Gå till innehållet
Laddar…

Ris och ros till utred­ning om nytt system för asyl­mot­tagandet

Under 2015 skedde en kraftig ökning av antalet asylsökande till Sverige och Europa. Mycket har gjorts från politiskt håll med tillfälliga lagar och beslut, och nu har en statlig utredning kommit med förslag på hur ett framtida mottagandesystem kan se ut i Sverige för de personer som söker asyl.

Huvudsyftet med utredningen är att ge konkreta förslag på ett mer samman­hållet och effektivt system för mot­tagande av asyl­sökande och nyan­lända. Vårt nuvarande system har mycket långa vänte­tider, något som har lett till för­seningar i eta­blering eller åter­vändande. Sam­verkan mellan ansvariga aktörer och tydligare roller mellan staten, lands­tingen och kommunerna är en av huvud­frågorna.

Vi skickar idag in vårt remissvar, som inne­håller både ris och ros, och lämnar syn­punkter till regeringen på delar av förslagen i utred­ningen utifrån ett barn­rätts­perspektiv.

UNICEF Sverige ser positivt på att utred­ningen före­språkar ett gemen­samt samlat system för mot­tagande av asyl­sökande. Vi tycker att utred­ningens syfte och ända­mål med ett gemen­samt helhets­grepp där rätts­säker­het och snabba pro­cesser står i fokus är bra.

Däremot anser vi att utred­ningen har ett bris­tande barnrätts­perspektiv och även på andra sätt brister i att lyfta individens perspektiv och skydds­behov som asyl­sökande, samt brister i principen om lika­behand­ling.

En liten pojke blir buren längs tågspåret i Idomeni, Grekland. Här på gränsen mellan Makedonien och Grekland hamnade tusen­tals barn på flykt under flykting­krisen i Europa 2015, i väntan på en osäker framtid. Foto: © UNICEF/Georgiev

Foto: © UNICEF/Georgiev

Exempel på brister i barnrätts­perspek­tivet är olika behand­ling av barn beroende på deras asyl­prognos. Utred­ningens förslag gör en tydlig distink­tion mellan de barn som har god prognos för att beviljas asyl och de barn som med största sanno­lik­het kommer att nekas asyl och i stället åter­vända.

Det här blir särskilt tydligt när det gäller rätten till utbild­ning, där barn som anses ha en god prognos att stanna i landet ges rätt att inom 30 dagar börja skolan, medan barn med dålig prognos att få stanna i Sverige går en oklar framtid till mötes gällande sin utbild­ning. Alla barn som vistas i Sverige har rätt att få tillgång till samma grund­läggande skydd och rättig­heter utifrån icke-diskrimi­nerings­principen. Det innebär att även asyl­sökande barn bör omfattas av skol­plikt på samma sätt som övriga barn i Sverige. Att gå i skolan är en betydande faktor för integra­tion och trygg­het för barnen.

Det är bra att utred­ningen tar upp frågan om eget boende (EBO) och ger förslag på hur trång­bodd­het och annan utsatt­het kan före­byggas. Att införa total­förbud på boende i vissa områden, utan individuell prövning av barnets bästa, anser vi dock inte är förenligt med ett barnrätts­perspektiv.

I utredningens förslag gällande till exempel rätt till informa­tion har utred­ningen lyft fram behovet endast för ensam­kommande barn. Vi anser att även barn i familj måste ges informa­tion om asyl­processen och få ett större utrymme till delaktig­het. Barn i familj glöms ofta bort och blir osynliga i pro­cessen och det är därför särskilt viktigt att deras rättig­heter synlig­görs och att informa­tion till barn görs till­gänglig.

Mottagandet av ensam­kommande barn som söker asyl omfattas inte närmare av utred­ningens förslag eftersom man anser att många reformer redan gjorts på det området. Det tycker vi är beklag­ligt eftersom nuvarande system är brist­fälligt och kräver omtag vad gäller till exempel för­ordnande av god man, och tydliga roller och ansvar mellan myndig­heter.

Förutom ett bristande barn­rätts­perspektiv ställer vi oss frågande till syn­sättet på indi­videns behov och rättig­heter i asyl­processen. Många av föränd­ringarna är omfat­tande och det ställs många vill­kor och obliga­toriska krav med inskränk­ning i till exempel rörelse­friheten som följd. Den asyl­sökandes rätt att söka en fristad och barns rätt till trygg­het och skydd måste vara central under pro­cessen. Det gäller även rätten att få sina grund­läggande rättig­heter till­godo­sedda.

Barnkonventionen ska bli svensk lag 2020. Det är alltså särskilt viktigt att vi stiftar nya lagar som överens­stämmer med barn­konven­tionens grund­läggande prin­ciper för att undvika norm­kon­flikter och svårig­heter i tillämpning.

Läs vårt remissvar i sin helhet.

 

Ännu ett steg närmare barn­konven­tionen som svensk lag

Förra veckan fattade regeringen det historiska beslutet att göra barnkonventionen till svensk lag. Regeringen har nu lämnat över sin proposition till riksdagen som fattar det slutgiltiga beslutet genom en omröstning i juni. Förslaget måste alltså ha stöd av riksdagen för att inkorporeringen ska bli verklighet.

UNICEF Sverige är en av många remiss­instanser som är mycket positiva till förslaget att barn­konven­tionen ska bli lag. Vi anser att det skulle stärka barns rättsliga ställning och förtydliga att barn­konven­tionen måste beaktas och tillämpas vid alla beslut som rör barn.

Förslaget har dock varit kontroversiellt. Det är framför allt domstolarna och de rätts­vårdande myndig­heterna, inte minst Lagrådet, som är skeptiska och motsätter sig förslaget.

Regeringen har därför gjort en del förtyd­liganden och presenterar nu ett uppdaterat väl genom­arbetat förslag som motiverar varför barn­konven­tionen bör inkorporeras, och hur man kan hantera de svårigheter och utmaningar som har lyfts från kritikerna.

Propositionen förslår i huvudsak följande:

  • Att barnkonventionen ska inkorporeras som svensk lag och börja gälla 1 januari 2020.
  • Fortsatt transformering av barn­konven­tionen i svenska lagar. Det anser man är en förut­sättning för att barn­konven­tionen ska få starkare ställning. Den nuvarande trans­formerings­metoden ersätts alltså inte av inkorporering utan båda metoder ska tillämpas.
  • Barnkonventionen ska gälla som vanlig lag och får inte företräde framför annan lag­stiftning. Skulle en så kallad norm­konflikt uppkomma (när två lagar anses mot­stridiga) så ska sed­vanliga tolknings­principer tillämpas.
  • En vägledning ska tas fram som stöd i arbetet med att tolka och tillämpa barn­konven­tionens bestämmelser. Vägled­ningen ska bland annat innehålla en redo­görelse för folk­rättsliga principer och regler, barn­rätts­kommitténs allmänna kommentarer och rekommendationer samt domstols­avgöranden från andra länder.
  • En kartläggning ska genomföras för att se över hur svensk lag­stiftning och praxis stämmer överens med barn­konven­tionen.
  • Det tidigare beslutade kunskaps­lyftet för myndig­heter, lands­ting och kommun och inte minst barn själva pågår fram till 2019. Arbetet leds av Barn­ombuds­mannen.

I samband med förslaget har man även genomfört en nyöver­sättning av barn­konven­tionen till svenska. Utöver rent språkliga ändringar har en del begrepp som tidigare varit svår­tolkade förtyd­ligats.

Till exempel har principen gällande beslut om barnets bästa som i tidigare version lytt ”ska komma i främsta rummet” ersatts med ”ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa” (artikel 3). Original­texterna till kon­ventionen är de som föreslås vara gällande som svensk lag och den svenska över­sätt­ningen ska fungera som hjälp­medel vid tolkning.

Alla sak­artiklarna ska inkorporeras medan de adminis­trativa ligger utanför. Bestämmelsen om att staten är skyldig att sprida kon­ventionen till barn och vuxna tas dock också med i inkor­poreringen.

Regeringen skriver också att de noga kommer att följa upp effekterna av inkor­poreringen. Det är givetvis av stor betydelse. Vi har i vårt remissvar förslagit en utvärdering efter tre år för att framför allt se över effekten av barn­konven­tionens formella status och om så kallade norm­konflikter har uppkommit och hur de i så fall hanterats.

Vi uppmanar nu riksdagen att noga gå igenom propositionen och instämma i regeringens motiveringar om varför en inkor­porering är nödvändig, och slut­ligen ställa sig bakom för­slaget.

Läs hela regeringens proposition här.

 

Barn måste ha ett absolut skydd mot människohandel

Idag skickar vi in vårt remissvar på Människohandelsutredningen. UNICEF Sverige har tittat på de förslag som rör barn. Vi ser positivt på förslagen i utredningen som syftar till att ge ett ökat straffrättsligt skydd för barn som utsätts för människohandel. Vi anser dock att ytterligare åtgärder är nödvändiga för att tydliggöra och uppmärksamma barns särskilda utsatthet och rätt till skydd och öka antalet lagförda brott mot barn.

Att det endast finns två fall av människohandel med barn i nuvarande praxis är en tydlig indikation på att lagen inte kan tillämpas som avsett. Enligt utredningen har inga åtal om människohandel med barn väckts mellan 2012 – 2015 trots 82 polisanmälningar och 39 inledda förundersökningar. Människohandel är ett mycket allvarligt och grovt brott som innebär en stor utsatthet för de barn som drabbas och en allvarlig kränkning av deras rättigheter. Enligt barnkonventionen ska staterna vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder för att skydda barnet mot alla former av våld och övergrepp, utnyttjande samt förhindra handel med barn.

Idag skickar vi in vårt remissvar som rör barns särskilda utsatthet i människohandel. Foto: © UNICEF/Frank Aschberg

Barns skyddsintresse är större än vuxnas i enlighet med barnkonventionen. Detta måste framgå tydligt av den svenska lagstiftningen. För att barn ska få ett starkare skydd från att utsättas för människohandel föreslår vi följande:

  • En särskild bestämmelse om människohandel med barn i brottsbalken

Detta skulle öka tydligheten och underlätta rättstillämpningen samt stärka barns rättsliga ställning. Kriterierna för vad som är brottsligt är olika för vuxna och barn. Att skilja på människohandel mellan vuxna och barn ger även en viktig pedagogisk effekt och signal till allmänheten om brottets allvar och särskilt allvarliga inverkan på barn.

  • Strikt ansvar införs för människohandel med barn

Gärningsmannen ska inte under några omständigheter kunna undgå att frias från ansvar om brottet gäller ett barn. Ansvar ska ligga på den vuxna att försäkra sig om att offret inte är under 18 år.

  • Förtydliga exploateringsformerna

Det måste framgå av lagtexten vilka former av hänsynslösa utnyttjanden som barn kan utsättas för. Större hänsyn bör tas till barns särskilda utsatthet och omfatta former av exploatering som är specifika för barn.

  • Ökade utbildningsinsatser

Utbildningsinsatser till polis, rättsväsende och övriga myndigheter prioriteras där fokus på barns särskilda utsatthet, behov och rättigheter ska vara en central del. Specialiserade enheter inom polisen måste inrättas med fördjupad kunskap kring att identifiera barn som är, har varit, eller riskerar bli offer för människohandel.

Läs hela vårt remissvar här.

Läs mer om handel med barn här.

Vill du veta mer om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

Tidigare åldersbedömning ökar rättssäkerheten för unga asylsökande

Idag genomförs en åldersbedömning i slutet av processen när någon söker asyl i Sverige och personens ålder bedöms som tveksam. Men nu har regeringen tagit fram ett förslag för att göra bedömningen tidigare i asylprocessen. UNICEF Sverige ser positivt på förslaget, men några viktiga principer måste förtydligas innan förslaget blir verklighet.

UNICEF Sverige lämnar idag in sitt remissvar till regeringens förslag om att tidigarelägga åldersbedömningen i asylprocessen. Vi ser överlag positivt på att åldersbedömningar görs tidigare för att öka rättssäkerheten för unga asylsökande. Barn måste få möjlighet att styrka sin ålder och det är viktigt att det finns rättssäkra metoder för att göra det. Det finns dock en rad viktiga principer som måste förtydligas innan förslaget blir verklighet:

Helhetsbedömning

Medicinska åldersbedömningar kan aldrig bli hundra procent säkra och faktiskt bestämma en exakt ålder. Trots förslag på nya utvecklade metoder är felmarginalen fortfarande relativt stor. Medicinska åldersbedömningar måste därför kompletteras av underlag från exempelvis socialsekreterare, lärare, psykolog och barnläkare.

Det finns idag en möjlighet att inhämta dokumentation från socialtjänsten men det görs sällan eftersom det inte ett krav. Vi anser därför att det bör ställas tydligare krav på samordning och inhämtande av uppgifter från relevanta aktörer för att säkerställa en helhetsbedömning.

Benefit of the doubt

I resultatet av den medicinska åldersbedömningen ska den lägsta åldern i åldersspannet gälla enligt regeln om ”benefit of the doubt”. Det innebär att om tvivel finns ska beslutet fattas till den sökandes fördel. Regeln har stöd i den internationella asylrätten, EU-rätt och barnkonventionen och måste fortsatt respekteras.

Samtycke

Förslaget innehåller krav på samtycke för medicinsk åldersbedömning men enbart genom god man eller offentligt biträde. Vi anser att det måste förtydligas att den sökande själv måste ge samtycke och förstå innebörden av beslutet.  Den sökande måste få en möjlighet att själv yttra sig och vara delaktig.

Barns rätt att komma till tals i beslut som rör dem är en grundläggande rättighet för barn och en av barnkonventionens grundprinciper. Bestämmelsen finns också uttryckt i utlänningslagen.

Rätt att överklaga

Lagförslaget innehåller rätten att överklaga beslut om åldersbedömning. De tillfälliga beslutet gäller dock direkt även om man väljer att överklaga beslutet. Om det tillfälliga beslutet ska gälla omedelbart måste ärendena om överklagan prioriteras och hanteras skyndsamt så att rätten får en faktisk inverkan för den asylsökande.

Lagförslaget måste också förtydliga att rätten att överklaga gäller alla beslut. Så som förslaget ser ut i dag så finns det fortfarande ingen möjlighet att överklaga beslut kring uppskrivning av ålder i de så kallat ”uppenbara” fallen (det vill säga när ingen åldersbedömning görs). Det är ett problem utifrån rättssäkerheten för den sökande och det måste ses över.

Barnrättsperspektivet centralt

Vi delar uppfattningen att det inte är lämpligt att vuxna bor med asylsökande barn, men det är samtidigt viktigt att det framkommer att det heller inte alltid är lämpligt att barn bor med asylsökande vuxna. Det måste också finnas med i beslutet som fattas inom asylprocessen.

Att ifrågasätta barnets berättelse och uppgift om ålder ger stora konsekvenser för barn och deras tillit till vuxna och asylprocessen. Barnkonsekvensanalyser måste alltid genomföras vid alla beslut med barnets bästa i fokus.

Läs hela vårt remissvar här.

Vill du få löpande information om UNICEFs arbete för barns rättigheter? Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.

Barnkonventionen ska bli svensk lag

UNICEF Sverige lämnar idag in sitt remissvar på utredningen kring att barnkonvention blir svensk lag. Vi är mycket positiva till förslagen i utredningen men det finns några brister som är värda att belysa, skriver Karin Ödquist Drackner, barnrättsjurist.

Utredningsarbetet har pågått under flera år och de politiska signalerna och beslutet har gått från att utreda om barnkonventionen ska bli lag till ett beslut från regeringen att den ska bli lag. Det är förstås ett beslut som vi ser mycket positivt på eftersom det ger en tydlig politisk signal och ett vassare juridiskt verktyg för att stärka tillämpningen av barns rättigheter i Sverige.

Sammantaget är vi positiva till utredningens förslag, men följande brister vill vi lyfta fram:

  • Barnkonventionens formella status. Om det uppkommer en situation då vanlig svensk lag skulle strida mot barnkonventionen är det inte självklart att barnkonventionen skulle ha företräde. Om regeringen menar allvar med att höja barnkonventionens ställning i Sverige föreslår vi därför att man i den kommande lagen tydliggör att barnkonventionen som internationell konvention är överordnad och har högre rang än nationell lag. Det är en erkänd tolkningsregel enligt Högsta domstolen och FN:s barnrättskommitté.
  • Inga tilläggsprotokoll omfattas av utredningen. Det går emot synsättet att barns rättigheter i konventionen är odelbara och ömsesidigt beroende av varandra. Syftet med tilläggsprotokollen är att förstärka barns rättigheter inom områden där skyddet inte varit tillräckligt starkt i konventionen. Det finns därmed en risk att rättigheterna i protokollen får en särställning inom svensk rättstillämpning, till nackdel för barnet.

Barnkonventionen har sedan den antogs 1990 visserligen varit juridiskt bindande för Sverige men det har visat sig inte vara tillräckligt. Genom att göra konventionen till lag blir det ännu tydligare att barn är egna individer med egna rättigheter. Det kommer att ställa högre krav på kunskap bland personal på samtliga myndigheter i Sverige att förstå vad barnkonventionen är och hur den ska tillämpas i deras arbete. Barnkonventionen kommer nu även att kunna åberopas i svenska domstolar och ha samma status som övriga svenska lagar.

De vanligaste argumenten som kommer upp bland de som är skeptiska till barnkonventionen som lag är att många bestämmelser i konventionen är svårtolkade, att traditionella förarbeten saknas, och att ingen internationell domstol finns kopplad till konventionen och skapar praxis och vägledning. Vi anser dock att utmaningarna är hanterbara och föreslår konkreta lösningar. Läs hela vårt remissvar här.

Förslaget ska nu beredas inom Regeringskansliet och barnkonventionen förväntas bli svensk lag i början av 2018.

Vill du få löpande information om UNICEFs arbete för barns rättigheter? Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.

Regeringen stärker barns rättigheter i biståndet

Under juni är en ny policy för det svenska internationella utvecklingssamarbetet ute på remiss. UNICEF Sveriges programhandläggare för internationell utveckling, Eva Dalekant, förklarar här varför den nya policyn är bättre än den förra.

Policyn är en omarbetad version av den förra regeringens så kallade biståndspolitiska plattform. Vi tycker det är positivt att de huvudsakliga prioriteringarna för det svenska utvecklingssamarbetet nu finns samlat i ett dokument. Vi anser också att den nya policyn är bättre än den tidigare bland annat av följande anledningar:

  • Den har ett tydligt rättighetsperspektiv och allt arbete ska syfta till att stärka kapaciteten inom samarbetsländernas egna institutioner och välfärdssystem. Det ligger helt i linje med UNICEFs mål och arbetssätt.
  • Barnrättsperspektivet lyfts fram mer tydligt än i den biståndspolitiska plattformen. De fyra grundprinciperna i barnkonventionen (barnets bästa ska komma i första rummet, rätten att komma till tals, rätt till liv och utveckling samt rätten att inte bli diskriminerad) finns nu med. Barnets roll som bärare av rättigheter och som viktig aktör i sin egen utveckling lyfts också fram tydligare nu.
  • Viktiga arbetsområden för UNICEF är prioriterade, bland annat rätten till hälsa med insatser mot barna- och mödradödlighet, samt även utbildning, vatten och sanitet.

Några invändningar vi har mot policyn:

  • Den är väldigt bred och sträcker sig över stora tematiska områden, alla relevanta för att åstadkomma hållbar utveckling. Men svenskt utvecklingssamarbete kan i praktiken bara stödja en viss del av alla dessa områden. Det gör att regeringens verkliga prioriteringar inom biståndet fortfarande inte är tydliga.
  • Den nya ambitionen är hög: ”barnrättsperspektivet ska genomsyra alla nivåer och alla områden i utvecklingssamarbetet”. För att det ska förverkligas krävs bland annat tydligare politiska signaler från UD till Sida, ett starkare metodstöd inom Sida och att barnrättsperspektivet även förs in i områden där inte barn är en självklar målgrupp, som när det gäller energi och insatser mot klimatförändringar.
  • Sidas nya kartläggning Study of Sida’s work with child rights visar att de praktiska systemen och processerna inte alltid är konsekventa. Det är viktigt att det finns en fungerande kedja från policy, till strategier och sen vidare till utbetalat stöd och dialog med samarbetsländerna kring de områden som Sverige verkligen vill prioritera.

Läs remissen här och UNICEF Sveriges remissvar här.

Barnkonventionen glöms bort i lagförslag om nya asylregler

Regeringens lagförslag innebär kraftiga inskränkningar i barns mänskliga rättigheter och är varken acceptabelt, rimligt eller proportionerligt, skriver UNICEF Sveriges barnrättsjurist Karin Ödquist Drackner.

Foto: © UNICEF/Georgiev

Foto: © UNICEF/Georgiev

Det är med stor besvikelse som vi idag lämnar vårt remissvar till regeringen kring deras förslag på lagändringar som ska begränsa antalet asylsökande i Sverige. Förslagen är inte förenliga med barnkonventionen och andra internationella åtaganden som Sverige måste följa.

Det är beklagligt att regeringen behöver påminnas om att värna barns grundläggande rättigheter. Regeringen har i lagförslaget helt tappat fokus på barns rättigheter och barnkonventionen. Barnkonventionen nämns inte vid något tillfälle och förslaget saknar helt en barnkonsekvensanalys. Detta trots att majoriteten av förslagen har omfattande inskränkningar i barns grundläggande mänskliga rättigheter.

Regeringen har exempelvis inte tagit hänsyn till rätten att få vara med sina föräldrar, rätten till trygghet och skydd samt rätten att inte diskrimineras på grund av sin utsatta situation. Detta är inte vad man väntat sig av en regering som utlovat att barnkonventionen ska bli svensk lag och att Sverige ska vara det bästa landet för barn att växa upp i.

De förslag som UNICEF reagerat särskilt på är:

  • Införandet av tidsbegränsade uppehållstillstånd för barn och familjer.
  • Att vissa asylsökande barn inte får rätt till familjeåterförening och att få vara med sina föräldrar.
  • Att bestämmelsen kring särskilt ömmande omständigheter tas bort, som uttryckligen togs fram för att värna särskilt utsatta barns rätt att få uppehållstillstånd.

Att inte ge barn möjlighet att förenas med sin familj är inte förenligt med barnkonventionens bestämmelser och inskränker en av barns mest fundamentala mänskliga rättigheter. Alla barn har en uttryckt rätt att få vara med sina föräldrar om det är för barnets bästa. Barn som får uppehållstillstånd i Sverige ska inte heller behöva leva i ovisshet kring hur länge de får stanna utan ska ges permanent uppehållstillstånd för att leva i trygghet och skydd och utvecklas som fullvärdiga individer.

Att regeringen föreslår så kraftiga inskränkningar i barns mänskliga rättigheter är varken acceptabelt, rimligt eller proportionerligt. Vi säger därför nej till dessa förslag och hoppas att regeringen ser över sina förslag med ett tydligt barnrättsperspektiv och barns rättigheter som utgångspunkt.

Läs vårt remissvar här.