Nätmobbning är mobbning som sker genom använd­ningen av digital teknik, till exempel på sociala medier, olika appars meddelande­funktioner eller spel­platt­formar. Några exempel är att sprida lögner, dela pin­samma bilder på någon, eller skicka hot­fulla eller sårande meddelanden i chatt­appar.

Nätmobbning kan ofta ske samtidigt som någon mobbas i exempel­vis skolan. Men på nätet lämnas digi­tala fot­avtryck, något som kan vara använd­bart och ge bevis för att kunna stoppa mobb­ningen.

Här är några vanliga frågor, råd och tips kring nät­mobbning, fram­tagna i sam­arbete med ung­domar, Facebook, Instagram och Twitter, samt barn­skydds­experter:

1. Hur vet jag om jag blir mobbad online?

Ibland kan det vara svårt att veta om någon skojar eller är med­vetet elak, särskilt på nätet. Men om du känner dig sårad eller upp­lever att andra skrattar åt dig istället för med dig så har det gått för långt. Om det fort­sätter även efter att du har bett personen eller personerna att sluta, och du fort­farande känner dig sårad och upp­rörd, kan det vara mobbning.

När mobbningen sker online kan det leda till oönskad upp­märk­sam­het från många, även främ­lingar. Men var det än händer är det viktigt att be om hjälp. Alla för­tjänar respekt, både på nätet och i verkliga livet.

2. Hur påverkas man av nätmobbning?

När mobbning sker på nätet kan det kännas som om du attackeras över­allt, även i ditt eget hem. Det kan upp­levas som om det inte finns någon­stans att fly. Effekterna kan pågå länge och påverka en person på många sätt.

Man kan känna sig arg och ledsen, generad och att man skäms. Kanske får man svårt att sova och blir tröttare än vanligt, eller får ont i magen eller huvud­värk. I extrema fall kan nät­mobbning till och med leda till att någon tar sitt eget liv.

3. Vad ska jag göra om jag blir utsatt för nätmobbning?

Om du upplever att du blir mobbad är det första steget att be om hjälp från någon du litar på, till exempel dina föräldrar, en lärare eller en annan vuxen du känner dig trygg med.

Skolan ska vara en trygg plats och har ansvar för att ingen ska bli utsatt för mobbning, och det gäller även om du blir utsatt på nätet. Om du drabbas av mobbning av andra elever, rappor­tera det till din skola. Då måste skolan snabbt ingripa och utreda det som hänt, och arbeta för att stoppa det.

Om mobbningen sker på sociala medier, kan du blockera mobbaren och rapportera deras beteende på sidan. Sociala medie­företag som Instagram och Facebook har en skyldig­het att hålla sina användare säkra, och du är anonym när du rapporterar.

Det kan också vara bra att samla in bevis – text­meddelanden och skärm­dumpar av inlägg på sociala medier – för att visa vad som har hänt.

4. Hur kan jag hjälpa någon annan som blir utsatt?

Vem som helst kan bli utsatt, och om du ser det hända någon du känner – försök att erbjuda stöd och fråga hur de mår. Stötta din vän i att be om hjälp och rapportera händelsen.

Kanske vill personen inte rapportera, men då kan du upp­muntra till att prata med någon vuxen som ni litar på, och erbjuda att själv följa med som stöd. Att känna att man inte är ensam kan vara oerhört viktigt när man är utsatt för mobbning.

5. Hur kan jag förhindra att min personliga information används för att skada mig på nätet?

Tänk dig för innan du delar med dig av något online – det kan finnas kvar på nätet för alltid och kan användas på ett sätt som du inte vill. Lämna inte ut person­liga upp­gifter som din adress, ditt telefon­nummer eller namnet på din skola.

Lär dig mer om sekretess­inställ­ningarna för dina sociala medier. Här är några saker att tänka på, som gäller för många av dem:

• Du kan bestämma vem som kan se din profil, skicka direkt­meddelanden eller kommentera dina inlägg genom att se över inställ­ning­arna för ditt konto.
• Du kan rapportera elaka kommen­tarer, meddelanden och foton och begära att de tas bort.
• Förutom att ta bort någon som vän kan du blockera personer och hindra dem från att se din profil eller kontakta dig.
• Du kan radera inlägg i din profil eller dölja dem från vissa personer.

På de flesta sociala medier meddelas inte personer när du begränsar tillgång, blockerar eller rapporterar dem.

Tips till dig som förälder

Under pandemin har mycket i våra liv förflyttats till internet, och det är troligt att ditt barn eller din tonåring tillbringar mer tid online än förut.

Men hur kan man som förälder se till att barnen får tillgång till allt gott som nätet har att erbjuda, samtidigt som barnen skyddas från mobbning eller hot? Här följer några tips:

• Ha en öppen dialog och prata med ditt barn om vem de kommuni­cerar med online och hur. Upp­muntra till snäll­het, och var uppmärk­sam på om ditt barn verkar upprört eller hemlighets­full i samband med digitala aktiviteter.

• Använd teknik som skyddar. Se exempel­vis till att använda upp­daterade anti­virus­program och se över inställ­ningar som föräldra­kontroll och ”säker sökning”. Hjälp också ditt barn att förstå vikten av att inte dela med sig av privat infor­ma­tion, särskilt till främlingar.

• Tillbringa tid tillsammans på nätet. Lär dig om vad ditt barn gör online, se till att appar och spel är ålders­anpassade och prata om det tillsammans.

• Uppmuntra till positiva vanor. Prata med ditt barn om att vara snäll mot andra på nätet, och se till att du vet hur det går till att rapportera om du skulle upptäcka nätmobbning. Prata också om vad ni ser på nätet och om vikten av källkritik.

• Låt ditt barn ha roligt online. När vi till­bringar mycket tid hemma är nätet en möjlig­het för unga att fortsätta ha kontakt med sina vänner, dela sina tankar och stötta varandra under pandemin. Du kan också upp­muntra till fysisk aktivitet genom olika videos eller spel som kombi­nerar under­hållning med rörelse.

Rapporten COVID-19: Missing More Than a Classroom visar att mer än 370 miljoner barn världen över har missat i genom­snitt 40 procent av sina skol­luncher – för många en livs­viktig källa till näring – sedan skolor stängt på grund av covid-19.

– Trots tydliga bevis på att skolor inte är någon huvud­saklig plats för smitt­spridning av covid-19, har miljon­tals barn tvingats se sina skolor stänga världen över. Barn som är helt beroende av skolan för att få mat förlorar inte enbart sin utbild­ning, utan även en viktig källa till näring, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef. Samtidigt som vi väntar på att vaccin mot covid-19 ska nå fram, måste vi priori­tera att öppna skolorna igen och se till att det kan ske på ett så säkert sätt som möjligt.

Under pandemin har till­gången till olika typer av närings­program, så som skol­måltider och behandlings­program mot under­näring, minskat med 30 procent i låg- och medel­inkomst­länder. I vissa länder, under total ned­stäng­ning, har alla program för mat i skolorna ställts in.

Det uppskattas att 24 miljoner barn nu riskerar att hoppa av skolan på grund av pandemin, något som skulle innebära ett stort bakslag för de framsteg som gjorts de senaste årtiondena för att få fler barn att gå i skolan. Genom att mat erbjuds i skolan kan många av de mest utsatta barnen uppmuntras att komma tillbaka till skolbänken.

Särskilt för flickor, och barn från de mest utsatta och marginali­serade områdena, är skol­maten en stark driv­kraft för att åter­vända till skolan när restrik­tioner lyfts. Ju längre barn står utanför skolan desto större är risken att de aldrig åter­vänder, för flickor ökar risken för bland annat tidiga äktenskap.

UNICEF och WFP upp­manar nu rege­ringar världen över att priori­tera skolorna, öppna dem igen på ett säkert sätt (genom att bland annat se till att det finns rent vatten och tvål), och se till att barn får den närings­rika skolmat som de behöver.

Coronapandemins konse­kvenser har drabbat barn världen över skonings­löst. Du kan hjälpa till, ge en gåva idag:

Stoppa coronaviruset

Regeringen beslutade i juli 2018 att en särskild utredning skulle göras för att analysera och föreslå åtgärder för att minska skolsegregationen och förbättra resurstilldelningen till förskoleklass och grundskola, med målet att öka likvärdigheten inom skolan. Idag kommenterar UNICEF Sverige slutbetänkandet i ett remissvar.

En likvärdig skola är ett viktigt bidrag till ett bättre samhälle och spelar en avgörande roll när det gäller att säkerställa barns rätt till jämlika uppväxtvillkor och rätten till utbildning enligt barnkonventionen. Likvärdig utbildning av god kvalitet, för alla barn, är en absolut grundläggande fråga för barns livskvalitet, deras utveckling och deras framtida möjligheter i livet.

Agenda 2030 lyfter också utbildning och livslångt lärande som en av nyckelfaktorerna för hållbar utveckling. En fungerande skolgång är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn mot socialt utanförskap för alla barn, men särskilt för barn i utsatta livssituationer.

Ojämlikhet i skolan ett allt större problem

Men trots höga ambitioner och skolans uttalade uppgift att kompensera för skillnader i barns förutsättningar, har ojämlikheten vuxit till ett allt större problem inom skolans värld. I internationella studier är Sverige medelmåttigt vad gäller att klara det kompensatoriska uppdraget och förmågan att uppväga elevers socioekonomiska förutsättningar. 

Ett av statens ansvar är att jämna ut ekonomiska ojämlikheter mellan kommuner för att främja jämlikhet nationellt, en fråga som utredningen också fokuserar på. Bland annat genom att diskutera det decentraliserade skolsystemets bristande förmåga att nå de övergripande målen om en likvärdig och kompensatorisk skola.

Men sett ur ett nationellt likvärdighetsperspektiv går utvecklingen över tid i Sverige i en riktning där skolan tyvärr blir allt mindre likvärdig, snarare än tvärtom. Samtidigt vet vi idag att det finns ett samband mellan skolans likvärdighet och barns ökade psykiska ohälsa.

I takt med att likvärdigheten i skolan försämrats, har rapporterna från barn och unga som känner stress över skolprestationer och försämrade framtidsutsikter också ökat.

Viktigt att vända utvecklingen

Utredningen kommer med flera viktiga förslag för att vända utvecklingen vad gäller likvärdigheten i skolan i Sverige, men det kommer att kräva kontinuerligt arbete, rätt insatser och tydliga nationella mål att följa upp.

Utredningen kommer bland annat fram till att:

• Det finns behov av ett ökat statligt ansvar och ett mer enhetligt regelverk för skolan, för att möjliggöra uppföljning av likvärdigheten på nationell, regional och lokal nivå, vilket UNICEF Sverige håller med om. Att kunna följa utvecklingen och göra jämförelser är grundläggande för att veta att rätt insatser görs och att vi rör oss i rätt riktning.

• Kommunala resursskillnader måste jämnas ut och stabiliteten i resurssättningen till skolan behöver öka. Bland annat lägger utredningen fram förslag om sektorsbidrag och förändringar i beräkningar av grundbelopp för att bidra till detta. Tanken är att de kommunala skillnaderna i finansiering ska stabiliseras och att skillnader mellan kommuner och andra huvudmän ska bli rättvisare.

• Det behöver införas ett nationellt och gemensamt skolval med avskaffat kösystem. UNICEF Sverige håller med i utredningens analys om att ett sådant system kan bidra till att öka förutsättningarna för en mer sammansatt och allsidig skola som gynnar alla barn, inte enbart de mest utsatta.

• Utredningen lyfter också upp vikten av informationsinsatser till såväl elever som vårdnadshavare, spridning av information på olika språk samt godkända urvalsgrunder som viktiga faktorer för att skapa förutsättningar för att ett fritt skolval ska kunna vara jämlikt.

• Det finns ett tydligt orsakssamband mellan likvärdigheten i skolan och segregation inom andra samhällssektorer. Därmed blir det tydligt att skolsegregationen inte är en fråga som kan lösas enbart med förslag på åtgärder som rör skolan, utan det måste också ses ur ett bredare perspektiv. 

UNICEF Sverige efterfrågar:

• Ett ökat statligt ansvar för skolan.
• Ett mer enhetligt regelsystem, som möjliggör att utvecklingen av likvärdighet och kvalitet kan mätas på rätt sätt över tid för att se till att de insatser som sätts in har önskad effekt.
• En jämnare finansiering som bidrar till kontinuitet och förutsägbarhet i planeringen av skolans uppdrag.
• Ett helhetsperspektiv på de frågor som utmanar barns rätt till likvärdig skola och jämlika uppväxtvillkor.

Läs hela vårt remissvar här.

I lördags dödades 16 personer och 45 skadades vid en attack utanför ett utbildningscenter i Kabul, många av dem var kvinnor och barn. Samma dag dödades 8 barn och 12 skadades i en attack mot en skola i Kumba, i sydvästra Kamerun.

– Jag är chockad och ursinnig över dessa fruktansvärda attacker, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

UNICEF fördömer attackerna och våra tankar går till de drabbades anhöriga. Alla inblandade parter i konflikterna i Afghanistan och Kamerun måste följa internationell humanitär rätt och skydda barn vid alla tillfällen. De skyldiga måste hållas till svars för sina handlingar.

Att gå i skolan är en mänsklig rättighet, och ingen ska behöva vara rädd för att utsättas för dödligt våld i sin skolbänk.

Var med och kämpa för barn som drabbas av våld, krig och katastrofer, ge en gåva idag:

Hjälp barn i katastrofer

I hela världen produceras omkring 300 miljoner ton plast varje år. Men i dags­läget går bara fem procent till åter­vinning. I Elfenbenskusten pågår ett projekt där man tar till­vara på plast som hamnat i naturen och bygger skolor av den.

Plasten samlas in av invånarna själva och köps sedan av UNICEFs samarbets­partner Conceptos Plasticos som omvandlar plasten till bygg­stenar. Vinsterna är flera:

• Spridningen av föroreningar från plasten minskar.
• Fler arbetstillfällen skapas för vuxna.
• Fler barn får möjlighet att gå i skolan.

Målet är att under två år bygga över 500 klass­rum till 25 000 elever. Visst är det fantastiskt?

Tack vare alla er som är med och kämpar till­sammans med oss kan vi fortsätta se till att barn får gå i skolan, och sam­tidigt göra en insats för miljön. Stort tack!

Konferensen i Stockholm är startskottet för Operation Dagsverke-kampanjen, och de medverkande eleverna och lärarna från skolor runt om i Sverige fick inspi­ration och tips på hur Operation Dagsverke på bästa sätt kan organi­seras på skolan.

I år går pengarna från kampanjen till UNICEFs arbete i Albanien, där våld mot barn i hemmet och skolan är vanligt. 83 procent av eleverna säger att de utsätts för våld och kränk­ningar i skolan. UNICEF arbetar med att förändra atti­tyder och normer kring våld hos både lärare och föräldrar.

Förra veckan var eleverna Jonilda och Djego från Albanien på besök i Sverige. Förutom konfe­rensen besökte de flera skolor, träffade elever och berättade om sina liv. På konfe­rensen berättade de hur viktigt bidraget från UNICEF är för att utbilda lärare, för­äldrar och elever i att för­ändra atti­tyder och normer kring våld.

Eleverna på konferensen fick också delta i fördjupande work­shops och lyssna på en tanke­väckande före­läsning av Lina Axelsson Kihlblom. Dessutom närvarade UNICEF Sveriges ambassadör Mark Levengood och infor­merade om årets tävling, där skolorna tävlar inom fyra kate­gorier; bästa kreativa initiativ, bästa budskap, bästa film samt högst insamlings­resultat.

Mark presenterade även årets eminenta jury bestående av: Lina Axelsson Kihlblom, Chef för barn- och utbild­nings­för­valt­ningen i Nynäshamn; Lina Hultqvist, ord­förande Sveriges Elevkårer; Viktor Frisk, artist och influencer; Mark Levengood, UNICEF-ambassadör; samt Christina Heilborn, UNICEFs programchef.

Skolorna röstade även fram vilket program Operation Dagsverke 2019 ska stödja. Det program som fick flest röster inne­bär att barn med funktions­ned­sätt­ningar blir bättre för­be­redda inför kata­strofer i Filippinerna. Dit kommer alltså pengarna som samlas in under nästa år att gå.

Operation Dagsverke är en insamlings- och informations­kampanj, riktad till hög­stadiet och gym­nasiet, som har arrangerats av svenska elever sedan 1960-talet. Syftet med kampanjen är att ge elever och lärare i Sverige större kunskap om barns rättig­heter.

Skolorna väljer själva vilken dag som passar bäst att genom­föra insam­lingen. FN-dagen den 24 oktober eller barn­konven­tionens dag den 20 november brukar vara bra dagar att anordna aktivi­teter. Sista insamlings­dag är den 15 december.

Nu önskar vi alla fantastiska och engagerade elever stort lycka till! Till­sammans gör ni en viktig insats för andra elever i vår värld.

Vill din skola också vara med och kämpa för att stoppa våld i skolan i Albanien? Anmäl er här:

Anmäl din skola

 

Utbildning av god kvalitet för alla barn är en av grund­förut­sätt­ningarna för ett väl­mående sam­hälle. Det är också en viktig mot­kraft mot ökande klyftor och polari­sering i sam­hället.

Men idag är skillnaderna stora både när det gäller skol­resultat och hur mycket Sveriges kommuner satsar på skola och utbild­ning. Barns och ungas möjlig­heter att klara av skol­arbetet påverkas i allt högre ut­sträck­ning av faktorer som var de bor, deras socio­ekono­miska bak­grund och ur­sprung.

”Jag har missat mycket i skolan och nu känns det som att det är kört. Det känns som att det är uppbyggt så, att chanserna ska bli mindre och mindre. Att dom som redan har det bra får det bättre, medan dom som har det sämre får det sämre… Vissa har en backup, har det bra hemma med saker och föräldrar som säger åt dem att plugga. /…/Jag är bara 15 år, men ibland känns det som att det redan är kört” (Pojke, 15 år, i en UNICEF-rapport om socialt utanförskap i Sverige.)

Bilden som pojken beskriver bekräftas av Barnombudsmannens årsrapport 2018. Rapporten bygger på en under­sökning där 900 barn får berätta om sina upp­levelser av hur det är att växa upp i kommuner och förorter där barn har statis­tiskt sämre skol­resultat, ekonomi och hälsa, än i övriga landet. Resul­taten visar att många barn upp­lever ett utan­för­skap och att de exkluderas från stora delar av sam­hället.

I en UNICEF-rapport från 2016 undersöktes hur stora klyftorna i hög­inkomst­länder tillåtits bli mellan de tio procent av barnen som är mest utsatta i sam­hället, och de barn som utgör genom­snittet. Resultaten visar att samhälls­klyftorna i rika länder generellt ökar. Sverige lyfts dessutom fram som ett av de länder där klyftorna ökat allra mest.

Utbildnings­frågorna debatteras frekvent i val­rörelsen. Dock disku­teras sällan skolan utifrån utgångs­punkten att barn har rätt till en lik­värdig utbild­ning av hög kvalitet.

Skolan är den ansvars­bärare i sam­hället som ska se till att våra barn får sin rätt till utbild­ning till­godo­sedd. Vi vet att hur skolan fungerar har stor betydelse för hur vi klarar oss senare i livet. En miss­lyckad skol­gång ökar riskerna för arbets­lös­het, psykisk ohälsa, krimi­na­litet med mera. Och en fungerande skol­gång är den enskilt viktigaste skydds­faktorn för barn i social utsatt­het.

Den 1 januari 2020 blir barn­konven­tionen svensk lag. En av kon­ven­tionens grund­principer är att alla rättig­heter ska gälla alla barn, utan undan­tag eller diskrimi­nering. Det är inte accep­tabelt att till­gången till utbild­ning av god kvali­tet ser så väldigt olika ut för barn i Sverige.

Oavsett vilken regering vi får efter valet på söndag måste den ökade ojäm­lik­heten i skolan vända. Det är därför glädjande att flera partier i sina val­mani­fest också uttrycker att de vill se ett ökat centrali­serat ansvar för skolan.

UNICEF Sverige kräver en handlings­plan för att stärka skolans möjlig­heter att leva upp till sitt ansvar att ge alla barn bra förutsättningar att klara skolan, oavsett barnets bakgrund och boendeort. Alla barn ska ha till­gång till en kvalitativ och lik­värdig utbild­ning. Skolan måste fungera som häv­stång för alla barn, snarare än att bli ett forum där utan­för­skap förstärks.

Utan politisk handling riskerar vi skapa ett sam­hälle där allt­fler barn hamnar i ett perma­nent utan­för­skap. Det är ett svek som vi varken mora­liskt eller poli­tiskt kan accep­tera.

Läs UNICEFs valmanifest

Se gärna våra för­djup­ningar om de andra viktiga frågor vi valt att lyfta inför valet:

• alla barns rätt till familje­åter­förening, 
• att alla former av våld mot barn ska vara straff­bara,
• och vår granskning av riksdags­partiernas val­mani­fest utifrån ett barn­rätts­perspektiv.

Det är oroväckande och märkligt att inget parti uppmärk­sammar utsatt­heten hos de barn som antingen själva utsätts för våld eller tvingas bevittna våld mot någon annan i familjen. Idag är inte alla former av våld mot barn straff­bara, till exempel psykiskt våld. Detta trots att 36 procent av barnen i Sverige uppger att de utsätts för våld i hemmet.

Under kommande mandat­period, i januari 2020, blir barn­konven­tionen svensk lag. Det innebär att politiker, myndig­hets­utövare och andra besluts­fattare måste ge barn­rätts­perspek­tivet en större tyngd i frågor och beslut som rör barn. Inför årets val­rörelse har UNICEF Sverige tagit fram ett eget val­mani­fest där vi lyfter tre frågor som vi anser är särskilt viktiga för att säkra barns rättig­heter:

• alla barn ska ha rätt till familje­åter­förening
• alla former av våld mot barn ska vara straff­bara
• ökat statligt ansvar för en lik­värdig skola

Mot bakgrund av detta har vi granskat de åtta riksdags­partiernas val­mani­fest för att se var de står. När det gäller familje­åter­förening kan vi konstatera att trots att det råder en polari­serad migrations- och integrations­debatt, där barns rättig­heter får begränsat utrymme, säger Miljö­partiet, Vänster­partiet, Libe­ralerna, Center­partiet och Krist­demo­kraterna ja till att ge alla barn rätt till familje­åter­förening.

Modera­terna, Social­demo­kraterna och Sverige­demokra­terna avvisar dock tanken. Att neka barn att leva med sin familj står i direkt strid med barn­konven­tionen och inskränker dess­utom en av de få lagliga vägar som finns för barn på flykt.

Utbildnings­frågorna debatteras frekvent i val­rörelsen. Dock disku­teras sällan skolan utifrån utgångs­punkten att barn har rätt till en lik­värdig utbild­ning av hög kvalitet. I stort sett alla partier vill dock se ett ökat statligt ansvar för skolan i linje med vårt krav. Libe­ralerna, Vänster­partiet och Sverige­demo­kraterna går till och med så långt att de vill ha ett förstat­ligande av skolan. Krist­demo­kraterna däremot tar inte alls upp skol­frågan i sitt val­mani­fest.

Utöver dessa tre frågor finns själv­fallet andra mycket viktiga frågor som spelar stor roll för att stärka barns rättig­heter. Samtliga partier lyfter till exempel frågan om psykisk ohälsa bland barn och vikten av att stärka barn- och ungdoms­psykiatrin, BUP och elev­hälsan. Att nå politiskt enig­het i en så viktig barnrätts­fråga är mycket positivt och kan för­hopp­nings­vis leda till fler överens­kommelser över parti­gränserna.

UNICEF Sverige har inte någon parti­politisk till­hörig­het. Det har inte heller barns rättig­heter. Barns rättig­heter är mänskliga rättig­heter som ska efter­levas och priori­teras av samtliga politiker och andra besluts­fattare. Efter val­dagen kommer vi att fort­sätta arbeta för att våra krav omsätts i prak­tiken och för att barns rättig­heter sätts i fokus.

Läs UNICEFs valmanifest

I en rapport från UNICEF beskrivs hur barnen som lever i de trånga och mycket enkla flyktinglägren i Cox’s Bazar riskerar en osäker framtid, med få möjligheter att utbilda sig och ingen aning om när de kan återvända hem.

En enorm internationell hjälpinsats, ledd av regeringen i Bangladesh, har sett till att flyktingarna har fått den grundläggande hjälp de behöver, och för stunden har risker för större sjukdomsutbrott avvärjts. Men utan en bra skola får barnen sämre möjligheter att hantera situationen de befinner sig i just nu, och de blir också sämre rustade att bidra till sina samhällen i framtiden.

Att se till att den stora mängd barn som plötsligt kom till Bangladesh fick tillgång till utbildning har varit en stor utmaning för UNICEF och partners under året som gått. I juli hade sammanlagt 1 200 tillfälliga skolor satts upp, och nära 140 000 barn hade skrivits in. Men eftersom skolorna är så enkla blir klassrummen ofta överfulla, och de saknar ibland tillgång till vatten.

Nu genomförs en insats för att förbättra kvaliteten på utbildningen som erbjuds, och se till att barnen också får lära sig nödvändiga livskunskaper.

Mer pengar behövs för att ge barnen den utbildning de har rätt till. Ge en gåva till vårt katastrofarbete och hjälp fler barn på flykt i Bangladesh, och i andra i katastrofer:

Ge en gåva

Rapporten uppmanar det internationella samfundet att investera i utbildning av god kvalitet för alla barn från rohingyafolket, särskilt flickor och tonåringar som riskerar att hamna utanför. Regeringen i Burma (Myanmar) uppmanas också att säkerställa att alla barn i delstaten Rakhine, där mer än en halv miljon rohingyer fortfarande befinner sig, får likvärdig tillgång till utbildning.

För att komma till en långsiktig lösning på krisen måste situationen i Rakhine hanteras. Den muslimska befolkningens rättigheter måste erkännas så de får tillgång till grundläggande tjänster som vård och utbildning, och en möjlighet att försörja sig på ett meningsfullt sätt.

I rapporten uppmanas också regeringen i Burma (Myanmar) att skydda barnen från rohingyafolket och alla andra etniska grupper, och göra det möjligt för familjerna att återvända till sina hem på ett tryggt och värdigt sätt.

Här kan du läsa hela rapporten.

123 miljoner barn i åldern 6-15 år går inte i skolan idag, jämfört med 135 miljoner för tio år sedan. Fattigdom, utdragna konflikter och komplexa katastrofer har fått utvecklingen att stanna av och de mest utsatta barnen drabbas.

– Det räcker inte att enbart investera i fler skolor och lärare för att matcha befolkningstillväxten, säger Jo Bourne, UNICEFs utbildningschef. Det hjälper inte de mest utsatta barnen om de fortsätter att hållas tillbaka av fattigdom och osäkerhet.

– Det världen behöver göra nu är att stoppa orsakerna till att barn inte går i skolan från första början, fortsätter Jo Bourne.

Barn i fattiga och konfliktdrabbade länder är särskilt utsatta. Av de 123 miljoner som inte går i skolan lever 40 procent i världens minst utvecklade länder och 20 procent lever i konfliktzoner.

Krig fortsätter att hota och till och med stoppa framsteg inom utbildning. Konflikterna i Irak och Syrien har lett till att ytterligare 3,4 miljoner barn går miste om sin utbildning. Det innebär att antalet barn utanför skolan i Mellanöstern och Nordafrika sammanlagt nu är tillbaka på samma nivå som 2007, omkring 16 miljoner barn.

I Afrika, söder om Sahara, och i Sydasien lever 75 procent av de barn som inte går i grundskolan eller högstadiet. Fattigdomen är hög, samtidigt ökar befolkningarna snabbt och länderna drabbas regelbundet av katastrofer.

Men några framsteg har gjorts. I Etiopien och Niger, två av världens fattigaste länder, har de största framstegen gjorts när det gäller antalet barn som börjar grundskolan. Under de senaste tio åren har Etiopien ökat med över 15 procent och i Niger är ökningen omkring 19 procent.

Brist på resurser för just utbildning i katastrofer är ett stort problem. I mitten av 2017 hade UNICEF endast fått in 12 procent av de pengar som krävs för att ge utbildning till barn i kriser – något som är livsviktigt för barns välbefinnande och återhämtning.

Vid en katastrof måste vi så snart som möjligt få igång skolundervisningen igen. Dels för att barnen inte ska stanna i sin utveckling, men främst för att det är en bra plats för de barn som råkat illa ut och som behöver återhämta sig från svåra upplevelser. Att barn får gå i skola är också avgörande för ländernas framtida utveckling.

Var med och ge fler barn i katastrofer en plats i en skolbänk. Ge en gåva nu.

UNICEFs rapport Report Card 13: A league table of inequality in child well-being in rich countries jämför barns levnadsvillkor inom olika livsområden. Sverige lyfts fram som ett exempel på ett av de länder som sjunkit mest vad gäller jämlikheten i levnadsvillkor för barn. Sammanlagt hamnar Sverige på plats 23 av 35 bland jämförda OECD-länder.

Inom området utbildning är siffrorna ännu dystrare. I början av 1990-talet var Sverige i topp vad gäller läsförståelse och likvärdighet, men har nu sjunkit till plats 29 av 35. Skillnaden i läsförståelse mellan genomsnittet och de barn som halkar efter mest motsvarar tre års undervisning.

I rapporten Ungas röster om socialt utanförskap i Sverige berättar barn själva om upplevelsen av sin livssituation. Barnen beskriver känslan av att sakna samma förutsättningar som sina kamrater och hur det påverkar engagemanget för skolan. De berättar hur bristen på framtidstro skapar en känsla av att det redan är kört.

Skolan ska ge alla elever förutsättningar till utveckling 

Ur ett barnrättsperspektiv är den sjunkande likvärdigheten i den svenska skolan ett allvarligt problem. En av grundtankarna i barnkonventionen är att alla barn ska ha samma tillgång till sina rättigheter utan undantag eller diskriminering (artikel 2). I barnkonventionens 29:e artikel står det att skolan ska ge alla elever förutsättningar till utveckling. Det betyder att alla elever, oavsett olikheter i socioekonomisk och kulturell bakgrund, funktionsnedsättningar eller förmågor av olika slag, har rätt till en utbildning som ger dem fulla möjligheter till lärande och personlig utveckling. Och att skolan ska kompensera för skillnader i förutsättningar och förmågor.

Skolan är den ansvarsbärare i samhället som ska se till att våra barn får sin rätt till utbildning tillgodosedd. Ändå ser vi hur bakgrundsfaktorer som socioekonomiska förhållanden, boendeort och familjeförhållanden får en allt viktigare roll för hur barn klarar sin skolgång. Vi vet att hur skolan fungerar har väsentlig betydelse för hur vi klarar oss senare i livet. En misslyckad skolgång ökar riskerna för arbetslöshet, psykisk ohälsa, kriminalitet med mera. Och en fungerande skolgång är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för barn i social utsatthet.

Förstärker känslan av hopplöshet 

Under de år jag arbetade som utredare inom socialtjänsten träffade jag barn i olika livssituationer, med olika former av utsatthet. Nästan alla de barn jag var i kontakt med bekräftar skolans svårigheter att leva upp till sitt kompensatoriska uppdrag. Att skolan misslyckats med att vara den viktiga skyddsfaktor den borde vara. Bilden blir snarare den motsatta. Misslyckanden i skolan läggs till listan av andra former av utsatthet och förstärker snarare känslan av hopplöshet för barnen. Insatser de här barnen behöver tidigt kommer ofta först längre upp i åldrarna, om ens då. Och då har problemen ofta blivit alltför omfattande.

Plats 29 av 35 jämförda länder är långt ifrån godkänt. Sverige är ett av världens rikaste länder och borde ha alla förutsättningar att ligga i topp när det gäller att tillgodose alla barns rätt till en jämlik och likvärdig skola.

UNICEF Sverige anser att följande punkter måste uppfyllas för att bryta den negativa utvecklingen:

• Att kunskapen om och tillämpningen av barns rättigheter stärks bland både vuxna och barn i skolan.
• Att samverkan mellan aktörer som socialtjänst, skola, hälso- och sjukvård och polis förbättras för att minska den sociala utsattheten.
• Att barn får information och erbjuds delaktighet i frågor som rör dem.

Vill du få information om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

Sidiq är sju år och har precis registrerats för att börja skolan vid ett registreringscenter för barn och familjer som drabbas av konflikten i Sydsudan. Vid centret ser UNICEF till att barn som Sidiq får en möjlighet till utbildning. Sedan krigets början har nära en miljon barn tvingats fly från sina hem och 400 000 har fått sluta i skolan.

För barn som Sidiq utgör skolan en viktig livlina, den skapar en känsla av vardag och trygghet i en traumatisk situation. Att barn får gå i skolan är också en investering, inte bara i barnen själva men också i ländernas framtid.

Vad gör UNICEF?

Sedan 2014 arbetar UNICEF och WFP (FN:s livsmedelsprogram) med en gemensam insats för att nå människor i avlägsna, konfliktdrabbade områden i Sydsudan. Vid just den här insatsen i Thanyang nåddes omkring 15 000 barn och vuxna med mat, vaccin och sjukvård, 900 barn registrerades för att gå i skolan och två nya klassrum byggdes upp.

Under hösten arbetar UNICEF för att se till att ännu fler barn får komma tillbaka till skolan i Sydsudan. Vi delar ut skolmaterial, bygger upp nya tillfälliga skolor och utbildar lärare och volontärer.

Men 37 miljoner barn världen över kan just nu inte gå i skolan alls, på grund av konflikter eller katastrofer. UNICEF kämpar för att se till att alla barn ska få komma tillbaka till skolbänken. Vi behöver din hjälp.

Tillsammans kan vi se till att barn som Sidiq får möjlighet att gå i skolan och en chans till en bättre framtid. Ge fler barn en skolstart nu.

Skolan på bilden byggdes av UNICEF i Aleppo 2013 och blev en viktig plats för hopp och framtidstro för många barn på flykt i området. Men efter kraftiga strider de senaste veckorna står skolan tom. En odetonerad raket syns sticka upp ur skolgården som tack och lov var tom när raketen slog ner.

Vid skolan gick 2 500 elever tidigare i år. Hanaa Singer, chef för UNICEF i Syrien, träffade några flickor vid skolan i februari och inspirerades av barnens styrka och fortsatta tro på framtiden. Men flickorna berättade också om vilka faror det innebär att gå till skolan i ett land som Syrien:

– Jag kunde knappt tro mina öron när de berättade om en krypskytt som verkade njuta av att sikta på barnen då och då, på väg till skolan eller på rasterna, för att skrämma dem, säger Hanaa Singer.

Efter det byggde UNICEF tillsammans med skolan en stor vägg av stål för att skydda barnen på rasterna. Barnen målade sedan väggen och döpte den till ”hoppets vägg”. Det är den som syns på bilden ovan, bakom raketen. Den 31 juli blev striderna så intensiva i staden att lärarna skickade hem alla elever. Och sedan dess har ingen kunnat komma tillbaka.

Alla barn har rätt att gå i skolan

För barnen som lever i Aleppo och i Syrien är skolgången under attack. Och de är inte ensamma. Sammanlagt finns det 37 miljoner barn som just nu inte kan gå i skolan på grund av konflikter eller katastrofer världen över.

UNICEF kämpar för att se till att alla barn som drabbas av katastrofer och konflikter får komma tillbaka till skolbänken. I Aleppo har UNICEF satt upp sammanlagt 130 färdiga klassrum för att se till att barnen som drabbats av konflikten i Syrien ska kunna fortsätta sin skolgång.

Under förra året såg vi till att 7,5 miljoner barn i katastrof- och konfliktdrabbade länder fick möjlighet att gå i skolan. Men vi behöver din hjälp för att nå alla som drabbas. Tillsammans kan vi ge fler barn en skolstart.

37 miljoner barn kan just nu inte gå i skolan på grund av konflikter eller katastrofer. Du kan förändra deras liv. Ge fler barn en skolstart nu.

Den här veckan kraftsamlar vi för att sätta ljuset på barn som på grund av konflikter och katastrofer inte kan gå i skolan.

Vägen till skolan kan vara livsfarlig

Fajer, fem år, bor i nordvästra Irak. Våldet i landet har ökat och nästan var femte skola kan inte användas då den har förstörts, eller används som skydd för människor på flykt eller för militära syften. Fajers skola står ännu kvar, men vägen dit är riskfylld och det är oklart om det blir någon skolstart i år. Hennes systrar har slutat gå dit eftersom de är rädda, men Fajer har fortsatt trots systrarnas oro.

– De skäller alltid på mig för att jag inte vill sluta gå i skolan, berättar Fajer.

Miljontals barn går inte i skolan alls

Fatima, tio år, har flytt med sin familj från Homs i Syrien. Nu bor hon med sina föräldrar i ett rum på taket i ett hus i Mafraq, Jordanien. Hon saknar sin skola väldigt mycket.

– Jag saknar Syrien, jag hade det så bra där. Min skola var så fin. Jag lärde mig saker, men nu har jag glömt allting, säger Fatima.

Skolan är den bästa medicinen

För barn som Fajer och Fatima utgör skolan en viktig livlina, den skapar en känsla av vardag och trygghet i en traumatisk situation. Att barn får gå i skolan är också en investering, inte bara i barnen själva men också i ländernas framtid. UNICEF arbetar därför för att alla barn ska få komma tillbaka till skolbänken.

• Under 2015 hjälpte vi 7,5 miljoner barn i katastrof- och konfliktdrabbade länder att gå i skolan.
• Vi sätter upp tillfälliga klassrum med tillgång till rent vatten, toaletter och utbildningsmaterial.
• Vi levererar skrivböcker, ryggsäckar och annat skolmaterial.

Men för att nå alla barn som fortfarande står utanför skolan behöver vi din hjälp. Tillsammans kan vi ge fler barn en skolstart.

37 miljoner barn kan just nu inte gå i skolan på grund av konflikter eller katastrofer. Du kan förändra livet för barn som Fajer och Fatima. Ge en gåva nu.