Gå till innehållet
Laddar…

Rättsligt vakuum för barn till EU-migranter

Barn som är EU-medborgare och lever i utsatthet i Sverige befinner sig i ett rättsligt vakuum utanför samhällets skyddsnät. Deras ställning är till och med sämre än papperslösa barns. Det visar en ny rapport från UNICEF som har undersökt det rättsliga läget för dessa barn.

Foto: © Frank Aschberg

Foto: © Frank Aschberg

Barn till så kallade EU-migranter, som till exempel vistas i Sverige för att tigga, behandlas inte bara annorlunda än andra barn i Sverige. Det råder också stor oklarhet och förvirring kring deras rätt till utbildning, hälso- och sjukvård samt socialt skydd och stöd.

Rapporten Vilka rättigheter har barn som är EU-medborgare och lever i utsatthet i Sverige? visar på otydliga regler och tolkningar av gällande lagstiftning från myndigheters och beslutsfattares sida. Följden blir att det är högst godtyckligt vilka insatser och stöd som barnen får från exempelvis skola, sjukvård och socialtjänst.

– Vi visste att rättsläget var oklart, men det visade sig att de här barnen i princip helt saknar rättsligt skydd. De befinner sig längst ner i samhället, säger Christina Heilborn, programchef vid UNICEF Sverige.

Forskare vid Barnrättscentrum vid Stockholms universitet har på UNICEF Sveriges uppdrag genomfört granskningen. Där framkommer att till och med barn som är papperslösa i Sverige har starkare och tydligare rättigheter än EU-migranternas barn.

FN:s barnkonvention slår fast att alla barn som vistas i ett land har samma rätt till exempelvis skola, sjukvård och skydd, men trots det finns en överhängande risk för att dessa barn nekas sina grundläggande rättigheter.

– Vi ser en ovilja hos politiker att garantera alla barn samma rättigheter. Det är märkligt med tanke på att det är 25 år sedan Sverige skrev under barnkonventionen, säger Christina Heilborn.

Rapporten pekar på det faktum att EU:s principer om likabehandling och fri rörlighet inte är anpassade efter samhället idag, där ett växande antal fattiga unionsmedborgare kommer till Sverige för att söka försörjning. Därför krävs det lagändringar och politiska ställningstaganden, anser UNICEF Sverige som bland annat föreslår att:

  • Barnkonventionen måste följas så att alla barn får sina rättigheter respekterade.
  • Lagstiftningen måste ändras så att barn som är EU-medborgare och lever i utsatthet får sina rättigheter tillgodosedda.
  • Kommuner och myndigheter måste få riktlinjer och vägledning för att undvika godtycklig tolkning av gällande rätt, och för att främja likhet inför lagen för alla barn.

Läs hela rapporten här.

Om barnkonventionen gällde som lag skulle fler svenska lagar och bestämmelser som rör barn tas på större allvar och gälla alla barn i Sverige. Läs mer om barnkonventionen.

UNICEF-seminarium om minderåriga EU-migranter 24/9

Torsdag den 24 september anordnar UNICEF Sverige ett seminarium om vilka rättigheter barn har som lever i Sverige som utsatta EU-medborgare. Samtidigt släpps en rapport som belyser det rättsliga läget för de här barnen i Sverige idag.

En grupp barn som uppmärksammats särskilt på senare tid är barn som är EU-medborgare och som lever i utsatthet i Sverige. Barnens rättsliga ställning är oklar och det råder oenighet kring vilka rättigheter de har. För att få mer kunskap i frågan har UNICEF Sverige gett i uppdrag till Barnrättscentrum på Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, att ta fram en rapport som belyser det rättsliga läget för dessa barn, sett ur ett barnrättsperspektiv.

Medverkar gör bland annat Martin Valfridsson, nationell samordnare för utsatta unionsmedborgare som vistas tillfälligt i Sverige

Tid: Torsdagen den 24/9 kl 9-11 (Kaffe och smörgås serveras från kl 08.30)
Plats: Sveavägen 9 (ett av Hötorgshusen)

Anmäl dig här, senast 20 september. Var vänlig uppge både namn och organisation vid anmälan. För frågor om seminariet och anmälan, kontakta Therése Quiding: therese.quiding@unicef.se

Rapporten kommer att finnas tillgänglig och delas ut till samtliga deltagare på seminariet.

Varmt välkomma!

Åtta barn dödas eller skadas varje dag i Jemen

Över tusen barn har hittills dödats eller skadats i Jemen som en direkt följd av konflikten som förvärrades den 26 mars i år, enligt en rapport från UNICEF. Omkring 10 miljoner barn är i akut behov av humanitär hjälp.


Sedan konflikten förvärrades beräknas omkring 400 barn ha dött och 600 barn ha skadats allvarligt. UNICEF varnar dock för att den verkliga siffran förmodligen är mycket högre.

– Den här konflikten är en tragedi för barnen i Jemen, säger Julien Harneis, chef för UNICEF i Jemen.

Dekrah Mobarak, 11 år, är ett av de barn som lever i ständig skräck på grund av konflikten:

– Jag är så rädd. Ljudet av bomberna skrämmer mig. Jag är äldst av mina fyra syskon så jag borde vara stark, men jag kan inte hjälpa det. Jag vågar inte somna eftersom jag är rädd för att dö under natten.

Bristande sjukvård, undernäring bland barn, stängda skolor och många barn som har värvats av militära grupper är bara några av konfliktens effekter som har drabbat Jemen – ett av arabvärldens fattigaste länder.

– Barn dödas av bomber eller skott och de som överlever möter det växande hotet från sjukdomar och undernäring. Så här får det inte fortsätta, säger Julien Harneis.

80 procent av landets barn är i akut behov av humanitär hjälp

Barnen i Jemen är drabbade på flera nivåer:

  • Mer än 1,3 miljoner människor har tvingats fly från sina hem.
  • Antalet barn som har rekryteras eller används i konflikten har mer än fördubblats – från 156 barn 2014 till 377 barn hittills i år.
  • 15,2 miljoner människor saknar tillgång till grundläggande hälso- och sjukvård, 900 vårdinrättningar har varit stängda sedan 26 mars.
  • 1,8 miljoner barn riskerar att drabbas av någon form av undernäring.
  • 20,4 miljoner människor är i behov av stöd för att skapa eller bibehålla tillgång till rent vatten och sanitet på grund av bränslebrist, skador på infrastrukturen och otrygghet.
  • Nästan 3600 skolor har stängts, vilket påverkar över 1,8 miljoner barn.

Vad gör UNICEF?

UNICEF har varit på plats i Jemen sedan början av konflikten. Vi har personal som arbetar över hela landet med livräddande hjälp i form av bland annat distribution av rent vatten och behandling av barn med undernäring, diarré, mässling och lunginflammation. Under de senaste sex månaderna har UNICEF även hjälpt till med psykologiskt stöd för 150 000 barn som har drabbats av konflikten. 280 000 personer har utbildats i hur man undviker skador av odetonerade minor.

Rapporten Yemen: Childhood under threat  finns att läsa här.

Barnen i Jemen behöver all hjälp de kan få. UNICEF kommer att stanna så länge som barnen behöver oss. Ge en katastrofgåva idag så är du med och räddar barns liv. Tack.

Brist på sanitet bromsar framsteg inom hälsa

Ökad tillgång till rent vatten har lett till stora framsteg inom hälsa och minskad barnadödlighet. Men för 2,4 miljarder människor hotar bristande sanitet att bromsa dessa framsteg, varnar UNICEF och WHO i en gemensam rapport.

Rachna Lodha och Preeti Lodha tvättar sina händer vid skolan i byn Hilgna, i Indien. © UNICEF/Romana

Rachna Lodha och Preeti Lodha tvättar sina händer vid skolan i byn Hilgna, i Indien. © UNICEF/Romana

I rapporten undersöktes tillgången till rent vatten och sanitet i förhållande till millenniemålen, och visar att en av tre människor i världen saknar tillgång till god sanitet. Sammanlagt handlar det om 2,4 miljarder människor, varav 946 miljoner fortfarande tvingas uträtta sina behov utomhus.

– Innan alla har tillgång till god sanitet kommer kvaliteten på vattnet att hotas, och människor kommer fortsätta att dö av vattenburna sjukdomar, säger Dr. Maria Neira vid WHO:s departement för folkhälsa. För att främja människors hälsa är det nödvändigt att göra större framsteg inom sanitet, framför allt på landsbygden och i eftersatta områden.

Stora framsteg för rent vatten

Tillgång till rent vatten har lett till stora framsteg för länder världen över. Sedan 1990 har 2,6 miljarder människor fått förbättrade vattenkällor vilket innebär att 91 procent av världens befolkning nu har tillgång till rent vatten – en siffra som fortsatt stiger. I Afrika, söder om Sahara, har cirka 47 000 människor om dagen fått rent vatten under de senaste 25 åren (sammanlagt 427 miljoner).

Barnadödligheten har också minskat stadigt. Idag dör färre än 1 000 barn under fem år varje dag på grund av smutsigt vatten, dålig sanitet och hygien. För 15 år sedan var antalet över 2 000.

Foto: © UNICEF/Noorani

Foto: © UNICEF/Noorani

Men saniteten halkar efter

Framstegen när det gäller tillgång till god sanitet har samtidigt inte varit lika stora. Några orsaker är otillräckliga investeringar i kampanjer för att förändra beteenden, brist på prisvärda produkter för fattiga, och sociala normer som accepterar eller till och med uppmuntrar att människor gör sina behov i det fria.

Sedan 1990 har 2,1 miljarder människor fått tillgång till förbättrad sanitet, men trots det har världen just nu missat millenniemålet med nära 700 miljoner människor. Idag har 68 procent av världens befolkning tillgång till god sanitet – millenniemålet är 77 procent.

Tillgång till rent vatten, sanitet och hygien är avgörande för att förebygga en mängd sjukdomar – så som trakom och inälvsmask. I områden där människor gör sina behov i det fria ökar också risken för stunting – att hämmas i sin fysiska och mentala utveckling på grund av undernäring – något som drabbar 161 miljoner barn världen över.

7 av 10 som saknar god sanitet lever på landsbygden, liksom 9 av 10 som tvingas uträtta sina behov utomhus.

Inom de nya utvecklingsmålen som ska sättas av FN:s generalförsamling i september finns målet att ingen ska behöva göra sina behov utomhus år 2030. Enligt UNICEF och WHO skulle det kräva en fördubbling av de utbildningsinsatser som görs idag, särskilt i södra Asien och i Afrika söder om Sahara.

För att minska ojämlika klyftor och uppnå tillgång till rent vatten och sanitet för alla anser UNICEF och WHO att världen behöver:

  • medvetet och starkt fokus på dem som är svårast att nå, särskilt fattiga på landsbygden
  • uppdelad data för att kunna särskilja de områden och befolkningar som avviker från de nationella genomsnitten
  • innovativ teknik och tillvägagångssätt för att nå hållbara och prisvärda lösningar kring sanitet i fattiga områden
  • ökade insatser för att förbättra hygienen i hem, skolor och vid hälsocentraler

– Vad statistiken visar är behovet att fokusera på ojämlikheter för att nå hållbara framsteg, säger Sanjay Wijesekera, chef för UNICEFs globala program inom vatten, sanitet och hygien. Om vi ska uppnå god sanitet för alla till år 2030 måste vi se till att de mest utsatta kan börja göra framsteg redan idag.

Hela rapporten finns att läsa här.

Fokus krävs på de fattigaste barnen

Miljoner av världens fattigaste barn lämnas på efterkälken när resten av världen gör stora framsteg. De riskerar att inte få gå i skola, att drabbas av kronisk undernäring och att dö innan de har fyllt fem år. Världen sviker dessa barn och nu krävs ett fokus på dem, fastslår UNICEF i en ny rapport.

Foto: © UNICEF/Volpe

Foto: © UNICEF/Volpe

Slutsatsen i rapporten Progress for Children, där UNICEF följer upp hur världens länder har uppfyllt FN:s millenniemål, är att det har gjorts betydande framsteg för många, samtidigt som de allra mest fattiga och utsatta barnen halkar efter.

– Millenniemålen har hjälpt världen att inse vilka framsteg som görs, men de har också visat oss hur många barn som vi lämnar bakom oss, säger Véronique Lönnerblad, generalsekreterare för UNICEF Sverige. Dessa barns liv och framtid spelar roll, inte bara för dem själva, utan också för deras familjer och samhällen.

Ojämlikheterna både mellan och inom länderna är fortfarande stora. Barn i de fattigaste familjerna löper dubbelt så stor risk att dö före sin femte födelsedag, och fem gånger så hög risk att inte få gå i skolan jämfört med barn i familjer som har det bättre ställt.

Om man fortsätter att misslyckas med att nå ut till de fattigaste barnen kommer det att få dramatiska följder:

  • Ytterligare 68 miljoner barn kommer att dö innan de har fyllt fem år av orsaker som kan förhindras, innan år 2030.
  • Uppskattningsvis 119 miljoner barn kommer fortfarande att vara kroniskt undernärda 2030.
  • En halv miljard människor kommer fortfarande att uträtta sina behov utomhus 2030, vilket medför en allvarlig risk för barns hälsa.

Men rapporten framhåller också de stora framsteg som har gjorts sedan 1990, då millenniemålen antogs:

  • Barnadödligheten har mer än halverats: från 90 dödsfall per 1 000 barn som föds levande, till 43 dödsfall per 1 000 barn.
  • Kronisk undernäring bland barn har minskat med 41 procent.
  • Mödradödligheten har minskat med 45 procent.

Det går också att se att gapen mellan de fattigaste och de rika minskar på många håll. I många länder ökar barns överlevnad och deras skolgång även i de allra fattigaste familjerna. Men rapporten pekar på att framstegen exempelvis inte når de nära sex miljoner barn som varje år dör innan de hunnit fylla fem, eller de 289 000 kvinnor som varje år dör när de föder barn.

Världens ledare förhandlar nu fram de nya globala utvecklingsmål som ska ersätta millenniemålen som gäller till december 2015. UNICEF slår i rapporten fast att världssamfundet måste fokusera på de fattigaste och mest utsatta när de nya målen för de kommande 15 åren antas. Länderna måste till exempel bli bättre på att samla in data och kunskap om dessa grupper för att kunna rikta rätt insatser till dem. Bättre lokal hälsovård, utbildning och sociala skyddsnät kan hjälpa barn att överleva och utvecklas. Och smarta investeringar som är skräddarsydda för de mest utsatta barnen kan skapa förbättringar både på kort och lång sikt.

Vill du vara med och kämpa för utsatta barn världen över? Bli Världsförälder idag.

Var femte som smittas av ebola är ett barn

En ny rapport från UNICEF visar att barn utgör 20 procent av de som smittats med ebola i Guinea, Liberia och Sierra Leone. Rapporten visar hur dramatiskt sjukdomen påverkat barn i några av världens mest sårbara länder, och hur viktigt det är att stärka bland annat sjukvården för framtiden.

Foto: © UNICEF/Naftalin

Tamba, 19 månader, förlorade sin mamma i ebola. Nu bor han vid ett center som stöds av UNICEF, och observeras för symptom under 21 dagar. Rose som arbetar på centret har själv överlevt sjukdomen. Foto: © UNICEF/Naftalin

– Utbrottet är inte över förrän vi har noll nya fall och varje person som har kommit i kontakt med en ebolapatient har spårats och undersökts. Vi har inte råd att slappna av ännu, säger Barbara Bentein, UNICEFs globala koordinator för ebola.

För att skydda barnen och deras samhällen är det kritiskt viktigt att sjukdomen stoppas, samtidigt som grundläggande tjänster som sjukvård och skola återuppbyggs och stärks. Rapporten visar bland annat att av mer än 24 000 smittade är omkring 5 000 barn. Mer än 16 000 barn har förlorat en eller båda sina föräldrar eller vårdnadshavare. Många av de nio miljoner barn som lever i de drabbade områdena har tvingats uppleva död och ett lidande som inte går att förstå.

Rapporten visar också på den viktiga roll som samhällena själva spelar för att stoppa sjukdomen, och visar uppmuntrande resultat när det gäller säkra beteenden. I till exempel Liberia visar en undersökning att 72 procent av befolkningen nu är säkra på att personer som visar symptom på ebola får bättre vård vid vårdcentraler än hemma. Ett mycket viktigt resultat då många tidigare försökte ta hand om smittade anhöriga i hemmet, vilket spred smittan ytterligare.

Som en del av kampen mot ebola har UNICEF tillsammans med partners vaccinerat tusentals barn mot andra dödliga sjukdomar som mässling. Vi har också stärkt sjukvården och hjälpt till att minimera risken för ebolainfektioner när skolorna öppnade igen. Skolorna tvingades hålla stängt under flera månader vilket drabbade fem miljoner barn.

Långsiktiga investeringar i sjukvården är mycket viktigt för att hantera andra sjukdomar som drabbar barn hårt, som mässling, lunginflammation och diarré. Att bygga vidare på de framsteg som gjorts under ebolakatastrofen är kritiskt viktigt för att uppnå långsiktig återhämtning i de drabbade länderna.

Här kan du läsa rapporten i sin helhet.

Var med oss och kämpa för barnen som drabbats av ebola, ge en gåva idag. Tack.

Nya grepp krävs för utbildning till alla barn

63 miljoner barn i åldrarna 12-15 år får inte gå i skolan. Ju äldre barnen blir desto högre är risken att de hoppar av, eller aldrig börjar skolan över huvud taget. Nuvarande satsningar är inte tillräckliga för att alla barn ska få gå i skolan, visar en ny rapport från UNICEF och UNESCO.

Foto: © UNICEF/Noorani

Foto: © UNICEF/Noorani

Rapporten Fixing the Broken Promise of Education for All visar att globalt sett går inte vart femte barn mellan 12 och 15 år i skolan, jämfört med vart elfte barn i grundskoleålder. Det innebär alltså att äldre barn löper dubbelt så stor risk som yngre att inte gå i skolan.

Sammanlagt har 121 miljoner barn och unga antingen aldrig börjat skolan över huvud taget eller hoppat av, trots det internationella samfundets löfte att uppnå utbildning för alla 2015. Data visar att sedan 2007 har nästan inga framsteg alls gjorts för att minska den här siffran. Barn som lever i en konflikt, som arbetar, eller diskrimineras på grund av etnicitet, kön eller funktionsnedsättning är de hårdast drabbade.

Fattigdom är det största hotet

Enligt rapporten är fattigdom det största hotet mot utbildning. I Nigeria står två tredjedelar av barnen i de fattigaste hushållen utanför skolan, och närmare 90 procent av dem kommer troligen aldrig att börja skolan. Detta står i skarp kontrast mot de rikaste hushållen i landet, där endast fem procent av barnen står utanför skolan och majoriteten av dem beräknas börja skolan i framtiden.

I Eritrea och Liberia går inte 66 procent respektive 59 procent av barnen i skolan. I många länder är samma siffra ännu högre för äldre barn, särskilt bland flickor. I Pakistan står cirka 58 procent av flickorna i åldrarna 12-15 år utanför skolan, jämfört med 49 procent av pojkarna i samma ålder.

Fokus på marginaliserade barn

UNICEF och UNESCO anser att nya insatser måste fokusera särskilt på de mest marginaliserade barnen i arbetet för att förbättra tillgången till och kvaliteten på utbildning. För att kunna göra detta behöver regeringarna skaffa sig information om vilka de här barnen är, var de bor, om de någonsin har gått i skolan och om det är sannolikt att de kommer börja i framtiden.

Men många av de här barnen syns inte i de metoder som idag används för att samla in fakta. Barn med funktionsnedsättning är bland de mest osynliga – det existerar ingen pålitlig data – och de blir ofta förbisedda i nationella insatser för att nå barn som står utanför skolan.

Rapporten visar att regeringar måste investera i bättre metoder för att samla in data, och att nå de mest marginaliserade kan till en början kosta mer – men det krävs för att barnen ska få sina rättigheter tillgodosedda. Det kommer också att ge resultat och löna sig i längden.

Här kan du ladda ned rapporten i sin helhet.

Mer insatser krävs för de fattigaste barnen

När de fattigaste barnen i världen föds är risken tre gånger större att det saknas utbildad personal, jämfört med vid de rikaste barnens födslar. Det är ett exempel på hur barn fortfarande tillåts halka efter, trots de stora framsteg som görs på många håll. Nu behövs ett större fokus på klyftorna, slår UNICEF fast i en ny rapport.

PFPG2013P-0035Bristen på utbildad förlossningspersonal gör att både barnen och deras mammor utsätts för en högre risk för komplikationer i samband födseln. Ett annat exempel på klyftor inom länder är Niger där alla hushåll i städerna har tillgång till rent dricksvatten, medan bara 39 procent av befolkningen på landet har det. I Tchad får mer än dubbelt så många pojkar som flickor fortsätta sina studier efter grundskolan.

Det framkommer i UNICEFs årliga rapport om läget för barn i världen, The State of the World’s Children 2014. I år med undertiteln Every Child Counts – varje barn räknas. Det syftar dels på att det krävs krafttag och innovationer för att se till att de minst gynnade av världens 2,2 miljarder barn också får sina rättigheter tillgodosedda. Men också för att framhålla vikten av fakta och siffror, som ett medel för att tydliggöra de stora skillnader som finns.

–      Data har gjort det möjligt att rädda och förbättra livet för miljoner barn, säger Véronique Lönnerblad, generalsekreterare för UNICEF Sverige. Ytterligare framsteg kan bara göras om vi vet vilka barn som är mest försummade, var barn inte går i skolan, var sjukdomar grasserar och var den grundläggande saniteten saknas.

Sedan FN:s barnkonvention antogs för 25 år sedan har det gjorts enorma framsteg för barn runt om i världen. Rapporten visar till exempel att:

  • Om barnadödligheten hade legat kvar på 1990 års nivå skulle 90 miljoner barn ha dött innan de fyllde fem år. I stället har de överlevt. De beror till stor del på framsteg när det gäller vaccinationer, hälsa och rent vatten.
  • Barn som inte får tillräckligt med näring stannar i växten och utvecklas inte som de ska. Sedan 1990 har detta bristtillstånd sjunkit med 37 procent.
  • Antalet barn som börjar i grundskolan har ökat, även i de minst utvecklade länderna. 1990 var det bara 53 av 100 barn som gick i skolan i dessa länder, 2011 hade siffran ökat till 81 barn av 100.

Men rapporten visar också på de kränkningar av barns rättigheter som fortfarande pågår.Till exempel var det 6,6 miljoner barn under fem års ålder som dog av orsaker som hade kunnat förhindras under 2012. En kränkning av deras rätt att överleva och utvecklas. Ytterligare ett exempel utgör de elva procent av världens flickor som gifts bort innan de har fyllt 15 år, vilket sätter deras rätt till hälsa, utbildning och skydd på spel.

Skolan svag länk i svenska barns välfärd

Sverige ligger på femte plats när barns allmänna välfärd ska rankas. När det gäller utbildning har dock Sverige rasat ner till en 18:e plats. Det visar en ny undersökning från UNICEF där 29 av världens rikaste länder jämförs.

Report Card 11: Child well-being in rich countries ingår i en serie rapporter där UNICEF undersöker barnfattigdom och socialt utanförskap i en rad rika länder. Den nya rapporten rankar bland annat länderna utifrån olika kriterier för barns välfärd.

Nederländerna, Finland, Island, Norge och Sverige hamnar totalt sett i toppen, medan fyra länder från södra Europa – Grekland, Italien, Portugal och Spanien – ligger i bottenskiktet.

När det gäller utbildning ligger dock Sverige riktigt illa till. Mätningarna baseras på svenska elevers kunskaper i tre kärnämnen, och här har Sverige under 2000-talet rasat ner till 18:e plats, sämre än exempelvis Ungern och USA. Med undantag för Tjeckien, står Sverige därmed för det största raset bland industrialiserade länder när det gäller elevers kunskaper.

När svenska barn själva tillfrågas om hur nöjda de är med sina liv hamnar Sverige inte heller så högt upp – här blir det en elfte plats.  Sverige har också den högsta siffran i Norden – 5,5 procent ­– när det gäller andelen ungdomar som varken jobbar, praktiserar eller studerar.

Sveriges starka sidor i undersökningen är generell och materiell välfärd, samt hälso- och säkerhetsfrågor.