyktvägen. Men mer hjälp behövs. Var med och kämpa för barn på flykt, ge en gåva nu.

Hunger och sjukdomar drabbar barn i El Niños spår

Väderfenomenet El Niño är över men dess allvarliga effekter förvärras allt mer. I kombination med klimatförändringar har svår torka och översvämningar uppstått. Hunger, undernäring och sjukdomar hotar miljontals barn, säger UNICEF i en ny rapport. I östra och södra Afrika är läget allra värst.

Årets El Niño var en av de starkaste som någonsin registrerats. Nu är oron stor att väderfenomenets motsats, La Niña ska slå till senare i år och ytterligare förvärra krisen för barn i redan mycket utsatta områden. El Niño och La Niña är extrema väderförhållanden som skapas av förändringar i vattentemperaturen i Stilla havet.

Harko, 12, bor i Etiopien. Hon har tvingats hoppa av skolan då bristen på vatten är så stor att hon måste gå och leta efter vatten nästan varje dag. Miljoner barn är drabbade av matbrist och vattenbrist i östra och södra Afrika. Foto: © UNICEF Ethiopia/Ayene

Barn och deras familjer har rest i upp till tio timmar för att komma till den här vattenstationen i centrala Etiopien. Vattnet är varmt och salt och barnen och djuren dricker från samma tråg. Mammor berättar att barnen får diarréer men det finns inga alternativ. Det här är deras närmaste vattenkälla på flera mils avstånd. Foto: © UNICEF Ethiopia/Ayene

I östra och södra Afrika har barnen drabbats hårdast

UNICEFs rapport visar att 26,5 miljoner barn i östra och södra Afrika är i behov av hjälp. Mer än en miljon barn behöver behandling mot svår akut undernäring. Många familjer har helt slut på resurser. De har redan sålt allt de äger och hoppar över måltider för att få den lilla mat de har (om någon) att räcka längre. I flera länder riskerar årtionden av utveckling och framsteg att utplånas.

Ökad risk för spridning av zika och hiv

Bristen på rent vatten har i många länder lett till en ökning av sjukdomar som denguefeber, diarré och kolera, som alla kan vara livshotande för barn. I Sydamerika har El Niño skapat goda förhållanden för myggan som bland annat kan sprida zikaviruset. Om La Niña slår till kan det bidra till att viruset sprids till nya områden.

I rapporten uttrycker UNICEF också stor oro för att södra Afrika kan drabbas av en ökad spridning av hiv. Bromsmediciner tas ofta tillsammans med mat och människors små resurser kommer användas till att hitta mat snarare än att besöka vårdcentraler. Att sälja sex kan också bli ett sätt att överleva.

Brian, 18 månader, sitter i mamma Felegesis knä vid distriktssjukhuset i Balaka, Malawi. Bredvid sitter UNICEFs ansvarige för mat och näring i Malawi, Misheck Mwambakulu. Mer än en miljon barn i östra och södra Afrika behöver behandling mot svår akut undernäring. Foto: © UNICEF/Rich

Zimbabwe. Solven Chipenyus dotter har fått näringsrik nötkräm för att tillfriskna från undernäring. Foto: © UNICEF/Mukwazhi

Vad gör UNICEF?

UNICEF stöttar drabbade samhällen och särskilt de mest utsatta barnen. Tillsammans med regeringar och partners gör vi bland annat följande:

  • Behandlar barn som lider av undernäring. Till Etiopien har vi exempelvis levererat mer än 500 000 kartonger med näringsprodukter, det största globala inköpet av näringsprodukter som UNICEF någonsin har gjort.
  • Ger akutsjukvård.
  • Tillhandahåller rent dricksvatten. I östra och södra Afrika nådde vi omkring 2,7 miljoner människor med rent vatten under årets första månader.
  • Vaccinerar barn mot farliga sjukdomar.
  • Informerar om vikten av god sanitet och hygien.
  • Utbildar och ger stöd inom hiv. I östra och södra Afrika nådde vi mer än 100 000 människor under årets första månader.
  • Stöttar skolor och hjälper dem att hålla öppet genom att dela ut vatten och mat till eleverna.
  • Stöttar utsatta familjer med mat och kontantbidrag för att minska risken för att barn börjar arbeta.

Men ännu mer hjälp behövs. Läget för barnen är akut och vi måste agera nu för att förhindra en svältkatastrof. Det är inte omöjligt, tillsammans kan vi rädda barns liv. Ge en katastrofgåva idag.

Läs hela rapporten It’s not over – El Niño’s impact on children.

Fattigdom och död väntar de mest utsatta barnen

Världens länder måste satsa mer på de mest utsatta och fattigaste barnen. Annars kommer 69 miljoner barn under fem år att dö fram till år 2030 av orsaker som hade kunnat förhindras. Det fastslår UNICEF i sin årliga rapport om läget för barn i världen.

Andra exempel på vad som händer om inte utvecklingen vänds är att 167 miljoner barn kommer att leva i extrem fattigdom, och 750 miljoner kvinnor kommer att ha gifts bort som barn vid 2030, det år som de nya globala utvecklingsmålen ska ha uppfyllts.

Rapporten The State of the World’s Children visar vad som väntar de fattigaste barnen i världen om inte regeringar, givare, företag och organisationer trappar upp insatserna för dem. För trots de stora framsteg som har gjorts för att rädda barns liv och lyfta människor ur fattigdom, så har satsningarna inte fördelats jämnt eller rättvist, och därmed inte nått alla.

– Vi står inför ett val. Antingen satsar vi på de allra fattigaste barnen nu, eller så tillåter vi att världen blir mer orättvis och uppdelad, säger Véronique Lönnerblad, generalsekreterare vid UNICEF Sverige.

Rapporten pekar på hur exempelvis barnadödligheten har mer än halverats sedan 1990, och att antalet människor som lever i extrem fattigdom också i det närmaste har halverats jämfört med 1990. Men många barn halkar efter och får inte del av den positiva utvecklingen.

Värst är läget i Afrika, i länder söder om Sahara. Av de barn i världen som lever i extrem fattigdom kommer nio av tio att bo i den här regionen år 2030 om inte den nuvarande trenden bryts. Foto: © UNICEF/Beechey

Värst är läget i Afrika, i länder söder om Sahara. Av de barn i världen som lever i extrem fattigdom kommer nio av tio att bo i den här regionen år 2030 om inte den nuvarande trenden bryts. Foto: © UNICEF/Beechey

De allra fattigaste barnen löper till exempel dubbelt så hög risk att dö innan de har hunnit fylla fem år, jämfört med de rikaste barnen i länder med hög barnadödlighet. Över stora delar av Sydasien och i afrikanska länder söder om Sahara, löper barn som föds av mammor utan någon utbildning, tre gånger så stor risk att dö innan fem års ålder jämfört med de barn som har mammor med grundskoleutbildning. Flickor från de allra fattigaste familjerna gifts också bort som barn i betydligt högre grad än flickor från de rikare familjerna.

Värst är läget i Afrika, i länder söder om Sahara. Av de barn i världen som lever i extrem fattigdom kommer nio av tio att bo i den här regionen år 2030 om inte den nuvarande trenden bryts.

Utbildning spelar en avgörande roll för att förändra barns liv. Trots det har andelen barn som inte går i skolan ökat sedan 2011, samtidigt som många barn som går i skolan får en undervisning med mycket dålig kvalitet. Runt 124 miljoner barn går idag inte i grundskolan, och nära två av fem barn som går ut mellanstadiet har inte lärt sig att läsa, skriva och räkna. Nästan hälften av de offentliga medlen till utbildning i fattiga länder går till de tio procent rikaste barnen.

Rapporten framhåller att det kan medföra både omedelbara och långsiktiga fördelar om man satsar på de mest utsatta barnen. Genom exempelvis kontantbidrag kan man  hjälpa barn att gå kvar i skolan längre, och se till att de når högre utbildningsnivåer. För varje ytterligare år som ett barn går kvar i skolan ökar inkomsten senare i livet med i genomsnitt tio procent. På motsvarande sätt minskar fattigdomen i ett land när det genomsnittliga antalet skolår ökar i landet.

Orättvisor och djupa klyftor i samhället går att överbrygga, betonar rapporten. Men det krävs bättre data, innovativa lösningar på gamla problem och att samhällen investerar mer rättvist för att nå de mest utsatta barnen så att de får sina rättigheter tillgodosedda.

Läs hela rapporten här.

“Om du försöker springa skjuter de dig. Det är som slavhandel.”

Mer än nio av tio barn som anländer till Europa via Italien är ensamkommande. I en ny rapport varnar UNICEF för hur barnen i allt större utsträckning riskerar att utnyttjas, utsättas för kraftigt våld eller att dö.

I rapporten Danger every step of the way säger UNICEF att under årets första fem månader anlände 7 009 ensamkommande barn från Nordafrika till Italien. Det är en fördubbling jämfört med samma period förra året. Rapporten visar på de fruktansvärda risker ungdomar utsätts för när de flyr från konflikter, utsatthet och fattigdom.

Totalt rapporterades 2 809 dödsfall i Medelhavet från första januari till början av juni, jämfört med 3 770 under hela förra året. Många av de döda är barn.

Tvillingarna Aimamo och Ibrahim, 16 år, arbetade på en farm i Libyen under två månader för att ha råd att betala människosmugglarna som skulle ta dem till Italien. Foto: © UNICEF/Gilbertson

Tvillingarna Aimamo och Ibrahim, 16 år, arbetade på en farm i Libyen under två månader för att ha råd att betala människosmugglarna som skulle ta dem till Italien. Aimamo jämför upplevelsen med slavhandel. Foto: © UNICEF/Gilbertson

Beroende av människosmugglare

Ensamkommande barn är ofta beroende av människosmugglare och ett system där de tvingas betala längs med vägen – något som gör barnen sårbara för utnyttjande.

Tvillingarna Aimamo och Ibrahim, 16 år, arbetade på en farm i Libyen under två månader för att ha råd att betala smugglarna.

– Om du försöker springa skjuter de dig och du dör. Om du slutar arbeta blir du slagen. Det är precis som slavhandel. När jag tog en paus en gång i fem minuter blev jag slagen med en käpp. Efter arbetet blev vi inlåsta, berättar Aimamo.

Sexuellt våld är vanligt

Många barn utnyttjas och utsätts för sexuellt våld. Socialarbetare i Italien har rapporterat till UNICEF att både pojkar och flickor har utsatts och tvingats till prostitution i Libyen. Några av flickorna var gravida när de kom till Italien, efter att ha blivit våldtagna.

På grund av människosmugglingens natur finns inga pålitliga siffror på hur många flyktingar och migranter som dör eller försvinner.

– Det är en tyst och desperat situation, säger Marie Pierre Poirier, UNICEFs särskilda koordinator för flyktingkrisen i Europa. Tiotusentals barn utsätts för de här riskerna varje dag, och hundratusentals är beredda att riskera allt under en flykt.

Toppen av isberget

UNICEF misstänker att vi hittills bara sett toppen av isberget när det gäller barn som försöker ta sig över Medelhavet. 235 000 migranter befinner sig just nu i Libyen, varav tiotusentals är ensamkommande barn.

– Varje land som barnen lämnar, reser igenom eller ansöker om asyl i har en skyldighet att etablera skyddssystem som fokuserar på de risker som ensamkommande barn utsätts för, säger Marie Pierre Poirier. Det finns en möjlighet inom EU och andra destinationsländer att se till att det finns säkra och lagliga vägar för barnen.

Läs hela rapporten här.

UNICEF finns på plats för barnen i konfliktdrabbade länder, i flyktingläger och längs flyktvägen. Men mer hjälp behövs. Var med och kämpa för barn på flykt, ge en gåva nu.

Sverige sviker de mest utsatta barnen

Sverige ligger dåligt till när man mäter hur långt utsatta barn tillåts halka efter. I en jämförelse mellan rika länder hamnar Sverige långt ner på listan. Våra grannländer ligger däremot i topp, visar en ny rapport från UNICEF om hur sociala orättvisor slår mot barn i höginkomstländer.

report card

Report Card 13, Fairness for Children: A league table of inequality in child well-being in rich countries har undersökt hur stora klyftorna tillåts bli mellan de tio procent av barnen som är mest utsatta i samhället, och de barn som utgör genomsnittet. Rapporten har studerat barns situation inom fyra områden: inkomst, utbildning, hälsa och välbefinnande.

När resultaten från dessa områden slås samman till en övergripande jämförelse hamnar Sverige långt ner på listan – på 23:e plats av 35 länder. Det är strax ovanför den sämsta gruppen av länder, och långt bakom Danmark, Finland och Norge som intar topplaceringarna. Israel och Turkiet är de länder som ligger längst ner i bottenskiktet.

– Det är mycket allvarligt att klyftorna i Sverige ökar, och att många barn halkar efter och hamnar i ett socialt utanförskap där de riskerar att fastna, säger Christina Heilborn, programchef vid UNICEF Sverige.

Rapporten visar att klyftorna mellan barn har ökat i många av de undersökta länderna. Sverige tillhör de länder som har fallit mest, efter att tidigare ha placerat sig bland toppländerna inom flera områden.

När det gäller inkomst har rapporten undersökt de relativa inkomstskillnaderna, det vill säga hur långt man låter de mest utsatta barnen halka efter de barn som lever i familjer med en medianinkomst. Här hamnar Sverige i mittenskiktet (plats 16 av 41 jämförda länder), medan övriga nordiska länder ligger i topp.

Det relativa inkomstgapet i Sverige har ökat genom att medianinkomsten har ökat. Många andra länder uppvisar tvärtom minskade inkomstklyftor. I exempelvis Finland har den mest utsatta gruppen fått ökade inkomster i snabbare takt än medianinkomsttagarna.

Rapporten visar även hur många barn som tillåts falla under genomsnittselevens nivå när det gäller läsförståelse, matematik och naturvetenskap vid 15 års ålder. Sverige ligger under medel bland OECD-länderna (plats 29 av 37), och intar tillsammans med Finland en särställning eftersom kunskapsklyftorna ökar samtidigt som genomsnittsresultaten faller i båda länderna.

Ojämlikheten när det gäller barns hälsa ökar i de flesta länder, enligt rapporten som har undersökt hur barn i åldrarna 11-15 år själva upplever att de mår. I Sverige uppger nästan vart femte barn att de har dagliga psykosomatiska hälsoproblem som huvudvärk och illamående, vilket är den högsta siffran i Skandinavien. Skillnaderna är stora mellan könen – i samtliga länder mår flickor överlag sämre än pojkar.

En ljuspunkt är att ojämlikheten när det gäller ohälsosam kost och fysiska aktiviteter har minskat på många håll. Den mest utsatta gruppen barn i Sverige äter lite mer frukt och grönt än tidigare, vilket är det enda område som har förbättrats jämfört med tidigare undersökningar.

När det gäller barns välbefinnande ligger Sverige lägst bland de skandinaviska länderna (plats 17 av 35).

– De barn som är mest utsatta i samhället drabbas på så många olika sätt av att inte få tillgång till sina rättigheter. Följderna för barnet kan bli avbruten skolgång, missbruk, kriminalitet och arbetslöshet, och det är därför viktigt att politiker och beslutsfattare tar till sig de här oroväckande resultaten, säger Christina Heilborn.

För att bryta det sociala utanförskapet bland barn föreslår UNICEF Sverige följande:

  • Tidiga och riktade insatser till de barn som är mest utsatta.
  • Ökad samverkan mellan myndigheter som skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård för att minska den sociala utsattheten.
  • Att alla barn ska få en likvärdig, kvalitativ utbildning, oavsett social bakgrund.
  • Att barn som berörs själva får vara delaktiga i insatser som rör dem.

Läs hela rapporten här.