Elever från Sverige och Albanien möttes vid årets OD-konferens

I fredags var det dags igen för den årliga konferensen där elever och lärare fördjupar sig i Operation Dagsverke. I år fick eleverna bland annat möta Jonilda och Djego från Albanien, som berättade om sina liv och om hur viktigt det är att minska våldet i skolorna.

Konferensen i Stockholm är startskottet för Operation Dagsverke-kampanjen, och de medverkande eleverna och lärarna från skolor runt om i Sverige fick inspiration och tips på hur Operation Dagsverke på bästa sätt kan organiseras på skolan.

I år går pengarna från kampanjen till UNICEFs arbete i Albanien, där våld mot barn i hemmet och skolan är vanligt. 83 procent av eleverna säger att de utsätts för våld och kränkningar i skolan. UNICEF arbetar med att förändra attityder och normer kring våld hos både lärare och föräldrar.

Jonilda, 15 år, berättade om sitt liv i Albanien och om hur viktigt det är att minska våldet mot barn i skolorna. Foto: © UNICEF

Förra veckan var eleverna Jonilda och Djego från Albanien på besök i Sverige. Förutom konferensen besökte de flera skolor, träffade elever och berättade om sina liv. På konferensen berättade de hur viktigt bidraget från UNICEF är för att utbilda lärare, föräldrar och elever i att förändra attityder och normer kring våld.

Eleverna på konferensen fick också delta i fördjupande workshops och lyssna på en tankeväckande föreläsning av Lina Axelsson Kihlblom. Dessutom närvarade UNICEF Sveriges ambassadör Mark Levengood och informerade om årets tävling, där skolorna tävlar inom fyra kategorier; bästa kreativa initiativ, bästa budskap, bästa film samt högst insamlingsresultat.

UNICEF Sveriges ambassadör Mark Levengood informerade om årets tävling och presenterade juryn. Foto: © UNICEF

Mark presenterade även årets eminenta jury bestående av: Lina Axelsson Kihlblom, Chef för barn- och utbildningsförvaltningen i Nynäshamn; Lina Hultqvist, ordförande Sveriges Elevkårer; Viktor Frisk, artist och influencer; Mark Levengood, UNICEF-ambassadör; samt Christina Heilborn, UNICEFs programchef.

Skolorna röstade även fram vilket program Operation Dagsverke 2019 ska stödja. Det program som fick flest röster innebär att barn med funktionsnedsättningar blir bättre förberedda inför katastrofer i Filippinerna. Dit kommer alltså pengarna som samlas in under nästa år att gå.

Konferensen i Stockholm är startskottet för Operation Dagsverke-kampanjen, och de medverkande eleverna och lärarna från skolor runt om i Sverige fick inspiration och tips på hur Operation Dagsverke på bästa sätt kan organiseras på skolan. Foto: © Melker Dahlstrand melker@dahlstrand.se+46-70 630 20 88 — Konferensen i Stockholm är startskottet för Operation Dagsverke-kampanjen, och de medverkande eleverna och lärarna från skolor runt om i Sverige fick inspiration och tips på hur Operation Dagsverke på bästa sätt kan organiseras på skolan. Foto: © Melker Dahlstrand

Operation Dagsverke är en insamlings- och informationskampanj, riktad till högstadiet och gymnasiet, som har arrangerats av svenska elever sedan 1960-talet. Syftet med kampanjen är att ge elever och lärare i Sverige större kunskap om barns rättigheter.

Skolorna väljer själva vilken dag som passar bäst att genomföra insamlingen. FN-dagen den 24 oktober eller barnkonventionens dag den 20 november brukar vara bra dagar att anordna aktiviteter. Sista insamlingsdag är den 15 december.

Nu önskar vi alla fantastiska och engagerade elever stort lycka till! Tillsammans gör ni en viktig insats för andra elever i vår värld.

Vill din skola också vara med och kämpa för att stoppa våld i skolan i Albanien? Anmäl er här:

Anmäl din skola

Sverige behöver ett ökat statligt ansvar för en likvärdig skola

Utbildningsfrågorna debatteras frekvent i valrörelsen. Att barn har rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet är dock något som inte diskuteras särskilt ofta. Det är en av de frågor UNICEF Sverige tycker är allra viktigast inför valet på söndag.

Utbildning av god kvalitet för alla barn är en av grundförutsättningarna för ett välmående samhälle. Det är också en viktig motkraft mot ökande klyftor och polarisering i samhället.

Men idag är skillnaderna stora både när det gäller skolresultat och hur mycket Sveriges kommuner satsar på skola och utbildning. Barns och ungas möjligheter att klara av skolarbetet påverkas i allt högre utsträckning av faktorer som var de bor, deras socioekonomiska bakgrund och ursprung.

”Jag har missat mycket i skolan och nu känns det som att det är kört. Det känns som att det är uppbyggt så, att chanserna ska bli mindre och mindre. Att dom som redan har det bra får det bättre, medan dom som har det sämre får det sämre… Vissa har en backup, har det bra hemma med saker och föräldrar som säger åt dem att plugga. /…/Jag är bara 15 år, men ibland känns det som att det redan är kört” (Pojke, 15 år, i en UNICEF-rapport om socialt utanförskap i Sverige.)

Bilden som pojken beskriver bekräftas av Barnombudsmannens årsrapport 2018. Rapporten bygger på en undersökning där 900 barn får berätta om sina upplevelser av hur det är att växa upp i kommuner och förorter där barn har statistiskt sämre skolresultat, ekonomi och hälsa, än i övriga landet. Resultaten visar att många barn upplever ett utanförskap och att de exkluderas från stora delar av samhället.

I en UNICEF-rapport från 2016 undersöktes hur stora klyftorna i höginkomstländer tillåtits bli mellan de tio procent av barnen som är mest utsatta i samhället, och de barn som utgör genomsnittet. Resultaten visar att samhällsklyftorna i rika länder generellt ökar. Sverige lyfts dessutom fram som ett av de länder där klyftorna ökat allra mest.

Utbildningsfrågorna debatteras frekvent i valrörelsen. Dock diskuteras sällan skolan utifrån utgångspunkten att barn har rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet.

Skolan är den ansvarsbärare i samhället som ska se till att våra barn får sin rätt till utbildning tillgodosedd. Vi vet att hur skolan fungerar har stor betydelse för hur vi klarar oss senare i livet. En misslyckad skolgång ökar riskerna för arbetslöshet, psykisk ohälsa, kriminalitet med mera. Och en fungerande skolgång är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för barn i social utsatthet.

Den 1 januari 2020 blir barnkonventionen svensk lag. En av konventionens grundprinciper är att alla rättigheter ska gälla alla barn, utan undantag eller diskriminering. Det är inte acceptabelt att tillgången till utbildning av god kvalitet ser så väldigt olika ut för barn i Sverige.

Oavsett vilken regering vi får efter valet på söndag måste den ökade ojämlikheten i skolan vända. Det är därför glädjande att flera partier i sina valmanifest också uttrycker att de vill se ett ökat centraliserat ansvar för skolan.

UNICEF Sverige kräver en handlingsplan för att stärka skolans möjligheter att leva upp till sitt ansvar att ge alla barn bra förutsättningar att klara skolan, oavsett barnets bakgrund och boendeort. Alla barn ska ha tillgång till en kvalitativ och likvärdig utbildning. Skolan måste fungera som hävstång för alla barn, snarare än att bli ett forum där utanförskap förstärks.

Utan politisk handling riskerar vi skapa ett samhälle där alltfler barn hamnar i ett permanent utanförskap. Det är ett svek som vi varken moraliskt eller politiskt kan acceptera.

Läs UNICEFs valmanifest

Se gärna våra fördjupningar om de andra viktiga frågor vi valt att lyfta inför valet:

Oroande att barns utsatthet för våld inte lyfts av partierna

Inget parti har i valrörelsen valt att lyfta att alla former av våld mot barn i hemmet ska vara straffbara. Det visar en granskning som UNICEF Sverige har gjort av riksdagspartiernas valmanifest utifrån ett barnrättsperspektiv.

Det är oroväckande och märkligt att inget parti uppmärksammar utsattheten hos de barn som antingen själva utsätts för våld eller tvingas bevittna våld mot någon annan i familjen. Idag är inte alla former av våld mot barn straffbara, till exempel psykiskt våld. Detta trots att 36 procent av barnen i Sverige uppger att de utsätts för våld i hemmet.

Under kommande mandatperiod, i januari 2020, blir barnkonventionen svensk lag. Det innebär att politiker, myndighetsutövare och andra beslutsfattare måste ge barnrättsperspektivet en större tyngd i frågor och beslut som rör barn. Inför årets valrörelse har UNICEF Sverige tagit fram ett eget valmanifest där vi lyfter tre frågor som vi anser är särskilt viktiga för att säkra barns rättigheter:

Mot bakgrund av detta har vi granskat de åtta riksdagspartiernas valmanifest för att se var de står. När det gäller familjeåterförening kan vi konstatera att trots att det råder en polariserad migrations- och integrationsdebatt, där barns rättigheter får begränsat utrymme, säger Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna ja till att ge alla barn rätt till familjeåterförening.

Moderaterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna avvisar dock tanken. Att neka barn att leva med sin familj står i direkt strid med barnkonventionen och inskränker dessutom en av de få lagliga vägar som finns för barn på flykt.

Utbildningsfrågorna debatteras frekvent i valrörelsen. Dock diskuteras sällan skolan utifrån utgångspunkten att barn har rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet. I stort sett alla partier vill dock se ett ökat statligt ansvar för skolan i linje med vårt krav. Liberalerna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna går till och med så långt att de vill ha ett förstatligande av skolan. Kristdemokraterna däremot tar inte alls upp skolfrågan i sitt valmanifest.

Utöver dessa tre frågor finns självfallet andra mycket viktiga frågor som spelar stor roll för att stärka barns rättigheter. Samtliga partier lyfter till exempel frågan om psykisk ohälsa bland barn och vikten av att stärka barn- och ungdomspsykiatrin, BUP och elevhälsan. Att nå politiskt enighet i en så viktig barnrättsfråga är mycket positivt och kan förhoppningsvis leda till fler överenskommelser över partigränserna.

UNICEF Sverige har inte någon partipolitisk tillhörighet. Det har inte heller barns rättigheter. Barns rättigheter är mänskliga rättigheter som ska efterlevas och prioriteras av samtliga politiker och andra beslutsfattare. Efter valdagen kommer vi att fortsätta arbeta för att våra krav omsätts i praktiken och för att barns rättigheter sätts i fokus.

Läs UNICEFs valmanifest

Barnen från rohingyafolket riskerar att bli en ”förlorad generation”

Ett år efter massflykten från Burma (Myanmar) riskerar nu över 500 000 barn från rohingyafolket en dyster framtid. Barnen som befinner sig på flykt i Bangladesh går miste om sin utbildning, och stora insatser behövs nu för att undvika att barnen blir ”en förlorad generation”.

I en rapport från UNICEF beskrivs hur barnen som lever i de trånga och mycket enkla flyktinglägren i Cox’s Bazar riskerar en osäker framtid, med få möjligheter att utbilda sig och ingen aning om när de kan återvända hem.

En enorm internationell hjälpinsats, ledd av regeringen i Bangladesh, har sett till att flyktingarna har fått den grundläggande hjälp de behöver, och för stunden har risker för större sjukdomsutbrott avvärjts. Men utan en bra skola får barnen sämre möjligheter att hantera situationen de befinner sig i just nu, och de blir också sämre rustade att bidra till sina samhällen i framtiden.

Läraren Samira hjälper Hafsa, åtta år, under en lektion vid ett utbildningscenter som stöds av UNICEF i Cox's Bazar. Foto: © UNICEF/Sujan — Läraren Samira hjälper Hafsa, åtta år, under en lektion vid ett utbildningscenter som stöds av UNICEF i Cox’s Bazar. Foto: © UNICEF/Sujan

Att se till att den stora mängd barn som plötsligt kom till Bangladesh fick tillgång till utbildning har varit en stor utmaning för UNICEF och partners under året som gått. I juli hade sammanlagt 1 200 tillfälliga skolor satts upp, och nära 140 000 barn hade skrivits in. Men eftersom skolorna är så enkla blir klassrummen ofta överfulla, och de saknar ibland tillgång till vatten.

Nu genomförs en insats för att förbättra kvaliteten på utbildningen som erbjuds, och se till att barnen också får lära sig nödvändiga livskunskaper.

Mer pengar behövs för att ge barnen den utbildning de har rätt till. Ge en gåva till vårt katastrofarbete och hjälp fler barn på flykt i Bangladesh, och i andra i katastrofer:

Ge en gåva

Rapporten uppmanar det internationella samfundet att investera i utbildning av god kvalitet för alla barn från rohingyafolket, särskilt flickor och tonåringar som riskerar att hamna utanför. Regeringen i Burma (Myanmar) uppmanas också att säkerställa att alla barn i delstaten Rakhine, där mer än en halv miljon rohingyer fortfarande befinner sig, får likvärdig tillgång till utbildning.

För att komma till en långsiktig lösning på krisen måste situationen i Rakhine hanteras. Den muslimska befolkningens rättigheter måste erkännas så de får tillgång till grundläggande tjänster som vård och utbildning, och en möjlighet att försörja sig på ett meningsfullt sätt.

I rapporten uppmanas också regeringen i Burma (Myanmar) att skydda barnen från rohingyafolket och alla andra etniska grupper, och göra det möjligt för familjerna att återvända till sina hem på ett tryggt och värdigt sätt.

Här kan du läsa hela rapporten.

Katastrofer bromsar framsteg för att få in fler barn i skolan

Antalet barn som går miste om sin utbildning har knappt minskat alls på tio år. Idag står 11,5 procent av världens barn i skolåldern utanför skolan, jämfört med 2007 då siffran var 12,8 procent, rapporterar UNICEF. En stor anledning är de katastrofer som just nu pågår i världen.

– Jag ville bli doktor, men nu blir jag kanske ingenting eftersom vår skola attackerades. Vi brukade leka på skolgården, men nu är jag rädd för att komma hit, säger Ahmad, sex år, från Idleb i Syrien. Foto © UNICEF. — – Jag ville bli doktor, men nu blir jag kanske ingenting eftersom vår skola attackerades. Vi brukade leka på skolgården, men nu är jag rädd för att komma hit, säger Ahmad, sex år, från Idlib i Syrien. Foto © UNICEF.

123 miljoner barn i åldern 6-15 år går inte i skolan idag, jämfört med 135 miljoner för tio år sedan. Fattigdom, utdragna konflikter och komplexa katastrofer har fått utvecklingen att stanna av och de mest utsatta barnen drabbas.

– Det räcker inte att enbart investera i fler skolor och lärare för att matcha befolkningstillväxten, säger Jo Bourne, UNICEFs utbildningschef. Det hjälper inte de mest utsatta barnen om de fortsätter att hållas tillbaka av fattigdom och osäkerhet.

– Det världen behöver göra nu är att stoppa orsakerna till att barn inte går i skolan från första början, fortsätter Jo Bourne.

Barn i fattiga och konfliktdrabbade länder är särskilt utsatta. Av de 123 miljoner som inte går i skolan lever 40 procent i världens minst utvecklade länder och 20 procent lever i konfliktzoner.

Krig fortsätter att hota och till och med stoppa framsteg inom utbildning. Konflikterna i Irak och Syrien har lett till att ytterligare 3,4 miljoner barn går miste om sin utbildning. Det innebär att antalet barn utanför skolan i Mellanöstern och Nordafrika sammanlagt nu är tillbaka på samma nivå som 2007, omkring 16 miljoner barn.

I Afrika, söder om Sahara, och i Sydasien lever 75 procent av de barn som inte går i grundskolan eller högstadiet. Fattigdomen är hög, samtidigt ökar befolkningarna snabbt och länderna drabbas regelbundet av katastrofer.

Men några framsteg har gjorts. I Etiopien och Niger, två av världens fattigaste länder, har de största framstegen gjorts när det gäller antalet barn som börjar grundskolan. Under de senaste tio åren har Etiopien ökat med över 15 procent och i Niger är ökningen omkring 19 procent.

Brist på resurser för just utbildning i katastrofer är ett stort problem. I mitten av 2017 hade UNICEF endast fått in 12 procent av de pengar som krävs för att ge utbildning till barn i kriser – något som är livsviktigt för barns välbefinnande och återhämtning.

Vid en katastrof måste vi så snart som möjligt få igång skolundervisningen igen. Dels för att barnen inte ska stanna i sin utveckling, men främst för att det är en bra plats för de barn som råkat illa ut och som behöver återhämta sig från svåra upplevelser. Att barn får gå i skola är också avgörande för ländernas framtida utveckling.

Var med och ge fler barn i katastrofer en plats i en skolbänk. Ge en gåva nu.

Den svenska skolan håller inte måttet

I veckan hölls konferensen ReadMe i Malmö. ReadMe är en samhälls- och kulturkonferens med ambition att lyfta aktuella samhällsfrågor och skapa förändring. UNICEF var inbjudna för att tala om skola, utanförskap och barns rättigheter.

UNICEFs rapport Report Card 13: A league table of inequality in child well-being in rich countries jämför barns levnadsvillkor inom olika livsområden. Sverige lyfts fram som ett exempel på ett av de länder som sjunkit mest vad gäller jämlikheten i levnadsvillkor för barn. Sammanlagt hamnar Sverige på plats 23 av 35 bland jämförda OECD-länder.

Inom området utbildning är siffrorna ännu dystrare. I början av 1990-talet var Sverige i topp vad gäller läsförståelse och likvärdighet, men har nu sjunkit till plats 29 av 35. Skillnaden i läsförståelse mellan genomsnittet och de barn som halkar efter mest motsvarar tre års undervisning.

I rapporten Ungas röster om socialt utanförskap i Sverige berättar barn själva om upplevelsen av sin livssituation. Barnen beskriver känslan av att sakna samma förutsättningar som sina kamrater och hur det påverkar engagemanget för skolan. De berättar hur bristen på framtidstro skapar en känsla av att det redan är kört.

Skolan ska ge alla elever förutsättningar till utveckling

Ur ett barnrättsperspektiv är den sjunkande likvärdigheten i den svenska skolan ett allvarligt problem. En av grundtankarna i barnkonventionen är att alla barn ska ha samma tillgång till sina rättigheter utan undantag eller diskriminering (artikel 2). I barnkonventionens 29:e artikel står det att skolan ska ge alla elever förutsättningar till utveckling. Det betyder att alla elever, oavsett olikheter i socioekonomisk och kulturell bakgrund, funktionsnedsättningar eller förmågor av olika slag, har rätt till en utbildning som ger dem fulla möjligheter till lärande och personlig utveckling. Och att skolan ska kompensera för skillnader i förutsättningar och förmågor.

I veckan hölls samhälls- och kulturkonferensen ReadMe i Malmö där aktuella samhällsfrågor diskuterades. Foto: © Frank Aschberg

Skolan är den ansvarsbärare i samhället som ska se till att våra barn får sin rätt till utbildning tillgodosedd. Ändå ser vi hur bakgrundsfaktorer som socioekonomiska förhållanden, boendeort och familjeförhållanden får en allt viktigare roll för hur barn klarar sin skolgång. Vi vet att hur skolan fungerar har väsentlig betydelse för hur vi klarar oss senare i livet. En misslyckad skolgång ökar riskerna för arbetslöshet, psykisk ohälsa, kriminalitet med mera. Och en fungerande skolgång är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för barn i social utsatthet.

Förstärker känslan av hopplöshet

Under de år jag arbetade som utredare inom socialtjänsten träffade jag barn i olika livssituationer, med olika former av utsatthet. Nästan alla de barn jag var i kontakt med bekräftar skolans svårigheter att leva upp till sitt kompensatoriska uppdrag. Att skolan misslyckats med att vara den viktiga skyddsfaktor den borde vara. Bilden blir snarare den motsatta. Misslyckanden i skolan läggs till listan av andra former av utsatthet och förstärker snarare känslan av hopplöshet för barnen. Insatser de här barnen behöver tidigt kommer ofta först längre upp i åldrarna, om ens då. Och då har problemen ofta blivit alltför omfattande.

Plats 29 av 35 jämförda länder är långt ifrån godkänt. Sverige är ett av världens rikaste länder och borde ha alla förutsättningar att ligga i topp när det gäller att tillgodose alla barns rätt till en jämlik och likvärdig skola.

UNICEF Sverige anser att följande punkter måste uppfyllas för att bryta den negativa utvecklingen:

Att kunskapen om och tillämpningen av barns rättigheter stärks bland både vuxna och barn i skolan.
Att samverkan mellan aktörer som socialtjänst, skola, hälso- och sjukvård och polis förbättras för att minska den sociala utsattheten.
Att barn får information och erbjuds delaktighet i frågor som rör dem.

Vill du få information om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

Sidiq, 7, börjar skolan trots svårt läge i Sydsudan

Skolan är livsviktig i katastrofer. Dels för att barnen inte ska stanna i sin utveckling, men också för att det är en bra plats för barn att återhämta sig från svåra upplevelser. Möt Sidiq, som med hjälp av UNICEF fått möjlighet att börja skolan i konfliktdrabbade Sydsudan.

Sidiq, 7 år, är ett av hundratusentals barn som drabbats hårt av konflikten i Sydsudan. Foto: © UNICEF/Holt — Sidiq, 7 år, är ett av mer än två miljoner barn som drabbats hårt av konflikten i Sydsudan. Foto: © UNICEF/Holt

Sidiq är sju år och har precis registrerats för att börja skolan vid ett registreringscenter för barn och familjer som drabbas av konflikten i Sydsudan. Vid centret ser UNICEF till att barn som Sidiq får en möjlighet till utbildning. Sedan krigets början har nära en miljon barn tvingats fly från sina hem och 400 000 har fått sluta i skolan.

För barn som Sidiq utgör skolan en viktig livlina, den skapar en känsla av vardag och trygghet i en traumatisk situation. Att barn får gå i skolan är också en investering, inte bara i barnen själva men också i ländernas framtid.

Vad gör UNICEF?

Sedan 2014 arbetar UNICEF och WFP (FN:s livsmedelsprogram) med en gemensam insats för att nå människor i avlägsna, konfliktdrabbade områden i Sydsudan. Vid just den här insatsen i Thanyang nåddes omkring 15 000 barn och vuxna med mat, vaccin och sjukvård, 900 barn registrerades för att gå i skolan och två nya klassrum byggdes upp.

Under hösten arbetar UNICEF för att se till att ännu fler barn får komma tillbaka till skolan i Sydsudan. Vi delar ut skolmaterial, bygger upp nya tillfälliga skolor och utbildar lärare och volontärer.

Men 37 miljoner barn världen över kan just nu inte gå i skolan alls, på grund av konflikter eller katastrofer. UNICEF kämpar för att se till att alla barn ska få komma tillbaka till skolbänken. Vi behöver din hjälp.

Tillsammans kan vi se till att barn som Sidiq får möjlighet att gå i skolan och en chans till en bättre framtid. Ge fler barn en skolstart nu.

”Krypskytten verkade njuta av att sikta på barnen på rasterna”

Nya strider i Syrien har kraftigt förvärrat situationen för barnen i staden Aleppo. Under de senaste veckorna har många skolor attackerats, vilket får förödande konsekvenser för barnens möjlighet till utbildning.

En odetonerad raket sticker upp ur skolgården. Foto: © UNICEF — En odetonerad raket sticker upp ur skolgården vid en skola i Aleppo. Foto: © UNICEF

Skolan på bilden byggdes av UNICEF i Aleppo 2013 och blev en viktig plats för hopp och framtidstro för många barn på flykt i området. Men efter kraftiga strider de senaste veckorna står skolan tom. En odetonerad raket syns sticka upp ur skolgården som tack och lov var tom när raketen slog ner.

Vid skolan gick 2 500 elever tidigare i år. Hanaa Singer, chef för UNICEF i Syrien, träffade några flickor vid skolan i februari och inspirerades av barnens styrka och fortsatta tro på framtiden. Men flickorna berättade också om vilka faror det innebär att gå till skolan i ett land som Syrien:

– Jag kunde knappt tro mina öron när de berättade om en krypskytt som verkade njuta av att sikta på barnen då och då, på väg till skolan eller på rasterna, för att skrämma dem, säger Hanaa Singer.

Efter det byggde UNICEF tillsammans med skolan en stor vägg av stål för att skydda barnen på rasterna. Barnen målade sedan väggen och döpte den till ”hoppets vägg”. Det är den som syns på bilden ovan, bakom raketen. Den 31 juli blev striderna så intensiva i staden att lärarna skickade hem alla elever. Och sedan dess har ingen kunnat komma tillbaka.

Alla barn har rätt att gå i skolan

För barnen som lever i Aleppo och i Syrien är skolgången under attack. Och de är inte ensamma. Sammanlagt finns det 37 miljoner barn som just nu inte kan gå i skolan på grund av konflikter eller katastrofer världen över.

Hiba, 7 år, har flytt från Syrien till Turkiet. Och här har hon äntligen kunnat börja skolan, i flyktinglägret Akcakale. Skolan har byggts av UNICEF. Foto: © UNICEF/Yurtsever

UNICEF kämpar för att se till att alla barn som drabbas av katastrofer och konflikter får komma tillbaka till skolbänken. I Aleppo har UNICEF satt upp sammanlagt 130 färdiga klassrum för att se till att barnen som drabbats av konflikten i Syrien ska kunna fortsätta sin skolgång.

Under förra året såg vi till att 7,5 miljoner barn i katastrof- och konfliktdrabbade länder fick möjlighet att gå i skolan. Men vi behöver din hjälp för att nå alla som drabbas. Tillsammans kan vi ge fler barn en skolstart.

37 miljoner barn kan just nu inte gå i skolan på grund av konflikter eller katastrofer. Du kan förändra deras liv. Ge fler barn en skolstart nu.

Nu är det skolstart. Men inte för alla.

I dagarna går tusentals barn i Sverige till skolan för terminens första dag. Men för 37 miljoner barn världen över ser verkligheten annorlunda ut. De kan just nu inte gå i skolan på grund av konflikter eller katastrofer. Och många som har en skola att gå till riskerar sina liv på vägen dit.

Den här veckan kraftsamlar vi för att sätta ljuset på barn som på grund av konflikter och katastrofer inte kan gå i skolan.

Vägen till skolan kan vara livsfarlig

Fajer, 5 år, kämpar för att fortsätta kunna gå i skolan i Irak. Foto: © UNICEF/Anmar

Fajer, fem år, bor i nordvästra Irak. Våldet i landet har ökat och nästan var femte skola kan inte användas då den har förstörts, eller används som skydd för människor på flykt eller för militära syften. Fajers skola står ännu kvar, men vägen dit är riskfylld och det är oklart om det blir någon skolstart i år. Hennes systrar har slutat gå dit eftersom de är rädda, men Fajer har fortsatt trots systrarnas oro.

– De skäller alltid på mig för att jag inte vill sluta gå i skolan, berättar Fajer.

Miljontals barn går inte i skolan alls

Fatima, 10 år, har flytt från Syrien och fått lämna sin skola. © UNICEF/Lyon

Fatima, tio år, har flytt med sin familj från Homs i Syrien. Nu bor hon med sina föräldrar i ett rum på taket i ett hus i Mafraq, Jordanien. Hon saknar sin skola väldigt mycket.

– Jag saknar Syrien, jag hade det så bra där. Min skola var så fin. Jag lärde mig saker, men nu har jag glömt allting, säger Fatima.

Skolan är den bästa medicinen

För barn som Fajer och Fatima utgör skolan en viktig livlina, den skapar en känsla av vardag och trygghet i en traumatisk situation. Att barn får gå i skolan är också en investering, inte bara i barnen själva men också i ländernas framtid. UNICEF arbetar därför för att alla barn ska få komma tillbaka till skolbänken.

Under 2015 hjälpte vi 7,5 miljoner barn i katastrof- och konfliktdrabbade länder att gå i skolan.
Vi sätter upp tillfälliga klassrum med tillgång till rent vatten, toaletter och utbildningsmaterial.
Vi levererar skrivböcker, ryggsäckar och annat skolmaterial.

Men för att nå alla barn som fortfarande står utanför skolan behöver vi din hjälp. Tillsammans kan vi ge fler barn en skolstart.

37 miljoner barn kan just nu inte gå i skolan på grund av konflikter eller katastrofer. Du kan förändra livet för barn som Fajer och Fatima. Ge en gåva nu.

Nu är det skolstart. Men inte för alla.

I dagarna går tusentals barn i Sverige till skolan för terminens första dag. För många barn i Nepal ser verkligheten annorlunda ut. När jordbävningarna slog till tidigare i år totalförstördes många skolor. UNICEF kämpar för att alla barn i landet ska få komma tillbaka till skolbänken.

13-åriga Pavrita bor i byn Ramche och är ett av de barn som drabbades i katastrofen. Fyra av hennes lärare dog när skolan raserade – allt som finns kvar är en dörr. Varenda skolbok, bord och stol förstördes.

Pavrita längtar tillbaka till sin skola. För att snabbt komma igång med undervisningen får hon nu gå i en tillfällig byggnad gjord av bambu. Livet kommer aldrig bli detsamma för många familjer i Nepal, men tack vare UNICEF får barnen en möjlighet till undervisning igen.

UNICEF finns på plats och kämpar för barnen

När katastrofen slog till fanns UNICEF redan på plats och kunde omedelbart ställa om till katastrofarbete. Utöver livräddande insatser har vi byggt tillfälliga skolor, försett barnen med skolmaterial och utbildat lärare att ge psykosocialt stöd. Över 100 team av ingenjörer har arbetat intensivt med att se över vilka klassrum och skolor som är säkra att vistas i och vilka som behöver byggas om. Och vi har jobbat hårt för att få så många barn som möjligt tillbaka till skolan snabbt.

Skolan är enormt viktig för att bearbeta traumatiska upplevelser

För barn som har drabbats av en katastrof är skolan den bästa medicinen för att bearbeta de traumatiska upplevelserna. Men, de snabba lösningarna är ofta tillfälliga och inte hållbar på lång sikt. Vi måste därför se till att tusentals skolbyggnader byggs upp på nytt, och att de förses med undervisningsmaterial, så att skolan åter kan bli en trygg plats för barnen.

Nästan en miljon barn i Nepal väntar på att få återvända till trygga skolor. Behoven är enorma. Men pengar saknas för att kunna fortsätta det viktiga arbetet. Du kan se till att fler barn får gå i skolan. Ge en gåva idag.Tack.

Barnkonventionen blir en del av skolan i nytt pilotprojekt

Många elever i den svenska skolan känner inte till barns mänskliga rättigheter. Detta trots att det numera är skolans ansvar att lära ut detta. UNICEF startar nu ett pilotprojekt i sju skolor i Sverige för att undersöka vad som händer om skolans verksamhet genomsyras av FN:s barnkonvention.

Kan skolans miljö förbättras, liksom elevernas trivsel och resultat, om hela skolans arbete tar sin utgångspunkt i barnkonventionen? Det ska de sju utvalda skolorna ta reda på under två år i ett samarbete med UNICEF.

— Vi ser att den svenska skolan idag har stora problem att leva upp till barnkonventionen när det gäller elevernas rätt till inflytande, skydd mot diskriminering och kunskap om sina rättigheter. Här smiter skolan ifrån ett ansvar som man numera har enligt skollagen.

— Vi hoppas att det här pilotprojektet ska leda till att många fler skolor tar barns rättigheter på allvar, säger Lisa Ericson, programansvarig för utbildning och delaktighet, UNICEF Sverige.

I Storbritannien, där initiativet till ”En rättighetsbaserad skola” ursprungligen togs av UNICEF, blev resultatet så framgångsrikt att modellen idag används i 2800 skolor. Flera andra länder, som Kanada, Tyskland, Spanien och Slovenien använder också modellen i sina skolor.

Forskning från Storbritannien och Kanada visar att eleverna i dessa skolor blev mer aktiva när det gällde att utöva sina rättigheter. Det kunde till exempel handla om att hävda rätten till inflytande, men också om att slå larm när de blivit utsatta för kränkningar eller övergrepp. Det ökade inflytandet och delaktigheten gjorde att elevernas självförtroende och trivsel ökade. Studiemotivationen blev också högre, med förbättrade studieresultat som följd.

I Sverige deltar sju skolor i pilotprojektet: Önneredsskolan och Kannebäcksskolan i Göteborg, Smedingeskolan i Kungsbacka, Västra skolan i Eslöv samt Gärsnäs skola, Piratenskolan och S:t Olofsskolan i Simrishamns kommun.

Skolorna inleder sitt arbete nu vid terminsstarten med att undersöka hur stor kunskapen är bland elever och lärare om barnkonventionen, liksom hur skolorna ligger till när det gäller frågor som diskriminering, elevinflytande och utsatthet. Därefter ska de göra en handlingsplan med ett antal aktiviteter som ska åtgärda de brister som man har hittat på den egna skolan.

UNICEF kommer att följa och handleda skolorna i deras förändringsarbete, och även göra en utvärdering av hur långt skolorna har kommit efter två år.

För frågor rörande En rättighetsbaserad skola, kontakta:
Lisa Ericson, programansvarig för utbildning och delaktighet, UNICEF08-692 25 55 eller 0707-18 34 56, lisa.ericson@unicef.se

För tidigt att fira för Sydsudan?

Idag firar världens yngsta nation, Sydsudan, ett år. Men stämningen dämpas av alla problem landet brottas med. Sydsudan har till exempel en av världens högsta siffror för mödra- och barnadödlighet. Bara en av tio har tillgång till rent vatten och toaletter. 70 procent av barnen mellan 6 och 17 år har aldrig satt sin fot i ett klassrum. Därtill kommer matbrist, flyktingströmmar och hot om ytterligare krig och konflikter. I dessa svåra tider är det viktigare än någonsin att se till att barnens rättigheter skyddas.

”Barns välbefinnande ett mått på framgång”

– Sydsudan kan bara bli fredligt och framgångsrikt om investeringar görs för de yngsta medborgarna. De måste vara allas prioritet – så nästa generation kan bygga den här nationen på ett aktivt och meningsfullt sätt. Konkreta resultat för barns välbefinnande är i sig ett mått på framgång. Vi måste öka chansen för Sudans yngsta att överleva sin femårsdag, att få gå klart skolan och skyddas från våld och otrygghet, säger läkaren Yasmin Ali Haque, UNICEFs chef i Sydsudan.

Trots de många utmaningarna har viktiga framsteg ändå gjorts under de senaste åren. Till exempel har tillgången till rent dricksvatten ökat med 40 procent på bara fem år, vilket UNICEF har bidragit till. UNICEF har även deltagit i omfattande vaccinationskampanjer där små barn fått skydd mot farliga sjukdomar. År 2011 vaccinerades 3 miljoner barn under fem år mot polio i Sydsudan, som lilla Monyaguek Mayen på bilden ovanför.

Sedan ett och ett halvt år tillbaka har över 400 000 människor återvänt till landet från Sudan. UNICEF har deltagit i återanpassningen av de sydsudanesiska flyktingarna och på olika sätt bidragit till att barnets bästa kommit i första hand under denna process. Det här livsviktiga arbetet kommer att fortsätta, ända tills Sydsudans barn har fått sina rättigheter tillgodosedda.

Fältrapport: Tusentals nya skolor ska ge Madagaskars barn bättre utbildning

Jag befinner mig vid vägs ände tillsammans med ett team från Ikea. Vi är i Maroantsetra på Madagaskars östra sida för att besöka några av de skolor som Ikeas mjukdjurskampanj har varit med att finansierat. Vårt team är de enda gästerna och där vägen tar slut vid en sliten resort utan turister tar en oändlig sandstrand vid. Det skulle kunna vara paradiset men ingen kommer hit.

Barn som tvättar händerna — Skolan har en viktig funktion att fylla när det gäller vatten och sanitet. Det handlar inte bara om att ge barn tillgång till vatten utan också om att lära dem om vikten av hygien.

Byn vi ska besöka är ligger isolerad mitt i regnskogen och besök utifrån är högst ovanligt. Vi färdas med båt för att ta oss fram och när vi anländer stranden har hela byn samlats. Luggslitna barn tittar på oss med stora ögon. En del börjar gråta. Fattigdomen är påtaglig. Husen i byn vinglar på träben, taken är gjorda av vass och det finns naturligtvis ingen el eller rent vatten.

I den här byn föds varje månad cirka 30 barn. Förlossningen äger rum på en enkel träbrits utan någon som helst smärtlindring eller rinnande vatten. Här finns ingen vårdcentral och närmsta samhälle ligger tre timmar bort. Man förstår att mödradödligheten är en av de högsta i världen här i Madagaskar.

En pojke och flicka genomför byggprojekt i skolan. — I Madagaskar finns ca 4,5 miljoner barn. Arbetet med att se till att alla dessa barn får gå i skolan är enormt. Här en pojke och en flicka i sjätte klass som arbetar med ett byggprojekt.

Mitt i byn står den nybyggda skolan. Två klassrum med bänkar för cirka 40-70 barn. Vid skolan har UNICEF även byggt latriner och inom kort ska byn också få en borrad brunn. I Madagaskar har endast 12% av befolkningen tillgång till en toalett och få ser kopplingen mellan toalett i det fria och dålig hälsa. Skolan blir viktig i att ge kunskap om detta.

För att ge Madagaskars 4,5 miljoner barn möjlighet att gå i skolan bygger UNICEF just nu 2 000 till 3 000 nya skolor varje år. Skolorna har toaletter och borrad brunn men de är också cyklonsäkra, vilket innebär att de står kvar när cyklonen drar fram men också kan användas som skyddsrum. För cykloner kommer garanterat! I stort sett alla cykloner som bildas i Indiska oceanen träffar Madagaskar.

Utöver själva skolorna förses alla barn i Madagaskar med varsitt skolkit som innehåller pennor och skrivböcker. Dessutom ser UNICEF till att utbilda lärare. Det är ett gigantiskt arbete att få allt detta på plats. En logistisk mardröm! Men det går.

Vi lämnar byn och undrar om vi någonsin kommer att uppleva detta igen.

Lotta Linden, Chef för företagssamarbeten UNICEF Sverige

Dag #4 – en vecka med goda nyheter

Gratis skola på gång till alla barn i Haiti

Efter den stora jordbävningen arbetar vi långsiktigt för att bygga upp samhället. För att förbättra utbildningen i landet och skapa ett skolsystem som är gratis och tillgängligt för alla barn, arbetar vi med olika myndigheter och organisationer. Och det ger resultat. Haitis regering har tagit ett stort steg framåt när det gäller att avskaffa skolavgifterna för alla barn i landet. När höstterminen startade i oktober fick 772 000 barn gratis skolundervisning. Vi utbildade 15 000 nya lärare och gav eleverna skolmaterial och ryggsäckar. Allihop får nu kunskap för livet.

Trafficking stoppas vid gränsen

Efter jordbävningen 2010 lever många barn i Haiti fortfarande i riskzonen för övergrepp och exploatering. För att förhindra att människohandlare tar med sig barn över gränsen till Dominikanska republiken stödjer vi en särskild grupp inom Haitis polisstyrka, Brigade de Protection des Mineurs. Gruppens uppgift är att regelbundet patrullera gränsen som är mycket svårbevakad. De barn som hittas tas om hand i något av våra trygga barncenter i väntan på att vi hittar deras familjer. Över 7 000 ensamma barn har hittills registrerats i Haiti och 2 000 har återförenats med sina familjer. Vi ger inte upp förrän alla ensamma barn har fått hjälp.

Läs mer om resultaten och vårt långsiktiga arbete i Haiti här.

Mark Levengood besökte Hagalidskolan i Staffanstorp och pratade barns rättigheter

Mark Levengood undervisar i barns rättigheter Foto: Lisa Ericson/UNICEF

Idag fick eleverna i åk 6 på Hagalidskolan i Staffanstorp en lektion av en speciell vikarie – UNICEFs ambassadör Mark Levengood. Mark pratade med eleverna om barns rättigheter och det var många som ställde frågor.

Det var elevernas lärare Marie Olsson som hade fixat att Mark kom till skolan genom sin vinnande motivering kring varför det är viktigt att undervisa om barns rättigheter i UNICEFs skoltävling ”för varenda unge”. Syftet med tävlingen var att uppmärksamma alla Sveriges lärare på att det från och med nu är obligatoriskt att undervisa om barnkonventionen i grundskolan. För att inspirera till att komma igång med arbetet kan alla nu också ladda ner 10 lektioner om barnkonventionen gratis.

– Vi fick in massvis av bra motiveringar till varför det är viktigt att tala med barn om deras rättigheter och det är fortfarande flera lärare i veckan som registrear sig för att få ta del av vårt lektionsmaterial, säger Lisa Ericson från UNICEF. Vi valde Marie som vinnare för att hon påpekade hur viktigt det är att skolan inte bara undervisar om barns rättigheter utan också lever i enlighet med konventionens principer om icke-diskriminering och ger alla barn samma tillgång till kunskap och stöd inom skolan.

Efter lektionen bjöds alla eleverna på tårta och Mark fick ge autografer och svara på fler frågor.

/ Lisa Ericsson, ansvarig opinionsbildning barn och unga

Elever på skolan i Staffanstorp — Eleverna i åk 6 på Hagalidskolan i Staffanstorp har samlats för att lyssna på Mark. Foto: Lisa Ericson/UNICEF

Julia undrade hur gammal Mark var — Julia Jansson ville veta hur gammal Mark är? När han svarade 47 gick ett sus genom publiken och någon utropade -shit! Foto: Lisa Ericson/UNICEF

Efteråt var det många som ville ha Marks autograf och ställa fler frågor. Foto: Lisa Ericson/UNICEF

Mark och Marie som vann ett besök av Mark med sin motivering. Foto: Lisa Ericson/UNICEF

Ladda ner tio lektioner om barns rättigheter här!

Bli Världsförälder

Handla i gåvoshopen

Ge en katastrofgåva

Stöd oss

Vad vi gör

Engagera dig

Företag

Skolor

Världsföräldrar

Elever från Sverige och Albanien möttes vid årets OD-konferens

Sverige behöver ett ökat statligt ansvar för en likvärdig skola

Oroande att barns utsatthet för våld inte lyfts av partierna

Barnen från rohingyafolket riskerar att bli en ”förlorad generation”

Katastrofer bromsar framsteg för att få in fler barn i skolan

Den svenska skolan håller inte måttet

Sidiq, 7, börjar skolan trots svårt läge i Sydsudan

”Krypskytten verkade njuta av att sikta på barnen på rasterna”

Nu är det skolstart. Men inte för alla.

Nu är det skolstart. Men inte för alla.

Barnkonventionen blir en del av skolan i nytt pilotprojekt

För tidigt att fira för Sydsudan?

”Barns välbefinnande ett mått på framgång”

Fältrapport: Tusentals nya skolor ska ge Madagaskars barn bättre utbildning

Dag #4 – en vecka med goda nyheter

Gratis skola på gång till alla barn i Haiti

Trafficking stoppas vid gränsen

Mark Levengood besökte Hagalidskolan i Staffanstorp och pratade barns rättigheter