Idag lägger regeringen fram budgeten för 2012. Proposition 2011/12:1 ger två efterlängtade besked för familjer som lever splittrade i olika länder och för barn som inte kunnat gå i skolan i Sverige på grund av att de är papperslösa.
Detta är resultatet efter förhandlingar mellan regeringen och Miljöpartiet som pågått mer eller mindre intensivt sedan den migrationspolitiska överenskommelsen gjordes i mars i år. Stora förhoppningar väcktes då och först nu kommer två av svaren som dessutom inte kommer att börja gälla förrän nästa sommar.
Rätten till familjeåterförening är en mänsklig rättighet enligt barnkonventionen (artikel 10). Ett land som Sverige ska behandla ansökningar från splittrade familjer om att återförenas positivt, humant och snabbt. För alla de familjer som lever åtskilda är varje dag en pina. Det är svårt att fokusera på att jobba, studera eller söka jobb om man ständigt är orolig för vad som händer ens son eller dotter som blivit kvar i hemlandet eller i ett annat land. Längtan och oron gnager sönder kropp och själ. Den politik Sverige hittills fört när det gäller Somalia har varit verklighetsfrämmande. Krav på passhandlingar för att styrka identiteten, från ett land som människor flyr ifrån på grund av krig och kaos, har fått orimliga konsekvenser för enskilda individer. Det är därför mycket välkommet att det nu ska bli möjligt för de ca 1 500 barnen som är kvar i Somalia att få återförenas med sin mamma och/eller pappa som bor i Sverige tack vare DNA-prov och slopat krav på styrkt identitet genom pass.
Men flera frågor är ännu obesvarade;
- Varför börjar detta inte gälla förrän 1 juli 2012?
- Vad händer om det är ett adoptivbarn och DNA-prov alltså inte ger svaret på familjeförhållandet?
- Vad händer med barn från andra länder än Somalia?
- Vad händer med ensamma och övergivna barn i ett land vars enda släkting finns i Sverige, och svenska formaliakrav gör att minderåriga inte anses behöriga att ansöka om återförening?
Rätten till utbildning är också en mänsklig rättighet enligt barnkonventionen (artikel 28). Dessutom har staten ansvar att se till att den rättigheten uppfylls för alla barn i landet, oavsett medborgarskap, uppehållstillstånd eller om barnet lever gömt eller utan papper (artikel 2). Sverige har fått kritik flera gånger av FN:s barnrättskommitté för att inte respektera rätten till skolgång för alla barn. Förutom den kunskapsmässiga delen av att gå i skolan, handlar det också om en viktig faktor för ett barns psyko-sociala utveckling. För ett barn som dessutom lever i ovisshet och rädsla om vad som ska hända när det gäller vistelsen i Sverige är det viktigt att få någon form av struktur och rutin i vardagen. Vi gläds, liksom dessa ca 3 000 barn och deras föräldrar, över beskedet men vi har hört detta löfte förut och det finns flera obesvarade frågor även här;
- När börjar rätten till skolgång gälla?
- Omfattas alla barn?
- Är det reglerat att polisen inte får söka upp barnen till/från eller i skolan trots ett utvisningsbeslut?
Vi förväntar oss att dessa frågor besvaras inom kort och att de problem vi identifierar får en lösning snarast. Det handlar om varje barns mänskliga rättigheter. Det är ytterst en fråga om politisk vilja.
/Christina Heilborn, Chef Opinion och påverkan
Gilla att 3000 papperslösa barn får rätt att gå i skolan och 1500 somaliska barn får chans att återförenas med mamma och/eller pappa!
Vår generalsekreterare Véronique Lönnerblad befinner sig just nu i Afrikas horn, på väg in i Somalia. Här kan du läsa hennes första blogginlägg.
Del 1
Landade igår i Nairobi. Efter alla skräckreportage om läget i Kenya känns det konstigt att se att staden är sig lik: en stor affärsstad, fylld av bilar, män i kostymer…livet här fortsätter som vanligt. Tillsammans med mina kollegor ägnade vi hela dagen åt så kallade briefings (lägesrapporter), bland annat om säkerhet med fokus på lägren och Somalia. Efter det förstår jag ännu bättre hur svårt det är att arbeta där.
I Somalia har vi 160 anställda i landet (både nationell och internationell personal). Vi är en av få organisationer som finns inne i landet och kommer in med hjälp. Säkerhetsläget ändras dock hela tiden och våra leveranser måste därför ta olika vägar varje dag. Under de två senaste månaderna har vi kommit in i landet med cirka 60 lastbilar, sex fartyg och cirka 60 flygplan, totalt cirka 4000 ton mat. Numera landar tre flygplan om dagen från oss med olika förnödenheter, framförallt näringstillskott.
Foto: UNICEF/Antony Njuguna Kenya, 2011
Idag ska jag åka till Somalia för att få ta del av situationen för de tusentals människor som vandrar till fots till Kenya. Jag ska också till flyktinglägret i Dadaab som i antal motsvarar Kenyas tredje största stad med 500 000 flyktingar. Det kommer 8 500 nyanlända varje dag. 65% är barn och resten framförallt kvinnor. När de anländer är de i mycket dåligt skick. Alltför många barn går inte att rädda.
Ansvaret för lägret ligger på UNHCR, FN:s flyktingkommissariat, som i går fick 62 miljoner USD för att utveckla och förbättra situationen i lägret i Dadaab. En ofantligt stor summa pengar som kommer att kunna hjälpa hundratusentals som inte har ett eget hem.
UNICEF arbetar med katastrofens första fas men jobbar samtidigt långsiktigt med vad som händer när katastrofens mest aukta fas är över. Vad kan man göra för att något liknande inte ska hända igen? Hur kan man till exempel ta till vara på allt vatten som kommer med regnet under kanske två till tre månaders tid osv?
Pengarna behövs nu och de kommer att behövas under lång tid framöver. De gör skillnad. I de delar där organisationer som UNICEF har verkat kan man se att situationen blivit bättre. Det gäller bland annat tillgången till vatten.
/Véronique Lönnerblad, generalsekreterare UNICEF Sverige
Foto: Modola/UNICEF
Somalia är ett konfliktfyllt land och säkerhetsläget skiftar. Framkomligheten för att distribuera den humanitära hjälpen varierar från dag till dag. Dessa omständigheter försvårar den humanitära insatsen. Men, det går fortfarande att komma fram med hjälpsändningar. UNICEF är den organisation som har störst närvaro i Somalia, där vi också haft omfattande verksamhet sedan 1970-talet. Vi kommer fram i områden där andra organisationer inte kan arbeta. Vi ökar nu dessutom våra insatser i de drabbade områdena. Exempel på vårt arbete:
- I juli distribuerade vi sex flyglaster och tre fartyg fulla med förnödenheter till Somalia. Tre fartyg och tre plan lastade av i huvudstaden Mogadishu, två i Galkayo och ett i Baidoa. Leveranserna innehöll 360 ton näringsbehandling till över 23 000 svårt undernärda barn, samt 1045 ton näringsrik majs- och sojablandning till 106 000 undernärda barn. Förnödenheterna distribuerades till barn i Mogadishu, till södra regionerna Gedo, mellersta Juba, nedre Juba, Bay och nedre Shabelle.
- Sedan juli har vi dessutom distribuerat hälsoartiklar via sjukhus i södra Somalia, som nått 130 000 människor.
- Vi har också försett närmare en halv miljon människor med rent vatten bara i Mogadishu. I huvudstaden har vi även vaccinerat mer än 88 000 barn i åldern 6 månader – 15 år mot mässling. 600 ton ris kommer att transporteras till Mogadishu under de kommande dagarna.
Förklaringen till att man ser så få internationella hjälparbetare i Somalia (som media också rapporterat om från Mogadishu) är att det har funnits en ytterst liten kvot för hur många internationella hjälparbetare som får vistas i landet, pga av det osäkra läget. Men, UNICEF har hela tiden haft en nationell arbetsstyrka med somaliska medarbetare i landet. Dessutom samarbetar vi med runt 70 organisationer och lokala samhällen, som fungerar som vår förlängda arm ut i landet. UNICEF finansierar då insatserna, men de som utför det praktiska hjälparbetet bär alltså inte alltid UNICEFs logotyp. Detta arbetssätt skiljer sig inte från hur vi jobbar i andra länder.
Se en film om UNICEFS arbete i Somalia:
Hjälpbehoven är fortsatt enorma och mer hjälp behövs. Din gåva betyder mycket. Ge din gåva till Östafrika här. Bara 50 kronor räcker till 13 påsar nötkräm mot undernäring eller 29 påsar vätskeersättning. Tre påsar nötkräm om dagen kan vara allt som krävs för att rädda livet på ett undernärt barn i Afrikas horn.
Senaste nyheten på vår hemsida: ”Jag trodde jag skulle dö av hunger”
Läs mer om hur vi jobbar i Somalia.
Det har rapporterats om svårigheter att komma fram med hjälpsändningar i Somalia, därför vill UNICEF påminna om att tusentals ton förnödenheter når fram till de utsatta och undernärda barnen i landet.
Somalia är ett konfliktfyllt land och säkerhetsläget skiftar. Framkomligheten för att distribuera den humanitära hjälpen varierar från dag till dag. Dessa omständigheter försvårar den humanitära insatsen. Men, det går fortfarande att komma fram med hjälpsändningar.
Tusentals ton förnödenheter når fram
UNICEF är den organisation som har störst närvaro i Somalia. Vi har infrastrukturen för att få ut hjälpen även i konfliktdrabbade områden – så fort vi får tillträde. UNICEF kan landet efter att ha varit verksamma i Somalia sedan år 1972. Vi kommer fram i områden där andra organisationer inte kan arbeta.
Här är några exempel på alla UNICEFs insatser i Somalia. Hittills i år har vi distribuerat medicin och hälsoutrustning till 1,4 miljoner människor, som fördelats mellan 100 UNICEF-stödda mödravårdskliniker och 200 hälsokliniker.
Nu i juli distribuerade UNICEF 1300 ton förnödenheter till några av de hårdast drabbade områdena i Somalia. Däribland näringsbehandling, som jordnötskräm och högenergimjölk, till över 23 000 svårt undernärda barn, samt näringsrik majs- och sojablandning till 106 000 undernärda barn. Detta är som sagt bara några få exempel på all hjälp som når fram till de utsatta.
Läs mer om UNICEFs katastrofhjälp i Somalia och på Afrikas horn.
Kort om UNICEF i Somalia
Efter att den somaliska regeringen kollapsade 1991har UNICEF fortsatt att kämpa för alla barns rätt till hälsa, rent vatten, utbildning och skydd i landet. UNICEF arbetar med att bygga upp infrastrukturen inom dessa områden, för en långsiktig och hållbar positiv utveckling. Vi har över 70 samarbetspartners; lokala och internationella hjälporganisationer, lokala administrationer och organiserade samhällen, samt andra FN-organ, tillsammans hjälps vi åt att förbättra livet för Somalias barn och kvinnor.
UNICEFs tre huvudkontor i Somalia ligger i Hargeisa, Bossaso and Jowhar, på de kontoren finns en internationell arbetsstyrka. Men verksamheten utgår även från kontor i Mogadishu och Baidoa, som ligger i södra och centrala delarna av Somalia, där somalisk personal arbetar.
Här finns mer information om UNICEFs arbete i Somalia (på engelska):
http://www.unicef.org/somalia/resources_7711.html
http://www.unicef.org/somalia/about_2138.html
http://www.unicef.org/somalia/about_2465.html
Kerstin Karlström är utbildningsspecialist och arbetar för UNICEF Kenya. För tillfället befinner hon sig i världens största flyktingläger, i Dadaab i östra Kenya. Hennes uppgift är bland annat att se till att barn som kommer som flyktingar från Somalia får gå i skolan under tiden de bor i lägren.
Igår, 19 juli, publicerade tidningen Expressen Kerstins dramatiska berättelse om hur en vanlig dag i Dadaab kan se ut. Här är ett utdrag från hennes ’dagbok’:
09.00–11.30: Möte med byäldsten. Vi försöker alltid se till att besluten vi fattar är förankrade med de äldre i byn. Alla projekt baseras på vad samhällena själva vill ha. I just den här byn önskas det undervisning närmre hemmen, för flickornas skull. Vi måste hitta resurser för att bygga klassrum, betala för lärarutbildning och lärare samt köpa läromedel.
12.30–14.30: Vi träffar några elever som går i sjuan. En flicka berättar att hon delar mattebok med nio andra tjejer. Förutom fler läroböcker önskar de sig också lampor som de kan ladda med solljus på dagen, så att de ser att läsa på kvällarna.
14.30–16.30: Jag åker till en mottagning för nyanlända med en näringsexpert. En del barn är så undernärda att de knappt kan fokusera. En ettårig pojke ser inte ut att vara mer än sex månader. Han sitter med sin pappa. Mamman är död. Pojkens kropp är jätteliten, med stort huvud och ihåliga ögon. Vi vill ta dem till närmaste sjukhus, men pappan förklarar att sonen nyss kommit ut från sjukhuset, där han fått dropp. Nu ska han äta en vällingliknande gröt.
Jag ser en liten flicka i 10-årsåldern. Hon sitter utanför mottagningsenheten med sina två år yngre bröder och en bebis. Mamman är där för att hämta deras tvåveckorsranson och när de ska gå hem får flickan bära bebisen på ryggen samtidigt som hon håller sina två bröder i var sin hand. Trots att jag och kollegorna är ganska härdade åker vi därifrån tårögda.
Lämna ett bidrag till UNICEFs katastrofarbete i Östafrika.
16.30: Nyanlända får slå läger i utkanterna, på grund av platsbrist. När vi åker förbi ett sådant läger ser vi barn som bara bott där i två veckor springer omkring och leker. Man ser lättnaden hos dem, att de äntligen kommit fram och fått hjälp.
17.00: Eskorten kör oss tillbaka till campen. Enligt säkerhetsregler måste vi vara inne vid 18. Vi stoppas på vägen av en person som vill att vi ska hjälpa en mässlingssjuk 20-åring till sjukhus. Vi kontaktar de som sköter vaccineringen i just det området för att få det bekräftat att alla nyanlända barn är vaccinerade.
22.00: Läggdags. Det blåser starkt och jag vaknar minst tre gånger varje natt av att det känns som att tältduken ska flyga i väg. Innan jag somnar tänker jag på min treåring. Jag är så glad att hon har fått möjligheten att vara barn.
Klippt ur Expressen, 19 juli 2011.
En livsfarlig kombination av torka, pågående konflikter och eskalerande matpriser har lett till svår undernäring i Östafrika. Miljontals barn och kvinnor riskerar att dö. Värst är situationen i Somalia. UNICEF uppmanar regeringar och givare att snabbt ge humanitärt stöd.
I videon uppmanar UNICEFs ambassadör Ewan McGregor engelsmännen att SMS:a och på så sätt ge hjälpa till. I Sverige kan du ge 50 kronor till UNICEFs katastrofarbete i Östafrika genom att SMS:a Liv till 72900. Du kan också ge en större gåva här. Din gåva behövs nu.