Gå till innehållet
Laddar…

Kvinnlig köns­stympning går att bekämpa

Idag är det internationella dagen mot kvinnlig könsstympning. Trots att alltför många flickor fortfarande utsätts för övergreppet, sjunker antalet stadigt. Eva Dalekant, programhandläggare internationell utveckling på UNICEF Sverige, skriver idag om ett positivt exempel från byn Julangel i östra Gambia.

Under ett besök i byn Julangel i östra Gambia träffade jag Fatou Tirera Mbunda. Hennes by hade då nyligen genomgått ett treårigt program utvecklat av organisationen Tostan, som länge fått stöd av UNICEF.

– Mina döttrar är nu vuxna och könsstympades när de var unga. Hade jag vetat det jag vet idag hade jag aldrig låtit dem genomgå det, berättade Fatou.

Ett tydligt exempel på hur könsstympning kan motarbetas

Inom programmet fick byborna bland annat mer kunskap om mänskliga rättigheter, hälsa och barns utveckling. De fick även reflektera över traditionella sedvänjor, som barnäktenskap och kvinnlig könsstympning, och genom diskussioner kom de till insikt om de skadliga konsekvenserna.

I slutet av programmet deklarerade hela byn kollektivt i en ceremoni att de nu tar avstånd från könsstympning och barnäktenskap.

Fatou Tirera Mbunda blev ordförande i kommittén som hennes by bildade genom programmet för att ta avstånd från könsstympning och barnäktenskap. Foto: © UNICEF

Fatou Tirera Mbunda blev ordförande i kommittén som hennes by bildade genom programmet för att ta avstånd från könsstympning och barnäktenskap. Foto: © UNICEF

Fatou utsågs till ordförande i bykommittén som bildades genom programmet. Hon upplever att männen i byn numera har mer respekt för kvinnorna och att de är lika delaktiga i gemensamma beslut som männen.

Hon har själv sju vuxna barn, fem flickor och två pojkar. Tyvärr könsstympades hennes döttrar innan byn genomgick programmet och tog avstånd från sedvänjan. Men det kommer inte att hända deras egna döttrar försäkrar Fatou. Alla hennes barn fick också själva bestämma vem de skulle gifta sig med.

Enbart lagar räcker inte

I Gambia stöttar UNICEF också en rad andra aktiviteter som kampanjer via mobiltelefoner, filmer, information i skolor och möten med religiösa ledare. Alla insatser måste göras med kulturell respekt, involvera ungdomar och syfta till att stärka flickor och kvinnors ställning och inflytande.

Lagar mot könsstympning är viktiga som grund, men räcker inte. Vi måste fortsätta utbilda, föra dialog och göra människor medvetna om de skadliga konsekvenserna, om alternativen och om flickornas rättigheter.

Det är mest effektivt när dialogen engagerar hela byn. Just byns kollektiva beslut är det som ofta gör att enskilda föräldrar vågar fatta beslutet att inte låta könsstympa sina döttrar.

En kniv hålls upp i förgrunden, där bakom står en liten flicka som någon håller för ögonen på.

Den grymma sedvänjan kvinnlig könsstympning har praktiserats i mer än 2 000 år. Ofta utförs ingreppet med en enkel kniv utan bedövning. Men tack vare utbildning och öppen diskussion har nu fler och fler slutat utföra det farliga ingreppet. Foto: © UNICEF

Könsstympning av flickor är ett tydligt brott mot FN:s barnkonvention. Inom Agenda 2030 är också ett av delmålen (5.3) att könsstympning och andra skadliga sedvänjor helt ska avskaffas till år 2030.

Och arbetet går stadigt framåt:

  • Under de senaste tre åren har antalet flickor som könsstympas minskat i 10 av de 17 länder där övergreppet är som vanligast.
  • Under det senaste decenniet har 34 miljoner människor i 21 000 lokalsamhällen öppet tagit avstånd från sedvänjan.
  • I Liberia har antalet flickor (15-19 år) som utsätts minskat med 41 procent sedan 1990 minskat och med 31 procent i Burkina Faso.

Det här ger hopp om att fler flickor runt om i världen ska slippa genomlida det ibland livslånga trauma som en könsstympning ofta innebär.

Här hittar du mer fakta om kvinnlig könsstympning och hur UNICEF arbetar för att stoppa den livsfarliga sedvänjan:

Fakta: Kvinnlig könsstympning

Kan barnäktenskap förhindras med lagar?

Under måndagseftermiddagen höll UNICEF Sverige sitt andra arrangemang under Almedalsveckan, på temat barnäktenskap. Syftet var att lyfta frågan om barnäktenskap i världen och i Sverige, kopplat till den nya lagstiftning som träder i kraft idag den 1 juli.

Panelen vid debatten om barnäktenskap under måndagen, i Skandias trädgård i Almedalen.

Panelen som diskuterade frågan om barnäktenskap under måndagen, i Skandias trädgård i Almedalen.

Att gifta bort barn vid mycket ung ålder är vanligast i Sydasien och i Afrika söder om Sahara. Men även i Mellanöstern, Nordafrika och andra delar av Asien, förekommer den här traditionen inom vissa grupper. En del flickor tvingas gifta sig långt före puberteten. I Östeuropa och Latinamerika är det vanligt att flickor mellan 16 och 18 år ingår äktenskap. Ungdomsstyrelsen har beräknat att ungefär 70 000 unga människor i Sverige har begränsningar eller villkor för val av partner och äktenskap.

UNICEF anser att äktenskap under 18 års ålder kränker ett barns mänskliga rättigheter (inklusive rätten till utbildning, fritid, god hälsa och yttrandefrihet). Ett sätt att arbeta mot detta är att lagstifta om att minimiåldern för att ingå äktenskap är 18 år. Vi samarbetar med regeringar och beslutsfattare över hela världen för att påverka lagstiftningen.

Idag den 1 juli träder flera lagändringar i kraft i Sverige:

  • Barn ska inte längre kunna få dispens att gifta sig
  • Två nya brott införs i Brottsbalken:
    Äktenskapstvång (fängelse i högst fyra år) om någon genom olaga tvång eller utnyttjande förmår en person att gifta sig
    Vilseledande till tvångsäktenskapsresa
  • Möjligheten att erkänna utländska barnäktenskap och tvångsäktenskap ska begränsas ytterligare

UNICEF Sverige välkomnar dessa lagändringar, men vi vill också att detta ska kunna ligga till grund för asyl i Sverige.

– Vi förbjuder barnäktenskap i Sverige, men det är fortfarande inte ett asylskäl. Vi har fortfarande alltså inte ett helhetsperspektiv på frågan, sade Christina Heilborn, programchef UNICEF Sverige.

Seminariet arrangerades av UNICEF Sverige och Tostan Sverige. Moderator var Niklas Svensson, Expressen, och i panelen fanns Erik Ullenhag, integrationsminister; Sara Mohammad, Glöm aldrig Pela och Fadime; Anne Charlotte Ringquist, Tostan Sverige; Veronica Svärd, Feministiskt initiativ och Christina Heilborn.

Panelen var i stort överens om att lagändringarna är bra och ett viktigt steg på vägen, men att de inte är tillräckligt och att mer arbete inom frågan behövs. Sara Mohammad tryckte bland annat på vikten av att arbeta med att förändra värderingar som kränker barns rättigheter. Christina Heilborn påpekade vikten av utbildning för att förebygga barnäktenskap, och hur viktigt det är att myndigheter liksom föräldrar och inte minst barnen själva får kunskap i frågan.

– Vi måste göra barnkonventionen till lag i Sverige, då ökar fokus på barns rättigheter, sade Veronica Svärd.

Här på Expressens hemsida kan du se hela debatten. Mer information om barnäktenskap och om hur UNICEF arbetar med frågan hittar du här.

Lokala insatser har förbättrat livet för kvinnor och barn i Senegal

Idag är det internationella kvinnodagen och vi passar på att lyfta ett positivt exempel på hur förtryck och diskriminering mot kvinnor kan bekämpas. Tack vare ett effektivt program genomfört av organisationen Tostan, som får stöd av UNICEF, har över 5 000 byar i Senegal nu öppet deklarerat att de inte längre kommer att tillämpa könsstympning eller arrangera äktenskap för barn.

senegal

Jag delade min nyfunna kunskap med min man, och nu slår han mig inte längre.

Hon som intervjuade den unga kvinnan trodde knappt hennes ord och vände sig till hennes man, som sade:

Det min fru säger är sant. Min pappa slog min mamma och jag trodde att det var vad jag borde göra. Men nu när min fru har lärt sig om sina rättigheter, slår jag inte henne längre. Vi tar nu båda ansvar för att undvika konflikter. Tillsammans har vi skapat ett bättre äktenskap och liv i familjen.

Detta vittnesmål kommer från ett ungt par i en by i Senegal och återges i boken However long the night som skildrar utvecklingen av organisationen Tostan i Senegal. En känsla av glädje, hopp och stärkt tro på mänsklighetens förmåga att förändras till det bättre finns kvar i mig efter att ha läst ut boken. Och även en stolthet att arbeta för UNICEF som sedan länge stödjer och samarbetar med organisationen.

Det unga paret i Senegal hade nyligen deltagit i Tostans treåriga Community Empowerment programme, som genomförs i åtta länder i Afrika. De positiva effekterna av deras arbete är enastående. Programmet genomförs i byar på landsbygden, där många bybor aldrig gått i skolan eller läst en bok och den traditionella kulturen är stark. Det är framför allt de interaktiva metoderna med stor respekt för de lokala värderingarna som gjort programmet så framgångsrikt. Genom dialog, sång, dans och berättande lär sig deltagarna om mänskliga rättigheter, jämställdhet, hälsa och hygien. De får också chans att prata om och ifrågasätta invanda och tabubelagda traditioner som könsstympning, barnäktenskap och våld mot kvinnor och barn. Från början riktade sig programmet bara till kvinnor, men snart insåg Tostan att männen måste vara lika delaktiga. I boken However long the night beskrivs flera mäns enorma engagemang och arbete för kvinnornas rättigheter.

Programmet har lett till att över 5000 byar i Senegal öppet har deklarerat att de inte längre kommer att tillämpa könsstympning eller arrangera äktenskap för barn. Bara detta är något som ansågs nästan omöjligt för 20 år sedan. Men förändringarna är så mycket bredare. I områdena där Tostan arbetat får fler barn livsviktiga vaccinationer och registreras vid födseln, och föräldrar har större kunskap om barnsjukdomar vilket räddar många barns liv. Men framför allt har kvinnorna blivit mer medvetna om sina rättigheter. Med styrka och ett otroligt mod bryter de urgamla tabun och värderingar för att ändra beteenden som de inser är skadliga för hela samhället.

De tar mer av sin rättmätiga plats, talar öppet om olika problem som kvinnor lider av och har betydligt mer inflytande i beslut som tas i byn. Och de accepterar inte längre övergrepp som att bli utsatta av våld av deras män. Vilken social förändring!