UNICEF Sverige lyfter våld mot barn under Mänskliga Rättighetsdagarna

2018 års upplaga av Mänskliga Rättighetsdagarna pågår just nu vid Älvsjömässan i Stockholm. UNICEF Sverige är på plats för att lyfta en av våra viktigaste frågor – våld mot barn. Fredag eftermiddag håller vi ett seminarium där vi diskuterar rapporten ”Vem skyddar mig från våld?” som lanserades tidigare i år. Varmt välkommen att lyssna!

Rapporten Vem skyddar mig från våld? lyfter fram barns egna berättelser om erfarenheter av våld i hemmet. I djupintervjuer berättar barn i Sverige om sina upplevelser av våld, men även om rättsprocessen, samhällets agerande och om vikten av att bli lyssnad på och tagen på allvar.

I rapporten vittnar barnen om hur deras utsatthet förstärks i ett system som inte är anpassat till barn, och där rådande attityder leder till att vuxnas ord väger tyngre än barnens upplevelser. Barn kommer många gånger inte till tals, utan får ofta ge efter för de vuxnas perspektiv och beslut.

Ett återkommande tema är att myndigheterna brister i samverkan när det gäller ärenden där barn utsatts för våld. Det handlar även om rättsprocesser som inte är avslutade eller behandlingar som skjuts på framtiden. Avbruten eller oregelbunden skolgång är mycket vanligt. Många påtvingade flyttar och stora uppbrott är mönster som regelbundet återkommer. I rapporten berättar barnen om vilka konsekvenserna har blivit för dem.

Barnens berättelser vittnar också om att det rättsliga skyddet för våldsutsatta barn är för svagt, något som skulle förbättras genom att barnmisshandel erkänns som ett särskilt brott. Idag skiljer man inte på misshandel av barn och vuxna, vilket innebär att man måste tillämpa de lagar som gäller för misshandel och ofredande av vuxna, även när barn är drabbade.

Därmed ställs orimliga krav på att barnet ska visa vad det varit utsatt för. Barn förväntas kunna redogöra på ett vuxet sätt för vad som hänt, till exempel när det gäller smärta och tidsangivelser. Det gör att barnet riskerar att uppfattas som icke-trovärdigt, då barn ofta har en annan tidsuppfattning än vuxna.

Lagens definition av vad som är våld mot barn är också alltför snäv. Lagstiftningen fokuserar på det fysiska våldet, men forskning visar att barn far lika illa av att utsättas för psykisk misshandel (som att till exempel tvingas bli vittne till våld i hemmet), men där är det rättsliga skyddet som svagast.

Seminariet idag blir ett samtal mellan några av de yrkesverksamma experter som ingått i rapporten. Samtalet blir en reflektion över de berättelser barnen delat med sig av, samt vad som måste göras för att stärka barns position i fall där de upplevt och själva blivit utsatta för våld i hemmet. Samtalet leds av Nina Rung, kriminolog och grundare av Huskurage – en ideell förening med mål att förebygga och förhindra våld i nära relationer.

Seminariet äger rum 14.30 i lokal T3, Älvsjömässan. Ska du dit? Varmt välkommen att lyssna!

När det gäller våld mot barn har UNICEF Sverige följande krav:

Att misshandel mot barn blir ett särskilt brott, och att en bestämmelse om det införs i brottsbalken.
Att alla former av våld mot barn, även psykiskt våld, ska vara straffbara.
Att det införs en tydlig lagreglering för hur polis, socialtjänst och rättsväsende ska samverka i ärenden som rör barn som utsätts för våld i hemmet.

Ris och ros till utredning om nytt system för asylmottagandet

Under 2015 skedde en kraftig ökning av antalet asylsökande till Sverige och Europa. Mycket har gjorts från politiskt håll med tillfälliga lagar och beslut, och nu har en statlig utredning kommit med förslag på hur ett framtida mottagandesystem kan se ut i Sverige för de personer som söker asyl.

Huvudsyftet med utredningen är att ge konkreta förslag på ett mer sammanhållet och effektivt system för mottagande av asylsökande och nyanlända. Vårt nuvarande system har mycket långa väntetider, något som har lett till förseningar i etablering eller återvändande. Samverkan mellan ansvariga aktörer och tydligare roller mellan staten, landstingen och kommunerna är en av huvudfrågorna.

Vi skickar idag in vårt remissvar, som innehåller både ris och ros, och lämnar synpunkter till regeringen på delar av förslagen i utredningen utifrån ett barnrättsperspektiv.

UNICEF Sverige ser positivt på att utredningen förespråkar ett gemensamt samlat system för mottagande av asylsökande. Vi tycker att utredningens syfte och ändamål med ett gemensamt helhetsgrepp där rättssäkerhet och snabba processer står i fokus är bra.

Däremot anser vi att utredningen har ett bristande barnrättsperspektiv och även på andra sätt brister i att lyfta individens perspektiv och skyddsbehov som asylsökande, samt brister i principen om likabehandling.

En liten pojke blir buren längs tågspåret i Idomeni, Grekland. Här på gränsen mellan Makedonien och Grekland hamnade tusentals barn på flykt under flyktingkrisen i Europa 2015, i väntan på en osäker framtid. Foto: © UNICEF/Georgiev — Foto: © UNICEF/Georgiev

Exempel på brister i barnrättsperspektivet är olika behandling av barn beroende på deras asylprognos. Utredningens förslag gör en tydlig distinktion mellan de barn som har god prognos för att beviljas asyl och de barn som med största sannolikhet kommer att nekas asyl och i stället återvända.

Det här blir särskilt tydligt när det gäller rätten till utbildning, där barn som anses ha en god prognos att stanna i landet ges rätt att inom 30 dagar börja skolan, medan barn med dålig prognos att få stanna i Sverige går en oklar framtid till mötes gällande sin utbildning. Alla barn som vistas i Sverige har rätt att få tillgång till samma grundläggande skydd och rättigheter utifrån icke-diskrimineringsprincipen. Det innebär att även asylsökande barn bör omfattas av skolplikt på samma sätt som övriga barn i Sverige. Att gå i skolan är en betydande faktor för integration och trygghet för barnen.

Det är bra att utredningen tar upp frågan om eget boende (EBO) och ger förslag på hur trångboddhet och annan utsatthet kan förebyggas. Att införa totalförbud på boende i vissa områden, utan individuell prövning av barnets bästa, anser vi dock inte är förenligt med ett barnrättsperspektiv.

I utredningens förslag gällande till exempel rätt till information har utredningen lyft fram behovet endast för ensamkommande barn. Vi anser att även barn i familj måste ges information om asylprocessen och få ett större utrymme till delaktighet. Barn i familj glöms ofta bort och blir osynliga i processen och det är därför särskilt viktigt att deras rättigheter synliggörs och att information till barn görs tillgänglig.

Mottagandet av ensamkommande barn som söker asyl omfattas inte närmare av utredningens förslag eftersom man anser att många reformer redan gjorts på det området. Det tycker vi är beklagligt eftersom nuvarande system är bristfälligt och kräver omtag vad gäller till exempel förordnande av god man, och tydliga roller och ansvar mellan myndigheter.

Förutom ett bristande barnrättsperspektiv ställer vi oss frågande till synsättet på individens behov och rättigheter i asylprocessen. Många av förändringarna är omfattande och det ställs många villkor och obligatoriska krav med inskränkning i till exempel rörelsefriheten som följd. Den asylsökandes rätt att söka en fristad och barns rätt till trygghet och skydd måste vara central under processen. Det gäller även rätten att få sina grundläggande rättigheter tillgodosedda.

Barnkonventionen ska bli svensk lag 2020. Det är alltså särskilt viktigt att vi stiftar nya lagar som överensstämmer med barnkonventionens grundläggande principer för att undvika normkonflikter och svårigheter i tillämpning.

Läs vårt remissvar i sin helhet.

Sverige brister när det gäller likvärdighet i skolan

Sverige hamnar långt ner på listan när det gäller likvärdigheten i skolan, och ligger sämst till av de nordiska länderna. Sverige hamnar även långt efter länder med sämre ekonomiska förutsättningar. Det visar en ny rapport från UNICEF som undersöker ojämlikheten i skolan i världens rika länder.

Rapporten An Unfair Start – Inequality in Children´s Education in Rich Countries har undersökt hur ojämlikheten i skolan ser ut i olika faser av skolåldern i 41 av världens rika länder inom EU och OECD. I förskoleåldern mäts andelen barn som går i förskoleklass, medan mätningarna för mellanstadiet och högstadiet bygger på skillnaderna i läsförståelse mellan de lägst och högst presterande eleverna. Studien undersöker sambandet mellan elevernas skolresultat och faktorer som ursprung, kön, föräldrars socioekonomiska bakgrund samt skolsystemets utformning.

Totalt hamnar Sverige på plats 25 av 41 jämförda länder, strax ovanför den tredjedel som presterar allra sämst. Rapporten pekar även på att ett lands ekonomi inte är en garanti för ökad likvärdighet. Sverige hamnar till exempel långt efter länder som Lettland och Litauen, där de ekonomiska förutsättningarna är sämre men där likvärdigheten i skolsystemet rankas högre.

– Det är anmärkningsvärt att Sverige inte ligger bättre till i en internationell jämförelse, eftersom vi har en stark välfärd. Det är djupt oroväckande att barn riskerar att fastna i ett livslångt utanförskap för att skolan inte klarar av att kompensera för de skillnader som finns i barns livsvillkor, säger Christina Heilborn, programchef vid UNICEF Sverige.

Rapporten visar att skillnaderna i resultat mellan de bäst och sämst presterande eleverna i Sverige ökar ju äldre de blir. Nästan var femte femtonåring i Sverige bedöms inte ha de grundläggande läskunskaper som behövs för att på ett fullgott sätt kunna delta i samhällslivet.

De senaste årens migration har haft inverkan på Sveriges resultat, men enligt rapporten är det inte hela förklaringen till varför Sverige inte presterar bättre när det gäller att se till att det finns en kvalitativ utbildning och en skola som klarar av att kompensera för ogynnsamma livsförhållanden. Andra faktorer som spelar in och påverkar elevernas resultat är till exempel föräldrarnas yrken och skillnaderna mellan olika skolor.

Enligt barnkonventionen har alla barn samma rätt att utvecklas till sin fulla potential och att få den kunskap som krävs för ett bra liv. Trots det ser tillgången till likvärdig utbildning i de rika länderna i världen olika ut för olika barn. Risken är stor att barn som har en sämre utgångspunkt än sina kamrater när de börjar skolan, hamnar i en ännu mer utsatt position om skolan inte klarar av att kompensera för olika förutsättningar.

– Att se till att barn får likvärdig utbildning av god kvalitet är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn mot utanförskap. Nu är det i stället barnets bakgrund som får styra över hur det ska gå i skolan. Det får konsekvenser för det enskilda barnet, men också för samhället i stort, säger Christina Heilborn.

Rapporten understryker att ökad likvärdighet inte handlar om att sänka kvaliteten i skolan, snarare tvärtom. I länder med hög likvärdighet tenderar genomsnittsresultaten att vara höga. Likvärdighet gynnar med andra ord alla elever, även dem som presterar bättre än genomsnittet.

UNICEF Sverige föreslår följande för att främja likvärdigheten i den svenska skolan:

Ökat statligt ansvar för en likvärdig skola, så att alla barn får tillgång till utbildning med hög kvalitet som kan kompensera för ogynnsamma livsförhållanden.
Tillgången till likvärdig utbildning ska gälla för alla barn, med tidiga och riktade stödinsatser till de barn som är mest utsatta.
Berörda barn ska själva få vara delaktiga i åtgärder som rör dem.

Ladda ner rapporten

Sverige behöver ett ökat statligt ansvar för en likvärdig skola

Utbildningsfrågorna debatteras frekvent i valrörelsen. Att barn har rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet är dock något som inte diskuteras särskilt ofta. Det är en av de frågor UNICEF Sverige tycker är allra viktigast inför valet på söndag.

Utbildning av god kvalitet för alla barn är en av grundförutsättningarna för ett välmående samhälle. Det är också en viktig motkraft mot ökande klyftor och polarisering i samhället.

Men idag är skillnaderna stora både när det gäller skolresultat och hur mycket Sveriges kommuner satsar på skola och utbildning. Barns och ungas möjligheter att klara av skolarbetet påverkas i allt högre utsträckning av faktorer som var de bor, deras socioekonomiska bakgrund och ursprung.

”Jag har missat mycket i skolan och nu känns det som att det är kört. Det känns som att det är uppbyggt så, att chanserna ska bli mindre och mindre. Att dom som redan har det bra får det bättre, medan dom som har det sämre får det sämre… Vissa har en backup, har det bra hemma med saker och föräldrar som säger åt dem att plugga. /…/Jag är bara 15 år, men ibland känns det som att det redan är kört” (Pojke, 15 år, i en UNICEF-rapport om socialt utanförskap i Sverige.)

Bilden som pojken beskriver bekräftas av Barnombudsmannens årsrapport 2018. Rapporten bygger på en undersökning där 900 barn får berätta om sina upplevelser av hur det är att växa upp i kommuner och förorter där barn har statistiskt sämre skolresultat, ekonomi och hälsa, än i övriga landet. Resultaten visar att många barn upplever ett utanförskap och att de exkluderas från stora delar av samhället.

I en UNICEF-rapport från 2016 undersöktes hur stora klyftorna i höginkomstländer tillåtits bli mellan de tio procent av barnen som är mest utsatta i samhället, och de barn som utgör genomsnittet. Resultaten visar att samhällsklyftorna i rika länder generellt ökar. Sverige lyfts dessutom fram som ett av de länder där klyftorna ökat allra mest.

Utbildningsfrågorna debatteras frekvent i valrörelsen. Dock diskuteras sällan skolan utifrån utgångspunkten att barn har rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet.

Skolan är den ansvarsbärare i samhället som ska se till att våra barn får sin rätt till utbildning tillgodosedd. Vi vet att hur skolan fungerar har stor betydelse för hur vi klarar oss senare i livet. En misslyckad skolgång ökar riskerna för arbetslöshet, psykisk ohälsa, kriminalitet med mera. Och en fungerande skolgång är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för barn i social utsatthet.

Den 1 januari 2020 blir barnkonventionen svensk lag. En av konventionens grundprinciper är att alla rättigheter ska gälla alla barn, utan undantag eller diskriminering. Det är inte acceptabelt att tillgången till utbildning av god kvalitet ser så väldigt olika ut för barn i Sverige.

Oavsett vilken regering vi får efter valet på söndag måste den ökade ojämlikheten i skolan vända. Det är därför glädjande att flera partier i sina valmanifest också uttrycker att de vill se ett ökat centraliserat ansvar för skolan.

UNICEF Sverige kräver en handlingsplan för att stärka skolans möjligheter att leva upp till sitt ansvar att ge alla barn bra förutsättningar att klara skolan, oavsett barnets bakgrund och boendeort. Alla barn ska ha tillgång till en kvalitativ och likvärdig utbildning. Skolan måste fungera som hävstång för alla barn, snarare än att bli ett forum där utanförskap förstärks.

Utan politisk handling riskerar vi skapa ett samhälle där alltfler barn hamnar i ett permanent utanförskap. Det är ett svek som vi varken moraliskt eller politiskt kan acceptera.

Läs UNICEFs valmanifest

Se gärna våra fördjupningar om de andra viktiga frågor vi valt att lyfta inför valet:

Alla former av våld mot barn ska vara straffbara

Visste du att vissa former av våld mot barn inte är straffbara i Sverige idag? Det är en av de politiska frågor UNICEF Sverige särskilt valt att fokusera på i vårt valmanifest, inför valet på söndag.

UNICEF kräver att alla former av våld mot barn ska vara straffbara.

När politiker pratar våld mot barn i valrörelsen handlar det oftast om hedersvåld, barnäktenskap eller hur man ska ta krafttag mot otryggheten på offentliga platser. Det är självklart bra eftersom barns rättigheter kraftigt åsidosätts där.

Det finns dock många barn som lever med våld i hemmet och i sin vardag. I vårt valmanifest har vi valt att sätta ljuset på dem, då deras rättigheter inte tillräckligt uppmärksammas. UNICEF Sverige anser att alla former av våld mot barn ska förbjudas och vara straffbara enligt lag.

Sverige var först i världen med att införa antiagalagstiftning och har en skyldighet enligt barnkonventionen att skydda barn från alla former av våld. Samtidigt uppger 36 procent av barnen i Sverige att de utsätts för våld i hemmet.

Våld förknippas ofta med fysisk eller avsiktlig skada, men det finns olika former av våld och idag vet vi att andra former är minst lika skadliga som det fysiska våldet. Exempel på andra former av våld är psykiskt våld, vanvård eller försumlig behandling.

Psykiskt våld kan till exempel handla om att vid upprepade tillfällen säga till barn att de är värdelösa eller oälskade, skrämma eller hota dem, strunta i dem, förolämpa eller isolera dem under förnedrande förhållanden. Vanvård kan till exempel handla om att ett barn inte får tillräckligt med mat, blir nekad sjukvård eller husrum. Det kan också handla om att ett barn inte får emotionellt stöd och kärlek av de personer som ska ta hand om barnet. Att leva med våld i familjen är ytterligare en form av psykiskt våld.

Barn som utsätts för våld i hemmet har en mycket svag rättslig ställning och de har svårt att komma tills tals och hävda sina rättigheter. Idag är nämligen inte alla former av våld mot barn straffbara.

I Sverige är det sedan 1979 förbjudet enligt lag att slå sina barn i uppfostringssyfte. Det innebär att föräldrar inte får utsätta sina barn för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Den så kallade antiagalagen skapades med syfte att vara normgivande och förändra attityder i samhället kring aga som uppfostringsmetod. Men trots lagstiftningen, och en allmän uppfattning om att våld mot barn ”borde” vara förbjudet, utsätts ett stort antal barn för våld i hemmet.

Ett av problemen är att agaförbudet omfattar fler former av våld än vad de straffrättsliga bestämmelserna för misshandel i brottsbalken gör. Det innebär att vissa former av barnaga, som finns med i agaförbudet, inte räknas som ett brott enligt brottsbalken. Våldet är alltså olagligt men inte straffbart.

Det lagstiftade skyddet för barn som utsätts för våld innefattar enbart de former av våld som ingår i de allmänna straffbestämmelserna, så som misshandel och ofredande. Lagen tar inte tillräcklig hänsyn till att barnet befinner sig i en särskilt utsatt situation och till barnets beroendeställning i förhållande till föräldern. Att barnet dessutom utsätts för våld i det egna hemmet, den miljö som ska vara trygg, är ännu en försvårande omständighet som inte beaktas tillräckligt mycket.

Att utsätta barn för att uppleva eller bevittna våld i hemmet är heller inte ett särskilt brott i svensk lag, trots att forskning visar att bevittnande av våld kan vara minst lika plågsamt och leda till minst lika allvarliga konsekvenser för barnet.

UNICEF Sverige kräver:

Att alla former av våld mot barn ska vara straffbara, även psykiskt våld.
Att misshandel mot barn blir ett särskilt brott, och att en bestämmelse om det införs i brottsbalken.
Att det införs en tydlig lagreglering för hur polis, socialtjänst och rättsväsende ska samverka i ärenden som rör barn som utsätts för våld i hemmet.

Barns rättigheter har inte någon partipolitisk tillhörighet eller särskild politisk färg. Barns rättigheter är mänskliga rättigheter som ska efterlevas och prioriteras av samtliga politiker och andra beslutsfattare.

Läs UNICEFs valmanifest

Mer information hittar du i vårt faktablad om våld mot barn, och se gärna vår fördjupning om de andra viktiga frågorna i vårt valmanifest:

Vi har även gjort en granskning av riksdagspartiernas valmanifest utifrån ett barnrättsperspektiv. Den hittar du här.

Alla barn ska ha rätt till familjeåterförening

Inför valet nästa söndag har UNICEF Sverige valt att fokusera på tre politiska förslag som vi anser är särskilt viktiga att de genomförs. Idag går vi till botten med den första punkten i vårt valmanifest: varför alla barn ska ha rätt att återförenas med sin familj.

Inför valet nästa söndag har UNICEF Sverige valt att fokusera på tre politiska förslag som vi anser är särskilt viktiga att de genomförs. Idag går vi till botten med den första punkten i vårt valmanifest, varför alla barn har rätt till att återförenas med sin familj.

Det finns många frågor inom barnrättsområdet och migrationsrätten som är viktiga för att barns rättigheter fullt ut ska efterlevas i Sverige. Barn har till exempel rätt till en rättssäker asylprocess, och för en hållbar varaktig lösning för barn på flykt borde permanenta uppehållstillstånd vara en regel snarare än ett undantag.

I den pågående valrörelsen har vi valt att lyfta rätten till familjeåterförening som en särskilt viktig fråga. Den står särskilt uttryckt i barnkonventionen och är en mycket viktig rättighet för att barn ska ges rätt att vara med sina föräldrar. Det är en förutsättning för att få trygghet och skydd samt rätt till liv och utveckling. Så som den svenska migrationslagstiftningen ser ut idag har inte alla barn rätt till familjeåterförening. Det är inte bara inhumant, utan även en kränkning av barns mänskliga rättigheter.

Enligt barnkonvention har alla barn rätt att leva med sin familj. Barn som separerats från sina föräldrar har rätt att återförenas med dem, om det är för barnets bästa. Barn har rätt att få sin ansökan behandlad på ett positivt, humant och snabbt sätt. ”Positivt” innebär inte per automatik att barnet ska få återförenas med föräldern i det land där föräldern är. Det innebär att man vid behandlingen ska se till barnets bästa, lyssna på barnets åsikt och inte applicera för restriktiva regler för att godkänna ansökan om återförening.

Dagens lagstiftning är inte förenlig med barnkonventionen eftersom den behandlar barn olika beroende på vilken skyddsstatus de beviljas vid uppehållstillstånd. Idag är det endast de asylsökande som beviljas flyktingstatus som ges rätt till familjeåterförening. De som i stället får så kallad alternativ skyddsstatus ges inte rätt till familjeåterförening.

En stor del av de asylsökande som flyr en väpnad konflikt, snarare än att vara förföljda av individuella skäl, beviljas alternativ skyddsstatus. Det gäller till exempel en stor del av dem som flytt från Syrien och Afghanistan. Alternativt skyddsbehövande grundar sig på bestämmelserna i EU:s skyddsgrundsdirektiv och har en bredare tolkning, medan flyktingstatusförklaringen grundar sig på reglerna i FN:s flyktingkonvention med fokus på individuella skäl.

I den tidigare utlänningslagen gjordes det ingen större skillnad mellan de olika statusbegreppen, vad gäller uppehållstillstånd och efterföljande rättigheter. Idag har man valt att göra skillnad vilket vi starkt motsätter oss.

Att inte ge barn rätt att återförenas med sin familj strider inte bara mot barnkonventionens bestämmelser. Det ökar även risken att barn i stället söker illegala vägar för att återförenas med sina föräldrar och närstående, och löper hög risk att hamna i händerna på smugglare eller utnyttjas på andra sätt.

Enligt beräkningar från Interpol försvinner ett av nio barn som befinner sig på flykt. Mörkertalet är stort och siffrorna ger endast en fingervisning om hur situationen ser ut i verkligheten.

Vi anser därför att:

Alla barn ska ha rätt till familjeåterförening oberoende av skyddsskäl. Det är högst orimligt och diskriminerande att barn som får uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande eller som flykting inte har samma rättigheter att få vara med sin familj.
Familjeåterföreningsärenden måste prioriteras och hanteras skyndsamt. Företräde måste ges åt anknytningsärenden som berör barn. Ärendena måste hanteras positivt, humant och skyndsamt.

Barns rättigheter har inte någon partipolitisk tillhörighet eller särskild politisk färg. Barns rättigheter är mänskliga rättigheter som ska efterlevas och prioriteras av samtliga politiker och andra beslutsfattare.

Läs UNICEFs valmanifest

Se gärna vår fördjupning om de andra viktiga frågorna i vårt valmanifest:

Vi har även gjort en granskning av riksdagspartiernas valmanifest utifrån ett barnrättsperspektiv. Den hittar du här.

Barnrättsfrågor viktigast i Almedalen

För UNICEF Sverige var Almedalen en vecka fylld av konstruktiva och viktiga samtal. Vårt fokus var tydligt – stärkta rättigheter för barn, såväl i Sverige som i resten av världen.

I mötet med riksdagspartiernas barnpolitiska talespersoner diskuterade vi hur rättigheterna för barn som utsätts för våld behöver förbättras. Två särskilt viktiga slutsatser framkom:

Ett övergripande opinionsbildande och kunskapshöjande arbete kring antiagalagstiftningen behövs, för att uppmärksamma både det fysiska och det psykiska våld som barn utsätts för.
Det finns också ett gehör bland politikerna att ställa högre krav på samverkan mellan berörda myndigheter och instanser för att barn ska få det stöd och skydd de har rätt till.

Det finns en stor utmaning i att lyfta barns rättigheter i migrationsprocessen. Men barns rätt att leva med sin familj är en fråga som åtminstone en del politiker ser som nödvändig att lyfta i den migrationspolitiska debatten.

Barns delaktighet är en central del i vårt arbete kring barns rättigheter. En av de frågor vi lyfte fram i Almedalen var att professioner som möter barn i utsatthet, behöver ökad kunskap för att bättre möta barnens behov. Utmaningen är att skapa förutsättningar för de barn som känner någon form av utanförskap. Vi vuxna behöver möta barn på deras arenor och ta del av deras unika kunskap om den egna livssituationen, för att hitta framtidens lösningar.

Inom det internationella arbetet deltog vi också på seminarier om FN:s roll i framtiden, och barn i väpnad konflikt. Vi lyfte särskilt vikten av att fortsätta förebygga barns utsatthet, samt att ge upprättelse till de barn som utsatts för våld och övergrepp.

Våra möten i Almedalen ger oss viktiga inspel i vårt fortsatta påverkansarbete under kommande år. Vi fortsätter inför valet med att särskilt driva följande tre viktiga frågor, för att stärka barns rättigheter i Sverige:

Barns rätt till familjeåterförening
Alla former av våld mot barn ska vara straffbara
Ökat statligt ansvar för en likvärdig skola

Barns rättigheter i fokus i Almedalen

Samtal och diskussioner med politiker och andra beslutsfattare är en mycket viktig del i UNICEFs arbete för barnen. På söndag startar årets Almedalsvecka och vi finns på plats för att möta makthavarna och diskutera frågor med barns rättigheter i fokus, både inom valårets Sverige och internationellt.

Inför valet i höst har vi tagit fram ett valmanifest med tre politiska förslag som vi anser är särskilt viktiga att de genomförs i Sverige, och som vi kommer trycka extra på i Almedalen:

UNICEF Sveriges valmanifest: Alla barn har rätt till familjeåterförening. Alla former av våld mot barn ska vara straffbara. Ökat statligt ansvar för en likvärdig skola.

Vi kommer bland annat att ha ett rundabordssamtal med riksdagspartiernas barnpolitiska talespersoner, om hur våldsutsatta barns ställning kan stärkas. Vi möter också några av de migrationspolitiska talespersonerna, för att diskutera barns rättigheter i migrationsprocessen.

Andra viktiga seminarier där UNICEF deltar fokuserar på barnrättsperspektivet i ett framtida hållbart samhällsbyggande, barns möjligheter att göra sina röster hörda i frågor som rör dem, och barns utsatthet i väpnade konflikter. Vi arrangerar även seminarier där de utrikespolitiska talespersonerna från riksdagspartierna diskuterar Sveriges FN-politik, biståndet och Agenda 2030.

Följ oss gärna på Twitter och delta i samtalet och diskussionerna från Almedalen där!

Våld mot barn engagerade många på Järvaveckan

Under Järvaveckan var UNICEF Sverige på plats och fick möjlighet att prata med människor om vilka frågor de anser är viktigast att vi driver, och vad de tycker är viktigast inför valet i höst.

UNICEFs arbete i Sverige utgår från sex prioriterade sakområden: barnkonventionens ställning i Sverige, barns rättigheter i biståndet, barnkonventionen i skolan, våld mot barn, barn på flykt och socialt utanförskap. Under dagarna på Järvaveckan röstade drygt 500 personer på den av våra frågor de anser är extra viktig.

Resultatet visade att våld mot barn engagerar flest, en fråga som också är en av våra prioriterade inför valet i höst.

Efter röstningen kunde den som ville också fritt tycka till om vilken fråga de anser är viktigast inför valet. Här delade 115 personer, i åldrarna 5-70 år, med sig av sina tankar:

”Våld mot barn är dåligt, eftersom att alla barn har rätt till ett bra liv.” 12 år, Tensta.

”Alla barn ska få samma möjligheter till utbildning, yrken osv, oavsett bostadsort, etnicitet, religion, kön och sexuell läggning/identitet.” 15 år, Sundbyberg.

”Migration, integration och jämställdhet är de viktigaste frågorna inför valet.” 22 år, Lidingö.

Andra frågor som lyftes av många som besökte vårt tält var klimatet och miljön, samt barn på flykt.

Inför valet i höst har UNICEF Sverige tagit fram ett valmanifest med de tre frågor som vi anser är extra viktiga att lyfta:

Att hjälpa barn på flykt
Enligt barnkonventionen ska alla barn ha rätt till familjeåterförening. Dagens lagstiftning behandlar barn olika genom att endast en del av dem som har beviljats uppehållstillstånd kan ansöka om familjeåterförening, men inte alla, vilket strider mot barnkonventionen.
Att stoppa våld mot barn
UNICEF Sverige anser att alla former av våld mot barn måste vara straffbara. Det behöver införas en särskild bestämmelse om misshandel mot barn i brottsbalken. Idag skiljer man inte på misshandel av barn och vuxna, utan samma lagar gäller oavsett vem som är drabbad. Dessutom måste psykiskt våld som hot, trakasserier och att bevittna våld också bli straffbart.
Barns rättigheter i skolan
Alla elever ska ha tillgång till kvalitativ utbildning oavsett boendekommun och bakgrund. För att skolan ska leva upp till sitt uppdrag och bidra till ökad likvärdighet krävs ett ökat centraliserat ansvar och samverkan mellan berörda aktörer på statlig, regional och kommunal nivå.

Resultatet från röstningen och de medskick besökarna gjort bekräftar att de frågor vi har fokus på är angelägna för dem som röstar, både nu och i framtiden.

Genom att skapa dialog, lära av varandra och lyfta de frågor som utmanar tryggheten, välbefinnandet och framtidstron för många människor i det svenska samhället idag, kan vi tillsammans skapa en framtid där våra barn får växa upp i trygghet – med framtidstro och med möjligheten att utvecklas till sin fulla potential.

När vi lämnade Järvaveckan för den här gången, gjorde vi det lite klokare, lite mer inspirerade och målmedvetna inför vårt fortsatta arbete för att stärka barns rättigheter i Sverige.

Barnkonventionen blir svensk lag 2020!

Äntligen! Idag är en historisk dag för barns rättigheter i Sverige. Riksdagen har röstat ja till att barnkonventionen blir svensk lag och börjar gälla från 1 januari 2020, något vi på UNICEF Sverige arbetat för i över tio år. Nu är det både en större skyldighet och en ökad möjlighet för domstolar och myndigheter att sätta barnets rättigheter i fokus.

Barnkonventionen kommer att bli inkorporerad i svensk lag och börjar gälla från 1 januari 2020. Dessutom har man även beslutat om fortsatt transformering av barnkonventionen i andra lagar, så att relevanta lagar ändras och anpassas till konventionens bestämmelser.

Förutom det mer lagtekniska arbetet kommer ett kunskapslyft att genomföras, för att öka kunskapen om barnkonventionen bland barn och unga, i kommuner, landsting och statliga myndigheter. Utbildning och ökad kompetens är en förutsättning för ett bättre genomslag. En vägledning kommer också att tas fram för att underlätta hur barnkonventionen ska tolkas och tillämpas.

Äntligen är det klart att barnkonventionen blir svensk lag! Foto: © Petra Kyllerman

Vad blir det för skillnad?

Barnkonventionen har sedan den antogs 1990 visserligen varit juridiskt bindande för Sverige, men det har visat sig att det inte var tillräckligt. Genom att göra konventionen till lag blir det ännu tydligare att barn är egna individer med egna rättigheter.

Barnkonventionen får en högre status som svensk lag men det innebär inga nya rättigheter för barn. Det kommer dock att bli skillnad genom att det läggs ett större ansvar på myndigheter, rättsväsendet och andra beslutsfattare, att tillämpa rättigheterna i konventionen så att de får ett större genomslag vid bedömningar, ärenden och beslut som rör barn.

Barnkonventionen kommer att ha samma status som andra svenska lagar (till exempel socialtjänstlagen, utlänningslagen och föräldrabalken) och kommer även att ensamt kunna åberopas i svenska domstolar – något som tidigare inte varit möjligt. Barnkonventionen lägger grunden för barns rättigheter och är tänkt att vara det yttersta skyddsnätet då övriga lagar inte räcker till.

Enligt barnkonventionen ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla beslut och åtgärder som rör barn. Foto: © Petra Kyllerman

Några exempel på förändringar:

Särskilt barn i utsatta situationer – som barn i vårdnadstvister, barn som är omhändertagna av socialtjänsten eller befinner sig i migrationsprocessen – kommer att få ett starkare rättsligt skydd.
Enligt barnkonventionen ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, vilket är en starkare formulering än i exempelvis utlänningslagen. Nu stärks bland annat grunden för denna princip och för hela barnkonventionen.
Barnkonventionen kommer också att stärka barns rättigheter vid en konflikt mellan svensk lag och barnkonventionen. Enligt dagens system är det svensk lag som gäller vid en sådan konflikt. Utlänningslagen ”vinner” alltså idag över barnkonventionen, liksom även annan lagstiftning, såsom lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).
Barns rätt att komma till tals kommer också att få ett större genomslag. Flera fall visar att barn inte har fått komma till tals i vårdnadstvister, vid utredningar inom socialtjänsten eller i asylprocessen. Andra exempel visar att barn har fått göra sin röst hörd, men på ett sätt som inte tagit hänsyn till barnets bästa och där barnet till och med blivit kränkt.
Det kommer också tydligare visa att bestämmelserna i konventionen hänger samman och utgör en helhet.

UNICEF Sverige fortsätter det viktiga arbetet med att se till att barnkonventionen tillämpas i praktiken, så att alla barn får sina rättigheter respekterade och tillgodosedda. Foto: © Petra Kyllerman

Trots att lagen inte träder i kraft förrän januari 2020 har det så kallade kunskapslyftet redan påbörjats, och många myndigheter förbereder sig för att öka kompetensen kring barns rättigheter utifrån barnkonventionen.

Dagens viktiga milstolpe är nådd men vi sätter inte punkt för vårt arbete. Vi fortsätter det viktiga arbetet med att se till att barnkonventionen tillämpas i praktiken, så att alla barn får sina rättigheter respekterade och tillgodosedda – på alla nivåer i samhället.

Stort varmt tack till alla er som är med och stöttar vårt arbete för barns rättigheter. Tillsammans förändrar vi barns liv.

Läs mer om barnkonventionen

Barnens bästa ligger i riksdagens händer

På onsdag sker en av de viktigaste omröstningarna i riksdagen på mycket länge. I mars fattade regeringen det historiska beslutet att göra barnkonventionen till svensk lag, men förslaget måste alltså ha stöd av riksdagen för att det ska bli verklighet – något som UNICEF Sverige har arbetat för i över tio år.

FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Konventionen antogs av FN år 1989. Sverige ratificerade den 1990, det vill säga vi blev juridiskt bundna att följa den. Men barnkonventionen är ännu inte svensk lag vilket innebär att den ofta avfärdas av beslutsfattare och myndigheter, när viktiga beslut ska fattas om barn.

Varför behövs barnkonventionen?

Redan innan barnkonventionen skrevs fanns flera dokument och konventioner kring mänskliga och medborgerliga rättigheter. Men på 70-talet framkom att barn var en av de grupper som behövde ett starkare skydd. Under tio års tid arbetade man fram det dokument som skulle bli barnkonventionen, och 1989 antogs den av FN:s generalförsamling.

Barnkonventionen slår fast att barn är individer med egna rättigheter, inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar. Den innehåller 54 artiklar som alla är lika viktiga och utgör en helhet, men det finns fyra grundläggande och vägledande principer som alltid ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn:

Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde.
Artikel 3: Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.
Artikel 6: Alla barn har rätt till liv och utveckling.
Artikel 12: Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.

Vad skulle ändras om barnkonventionen blev lag i Sverige?

Att Sverige år 1990 ratificerade barnkonventionen, och blev juridiskt bunden att följa den, innebär inte att den gäller som svensk lag. I stället har vi anpassat våra lagar så att de överensstämmer med barnkonventionen genom en så kallad transformeringsmetod. Det innebär att barnkonventionen har en lägre status än de nationella lagarna, och den kan till exempel inte ensamt användas av våra domstolar eller vid myndighetsbeslut.

Regeringen vill nu att barnkonventionen ska bli svensk lag genom inkorporering, eftersom barnkonventionen inte tillämpats fullt ut och barns rättigheter behöver förstärkas.

En inkorporering innebär att barnets roll som rättssubjekt med egna specifika rättigheter tydliggörs och kan därmed förväntas medverka till att barnet i högre grad hamnar i fokus i de situationer som gäller barnet.

Att barnkonventionen blir svensk lag skulle innebära att den får samma rättsliga status som andra nationella lagar, och att den därmed ensamt kan ligga till grund för beslut av våra domstolar och myndigheter. Barnets rättigheter ska beaktas vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser som rör barn. Om riksdagen röstar ja blir barnkonventionen lag från januari 2020.

Barns rättigheter skulle då tas på större allvar, inte minst inom det svenska rättsväsendet.

Den nya lagen innebär ett förtydligande av att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen.

Vad är UNICEFs roll?

I barnkonventionens artikel 45 finns det inskrivet att UNICEF ska arbeta för att bestämmelserna i konventionen följs överallt. Det specialuppdraget innebär att vi har en unik möjlighet att angripa orsakerna till att barns rättigheter kränks. Vi vill att barnets bästa alltid ska komma i första rummet när politiker, myndigheter och makthavare tar beslut som berör barn, nu och i framtiden.

UNICEF Sverige har i över tio års tid arbetat för att barnkonventionen ska bli svensk lag. Därför att:

Det är en villfarelse att tro att barn i Sverige inte behöver få starkare och fler rättigheter än de redan har. Särskilt barn i utsatta situationer – som barn i vårdnadstvister, barn som är omhändertagna av socialtjänsten eller befinner sig i migrationsprocessen – kommer att få ett starkare rättsligt skydd när barnkonventionen blir lag.

– Det är dags att flytta fram positionerna för barns rättigheter och att stärka barnkonventionens ställning så att den används. Inte bara i den politiska debatten utan även i domstolar, i socialtjänsten och hos myndigheter. Det kommer inte att ske förrän den får status som lag, säger Christina Heilborn, chefsjurist på UNICEF Sverige.

På onsdag ligger barnens bästa i riksdagens händer.

Det här måste politikerna prioritera under valrörelsen

UNICEFs uppdrag är att säkerställa att barnkonventionen efterlevs över hela världen för att alla barn ska få den barndom de har rätt till. Inför svenska valet i september har vi valt att fokusera på tre politiska förslag som vi anser är särskilt viktiga att de genomförs.

I Sverige arbetar vi för att barnkonventionens ställning ska stärkas och tillämpas bättre på alla samhällsnivåer. Vi fokuserar på de områden där barn är särskilt utsatta och där Sverige fått kritik av bland annat FN för att inte leva upp till bestämmelserna i barnkonventionen.

I vårt valmanifest fokuserar vi på tre politiska förslag som vi anser är särskilt viktiga att de genomförs:

Alla barn ska ha rätt till familjeåterförening
Alla barn ska ha rätt att leva med sin familj. Dagens lagstiftning möjliggör endast för en del som har beviljats uppehållstillstånd att återförenas med sin familj. Detta står i strid med barnkonventionen och inskränker dessutom en av få lagliga vägar som finns för barn på flykt. Läs mer.
Alla former av våld mot barn ska vara straffbara
Det behöver införas en särskild bestämmelse om misshandel mot barn i brottsbalken. Idag skiljer man inte på misshandel av barn och vuxna. Det innebär att de lagar som gäller för misshandel och ofredande av vuxna även tillämpas när barn är drabbade. Lagstiftningen behöver också tydliggöras så att både fysisk och psykisk misshandel av barn blir straffbart. Läs mer.
Ökat statligt ansvar för en likvärdig skola
Alla elever ska ha tillgång till kvalitativ utbildning oavsett boendekommun och bakgrund. För att skolan ska leva upp till sitt kompensatoriska uppdrag och bidra till ökad likvärdighet krävs ett ökat centraliserat ansvar och samverkan mellan berörda aktörer på statlig, regional och kommunal nivå. Läs mer.

Barns rättigheter har inte någon partipolitisk tillhörighet eller särskild politisk färg. Barns rättigheter är mänskliga rättigheter som ska efterlevas och prioriteras av samtliga politiker och andra beslutsfattare. Vi uppmanar därför nu samtliga politiker att sätta barns rättigheter i fokus under valrörelsen och ställa sig bakom våra krav.

Sprid gärna vårt valmanifest och utmana politiker och övriga beslutsfattare att ta ställning för barns rättigheter!

Missuppfattning att islamsk rätt skulle bli gällande i Sverige genom barnkonventionen

Ett antal riksdagspartier gjorde i förra veckan ett utspel kring att barnkonventionen som lag skulle möjliggöra att islamsk rätt tillämpas i Sverige. Det är en missuppfattning som vi härmed vill reda ut och förklara.

Anledning till utspelet är en skrivelse i artikel 20 i barnkonventionen, gällande barn som berövats sin familjemiljö. I texten omnämns kafalah enligt islamsk rätt som ett exempel på placeringsform. Om man läser hela artikeln blir det dock tydligt att barn som är i behov av omvårdnad utanför hemmet ska placeras enligt bestämmelserna i nationell lagstiftning, det vill säga svensk speciallagstiftning på området. Det står uttryckligt i texten att staterna ska i enlighet med sin nationella lagstiftning säkerställa alternativen för omvårdnad.

Enligt svensk nationell lagstiftning har vi detaljerade bestämmelser för hur barn ska placeras enligt socialtjänstlagen och lagen för vård av unga (LVU). Kafalah är ingen placeringsform enligt vår nationella lagstiftning och kan alltså inte åberopas vid beslut om placering av barn.

Det har även uttryckts en oro för att bestämmelsen säger att vid val av boende ska hänsyn tas till barnets etniska, kulturella, religiösa och språkliga bakgrund. En barnets bästa bedömning (barnkonsekvensanalys) ska alltid göras i varje enskilt fall utifrån de placeringsformer vi har enligt nationell lag. Hänsyn till barnets kultur och religion ska givetvis tas men gäller följaktligen vid val av de alternativ som finns tillgängliga.

Enligt de lagar och förordningar som gäller i Sverige så ska barn som inte kan bo hos sina föräldrar i första hand placeras med släktingar eller andra närstående om det är förenligt med barnets bästa, sedan familjehem eller i sista hand på institution (HVB-hem). Placeringen är ett formellt beslut och ska utgå från en individuell prövning med barnets bästa som utgångspunkt och andra faktorer ska vara noggrant övervägda.

Läser man övriga delar av barnkonventionen ser man också att andra hänvisningar görs till barns rätt att utöva sitt eget kulturliv, utöva sin religion och använda sitt eget språk (till exempel artikel 30). Det gäller alla religioner och kulturer och är en grundläggande mänsklig rättighet oberoende av placeringsform för barn som ska placeras.

I det här sammanhanget är det viktigt att påminnas om att barnkonventionen är en internationell konvention som är skriven för att kunna tillämpas i alla världens länder. Konventionen har nästintill universell giltighet (gäller i alla världens länder utom USA). Det förklarar vissa språkbruk och för oss ibland främmande hänvisningar.

Barnkonventionen ska kunna tillämpas i alla länder, med olika rättssystem. Konventionen måste läsas i sin helhet och alla artiklarna är beroende av varandra. Artikel 20 eller någon annan artikel bör inte läsas separat.

Vi hoppas att missförståndet är utrett och att vi kan se fram emot att barnkonventionen som svensk lag röstas igenom i riksdagen senare i vår.

Ge besked om hur ni tänker rösta om barnkonventionen

Regeringen har nu fattat det historiska beslutet att göra barnkonventionen till svensk lag. Propositionen har överlämnats till riksdagen som fattar det slutgiltiga beslutet genom en omröstning i juni. Vi är dock oroliga för att förslaget inte kommer att gå igenom eftersom beskeden från Centerpartiet och Moderaterna hittills har varit otydliga.

UNICEF Sverige, BRIS och Rädda Barnen är några av många remissinstanser som är mycket positiva till förslaget att göra barnkonventionen till lag. Vi har under många år arbetat för detta. Barnkonventionen behöver göras till lag för att stärka barns rättsliga ställning och för att förtydliga att barnkonventionen måste beaktas och tillämpas vid alla beslut som rör barn.

Förslaget har dock varit kontroversiellt. Det är framför allt domstolarna och de rättsvårdande myndigheterna, inte minst Lagrådet, som är skeptiska och motsätter sig förslaget. Regeringen har därför gjort en del förtydliganden och nu presenterat ett mer genomarbetat förslag som hanterar de svårigheter och utmaningar kritikerna lyft fram.

Det finns även skeptiker bland riksdagspartierna och några partier har fortfarande inte tagit klar ställning till beslutet. Förutom regeringspartierna har Kristdemokraterna, Liberalerna och Vänsterpartiet ställt sig bakom förslaget, medan övriga partier inte gett något tydligt besked.

Både Centerpartiet och Moderaterna har dock gjort en rad utspel där de tydligt tagit ställning för att förstärka situationen för utsatta barn. Moderaterna har till exempel presenterat ett reformpaket för att både förebygga och stödja redan utsatta barn med satsningar på skolan, socialtjänsten och ungdomspsykiatrin. Centerpartiet vill också lägga fokus på barn och unga som på olika sätt far illa och på att samhället ska fånga upp alla de barn som behöver stöd. Därför vore det rimligt att dessa båda partier nu klargör hur de avser att rösta när det gäller barnkonventionens ställning.

Vi anser att det är nödvändigt att göra barnkonventionen till svensk lag om vi på allvar ska kunna stärka barns rättigheter i Sverige. Detta borde därmed vara en självklar väg att gå för partierna. Särskilt barn i utsatta situationer – så som barn i vårdnadstvister, barn i brottmålsprocessen, samt barn som är omhändertagna av socialtjänsten eller befinner sig i migrationsprocessen – kommer att få ett starkare rättsligt skydd när barnkonventionen blir lag. Om barnkonventionen blir svensk lag skulle det innebära att det enskilda barnets rättssäkerhet stärks och att barnets bästa kommer i främsta rummet på ett tydligare sätt än idag.

De vanligaste argumenten hos dem som är skeptiska till att göra barnkonventionen till lag är att många bestämmelser i konventionen är svårtolkade. Dessutom att ingen internationell domstol finns kopplad till konventionen, som kan skapa praxis och vägledning. Vi anser dock, i likhet med regeringen, att utmaningarna är hanterbara och att det finns konkreta lösningar i propositionen.

Det förberedande arbetet med att göra barnkonventionen till lag har pågått under många år och bland annat lett fram till en gedigen statlig utredning (SOU 2016:19). Barnombudsmannen har dessutom fått ett uppdrag att genomföra ett kunskapslyft, för att förbereda och utbilda berörda statliga myndigheter och kommuner, i frågor som rör tillämpningen av barnkonventionen.

Det är nu hög tid att flytta fram positionerna för barns rättigheter och stärka barnkonventionens ställning. Vi uppmanar därför riksdagen att noga gå igenom propositionen och rösta för en inkorporering av barnkonventionen.

Barn är rättighetsbärare. Och det tydligaste beviset på att vi menar allvar med det är att göra barnkonventionen till lag.

Véronique Lönnerblad, generalsekreterare UNICEF Sverige
Magnus Jägerskog, generalsekreterare BRIS
Elisabeth Dahlin, generalsekreterare Rädda Barnen

Debattartikel publicerad i Aftonbladet 11 april 2018.

Ännu ett steg närmare barnkonventionen som svensk lag

Förra veckan fattade regeringen det historiska beslutet att göra barnkonventionen till svensk lag. Regeringen har nu lämnat över sin proposition till riksdagen som fattar det slutgiltiga beslutet genom en omröstning i juni. Förslaget måste alltså ha stöd av riksdagen för att inkorporeringen ska bli verklighet.

UNICEF Sverige är en av många remissinstanser som är mycket positiva till förslaget att barnkonventionen ska bli lag. Vi anser att det skulle stärka barns rättsliga ställning och förtydliga att barnkonventionen måste beaktas och tillämpas vid alla beslut som rör barn.

Förslaget har dock varit kontroversiellt. Det är framför allt domstolarna och de rättsvårdande myndigheterna, inte minst Lagrådet, som är skeptiska och motsätter sig förslaget.

Regeringen har därför gjort en del förtydliganden och presenterar nu ett uppdaterat väl genomarbetat förslag som motiverar varför barnkonventionen bör inkorporeras, och hur man kan hantera de svårigheter och utmaningar som har lyfts från kritikerna.

Propositionen förslår i huvudsak följande:

Att barnkonventionen ska inkorporeras som svensk lag och börja gälla 1 januari 2020.
Fortsatt transformering av barnkonventionen i svenska lagar. Det anser man är en förutsättning för att barnkonventionen ska få starkare ställning. Den nuvarande transformeringsmetoden ersätts alltså inte av inkorporering utan båda metoder ska tillämpas.
Barnkonventionen ska gälla som vanlig lag och får inte företräde framför annan lagstiftning. Skulle en så kallad normkonflikt uppkomma (när två lagar anses motstridiga) så ska sedvanliga tolkningsprinciper tillämpas.
En vägledning ska tas fram som stöd i arbetet med att tolka och tillämpa barnkonventionens bestämmelser. Vägledningen ska bland annat innehålla en redogörelse för folkrättsliga principer och regler, barnrättskommitténs allmänna kommentarer och rekommendationer samt domstolsavgöranden från andra länder.
En kartläggning ska genomföras för att se över hur svensk lagstiftning och praxis stämmer överens med barnkonventionen.
Det tidigare beslutade kunskapslyftet för myndigheter, landsting och kommun och inte minst barn själva pågår fram till 2019. Arbetet leds av Barnombudsmannen.

I samband med förslaget har man även genomfört en nyöversättning av barnkonventionen till svenska. Utöver rent språkliga ändringar har en del begrepp som tidigare varit svårtolkade förtydligats.

Till exempel har principen gällande beslut om barnets bästa som i tidigare version lytt ”ska komma i främsta rummet” ersatts med ”ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa” (artikel 3). Originaltexterna till konventionen är de som föreslås vara gällande som svensk lag och den svenska översättningen ska fungera som hjälpmedel vid tolkning.

Alla sakartiklarna ska inkorporeras medan de administrativa ligger utanför. Bestämmelsen om att staten är skyldig att sprida konventionen till barn och vuxna tas dock också med i inkorporeringen.

Regeringen skriver också att de noga kommer att följa upp effekterna av inkorporeringen. Det är givetvis av stor betydelse. Vi har i vårt remissvar förslagit en utvärdering efter tre år för att framför allt se över effekten av barnkonventionens formella status och om så kallade normkonflikter har uppkommit och hur de i så fall hanterats.

Vi uppmanar nu riksdagen att noga gå igenom propositionen och instämma i regeringens motiveringar om varför en inkorporering är nödvändig, och slutligen ställa sig bakom förslaget.

Läs hela regeringens proposition här.

Bli Världsförälder

Handla i gåvoshopen

Ge en katastrofgåva

Stöd oss

Vad vi gör

Engagera dig

Företag

Skolor

Världsföräldrar

UNICEF Sverige lyfter våld mot barn under Mänskliga Rättighetsdagarna

Ris och ros till utredning om nytt system för asylmottagandet

Sverige brister när det gäller likvärdighet i skolan

Sverige behöver ett ökat statligt ansvar för en likvärdig skola

Alla former av våld mot barn ska vara straffbara

Alla barn ska ha rätt till familjeåterförening

Barnrättsfrågor viktigast i Almedalen

Barns rättigheter i fokus i Almedalen

Våld mot barn engagerade många på Järvaveckan

Barnkonventionen blir svensk lag 2020!

Barnens bästa ligger i riksdagens händer

Det här måste politikerna prioritera under valrörelsen

Missuppfattning att islamsk rätt skulle bli gällande i Sverige genom barnkonventionen

Ge besked om hur ni tänker rösta om barnkonventionen

Ännu ett steg närmare barnkonventionen som svensk lag