En global utbildningskris skapad av pandemin
168 miljoner barn har fått sin framtid satt på paus, då deras skolor varit stängda under nästan ett helt år på grund av coronapandemin. Det är en utbildningskris som världen tillsammans nu måste vända.

För att uppmärksamma utbildningskrisen har UNICEF satt upp installationen ”Pandemiklassrummet” utanför FN:s högkvarter i New York, för att visa på alla de klassrum som just nu står tomma världen över.
En ny rapport från UNICEF visar att skolor för mer än 168 miljoner barn nu har varit stängda i nära ett år.
– När vi nu närmar oss årsdagen för när pandemin deklarerades blir vi påminda om vilken utbildningskatastrof som nedstängningar världen över har skapat, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.
Skolstängningarna har lett till förödande konsekvenser för barns utveckling och välmående. De mest utsatta barnen, och de som inte har någon möjlighet till distansundervisning, riskerar nu att aldrig återvända till klassrummet. Barn som nu istället riskerar barnäktenskap och barnarbete.
Det är en tragedi för barnen, för deras länder och för mänsklighetens framtid.
Rapporten visar att 14 länder har haft sina skolor till största del stängda från mars 2020 till februari i år. Två tredjedelar av de länderna är i Latinamerika och Karibien, något som drabbat nära 98 miljoner skolbarn.
För de flesta skolbarn världen över är skolan en plats för att träffa vänner, lära sig, få stöd och tillgång till exempelvis vaccin och näringsrik mat. Ju längre skolor hålls stängda, desto värre blir konsekvenserna för barnen.
– Varje stängd skola innebär att barns framtid har satts på paus. Vårt budskap till regeringarna är att vi måste prioritera att öppna skolorna igen, och göra dem bättre än de var förut, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.
UNICEF arbetar hårt för att se till att coronapandemin inte blir en bestående kris för barn. Ge en gåva idag så är du med oss i det arbetet:
Vad är nätmobbning och hur kan det stoppas?
Konsekvenserna av nätmobbning kan vara förödande. När barn och unga tillbringar mer tid online under covid-19-pandemin ökar risken. I en global kampanj har UNICEF tillsammans med ungdomar, sociala medieplattformar och barnskyddsexperter, tagit fram råd till unga och föräldrar för att stoppa nätmobbning och förhindra att någon drabbas.

Nätmobbning är mobbning som sker genom användningen av digital teknik, till exempel på sociala medier, olika appars meddelandefunktioner eller spelplattformar. Några exempel är att sprida lögner, dela pinsamma bilder på någon, eller skicka hotfulla eller sårande meddelanden i chattappar.
Nätmobbning kan ofta ske samtidigt som någon mobbas i exempelvis skolan. Men på nätet lämnas digitala fotavtryck, något som kan vara användbart och ge bevis för att kunna stoppa mobbningen.
Här är några vanliga frågor, råd och tips kring nätmobbning, framtagna i samarbete med ungdomar, Facebook, Instagram och Twitter, samt barnskyddsexperter:
1. Hur vet jag om jag blir mobbad online?
Ibland kan det vara svårt att veta om någon skojar eller är medvetet elak, särskilt på nätet. Men om du känner dig sårad eller upplever att andra skrattar åt dig istället för med dig så har det gått för långt. Om det fortsätter även efter att du har bett personen eller personerna att sluta, och du fortfarande känner dig sårad och upprörd, kan det vara mobbning.
När mobbningen sker online kan det leda till oönskad uppmärksamhet från många, även främlingar. Men var det än händer är det viktigt att be om hjälp. Alla förtjänar respekt, både på nätet och i verkliga livet.

2. Hur påverkas man av nätmobbning?
När mobbning sker på nätet kan det kännas som om du attackeras överallt, även i ditt eget hem. Det kan upplevas som om det inte finns någonstans att fly. Effekterna kan pågå länge och påverka en person på många sätt.
Man kan känna sig arg och ledsen, generad och att man skäms. Kanske får man svårt att sova och blir tröttare än vanligt, eller får ont i magen eller huvudvärk. I extrema fall kan nätmobbning till och med leda till att någon tar sitt eget liv.

3. Vad ska jag göra om jag blir utsatt för nätmobbning?
Om du upplever att du blir mobbad är det första steget att be om hjälp från någon du litar på, till exempel dina föräldrar, en lärare eller en annan vuxen du känner dig trygg med.
Skolan ska vara en trygg plats och har ansvar för att ingen ska bli utsatt för mobbning, och det gäller även om du blir utsatt på nätet. Om du drabbas av mobbning av andra elever, rapportera det till din skola. Då måste skolan snabbt ingripa och utreda det som hänt, och arbeta för att stoppa det.
Om mobbningen sker på sociala medier, kan du blockera mobbaren och rapportera deras beteende på sidan. Sociala medieföretag som Instagram och Facebook har en skyldighet att hålla sina användare säkra, och du är anonym när du rapporterar.
Det kan också vara bra att samla in bevis – textmeddelanden och skärmdumpar av inlägg på sociala medier – för att visa vad som har hänt.

4. Hur kan jag hjälpa någon annan som blir utsatt?
Vem som helst kan bli utsatt, och om du ser det hända någon du känner – försök att erbjuda stöd och fråga hur de mår. Stötta din vän i att be om hjälp och rapportera händelsen.
Kanske vill personen inte rapportera, men då kan du uppmuntra till att prata med någon vuxen som ni litar på, och erbjuda att själv följa med som stöd. Att känna att man inte är ensam kan vara oerhört viktigt när man är utsatt för mobbning.

5. Hur kan jag förhindra att min personliga information används för att skada mig på nätet?
Tänk dig för innan du delar med dig av något online – det kan finnas kvar på nätet för alltid och kan användas på ett sätt som du inte vill. Lämna inte ut personliga uppgifter som din adress, ditt telefonnummer eller namnet på din skola.
Lär dig mer om sekretessinställningarna för dina sociala medier. Här är några saker att tänka på, som gäller för många av dem:
- Du kan bestämma vem som kan se din profil, skicka direktmeddelanden eller kommentera dina inlägg genom att se över inställningarna för ditt konto.
- Du kan rapportera elaka kommentarer, meddelanden och foton och begära att de tas bort.
- Förutom att ta bort någon som vän kan du blockera personer och hindra dem från att se din profil eller kontakta dig.
- Du kan radera inlägg i din profil eller dölja dem från vissa personer.
På de flesta sociala medier meddelas inte personer när du begränsar tillgång, blockerar eller rapporterar dem.

Tips till dig som förälder
Under pandemin har mycket i våra liv förflyttats till internet, och det är troligt att ditt barn eller din tonåring tillbringar mer tid online än förut.
Men hur kan man som förälder se till att barnen får tillgång till allt gott som nätet har att erbjuda, samtidigt som barnen skyddas från mobbning eller hot? Här följer några tips:
- Ha en öppen dialog och prata med ditt barn om vem de kommunicerar med online och hur. Uppmuntra till snällhet, och var uppmärksam på om ditt barn verkar upprört eller hemlighetsfull i samband med digitala aktiviteter.
- Använd teknik som skyddar. Se exempelvis till att använda uppdaterade antivirusprogram och se över inställningar som föräldrakontroll och ”säker sökning”. Hjälp också ditt barn att förstå vikten av att inte dela med sig av privat information, särskilt till främlingar.
- Tillbringa tid tillsammans på nätet. Lär dig om vad ditt barn gör online, se till att appar och spel är åldersanpassade och prata om det tillsammans.
- Uppmuntra till positiva vanor. Prata med ditt barn om att vara snäll mot andra på nätet, och se till att du vet hur det går till att rapportera om du skulle upptäcka nätmobbning. Prata också om vad ni ser på nätet och om vikten av källkritik.
- Låt ditt barn ha roligt online. När vi tillbringar mycket tid hemma är nätet en möjlighet för unga att fortsätta ha kontakt med sina vänner, dela sina tankar och stötta varandra under pandemin. Du kan också uppmuntra till fysisk aktivitet genom olika videos eller spel som kombinerar underhållning med rörelse.
Miljontals barn riskerar undernäring på grund av missade skolmåltider
Sedan skolor stängt på grund av coronapandemin har mer än 39 miljarder skolluncher gått om intet världen över. Det betyder att miljontals barn förlorat sitt enda näringsrika mål mat om dagen, säger UNICEF och FN:s livsmedelsprogram (WFP) i ny rapport.

Skolstängningar på grund av coronapandemin har lett till att miljontals barn gått miste om livsviktiga skolmåltider.
Rapporten COVID-19: Missing More Than a Classroom visar att mer än 370 miljoner barn världen över har missat i genomsnitt 40 procent av sina skolluncher – för många en livsviktig källa till näring – sedan skolor stängt på grund av covid-19.
– Trots tydliga bevis på att skolor inte är någon huvudsaklig plats för smittspridning av covid-19, har miljontals barn tvingats se sina skolor stänga världen över. Barn som är helt beroende av skolan för att få mat förlorar inte enbart sin utbildning, utan även en viktig källa till näring, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef. Samtidigt som vi väntar på att vaccin mot covid-19 ska nå fram, måste vi prioritera att öppna skolorna igen och se till att det kan ske på ett så säkert sätt som möjligt.
Under pandemin har tillgången till olika typer av näringsprogram, så som skolmåltider och behandlingsprogram mot undernäring, minskat med 30 procent i låg- och medelinkomstländer. I vissa länder, under total nedstängning, har alla program för mat i skolorna ställts in.
Att gå miste om näringsrika skolmåltider hotar miljontals utsatta barns framtid. För många är skolmaten den enda mat de får på hela dagen.
Det uppskattas att 24 miljoner barn nu riskerar att hoppa av skolan på grund av pandemin, något som skulle innebära ett stort bakslag för de framsteg som gjorts de senaste årtiondena för att få fler barn att gå i skolan. Genom att mat erbjuds i skolan kan många av de mest utsatta barnen uppmuntras att komma tillbaka till skolbänken.
Särskilt för flickor, och barn från de mest utsatta och marginaliserade områdena, är skolmaten en stark drivkraft för att återvända till skolan när restriktioner lyfts. Ju längre barn står utanför skolan desto större är risken att de aldrig återvänder, för flickor ökar risken för bland annat tidiga äktenskap.
UNICEF och WFP uppmanar nu regeringar världen över att prioritera skolorna, öppna dem igen på ett säkert sätt (genom att bland annat se till att det finns rent vatten och tvål), och se till att barn får den näringsrika skolmat som de behöver.
Coronapandemins konsekvenser har drabbat barn världen över skoningslöst. Du kan hjälpa till, ge en gåva idag:
Hur ska vi uppnå en mer likvärdig skola i Sverige?
Barns rätt till jämlika uppväxtvillkor och rätten till utbildning har länge varit några av UNICEFs kärnfrågor, både globalt och i Sverige. Idag lämnar vi därför in ett remissvar på slutbetänkandet av utredningen om en mer likvärdig skola.
Regeringen beslutade i juli 2018 att en särskild utredning skulle göras för att analysera och föreslå åtgärder för att minska skolsegregationen och förbättra resurstilldelningen till förskoleklass och grundskola, med målet att öka likvärdigheten inom skolan. Idag kommenterar UNICEF Sverige slutbetänkandet i ett remissvar.

Foto: © UNICEF/Kyllerman
En likvärdig skola är ett viktigt bidrag till ett bättre samhälle och spelar en avgörande roll när det gäller att säkerställa barns rätt till jämlika uppväxtvillkor och rätten till utbildning enligt barnkonventionen. Likvärdig utbildning av god kvalitet, för alla barn, är en absolut grundläggande fråga för barns livskvalitet, deras utveckling och deras framtida möjligheter i livet.
Agenda 2030 lyfter också utbildning och livslångt lärande som en av nyckelfaktorerna för hållbar utveckling. En fungerande skolgång är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn mot socialt utanförskap för alla barn, men särskilt för barn i utsatta livssituationer.
Ojämlikhet i skolan ett allt större problem
Men trots höga ambitioner och skolans uttalade uppgift att kompensera för skillnader i barns förutsättningar, har ojämlikheten vuxit till ett allt större problem inom skolans värld. I internationella studier är Sverige medelmåttigt vad gäller att klara det kompensatoriska uppdraget och förmågan att uppväga elevers socioekonomiska förutsättningar.
Ett av statens ansvar är att jämna ut ekonomiska ojämlikheter mellan kommuner för att främja jämlikhet nationellt, en fråga som utredningen också fokuserar på. Bland annat genom att diskutera det decentraliserade skolsystemets bristande förmåga att nå de övergripande målen om en likvärdig och kompensatorisk skola.
Men sett ur ett nationellt likvärdighetsperspektiv går utvecklingen över tid i Sverige i en riktning där skolan tyvärr blir allt mindre likvärdig, snarare än tvärtom. Samtidigt vet vi idag att det finns ett samband mellan skolans likvärdighet och barns ökade psykiska ohälsa.
I takt med att likvärdigheten i skolan försämrats, har rapporterna från barn och unga som känner stress över skolprestationer och försämrade framtidsutsikter också ökat.
Viktigt att vända utvecklingen
Utredningen kommer med flera viktiga förslag för att vända utvecklingen vad gäller likvärdigheten i skolan i Sverige, men det kommer att kräva kontinuerligt arbete, rätt insatser och tydliga nationella mål att följa upp.
Utredningen kommer bland annat fram till att:
- Det finns behov av ett ökat statligt ansvar och ett mer enhetligt regelverk för skolan, för att möjliggöra uppföljning av likvärdigheten på nationell, regional och lokal nivå, vilket UNICEF Sverige håller med om. Att kunna följa utvecklingen och göra jämförelser är grundläggande för att veta att rätt insatser görs och att vi rör oss i rätt riktning.
- Kommunala resursskillnader måste jämnas ut och stabiliteten i resurssättningen till skolan behöver öka. Bland annat lägger utredningen fram förslag om sektorsbidrag och förändringar i beräkningar av grundbelopp för att bidra till detta. Tanken är att de kommunala skillnaderna i finansiering ska stabiliseras och att skillnader mellan kommuner och andra huvudmän ska bli rättvisare.
- Det behöver införas ett nationellt och gemensamt skolval med avskaffat kösystem. UNICEF Sverige håller med i utredningens analys om att ett sådant system kan bidra till att öka förutsättningarna för en mer sammansatt och allsidig skola som gynnar alla barn, inte enbart de mest utsatta.
- Utredningen lyfter också upp vikten av informationsinsatser till såväl elever som vårdnadshavare, spridning av information på olika språk samt godkända urvalsgrunder som viktiga faktorer för att skapa förutsättningar för att ett fritt skolval ska kunna vara jämlikt.
- Det finns ett tydligt orsakssamband mellan likvärdigheten i skolan och segregation inom andra samhällssektorer. Därmed blir det tydligt att skolsegregationen inte är en fråga som kan lösas enbart med förslag på åtgärder som rör skolan, utan det måste också ses ur ett bredare perspektiv.
UNICEF Sverige efterfrågar:
- Ett ökat statligt ansvar för skolan.
- Ett mer enhetligt regelsystem, som möjliggör att utvecklingen av likvärdighet och kvalitet kan mätas på rätt sätt över tid för att se till att de insatser som sätts in har önskad effekt.
- En jämnare finansiering som bidrar till kontinuitet och förutsägbarhet i planeringen av skolans uppdrag.
- Ett helhetsperspektiv på de frågor som utmanar barns rätt till likvärdig skola och jämlika uppväxtvillkor.
En skola ska inte vara en dödsfälla
Under helgen skedde två dödliga attacker mot skolbarn i Afghanistan och Kamerun. Att barn dödas och skadas i skolan är oförlåtligt, och ett mycket allvarligt brott mot barns rättigheter.
I lördags dödades 16 personer och 45 skadades vid en attack utanför ett utbildningscenter i Kabul, många av dem var kvinnor och barn. Samma dag dödades 8 barn och 12 skadades i en attack mot en skola i Kumba, i sydvästra Kamerun.
– Jag är chockad och ursinnig över dessa fruktansvärda attacker, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.
Attacker mot skolor och barns utbildning är ett grovt brott mot barns rättigheter. Skolan ska vara en trygg plats, inte en dödsfälla.
UNICEF fördömer attackerna och våra tankar går till de drabbades anhöriga. Alla inblandade parter i konflikterna i Afghanistan och Kamerun måste följa internationell humanitär rätt och skydda barn vid alla tillfällen. De skyldiga måste hållas till svars för sina handlingar.
Att gå i skolan är en mänsklig rättighet, och ingen ska behöva vara rädd för att utsättas för dödligt våld i sin skolbänk.
Var med och kämpa för barn som drabbas av våld, krig och katastrofer, ge en gåva idag:
Återvunnen plast ger barn en chans till utbildning
Tänk att kunna bygga skolor av återvunnen plast och ge tusentals barn möjlighet att gå i skolan. Det är precis vad UNICEF gör i Elfenbenskusten. Så här går det till.

Plast i naturen samlas in och omvandlas till byggklossar, som sedan blir till skolor.
I hela världen produceras omkring 300 miljoner ton plast varje år. Men i dagsläget går bara fem procent till återvinning. I Elfenbenskusten pågår ett projekt där man tar tillvara på plast som hamnat i naturen och bygger skolor av den.
Plasten samlas in av invånarna själva och köps sedan av UNICEFs samarbetspartner Conceptos Plasticos som omvandlar plasten till byggstenar. Vinsterna är flera:
- Spridningen av föroreningar från plasten minskar.
- Fler arbetstillfällen skapas för vuxna.
- Fler barn får möjlighet att gå i skolan.
Målet är att under två år bygga över 500 klassrum till 25 000 elever. Visst är det fantastiskt?

På grund av covid-19 har skolorna hållit stängt under flera veckor. Men nu har lektionerna börjat igen och barnen är glada att träffa sina kompisar.
Tack vare alla er som är med och kämpar tillsammans med oss kan vi fortsätta se till att barn får gå i skolan, och samtidigt göra en insats för miljön. Stort tack!
Elever från Sverige och Albanien möttes vid årets OD-konferens
I fredags var det dags igen för den årliga konferensen där elever och lärare fördjupar sig i Operation Dagsverke. I år fick eleverna bland annat möta Jonilda och Djego från Albanien, som berättade om sina liv och om hur viktigt det är att minska våldet i skolorna.
Konferensen i Stockholm är startskottet för Operation Dagsverke-kampanjen, och de medverkande eleverna och lärarna från skolor runt om i Sverige fick inspiration och tips på hur Operation Dagsverke på bästa sätt kan organiseras på skolan.
I år går pengarna från kampanjen till UNICEFs arbete i Albanien, där våld mot barn i hemmet och skolan är vanligt. 83 procent av eleverna säger att de utsätts för våld och kränkningar i skolan. UNICEF arbetar med att förändra attityder och normer kring våld hos både lärare och föräldrar.

Jonilda, 15 år, berättade om sitt liv i Albanien och om hur viktigt det är att minska våldet mot barn i skolorna. Foto: © UNICEF
Förra veckan var eleverna Jonilda och Djego från Albanien på besök i Sverige. Förutom konferensen besökte de flera skolor, träffade elever och berättade om sina liv. På konferensen berättade de hur viktigt bidraget från UNICEF är för att utbilda lärare, föräldrar och elever i att förändra attityder och normer kring våld.
Eleverna på konferensen fick också delta i fördjupande workshops och lyssna på en tankeväckande föreläsning av Lina Axelsson Kihlblom. Dessutom närvarade UNICEF Sveriges ambassadör Mark Levengood och informerade om årets tävling, där skolorna tävlar inom fyra kategorier; bästa kreativa initiativ, bästa budskap, bästa film samt högst insamlingsresultat.

UNICEF Sveriges ambassadör Mark Levengood informerade om årets tävling och presenterade juryn. Foto: © UNICEF
Mark presenterade även årets eminenta jury bestående av: Lina Axelsson Kihlblom, Chef för barn- och utbildningsförvaltningen i Nynäshamn; Lina Hultqvist, ordförande Sveriges Elevkårer; Viktor Frisk, artist och influencer; Mark Levengood, UNICEF-ambassadör; samt Christina Heilborn, UNICEFs programchef.
Skolorna röstade även fram vilket program Operation Dagsverke 2019 ska stödja. Det program som fick flest röster innebär att barn med funktionsnedsättningar blir bättre förberedda inför katastrofer i Filippinerna. Dit kommer alltså pengarna som samlas in under nästa år att gå.

Konferensen i Stockholm är startskottet för Operation Dagsverke-kampanjen, och de medverkande eleverna och lärarna från skolor runt om i Sverige fick inspiration och tips på hur Operation Dagsverke på bästa sätt kan organiseras på skolan. Foto: © Melker Dahlstrand
Operation Dagsverke är en insamlings- och informationskampanj, riktad till högstadiet och gymnasiet, som har arrangerats av svenska elever sedan 1960-talet. Syftet med kampanjen är att ge elever och lärare i Sverige större kunskap om barns rättigheter.
Skolorna väljer själva vilken dag som passar bäst att genomföra insamlingen. FN-dagen den 24 oktober eller barnkonventionens dag den 20 november brukar vara bra dagar att anordna aktiviteter. Sista insamlingsdag är den 15 december.
Nu önskar vi alla fantastiska och engagerade elever stort lycka till! Tillsammans gör ni en viktig insats för andra elever i vår värld.
Vill din skola också vara med och kämpa för att stoppa våld i skolan i Albanien? Anmäl er här:
Sverige behöver ett ökat statligt ansvar för en likvärdig skola
Utbildningsfrågorna debatteras frekvent i valrörelsen. Att barn har rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet är dock något som inte diskuteras särskilt ofta. Det är en av de frågor UNICEF Sverige tycker är allra viktigast inför valet på söndag.
Utbildning av god kvalitet för alla barn är en av grundförutsättningarna för ett välmående samhälle. Det är också en viktig motkraft mot ökande klyftor och polarisering i samhället.
Men idag är skillnaderna stora både när det gäller skolresultat och hur mycket Sveriges kommuner satsar på skola och utbildning. Barns och ungas möjligheter att klara av skolarbetet påverkas i allt högre utsträckning av faktorer som var de bor, deras socioekonomiska bakgrund och ursprung.
”Jag har missat mycket i skolan och nu känns det som att det är kört. Det känns som att det är uppbyggt så, att chanserna ska bli mindre och mindre. Att dom som redan har det bra får det bättre, medan dom som har det sämre får det sämre… Vissa har en backup, har det bra hemma med saker och föräldrar som säger åt dem att plugga. /…/Jag är bara 15 år, men ibland känns det som att det redan är kört” (Pojke, 15 år, i en UNICEF-rapport om socialt utanförskap i Sverige.)
Bilden som pojken beskriver bekräftas av Barnombudsmannens årsrapport 2018. Rapporten bygger på en undersökning där 900 barn får berätta om sina upplevelser av hur det är att växa upp i kommuner och förorter där barn har statistiskt sämre skolresultat, ekonomi och hälsa, än i övriga landet. Resultaten visar att många barn upplever ett utanförskap och att de exkluderas från stora delar av samhället.
I en UNICEF-rapport från 2016 undersöktes hur stora klyftorna i höginkomstländer tillåtits bli mellan de tio procent av barnen som är mest utsatta i samhället, och de barn som utgör genomsnittet. Resultaten visar att samhällsklyftorna i rika länder generellt ökar. Sverige lyfts dessutom fram som ett av de länder där klyftorna ökat allra mest.
Utbildningsfrågorna debatteras frekvent i valrörelsen. Dock diskuteras sällan skolan utifrån utgångspunkten att barn har rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet.
Skolan är den ansvarsbärare i samhället som ska se till att våra barn får sin rätt till utbildning tillgodosedd. Vi vet att hur skolan fungerar har stor betydelse för hur vi klarar oss senare i livet. En misslyckad skolgång ökar riskerna för arbetslöshet, psykisk ohälsa, kriminalitet med mera. Och en fungerande skolgång är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för barn i social utsatthet.
Den 1 januari 2020 blir barnkonventionen svensk lag. En av konventionens grundprinciper är att alla rättigheter ska gälla alla barn, utan undantag eller diskriminering. Det är inte acceptabelt att tillgången till utbildning av god kvalitet ser så väldigt olika ut för barn i Sverige.
Oavsett vilken regering vi får efter valet på söndag måste den ökade ojämlikheten i skolan vända. Det är därför glädjande att flera partier i sina valmanifest också uttrycker att de vill se ett ökat centraliserat ansvar för skolan.
UNICEF Sverige kräver en handlingsplan för att stärka skolans möjligheter att leva upp till sitt ansvar att ge alla barn bra förutsättningar att klara skolan, oavsett barnets bakgrund och boendeort. Alla barn ska ha tillgång till en kvalitativ och likvärdig utbildning. Skolan måste fungera som hävstång för alla barn, snarare än att bli ett forum där utanförskap förstärks.
Utan politisk handling riskerar vi skapa ett samhälle där alltfler barn hamnar i ett permanent utanförskap. Det är ett svek som vi varken moraliskt eller politiskt kan acceptera.
Se gärna våra fördjupningar om de andra viktiga frågor vi valt att lyfta inför valet:
Oroande att barns utsatthet för våld inte lyfts av partierna
Inget parti har i valrörelsen valt att lyfta att alla former av våld mot barn i hemmet ska vara straffbara. Det visar en granskning som UNICEF Sverige har gjort av riksdagspartiernas valmanifest utifrån ett barnrättsperspektiv.
Det är oroväckande och märkligt att inget parti uppmärksammar utsattheten hos de barn som antingen själva utsätts för våld eller tvingas bevittna våld mot någon annan i familjen. Idag är inte alla former av våld mot barn straffbara, till exempel psykiskt våld. Detta trots att 36 procent av barnen i Sverige uppger att de utsätts för våld i hemmet.
Under kommande mandatperiod, i januari 2020, blir barnkonventionen svensk lag. Det innebär att politiker, myndighetsutövare och andra beslutsfattare måste ge barnrättsperspektivet en större tyngd i frågor och beslut som rör barn. Inför årets valrörelse har UNICEF Sverige tagit fram ett eget valmanifest där vi lyfter tre frågor som vi anser är särskilt viktiga för att säkra barns rättigheter:
- alla barn ska ha rätt till familjeåterförening
- alla former av våld mot barn ska vara straffbara
- ökat statligt ansvar för en likvärdig skola
Mot bakgrund av detta har vi granskat de åtta riksdagspartiernas valmanifest för att se var de står. När det gäller familjeåterförening kan vi konstatera att trots att det råder en polariserad migrations- och integrationsdebatt, där barns rättigheter får begränsat utrymme, säger Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna ja till att ge alla barn rätt till familjeåterförening.
Moderaterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna avvisar dock tanken. Att neka barn att leva med sin familj står i direkt strid med barnkonventionen och inskränker dessutom en av de få lagliga vägar som finns för barn på flykt.
Utbildningsfrågorna debatteras frekvent i valrörelsen. Dock diskuteras sällan skolan utifrån utgångspunkten att barn har rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet. I stort sett alla partier vill dock se ett ökat statligt ansvar för skolan i linje med vårt krav. Liberalerna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna går till och med så långt att de vill ha ett förstatligande av skolan. Kristdemokraterna däremot tar inte alls upp skolfrågan i sitt valmanifest.
Utöver dessa tre frågor finns självfallet andra mycket viktiga frågor som spelar stor roll för att stärka barns rättigheter. Samtliga partier lyfter till exempel frågan om psykisk ohälsa bland barn och vikten av att stärka barn- och ungdomspsykiatrin, BUP och elevhälsan. Att nå politiskt enighet i en så viktig barnrättsfråga är mycket positivt och kan förhoppningsvis leda till fler överenskommelser över partigränserna.
UNICEF Sverige har inte någon partipolitisk tillhörighet. Det har inte heller barns rättigheter. Barns rättigheter är mänskliga rättigheter som ska efterlevas och prioriteras av samtliga politiker och andra beslutsfattare. Efter valdagen kommer vi att fortsätta arbeta för att våra krav omsätts i praktiken och för att barns rättigheter sätts i fokus.
Barnen från rohingyafolket riskerar att bli en ”förlorad generation”
Ett år efter massflykten från Burma (Myanmar) riskerar nu över 500 000 barn från rohingyafolket en dyster framtid. Barnen som befinner sig på flykt i Bangladesh går miste om sin utbildning, och stora insatser behövs nu för att undvika att barnen blir ”en förlorad generation”.
I en rapport från UNICEF beskrivs hur barnen som lever i de trånga och mycket enkla flyktinglägren i Cox’s Bazar riskerar en osäker framtid, med få möjligheter att utbilda sig och ingen aning om när de kan återvända hem.
En enorm internationell hjälpinsats, ledd av regeringen i Bangladesh, har sett till att flyktingarna har fått den grundläggande hjälp de behöver, och för stunden har risker för större sjukdomsutbrott avvärjts. Men utan en bra skola får barnen sämre möjligheter att hantera situationen de befinner sig i just nu, och de blir också sämre rustade att bidra till sina samhällen i framtiden.

Läraren Samira hjälper Hafsa, åtta år, under en lektion vid ett utbildningscenter som stöds av UNICEF i Cox’s Bazar. Foto: © UNICEF/Sujan
Att se till att den stora mängd barn som plötsligt kom till Bangladesh fick tillgång till utbildning har varit en stor utmaning för UNICEF och partners under året som gått. I juli hade sammanlagt 1 200 tillfälliga skolor satts upp, och nära 140 000 barn hade skrivits in. Men eftersom skolorna är så enkla blir klassrummen ofta överfulla, och de saknar ibland tillgång till vatten.
Nu genomförs en insats för att förbättra kvaliteten på utbildningen som erbjuds, och se till att barnen också får lära sig nödvändiga livskunskaper.
Mer pengar behövs för att ge barnen den utbildning de har rätt till. Ge en gåva till vårt katastrofarbete och hjälp fler barn på flykt i Bangladesh, och i andra i katastrofer:
Rapporten uppmanar det internationella samfundet att investera i utbildning av god kvalitet för alla barn från rohingyafolket, särskilt flickor och tonåringar som riskerar att hamna utanför. Regeringen i Burma (Myanmar) uppmanas också att säkerställa att alla barn i delstaten Rakhine, där mer än en halv miljon rohingyer fortfarande befinner sig, får likvärdig tillgång till utbildning.
För att komma till en långsiktig lösning på krisen måste situationen i Rakhine hanteras. Den muslimska befolkningens rättigheter måste erkännas så de får tillgång till grundläggande tjänster som vård och utbildning, och en möjlighet att försörja sig på ett meningsfullt sätt.
I rapporten uppmanas också regeringen i Burma (Myanmar) att skydda barnen från rohingyafolket och alla andra etniska grupper, och göra det möjligt för familjerna att återvända till sina hem på ett tryggt och värdigt sätt.
Katastrofer bromsar framsteg för att få in fler barn i skolan
Antalet barn som går miste om sin utbildning har knappt minskat alls på tio år. Idag står 11,5 procent av världens barn i skolåldern utanför skolan, jämfört med 2007 då siffran var 12,8 procent, rapporterar UNICEF. En stor anledning är de katastrofer som just nu pågår i världen.

– Jag ville bli doktor, men nu blir jag kanske ingenting eftersom vår skola attackerades. Vi brukade leka på skolgården, men nu är jag rädd för att komma hit, säger Ahmad, sex år, från Idlib i Syrien. Foto © UNICEF.
123 miljoner barn i åldern 6-15 år går inte i skolan idag, jämfört med 135 miljoner för tio år sedan. Fattigdom, utdragna konflikter och komplexa katastrofer har fått utvecklingen att stanna av och de mest utsatta barnen drabbas.
– Det räcker inte att enbart investera i fler skolor och lärare för att matcha befolkningstillväxten, säger Jo Bourne, UNICEFs utbildningschef. Det hjälper inte de mest utsatta barnen om de fortsätter att hållas tillbaka av fattigdom och osäkerhet.
– Det världen behöver göra nu är att stoppa orsakerna till att barn inte går i skolan från första början, fortsätter Jo Bourne.
Barn i fattiga och konfliktdrabbade länder är särskilt utsatta. Av de 123 miljoner som inte går i skolan lever 40 procent i världens minst utvecklade länder och 20 procent lever i konfliktzoner.
Krig fortsätter att hota och till och med stoppa framsteg inom utbildning. Konflikterna i Irak och Syrien har lett till att ytterligare 3,4 miljoner barn går miste om sin utbildning. Det innebär att antalet barn utanför skolan i Mellanöstern och Nordafrika sammanlagt nu är tillbaka på samma nivå som 2007, omkring 16 miljoner barn.
I Afrika, söder om Sahara, och i Sydasien lever 75 procent av de barn som inte går i grundskolan eller högstadiet. Fattigdomen är hög, samtidigt ökar befolkningarna snabbt och länderna drabbas regelbundet av katastrofer.
Men några framsteg har gjorts. I Etiopien och Niger, två av världens fattigaste länder, har de största framstegen gjorts när det gäller antalet barn som börjar grundskolan. Under de senaste tio åren har Etiopien ökat med över 15 procent och i Niger är ökningen omkring 19 procent.
Brist på resurser för just utbildning i katastrofer är ett stort problem. I mitten av 2017 hade UNICEF endast fått in 12 procent av de pengar som krävs för att ge utbildning till barn i kriser – något som är livsviktigt för barns välbefinnande och återhämtning.
Vid en katastrof måste vi så snart som möjligt få igång skolundervisningen igen. Dels för att barnen inte ska stanna i sin utveckling, men främst för att det är en bra plats för de barn som råkat illa ut och som behöver återhämta sig från svåra upplevelser. Att barn får gå i skola är också avgörande för ländernas framtida utveckling.
Var med och ge fler barn i katastrofer en plats i en skolbänk. Ge en gåva nu.
Den svenska skolan håller inte måttet
I veckan hölls konferensen ReadMe i Malmö. ReadMe är en samhälls- och kulturkonferens med ambition att lyfta aktuella samhällsfrågor och skapa förändring. UNICEF var inbjudna för att tala om skola, utanförskap och barns rättigheter.
UNICEFs rapport Report Card 13: A league table of inequality in child well-being in rich countries jämför barns levnadsvillkor inom olika livsområden. Sverige lyfts fram som ett exempel på ett av de länder som sjunkit mest vad gäller jämlikheten i levnadsvillkor för barn. Sammanlagt hamnar Sverige på plats 23 av 35 bland jämförda OECD-länder.
Inom området utbildning är siffrorna ännu dystrare. I början av 1990-talet var Sverige i topp vad gäller läsförståelse och likvärdighet, men har nu sjunkit till plats 29 av 35. Skillnaden i läsförståelse mellan genomsnittet och de barn som halkar efter mest motsvarar tre års undervisning.
I rapporten Ungas röster om socialt utanförskap i Sverige berättar barn själva om upplevelsen av sin livssituation. Barnen beskriver känslan av att sakna samma förutsättningar som sina kamrater och hur det påverkar engagemanget för skolan. De berättar hur bristen på framtidstro skapar en känsla av att det redan är kört.
Skolan ska ge alla elever förutsättningar till utveckling
Ur ett barnrättsperspektiv är den sjunkande likvärdigheten i den svenska skolan ett allvarligt problem. En av grundtankarna i barnkonventionen är att alla barn ska ha samma tillgång till sina rättigheter utan undantag eller diskriminering (artikel 2). I barnkonventionens 29:e artikel står det att skolan ska ge alla elever förutsättningar till utveckling. Det betyder att alla elever, oavsett olikheter i socioekonomisk och kulturell bakgrund, funktionsnedsättningar eller förmågor av olika slag, har rätt till en utbildning som ger dem fulla möjligheter till lärande och personlig utveckling. Och att skolan ska kompensera för skillnader i förutsättningar och förmågor.

I veckan hölls samhälls- och kulturkonferensen ReadMe i Malmö där aktuella samhällsfrågor diskuterades. Foto: © Frank Aschberg
Skolan är den ansvarsbärare i samhället som ska se till att våra barn får sin rätt till utbildning tillgodosedd. Ändå ser vi hur bakgrundsfaktorer som socioekonomiska förhållanden, boendeort och familjeförhållanden får en allt viktigare roll för hur barn klarar sin skolgång. Vi vet att hur skolan fungerar har väsentlig betydelse för hur vi klarar oss senare i livet. En misslyckad skolgång ökar riskerna för arbetslöshet, psykisk ohälsa, kriminalitet med mera. Och en fungerande skolgång är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för barn i social utsatthet.
Förstärker känslan av hopplöshet
Under de år jag arbetade som utredare inom socialtjänsten träffade jag barn i olika livssituationer, med olika former av utsatthet. Nästan alla de barn jag var i kontakt med bekräftar skolans svårigheter att leva upp till sitt kompensatoriska uppdrag. Att skolan misslyckats med att vara den viktiga skyddsfaktor den borde vara. Bilden blir snarare den motsatta. Misslyckanden i skolan läggs till listan av andra former av utsatthet och förstärker snarare känslan av hopplöshet för barnen. Insatser de här barnen behöver tidigt kommer ofta först längre upp i åldrarna, om ens då. Och då har problemen ofta blivit alltför omfattande.
Plats 29 av 35 jämförda länder är långt ifrån godkänt. Sverige är ett av världens rikaste länder och borde ha alla förutsättningar att ligga i topp när det gäller att tillgodose alla barns rätt till en jämlik och likvärdig skola.
UNICEF Sverige anser att följande punkter måste uppfyllas för att bryta den negativa utvecklingen:
- Att kunskapen om och tillämpningen av barns rättigheter stärks bland både vuxna och barn i skolan.
- Att samverkan mellan aktörer som socialtjänst, skola, hälso- och sjukvård och polis förbättras för att minska den sociala utsattheten.
- Att barn får information och erbjuds delaktighet i frågor som rör dem.
Vill du få information om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.
Sidiq, 7, börjar skolan trots svårt läge i Sydsudan
Skolan är livsviktig i katastrofer. Dels för att barnen inte ska stanna i sin utveckling, men också för att det är en bra plats för barn att återhämta sig från svåra upplevelser. Möt Sidiq, som med hjälp av UNICEF fått möjlighet att börja skolan i konfliktdrabbade Sydsudan.

Sidiq, 7 år, är ett av mer än två miljoner barn som drabbats hårt av konflikten i Sydsudan. Foto: © UNICEF/Holt
Sidiq är sju år och har precis registrerats för att börja skolan vid ett registreringscenter för barn och familjer som drabbas av konflikten i Sydsudan. Vid centret ser UNICEF till att barn som Sidiq får en möjlighet till utbildning. Sedan krigets början har nära en miljon barn tvingats fly från sina hem och 400 000 har fått sluta i skolan.
För barn som Sidiq utgör skolan en viktig livlina, den skapar en känsla av vardag och trygghet i en traumatisk situation. Att barn får gå i skolan är också en investering, inte bara i barnen själva men också i ländernas framtid.
Vad gör UNICEF?
Sedan 2014 arbetar UNICEF och WFP (FN:s livsmedelsprogram) med en gemensam insats för att nå människor i avlägsna, konfliktdrabbade områden i Sydsudan. Vid just den här insatsen i Thanyang nåddes omkring 15 000 barn och vuxna med mat, vaccin och sjukvård, 900 barn registrerades för att gå i skolan och två nya klassrum byggdes upp.
Under hösten arbetar UNICEF för att se till att ännu fler barn får komma tillbaka till skolan i Sydsudan. Vi delar ut skolmaterial, bygger upp nya tillfälliga skolor och utbildar lärare och volontärer.
Men 37 miljoner barn världen över kan just nu inte gå i skolan alls, på grund av konflikter eller katastrofer. UNICEF kämpar för att se till att alla barn ska få komma tillbaka till skolbänken. Vi behöver din hjälp.
Tillsammans kan vi se till att barn som Sidiq får möjlighet att gå i skolan och en chans till en bättre framtid. Ge fler barn en skolstart nu.
”Krypskytten verkade njuta av att sikta på barnen på rasterna”
Nya strider i Syrien har kraftigt förvärrat situationen för barnen i staden Aleppo. Under de senaste veckorna har många skolor attackerats, vilket får förödande konsekvenser för barnens möjlighet till utbildning.

En odetonerad raket sticker upp ur skolgården vid en skola i Aleppo. Foto: © UNICEF
Skolan på bilden byggdes av UNICEF i Aleppo 2013 och blev en viktig plats för hopp och framtidstro för många barn på flykt i området. Men efter kraftiga strider de senaste veckorna står skolan tom. En odetonerad raket syns sticka upp ur skolgården som tack och lov var tom när raketen slog ner.
Vid skolan gick 2 500 elever tidigare i år. Hanaa Singer, chef för UNICEF i Syrien, träffade några flickor vid skolan i februari och inspirerades av barnens styrka och fortsatta tro på framtiden. Men flickorna berättade också om vilka faror det innebär att gå till skolan i ett land som Syrien:
– Jag kunde knappt tro mina öron när de berättade om en krypskytt som verkade njuta av att sikta på barnen då och då, på väg till skolan eller på rasterna, för att skrämma dem, säger Hanaa Singer.
Efter det byggde UNICEF tillsammans med skolan en stor vägg av stål för att skydda barnen på rasterna. Barnen målade sedan väggen och döpte den till ”hoppets vägg”. Det är den som syns på bilden ovan, bakom raketen. Den 31 juli blev striderna så intensiva i staden att lärarna skickade hem alla elever. Och sedan dess har ingen kunnat komma tillbaka.
Alla barn har rätt att gå i skolan
För barnen som lever i Aleppo och i Syrien är skolgången under attack. Och de är inte ensamma. Sammanlagt finns det 37 miljoner barn som just nu inte kan gå i skolan på grund av konflikter eller katastrofer världen över.

Hiba, 7 år, har flytt från Syrien till Turkiet. Och här har hon äntligen kunnat börja skolan, i flyktinglägret Akcakale. Skolan har byggts av UNICEF. Foto: © UNICEF/Yurtsever
UNICEF kämpar för att se till att alla barn som drabbas av katastrofer och konflikter får komma tillbaka till skolbänken. I Aleppo har UNICEF satt upp sammanlagt 130 färdiga klassrum för att se till att barnen som drabbats av konflikten i Syrien ska kunna fortsätta sin skolgång.
Under förra året såg vi till att 7,5 miljoner barn i katastrof- och konfliktdrabbade länder fick möjlighet att gå i skolan. Men vi behöver din hjälp för att nå alla som drabbas. Tillsammans kan vi ge fler barn en skolstart.
37 miljoner barn kan just nu inte gå i skolan på grund av konflikter eller katastrofer. Du kan förändra deras liv. Ge fler barn en skolstart nu.
Nu är det skolstart. Men inte för alla.
I dagarna går tusentals barn i Sverige till skolan för terminens första dag. Men för 37 miljoner barn världen över ser verkligheten annorlunda ut. De kan just nu inte gå i skolan på grund av konflikter eller katastrofer. Och många som har en skola att gå till riskerar sina liv på vägen dit.
Den här veckan kraftsamlar vi för att sätta ljuset på barn som på grund av konflikter och katastrofer inte kan gå i skolan.
Vägen till skolan kan vara livsfarlig

Fajer, 5 år, kämpar för att fortsätta kunna gå i skolan i Irak. Foto: © UNICEF/Anmar
Fajer, fem år, bor i nordvästra Irak. Våldet i landet har ökat och nästan var femte skola kan inte användas då den har förstörts, eller används som skydd för människor på flykt eller för militära syften. Fajers skola står ännu kvar, men vägen dit är riskfylld och det är oklart om det blir någon skolstart i år. Hennes systrar har slutat gå dit eftersom de är rädda, men Fajer har fortsatt trots systrarnas oro.
– De skäller alltid på mig för att jag inte vill sluta gå i skolan, berättar Fajer.
Miljontals barn går inte i skolan alls

Fatima, 10 år, har flytt från Syrien och fått lämna sin skola. © UNICEF/Lyon
Fatima, tio år, har flytt med sin familj från Homs i Syrien. Nu bor hon med sina föräldrar i ett rum på taket i ett hus i Mafraq, Jordanien. Hon saknar sin skola väldigt mycket.
– Jag saknar Syrien, jag hade det så bra där. Min skola var så fin. Jag lärde mig saker, men nu har jag glömt allting, säger Fatima.
Skolan är den bästa medicinen
För barn som Fajer och Fatima utgör skolan en viktig livlina, den skapar en känsla av vardag och trygghet i en traumatisk situation. Att barn får gå i skolan är också en investering, inte bara i barnen själva men också i ländernas framtid. UNICEF arbetar därför för att alla barn ska få komma tillbaka till skolbänken.
- Under 2015 hjälpte vi 7,5 miljoner barn i katastrof- och konfliktdrabbade länder att gå i skolan.
- Vi sätter upp tillfälliga klassrum med tillgång till rent vatten, toaletter och utbildningsmaterial.
- Vi levererar skrivböcker, ryggsäckar och annat skolmaterial.
Men för att nå alla barn som fortfarande står utanför skolan behöver vi din hjälp. Tillsammans kan vi ge fler barn en skolstart.
37 miljoner barn kan just nu inte gå i skolan på grund av konflikter eller katastrofer. Du kan förändra livet för barn som Fajer och Fatima. Ge en gåva nu.