Uppkopplade skolor kan höja länders hela ekonomi och framtid
Visste du att det går att öka ett lands BNP med upp till 20 procent genom att ge skolor tillgång till internet? Det visar en ny rapport av The Economist Intelligence Unit (EIU). Trots det saknar miljontals barn tillgång till digitalt lärande, vilket leder till utanförskap och förlorade livschanser.

Förbättrad tillgång till internet och digitala verktyg ger barn oändliga möjligheter att lära sig och utvecklas.
Sedan augusti 2020 samarbetar UNICEF med Ericsson för att kartlägga skolors tillgång till internetuppkoppling i 35 länder. Nu släpper The Economist Intelligence Unit (EIU) en ny rapport, Connecting Learners: Narrowing the Educational Divide, som visar att genom att ge skolor tillgång till internet och digitalt lärande kan världens minst uppkopplade länder inte bara ge barn bättre möjligheter, utan också höja sitt BNP med upp till 20 procent.
En välutbildad befolkning har större möjligheter att driva på den ekonomiska utvecklingen i sitt land, och här är tillgången till digitalt lärande av största vikt – något som inte minst blivit tydligt i samband med coronapandemin.
Två av tre skolbarn saknar idag internetuppkoppling
I mars 2020 hade skolstängningar resulterat i att hela 89 procent av världens elever – 1,5 miljarder barn – stod utan den skolgång de har rätt till. En siffra som sedan ökade till 1,6 miljarder barn när det var som värst. Samtidigt har två av tre skolbarn idag inte tillgång till internetuppkoppling. Pandemin har orsakat en global utbildningskris.
När barn och unga saknar tillgång till all den information som finns på nätet, har de färre möjligheter att lära sig, utvecklas och nå sin fulla potential. Det digitala gapet måste stängas, något som kräver globalt samarbete, ledarskap och innovation inom finans och teknologi.
Rapporten lyfter fyra viktiga nyckelfaktorer för att åstadkomma detta:
- Samarbete
Regeringar och den privata sektorn måste samarbeta för att se till att skolor dels får tillgång till internet och digitala verktyg, och dels att det integreras på ett effektivt sätt i utbildningssystemen.
- Prisvärda och tillgängliga lösningar
Att bygga infrastruktur för att säkra tillgången till internet är steg ett. Men man måste också kunna nyttja tillgången på ett meningsfullt sätt. Dålig kvalitet och höga kostnader får inte bli ett hinder. Regeringar, företag och telekombranschen måste fokusera på både hög kvalitet och prisvärda lösningar.
- Internet och digitala verktyg måste ingå i läroplanen
När prisvärd tillgång till internet har säkrats, måste det också integreras på ett effektivt sätt i läroplanen. Lärare måste få utbildning och verktyg för att kunna utföra sitt jobb på ett bra sätt.
- Barn måste skyddas på nätet
Förbättrad tillgång till internet och digitala verktyg ger barn oändliga möjligheter att lära sig och utvecklas. Men, det ökar också risken för att barn utnyttjas online. En risk som ofta innebär att lärare och föräldrar känner motstånd mot en ökad internetanvändning. För att säkerställa att barn får tillgång till alla fördelar med internet, krävs också att de kan nyttja nätet på ett tryggt och säkert sätt.
När barn och unga får fler möjligheter att lära sig och utvecklas, har de också större chans att nå sin fulla potential. Tillsammans med Ericsson kartlägger vi skolors uppkoppling i 35 länder, för att nå vårt mål att minska det digitala gapet och ge fler barn en ljusare framtid.
En hyllningskör till alla lärare
För en tid sedan bad vi er dela med er av berättelser om lärare som betytt mycket för er eller kanske för era barn. Ni var många som ville vara med i hyllningskören och det är tydligt att lärare gör starka avtryck. Här kan du läsa några av de hyllningar som kommit in.

Lärare är hjältar som förändrar barns liv.
Om du vill hylla en särskild lärare lite extra just nu i skolavslutningstider, finns Världens bästa lärare-paketet i vår gåvoshop:
Hyllningskör till lärare som förändrat liv
Tack alla fantastiska lärare för allt ni gör! Ni ger barnen ni möter en bättre framtid, ni ingjuter hopp och lust att lära för livet.
❤️ Johanna vill hylla läraren Elin:
– Elin gav vår autistiska son tre fantastiska år i vanlig skola. I ur och skur gick de ut i skogen och använde naturen som lärare. Hon såg varje barn och med ram och kram lockade hon fram det bästa ur varje barn!
Alice är min kollega och hon är bäst i hela världen. Hon ser exakt alltid alla barn och deras behov. Hon är lugn, medveten, glad och så härlig att jobba med. Barnen tycker om henne väldigt mycket och hon är en trygghet för både barn och vuxna.
❤️ Annica vill hylla läraren Andreas:
– Andreas har varit en fantastiskt tålmodig, pedagogisk och rolig lärare som fick ta över en ganska ”trasig” klass som inte hade haft en trygg pedagog utan hade fått starta med flera olika vikarier. Han har kämpat tålmodigt och nu när klassen går ut 6:an så kan de göra det med en känsla av trygghet och med mycket kunskap i ryggsäcken.
❤️ Tina vill tacka läraren Donald:
– Han fick stopp på mobbningen mot mig, som hade pågått i 7,5 år. Lyssnade och hade ögonen öppna, som lärare i låg/mellanstadiet INTE gjorde.
Med sitt engagemang och sin fantastiska fantasi, ger hon lärdom och skapar magi. Det är häftigt att hon alltid ser möjligheter i allt, och att hon aldrig ger upp är himla ballt. Som lärare har hon verkligen hittat rätt, för hon är fantastisk på alla sätt.
❤️ Mona skickar en fin hälsning till sin mamma Batool:
– Min mamma har jobbat som lärare i mer än 40 år. Hon har en enorm glädje, engagemang och intresse för sina elever. Hon lyckas möta varje elev där eleven befinner sig och hon lyckas väcka deras nyfikenhet och glädje för mer kunskap. Hon har under sina år som lärare inspirerat många elever och hon har också inspirerat mig att se glädjen i det arbete som jag utför.
❤️ Dragica vill tacka läraren Vera:
– Som liten var jag väldigt blyg. När jag började 1:a klass och fröken Vera tog emot, kändes det genast mycket bättre. Hela första terminen följde jag henne som en liten skrämd valp. Men för varje dag blev jag självständigare och självständigare. Hon var också den som gjorde att jag själv som vuxen blev lärare. Vera var bäst, hon gjorde mig stark och självständig. När hon blev gammal besökte jag henne ofta. Jag vill hylla Vera.
Hon tar hand om och hjälper mitt barn att utvecklas på ett helt fantastiskt sätt!
❤️ Pia minns läraren Björn med värme:
– 11 år gammal flyttade jag till en ny stad, började i en ny skola och fick förstås en ny lärare, Björn. Han såg mig och jag förstod att jag var någon, att jag var bra. Jag hade tidigare levt med självbilden att jag var lite trög och att jag inte dög något till. Min lärare förändrade allt, synen på mig själv, jag förstod att jag hade en framtid, att jag var bra. Det blev bara ett år i den skolan innan familjen flyttade vidare. Det året har format mig, det väckte en lust att utvecklas och en kaxighet som jag burit med mig genom livet. Året då allt förändrades var 1969 i Södertälje. Tack Björn!
❤️ Liselott vill tacka sin lärare Anita:
– Hon var min lärare i mellanstadiet och det fantastiska med henne var den kärlek till yrket hon spred och förmågan att se alla barn och möta oss där vi var. Hon är skälet till att jag är lärare idag. Hon är min stora förebild.
Palle är en otroligt fantastisk och engagerad lärare, som har en stark förmåga att få med sig varenda elev i undervisningen, genom att ofta dramatisera det han pratar om så att vi ser det framför oss. Han har alltid massa energi och ett stort värmande leende på läpparna och tror stenhårt på sina elever. Han får ALLT att kännas möjligt och får oss att aldrig tvivla på vår egna förmåga i skolan. Han betyder sjukt mycket för mig!
❤️ Karolin vill tacka sin lärare Margareta:
– Hon såg mig och de utmaningar jag hade. Med kreativa lösningar och träning kunde jag i fjärde klass lära mig skriva, fokusera bättre och lära mig jonglera vilket var hennes tips för hålla fokus under längre tid men samtidigt i lek. Jag såg inte skillnad på många bokstäver och ett exempel som levt med mig länge är Burre bär bullar. Dirre drar droskan.
❤️ Stephanie vill hylla sin lärare Charlotta:
– Tack för allt du lärde mig om omvärlden, jämlikhet och ödmjukhet under mina 3 år på Mälardalens högskola, du har definitivt bidragit till att göra mig till en bättre människa.
Hon tog mig på allvar. Hon supportade mig i varje situation. Hon gjorde allt hon kunde för att jag skulle orka med att stanna i skolan. Hon såg till mitt bästa. Och hon såg mina förmågor och min potential. Inte en enda gång kan jag minnas att hon skulle ha tvekat eller tvivlat på mig. Hon lyssnade. Det betyder så otroligt mycket. Tack.
❤️ Camilla vill lyfta sin kusin Malin:
– Med sitt enorma engagemang som gymnasielärare på Soltorgsgymnasiet i Borlänge, vill jag hylla min kusin Malin! Hon ser varje människa/elev för den de är, har en otroligt bra värdegrund och jobbar jättemycket för mångfald och allas rätt till ett bra liv!
❤️ Anna vill tacka sin lärare Yvonne:
– Yvonne har verkligen satt ett stort avtryck i mitt liv. Hon var en av mina första lärare, och även om jag nu passerat 30 år så minns jag henne så väl än idag. Yvonne var en lärare med stort engagemang och visade intresse för sina elever. Hon skapade en trygg skolgång och hon trodde verkligen på varje individ samt att man kände sig speciell i hennes närvaro. Yvonne var en lärare som jag alltid haft väldigt stor respekt för och hon var så snäll och genuin. Är otroligt tacksam för att det var hon som la grunden för min fortsätta skolgång och framtid. Har aldrig tackat henne för det men detta är mitt sätt att göra det på och hoppas innerligt att det når fram!
Louise uppmuntrade mig under ett utvecklingssamtal att våga säga vad jag tycker, det ögonblicket var helt avgörande för mig i att hitta min egen röst och jag kommer aldrig glömma det.
Varmt tack till dig som skickade in din hyllning, tillsammans skickar vi nu kärlek till alla kloka, varma lärare världen över. Tyvärr har vi inte möjlighet att publicera alla de fina ord som kommit in, men vi tänker portionera ut dessa kärlekshälsningar även framåt. Så om din hälsning inte syns här, kan den mycket väl komma att publiceras senare i någon av våra kanaler.
Har du också en särskild lärare som du vill hylla lite extra? Då finns Världens bästa lärare-paketet i vår gåvoshop. Perfekt nu i skolavslutningstider:
Tack till alla som deltog under Operation Dagsverke 2021
Ytterligare en annorlunda termin går mot sitt slut och trots speciella förutsättningar kunde Operation Dagsverke våren 2021 fira 60 år! Burkar har pantats, musik har spelats in, fågelmatare har byggts, digitala utställningar har genomförts och mycket mer. Kreativiteten har verkligen flödat och vi riktar ett stort tack till alla som varit med.
Trots pandemin har flera skolor engagerat sig och vi har fått se många fantastiska initiativ. Nilaskolan byggde till exempel fågelmatare och sålde, Frostviksskolan samlade in pant från personer i samhället och skänkte pengarna, Eriksdalsskolans grundsärskola genomförde en digital utställning och Antnässkolan skapade egen musik för att uppmärksamma Operation Dagsverke. De här exemplen har vi med glädje kunnat följa på sociala medier under #operationdagsverke.

Många olika fina initiativ från eleverna som deltog under årets Operation Dagsverke.
Att sprida kunskap om barnkonventionen och samtidigt göra en insats för barn i en annan del av världen är ett fantastiskt sätt att göra skillnad. Tack vare engagemanget i årets Operation Dagsverke får barn i Senegal en andra chans att gå i skolan, helt fantastiskt!
I år var även året då vi genomförde vår första digitala konferens och på så sätt kunde vi nå fler elever. För er som missade konferensen och är nyfikna, ta gärna del av konferensen här.
Nästa års insamling blir för flickor i Sierra Leone
Som vanligt har deltagande skolor fått rösta fram vilket land och projekt nästa års insamling för Operation Dagsverke ska gå till. Skolorna fick rösta på tre alternativ och det vinnande förslaget blev Sierra Leone.
Där kommer UNICEF, genom Operation Dagsverke 2022, att arbeta för att stötta flickor i åldrarna 9-18 år genom ökad kunskap om mens och tillgång till mensskydd. Detta för att alla flickor ska få möjligheten att stanna kvar i skolan och få den utbildning de har rätt till.
Avslutningsvis vill vi rikta ett stort tack till alla er elever och lärare som engagerat er i årets Operation Dagsverke och vi ser med spänning fram emot vad vi tillsammans kan åstadkomma nästa år.
Vill ni vara med och genomföra Operation Dagsverke 2022 så öppnar anmälan under september. Men du kan redan nu fylla i en intresseanmälan, så kontaktar vi dig så snart anmälan har öppnat:
Micke & Katharina
Projektledare Operation Dagsverke
Hylla en betydelsefull lärare
Det har varit en speciell tid, sedan pandemin slog till. En av alla de yrkesgrupper som kämpat extra hårt är lärarkåren. Skolpersonal som varje dag funnits där för barnen, och fortsatt med sitt viktiga uppdrag, trots en omvärld i gungning. Visst förtjänar de lite extra kärlek?

Lärare är hjältar. Det är de som påverkar och engagerar elever och är med och förändrar världen.
UNICEF arbetar för att alla barn ska få gå i skolan, så att de får möjlighet att utvecklas och uppnå sin fulla potential. Men under året som gått har många skolor världen över hållits stängda, vilket på sikt riskerar att få förödande konsekvenser för barn och unga.
De går miste om mycket av det som hör barndomen till, som att leka med sina kompisar, men också möjligheten att påverka sin egen framtid genom utbildning.
De går också miste om de viktiga vuxna som lärarna är. Vuxna som behövs i barnens liv – som förebilder, kunskapsförmedlare och som trygga pelare i den turbulenta tid som barndomen innebär, inte minst just nu.

Känner du någon lärare som betytt extra mycket för dig, eller kanske för ditt barn?
Har du en lärare i ditt liv som betyder något extra?
Nu vill vi ta tillfället i akt och tillsammans med dig hylla alla lärare. Det kan vara en av dina egna lärare, nu eller tidigare i livet. Kanske är det en omtyckt förskollärare till dina barn, eller så har du en vän eller släkting vars uppdrag som lärare gjort intryck på dig.
Skriv ned några korta meningar om varför just den här läraren är viktig och vad personen betyder eller har betytt för dig. Några av motiveringarna kommer sedan att användas i UNICEFs kanaler framåt, för att lyfta denna hårt arbetande och viktiga arbetsgrupp. Fyll i din motivering här:
Skolstängningar är ett hot mot barns och världens framtid
Även om barn inte är de som blir mest sjuka i covid-19, drabbas de hårdast av pandemins konsekvenser. En av de värsta är skolstängningarna, som efter ett drygt år inneburit att nära 170 miljoner barns framtid hotas. Att få stopp på pandemin så att barn kan återvända till skolbänken är av högsta prioritet för UNICEF.

Rafael, 11 år, läser och gör övningar i sin skolbok för årskurs sex, i Nairobi, Kenya. Hans familj har ingen tillgång till digitala verktyg så Rafael kan inte delta i onlineundervisning. ”Det är en pandemi, och vi kan förstå de åtgärder som tas, men för barnen är det en katastrof,” säger hans mamma Grace.
I många länder världen över har skolor varit stängda, helt eller delvis, sedan pandemins början. Även om besluten att stänga skolor har baserats på en svårhanterad hälsosituation, är riskerna för barnen stora och konsekvenserna svåra.
I mars 2020 hade skolstängningar resulterat i att hela 89 procent av världens elever – 1,5 miljarder barn – stod utan den skolgång de har rätt till. En siffra som sedan ökade till 1,6 miljarder barn när det var som värst. Samtidigt har två tredjedelar av alla skolbarn inte tillgång till internetuppkoppling. Pandemin har orsakat en global utbildningskris.

En skolgård i Ridgefield, USA, har skyltar med information om att skolan och lekplatsen är stängda på grund av coronapandemin.
Som vanligt har de redan mest utsatta barnen drabbats hårdast, de som ofta förlitar sig på skolan för att få mat och rent vatten. Här finns en tydlig risk att effekterna av skolstängningarna kommer att påverka generationer framåt.
I till exempel Syrien stängde regeringen alla skolor under nästan sju månader för att förebygga smittspridning. Enligt en undersökning ledde dessa avbrott och indirekta effekter av pandemin, till att barnarbete ökade med sju procent.
Att skolor världen över hållit stängt sedan pandemins början har inneburit enorma utmaningar för barns utbildning och välmående.

Igihozo, 11 år, studerar hemifrån i Rwanda. Hans skola är stängd på grund av coronapandemin, men varje dag lyssnar han på sina lektioner för femte klass på radio.
Många och allvarliga konsekvenser
Det är väldokumenterat att långa skolstängningar påverkar barn på ett negativt sätt. För de flesta skolbarn världen över är skolan en plats för att träffa vänner, lära sig, få stöd och tillgång till exempelvis vaccin och näringsrik mat. Ju längre skolor hålls stängda, desto värre blir konsekvenserna för barnen.
- I januari i år rapporterade UNICEF att mer än 39 miljarder skolluncher gått om intet på grund av skolstängningar sedan pandemins början. Något som i förlängningen inneburit att miljontals barn förlorat sitt enda näringsrika mål mat om dagen.
- Ju längre barn är borta från skolan, desto större är risken att de aldrig återvänder. Allra störst är risken för flickorna. En rapport från mars i år visar att tio miljoner fler flickor riskerar att giftas bort i pandemins spår. När familjer förlorar sina jobb och fattigdomen ökar är också risken större att döttrar gifts bort för att lätta på familjens ekonomiska stress.
- Många barn och unga mår också psykiskt dåligt när de tvingas hålla sig hemma och går miste om att få leka och umgås med vänner. Minst vart sjunde barn har under pandemin uppmanats eller tvingats stanna hemma, under minst nio månader, något som lett till ökad oro, ångest och depressioner.

För flickorna på bilden är det första dagen tillbaka i skolan i Amman, Jordanien, i augusti 2020. Skolorna hade då varit stängda sedan i mars, något som drabbat barnen hårt. Pandemin har gett världen en unik möjlighet att skapa bättre och tryggare skolor, och mer innovativa lösningar för utbildning. Nu måste vi ta vara på den.
Vad gör UNICEF?
Under hela pandemin har UNICEF arbetat hårt för att säkerställa barns rätt till utbildning.
- Sedan pandemins början har vi trappat upp stödet till länder för att ställa om och skapa mer innovativa lösningar för utbildning. Bland annat genom undervisning på distans via internet, tv, radio och hembesök av lärare med mera.
- Vi ser till att skolor har tillgång till rent vatten och hygienprodukter för att minska smittspridning och sprider information om hur man kan förebygga att bli sjuk.
- Vi jobbar för att se till att barn kan fortsätta lära sig på andra sätt när skolor är stängda. Till exempel driver vi tillsammans med partners ett globalt projekt för att kartlägga skolors tillgång till internet, och långsiktigt säkerställa att alla barn och unga får tillgång till kunskap, information och möjligheter att påverka sin egen utveckling och framtid.
Och inte minst gör vi allt vi kan för att få stopp på pandemin så snart som möjligt, så att de allvarliga konsekvenserna för barnen också kan få ett slut. En viktig del av det arbetet är att se till att hela världen får vaccin mot covid-19.
Genom att se till att världen får vaccin kan vi ge barn en plats i en skolbänk igen, och ge alla barn som drabbats en bättre framtid.
Läs mer om vårt arbete och hur du kan hjälpa till:
En global utbildningskris skapad av pandemin
168 miljoner barn har fått sin framtid satt på paus, då deras skolor varit stängda under nästan ett helt år på grund av coronapandemin. Det är en utbildningskris som världen tillsammans nu måste vända.

För att uppmärksamma utbildningskrisen har UNICEF satt upp installationen ”Pandemiklassrummet” utanför FN:s högkvarter i New York, för att visa på alla de klassrum som just nu står tomma världen över.
En ny rapport från UNICEF visar att skolor för mer än 168 miljoner barn nu har varit stängda i nära ett år.
– När vi nu närmar oss årsdagen för när pandemin deklarerades blir vi påminda om vilken utbildningskatastrof som nedstängningar världen över har skapat, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.
Skolstängningarna har lett till förödande konsekvenser för barns utveckling och välmående. De mest utsatta barnen, och de som inte har någon möjlighet till distansundervisning, riskerar nu att aldrig återvända till klassrummet. Barn som nu istället riskerar barnäktenskap och barnarbete.
Det är en tragedi för barnen, för deras länder och för mänsklighetens framtid.
Rapporten visar att 14 länder har haft sina skolor till största del stängda från mars 2020 till februari i år. Två tredjedelar av de länderna är i Latinamerika och Karibien, något som drabbat nära 98 miljoner skolbarn.
För de flesta skolbarn världen över är skolan en plats för att träffa vänner, lära sig, få stöd och tillgång till exempelvis vaccin och näringsrik mat. Ju längre skolor hålls stängda, desto värre blir konsekvenserna för barnen.
– Varje stängd skola innebär att barns framtid har satts på paus. Vårt budskap till regeringarna är att vi måste prioritera att öppna skolorna igen, och göra dem bättre än de var förut, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.
UNICEF arbetar hårt för att se till att coronapandemin inte blir en bestående kris för barn. Ge en gåva idag så är du med oss i det arbetet:
Vad är nätmobbning och hur kan det stoppas?
Konsekvenserna av nätmobbning kan vara förödande. När barn och unga tillbringar mer tid online under covid-19-pandemin ökar risken. I en global kampanj har UNICEF tillsammans med ungdomar, sociala medieplattformar och barnskyddsexperter, tagit fram råd till unga och föräldrar för att stoppa nätmobbning och förhindra att någon drabbas.

Nätmobbning är mobbning som sker genom användningen av digital teknik, till exempel på sociala medier, olika appars meddelandefunktioner eller spelplattformar. Några exempel är att sprida lögner, dela pinsamma bilder på någon, eller skicka hotfulla eller sårande meddelanden i chattappar.
Nätmobbning kan ofta ske samtidigt som någon mobbas i exempelvis skolan. Men på nätet lämnas digitala fotavtryck, något som kan vara användbart och ge bevis för att kunna stoppa mobbningen.
Här är några vanliga frågor, råd och tips kring nätmobbning, framtagna i samarbete med ungdomar, Facebook, Instagram och Twitter, samt barnskyddsexperter:
1. Hur vet jag om jag blir mobbad online?
Ibland kan det vara svårt att veta om någon skojar eller är medvetet elak, särskilt på nätet. Men om du känner dig sårad eller upplever att andra skrattar åt dig istället för med dig så har det gått för långt. Om det fortsätter även efter att du har bett personen eller personerna att sluta, och du fortfarande känner dig sårad och upprörd, kan det vara mobbning.
När mobbningen sker online kan det leda till oönskad uppmärksamhet från många, även främlingar. Men var det än händer är det viktigt att be om hjälp. Alla förtjänar respekt, både på nätet och i verkliga livet.

2. Hur påverkas man av nätmobbning?
När mobbning sker på nätet kan det kännas som om du attackeras överallt, även i ditt eget hem. Det kan upplevas som om det inte finns någonstans att fly. Effekterna kan pågå länge och påverka en person på många sätt.
Man kan känna sig arg och ledsen, generad och att man skäms. Kanske får man svårt att sova och blir tröttare än vanligt, eller får ont i magen eller huvudvärk. I extrema fall kan nätmobbning till och med leda till att någon tar sitt eget liv.

3. Vad ska jag göra om jag blir utsatt för nätmobbning?
Om du upplever att du blir mobbad är det första steget att be om hjälp från någon du litar på, till exempel dina föräldrar, en lärare eller en annan vuxen du känner dig trygg med.
Skolan ska vara en trygg plats och har ansvar för att ingen ska bli utsatt för mobbning, och det gäller även om du blir utsatt på nätet. Om du drabbas av mobbning av andra elever, rapportera det till din skola. Då måste skolan snabbt ingripa och utreda det som hänt, och arbeta för att stoppa det.
Om mobbningen sker på sociala medier, kan du blockera mobbaren och rapportera deras beteende på sidan. Sociala medieföretag som Instagram och Facebook har en skyldighet att hålla sina användare säkra, och du är anonym när du rapporterar.
Det kan också vara bra att samla in bevis – textmeddelanden och skärmdumpar av inlägg på sociala medier – för att visa vad som har hänt.

4. Hur kan jag hjälpa någon annan som blir utsatt?
Vem som helst kan bli utsatt, och om du ser det hända någon du känner – försök att erbjuda stöd och fråga hur de mår. Stötta din vän i att be om hjälp och rapportera händelsen.
Kanske vill personen inte rapportera, men då kan du uppmuntra till att prata med någon vuxen som ni litar på, och erbjuda att själv följa med som stöd. Att känna att man inte är ensam kan vara oerhört viktigt när man är utsatt för mobbning.

5. Hur kan jag förhindra att min personliga information används för att skada mig på nätet?
Tänk dig för innan du delar med dig av något online – det kan finnas kvar på nätet för alltid och kan användas på ett sätt som du inte vill. Lämna inte ut personliga uppgifter som din adress, ditt telefonnummer eller namnet på din skola.
Lär dig mer om sekretessinställningarna för dina sociala medier. Här är några saker att tänka på, som gäller för många av dem:
- Du kan bestämma vem som kan se din profil, skicka direktmeddelanden eller kommentera dina inlägg genom att se över inställningarna för ditt konto.
- Du kan rapportera elaka kommentarer, meddelanden och foton och begära att de tas bort.
- Förutom att ta bort någon som vän kan du blockera personer och hindra dem från att se din profil eller kontakta dig.
- Du kan radera inlägg i din profil eller dölja dem från vissa personer.
På de flesta sociala medier meddelas inte personer när du begränsar tillgång, blockerar eller rapporterar dem.

Tips till dig som förälder
Under pandemin har mycket i våra liv förflyttats till internet, och det är troligt att ditt barn eller din tonåring tillbringar mer tid online än förut.
Men hur kan man som förälder se till att barnen får tillgång till allt gott som nätet har att erbjuda, samtidigt som barnen skyddas från mobbning eller hot? Här följer några tips:
- Ha en öppen dialog och prata med ditt barn om vem de kommunicerar med online och hur. Uppmuntra till snällhet, och var uppmärksam på om ditt barn verkar upprört eller hemlighetsfull i samband med digitala aktiviteter.
- Använd teknik som skyddar. Se exempelvis till att använda uppdaterade antivirusprogram och se över inställningar som föräldrakontroll och ”säker sökning”. Hjälp också ditt barn att förstå vikten av att inte dela med sig av privat information, särskilt till främlingar.
- Tillbringa tid tillsammans på nätet. Lär dig om vad ditt barn gör online, se till att appar och spel är åldersanpassade och prata om det tillsammans.
- Uppmuntra till positiva vanor. Prata med ditt barn om att vara snäll mot andra på nätet, och se till att du vet hur det går till att rapportera om du skulle upptäcka nätmobbning. Prata också om vad ni ser på nätet och om vikten av källkritik.
- Låt ditt barn ha roligt online. När vi tillbringar mycket tid hemma är nätet en möjlighet för unga att fortsätta ha kontakt med sina vänner, dela sina tankar och stötta varandra under pandemin. Du kan också uppmuntra till fysisk aktivitet genom olika videos eller spel som kombinerar underhållning med rörelse.
Miljontals barn riskerar undernäring på grund av missade skolmåltider
Sedan skolor stängt på grund av coronapandemin har mer än 39 miljarder skolluncher gått om intet världen över. Det betyder att miljontals barn förlorat sitt enda näringsrika mål mat om dagen, säger UNICEF och FN:s livsmedelsprogram (WFP) i ny rapport.

Skolstängningar på grund av coronapandemin har lett till att miljontals barn gått miste om livsviktiga skolmåltider.
Rapporten COVID-19: Missing More Than a Classroom visar att mer än 370 miljoner barn världen över har missat i genomsnitt 40 procent av sina skolluncher – för många en livsviktig källa till näring – sedan skolor stängt på grund av covid-19.
– Trots tydliga bevis på att skolor inte är någon huvudsaklig plats för smittspridning av covid-19, har miljontals barn tvingats se sina skolor stänga världen över. Barn som är helt beroende av skolan för att få mat förlorar inte enbart sin utbildning, utan även en viktig källa till näring, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef. Samtidigt som vi väntar på att vaccin mot covid-19 ska nå fram, måste vi prioritera att öppna skolorna igen och se till att det kan ske på ett så säkert sätt som möjligt.
Under pandemin har tillgången till olika typer av näringsprogram, så som skolmåltider och behandlingsprogram mot undernäring, minskat med 30 procent i låg- och medelinkomstländer. I vissa länder, under total nedstängning, har alla program för mat i skolorna ställts in.
Att gå miste om näringsrika skolmåltider hotar miljontals utsatta barns framtid. För många är skolmaten den enda mat de får på hela dagen.
Det uppskattas att 24 miljoner barn nu riskerar att hoppa av skolan på grund av pandemin, något som skulle innebära ett stort bakslag för de framsteg som gjorts de senaste årtiondena för att få fler barn att gå i skolan. Genom att mat erbjuds i skolan kan många av de mest utsatta barnen uppmuntras att komma tillbaka till skolbänken.
Särskilt för flickor, och barn från de mest utsatta och marginaliserade områdena, är skolmaten en stark drivkraft för att återvända till skolan när restriktioner lyfts. Ju längre barn står utanför skolan desto större är risken att de aldrig återvänder, för flickor ökar risken för bland annat tidiga äktenskap.
UNICEF och WFP uppmanar nu regeringar världen över att prioritera skolorna, öppna dem igen på ett säkert sätt (genom att bland annat se till att det finns rent vatten och tvål), och se till att barn får den näringsrika skolmat som de behöver.
Coronapandemins konsekvenser har drabbat barn världen över skoningslöst. Du kan hjälpa till, ge en gåva idag:
Hur ska vi uppnå en mer likvärdig skola i Sverige?
Barns rätt till jämlika uppväxtvillkor och rätten till utbildning har länge varit några av UNICEFs kärnfrågor, både globalt och i Sverige. Idag lämnar vi därför in ett remissvar på slutbetänkandet av utredningen om en mer likvärdig skola.
Regeringen beslutade i juli 2018 att en särskild utredning skulle göras för att analysera och föreslå åtgärder för att minska skolsegregationen och förbättra resurstilldelningen till förskoleklass och grundskola, med målet att öka likvärdigheten inom skolan. Idag kommenterar UNICEF Sverige slutbetänkandet i ett remissvar.

Foto: © UNICEF/Kyllerman
En likvärdig skola är ett viktigt bidrag till ett bättre samhälle och spelar en avgörande roll när det gäller att säkerställa barns rätt till jämlika uppväxtvillkor och rätten till utbildning enligt barnkonventionen. Likvärdig utbildning av god kvalitet, för alla barn, är en absolut grundläggande fråga för barns livskvalitet, deras utveckling och deras framtida möjligheter i livet.
Agenda 2030 lyfter också utbildning och livslångt lärande som en av nyckelfaktorerna för hållbar utveckling. En fungerande skolgång är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn mot socialt utanförskap för alla barn, men särskilt för barn i utsatta livssituationer.
Ojämlikhet i skolan ett allt större problem
Men trots höga ambitioner och skolans uttalade uppgift att kompensera för skillnader i barns förutsättningar, har ojämlikheten vuxit till ett allt större problem inom skolans värld. I internationella studier är Sverige medelmåttigt vad gäller att klara det kompensatoriska uppdraget och förmågan att uppväga elevers socioekonomiska förutsättningar.
Ett av statens ansvar är att jämna ut ekonomiska ojämlikheter mellan kommuner för att främja jämlikhet nationellt, en fråga som utredningen också fokuserar på. Bland annat genom att diskutera det decentraliserade skolsystemets bristande förmåga att nå de övergripande målen om en likvärdig och kompensatorisk skola.
Men sett ur ett nationellt likvärdighetsperspektiv går utvecklingen över tid i Sverige i en riktning där skolan tyvärr blir allt mindre likvärdig, snarare än tvärtom. Samtidigt vet vi idag att det finns ett samband mellan skolans likvärdighet och barns ökade psykiska ohälsa.
I takt med att likvärdigheten i skolan försämrats, har rapporterna från barn och unga som känner stress över skolprestationer och försämrade framtidsutsikter också ökat.
Viktigt att vända utvecklingen
Utredningen kommer med flera viktiga förslag för att vända utvecklingen vad gäller likvärdigheten i skolan i Sverige, men det kommer att kräva kontinuerligt arbete, rätt insatser och tydliga nationella mål att följa upp.
Utredningen kommer bland annat fram till att:
- Det finns behov av ett ökat statligt ansvar och ett mer enhetligt regelverk för skolan, för att möjliggöra uppföljning av likvärdigheten på nationell, regional och lokal nivå, vilket UNICEF Sverige håller med om. Att kunna följa utvecklingen och göra jämförelser är grundläggande för att veta att rätt insatser görs och att vi rör oss i rätt riktning.
- Kommunala resursskillnader måste jämnas ut och stabiliteten i resurssättningen till skolan behöver öka. Bland annat lägger utredningen fram förslag om sektorsbidrag och förändringar i beräkningar av grundbelopp för att bidra till detta. Tanken är att de kommunala skillnaderna i finansiering ska stabiliseras och att skillnader mellan kommuner och andra huvudmän ska bli rättvisare.
- Det behöver införas ett nationellt och gemensamt skolval med avskaffat kösystem. UNICEF Sverige håller med i utredningens analys om att ett sådant system kan bidra till att öka förutsättningarna för en mer sammansatt och allsidig skola som gynnar alla barn, inte enbart de mest utsatta.
- Utredningen lyfter också upp vikten av informationsinsatser till såväl elever som vårdnadshavare, spridning av information på olika språk samt godkända urvalsgrunder som viktiga faktorer för att skapa förutsättningar för att ett fritt skolval ska kunna vara jämlikt.
- Det finns ett tydligt orsakssamband mellan likvärdigheten i skolan och segregation inom andra samhällssektorer. Därmed blir det tydligt att skolsegregationen inte är en fråga som kan lösas enbart med förslag på åtgärder som rör skolan, utan det måste också ses ur ett bredare perspektiv.
UNICEF Sverige efterfrågar:
- Ett ökat statligt ansvar för skolan.
- Ett mer enhetligt regelsystem, som möjliggör att utvecklingen av likvärdighet och kvalitet kan mätas på rätt sätt över tid för att se till att de insatser som sätts in har önskad effekt.
- En jämnare finansiering som bidrar till kontinuitet och förutsägbarhet i planeringen av skolans uppdrag.
- Ett helhetsperspektiv på de frågor som utmanar barns rätt till likvärdig skola och jämlika uppväxtvillkor.
En skola ska inte vara en dödsfälla
Under helgen skedde två dödliga attacker mot skolbarn i Afghanistan och Kamerun. Att barn dödas och skadas i skolan är oförlåtligt, och ett mycket allvarligt brott mot barns rättigheter.
I lördags dödades 16 personer och 45 skadades vid en attack utanför ett utbildningscenter i Kabul, många av dem var kvinnor och barn. Samma dag dödades 8 barn och 12 skadades i en attack mot en skola i Kumba, i sydvästra Kamerun.
– Jag är chockad och ursinnig över dessa fruktansvärda attacker, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.
Attacker mot skolor och barns utbildning är ett grovt brott mot barns rättigheter. Skolan ska vara en trygg plats, inte en dödsfälla.
UNICEF fördömer attackerna och våra tankar går till de drabbades anhöriga. Alla inblandade parter i konflikterna i Afghanistan och Kamerun måste följa internationell humanitär rätt och skydda barn vid alla tillfällen. De skyldiga måste hållas till svars för sina handlingar.
Att gå i skolan är en mänsklig rättighet, och ingen ska behöva vara rädd för att utsättas för dödligt våld i sin skolbänk.
Var med och kämpa för barn som drabbas av våld, krig och katastrofer, ge en gåva idag:
Återvunnen plast ger barn en chans till utbildning
Tänk att kunna bygga skolor av återvunnen plast och ge tusentals barn möjlighet att gå i skolan. Det är precis vad UNICEF gör i Elfenbenskusten. Så här går det till.

Plast i naturen samlas in och omvandlas till byggklossar, som sedan blir till skolor.
I hela världen produceras omkring 300 miljoner ton plast varje år. Men i dagsläget går bara fem procent till återvinning. I Elfenbenskusten pågår ett projekt där man tar tillvara på plast som hamnat i naturen och bygger skolor av den.
Plasten samlas in av invånarna själva och köps sedan av UNICEFs samarbetspartner Conceptos Plasticos som omvandlar plasten till byggstenar. Vinsterna är flera:
- Spridningen av föroreningar från plasten minskar.
- Fler arbetstillfällen skapas för vuxna.
- Fler barn får möjlighet att gå i skolan.
Målet är att under två år bygga över 500 klassrum till 25 000 elever. Visst är det fantastiskt?

På grund av covid-19 har skolorna hållit stängt under flera veckor. Men nu har lektionerna börjat igen och barnen är glada att träffa sina kompisar.
Tack vare alla er som är med och kämpar tillsammans med oss kan vi fortsätta se till att barn får gå i skolan, och samtidigt göra en insats för miljön. Stort tack!
Elever från Sverige och Albanien möttes vid årets OD-konferens
I fredags var det dags igen för den årliga konferensen där elever och lärare fördjupar sig i Operation Dagsverke. I år fick eleverna bland annat möta Jonilda och Djego från Albanien, som berättade om sina liv och om hur viktigt det är att minska våldet i skolorna.
Konferensen i Stockholm är startskottet för Operation Dagsverke-kampanjen, och de medverkande eleverna och lärarna från skolor runt om i Sverige fick inspiration och tips på hur Operation Dagsverke på bästa sätt kan organiseras på skolan.
I år går pengarna från kampanjen till UNICEFs arbete i Albanien, där våld mot barn i hemmet och skolan är vanligt. 83 procent av eleverna säger att de utsätts för våld och kränkningar i skolan. UNICEF arbetar med att förändra attityder och normer kring våld hos både lärare och föräldrar.

Jonilda, 15 år, berättade om sitt liv i Albanien och om hur viktigt det är att minska våldet mot barn i skolorna. Foto: © UNICEF
Förra veckan var eleverna Jonilda och Djego från Albanien på besök i Sverige. Förutom konferensen besökte de flera skolor, träffade elever och berättade om sina liv. På konferensen berättade de hur viktigt bidraget från UNICEF är för att utbilda lärare, föräldrar och elever i att förändra attityder och normer kring våld.
Eleverna på konferensen fick också delta i fördjupande workshops och lyssna på en tankeväckande föreläsning av Lina Axelsson Kihlblom. Dessutom närvarade UNICEF Sveriges ambassadör Mark Levengood och informerade om årets tävling, där skolorna tävlar inom fyra kategorier; bästa kreativa initiativ, bästa budskap, bästa film samt högst insamlingsresultat.

UNICEF Sveriges ambassadör Mark Levengood informerade om årets tävling och presenterade juryn. Foto: © UNICEF
Mark presenterade även årets eminenta jury bestående av: Lina Axelsson Kihlblom, Chef för barn- och utbildningsförvaltningen i Nynäshamn; Lina Hultqvist, ordförande Sveriges Elevkårer; Viktor Frisk, artist och influencer; Mark Levengood, UNICEF-ambassadör; samt Christina Heilborn, UNICEFs programchef.
Skolorna röstade även fram vilket program Operation Dagsverke 2019 ska stödja. Det program som fick flest röster innebär att barn med funktionsnedsättningar blir bättre förberedda inför katastrofer i Filippinerna. Dit kommer alltså pengarna som samlas in under nästa år att gå.

Konferensen i Stockholm är startskottet för Operation Dagsverke-kampanjen, och de medverkande eleverna och lärarna från skolor runt om i Sverige fick inspiration och tips på hur Operation Dagsverke på bästa sätt kan organiseras på skolan. Foto: © Melker Dahlstrand
Operation Dagsverke är en insamlings- och informationskampanj, riktad till högstadiet och gymnasiet, som har arrangerats av svenska elever sedan 1960-talet. Syftet med kampanjen är att ge elever och lärare i Sverige större kunskap om barns rättigheter.
Skolorna väljer själva vilken dag som passar bäst att genomföra insamlingen. FN-dagen den 24 oktober eller barnkonventionens dag den 20 november brukar vara bra dagar att anordna aktiviteter. Sista insamlingsdag är den 15 december.
Nu önskar vi alla fantastiska och engagerade elever stort lycka till! Tillsammans gör ni en viktig insats för andra elever i vår värld.
Vill din skola också vara med och kämpa för att stoppa våld i skolan i Albanien? Anmäl er här:
Sverige behöver ett ökat statligt ansvar för en likvärdig skola
Utbildningsfrågorna debatteras frekvent i valrörelsen. Att barn har rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet är dock något som inte diskuteras särskilt ofta. Det är en av de frågor UNICEF Sverige tycker är allra viktigast inför valet på söndag.
Utbildning av god kvalitet för alla barn är en av grundförutsättningarna för ett välmående samhälle. Det är också en viktig motkraft mot ökande klyftor och polarisering i samhället.
Men idag är skillnaderna stora både när det gäller skolresultat och hur mycket Sveriges kommuner satsar på skola och utbildning. Barns och ungas möjligheter att klara av skolarbetet påverkas i allt högre utsträckning av faktorer som var de bor, deras socioekonomiska bakgrund och ursprung.
”Jag har missat mycket i skolan och nu känns det som att det är kört. Det känns som att det är uppbyggt så, att chanserna ska bli mindre och mindre. Att dom som redan har det bra får det bättre, medan dom som har det sämre får det sämre… Vissa har en backup, har det bra hemma med saker och föräldrar som säger åt dem att plugga. /…/Jag är bara 15 år, men ibland känns det som att det redan är kört” (Pojke, 15 år, i en UNICEF-rapport om socialt utanförskap i Sverige.)
Bilden som pojken beskriver bekräftas av Barnombudsmannens årsrapport 2018. Rapporten bygger på en undersökning där 900 barn får berätta om sina upplevelser av hur det är att växa upp i kommuner och förorter där barn har statistiskt sämre skolresultat, ekonomi och hälsa, än i övriga landet. Resultaten visar att många barn upplever ett utanförskap och att de exkluderas från stora delar av samhället.
I en UNICEF-rapport från 2016 undersöktes hur stora klyftorna i höginkomstländer tillåtits bli mellan de tio procent av barnen som är mest utsatta i samhället, och de barn som utgör genomsnittet. Resultaten visar att samhällsklyftorna i rika länder generellt ökar. Sverige lyfts dessutom fram som ett av de länder där klyftorna ökat allra mest.
Utbildningsfrågorna debatteras frekvent i valrörelsen. Dock diskuteras sällan skolan utifrån utgångspunkten att barn har rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet.
Skolan är den ansvarsbärare i samhället som ska se till att våra barn får sin rätt till utbildning tillgodosedd. Vi vet att hur skolan fungerar har stor betydelse för hur vi klarar oss senare i livet. En misslyckad skolgång ökar riskerna för arbetslöshet, psykisk ohälsa, kriminalitet med mera. Och en fungerande skolgång är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för barn i social utsatthet.
Den 1 januari 2020 blir barnkonventionen svensk lag. En av konventionens grundprinciper är att alla rättigheter ska gälla alla barn, utan undantag eller diskriminering. Det är inte acceptabelt att tillgången till utbildning av god kvalitet ser så väldigt olika ut för barn i Sverige.
Oavsett vilken regering vi får efter valet på söndag måste den ökade ojämlikheten i skolan vända. Det är därför glädjande att flera partier i sina valmanifest också uttrycker att de vill se ett ökat centraliserat ansvar för skolan.
UNICEF Sverige kräver en handlingsplan för att stärka skolans möjligheter att leva upp till sitt ansvar att ge alla barn bra förutsättningar att klara skolan, oavsett barnets bakgrund och boendeort. Alla barn ska ha tillgång till en kvalitativ och likvärdig utbildning. Skolan måste fungera som hävstång för alla barn, snarare än att bli ett forum där utanförskap förstärks.
Utan politisk handling riskerar vi skapa ett samhälle där alltfler barn hamnar i ett permanent utanförskap. Det är ett svek som vi varken moraliskt eller politiskt kan acceptera.
Se gärna våra fördjupningar om de andra viktiga frågor vi valt att lyfta inför valet:
Oroande att barns utsatthet för våld inte lyfts av partierna
Inget parti har i valrörelsen valt att lyfta att alla former av våld mot barn i hemmet ska vara straffbara. Det visar en granskning som UNICEF Sverige har gjort av riksdagspartiernas valmanifest utifrån ett barnrättsperspektiv.
Det är oroväckande och märkligt att inget parti uppmärksammar utsattheten hos de barn som antingen själva utsätts för våld eller tvingas bevittna våld mot någon annan i familjen. Idag är inte alla former av våld mot barn straffbara, till exempel psykiskt våld. Detta trots att 36 procent av barnen i Sverige uppger att de utsätts för våld i hemmet.
Under kommande mandatperiod, i januari 2020, blir barnkonventionen svensk lag. Det innebär att politiker, myndighetsutövare och andra beslutsfattare måste ge barnrättsperspektivet en större tyngd i frågor och beslut som rör barn. Inför årets valrörelse har UNICEF Sverige tagit fram ett eget valmanifest där vi lyfter tre frågor som vi anser är särskilt viktiga för att säkra barns rättigheter:
- alla barn ska ha rätt till familjeåterförening
- alla former av våld mot barn ska vara straffbara
- ökat statligt ansvar för en likvärdig skola
Mot bakgrund av detta har vi granskat de åtta riksdagspartiernas valmanifest för att se var de står. När det gäller familjeåterförening kan vi konstatera att trots att det råder en polariserad migrations- och integrationsdebatt, där barns rättigheter får begränsat utrymme, säger Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna ja till att ge alla barn rätt till familjeåterförening.
Moderaterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna avvisar dock tanken. Att neka barn att leva med sin familj står i direkt strid med barnkonventionen och inskränker dessutom en av de få lagliga vägar som finns för barn på flykt.
Utbildningsfrågorna debatteras frekvent i valrörelsen. Dock diskuteras sällan skolan utifrån utgångspunkten att barn har rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet. I stort sett alla partier vill dock se ett ökat statligt ansvar för skolan i linje med vårt krav. Liberalerna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna går till och med så långt att de vill ha ett förstatligande av skolan. Kristdemokraterna däremot tar inte alls upp skolfrågan i sitt valmanifest.
Utöver dessa tre frågor finns självfallet andra mycket viktiga frågor som spelar stor roll för att stärka barns rättigheter. Samtliga partier lyfter till exempel frågan om psykisk ohälsa bland barn och vikten av att stärka barn- och ungdomspsykiatrin, BUP och elevhälsan. Att nå politiskt enighet i en så viktig barnrättsfråga är mycket positivt och kan förhoppningsvis leda till fler överenskommelser över partigränserna.
UNICEF Sverige har inte någon partipolitisk tillhörighet. Det har inte heller barns rättigheter. Barns rättigheter är mänskliga rättigheter som ska efterlevas och prioriteras av samtliga politiker och andra beslutsfattare. Efter valdagen kommer vi att fortsätta arbeta för att våra krav omsätts i praktiken och för att barns rättigheter sätts i fokus.
Barnen från rohingyafolket riskerar att bli en ”förlorad generation”
Ett år efter massflykten från Burma (Myanmar) riskerar nu över 500 000 barn från rohingyafolket en dyster framtid. Barnen som befinner sig på flykt i Bangladesh går miste om sin utbildning, och stora insatser behövs nu för att undvika att barnen blir ”en förlorad generation”.
I en rapport från UNICEF beskrivs hur barnen som lever i de trånga och mycket enkla flyktinglägren i Cox’s Bazar riskerar en osäker framtid, med få möjligheter att utbilda sig och ingen aning om när de kan återvända hem.
En enorm internationell hjälpinsats, ledd av regeringen i Bangladesh, har sett till att flyktingarna har fått den grundläggande hjälp de behöver, och för stunden har risker för större sjukdomsutbrott avvärjts. Men utan en bra skola får barnen sämre möjligheter att hantera situationen de befinner sig i just nu, och de blir också sämre rustade att bidra till sina samhällen i framtiden.

Läraren Samira hjälper Hafsa, åtta år, under en lektion vid ett utbildningscenter som stöds av UNICEF i Cox’s Bazar. Foto: © UNICEF/Sujan
Att se till att den stora mängd barn som plötsligt kom till Bangladesh fick tillgång till utbildning har varit en stor utmaning för UNICEF och partners under året som gått. I juli hade sammanlagt 1 200 tillfälliga skolor satts upp, och nära 140 000 barn hade skrivits in. Men eftersom skolorna är så enkla blir klassrummen ofta överfulla, och de saknar ibland tillgång till vatten.
Nu genomförs en insats för att förbättra kvaliteten på utbildningen som erbjuds, och se till att barnen också får lära sig nödvändiga livskunskaper.
Mer pengar behövs för att ge barnen den utbildning de har rätt till. Ge en gåva till vårt katastrofarbete och hjälp fler barn på flykt i Bangladesh, och i andra i katastrofer:
Rapporten uppmanar det internationella samfundet att investera i utbildning av god kvalitet för alla barn från rohingyafolket, särskilt flickor och tonåringar som riskerar att hamna utanför. Regeringen i Burma (Myanmar) uppmanas också att säkerställa att alla barn i delstaten Rakhine, där mer än en halv miljon rohingyer fortfarande befinner sig, får likvärdig tillgång till utbildning.
För att komma till en långsiktig lösning på krisen måste situationen i Rakhine hanteras. Den muslimska befolkningens rättigheter måste erkännas så de får tillgång till grundläggande tjänster som vård och utbildning, och en möjlighet att försörja sig på ett meningsfullt sätt.
I rapporten uppmanas också regeringen i Burma (Myanmar) att skydda barnen från rohingyafolket och alla andra etniska grupper, och göra det möjligt för familjerna att återvända till sina hem på ett tryggt och värdigt sätt.