Gå till innehållet
Laddar…

Uppkopplade skolor kan höja länders hela ekonomi och framtid

Visste du att det går att öka ett lands BNP med upp till 20 procent genom att ge skolor till­gång till internet? Det visar en ny rapport av The Economist Intelligence Unit (EIU). Trots det saknar miljon­tals barn till­gång till digitalt lärande, vilket leder till utan­för­skap och för­lorade livs­chanser.

Förbättrad tillgång till internet och digitala verktyg ger barn oändliga möjligheter att lära sig och utvecklas.

Sedan augusti 2020 samarbetar UNICEF med Ericsson för att kart­lägga skolors till­gång till internet­uppkoppling i 35 länder. Nu släpper The Economist Intelligence Unit (EIU) en ny rapport, Connecting Learners: Narrowing the Educational Divide, som visar att genom att ge skolor till­gång till internet och digitalt lärande kan världens minst upp­kopplade länder inte bara ge barn bättre möjlig­heter, utan också höja sitt BNP med upp till 20 procent.

En välutbildad befolkning har större möjlig­heter att driva på den ekonomiska utveck­lingen i sitt land, och här är till­gången till digitalt lärande av största vikt – något som inte minst blivit tydligt i samband med corona­pandemin. 

Två av tre skolbarn saknar idag internet­uppkoppling

I mars 2020 hade skol­stäng­ningar resulterat i att hela 89 procent av världens elever – 1,5 miljarder barn – stod utan den skol­gång de har rätt till. En siffra som sedan ökade till 1,6 miljarder barn när det var som värst. Samtidigt har två av tre skol­barn idag inte tillgång till internet­uppkoppling. Pandemin har orsakat en global utbild­nings­kris.

När barn och unga saknar till­gång till all den infor­mation som finns på nätet, har de färre möjlig­heter att lära sig, utveck­las och nå sin fulla potential. Det digitala gapet måste stängas, något som kräver globalt sam­arbete, ledar­skap och inno­vation inom finans och teknologi.

Rapporten lyfter fyra viktiga nyckel­faktorer för att åstad­komma detta:

  1. Samarbete
    Regeringar och den privata sektorn måste sam­arbeta för att se till att skolor dels får till­gång till internet och digitala verktyg, och dels att det inte­greras på ett effek­tivt sätt i utbild­nings­systemen.
  1. Prisvärda och till­gängliga lös­ningar
    Att bygga infra­struk­tur för att säkra till­gången till internet är steg ett. Men man måste också kunna nyttja till­gången på ett menings­fullt sätt. Dålig kvalitet och höga kostnader får inte bli ett hinder. Regeringar, företag och telekom­branschen måste fokusera på både hög kvalitet och pris­värda lös­ningar. 
  1. Internet och digitala verktyg måste ingå i läro­planen
    När pris­värd till­gång till internet har säkrats, måste det också inte­greras på ett effektivt sätt i läro­planen. Lärare måste få utbild­ning och verktyg för att kunna utföra sitt jobb på ett bra sätt.
  1. Barn måste skyddas på nätet
    Förbättrad till­gång till internet och digitala verktyg ger barn oändliga möjlig­heter att lära sig och utveck­las. Men, det ökar också risken för att barn utnyttjas online. En risk som ofta inne­bär att lärare och föräldrar känner mot­stånd mot en ökad internet­användning. För att säker­ställa att barn får till­gång till alla för­delar med internet, krävs också att de kan nyttja nätet på ett tryggt och säkert sätt.

När barn och unga får fler möjlig­heter att lära sig och utveck­las, har de också större chans att nå sin fulla potential. Till­sammans med Ericsson kart­lägger vi skolors upp­kopp­ling i 35 länder, för att nå vårt mål att minska det digitala gapet och ge fler barn en ljusare framtid.

Läs mer om samarbetet

Läs hela rapporten från EIU

En hyllningskör till alla lärare

För en tid sedan bad vi er dela med er av berättelser om lärare som betytt mycket för er eller kanske för era barn. Ni var många som ville vara med i hyllningskören och det är tydligt att lärare gör starka avtryck. Här kan du läsa några av de hyllningar som kommit in.

Lärare är hjältar som förändrar barns liv.

Om du vill hylla en särskild lärare lite extra just nu i skolavslutningstider, finns Världens bästa lärare-paketet i vår gåvoshop:

Världens bästa lärare-paket

Hyllningskör till lärare som förändrat liv

Tack alla fantastiska lärare för allt ni gör! Ni ger barnen ni möter en bättre framtid, ni ingjuter hopp och lust att lära för livet.

❤️ Johanna vill hylla läraren Elin:
– Elin gav vår autistiska son tre fantastiska år i vanlig skola. I ur och skur gick de ut i skogen och använde naturen som lärare. Hon såg varje barn och med ram och kram lockade hon fram det bästa ur varje barn!

Alice är min kollega och hon är bäst i hela världen. Hon ser exakt alltid alla barn och deras behov. Hon är lugn, medveten, glad och så härlig att jobba med. Barnen tycker om henne väldigt mycket och hon är en trygghet för både barn och vuxna.

Wera skickar en fin hälsning till kollegan Alice

❤️ Annica vill hylla läraren Andreas:
– Andreas har varit en fantastiskt tålmodig, pedagogisk och rolig lärare som fick ta över en ganska ”trasig” klass som inte hade haft en trygg pedagog utan hade fått starta med flera olika vikarier. Han har kämpat tålmodigt och nu när klassen går ut 6:an så kan de göra det med en känsla av trygghet och med mycket kunskap i ryggsäcken.

❤️ Tina vill tacka läraren Donald:
– Han fick stopp på mobbningen mot mig, som hade pågått i 7,5 år. Lyssnade och hade ögonen öppna, som lärare i låg/mellanstadiet INTE gjorde.

Med sitt engagemang och sin fantastiska fantasi, ger hon lärdom och skapar magi. Det är häftigt att hon alltid ser möjligheter i allt, och att hon aldrig ger upp är himla ballt. Som lärare har hon verkligen hittat rätt, för hon är fantastisk på alla sätt.

Sanna skickar en dikt till läraren Sofia

❤️ Mona skickar en fin hälsning till sin mamma Batool:
– Min mamma har jobbat som lärare i mer än 40 år. Hon har en enorm glädje, engagemang och intresse för sina elever. Hon lyckas möta varje elev där eleven befinner sig och hon lyckas väcka deras nyfikenhet och glädje för mer kunskap. Hon har under sina år som lärare inspirerat många elever och hon har också inspirerat mig att se glädjen i det arbete som jag utför.

❤️ Dragica vill tacka läraren Vera:
– Som liten var jag väldigt blyg. När jag började 1:a klass och fröken Vera tog emot, kändes det genast mycket bättre. Hela första terminen följde jag henne som en liten skrämd valp. Men för varje dag blev jag självständigare och självständigare. Hon var också den som gjorde att jag själv som vuxen blev lärare. Vera var bäst, hon gjorde mig stark och självständig. När hon blev gammal besökte jag henne ofta. Jag vill hylla Vera.

Hon tar hand om och hjälper mitt barn att utvecklas på ett helt fantastiskt sätt!

Elias vill hylla läraren Lena

❤️ Pia minns läraren Björn med värme:
– 11 år gammal flyttade jag till en ny stad, började i en ny skola och fick förstås en ny lärare, Björn. Han såg mig och jag förstod att jag var någon, att jag var bra. Jag hade tidigare levt med självbilden att jag var lite trög och att jag inte dög något till. Min lärare förändrade allt, synen på mig själv, jag förstod att jag hade en framtid, att jag var bra. Det blev bara ett år i den skolan innan familjen flyttade vidare. Det året har format mig, det väckte en lust att utvecklas och en kaxighet som jag burit med mig genom livet. Året då allt förändrades var 1969 i Södertälje. Tack Björn!

❤️ Liselott vill tacka sin lärare Anita:
– Hon var min lärare i mellanstadiet och det fantastiska med henne var den kärlek till yrket hon spred och förmågan att se alla barn och möta oss där vi var. Hon är skälet till att jag är lärare idag. Hon är min stora förebild.

Palle är en otroligt fantastisk och engagerad lärare, som har en stark förmåga att få med sig varenda elev i undervisningen, genom att ofta dramatisera det han pratar om så att vi ser det framför oss. Han har alltid massa energi och ett stort värmande leende på läpparna och tror stenhårt på sina elever. Han får ALLT att kännas möjligt och får oss att aldrig tvivla på vår egna förmåga i skolan. Han betyder sjukt mycket för mig!

Madeleine hyllar sin lärare Palle

❤️ Karolin vill tacka sin lärare Margareta:
– Hon såg mig och de utmaningar jag hade. Med kreativa lösningar och träning kunde jag i fjärde klass lära mig skriva, fokusera bättre och lära mig jonglera vilket var hennes tips för hålla fokus under längre tid men samtidigt i lek. Jag såg inte skillnad på många bokstäver och ett exempel som levt med mig länge är Burre bär bullar. Dirre drar droskan.

❤️ Stephanie vill hylla sin lärare Charlotta:
– Tack för allt du lärde mig om omvärlden, jämlikhet och ödmjukhet under mina 3 år på Mälardalens högskola, du har definitivt bidragit till att göra mig till en bättre människa.

Hon tog mig på allvar. Hon supportade mig i varje situation. Hon gjorde allt hon kunde för att jag skulle orka med att stanna i skolan. Hon såg till mitt bästa. Och hon såg mina förmågor och min potential. Inte en enda gång kan jag minnas att hon skulle ha tvekat eller tvivlat på mig. Hon lyssnade. Det betyder så otroligt mycket. Tack.

Isak hyllar sin lärare Elin

❤️ Camilla vill lyfta sin kusin Malin:
– Med sitt enorma engagemang som gymnasielärare på Soltorgsgymnasiet i Borlänge, vill jag hylla min kusin Malin! Hon ser varje människa/elev för den de är, har en otroligt bra värdegrund och jobbar jättemycket för mångfald och allas rätt till ett bra liv!

❤️ Anna vill tacka sin lärare Yvonne:
– Yvonne har verkligen satt ett stort avtryck i mitt liv. Hon var en av mina första lärare, och även om jag nu passerat 30 år så minns jag henne så väl än idag. Yvonne var en lärare med stort engagemang och visade intresse för sina elever. Hon skapade en trygg skolgång och hon trodde verkligen på varje individ samt att man kände sig speciell i hennes närvaro. Yvonne var en lärare som jag alltid haft väldigt stor respekt för och hon var så snäll och genuin. Är otroligt tacksam för att det var hon som la grunden för min fortsätta skolgång och framtid. Har aldrig tackat henne för det men detta är mitt sätt att göra det på och hoppas innerligt att det når fram!

Louise uppmuntrade mig under ett utvecklingssamtal att våga säga vad jag tycker, det ögonblicket var helt avgörande för mig i att hitta min egen röst och jag kommer aldrig glömma det.

Elin tackar sin lärare Louise

Varmt tack till dig som skickade in din hyllning, tillsammans skickar vi nu kärlek till alla kloka, varma lärare världen över. Tyvärr har vi inte möjlighet att publicera alla de fina ord som kommit in, men vi tänker portionera ut dessa kärlekshälsningar även framåt. Så om din hälsning inte syns här, kan den mycket väl komma att publiceras senare i någon av våra kanaler.

Har du också en särskild lärare som du vill hylla lite extra? Då finns Världens bästa lärare-paketet i vår gåvoshop. Perfekt nu i skolavslutningstider:

Världens bästa lärare-paket

Tack till alla som del­tog under Operation Dags­verke 2021

Ytterligare en annorlunda termin går mot sitt slut och trots speciella förut­sätt­ningar kunde Operation Dagsverke våren 2021 fira 60 år! Burkar har pantats, musik har spelats in, fågel­matare har byggts, digitala utställ­ningar har genom­förts och mycket mer. Kreativiteten har verkligen flödat och vi riktar ett stort tack till alla som varit med.

Trots pandemin har flera skolor engagerat sig och vi har fått se många fantastiska initiativ. Nilaskolan byggde till exempel fågel­matare och sålde, Frostviks­skolan samlade in pant från personer i sam­hället och skänkte pengarna, Eriksdalsskolans grund­sär­skola genom­förde en digital utställ­ning och Antnäs­skolan skapade egen musik för att uppmärk­samma Operation Dagsverke. De här exemplen har vi med glädje kunnat följa på sociala medier under #operationdagsverke.

Många olika fina initiativ från eleverna som deltog under årets Operation Dagsverke.

Att sprida kunskap om barnkon­ven­tionen och samtidigt göra en insats för barn i en annan del av världen är ett fantastiskt sätt att göra skillnad. Tack vare engage­manget i årets Operation Dagsverke får barn i Senegal en andra chans att gå i skolan, helt fantastiskt!

I år var även året då vi genomförde vår första digitala konferens och på så sätt kunde vi nå fler elever. För er som missade konferensen och är nyfikna, ta gärna del av konferensen här.

Nästa års insamling blir för flickor i Sierra Leone

Som vanligt har deltagande skolor fått rösta fram vilket land och projekt nästa års insamling för Operation Dagsverke ska gå till. Skolorna fick rösta på tre alternativ och det vinnande för­slaget blev Sierra Leone.

Där kommer UNICEF, genom Operation Dagsverke 2022, att arbeta för att stötta flickor i åldrarna 9-18 år genom ökad kunskap om mens och till­gång till mens­skydd. Detta för att alla flickor ska få möjlig­heten att stanna kvar i skolan och få den utbild­ning de har rätt till.

Avslutningsvis vill vi rikta ett stort tack till alla er elever och lärare som enga­gerat er i årets Operation Dagsverke och vi ser med spänning fram emot vad vi till­sammans kan åstad­komma nästa år.

Vill ni vara med och genom­föra Operation Dagsverke 2022 så öppnar anmälan under september. Men du kan redan nu fylla i en intresse­anmälan, så kontaktar vi dig så snart anmälan har öppnat:

Meddela mig

Micke & Katharina
Projektledare Operation Dagsverke

Hylla en betydelse­full lärare

Det har varit en speciell tid, sedan pandemin slog till. En av alla de yrkes­grupper som kämpat extra hårt är lärar­kåren. Skol­personal som varje dag funnits där för barnen, och fort­satt med sitt viktiga upp­drag, trots en omvärld i gungning. Visst för­tjänar de lite extra kärlek?

Lärare är hjältar. Det är de som påverkar och engagerar elever och är med och förändrar världen.

UNICEF arbetar för att alla barn ska få gå i skolan, så att de får möjlig­het att utveck­las och uppnå sin fulla poten­tial. Men under året som gått har många skolor världen över hållits stängda, vilket på sikt riskerar att få förödande konse­kvenser för barn och unga.

De går miste om mycket av det som hör barn­domen till, som att leka med sina kompisar, men också möjlig­heten att påverka sin egen fram­tid genom utbild­ning.

De går också miste om de viktiga vuxna som lärarna är. Vuxna som behövs i barnens liv – som före­bilder, kunskaps­förmedlare och som trygga pelare i den turbulenta tid som barn­domen innebär, inte minst just nu. 

Känner du någon lärare som betytt extra mycket för dig, eller kanske för ditt barn?

Har du en lärare i ditt liv som betyder något extra?

Nu vill vi ta tillfället i akt och till­sammans med dig hylla alla lärare. Det kan vara en av dina egna lärare, nu eller tidigare i livet. Kanske är det en omtyckt förskol­lärare till dina barn, eller så har du en vän eller släkting vars uppdrag som lärare gjort intryck på dig.

Skriv ned några korta meningar om varför just den här läraren är viktig och vad personen betyder eller har betytt för dig. Några av moti­vering­arna kommer sedan att användas i UNICEFs kanaler framåt, för att lyfta denna hårt arbetande och viktiga arbets­grupp. Fyll i din motivering här:

Hylla en lärare

Skolstäng­ningar är ett hot mot barns och världens framtid

Även om barn inte är de som blir mest sjuka i covid-19, drabbas de hårdast av pandemins konse­kvenser. En av de värsta är skol­stäng­ningarna, som efter ett drygt år inne­burit att nära 170 miljoner barns framtid hotas. Att få stopp på pandemin så att barn kan åter­vända till skol­bänken är av högsta prioritet för UNICEF.

Rafael, 11 år, läser och gör övningar i sin skolbok för årskurs sex, i Nairobi, Kenya. Hans familj har ingen tillgång till digitala verktyg så Rafael kan inte delta i onlineundervisning. ”Det är en pandemi, och vi kan förstå de åtgärder som tas, men för barnen är det en katastrof,” säger hans mamma Grace.

I många länder världen över har skolor varit stängda, helt eller delvis, sedan pandemins början. Även om besluten att stänga skolor har baserats på en svår­hanterad hälso­situation, är riskerna för barnen stora och konsekvenserna svåra.

I mars 2020 hade skol­stäng­ningar resulterat i att hela 89 procent av världens elever – 1,5 miljarder barn – stod utan den skol­gång de har rätt till. En siffra som sedan ökade till 1,6 miljarder barn när det var som värst. Samtidigt har två tredje­delar av alla skol­barn inte till­gång till internet­uppkoppling. Pandemin har orsakat en global utbildningskris.

En skolgård i Ridgefield, USA, har skyltar med information om att skolan och lekplatsen är stängda på grund av coronapandemin.

Som vanligt har de redan mest utsatta barnen drabbats hårdast, de som ofta för­litar sig på skolan för att få mat och rent vatten. Här finns en tydlig risk att effek­terna av skol­stäng­ningarna kommer att påverka genera­tioner framåt.

I till exempel Syrien stängde regeringen alla skolor under nästan sju månader för att före­bygga smitt­sprid­ning. Enligt en under­sökning ledde dessa avbrott och indirekta effekter av pandemin, till att barn­arbete ökade med sju procent.

Att skolor världen över hållit stängt sedan pandemins början har inneburit enorma utmaningar för barns utbild­ning och väl­mående.

Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef

Igihozo, 11 år, studerar hemifrån i Rwanda. Hans skola är stängd på grund av coronapandemin, men varje dag lyssnar han på sina lektioner för femte klass på radio.

Många och allvarliga konsekvenser

Det är väldoku­men­terat att långa skol­­stäng­­ningar påverkar barn på ett negativt sätt. För de flesta skol­barn världen över är skolan en plats för att träffa vänner, lära sig, få stöd och till­gång till exempel­vis vaccin och närings­rik mat. Ju längre skolor hålls stängda, desto värre blir konse­kven­serna för barnen.

För flickorna på bilden är det första dagen tillbaka i skolan i Amman, Jordanien, i augusti 2020. Skolorna hade då varit stängda sedan i mars, något som drabbat barnen hårt. Pandemin har gett världen en unik möjlighet att skapa bättre och tryggare skolor, och mer innovativa lösningar för utbildning. Nu måste vi ta vara på den.

Vad gör UNICEF?

Under hela pandemin har UNICEF arbetat hårt för att säker­ställa barns rätt till utbildning.

  • Sedan pandemins början har vi trappat upp stödet till länder för att ställa om och skapa mer innovativa lösningar för utbildning. Bland annat genom undervisning på distans via internet, tv, radio och hembesök av lärare med mera.
  • Vi ser till att skolor har till­gång till rent vatten och hygien­produkter för att minska smitt­spridning och sprider information om hur man kan före­bygga att bli sjuk.
  • Vi jobbar för att se till att barn kan fort­sätta lära sig på andra sätt när skolor är stängda. Till exempel driver vi till­sammans med partners ett globalt projekt för att kart­lägga skolors till­gång till internet, och lång­siktigt säker­ställa att alla barn och unga får till­gång till kunskap, infor­mation och möjlig­heter att påverka sin egen utveck­ling och framtid.

Och inte minst gör vi allt vi kan för att få stopp på pandemin så snart som möjligt, så att de all­varliga konse­kven­serna för barnen också kan få ett slut. En viktig del av det arbetet är att se till att hela världen får vaccin mot covid-19.

Genom att se till att världen får vaccin kan vi ge barn en plats i en skolbänk igen, och ge alla barn som drabbats en bättre framtid.

Läs mer om vårt arbete och hur du kan hjälpa till:

Covidvaccin till världen

En global utbildnings­kris skapad av pandemin

168 miljoner barn har fått sin framtid satt på paus, då deras skolor varit stängda under nästan ett helt år på grund av corona­pandemin. Det är en utbildnings­kris som världen tillsammans nu måste vända.

För att uppmärksamma utbildningskrisen har UNICEF satt upp installationen ”Pandemiklassrummet” utanför FN:s högkvarter i New York, för att visa på alla de klassrum som just nu står tomma världen över.

En ny rapport från UNICEF visar att skolor för mer än 168 miljoner barn nu har varit stängda i nära ett år.

– När vi nu närmar oss årsdagen för när pandemin deklarerades blir vi påminda om vilken utbildningskatastrof som nedstängningar världen över har skapat, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

Skolstängningarna har lett till förödande konsekvenser för barns utveckling och välmående. De mest utsatta barnen, och de som inte har någon möjlighet till distansundervisning, riskerar nu att aldrig återvända till klassrummet. Barn som nu istället riskerar barnäktenskap och barnarbete.

Det är en tragedi för barnen, för deras länder och för mänsklighetens framtid.

António Guterres, FN:s generalsekreterare

Rapporten visar att 14 länder har haft sina skolor till största del stängda från mars 2020 till februari i år. Två tredjedelar av de länderna är i Latinamerika och Karibien, något som drabbat nära 98 miljoner skolbarn.

För de flesta skolbarn världen över är skolan en plats för att träffa vänner, lära sig, få stöd och tillgång till exempelvis vaccin och näringsrik mat. Ju längre skolor hålls stängda, desto värre blir konsekvenserna för barnen.

– Varje stängd skola innebär att barns framtid har satts på paus. Vårt budskap till regeringarna är att vi måste prioritera att öppna skolorna igen, och göra dem bättre än de var förut, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

UNICEF arbetar hårt för att se till att corona­pandemin inte blir en bestå­ende kris för barn. Ge en gåva idag så är du med oss i det arbetet: 

Stoppa coronaviruset

Vad är nät­mobbning och hur kan det stoppas?

Konsekvenserna av nätmobbning kan vara förödande. När barn och unga till­bringar mer tid online under covid-19-pandemin ökar risken. I en global kampanj har UNICEF till­sammans med ungdomar, sociala medie­plattformar och barn­skydds­experter, tagit fram råd till unga och föräldrar för att stoppa nät­mobbning och förhindra att någon drabbas.

Nätmobbning är mobbning som sker genom använd­ningen av digital teknik, till exempel på sociala medier, olika appars meddelande­funktioner eller spel­platt­formar. Några exempel är att sprida lögner, dela pin­samma bilder på någon, eller skicka hot­fulla eller sårande meddelanden i chatt­appar.

Nätmobbning kan ofta ske samtidigt som någon mobbas i exempel­vis skolan. Men på nätet lämnas digi­tala fot­avtryck, något som kan vara använd­bart och ge bevis för att kunna stoppa mobb­ningen.

Här är några vanliga frågor, råd och tips kring nät­mobbning, fram­tagna i sam­arbete med ung­domar, Facebook, Instagram och Twitter, samt barn­skydds­experter:

1. Hur vet jag om jag blir mobbad online?

Ibland kan det vara svårt att veta om någon skojar eller är med­vetet elak, särskilt på nätet. Men om du känner dig sårad eller upp­lever att andra skrattar åt dig istället för med dig så har det gått för långt. Om det fort­sätter även efter att du har bett personen eller personerna att sluta, och du fort­farande känner dig sårad och upp­rörd, kan det vara mobbning.

När mobbningen sker online kan det leda till oönskad upp­märk­sam­het från många, även främ­lingar. Men var det än händer är det viktigt att be om hjälp. Alla för­tjänar respekt, både på nätet och i verkliga livet.

2. Hur påverkas man av nätmobbning?

När mobbning sker på nätet kan det kännas som om du attackeras över­allt, även i ditt eget hem. Det kan upp­levas som om det inte finns någon­stans att fly. Effekterna kan pågå länge och påverka en person på många sätt.

Man kan känna sig arg och ledsen, generad och att man skäms. Kanske får man svårt att sova och blir tröttare än vanligt, eller får ont i magen eller huvud­värk. I extrema fall kan nät­mobbning till och med leda till att någon tar sitt eget liv.

3. Vad ska jag göra om jag blir utsatt för nätmobbning?

Om du upplever att du blir mobbad är det första steget att be om hjälp från någon du litar på, till exempel dina föräldrar, en lärare eller en annan vuxen du känner dig trygg med.

Skolan ska vara en trygg plats och har ansvar för att ingen ska bli utsatt för mobbning, och det gäller även om du blir utsatt på nätet. Om du drabbas av mobbning av andra elever, rappor­tera det till din skola. Då måste skolan snabbt ingripa och utreda det som hänt, och arbeta för att stoppa det.

Om mobbningen sker på sociala medier, kan du blockera mobbaren och rapportera deras beteende på sidan. Sociala medie­företag som Instagram och Facebook har en skyldig­het att hålla sina användare säkra, och du är anonym när du rapporterar.

Det kan också vara bra att samla in bevis – text­meddelanden och skärm­dumpar av inlägg på sociala medier – för att visa vad som har hänt.

4. Hur kan jag hjälpa någon annan som blir utsatt?

Vem som helst kan bli utsatt, och om du ser det hända någon du känner – försök att erbjuda stöd och fråga hur de mår. Stötta din vän i att be om hjälp och rapportera händelsen.

Kanske vill personen inte rapportera, men då kan du upp­muntra till att prata med någon vuxen som ni litar på, och erbjuda att själv följa med som stöd. Att känna att man inte är ensam kan vara oerhört viktigt när man är utsatt för mobbning.

5. Hur kan jag förhindra att min personliga information används för att skada mig på nätet?

Tänk dig för innan du delar med dig av något online – det kan finnas kvar på nätet för alltid och kan användas på ett sätt som du inte vill. Lämna inte ut person­liga upp­gifter som din adress, ditt telefon­nummer eller namnet på din skola.

Lär dig mer om sekretess­inställ­ningarna för dina sociala medier. Här är några saker att tänka på, som gäller för många av dem:

  • Du kan bestämma vem som kan se din profil, skicka direkt­meddelanden eller kommentera dina inlägg genom att se över inställ­ning­arna för ditt konto.
  • Du kan rapportera elaka kommen­tarer, meddelanden och foton och begära att de tas bort.
  • Förutom att ta bort någon som vän kan du blockera personer och hindra dem från att se din profil eller kontakta dig.
  • Du kan radera inlägg i din profil eller dölja dem från vissa personer.

På de flesta sociala medier meddelas inte personer när du begränsar tillgång, blockerar eller rapporterar dem.

Tips till dig som förälder

Under pandemin har mycket i våra liv förflyttats till internet, och det är troligt att ditt barn eller din tonåring tillbringar mer tid online än förut.

Men hur kan man som förälder se till att barnen får tillgång till allt gott som nätet har att erbjuda, samtidigt som barnen skyddas från mobbning eller hot? Här följer några tips:

  • Ha en öppen dialog och prata med ditt barn om vem de kommuni­cerar med online och hur. Upp­muntra till snäll­het, och var uppmärk­sam på om ditt barn verkar upprört eller hemlighets­full i samband med digitala aktiviteter.
  • Använd teknik som skyddar. Se exempel­vis till att använda upp­daterade anti­virus­program och se över inställ­ningar som föräldra­kontroll och ”säker sökning”. Hjälp också ditt barn att förstå vikten av att inte dela med sig av privat infor­ma­tion, särskilt till främlingar.
  • Tillbringa tid tillsammans på nätet. Lär dig om vad ditt barn gör online, se till att appar och spel är ålders­anpassade och prata om det tillsammans.
  • Uppmuntra till positiva vanor. Prata med ditt barn om att vara snäll mot andra på nätet, och se till att du vet hur det går till att rapportera om du skulle upptäcka nätmobbning. Prata också om vad ni ser på nätet och om vikten av källkritik.
  • Låt ditt barn ha roligt online. När vi till­bringar mycket tid hemma är nätet en möjlig­het för unga att fortsätta ha kontakt med sina vänner, dela sina tankar och stötta varandra under pandemin. Du kan också upp­muntra till fysisk aktivitet genom olika videos eller spel som kombi­nerar under­hållning med rörelse.

Miljontals barn riskerar under­näring på grund av missade skol­måltider

Sedan skolor stängt på grund av corona­pandemin har mer än 39 miljarder skol­luncher gått om intet världen över. Det betyder att miljon­tals barn förlorat sitt enda närings­rika mål mat om dagen, säger UNICEF och FN:s livs­medels­program (WFP) i ny rapport.

Skolstängningar på grund av coronapandemin har lett till att miljontals barn gått miste om livsviktiga skolmåltider.

Rapporten COVID-19: Missing More Than a Classroom visar att mer än 370 miljoner barn världen över har missat i genom­snitt 40 procent av sina skol­luncher – för många en livs­viktig källa till näring – sedan skolor stängt på grund av covid-19.

– Trots tydliga bevis på att skolor inte är någon huvud­saklig plats för smitt­spridning av covid-19, har miljon­tals barn tvingats se sina skolor stänga världen över. Barn som är helt beroende av skolan för att få mat förlorar inte enbart sin utbild­ning, utan även en viktig källa till näring, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef. Samtidigt som vi väntar på att vaccin mot covid-19 ska nå fram, måste vi priori­tera att öppna skolorna igen och se till att det kan ske på ett så säkert sätt som möjligt.

Under pandemin har till­gången till olika typer av närings­program, så som skol­måltider och behandlings­program mot under­näring, minskat med 30 procent i låg- och medel­inkomst­länder. I vissa länder, under total ned­stäng­ning, har alla program för mat i skolorna ställts in.

Att gå miste om näringsrika skolmåltider hotar miljontals utsatta barns framtid. För många är skolmaten den enda mat de får på hela dagen.

David Beasley, verkställande direktör för WFP, FN:s livsmedelsprogram

Det uppskattas att 24 miljoner barn nu riskerar att hoppa av skolan på grund av pandemin, något som skulle innebära ett stort bakslag för de framsteg som gjorts de senaste årtiondena för att få fler barn att gå i skolan. Genom att mat erbjuds i skolan kan många av de mest utsatta barnen uppmuntras att komma tillbaka till skolbänken.

Särskilt för flickor, och barn från de mest utsatta och marginali­serade områdena, är skol­maten en stark driv­kraft för att åter­vända till skolan när restrik­tioner lyfts. Ju längre barn står utanför skolan desto större är risken att de aldrig åter­vänder, för flickor ökar risken för bland annat tidiga äktenskap.

UNICEF och WFP upp­manar nu rege­ringar världen över att priori­tera skolorna, öppna dem igen på ett säkert sätt (genom att bland annat se till att det finns rent vatten och tvål), och se till att barn får den närings­rika skolmat som de behöver.

Coronapandemins konse­kvenser har drabbat barn världen över skonings­löst. Du kan hjälpa till, ge en gåva idag:

Stoppa coronaviruset

Hur ska vi uppnå en mer likvärdig skola i Sverige?

Barns rätt till jämlika uppväxtvillkor och rätten till utbildning har länge varit några av UNICEFs kärnfrågor, både globalt och i Sverige. Idag lämnar vi därför in ett remissvar på slutbetänkandet av utredningen om en mer likvärdig skola.

Regeringen beslutade i juli 2018 att en särskild utredning skulle göras för att analysera och föreslå åtgärder för att minska skolsegregationen och förbättra resurstilldelningen till förskoleklass och grundskola, med målet att öka likvärdigheten inom skolan. Idag kommenterar UNICEF Sverige slutbetänkandet i ett remissvar.

Foto: © UNICEF/Kyllerman

En likvärdig skola är ett viktigt bidrag till ett bättre samhälle och spelar en avgörande roll när det gäller att säkerställa barns rätt till jämlika uppväxtvillkor och rätten till utbildning enligt barnkonventionen. Likvärdig utbildning av god kvalitet, för alla barn, är en absolut grundläggande fråga för barns livskvalitet, deras utveckling och deras framtida möjligheter i livet.

Agenda 2030 lyfter också utbildning och livslångt lärande som en av nyckelfaktorerna för hållbar utveckling. En fungerande skolgång är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn mot socialt utanförskap för alla barn, men särskilt för barn i utsatta livssituationer.

Ojämlikhet i skolan ett allt större problem

Men trots höga ambitioner och skolans uttalade uppgift att kompensera för skillnader i barns förutsättningar, har ojämlikheten vuxit till ett allt större problem inom skolans värld. I internationella studier är Sverige medelmåttigt vad gäller att klara det kompensatoriska uppdraget och förmågan att uppväga elevers socioekonomiska förutsättningar. 

Ett av statens ansvar är att jämna ut ekonomiska ojämlikheter mellan kommuner för att främja jämlikhet nationellt, en fråga som utredningen också fokuserar på. Bland annat genom att diskutera det decentraliserade skolsystemets bristande förmåga att nå de övergripande målen om en likvärdig och kompensatorisk skola.

Men sett ur ett nationellt likvärdighetsperspektiv går utvecklingen över tid i Sverige i en riktning där skolan tyvärr blir allt mindre likvärdig, snarare än tvärtom. Samtidigt vet vi idag att det finns ett samband mellan skolans likvärdighet och barns ökade psykiska ohälsa.

I takt med att likvärdigheten i skolan försämrats, har rapporterna från barn och unga som känner stress över skolprestationer och försämrade framtidsutsikter också ökat.

Viktigt att vända utvecklingen

Utredningen kommer med flera viktiga förslag för att vända utvecklingen vad gäller likvärdigheten i skolan i Sverige, men det kommer att kräva kontinuerligt arbete, rätt insatser och tydliga nationella mål att följa upp.

Utredningen kommer bland annat fram till att:

  • Det finns behov av ett ökat statligt ansvar och ett mer enhetligt regelverk för skolan, för att möjliggöra uppföljning av likvärdigheten på nationell, regional och lokal nivå, vilket UNICEF Sverige håller med om. Att kunna följa utvecklingen och göra jämförelser är grundläggande för att veta att rätt insatser görs och att vi rör oss i rätt riktning.
  • Kommunala resursskillnader måste jämnas ut och stabiliteten i resurssättningen till skolan behöver öka. Bland annat lägger utredningen fram förslag om sektorsbidrag och förändringar i beräkningar av grundbelopp för att bidra till detta. Tanken är att de kommunala skillnaderna i finansiering ska stabiliseras och att skillnader mellan kommuner och andra huvudmän ska bli rättvisare.
  • Det behöver införas ett nationellt och gemensamt skolval med avskaffat kösystem. UNICEF Sverige håller med i utredningens analys om att ett sådant system kan bidra till att öka förutsättningarna för en mer sammansatt och allsidig skola som gynnar alla barn, inte enbart de mest utsatta.
  • Utredningen lyfter också upp vikten av informationsinsatser till såväl elever som vårdnadshavare, spridning av information på olika språk samt godkända urvalsgrunder som viktiga faktorer för att skapa förutsättningar för att ett fritt skolval ska kunna vara jämlikt.
  • Det finns ett tydligt orsakssamband mellan likvärdigheten i skolan och segregation inom andra samhällssektorer. Därmed blir det tydligt att skolsegregationen inte är en fråga som kan lösas enbart med förslag på åtgärder som rör skolan, utan det måste också ses ur ett bredare perspektiv. 

UNICEF Sverige efterfrågar:

  • Ett ökat statligt ansvar för skolan.
  • Ett mer enhetligt regelsystem, som möjliggör att utvecklingen av likvärdighet och kvalitet kan mätas på rätt sätt över tid för att se till att de insatser som sätts in har önskad effekt.
  • En jämnare finansiering som bidrar till kontinuitet och förutsägbarhet i planeringen av skolans uppdrag.
  • Ett helhetsperspektiv på de frågor som utmanar barns rätt till likvärdig skola och jämlika uppväxtvillkor.

Läs hela vårt remissvar här.

En skola ska inte vara en dödsfälla

Under helgen skedde två dödliga attacker mot skolbarn i Afghanistan och Kamerun. Att barn dödas och skadas i skolan är oförlåtligt, och ett mycket allvarligt brott mot barns rättigheter.

I lördags dödades 16 personer och 45 skadades vid en attack utanför ett utbildningscenter i Kabul, många av dem var kvinnor och barn. Samma dag dödades 8 barn och 12 skadades i en attack mot en skola i Kumba, i sydvästra Kamerun.

– Jag är chockad och ursinnig över dessa fruktansvärda attacker, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

Attacker mot skolor och barns utbildning är ett grovt brott mot barns rättigheter. Skolan ska vara en trygg plats, inte en dödsfälla.

Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef

UNICEF fördömer attackerna och våra tankar går till de drabbades anhöriga. Alla inblandade parter i konflikterna i Afghanistan och Kamerun måste följa internationell humanitär rätt och skydda barn vid alla tillfällen. De skyldiga måste hållas till svars för sina handlingar.

Att gå i skolan är en mänsklig rättighet, och ingen ska behöva vara rädd för att utsättas för dödligt våld i sin skolbänk.

Var med och kämpa för barn som drabbas av våld, krig och katastrofer, ge en gåva idag:

Hjälp barn i katastrofer

Återvunnen plast ger barn en chans till utbildning

Tänk att kunna bygga skolor av åter­vunnen plast och ge tusen­tals barn möjlig­het att gå i skolan. Det är precis vad UNICEF gör i Elfenbenskusten. Så här går det till.

UNICEF-personal visar en grupp barn en byggsten av plast framför en skola.

Plast i naturen samlas in och omvandlas till byggklossar, som sedan blir till skolor.

I hela världen produceras omkring 300 miljoner ton plast varje år. Men i dags­läget går bara fem procent till åter­vinning. I Elfenbenskusten pågår ett projekt där man tar till­vara på plast som hamnat i naturen och bygger skolor av den.

Plasten samlas in av invånarna själva och köps sedan av UNICEFs samarbets­partner Conceptos Plasticos som omvandlar plasten till bygg­stenar. Vinsterna är flera:

  • Spridningen av föroreningar från plasten minskar.
  • Fler arbetstillfällen skapas för vuxna.
  • Fler barn får möjlighet att gå i skolan.

Målet är att under två år bygga över 500 klass­rum till 25 000 elever. Visst är det fantastiskt?

Två flickor med munskydd och blommor i händerna står framför en skola byggd av återvunnen plast.

På grund av covid-19 har skolorna hållit stängt under flera veckor. Men nu har lektionerna börjat igen och barnen är glada att träffa sina kompisar.

Tack vare alla er som är med och kämpar till­sammans med oss kan vi fortsätta se till att barn får gå i skolan, och sam­tidigt göra en insats för miljön. Stort tack!

Elever från Sverige och Albanien möttes vid årets OD-konferens

I fredags var det dags igen för den årliga konferensen där elever och lärare fördjupar sig i Operation Dagsverke. I år fick eleverna bland annat möta Jonilda och Djego från Albanien, som berättade om sina liv och om hur viktigt det är att minska våldet i skolorna.

Konferensen i Stockholm är startskottet för Operation Dagsverke-kampanjen, och de medverkande eleverna och lärarna från skolor runt om i Sverige fick inspi­ration och tips på hur Operation Dagsverke på bästa sätt kan organi­seras på skolan.

I år går pengarna från kampanjen till UNICEFs arbete i Albanien, där våld mot barn i hemmet och skolan är vanligt. 83 procent av eleverna säger att de utsätts för våld och kränk­ningar i skolan. UNICEF arbetar med att förändra atti­tyder och normer kring våld hos både lärare och föräldrar.

Jonilda, 15 år, berättade om sitt liv i Albanien och om hur viktigt det är att minska våldet mot barn i skolorna. Foto: © UNICEF

Jonilda, 15 år, berättade om sitt liv i Albanien och om hur viktigt det är att minska våldet mot barn i skolorna. Foto: © UNICEF

Förra veckan var eleverna Jonilda och Djego från Albanien på besök i Sverige. Förutom konfe­rensen besökte de flera skolor, träffade elever och berättade om sina liv. På konfe­rensen berättade de hur viktigt bidraget från UNICEF är för att utbilda lärare, för­äldrar och elever i att för­ändra atti­tyder och normer kring våld.

Eleverna på konferensen fick också delta i fördjupande work­shops och lyssna på en tanke­väckande före­läsning av Lina Axelsson Kihlblom. Dessutom närvarade UNICEF Sveriges ambassadör Mark Levengood och infor­merade om årets tävling, där skolorna tävlar inom fyra kate­gorier; bästa kreativa initiativ, bästa budskap, bästa film samt högst insamlings­resultat.

UNICEF Sveriges ambassadör Mark Levengood informerade om årets tävling och presenterade juryn. Foto: © UNICEF

UNICEF Sveriges ambassadör Mark Levengood informerade om årets tävling och presenterade juryn. Foto: © UNICEF

Mark presenterade även årets eminenta jury bestående av: Lina Axelsson Kihlblom, Chef för barn- och utbild­nings­för­valt­ningen i Nynäshamn; Lina Hultqvist, ord­förande Sveriges Elevkårer; Viktor Frisk, artist och influencer; Mark Levengood, UNICEF-ambassadör; samt Christina Heilborn, UNICEFs programchef.

Skolorna röstade även fram vilket program Operation Dagsverke 2019 ska stödja. Det program som fick flest röster inne­bär att barn med funktions­ned­sätt­ningar blir bättre för­be­redda inför kata­strofer i Filippinerna. Dit kommer alltså pengarna som samlas in under nästa år att gå.

Konferensen i Stockholm är startskottet för Operation Dagsverke-kampanjen, och de medverkande eleverna och lärarna från skolor runt om i Sverige fick inspiration och tips på hur Operation Dagsverke på bästa sätt kan organiseras på skolan. Foto: © Melker Dahlstrand melker@dahlstrand.se+46-70 630 20 88

Konferensen i Stockholm är startskottet för Operation Dagsverke-kampanjen, och de medverkande eleverna och lärarna från skolor runt om i Sverige fick inspiration och tips på hur Operation Dagsverke på bästa sätt kan organiseras på skolan. Foto: © Melker Dahlstrand

Operation Dagsverke är en insamlings- och informations­kampanj, riktad till hög­stadiet och gym­nasiet, som har arrangerats av svenska elever sedan 1960-talet. Syftet med kampanjen är att ge elever och lärare i Sverige större kunskap om barns rättig­heter.

Skolorna väljer själva vilken dag som passar bäst att genom­föra insam­lingen. FN-dagen den 24 oktober eller barn­konven­tionens dag den 20 november brukar vara bra dagar att anordna aktivi­teter. Sista insamlings­dag är den 15 december.

Nu önskar vi alla fantastiska och engagerade elever stort lycka till! Till­sammans gör ni en viktig insats för andra elever i vår värld.

Vill din skola också vara med och kämpa för att stoppa våld i skolan i Albanien? Anmäl er här:

Anmäl din skola

 

Sverige behöver ett ökat statligt ansvar för en lik­värdig skola

Utbildnings­frågorna debatteras frekvent i val­rörelsen. Att barn har rätt till en lik­värdig utbild­ning av hög kvalitet är dock något som inte diskuteras särskilt ofta. Det är en av de frågor UNICEF Sverige tycker är allra viktigast inför valet på söndag.

Utbildning av god kvalitet för alla barn är en av grund­förut­sätt­ningarna för ett väl­mående sam­hälle. Det är också en viktig mot­kraft mot ökande klyftor och polari­sering i sam­hället.

Men idag är skillnaderna stora både när det gäller skol­resultat och hur mycket Sveriges kommuner satsar på skola och utbild­ning. Barns och ungas möjlig­heter att klara av skol­arbetet påverkas i allt högre ut­sträck­ning av faktorer som var de bor, deras socio­ekono­miska bak­grund och ur­sprung.

”Jag har missat mycket i skolan och nu känns det som att det är kört. Det känns som att det är uppbyggt så, att chanserna ska bli mindre och mindre. Att dom som redan har det bra får det bättre, medan dom som har det sämre får det sämre… Vissa har en backup, har det bra hemma med saker och föräldrar som säger åt dem att plugga. /…/Jag är bara 15 år, men ibland känns det som att det redan är kört” (Pojke, 15 år, i en UNICEF-rapport om socialt utanförskap i Sverige.)

Bilden som pojken beskriver bekräftas av Barnombudsmannens årsrapport 2018. Rapporten bygger på en under­sökning där 900 barn får berätta om sina upp­levelser av hur det är att växa upp i kommuner och förorter där barn har statis­tiskt sämre skol­resultat, ekonomi och hälsa, än i övriga landet. Resul­taten visar att många barn upp­lever ett utan­för­skap och att de exkluderas från stora delar av sam­hället.

I en UNICEF-rapport från 2016 undersöktes hur stora klyftorna i hög­inkomst­länder tillåtits bli mellan de tio procent av barnen som är mest utsatta i sam­hället, och de barn som utgör genom­snittet. Resultaten visar att samhälls­klyftorna i rika länder generellt ökar. Sverige lyfts dessutom fram som ett av de länder där klyftorna ökat allra mest.

Utbildnings­frågorna debatteras frekvent i val­rörelsen. Dock disku­teras sällan skolan utifrån utgångs­punkten att barn har rätt till en lik­värdig utbild­ning av hög kvalitet.

Skolan är den ansvars­bärare i sam­hället som ska se till att våra barn får sin rätt till utbild­ning till­godo­sedd. Vi vet att hur skolan fungerar har stor betydelse för hur vi klarar oss senare i livet. En miss­lyckad skol­gång ökar riskerna för arbets­lös­het, psykisk ohälsa, krimi­na­litet med mera. Och en fungerande skol­gång är den enskilt viktigaste skydds­faktorn för barn i social utsatt­het.

Den 1 januari 2020 blir barn­konven­tionen svensk lag. En av kon­ven­tionens grund­principer är att alla rättig­heter ska gälla alla barn, utan undan­tag eller diskrimi­nering. Det är inte accep­tabelt att till­gången till utbild­ning av god kvali­tet ser så väldigt olika ut för barn i Sverige.

Oavsett vilken regering vi får efter valet på söndag måste den ökade ojäm­lik­heten i skolan vända. Det är därför glädjande att flera partier i sina val­mani­fest också uttrycker att de vill se ett ökat centrali­serat ansvar för skolan.

UNICEF Sverige kräver en handlings­plan för att stärka skolans möjlig­heter att leva upp till sitt ansvar att ge alla barn bra förutsättningar att klara skolan, oavsett barnets bakgrund och boendeort. Alla barn ska ha till­gång till en kvalitativ och lik­värdig utbild­ning. Skolan måste fungera som häv­stång för alla barn, snarare än att bli ett forum där utan­för­skap förstärks.

Utan politisk handling riskerar vi skapa ett sam­hälle där allt­fler barn hamnar i ett perma­nent utan­för­skap. Det är ett svek som vi varken mora­liskt eller poli­tiskt kan accep­tera.

Läs UNICEFs valmanifest

Se gärna våra för­djup­ningar om de andra viktiga frågor vi valt att lyfta inför valet:

Oroande att barns utsatt­het för våld inte lyfts av partierna

Inget parti har i valrörelsen valt att lyfta att alla former av våld mot barn i hemmet ska vara straffbara. Det visar en granskning som UNICEF Sverige har gjort av riksdagspartiernas valmanifest utifrån ett barnrättsperspektiv.

Det är oroväckande och märkligt att inget parti uppmärk­sammar utsatt­heten hos de barn som antingen själva utsätts för våld eller tvingas bevittna våld mot någon annan i familjen. Idag är inte alla former av våld mot barn straff­bara, till exempel psykiskt våld. Detta trots att 36 procent av barnen i Sverige uppger att de utsätts för våld i hemmet.

Under kommande mandat­period, i januari 2020, blir barn­konven­tionen svensk lag. Det innebär att politiker, myndig­hets­utövare och andra besluts­fattare måste ge barn­rätts­perspek­tivet en större tyngd i frågor och beslut som rör barn. Inför årets val­rörelse har UNICEF Sverige tagit fram ett eget val­mani­fest där vi lyfter tre frågor som vi anser är särskilt viktiga för att säkra barns rättig­heter:

Mot bakgrund av detta har vi granskat de åtta riksdags­partiernas val­mani­fest för att se var de står. När det gäller familje­åter­förening kan vi konstatera att trots att det råder en polari­serad migrations- och integrations­debatt, där barns rättig­heter får begränsat utrymme, säger Miljö­partiet, Vänster­partiet, Libe­ralerna, Center­partiet och Krist­demo­kraterna ja till att ge alla barn rätt till familje­åter­förening.

Modera­terna, Social­demo­kraterna och Sverige­demokra­terna avvisar dock tanken. Att neka barn att leva med sin familj står i direkt strid med barn­konven­tionen och inskränker dess­utom en av de få lagliga vägar som finns för barn på flykt.

Utbildnings­frågorna debatteras frekvent i val­rörelsen. Dock disku­teras sällan skolan utifrån utgångs­punkten att barn har rätt till en lik­värdig utbild­ning av hög kvalitet. I stort sett alla partier vill dock se ett ökat statligt ansvar för skolan i linje med vårt krav. Libe­ralerna, Vänster­partiet och Sverige­demo­kraterna går till och med så långt att de vill ha ett förstat­ligande av skolan. Krist­demo­kraterna däremot tar inte alls upp skol­frågan i sitt val­mani­fest.

Utöver dessa tre frågor finns själv­fallet andra mycket viktiga frågor som spelar stor roll för att stärka barns rättig­heter. Samtliga partier lyfter till exempel frågan om psykisk ohälsa bland barn och vikten av att stärka barn- och ungdoms­psykiatrin, BUP och elev­hälsan. Att nå politiskt enig­het i en så viktig barnrätts­fråga är mycket positivt och kan för­hopp­nings­vis leda till fler överens­kommelser över parti­gränserna.

UNICEF Sverige har inte någon parti­politisk till­hörig­het. Det har inte heller barns rättig­heter. Barns rättig­heter är mänskliga rättig­heter som ska efter­levas och priori­teras av samtliga politiker och andra besluts­fattare. Efter val­dagen kommer vi att fort­sätta arbeta för att våra krav omsätts i prak­tiken och för att barns rättig­heter sätts i fokus.

Läs UNICEFs valmanifest

Barnen från rohingya­folket riskerar att bli en ”för­lorad gene­ration”

Ett år efter massflykten från Burma (Myanmar) riskerar nu över 500 000 barn från rohingyafolket en dyster framtid. Barnen som befinner sig på flykt i Bangladesh går miste om sin utbildning, och stora insatser behövs nu för att undvika att barnen blir ”en förlorad generation”.

I en rapport från UNICEF beskrivs hur barnen som lever i de trånga och mycket enkla flyktinglägren i Cox’s Bazar riskerar en osäker framtid, med få möjligheter att utbilda sig och ingen aning om när de kan återvända hem.

En enorm internationell hjälpinsats, ledd av regeringen i Bangladesh, har sett till att flyktingarna har fått den grundläggande hjälp de behöver, och för stunden har risker för större sjukdomsutbrott avvärjts. Men utan en bra skola får barnen sämre möjligheter att hantera situationen de befinner sig i just nu, och de blir också sämre rustade att bidra till sina samhällen i framtiden.

Läraren Samira hjälper Hafsa, åtta år, under en lektion vid ett utbildningscenter som stöds av UNICEF i Cox's Bazar. Foto: © UNICEF/Sujan

Läraren Samira hjälper Hafsa, åtta år, under en lektion vid ett utbildningscenter som stöds av UNICEF i Cox’s Bazar. Foto: © UNICEF/Sujan

Att se till att den stora mängd barn som plötsligt kom till Bangladesh fick tillgång till utbildning har varit en stor utmaning för UNICEF och partners under året som gått. I juli hade sammanlagt 1 200 tillfälliga skolor satts upp, och nära 140 000 barn hade skrivits in. Men eftersom skolorna är så enkla blir klassrummen ofta överfulla, och de saknar ibland tillgång till vatten.

Nu genomförs en insats för att förbättra kvaliteten på utbildningen som erbjuds, och se till att barnen också får lära sig nödvändiga livskunskaper.

Mer pengar behövs för att ge barnen den utbildning de har rätt till. Ge en gåva till vårt katastrofarbete och hjälp fler barn på flykt i Bangladesh, och i andra i katastrofer:

Ge en gåva

Rapporten uppmanar det internationella samfundet att investera i utbildning av god kvalitet för alla barn från rohingyafolket, särskilt flickor och tonåringar som riskerar att hamna utanför. Regeringen i Burma (Myanmar) uppmanas också att säkerställa att alla barn i delstaten Rakhine, där mer än en halv miljon rohingyer fortfarande befinner sig, får likvärdig tillgång till utbildning.

För att komma till en långsiktig lösning på krisen måste situationen i Rakhine hanteras. Den muslimska befolkningens rättigheter måste erkännas så de får tillgång till grundläggande tjänster som vård och utbildning, och en möjlighet att försörja sig på ett meningsfullt sätt.

I rapporten uppmanas också regeringen i Burma (Myanmar) att skydda barnen från rohingyafolket och alla andra etniska grupper, och göra det möjligt för familjerna att återvända till sina hem på ett tryggt och värdigt sätt.

Här kan du läsa hela rapporten.