Utbildning av god kvalitet för alla barn är en av grund­förut­sätt­ningarna för ett väl­mående sam­hälle. Det är också en viktig mot­kraft mot ökande klyftor och polari­sering i sam­hället.

Men idag är skillnaderna stora både när det gäller skol­resultat och hur mycket Sveriges kommuner satsar på skola och utbild­ning. Barns och ungas möjlig­heter att klara av skol­arbetet påverkas i allt högre ut­sträck­ning av faktorer som var de bor, deras socio­ekono­miska bak­grund och ur­sprung.

”Jag har missat mycket i skolan och nu känns det som att det är kört. Det känns som att det är uppbyggt så, att chanserna ska bli mindre och mindre. Att dom som redan har det bra får det bättre, medan dom som har det sämre får det sämre… Vissa har en backup, har det bra hemma med saker och föräldrar som säger åt dem att plugga. /…/Jag är bara 15 år, men ibland känns det som att det redan är kört” (Pojke, 15 år, i en UNICEF-rapport om socialt utanförskap i Sverige.)

Bilden som pojken beskriver bekräftas av Barnombudsmannens årsrapport 2018. Rapporten bygger på en under­sökning där 900 barn får berätta om sina upp­levelser av hur det är att växa upp i kommuner och förorter där barn har statis­tiskt sämre skol­resultat, ekonomi och hälsa, än i övriga landet. Resul­taten visar att många barn upp­lever ett utan­för­skap och att de exkluderas från stora delar av sam­hället.

I en UNICEF-rapport från 2016 undersöktes hur stora klyftorna i hög­inkomst­länder tillåtits bli mellan de tio procent av barnen som är mest utsatta i sam­hället, och de barn som utgör genom­snittet. Resultaten visar att samhälls­klyftorna i rika länder generellt ökar. Sverige lyfts dessutom fram som ett av de länder där klyftorna ökat allra mest.

Utbildnings­frågorna debatteras frekvent i val­rörelsen. Dock disku­teras sällan skolan utifrån utgångs­punkten att barn har rätt till en lik­värdig utbild­ning av hög kvalitet.

Skolan är den ansvars­bärare i sam­hället som ska se till att våra barn får sin rätt till utbild­ning till­godo­sedd. Vi vet att hur skolan fungerar har stor betydelse för hur vi klarar oss senare i livet. En miss­lyckad skol­gång ökar riskerna för arbets­lös­het, psykisk ohälsa, krimi­na­litet med mera. Och en fungerande skol­gång är den enskilt viktigaste skydds­faktorn för barn i social utsatt­het.

Den 1 januari 2020 blir barn­konven­tionen svensk lag. En av kon­ven­tionens grund­principer är att alla rättig­heter ska gälla alla barn, utan undan­tag eller diskrimi­nering. Det är inte accep­tabelt att till­gången till utbild­ning av god kvali­tet ser så väldigt olika ut för barn i Sverige.

Oavsett vilken regering vi får efter valet på söndag måste den ökade ojäm­lik­heten i skolan vända. Det är därför glädjande att flera partier i sina val­mani­fest också uttrycker att de vill se ett ökat centrali­serat ansvar för skolan.

UNICEF Sverige kräver en handlings­plan för att stärka skolans möjlig­heter att leva upp till sitt ansvar att ge alla barn bra förutsättningar att klara skolan, oavsett barnets bakgrund och boendeort. Alla barn ska ha till­gång till en kvalitativ och lik­värdig utbild­ning. Skolan måste fungera som häv­stång för alla barn, snarare än att bli ett forum där utan­för­skap förstärks.

Utan politisk handling riskerar vi skapa ett sam­hälle där allt­fler barn hamnar i ett perma­nent utan­för­skap. Det är ett svek som vi varken mora­liskt eller poli­tiskt kan accep­tera.

Läs UNICEFs valmanifest

Se gärna våra för­djup­ningar om de andra viktiga frågor vi valt att lyfta inför valet:

• alla barns rätt till familje­åter­förening, 
• att alla former av våld mot barn ska vara straff­bara,
• och vår granskning av riksdags­partiernas val­mani­fest utifrån ett barn­rätts­perspektiv.

Det är oroväckande och märkligt att inget parti uppmärk­sammar utsatt­heten hos de barn som antingen själva utsätts för våld eller tvingas bevittna våld mot någon annan i familjen. Idag är inte alla former av våld mot barn straff­bara, till exempel psykiskt våld. Detta trots att 36 procent av barnen i Sverige uppger att de utsätts för våld i hemmet.

Under kommande mandat­period, i januari 2020, blir barn­konven­tionen svensk lag. Det innebär att politiker, myndig­hets­utövare och andra besluts­fattare måste ge barn­rätts­perspek­tivet en större tyngd i frågor och beslut som rör barn. Inför årets val­rörelse har UNICEF Sverige tagit fram ett eget val­mani­fest där vi lyfter tre frågor som vi anser är särskilt viktiga för att säkra barns rättig­heter:

• alla barn ska ha rätt till familje­åter­förening
• alla former av våld mot barn ska vara straff­bara
• ökat statligt ansvar för en lik­värdig skola

Mot bakgrund av detta har vi granskat de åtta riksdags­partiernas val­mani­fest för att se var de står. När det gäller familje­åter­förening kan vi konstatera att trots att det råder en polari­serad migrations- och integrations­debatt, där barns rättig­heter får begränsat utrymme, säger Miljö­partiet, Vänster­partiet, Libe­ralerna, Center­partiet och Krist­demo­kraterna ja till att ge alla barn rätt till familje­åter­förening.

Modera­terna, Social­demo­kraterna och Sverige­demokra­terna avvisar dock tanken. Att neka barn att leva med sin familj står i direkt strid med barn­konven­tionen och inskränker dess­utom en av de få lagliga vägar som finns för barn på flykt.

Utbildnings­frågorna debatteras frekvent i val­rörelsen. Dock disku­teras sällan skolan utifrån utgångs­punkten att barn har rätt till en lik­värdig utbild­ning av hög kvalitet. I stort sett alla partier vill dock se ett ökat statligt ansvar för skolan i linje med vårt krav. Libe­ralerna, Vänster­partiet och Sverige­demo­kraterna går till och med så långt att de vill ha ett förstat­ligande av skolan. Krist­demo­kraterna däremot tar inte alls upp skol­frågan i sitt val­mani­fest.

Utöver dessa tre frågor finns själv­fallet andra mycket viktiga frågor som spelar stor roll för att stärka barns rättig­heter. Samtliga partier lyfter till exempel frågan om psykisk ohälsa bland barn och vikten av att stärka barn- och ungdoms­psykiatrin, BUP och elev­hälsan. Att nå politiskt enig­het i en så viktig barnrätts­fråga är mycket positivt och kan för­hopp­nings­vis leda till fler överens­kommelser över parti­gränserna.

UNICEF Sverige har inte någon parti­politisk till­hörig­het. Det har inte heller barns rättig­heter. Barns rättig­heter är mänskliga rättig­heter som ska efter­levas och priori­teras av samtliga politiker och andra besluts­fattare. Efter val­dagen kommer vi att fort­sätta arbeta för att våra krav omsätts i prak­tiken och för att barns rättig­heter sätts i fokus.

Läs UNICEFs valmanifest

I en rapport från UNICEF beskrivs hur barnen som lever i de trånga och mycket enkla flyktinglägren i Cox’s Bazar riskerar en osäker framtid, med få möjligheter att utbilda sig och ingen aning om när de kan återvända hem.

En enorm internationell hjälpinsats, ledd av regeringen i Bangladesh, har sett till att flyktingarna har fått den grundläggande hjälp de behöver, och för stunden har risker för större sjukdomsutbrott avvärjts. Men utan en bra skola får barnen sämre möjligheter att hantera situationen de befinner sig i just nu, och de blir också sämre rustade att bidra till sina samhällen i framtiden.

Att se till att den stora mängd barn som plötsligt kom till Bangladesh fick tillgång till utbildning har varit en stor utmaning för UNICEF och partners under året som gått. I juli hade sammanlagt 1 200 tillfälliga skolor satts upp, och nära 140 000 barn hade skrivits in. Men eftersom skolorna är så enkla blir klassrummen ofta överfulla, och de saknar ibland tillgång till vatten.

Nu genomförs en insats för att förbättra kvaliteten på utbildningen som erbjuds, och se till att barnen också får lära sig nödvändiga livskunskaper.

Mer pengar behövs för att ge barnen den utbildning de har rätt till. Ge en gåva till vårt katastrofarbete och hjälp fler barn på flykt i Bangladesh, och i andra i katastrofer:

Ge en gåva

Rapporten uppmanar det internationella samfundet att investera i utbildning av god kvalitet för alla barn från rohingyafolket, särskilt flickor och tonåringar som riskerar att hamna utanför. Regeringen i Burma (Myanmar) uppmanas också att säkerställa att alla barn i delstaten Rakhine, där mer än en halv miljon rohingyer fortfarande befinner sig, får likvärdig tillgång till utbildning.

För att komma till en långsiktig lösning på krisen måste situationen i Rakhine hanteras. Den muslimska befolkningens rättigheter måste erkännas så de får tillgång till grundläggande tjänster som vård och utbildning, och en möjlighet att försörja sig på ett meningsfullt sätt.

I rapporten uppmanas också regeringen i Burma (Myanmar) att skydda barnen från rohingyafolket och alla andra etniska grupper, och göra det möjligt för familjerna att återvända till sina hem på ett tryggt och värdigt sätt.

Här kan du läsa hela rapporten.

123 miljoner barn i åldern 6-15 år går inte i skolan idag, jämfört med 135 miljoner för tio år sedan. Fattigdom, utdragna konflikter och komplexa katastrofer har fått utvecklingen att stanna av och de mest utsatta barnen drabbas.

– Det räcker inte att enbart investera i fler skolor och lärare för att matcha befolkningstillväxten, säger Jo Bourne, UNICEFs utbildningschef. Det hjälper inte de mest utsatta barnen om de fortsätter att hållas tillbaka av fattigdom och osäkerhet.

– Det världen behöver göra nu är att stoppa orsakerna till att barn inte går i skolan från första början, fortsätter Jo Bourne.

Barn i fattiga och konfliktdrabbade länder är särskilt utsatta. Av de 123 miljoner som inte går i skolan lever 40 procent i världens minst utvecklade länder och 20 procent lever i konfliktzoner.

Krig fortsätter att hota och till och med stoppa framsteg inom utbildning. Konflikterna i Irak och Syrien har lett till att ytterligare 3,4 miljoner barn går miste om sin utbildning. Det innebär att antalet barn utanför skolan i Mellanöstern och Nordafrika sammanlagt nu är tillbaka på samma nivå som 2007, omkring 16 miljoner barn.

I Afrika, söder om Sahara, och i Sydasien lever 75 procent av de barn som inte går i grundskolan eller högstadiet. Fattigdomen är hög, samtidigt ökar befolkningarna snabbt och länderna drabbas regelbundet av katastrofer.

Men några framsteg har gjorts. I Etiopien och Niger, två av världens fattigaste länder, har de största framstegen gjorts när det gäller antalet barn som börjar grundskolan. Under de senaste tio åren har Etiopien ökat med över 15 procent och i Niger är ökningen omkring 19 procent.

Brist på resurser för just utbildning i katastrofer är ett stort problem. I mitten av 2017 hade UNICEF endast fått in 12 procent av de pengar som krävs för att ge utbildning till barn i kriser – något som är livsviktigt för barns välbefinnande och återhämtning.

Vid en katastrof måste vi så snart som möjligt få igång skolundervisningen igen. Dels för att barnen inte ska stanna i sin utveckling, men främst för att det är en bra plats för de barn som råkat illa ut och som behöver återhämta sig från svåra upplevelser. Att barn får gå i skola är också avgörande för ländernas framtida utveckling.

Var med och ge fler barn i katastrofer en plats i en skolbänk. Ge en gåva nu.

UNICEFs rapport Report Card 13: A league table of inequality in child well-being in rich countries jämför barns levnadsvillkor inom olika livsområden. Sverige lyfts fram som ett exempel på ett av de länder som sjunkit mest vad gäller jämlikheten i levnadsvillkor för barn. Sammanlagt hamnar Sverige på plats 23 av 35 bland jämförda OECD-länder.

Inom området utbildning är siffrorna ännu dystrare. I början av 1990-talet var Sverige i topp vad gäller läsförståelse och likvärdighet, men har nu sjunkit till plats 29 av 35. Skillnaden i läsförståelse mellan genomsnittet och de barn som halkar efter mest motsvarar tre års undervisning.

I rapporten Ungas röster om socialt utanförskap i Sverige berättar barn själva om upplevelsen av sin livssituation. Barnen beskriver känslan av att sakna samma förutsättningar som sina kamrater och hur det påverkar engagemanget för skolan. De berättar hur bristen på framtidstro skapar en känsla av att det redan är kört.

Skolan ska ge alla elever förutsättningar till utveckling 

Ur ett barnrättsperspektiv är den sjunkande likvärdigheten i den svenska skolan ett allvarligt problem. En av grundtankarna i barnkonventionen är att alla barn ska ha samma tillgång till sina rättigheter utan undantag eller diskriminering (artikel 2). I barnkonventionens 29:e artikel står det att skolan ska ge alla elever förutsättningar till utveckling. Det betyder att alla elever, oavsett olikheter i socioekonomisk och kulturell bakgrund, funktionsnedsättningar eller förmågor av olika slag, har rätt till en utbildning som ger dem fulla möjligheter till lärande och personlig utveckling. Och att skolan ska kompensera för skillnader i förutsättningar och förmågor.

Skolan är den ansvarsbärare i samhället som ska se till att våra barn får sin rätt till utbildning tillgodosedd. Ändå ser vi hur bakgrundsfaktorer som socioekonomiska förhållanden, boendeort och familjeförhållanden får en allt viktigare roll för hur barn klarar sin skolgång. Vi vet att hur skolan fungerar har väsentlig betydelse för hur vi klarar oss senare i livet. En misslyckad skolgång ökar riskerna för arbetslöshet, psykisk ohälsa, kriminalitet med mera. Och en fungerande skolgång är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för barn i social utsatthet.

Förstärker känslan av hopplöshet 

Under de år jag arbetade som utredare inom socialtjänsten träffade jag barn i olika livssituationer, med olika former av utsatthet. Nästan alla de barn jag var i kontakt med bekräftar skolans svårigheter att leva upp till sitt kompensatoriska uppdrag. Att skolan misslyckats med att vara den viktiga skyddsfaktor den borde vara. Bilden blir snarare den motsatta. Misslyckanden i skolan läggs till listan av andra former av utsatthet och förstärker snarare känslan av hopplöshet för barnen. Insatser de här barnen behöver tidigt kommer ofta först längre upp i åldrarna, om ens då. Och då har problemen ofta blivit alltför omfattande.

Plats 29 av 35 jämförda länder är långt ifrån godkänt. Sverige är ett av världens rikaste länder och borde ha alla förutsättningar att ligga i topp när det gäller att tillgodose alla barns rätt till en jämlik och likvärdig skola.

UNICEF Sverige anser att följande punkter måste uppfyllas för att bryta den negativa utvecklingen:

• Att kunskapen om och tillämpningen av barns rättigheter stärks bland både vuxna och barn i skolan.
• Att samverkan mellan aktörer som socialtjänst, skola, hälso- och sjukvård och polis förbättras för att minska den sociala utsattheten.
• Att barn får information och erbjuds delaktighet i frågor som rör dem.

Vill du få information om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

Sidiq är sju år och har precis registrerats för att börja skolan vid ett registreringscenter för barn och familjer som drabbas av konflikten i Sydsudan. Vid centret ser UNICEF till att barn som Sidiq får en möjlighet till utbildning. Sedan krigets början har nära en miljon barn tvingats fly från sina hem och 400 000 har fått sluta i skolan.

För barn som Sidiq utgör skolan en viktig livlina, den skapar en känsla av vardag och trygghet i en traumatisk situation. Att barn får gå i skolan är också en investering, inte bara i barnen själva men också i ländernas framtid.

Vad gör UNICEF?

Sedan 2014 arbetar UNICEF och WFP (FN:s livsmedelsprogram) med en gemensam insats för att nå människor i avlägsna, konfliktdrabbade områden i Sydsudan. Vid just den här insatsen i Thanyang nåddes omkring 15 000 barn och vuxna med mat, vaccin och sjukvård, 900 barn registrerades för att gå i skolan och två nya klassrum byggdes upp.

Under hösten arbetar UNICEF för att se till att ännu fler barn får komma tillbaka till skolan i Sydsudan. Vi delar ut skolmaterial, bygger upp nya tillfälliga skolor och utbildar lärare och volontärer.

Men 37 miljoner barn världen över kan just nu inte gå i skolan alls, på grund av konflikter eller katastrofer. UNICEF kämpar för att se till att alla barn ska få komma tillbaka till skolbänken. Vi behöver din hjälp.

Tillsammans kan vi se till att barn som Sidiq får möjlighet att gå i skolan och en chans till en bättre framtid. Ge fler barn en skolstart nu.

Skolan på bilden byggdes av UNICEF i Aleppo 2013 och blev en viktig plats för hopp och framtidstro för många barn på flykt i området. Men efter kraftiga strider de senaste veckorna står skolan tom. En odetonerad raket syns sticka upp ur skolgården som tack och lov var tom när raketen slog ner.

Vid skolan gick 2 500 elever tidigare i år. Hanaa Singer, chef för UNICEF i Syrien, träffade några flickor vid skolan i februari och inspirerades av barnens styrka och fortsatta tro på framtiden. Men flickorna berättade också om vilka faror det innebär att gå till skolan i ett land som Syrien:

– Jag kunde knappt tro mina öron när de berättade om en krypskytt som verkade njuta av att sikta på barnen då och då, på väg till skolan eller på rasterna, för att skrämma dem, säger Hanaa Singer.

Efter det byggde UNICEF tillsammans med skolan en stor vägg av stål för att skydda barnen på rasterna. Barnen målade sedan väggen och döpte den till ”hoppets vägg”. Det är den som syns på bilden ovan, bakom raketen. Den 31 juli blev striderna så intensiva i staden att lärarna skickade hem alla elever. Och sedan dess har ingen kunnat komma tillbaka.

Alla barn har rätt att gå i skolan

För barnen som lever i Aleppo och i Syrien är skolgången under attack. Och de är inte ensamma. Sammanlagt finns det 37 miljoner barn som just nu inte kan gå i skolan på grund av konflikter eller katastrofer världen över.

UNICEF kämpar för att se till att alla barn som drabbas av katastrofer och konflikter får komma tillbaka till skolbänken. I Aleppo har UNICEF satt upp sammanlagt 130 färdiga klassrum för att se till att barnen som drabbats av konflikten i Syrien ska kunna fortsätta sin skolgång.

Under förra året såg vi till att 7,5 miljoner barn i katastrof- och konfliktdrabbade länder fick möjlighet att gå i skolan. Men vi behöver din hjälp för att nå alla som drabbas. Tillsammans kan vi ge fler barn en skolstart.

37 miljoner barn kan just nu inte gå i skolan på grund av konflikter eller katastrofer. Du kan förändra deras liv. Ge fler barn en skolstart nu.

Den här veckan kraftsamlar vi för att sätta ljuset på barn som på grund av konflikter och katastrofer inte kan gå i skolan.

Vägen till skolan kan vara livsfarlig

Fajer, fem år, bor i nordvästra Irak. Våldet i landet har ökat och nästan var femte skola kan inte användas då den har förstörts, eller används som skydd för människor på flykt eller för militära syften. Fajers skola står ännu kvar, men vägen dit är riskfylld och det är oklart om det blir någon skolstart i år. Hennes systrar har slutat gå dit eftersom de är rädda, men Fajer har fortsatt trots systrarnas oro.

– De skäller alltid på mig för att jag inte vill sluta gå i skolan, berättar Fajer.

Miljontals barn går inte i skolan alls

Fatima, tio år, har flytt med sin familj från Homs i Syrien. Nu bor hon med sina föräldrar i ett rum på taket i ett hus i Mafraq, Jordanien. Hon saknar sin skola väldigt mycket.

– Jag saknar Syrien, jag hade det så bra där. Min skola var så fin. Jag lärde mig saker, men nu har jag glömt allting, säger Fatima.

Skolan är den bästa medicinen

För barn som Fajer och Fatima utgör skolan en viktig livlina, den skapar en känsla av vardag och trygghet i en traumatisk situation. Att barn får gå i skolan är också en investering, inte bara i barnen själva men också i ländernas framtid. UNICEF arbetar därför för att alla barn ska få komma tillbaka till skolbänken.

• Under 2015 hjälpte vi 7,5 miljoner barn i katastrof- och konfliktdrabbade länder att gå i skolan.
• Vi sätter upp tillfälliga klassrum med tillgång till rent vatten, toaletter och utbildningsmaterial.
• Vi levererar skrivböcker, ryggsäckar och annat skolmaterial.

Men för att nå alla barn som fortfarande står utanför skolan behöver vi din hjälp. Tillsammans kan vi ge fler barn en skolstart.

37 miljoner barn kan just nu inte gå i skolan på grund av konflikter eller katastrofer. Du kan förändra livet för barn som Fajer och Fatima. Ge en gåva nu.

13-åriga Pavrita bor i byn Ramche och är ett av de barn som drabbades i katastrofen. Fyra av hennes lärare dog när skolan raserade – allt som finns kvar är en dörr. Varenda skolbok, bord och stol förstördes.

Pavrita längtar tillbaka till sin skola. För att snabbt komma igång med undervisningen får hon nu gå i en tillfällig byggnad gjord av bambu. Livet kommer aldrig bli detsamma för många familjer i Nepal, men tack vare UNICEF får barnen en möjlighet till undervisning igen.

UNICEF finns på plats och kämpar för barnen

När katastrofen slog till fanns UNICEF redan på plats och kunde omedelbart ställa om till katastrofarbete. Utöver livräddande insatser har vi byggt tillfälliga skolor, försett barnen med skolmaterial och utbildat lärare att ge psykosocialt stöd. Över 100 team av ingenjörer har arbetat intensivt med att se över vilka klassrum och skolor som är säkra att vistas i och vilka som behöver byggas om. Och vi har jobbat hårt för att få så många barn som möjligt tillbaka till skolan snabbt.

Skolan är enormt viktig för att bearbeta traumatiska upplevelser 

För barn som har drabbats av en katastrof är skolan den bästa medicinen för att bearbeta de traumatiska upplevelserna. Men, de snabba lösningarna är ofta tillfälliga och inte hållbar på lång sikt. Vi måste därför se till att tusentals skolbyggnader byggs upp på nytt, och att de förses med undervisningsmaterial, så att skolan åter kan bli en trygg plats för barnen.

Nästan en miljon barn i Nepal väntar på att få återvända till trygga skolor. Behoven är enorma. Men pengar saknas för att kunna fortsätta det viktiga arbetet. Du kan se till att fler barn får gå i skolan. Ge en gåva idag.Tack. 

Kan skolans miljö förbättras, liksom elevernas trivsel och resultat, om hela skolans arbete tar sin utgångspunkt i barnkonventionen? Det ska de sju utvalda skolorna ta reda på under två år i ett samarbete med UNICEF.

— Vi ser att den svenska skolan idag har stora problem att leva upp till barnkonventionen när det gäller elevernas rätt till inflytande, skydd mot diskriminering och kunskap om sina rättigheter. Här smiter skolan ifrån ett ansvar som man numera har enligt skollagen.

— Vi hoppas att det här pilotprojektet ska leda till att många fler skolor tar barns rättigheter på allvar, säger Lisa Ericson, programansvarig för utbildning och delaktighet, UNICEF Sverige.

I Storbritannien, där initiativet till ”En rättighetsbaserad skola” ursprungligen togs av UNICEF, blev resultatet så framgångsrikt att modellen idag används i 2800 skolor. Flera andra länder, som Kanada, Tyskland, Spanien och Slovenien använder också modellen i sina skolor.

Forskning från Storbritannien och Kanada visar att eleverna i dessa skolor blev mer aktiva när det gällde att utöva sina rättigheter. Det kunde till exempel handla om att hävda rätten till inflytande, men också om att slå larm när de blivit utsatta för kränkningar eller övergrepp. Det ökade inflytandet och delaktigheten gjorde att elevernas självförtroende och trivsel ökade. Studiemotivationen blev också högre, med förbättrade studieresultat som följd.

I Sverige deltar sju skolor i pilotprojektet: Önneredsskolan och Kannebäcksskolan i Göteborg, Smedingeskolan i Kungsbacka, Västra skolan i Eslöv samt Gärsnäs skola, Piratenskolan och S:t Olofsskolan i Simrishamns kommun.

Skolorna inleder sitt arbete nu vid terminsstarten med att undersöka hur stor kunskapen är bland elever och lärare om barnkonventionen, liksom hur skolorna ligger till när det gäller frågor som diskriminering, elevinflytande och utsatthet. Därefter ska de göra en handlingsplan med ett antal aktiviteter som ska åtgärda de brister som man har hittat på den egna skolan.

UNICEF kommer att följa och handleda skolorna i deras förändringsarbete, och även göra en utvärdering av hur långt skolorna har kommit efter två år.

För frågor rörande En rättighetsbaserad skola, kontakta:
Lisa Ericson, programansvarig för utbildning och delaktighet, UNICEF08-692 25 55 eller 0707-18 34 56, lisa.ericson@unicef.se

Idag firar världens yngsta nation, Sydsudan, ett år. Men stämningen dämpas av alla problem landet brottas med. Sydsudan har till exempel en av världens högsta siffror för mödra- och barnadödlighet. Bara en av tio har tillgång till rent vatten och toaletter. 70 procent av barnen mellan 6 och 17 år har aldrig satt sin fot i ett klassrum. Därtill kommer matbrist, flyktingströmmar och hot om ytterligare krig och konflikter. I dessa svåra tider är det viktigare än någonsin att se till att barnens rättigheter skyddas.

”Barns välbefinnande ett mått på framgång”

– Sydsudan kan bara bli fredligt och framgångsrikt om investeringar görs för de yngsta medborgarna. De måste vara allas prioritet – så nästa generation kan bygga den här nationen på ett aktivt och meningsfullt sätt. Konkreta resultat för barns välbefinnande är i sig ett mått på framgång. Vi måste öka chansen för Sudans yngsta att överleva sin femårsdag, att få gå klart skolan och skyddas från våld och otrygghet, säger läkaren Yasmin Ali Haque, UNICEFs chef i Sydsudan.

Trots de många utmaningarna har viktiga framsteg ändå gjorts under de senaste åren. Till exempel har tillgången till rent dricksvatten ökat med 40 procent på bara fem år, vilket UNICEF har bidragit till. UNICEF har även deltagit i omfattande vaccinationskampanjer där små barn fått skydd mot farliga sjukdomar. År 2011 vaccinerades 3 miljoner barn under fem år mot polio i Sydsudan,  som lilla Monyaguek Mayen på bilden ovanför.

Sedan ett och ett halvt år tillbaka har över 400 000 människor återvänt till landet från Sudan.  UNICEF har deltagit i återanpassningen av de sydsudanesiska flyktingarna och på olika sätt bidragit till att barnets bästa kommit i första hand under denna process. Det här livsviktiga arbetet kommer att fortsätta, ända tills Sydsudans barn har fått sina rättigheter tillgodosedda.

Jag befinner mig vid vägs ände tillsammans med ett team från Ikea. Vi är i Maroantsetra på Madagaskars östra sida för att besöka några av de skolor som  Ikeas mjukdjurskampanj har varit med att finansierat. Vårt team är de enda gästerna och där vägen tar slut vid en sliten resort utan turister tar en oändlig sandstrand vid. Det skulle kunna vara paradiset men ingen kommer hit.

Byn vi ska besöka är ligger isolerad mitt i regnskogen och besök utifrån är högst ovanligt. Vi färdas med båt för att ta oss fram och när vi anländer stranden har hela byn samlats. Luggslitna barn tittar på oss med stora ögon. En del börjar gråta. Fattigdomen är påtaglig. Husen i byn vinglar på träben, taken är gjorda av vass och det finns naturligtvis ingen el eller rent vatten.

I den här byn föds varje månad cirka 30 barn. Förlossningen äger rum på en enkel träbrits utan någon som helst smärtlindring eller rinnande vatten. Här finns ingen vårdcentral och närmsta samhälle ligger tre timmar bort.  Man förstår att mödradödligheten är en av de högsta i världen här i Madagaskar.

Mitt i byn står den nybyggda skolan. Två klassrum med bänkar för cirka 40-70 barn. Vid skolan har UNICEF även byggt latriner och inom kort ska byn också få en borrad brunn. I Madagaskar har endast 12% av befolkningen tillgång till en toalett och få ser kopplingen mellan toalett i det fria och dålig hälsa. Skolan blir viktig i att ge kunskap om detta.

För att ge Madagaskars 4,5 miljoner barn möjlighet att gå i skolan bygger UNICEF just nu 2 000 till 3 000 nya skolor varje år. Skolorna har toaletter och borrad brunn men de är också cyklonsäkra, vilket innebär att de står kvar när cyklonen drar fram men också kan användas som skyddsrum. För cykloner kommer garanterat! I stort sett alla cykloner som bildas i Indiska oceanen träffar Madagaskar.

Utöver själva skolorna förses alla barn i Madagaskar med varsitt skolkit som innehåller pennor och skrivböcker. Dessutom ser UNICEF till att utbilda lärare. Det är ett gigantiskt arbete att få allt detta på plats. En logistisk mardröm! Men det går.

Vi lämnar byn och undrar om vi någonsin kommer att uppleva detta igen.

Lotta Linden, Chef för företagssamarbeten UNICEF Sverige

Gratis skola på gång till alla barn i Haiti

Efter den stora jordbävningen arbetar vi långsiktigt för att bygga upp samhället. För att förbättra utbildningen i landet och skapa ett skolsystem som är gratis och tillgängligt för alla barn, arbetar vi med olika myndigheter och organisationer. Och det ger resultat. Haitis regering har tagit ett stort steg framåt när det gäller att avskaffa skolavgifterna för alla barn i landet. När höstterminen startade i oktober fick 772 000 barn gratis skolundervisning. Vi utbildade 15 000 nya lärare och gav eleverna skolmaterial och ryggsäckar. Allihop får nu kunskap för livet.

Trafficking stoppas vid gränsen

Efter  jordbävningen 2010 lever många barn i Haiti fortfarande i riskzonen för övergrepp och exploatering. För att förhindra att människohandlare tar med sig barn över gränsen till Dominikanska republiken stödjer vi en särskild grupp inom Haitis polisstyrka, Brigade de Protection des Mineurs. Gruppens uppgift är att regelbundet patrullera gränsen som är mycket svårbevakad. De barn som hittas tas om hand i något av våra trygga barncenter i väntan på att vi hittar deras familjer. Över 7 000 ensamma barn har hittills registrerats i Haiti och 2 000 har återförenats med sina familjer. Vi ger inte upp förrän alla ensamma barn har fått hjälp.

Läs mer om resultaten och vårt långsiktiga arbete i Haiti här.

Idag fick eleverna i åk 6 på Hagalidskolan i Staffanstorp en lektion av en speciell vikarie – UNICEFs ambassadör Mark Levengood. Mark pratade med eleverna om barns rättigheter och det var många som ställde frågor.

Det var elevernas lärare Marie Olsson som hade fixat att Mark kom till skolan genom sin vinnande motivering kring varför det är viktigt att undervisa om barns rättigheter i UNICEFs skoltävling ”för varenda unge”. Syftet med tävlingen var att uppmärksamma alla Sveriges lärare på att det från och med  nu är obligatoriskt att undervisa om barnkonventionen i grundskolan. För att inspirera till att komma igång med arbetet kan alla nu också ladda ner 10 lektioner om barnkonventionen gratis.

– Vi fick in massvis av bra motiveringar till varför det är viktigt att tala med barn om deras rättigheter och det är fortfarande flera lärare i veckan som registrear sig för att få ta del av vårt lektionsmaterial, säger Lisa Ericson från UNICEF. Vi valde Marie som vinnare för att hon påpekade hur viktigt det är att skolan inte bara undervisar om barns rättigheter utan också lever i enlighet med konventionens principer om icke-diskriminering och ger alla barn samma tillgång till kunskap och stöd inom skolan.

Efter lektionen bjöds alla eleverna på tårta och Mark fick ge autografer och svara på fler frågor.

/ Lisa Ericsson, ansvarig opinionsbildning barn och unga

Ladda ner tio lektioner om barns rättigheter här!