Gå till innehållet
Laddar…

Undernäring – Afghanistans tysta katastrof

I skuggan av konflikten i Afghanistan kämpar mammor för att ge sina barn den näring de behöver. Trots det ökar antalet undernärda barn varje månad. UNICEF arbetar hårt för att ge svårt undernärda barn den behandling de behöver – var de än befinner sig.

I Afghanistan ökar nu undernäringen bland barn och kvinnor rejält på grund av att familjer tvingas fly sina hem under konflikten. Torka, den kommande vintern och covid-19-pandemin förvärrar situationen ytterligare.

Många barn är så undernärda att de inte orkar greppa ett utsträckt finger.

Hervé Ludovic De Lys, UNICEFs representant i Afghanistan

Antalet barn som lider av den mest extrema formen av undernäring – svår akut undernäring – är mycket hög: 9,5 procent. En siffra som fortsätter att stiga. Den senaste tiden har fyra av hundra barn diagnostiserats med svår akut undernäring varje månad, men mörkertalet är stort då inte alla barn ens får möjlighet att undersökas. 

Fatima, 10 månader, undersöks för akut undernäring på ett sjukhus i Kishim, Afghanistan. Svårt undernärda barn löper stor risk att dö och behöver snabb behandling och vård för att överleva.

Undernäring – en ond cirkel

Den omfattande undernäringen i Afghanistan är ett resultat av att barn inte har tillräckligt med mat och att de får fel näring. Till exempel ammas endast hälften av barnen under de första sex månaderna, ofta på grund av att mamman också är undernärd. När mammor inte får tillräckligt med näring skapas en ond cirkel – undernärda barn växer upp och blir undernärda mammor, generation efter generation.

Det här är en cykel som måste brytas. Tjänster som stöttar barns näring är en del av all statlig hälsovård i landet, men det finns områden som inte har möjlighet att ge barnen och mammorna den vård de behöver. Landets regering måste prioritera ökade insatser för barns hälsa och överlevnad.

Om den negativa trenden inte vänder snart riskerar en miljon barn under fem år i Afghanistan att drabbas av svår akut undernäring innan årets slut.

Enligt UNICEFs beräkningar

Vad gör UNICEF?

  • UNICEF stödjer hälsovården i 34 provinser i Afghanistan, för att ge barn, gravida och nyblivna mammor förebyggande vård och akut behandling mot undernäring. 
  • Vi arbetar för att öka leveransen av produkter mot undernäring, som näringsrik nötkräm, för att barn som är i akut behov av näring snabbt ska få den behandling de behöver – oavsett var i landet de befinner sig.
  • Vi ökar nu även vårt arbete med att förebygga att barn blir allvarligt undernärda, genom att förbättra amningspraxis och variationen i barns, flickors och kvinnors kost samt utbildar familjer i hur man tar bättre livsmedelsbeslut för sig själva och sina familjer.

På måndag är det Kanelbullens dag. Visste du att en kanelbulle för 25 kr motsvarar sju påsar nötkräm som räddar barn från undernäring? Var med och rädda barns liv i Afghanistans och i andra delar av världen:

Köp nötkräm

Brist på näringsrik mat hotar barns liv och utveckling

Världen misslyckas med att ge barn tillräcklig och näringsrik mat när de behöver det som mest: de två första åren i livet. Ingen förbättring för barns undernäring har skett det senaste årtiondet och situationen riskerar att bli värre under covid-19, visar UNICEFs nya näringsrapport.

Ariet, två år, äter favoritfrukten vattenmelon hemma i byn Kurshab, Kyrgyzstan. Brist på näringsrik mat under barns tidiga levnadsår kan få stora konsekvenser resten av livet.

Många barn under två år får inte den mat eller näring de behöver för att överleva och utvecklas, vilket kan leda till oåterkalleliga utvecklings­skador och dödsfall. Under en avgörande period i barns liv, när de börjar äta fast föda, får två av tre barn världen över inte de närings­ämnen de behöver. Det visar UNICEFs nya näringsrapport Fed to Fail? The crisis of children’s diets in early life.

Rapporten varnar för att ökande fattigdom, ojämlikheter, konflikter, klimatrelaterade katastrofer, ohälsosamma livsmedel och hälso­katastrofer som covid-19-pandemin, bidrar till den näringskris som drabbar världens yngsta befolkning. En näringskris som visat få tecken på förbättring de senaste tio åren.

Dåligt näringsintag under de två första levnadsåren kan skapa oåterkalleliga skador på barns växande kroppar och hjärnor, vilket påverkar deras skolgång, arbetsmöjligheter och framtidsutsikter. Även om vi har vetat det i flera år, har små framsteg uppnåtts för att ge barn näringsrik mat. Faktum är att den pågående covid-19-pandemin riskerar att göra situationen mycket värre.

Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef

Undernäring – mer komplext än brist på mat

Undernäring har många olika skepnader, som undervikt, näringsbrist, tillväxthämning, övervikt och fetma. De livshotande skadorna syns inte alltid utanpå, utan drabbar istället insidan av kroppen. Hårdast drabbas barn under två år, då kropp och hjärna utvecklas snabbt. Om barnen inte får tillräckligt med mat och viktiga näringsämnen som exempelvis finns i grönsaker, frukt, ägg, fisk och kött, riskerar deras hjärn­utveckling, inlärnings­förmåga och immun­försvar att påverkas resten av livet.

Enligt UNICEF är mer än hälften av de 23 miljoner barn som lider av undervikt yngre än två år. Bara en tredjedel av barnen mellan sex månader och två år får de näringsrika livsmedel de behöver för att utvecklas och växa bra. 

Det är oacceptabelt att så många barn förlorar sina liv eller hindras i utvecklingen på grund av olika former av undernäring. Världens länder måste göra allt för att de yngsta barnen inte glöms bort och hamnar efter i utvecklingen.

En mamma får stöd av sjuksköterskor på ett hälsocenter i San Pedro, Elfenbenskusten, för att ge sitt barn mat. I landet är vart femte barn underviktigt. UNICEF stöttar hälsocenter i arbetet för barnens hälsa, även under covid-19.

Familjer behöver stöd för tillräcklig och näringsrik mat

UNICEF är mycket bekymrade över att det inte har gjorts några framsteg när det gäller att förbättra barns mat- och näringsintag det senaste årtiondet, trots kraftig tillväxt i många länders ekonomier. Särskilt oroväckande är det att situationen för redan utsatta barn fortsätter att förvärras. I exempelvis Sydasien får enbart 19 procent av barnen mellan sex månader och två år den varierade mat de behöver.

Föräldrar vill ge sina barn den näringsrika mat de behöver för att utvecklas och växa, men de står inför enorma utmaningar – fattigdom, klimatförändringar, ohälsosamma livsmedel och nu covid-19-pandemin. Familjer behöver olika former av stöd från både offentliga och privata aktörer för att kunna ge sina barn tillräckligt med mat och rätt näring. Men i dagsläget har inget land den breda uppsättningen policys som krävs för att förbättra barns kosthållning, och länder världen över saknar möjlighet att göra näringsrika livsmedel tillgängliga och prisvärda.

Nurayim, tre år, ska snart äta en näringsrik måltid. Hennes familj undviker ohälsosam mat i största möjliga mån. Trots utmaningar orsakade av covid-19, konflikter och klimatförändringar är familjer över hela världen fast beslutna att ge sina barn den bästa starten i livet.

Framsteg är möjliga med rätt investeringar

Undernäring är komplext och lösningarna likaså. För att lyckas ge varje barn näringsrik, säker och prisvärd mat måste regeringar, givare, civilsamhälles­organisationer och andra aktörer samarbeta för att utveckla de livsmedelssystem, hälsosystem och sociala skyddssystem som barnen är beroende av. De här viktiga åtgärderna krävs:

  • Öka tillgängligheten och prisvärdheten för näringsrika livsmedel, som frukt, grönsaker, ägg, fisk och kött, genom att stimulera produktion, distribution och detaljhandel. Främja och underlätta val av hälsosamma alternativ vid inköp av livsmedel för barn, ungdomar och familjer.
  • Implementera nationella standarder och regelverk för att skydda barn i tidig ålder från processad och ohälsosam mat och dryck, och för att stoppa skadlig marknadsföring som riktar sig till barn och familjer.
  • Öka efterfrågan av näringsrika och säkra livsmedel genom att ge föräldrar och barn lättförståelig information i olika kommunikationskanaler.

Rapporten Fed to Fail? The crisis of children’s diets in early life lanseras inför FN:s toppmöte om livsmedelssystem den 23 september, med tydlig uppmaning om att världens länder måste prioritera investeringar som förhindrar alla former av undernäring. Framsteg är möjliga, men länder måste omedelbart agera och ta ansvar för barns hälsa, det är grunden för hälsosamma och produktiva samhällen i framtiden.

86 000 barn riskerar att dö av svår under­näring på Haiti

Antalet barn som lider av svår akut under­näring på Haiti riskerar att öka kraftigt under året. Samtidigt är bristen på resurser enorm och UNICEF vädjar nu om mer pengar för att kunna rädda barns liv, innan det är för sent.

Läget är akut för barnen på Haiti.

Barnen på Haiti lever under ett konstant hot från flera håll samtidigt. Brist på rent vatten, extrema väder­för­hållanden som orkaner på grund av klimat­föränd­ringar, ökande våldsam­heter, brist på till­gång till närings­behand­lingar – och inte minst, covid-19.

Avbrott inom vården på grund av pandemin ledde till att antalet barn som vacci­nerades förra året sjönk kraftigt. Det har bland annat lett till att fler drabbats av difteri och att risken ökat för mässlings­utbrott. Barn som inte fått vaccin mot vanliga sjuk­domar löper också högre risk att dö av under­näring.

Under det senaste året har antalet barn under fem år som lider av akut under­näring ökat med 61 procent på Haiti. 25 procent av befolk­ningen lider just nu akut brist på mat, och den kommande orkan­säsongen riskerar att för­värra situa­tionen ytter­ligare.

– Svår akut under­näring kan och ska behandlas för att rädda barns liv, säger Jean Gough, regionchef för UNICEF i Latin­amerika och Karibien. Vi kan inte titta bort och ignorera en av de mest under­finan­sierade kriserna i regionen. Om vi inte får in mer pengar nu under de kommande veckorna, kommer den liv­räddande behand­ling vi ger mot under­näring att upphöra och barn riskerar att dö.

UNICEF har som mål att hjälpa 1,5 miljoner människor, varav 700 000 barn, på Haiti under 2021. Situa­tionen är svår och har för­värrats av pandemin. Men för att möta behoven behövs mer resurser. Än så länge är den humani­tära krisen nästan helt ofinan­sierad. 

– Vi måste se till att före­bygga under­näring innan den är ett faktum, säger Jean Gough. Genom att stötta familjers till­gång till vård, stärka för­troendet för vaccina­tioner och ge människor möjlig­het att få närings­hjälp varje dag.

Det är hoppfullt att se föräldrar vaccinera sina barn på vårdcentralerna. Välnärda, friska och vaccinerade barn klarar sig bättre i skolan och blir mer produktiva vuxna. För att bygga Haitis framtid på lång sikt måste vi stoppa den kroniska undernäringen idag.

Jean Gough, regionchef för UNICEF i Latinamerika och Karibien

Genom att leverera närings­produkter och medi­ciner såg UNICEF till­sammans med partners till att över 33 300 akut under­närda barn i Haiti fick behand­ling under 2020. Men i juni 2021 kommer närings­produk­terna att ta slut om inte mer resurser kommer in, och tusen­tals barn kommer att gå miste om liv­räddande hjälp. 

Du kan hjälpa till, ge en gåva till vårt katastrof­arbete idag så är du med och räddar barns liv:

Jag vill hjälpa barnen

Vaccin mot covid-19 ska få vården på fötter igen

Nedstängningar för att stoppa pandemin har lett till fruktansvärda konsekvenser i världens mest sårbara länder. I februari i år hade cirka 2,5 miljoner människor dött i covid-19. Samtidigt har minst lika många dött på grund av restriktionerna, främst barn och unga, visar statistik från FN. Därför måste vi se till att hela världen får vaccin.

Covidvaccin till världen

Hälsoarbetare i Lalitpur, Nepal, hjälper till att stötta barns immunförsvar genom att erbjuda vitamin A och avmaskningstabletter. Samtidigt som vi bekämpar coronapandemin måste grundläggande sjukvård för barn fortsätta. De stora avbrotten inom vård- och hälsoinsatser, samt kraftigt ökande fattigdom, är de största hoten mot barnen i pandemins spår.

Majoriteten av dödsfallen i covid-19 har varit äldre personer i rika länder, medan de flesta som dött i spåren av restriktionerna har varit barn och unga människor i fattigare delar av världen.

Restriktioner och omställningar av vården för att hantera pandemin, har lett till katastrofala konsekvenser för världens mest utsatta.

Kvinnor har dött i barnsäng och nyfödda bebisar har dött på förlossningsdagen eller under sin första månad i livet. Barn har dött i lunginflammation, diarré och malaria – för att de är undernärda eller inte har fått det skyddande vaccin de behöver mot dödliga sjukdomar. 

Enorma avbrott inom vården hotar barns liv

De stora avbrotten inom vård- och hälsoinsatser, samt kraftigt ökande fattigdom, är de största hoten mot barnen i pandemins spår. Vi måste agera nu för att få vården på fötter igen och vända en katastrofal trend för barns liv och utveckling.

  • Prognoser från november 2020 visar att 6-7 miljoner fler barn under fem år riskerar att drabbas av livshotande undernäring, och att 10 000 fler barn per månad kan komma att dö. 
  • Rapporter från början av pandemin visade att hundratals miljoner barn inte får vaccin mot farliga sjuk­domar på grund av isolering, social distansering och minskad till­gång till vaccinations­tjänster, då sjuk­vården tvingas lägga om sitt arbete för att agera på utbrottet av corona­viruset. Barn riskerar att dö i mässling och polio – sjukdomar som går att förebygga.

Vi kan inte låta vår kamp mot en sjukdom göra att vi förlorar kampen mot andra.

Vaccin räddar liv

Vaccinationer räknas som en av de största hälsoframgångarna i världshistorien, och varje år räddar vaccin miljontals liv. Tack vare vaccin har de flesta av oss i vår del av världen haft turen att växa upp utan att behöva se familjemedlemmar och vänner bli sjuka och dö i mässling eller polio. 

Men pandemin har visat oss vad vi riskerar när vi inte har skydd av vaccin. Under det senaste året har barn gått miste om livräddande och förebyggande vårdinsatser, på grund av att vi saknat vaccin mot en sjukdom som drabbat hela världen. 

Idag är vaccin mot covid-19 vårt bästa hopp för att få stopp på pandemin, så att vi kan återuppbygga en bättre och tryggare värld för alla barn. Men det krävs solidaritet och samarbete – att vi alla, länder världen över, ser till att de mest utsatta får vaccin oavsett var de än bor.

Ramatu Zakari, sjuksköterska på förlossningsavdelningen vid Manhiyasjukhuset i Ghana, får sin första dos vaccin mot covid-19. Genom att se till att vårdpersonal som Ramatu får vaccin kan vi säkerställa att fler bebisar och mammor får en trygg förlossning.

Vad gör UNICEF?

UNICEF arbetar hårt för att se till att corona­pandemin inte blir en bestående kris för barn. Att se till att inga länder hamnar utanför när det gäller att få tillgång till vaccin mot covid-19, är en del av det arbetet.

Vårdpersonal över hela världen riskerar sin egen hälsa för att skydda barn och familjer från covid-19 och andra sjukdomar. Nu måste vi göra allt vi kan för att skydda dem, så att vården kan hållas igång och barns liv kan räddas.

Barn behöver vaccineras mot mässling, stelkramp och andra dödliga sjukdomar. När de blir sjuka i lunginflammation behöver de antibiotika och syrgas för att inte dö. Undernärda barn behöver att näringsprogram kommer igång igen för att överleva. 

Genom att se till att världen får vaccin kan vi ge livsviktig vård en nystart, ge bebisar och mammor en trygg förlossning, mätta hungriga magar och rädda undernärda barns liv.

Innan året är slut ska vi leverera två miljarder doser vaccin mot covid-19 till utsatta och prioriterade grupper, som hälsoarbetare, genom det globala vaccinsamarbetet Covax.

Läs mer om vårt arbete och om hur du kan vara med och hjälpa till:

Covidvaccin till världen

Tillsammans skriver vi historia. Pandemin är inte över förrän den är över, överallt.

Swisha din lunch – för alla barn

Vid den här tiden för ett år sedan kom meddelandet: alla som kan bör sitta hemma och arbeta. Med anledning av att det nu gått ett år av hemarbete, uppmanar vi alla som känner igen sig att swisha priset av en lunch till förmån för alla barn.

Swisha en lunch

Tillsammans har vi det senaste året följt råden för att minska smittan av covid-19, pandemin som tagit världen i sitt grepp. Vi som har haft möjlighet har suttit hemma och jobbat – vid skrivbord, matbord och vardags­rums­bord. Vi har druckit kaffe, haft digitala möten, och ätit lunch. Vi har gjort allt som vi brukar syssel­sätta oss med under vår arbetstid, fast i hemmet.

Missade uteluncher kan bli livsviktig näring till utsatta barn

Runtom i landet har det säkerligen sparats in en slant på biljetter till kollektivtrafiken, och uteluncherna med kollegorna har lyst med sin frånvaro. Med anledning av ett år av hemarbete, uppmanar vi nu alla som känner igen sig, att swisha priset av en lunch till förmån för alla barn.

Pandemin och dess konsekvenser har bland annat lett till att livsviktiga näringsprogram för undernärda barn har satts på paus, och att miljontals barn går miste om näringsrika skolmåltider när skolor håller stängt. Genom att swisha din lunch kan du vara med och rädda barns liv.

Amani, 1 år, från Jemen, får näringsrik nötkräm mot undernäring.

Visste du att…
En lunch för 100 kronor räcker exempelvis till 29 påsar nötkräm mot undernäring. Endast tre påsar nötkräm om dagen kan vara allt som krävs för att rädda livet på ett undernärt barn.

Gör så här:
Swisha summan av din lunch genom att klicka på knappen nedan. Då är du med och bidrar till en bättre värld för alla barn. Varmt tack!

Swisha min lunch

Dela gärna i dina sociala medier och uppmana fler att swisha sin lunch för alla barn. Använd hashtag #swisharminlunch och tagga @unicefsverige.

Var 5:e sekund dör ett barn – låt oss aldrig vänja oss vid det

Antalet dödsfall bland barn har minskat med 44 procent sedan 1990. Ändå dör i snitt ett barn var femte sekund. De stora störningar som coronapandemin orsakat inom vården, riskerar nu att radera årtionden av framsteg. Att barn dör av orsaker som kan förebyggas är oacceptabelt. Hjälp oss att ändra på det.

Bli månadsgivare

Randy Hernández Estrada, 6 månader, får behandling mot lunginflammation i Guatemala. Många barn dör fortfarande av sjukdomar som som vi idag med enkla medel kan förebygga. Luftvägsinfektioner som lunginflammation samt diarré och malaria utgör de vanligaste dödsorsakerna för barn under fem år. Foto: © UNICEF/Willocq

Varje dag dör 18 000 barn världen över. De flesta av dessa dödsfall går att förhindra. Många dör av infektions­sjukdomar som går att förebygga, som lunginflammation, diarré och malaria. Undernäring och brist på rent vatten och sanitet bidrar också till dödsfallen.

Många dör också av komplikationer vid förlossningar, på grund av brist på nödvändig utrustning och utbildad personal. Och i de länder med högst barnadödlighet har bara hälften av barnen ett fullgott skydd mot de vanligaste barn­sjukdomarna.

Zuka, tre månader, får livsviktigt vaccin i Aleppo, Syrien. Trots begränsningarna på grund av pandemin lyckades UNICEF tillsammans med partners genomföra en femdagars vaccinationskampanj med målet att nå över 99 000 barn under fem år, som missat grundläggande vaccinationer på grund av konflikten i Syrien. Vaccin är en av de insatser som räddat miljontals barns liv de senaste årtiondena. Foto: © UNICEF/Chnkdji

Den största krisen för barn sedan andra världskriget

På grund av coronapandemin, och de störningar som den orsakat i barn- och mödrahälsovården, riskerar vi nu den största krisen för barns överlevnad sedan andra världskriget. Årtionden av framsteg i kampen mot barnadödlighet riskerar att utraderas.

Fram till i februari i år har cirka 2,5 miljoner människor dött i covid-19. Men minst lika många har dött på grund av restriktionerna sedan mars 2020, visar den senaste statistiken från FN. Majoriteten av dödsfallen i covid-19 har varit äldre personer i rika länder, medan de flesta som dött i spåren av restriktionerna har varit unga människor i fattigare delar av världen.

De här dödsfallen i fattiga länder som vi ser, det är kvinnor som har dött i barnsäng, det är nyfödda som har dött på förlossningsdagen eller första månaden, det är barn som dött i lunginflammation, diarré och malaria för att de är hungriga, undernärda eller inte blivit vaccinerade.

Stefan Swartling Peterson, hälsospecialist vid UNICEF och professor i global omställning för hälsa vid Karolinska institutet

Moheb, sju månader, får näringsrik nötkräm av sin mamma vid ett sjukhus i Sana’a, Jemen. Moheb har hämtat sig bra från svår undernäring och kommer snart att bli utskriven. Men han är långt ifrån ensam om att behöva den här livsviktiga hjälpen. Foto: © UNICEF/Alghabri

Vad gör UNICEF?

  • Vi arbetar långsiktigt och brett med barns alla problem och rättigheter – på alla nivåer i samhället.
  • UNICEF räddar barns liv genom att se till att mammor och bebisar får bra vård före och efter förlossningen. Vi utbildar om vikten av att barn får rätt näring, och stöttar regeringar för att system ska finnas på plats som hjälper de allra mest utsatta familjerna.
  • Vi levererar livräddande produkter och ser bland annat till att det finns rent vatten i katastrofer, där det är extra svårt för barn att få en bra start i livet.
  • UNICEF är också världsledande när det gäller vaccinering av barn, och världens största inköpare av vaccin. Under 2019 försåg vi runt 100 länder med 2,6 miljarder doser vaccin och 690 miljoner sprutor, som uppskattningsvis nådde 45 procent av världens barn.
  • Nu under pandemin har vi fått uppdraget att upphandla och nå ut med vaccin mot covid-19 till låg- och medelinkomstländer världen över. Genom att vaccinera hälso­arbetare ser vi till att de kan återgå till sitt arbete med att ge barn och mammor den livsviktiga vård de behöver.

Att barn dör av orsaker som går att förhindra är oacceptabelt, och det behöver inte vara så. Med din hjälp kan fler barn kan få den trygga start i livet de har rätt till. Bli Världsförälder nu så är du med och räddar liv – varje dag, året om.

Bli Världsförälder

Som Världsförälder ger du pengar varje månad och kan under ett år exempelvis bidra till:

  • Skolpaket som kan ge 250 barn en framtid
  • 13 000 vattenreningstabletter som ger barn rent vatten att dricka
  • 310 doser mässlingsvaccin som ger livsviktigt skydd

Så hjälper UNICEF barnen i Jemen

Efter nästan sex år av konflikt är Jemen världens största huma­ni­tära kris, och en av de värsta platserna att leva på för ett barn. UNICEF finns där och arbetar för att rädda barns liv, hjälpa dem komma över krigets trauman och ge dem en möjlig­het att få leka och lära sig igen.

Moheb, sju månader, får näringsrik nötkräm av sin mamma vid ett sjukhus i Sana’a, Jemen. Moheb har hämtat sig bra från svår undernäring och kommer snart att bli utskriven. Men han är långt ifrån ensam om att behöva den här livsviktiga hjälpen. Foto: © UNICEF/Alghabri

Hjälp barnen i Jemen

80 procent av befolkningen i Jemen, 24 miljoner människor, behöver akut humanitär hjälp. Ungefär hälften är barn.

En ny rapport från UNICEF, Världs­hälso­orga­nisa­tionen (WHO), WFP (FN:s livs­medels­­program) och FAO (FN:s liv­s­medels- och jord­bruks­­orga­­nisa­­tion) visar att vartannat barn under fem år i Jemen beräknas lida av akut under­näring under 2021.

Akut undernäring bland små barn och mammor har ökat för varje år som gått sedan konflikten startade i mars 2015, och det här är bland de högsta nivåerna som någonsin upp­mätts. Nära 2,3 miljoner barn under fem år beräknas lida av akut under­näring 2021, varav 400 000 uppskattas bli så svårt akut under­närda att de kan att dö om de inte får behandling.

En åttaårig flicka vid namn Zahra bad UNICEF och läkarteamet att låta henne lämna sjukhuset där hon vårdades. Hon förklarade att hennes pappa inte har råd med både mat och hennes vårdkostnader. Det är inget ett barn ska behöva tänka på, och inget val en förälder ska behöva göra.

Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef

Så här jobbar UNICEF för att hjälpa barnen och deras familjer

Sjukvård och näring
Jemen är ett av de länder i världen där nivån av under­näring är som allra högst. UNICEF har länge varnat för att landet står på gränsen till en full­ständig matkris.

Undernäring skadar ett barns fysiska och kogni­tiva utveck­ling, särskilt under de första två åren av livet. Till stor del blir skadorna oåter­kalle­liga, något som leder till ett liv med sjuk­domar, fattig­dom och ojäm­likhet.

Att förebygga under­näring och dess förödande konse­kvenser börjar med god mödra­hälsa och vård. Men omkring 1,2 miljoner gravida och ammande kvinnor i Jemen beräknas lida av akut under­näring under 2021. Något som får svåra och lång­siktiga konse­kvenser för både kvinnorna och deras barn.

En flicka får sin överarm mätt för att undersöka om hon är undernärd. Den röda zonen visar att omkretsen är under 11,5 cm, vilket signalerar en mycket allvarlig undernäring.

Tillsammans med partners arbetar UNICEF med lokala hälso­arbetare för att under­söka och behandla under­närda barn. Vi levererar också närings- och vård­produkter samt utrustning.

Under 2021 arbetar vi också för att stärka vården för gravida och nyfödda, och se till att barn får vaccin mot polio och mässling. Vi ser också till att barn som utsatts för våld och trauman får psykosocialt stöd och hjälp.

Oftast är det döttrarna som ansvarar för att hämta familjens vatten. En flicka tar en liten paus på vägen, i ett flyktingläger i Aden.

Vatten, sanitet och hygien
Risken för utbrott av kolera och diarré­sjuk­domar är konstant hög i Jemen. UNICEF har trappat upp sina insatser, och bland annat stärker vi lokala vatten­system och tar hand om regn­vatten. Vi kämpar också för att stoppa sprid­ningen av covid-19.

Under 2021 är målet att nå 6,8 miljoner människor med rent vatten för att barn och deras familjer ska kunna dricka, tvätta sig och laga mat.

5,9 miljoner människor ska också få tvål och andra hygien­produkter – samt informa­tion om hur man skyddar sig – för att minska sprid­ningen av kolera, covid-19 och andra smitt­samma sjuk­domar.

På flykt från sitt hem i Taiz, har tolvårige Azmi fått möjlighet att fortsätta sin utbildning i Aden, med stöd av UNICEF.

Utbildning
Samtidigt som den humani­tära situa­tionen förvärras i Jemen står minst två miljoner barn utanför skolan. Det är avgörande att de får möjlig­het till utbildning igen, så att både barnen och landet kan få en bättre framtid.

UNICEF reparerar skadade skol­bygg­nader och sätter upp till­fälliga skolor där barn kan åter­uppta sin utbild­ning. Vi ser också till att lärare, som inte fått lön på flera år, får kontant­bidrag och skol­material för att kunna ge barnen bästa möjliga förut­sätt­ningar.

Under 2021 är målet att 850 000 barn i Jemen ska få möjlighet till någon form av utbildning.

En familj från Amran äter lunch. Maten har de köpt med hjälp av kontantbidraget de fått via ett program som UNICEF har etablerat.

Kontantbidrag
För att förebygga ekonomisk kollaps och hjälpa familjer som kämpar för sin över­levnad etablerade UNICEF ett katastrof­program för kontant­bidrag i Jemen 2017. Programmet ger utsatta familjer möjlig­het att priori­tera sina mest akuta behov, så som att köpa mat, medicin och varma kläder till sina barn.

Men mer hjälp behövs

Barnen i Jemen är inte bara siffror på ett papper – det handlar om miljon­tals indi­viduella tragedier. Miljon­tals barns framtid som riskerar att gå om intet.

Du kan hjälpa till. Ge en gåva idag och kämpa för barnen i Jemen.

Hjälp barnen i Jemen

Inget barn väljer att födas i en krigszon, och inget barn ska behöva dö av orsaker som går att förhindra.

Miljontals barn riskerar under­näring på grund av missade skol­måltider

Sedan skolor stängt på grund av corona­pandemin har mer än 39 miljarder skol­luncher gått om intet världen över. Det betyder att miljon­tals barn förlorat sitt enda närings­rika mål mat om dagen, säger UNICEF och FN:s livs­medels­program (WFP) i ny rapport.

Skolstängningar på grund av coronapandemin har lett till att miljontals barn gått miste om livsviktiga skolmåltider.

Rapporten COVID-19: Missing More Than a Classroom visar att mer än 370 miljoner barn världen över har missat i genom­snitt 40 procent av sina skol­luncher – för många en livs­viktig källa till näring – sedan skolor stängt på grund av covid-19.

– Trots tydliga bevis på att skolor inte är någon huvud­saklig plats för smitt­spridning av covid-19, har miljon­tals barn tvingats se sina skolor stänga världen över. Barn som är helt beroende av skolan för att få mat förlorar inte enbart sin utbild­ning, utan även en viktig källa till näring, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef. Samtidigt som vi väntar på att vaccin mot covid-19 ska nå fram, måste vi priori­tera att öppna skolorna igen och se till att det kan ske på ett så säkert sätt som möjligt.

Under pandemin har till­gången till olika typer av närings­program, så som skol­måltider och behandlings­program mot under­näring, minskat med 30 procent i låg- och medel­inkomst­länder. I vissa länder, under total ned­stäng­ning, har alla program för mat i skolorna ställts in.

Att gå miste om näringsrika skolmåltider hotar miljontals utsatta barns framtid. För många är skolmaten den enda mat de får på hela dagen.

David Beasley, verkställande direktör för WFP, FN:s livsmedelsprogram

Det uppskattas att 24 miljoner barn nu riskerar att hoppa av skolan på grund av pandemin, något som skulle innebära ett stort bakslag för de framsteg som gjorts de senaste årtiondena för att få fler barn att gå i skolan. Genom att mat erbjuds i skolan kan många av de mest utsatta barnen uppmuntras att komma tillbaka till skolbänken.

Särskilt för flickor, och barn från de mest utsatta och marginali­serade områdena, är skol­maten en stark driv­kraft för att åter­vända till skolan när restrik­tioner lyfts. Ju längre barn står utanför skolan desto större är risken att de aldrig åter­vänder, för flickor ökar risken för bland annat tidiga äktenskap.

UNICEF och WFP upp­manar nu rege­ringar världen över att priori­tera skolorna, öppna dem igen på ett säkert sätt (genom att bland annat se till att det finns rent vatten och tvål), och se till att barn får den närings­rika skolmat som de behöver.

Coronapandemins konse­kvenser har drabbat barn världen över skonings­löst. Du kan hjälpa till, ge en gåva idag:

Stoppa coronaviruset

Undernäringen ökar dramatiskt bland barn i Jemen

Allt fler barn under fem år är nu akut under­närda i Jemen. På vissa platser är antalet det högsta som någonsin regi­strerats – över en halv miljon fall i södra delen av landet, varnar UNICEF och andra FN-orga­nisa­tioner. Läget är mer än akut, och omvärlden måste agera nu om vi ska hinna rädda barns liv.

Hjälp barnen i Jemen

Hoda, två år, undersöks för undernäring i Hajjah, Jemen. Allt fler barn under fem år är nu akut undernärda i landet.

Siffrorna kommer från en ny analys om matsäkerhet gjord av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), tillsammans med UNICEF, FN:s livsmedelsprogram (WFP) och andra partners.

Bara under 2020 har antalet akut undernärda barn i södra Jemen ökat med nära tio procent. Antalet svårt akut undernärda barn har ökat ännu mer, med 15,5 procent under året. Det innebär att minst 98 000 barn under fem år riskerar att dö om de inte snabbt får hjälp.

Situationen för barnen i Jemen är obeskrivlig

En fruktansvärd kombination av utdragen konflikt, ekonomiska svårigheter, fattigdom, undernäring och nu också covid-19 gör Jemen till en av de absolut värsta platserna i världen för ett barn att leva på. Det är svårt att få tillgång till sjukvård, stor brist på rent vatten och många barn får inte det livsviktiga vaccin de behöver.

I de värst drabbade områdena är ungefär vart femte barn akut undernärt. I Hodeidah-området är det fler än vart fjärde.

Minst en kvarts miljon gravida eller ammande kvinnor är också i stort behov av behandling mot undernäring. Experter varnar att det antagligen är ännu fler eftersom faktorerna som orsakar undernäring har förvärrats under 2020.

Moheb, sju månader, har fått behandling och är nu frisk från undernäring. Men minst 98 000 barn under fem år i Jemen riskerar att dö om de inte snabbt får hjälp.

Det går åt fel håll

Jemen har länge haft bland de högsta nivåerna av undernäring i världen. Tidigare har humanitära insatser för att behandla och förebygga undernäringen lyckats förhindra att situationen blivit ännu värre.

Men under 2020 har det gått åt fel håll. Eskalerande konflikt, försämrad ekonomi och coronapandemin har inneburit katastrof på katastrof för en redan utmattad befolkning. Brist på pengar har också gjort att många hjälpinsatser inom mat och vatten har avbrutits.

Datan för de norra delarna av Jemen håller fortfarande på att analyseras, men situationen där beräknas vara lika oroande.

Vi har varnat sedan juli för att Jemen är på väg mot en fruktansvärd matkris. Om kriget inte tar slut nu riskerar vi att förlora en hel generation barn.

Lise Grande, humanitär koordinator i Jemen

– Under de senaste två åren har vi lyckats bromsa den värsta svältkatastrofen under en generation. Vi har genomfört en enorm mängd humanitära hjälpinsatser och samarbetat med myndigheter för att stabilisera situationen. Men nu, när befolkningen behöver oss som mest, kan vi inte göra det som krävs eftersom vi saknar resurser, säger Lisa Grande, humanitär koordinator i Jemen. 

Akut undernäring går att behandla

Världen har en möjlighet, och en skyldighet, att agera snabbt för att rädda livet på de mest utsatta barnen i Jemen. Akut undernäring går att behandla, men det behövs resurser nu – innan det är för sent.

UNICEF och andra FN-organisationer och partners på plats i Jemen gör allt vi kan för att rädda liv och förhindra att situationen blir ännu värre. Men för att kunna trappa upp näringsinsatserna, se till att barnen och deras familjer har tillgång till rent vatten och sanitet, vård och vaccinationer, behövs mer pengar – nu. 

Det är dags att agera. Ge en gåva idag så är du med och kämpar för barnen i Jemen. Inget barn ska behöva dö av orsaker som kan förhindras, du kan rädda liv:

Jag vill hjälpa barnen i Jemen

Pandemins konse­kvenser skadar barn mer än själva sjuk­domen

6,7 miljoner barn riskerar att bli allvarligt undernärda på grund av corona­pandemins konse­kvenser varnar UNICEF. Det betyder att 10 000 fler barn riskerar att dö varje månad innan året är slut. Och det är bara toppen av isberget om inte stora insatser görs nu.

Jubil, 2 år, hämtar sig från svår akut undernäring vid ett näringscenter i flyktinglägret Kutupalong, i Bangladesh. På grund av coronapandemin hotas nu den här typen av livräddande hjälp till undernärda barn, och många barn riskerar att dö.

Redan före corona­pandemin led 47 miljoner barn världen över av wasting, det vill säga under­vikt på grund av under­näring – ett livs­hotande till­stånd. Men utan snabba insatser riskerar nu antalet att öka till nära 54 miljoner. Orsaken till ökningen är de socio­ekonomiska effekterna av corona­pandemin.

Enligt en analys publicerad i The Lancet lever 80 procent av barnen som riskerar att drabbas i Afrika, söder om Sahara, och i södra Asien – varav över hälften i södra Asien.

– En ökande fattig­dom bland hus­håll och störningar i livs­medels­försörj­ningen, i kombi­nation med avbrutna närings­program, har lett till att barn får sämre till­gång till mat och att under­näringen kommer att stiga, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

Det blir allt tydligare att pandemins konsekvenser skadar barn mer än själva sjukdomen.

Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

Rapporter från UNICEF under början av pandemin visar på en minskning med omkring 30 procent bland de liv­räddande närings­insatserna som görs runt om i världen.

  • I vissa länder har insatserna minskat med 75-100 procent under ned­stäng­­ningarna.
  • Över 250 miljoner barn världen över går miste om A-vitamin­tillskott (tillskott av vitamin A motverkar både barnblindhet och minskar dödsfallen av diarré).
  • Hundratals miljoner barn får inte vaccin mot farliga sjuk­domar på grund av isolering, social distansering och minskad till­gång till vaccinations­tjänster, då sjuk­vården tvingas lägga om sitt arbete för att agera på utbrottet av corona­viruset.

Aissata, sex månader, äter näringsrik nötkräm i sitt hem i Mopti i centrala Mali. Tidigare var hon så svårt undernärd att hon slutade röra sig. ”Jag var helt förtvivlad,” berättar hennes pappa Boureima, ”jag förberedde mig mentalt på att förlora mitt barn.” Idag mår Aissata bättre igen, tack vare UNICEFs näringsprogram som hon fått ta del av. Den här typen av näringsinsatser är direkt livräddande och måste fortgå.

UNICEF, FN:s livs­medels- och jord­bruks­orga­nisa­tion (FAO), FN:s livs­medels­progam (WFP) och Världs­hälso­orga­nisa­tionen (WHO) kommenterar rapporten i The Lancet och varnar för konse­kvenserna om inte stora insatser görs nu för att skydda barns rättig­heter. Läget är akut och mer pengar behövs snabbt till insatser för att minska effek­terna av pandemin och rädda barns liv. Det är kritiskt viktigt att:

  • Skydda tillgången på närings­rik mat genom att se livs­medels­sektorn som en hörn­sten i arbetet mot corona­pandemin.
  • Investera i stöd­insatser för näring till barn och mammor.
  • Trappa upp insatserna för att snabbt kunna identi­fiera och behandla under­närda barn.
  • Se till att barn kan fortsätta få närings­rik mat i skolan, genom att till exempel nå utsatta barn med hem­leve­ranser eller kuponger även när skolorna är stängda.
  • Öka det sociala skyddet bland de fattigaste och mest utsatta hus­hållen för att stötta till­gången till närings­rik mat och andra livs­viktiga tjänster.

Barnen får inte bli pandemins glömda offer. Vi måste kunna tänka både kort- och långsiktigt samtidigt för att skapa en ljusare framtid för barn och unga.

Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

UNICEF arbetar hårt för att se till att corona­pandemin inte blir en bestående kris för barn. Sam­hällen och länder måste sam­arbeta över gränserna för att bygga upp en bättre värld för barnen. Våra system och regel­verk måste skydda barn och deras familjer alltid, inte bara under en kris. Det är nu vi gör grund­arbetet, till­sammans, för en bättre framtid.

Ge en gåva idag så är du med och kämpar för att stoppa sprid­ningen av corona­viruset och mildra dess negativa konsekvenser på barns framtid:

Jag vill hjälpa

”Det är en fråga om liv eller död”

Janne Andersson, förbundskapten för Sveriges herrlandslag i fotboll, reste till Botswana tillsammans med UNICEF i februari. Undernäringen i landet är utbredd, mycket på grund av svåra torrperioder då bristen på mat är stor. Janne träffade bland annat mamman Bena och hennes dotter Onalethata, två år, som lider av svår akut undernäring.

I Botswana är fattigdomen omfattande och arbetslösheten hög, särskilt på landsbygden. Var femte invånare lever under den nationella fattigdoms­gränsen. Landet lider av svåra torrperioder, och med klimat­förändringarna drabbas barnen ännu hårdare, eftersom bristen på mat blir ännu större.

Undernäring är ett utbrett problem och för barn under fem år kan konsekvenserna bli livshotande.

Det här är verkligen viktigt, och det är på riktigt. Det är en fråga om liv eller död, ingenting annat. Vi måste hjälpa till.

Janne Andersson

Janne besökte byn Keng, som ligger utanför huvudstaden Gaborone. Där träffade han en familj som består av mamma Bena, 31 år, och hennes sju barn i åldrarna från tre månader till 15 år. Bena är arbetslös, som många andra i byn. Familjen bor i ett hus med endast ett rum, där de både äter och sover.

– Det är ju helt obegripligt. Att man kan leva på det här sättet. Det finns ju ingenting, det finns inte ens det mest grundläggande som man behöver som människa, säger Janne.

Benas största problem är att inte kunna ge sina barn mat. Hennes äldsta dotter går i högstadiet och bor på internat. De tre som går i skolan i byn får lunch där, men det blir ofta dygnets enda måltid.

Ibland lyckas Bena hitta lite mat, ibland får hon hjälp av en granne – dessa dagar är bra dagar. Men helgerna är alltid mycket svåra, då måste Bena se till att alla sex barn i alla fall får ett mål mat om dagen.

Janne i samtal med Bena. ”Det gör ont. Det gör verkligen ont. Barn kan inte leva utan mat”, säger hon. På bilden syns också Mogomotsi, 13 år, Gaulefufa, 11 år, Cynthia, 9 år, Dominic, 5 år, Onalethata, 2 år och Ovateng, 3 månader.

Janne fick följa med Bena och hennes tvååriga dotter Onalethata till hälso­kliniken i Keng, dit barn under fem år får komma en gång i månaden och undersökas för undernäring. För att så tidigt som möjligt kunna upptäcka och åtgärda undernäring är det viktigt att ha koll på att barnen växer och utvecklas som de ska.

Under den månatliga kontrollen tittar sjukvårdspersonalen på vikt och längd kopplat till barnets ålder, för att kunna avgöra graden av under­näring.

Genom att mäta överarmen kan man enkelt se om ett barn lider av undernäring. Här undersöks Onalethata.

Att satsa på rutinmässiga hälsokontroller är ett effektivt sätt att förebygga undernäring. Om kontrollen visar på undernäring görs en plan för behandling för att se till att barnet varje dag får mat på kliniken, till dess att barnet inte längre lider av undernäring.

Med hjälp av den rutinmässiga kontrollen fick Bena reda på att Onalethata lider av svår akut undernäring. Hon påbörjade omedelbart sin behandling och får numera mat på hälsokliniken två gånger om dagen.

Tack vare den näringsbehandling som Onalethata får kommer hon att få den energi och de vitaminer och mineraler som hon behöver för att bli stark igen.

Vad gör UNICEF?

UNICEF samarbetar med regeringen i Botswana för att stärka hälsosystemen, kvalitén på vården och samarbetet mellan sektorerna. Vi arbetar med människor på alla nivåer, för att hitta långsiktiga lösningar på de underliggande problemen som orsakar undernäring hos barnen.

Vi stöttar hälsokliniker, likt den Onalethata får sin livsviktiga behandling på, med bland annat:

  • Instrument för att väga och mäta barnen.
  • Näringsrik nötkräm mot undernäring, som innehåller livsviktiga vitaminer och mineraler och gör att barnen går upp i vikt.
  • Vätskeersättning, som botar uttorkning snabbt och effektivt.
  • Utbildning av personal för att säkerställa att barnen får den vård de behöver. 

Se hela reportaget med Janne, och mycket mer, i ”Världens viktigaste kväll – och roligaste” ikväll kl. 20.00 i TV4.

För att hjälpa fler barn som Onalethata behövs mer resurser. Du kan hjälpa till:

Bli världsförälder idag

Näringsfattig kost skadar barns hälsa

Idag lider ett alarmerande högt antal barn i världen av undernäring eller övervikt. I en ny rapport visar UNICEF på undernäringens komplexitet – det gäller inte enbart att ge barn tillräckligt med mat, utan framför allt att ge dem mat som är näringsrik nog.

På grund av bland annat fattigdom, klimatförändringar, urbanisering och ohälsosamma matvanor lider ett av tre barn – hela 200 miljoner – av undernäring eller övervikt i världen. Det är en alarmerande siffra som visar att det behövs ett nytt sätt att se på frågan om undernäring.

Undernäring kan yttra sig på olika sätt: dels som akut undernäring orsakad av matbrist, dels som dold hunger orsakad av brist på viktiga näringsämnen, men även som övervikt. Det handlar alltså inte enbart om att ge barn tillräckligt med mat, utan om att ge dem tillräckligt med näringsrik mat.

Wel Wel, 13 månader, får näringsrik gröt av sin mamma i en av UNICEFs stödgrupper, som syftar till att förebygga undernäring genom att erbjuda mammor kurser i bland annat kost och hygien.

Många av de barn som riskerar att dö på grund av undernäring visar inte några yttre tecken på svält. De livshotande skadorna drabbar istället insidan av kroppen, framför allt hjärnan. Hela två av tre barn under två år lever idag på en bristfällig och näringsfattig kost, som utsätter dem för försämrad hjärnutveckling, svag inlärningsförmåga och lågt immun­försvar med ökad risk för infektioner och livshotande sjukdomar.

Fattigdom är grunden till att många familjer på landsbygden inte har tillgång till vatten, bördig jord och grödor för att odla den mat de behöver. I städer är det många som inte har råd att köpa mat, plus att utbudet av näringsrika livsmedel är begränsat. Det har bland annat lett till att:

  • 340 miljoner barn lider av brist på viktiga vitaminer och näringsämnen
  • 149 miljoner barn under fem år är hämmade i sin utveckling
  • 50 miljoner barn under fem år är underviktiga
  • 40 miljoner barn under fem år är överviktiga eller lider av fetma

Det är oacceptabelt att hundratals miljoner barn tvingas leva på en kost som gör att deras hjärnor och kroppar inte utvecklas som de ska.

Regeringar, företag och samhällsaktörer måste ta ansvar för att barn ska få tillräckligt med näringsrik mat för att växa och utvecklas på bästa sätt. Barns hälsa är grunden till hälsosamma och produktiva samhällen.

Läs mer i UNICEFs årliga rapport The State of the World’s Children

En flicka äter näringsrik lunch i Chuquibamba, Peru.

”Man känner sig helt vanmäktig inför deras situation”

Madagaskar är ett land som ofta kopplas ihop med fantastiska naturupplevelser. Men vad som sällan nämns är att majoriteten av befolkningen lever i extrem fattigdom. Konstnären Lars Lerin och hans man Manoel ”Junior” Marques besökte nyligen landet tillsammans med UNICEF. Där träffade de sjubarnsmamman Vola Lambae som kämpar varje dag för att hennes barn ska överleva.

I Madagaskar lever 17,5 miljoner människor, av landets 24 miljoner invånare, i extrem fattigdom. Bristen på regn och för kort skördetid gör att många familjer helt saknar mat, och undernäring bland barn är ett enormt problem.

Lars och Junior reste till byn Vahavola och träffade sjubarnsmamman Vola Lambae, vars yngsta son Mosa, sex månader, är akut undernärd. Familjen lever extremt utsatt och barnen är alltid hungriga. Den enda maten de har att äta är kassavablad, som de gör gröt av.

– Man känner sig helt vanmäktig inför deras situation. Man kan inte föreställa sig vilken smärta det måste vara i hennes hjärta, att inte kunna ge dem mat så att de slipper vara hungriga, säger Lars efter mötet med Vola.  

Vola Lambae berättar att det enda hon har att ge sina barn är kassavablad, som hon gör gröt av. Foto: © UNICEF/ Orre

Vad gör UNICEF? 

UNICEF kämpar på flera olika sätt i Madagaskar för att hjälpa utsatta familjer. Bland annat genom att starta mobila hälsokliniker med utbildad personal som söker upp familjer och ser till att de får den vård de har rätt till. Vi jobbar även långsiktigt med att utbilda familjer och samhällen om hur de kan äta mer näringsrikt. Vi stöttar också regeringar för att system ska finnas på plats som hjälper de allra mest utsatta familjerna.

I regionen där Vola och hennes barn bor, behandlar UNICEF omkring 1 400 barn varje år mot akut undernäring. Lars och Junior får följa med när lilla Mosa får näringsrik behandling på ett av hälsocentren. 

Junior ger Mosa nötkräm som innehåller vitaminer och mineraler och är särskilt framtagen för att undernärda barn snabbt ska gå upp i vikt. Foto: © UNICEF/ Orre

Se hela reportaget med Lars och Junior, och mycket mer, i ”Världens viktigaste kväll” på onsdag 20.00 i TV4.

För att hjälpa fler barn som Mosa behövs mer resurser. Du kan hjälpa till, bli Världsförälder idag:

BLI VÄRLDSFÖRÄLDER NU

”Döden är väldigt nära här”

I början av april reste artisten Loreen till Sierra Leone i Västafrika tillsammans med UNICEF. Där fick hon träffa Isha, ett år, som är svårt akut undernärd. Trots stora investeringar i hälsa och sjukvård så fortsätter landet att ha bland de sämsta siffrorna i världen när det kommer till barns överlevnad.

Undernäring är orsaken till en tredjedel av dödsfallen hos barn under fem år i Sierra Leone. De främsta anledningarna är att det inte finns tillräckligt med mat och dålig tillgång till rent vatten och sanitet. Klimatförändringar har gjort att den redan långa regnperioden kantas av skyfall, översvämningar och jordskred. 

– Döden är väldigt nära här. Det gör så ont i själen. Barn ska inte ha det på det här viset, säger Loreen. 

Loreen tillsammans med Isha och hennes mamma Fatamata på sjukhuset i staden Kenema. Foto: © UNICEF/ Lindeberg

Loreen besökte staden Kenema som ligger 25 mil från huvudstaden Freetown. Staden drabbades hårt av ebolakrisen 2014-2016 och sedan dess pågår en långsam återuppbyggnad av sjukvården. Men det är en lång väg kvar. På ett sjukhus, dit barn som är värst drabbade av undernäring kommer, träffade Loreen barn som är i akut behov av hjälp.

– Några kommer in i ett kritiskt tillstånd. Ibland hinner vi inte ens börja undersöka dem innan de dör, berättar sjuksystern Saffiatu Bockarie.   

På sjukhuset mötte Loreen Fatamata vars dotter Isha, är svårt akut undernärd. Hon borde väga mellan 12 och 13 kilo, men väger 4,3 kilo.

– Jag vill inte förlora min dotter, säger Fatamata. 

På grund av matbrist och fattigdom lider många barn, precis som Isha, av undernäring. Mammorna har inte tillräckligt med mat för att kunna äta och amma sina barn. Undernäring är allra mest förödande redan i mammans mage och under barnets första år. Medicinsk behandling med näringstillskott måste sättas in snabbt för att ge barnet de livsviktiga vitaminer och mineraler som behövs för att överleva och växa.

Vad gör UNICEF? 

UNICEF samarbetar med regeringen i Sierra Leone och lokala organisationer för att ta ett helhetsgrepp på problemet med undernäring. Vi arbetar med människor på alla nivåer i de värst drabbade områdena, för att hitta långsiktiga lösningar på de underliggande problem som orsakar undernäring hos barnen.

UNICEF startar medicinska näringscenter där barn får livsviktig behandling. Vi förser centren med medicin, utrustning och näringsberikad mat samt utbildar hälsoarbetare i hur man behandlar allvarligt undernärda barn. Nya typer av näringslösningar har inneburit viktiga framsteg i kampen mot undernäring. Bland annat finns en specialframtagen nötkräm som levereras i hygieniska portionsförpackningar och är färdiga att använda.

Tack vare UNICEF får Isha vård och näringsrik nötkräm. Krämen innehåller livsviktiga vitaminer och mineraler som gör att hon kommer att gå upp i vikt. Foto: © UNICEF/ Lindeberg

– Nu när jag har varit här och sett vad det är för krissituation, förstår jag vilket viktigt jobb UNICEF gör. Men det behövs mer resurser, fler måste dra sitt strå till stacken, avslutar Loreen.

Se hela reportaget med Loreen och Isha, och mycket mer, i ”Världens viktigaste kväll” den 1 maj, kl. 20.00 i TV4.

P.s. För att hjälpa fler barn som Isha behövs mer resurser. Du kan hjälpa till, bli Världsförälder idag:

BLI VÄRLDSFÖRÄLDER NU

Visste du att undernäring oftast inte syns utanpå?

Undernäring ligger bakom hälften av alla dödsfall bland barn under fem år. Här berättar vi mer om vad under­näring faktiskt är och vilka konse­kvenser det får för den som drabbas.

Undernäring är komplext och beror på många olika orsaker. Flera barn som drabbats visar inte några yttre tecken. De livs­­­­­­hotande skadorna påverkar istället insidan av kroppen – fram­för­a­llt hjärnan.

Undernäring är en kombination av olika faktorer, så som:

  • Brist på protein, energi och olika näringsämnen i kosten.
  • Återkommande sjukdomar och infektioner, framför allt diarré.
  • Bristande omvårdnad och dålig kunskap om vilken mat barn bör få.
  • Otillräckliga vårdsystem och brist på rent vatten och sanitet.

Jacob 2 år, får sin överarm mätt av hälsoarbetare i Liberia. Han har återhämtat sig från sin undernäring och måttbandet visar nu grönt. När måttbandet visar rött betyder det att läget är akut. Foto: ©Unicef/Schermbrucker

De första åren är avgörande
Visste du att om ett barn drabbas av undernäring under sina tre första år kan skadorna finnas kvar i hjärnan under resten av livet? Dessutom påverkas immunförsvaret, vilket minskar motståndskraften mot de flesta infektionssjukdomar, som till exempel diarré, luftvägsinfektioner, mässling och malaria. Det innebär att vanliga sjukdomar snabbt kan bli dödliga för ett undernärt barn.

Tre påsar nötkräm om dagen
Att medicinsk behandling sätts in i rätt tid kan vara livsavgörande. Tre påsar näringsrik nötkräm om dagen kan vara allt som krävs för att rädda livet på ett undernärt barn. Krämen innehåller ett stort antal vitaminer och mineraler och är särskilt framtagen för att hjälpa undernärda barn att snabbt gå upp i vikt. Den är förpackad i små portionspåsar som barnet själv kan äta ur och räddar tusentals barns liv varje dag.

Efter att ha fått vård och näring från UNICEF orkar Jacob både skratta och spela boll igen. Foto: ©Unicef/Schermbrucker

Vad gör UNICEF?

  • UNICEF samarbetar med regeringar och lokala organisationer för att ta ett helhetsgrepp på problemet med undernäring. Vi arbetar med människor på alla nivåer i riskzonerna, för att hitta långsiktiga lösningar på de underliggande problem som ger återkommande matkriser, och för att katastrofhjälpen ska bli ännu mer effektiv. UNICEF arbetar för att regeringar ska stödja lokala initiativ som fokuserar på barns överlevnad och utveckling. Vi stödjer människor på bynivå så att de själva ska kunna agera mot undernäringen.
  • UNICEF är med och bygger upp system för att undernärda barn ska upptäckas och få hjälp i tid. Detta kan exempelvis göras genom att utbilda lokala hälsoarbetare som regelbundet kollar vikt och längd på de barn som bor i samhället. De kan sedan sprida information om vilka näringsämnen barnen behöver och hur denna mat kan odlas lokalt.
  • I områden som har stora problem med torka och matbrist startar UNICEF medicinska näringscenter där akut undernärda barn får behandling och näringstillskott.
  • UNICEF är med och stärker utbyggnaden av grundläggande barnhälsovård som förebygger och behandlar barnsjukdomar.
  • UNICEF levererar livsviktiga näringstillskott samt mineraler och vitaminer som till exempel jod, järn, A-vitamin och folsyra. Nya typer av näringslösningar har inneburit viktiga framsteg i kampen mot undernäring.
  • Att förbättra mödrars hälsa är viktigt för att barnen ska bli friskare. I utsatta områden och länder fokuserar UNICEF på att se till att mammor får tillräckligt med näring, vård och vila under graviditet och amning.

Köp världens viktigaste påskägg