Artikeln är skriven av Mohamed M Fall, UNICEFs regionchef för östra och södra Afrika.

Nioårige Noradin är svår att få ögonkontakt med. Han gömmer sig bakom sin äldre bror samtidigt som han drar fingret runt en enkel metallkopp, en av få ägodelar som familjen har kvar. Familjen har nyligen klarat av en farlig flykt i jakt på säkerhet. Noradin, hans mamma och de sex syskonen är utmattade, hungriga och törstiga.

Noradin flydde från sin by i Somalia för två månader sedan. Han är bara en av över en miljon människor på Afrikas horn som drivits bort från sina hem under en av de värsta klimatrelaterade katastrofer som världen har upplevt. En katastrof som förvärras av konflikterna i området. Nu är familjen i den somaliska gränsstaden Dollow. Men deras situation har inte förbättrats. De är fortfarande i desperat behov av vatten, mat och trygghet. Ofattbart nog är deras liv på väg att bli ännu svårare.

Mer än 500 mil bort, i östra Europa, tvingas barn göra sina egna farliga resor i jakt på säkerhet. Samtidigt når effekterna av kriget i Ukraina nu även Afrikas horn och förvärrar en redan akut situation.

Torka har plågat Afrikas horn i mer än fyra decennier, men de senaste tre åren har varit värre än någonsin tidigare. Brist på vatten och mat gjorde det omöjligt för Noradin och hans familj att stanna i sin hemby. 130 av de 150 getter och kor som familjen var beroende av för sin överlevnad dog av törst och hunger. Tjugo såldes. Familjen flydde som en sista utväg för att inte svälta ihjäl.

I hela regionen dör boskapen nu i drivor samtidigt som skördarna torkar bort. Mer än 1,7 miljoner barn i Etiopien, Kenya och Somalia behöver akut behandling för svår undernäring. Om inte regnet faller snart kommer dessa siffror att öka till mer än två miljoner barn. Väderprognoserna tyder redan på att temperaturen kommer att stiga högre än vanligt under de kommande veckorna. I vissa delar av regionen är svält inte längre bara ett hot.

Kriget i Ukraina förvärrar situationen ytterligare. Länderna på Afrikas horn har blivit allt mer beroende av importerad spannmål från Ryssland och Ukraina. Etiopien, Kenya och Somalia importerar 67 procent, 89 procent respektive 92 procent av sitt vete från de två länderna. Ryssland och Ukraina står också för 53 procent av den globala handeln med solrosolja och frön. Priserna på matolja, bröd och vetemjöl når redan nya rekord på lokala marknader på Afrikas horn. En fruktansvärd kris förväntas eskalera.

Utöver mat ökar också kostnaderna på andra nödvändiga varor. Priserna på gödsel stiger på grund av brist på viktiga ingredienser från Ryssland. Även bränslet ökar i pris. Vissa länder på Afrikas horn är också beroende av export till Ryssland. Kenya skickar till exempel snittblommor, te och frukt. I takt med att priserna på dagligvaror ökar, ökar också risken för konflikter och våld.

Barnen på Afrikas horn behöver akut stöd. Men finansieringen till insatser för att undvika en humanitär katastrof har uteblivit. UNICEF har för närvarande bara omkring 20 procent av de pengar som behövs under 2022 för att ge livräddande hjälp som behandling mot undernäring och rent vatten. Med klimatkrisen som drabbar området hårt, och en möjlig fjärde misslyckad regnsäsong i rad, kommer finansieringsbehoven sannolikt att öka.

Akut humanitärt stöd är avgörande för att rädda barnens liv här och nu, men det räcker inte. Den klimatrelaterade krisen, som nöter ner barn och familjers motståndskraft år efter år utan möjlighet till återhämtning, behöver långsiktiga lösningar. Att borra efter pålitliga vattenkällor kan förändra livet för över 70 miljoner barn på Afrikas horn som bor i områden där tillgången till vatten är extremt osäker. Rent vatten som kan förhindra sjukdomsutbrott och förbättra barns hälsa.

Säker tillgång till rent vatten gör även att familjer inte behöver lämna sina hem under torrperioder. Och det gör att barn inte måste sluta skolan för att lägga all sin tid på att hitta vatten. Utöver detta kan sociala skyddsprogram som kontantöverföringar hjälpa familjer att överleva på kort sikt och hålla barnen kvar i skolan även under svåra perioder så att de är bättre förberedda för framtiden. Hittills har UNICEF inte fått någon finansiering alls för vårt sociala skyddsarbete i regionen under resten av året.

Tillbaka i Dollow har Noradin och hans familj bara ett litet egenbyggt skydd som hjälper till att avvärja den obevekliga solen. De sover direkt på marken och kan bara äta om deras mamma, Owliyo, tjänar lite pengar på att tvätta kläder. Risken för att barnen ska drabbas av sjukdomar som kolera, mässling och diarré är överhängande. Owliyo är dränerad. Hon förklarar att hon aldrig har upplevt något så illa. Världen har en chans att agera för att nå människor med akut hjälp, innan Owliyos och miljontals andras redan svåra situation snabbt försämras ytterligare.

Hjälp barn i katastrofer

När Zeinbouas yngsta barn Jawarathou, nio månader, blev sjuk började hon både kräkas och fick svår diarré. Något som snabbt kan bli livsfarligt för en liten bebis som inte får hjälp.

– Hon blev så sjuk och svag och jag var så orolig, säger Jawarathous mamma.

Näringsrik nötkräm räddade Jawarathous liv

Zeinboua tog med sin dotter till en UNICEF-stödd hälsoklinik i flyktinglägret Mbera i Mauretanien där hon fick direkt hjälp genom att äta näringsrik nötkräm. Samma nötkräm som finns i Alla hjärtans dag-paketet. Krämen innehåller ett stort antal vitaminer och mineraler och är särskilt framtagen för att hjälpa undernärda barn att snabbt gå upp i vikt. Den är även förpackad i påsar som små barn själva kan äta ur.

Tack vare den näringsbehandlingen som Jawarathou fick kunde hon tillfriskna och återfå sin energi och aptit igen.

Sprid kärlek på Alla hjärtans dag och rädda barns liv

Du kan vara med och hjälpa barn som Jawarathou genom att köpa ett Alla hjärtans dag-paket i vår gåvoshop. Paketet innehåller bland annat nötkräm som kan rädda barns liv. 

Allt du handlar i gåvoshopen skickas till de barn som behöver det mest, och du får fina kort i form av gåvobevis att ge bort i Alla hjärtans dag-present.

Köp Alla hjärtans dag-paketet

I Afghanistan ökar nu undernäringen bland barn och kvinnor rejält på grund av att familjer tvingas fly sina hem under konflikten. Torka, den kommande vintern och covid-19-pandemin förvärrar situationen ytterligare.

Antalet barn som lider av den mest extrema formen av undernäring – svår akut undernäring – är mycket hög: 9,5 procent. En siffra som fortsätter att stiga. Den senaste tiden har fyra av hundra barn diagnostiserats med svår akut undernäring varje månad, men mörkertalet är stort då inte alla barn ens får möjlighet att undersökas. 

Undernäring – en ond cirkel

Den omfattande undernäringen i Afghanistan är ett resultat av att barn inte har tillräckligt med mat och att de får fel näring. Till exempel ammas endast hälften av barnen under de första sex månaderna, ofta på grund av att mamman också är undernärd. När mammor inte får tillräckligt med näring skapas en ond cirkel – undernärda barn växer upp och blir undernärda mammor, generation efter generation.

Det här är en cykel som måste brytas. Tjänster som stöttar barns näring är en del av all statlig hälsovård i landet, men det finns områden som inte har möjlighet att ge barnen och mammorna den vård de behöver. Landets regering måste prioritera ökade insatser för barns hälsa och överlevnad.

Vad gör UNICEF?

• UNICEF stödjer hälsovården i 34 provinser i Afghanistan, för att ge barn, gravida och nyblivna mammor förebyggande vård och akut behandling mot undernäring. 
• Vi arbetar för att öka leveransen av produkter mot undernäring, som näringsrik nötkräm, för att barn som är i akut behov av näring snabbt ska få den behandling de behöver – oavsett var i landet de befinner sig.
• Vi ökar nu även vårt arbete med att förebygga att barn blir allvarligt undernärda, genom att förbättra amningspraxis och variationen i barns, flickors och kvinnors kost samt utbildar familjer i hur man tar bättre livsmedelsbeslut för sig själva och sina familjer.

På måndag är det Kanelbullens dag. Visste du att en kanelbulle för 25 kr motsvarar sju påsar nötkräm som räddar barn från undernäring? Var med och rädda barns liv i Afghanistans och i andra delar av världen:

Köp nötkräm

Många barn under två år får inte den mat eller näring de behöver för att överleva och utvecklas, vilket kan leda till oåterkalleliga utvecklings­skador och dödsfall. Under en avgörande period i barns liv, när de börjar äta fast föda, får två av tre barn världen över inte de närings­ämnen de behöver. Det visar UNICEFs nya näringsrapport Fed to Fail? The crisis of children’s diets in early life.

Rapporten varnar för att ökande fattigdom, ojämlikheter, konflikter, klimatrelaterade katastrofer, ohälsosamma livsmedel och hälso­katastrofer som covid-19-pandemin, bidrar till den näringskris som drabbar världens yngsta befolkning. En näringskris som visat få tecken på förbättring de senaste tio åren.

Undernäring – mer komplext än brist på mat

Undernäring har många olika skepnader, som undervikt, näringsbrist, tillväxthämning, övervikt och fetma. De livshotande skadorna syns inte alltid utanpå, utan drabbar istället insidan av kroppen. Hårdast drabbas barn under två år, då kropp och hjärna utvecklas snabbt. Om barnen inte får tillräckligt med mat och viktiga näringsämnen som exempelvis finns i grönsaker, frukt, ägg, fisk och kött, riskerar deras hjärn­utveckling, inlärnings­förmåga och immun­försvar att påverkas resten av livet.

Enligt UNICEF är mer än hälften av de 23 miljoner barn som lider av undervikt yngre än två år. Bara en tredjedel av barnen mellan sex månader och två år får de näringsrika livsmedel de behöver för att utvecklas och växa bra. 

Det är oacceptabelt att så många barn förlorar sina liv eller hindras i utvecklingen på grund av olika former av undernäring. Världens länder måste göra allt för att de yngsta barnen inte glöms bort och hamnar efter i utvecklingen.

Familjer behöver stöd för tillräcklig och näringsrik mat

UNICEF är mycket bekymrade över att det inte har gjorts några framsteg när det gäller att förbättra barns mat- och näringsintag det senaste årtiondet, trots kraftig tillväxt i många länders ekonomier. Särskilt oroväckande är det att situationen för redan utsatta barn fortsätter att förvärras. I exempelvis Sydasien får enbart 19 procent av barnen mellan sex månader och två år den varierade mat de behöver.

Föräldrar vill ge sina barn den näringsrika mat de behöver för att utvecklas och växa, men de står inför enorma utmaningar – fattigdom, klimatförändringar, ohälsosamma livsmedel och nu covid-19-pandemin. Familjer behöver olika former av stöd från både offentliga och privata aktörer för att kunna ge sina barn tillräckligt med mat och rätt näring. Men i dagsläget har inget land den breda uppsättningen policys som krävs för att förbättra barns kosthållning, och länder världen över saknar möjlighet att göra näringsrika livsmedel tillgängliga och prisvärda.

Framsteg är möjliga med rätt investeringar

Undernäring är komplext och lösningarna likaså. För att lyckas ge varje barn näringsrik, säker och prisvärd mat måste regeringar, givare, civilsamhälles­organisationer och andra aktörer samarbeta för att utveckla de livsmedelssystem, hälsosystem och sociala skyddssystem som barnen är beroende av. De här viktiga åtgärderna krävs:

• Öka tillgängligheten och prisvärdheten för näringsrika livsmedel, som frukt, grönsaker, ägg, fisk och kött, genom att stimulera produktion, distribution och detaljhandel. Främja och underlätta val av hälsosamma alternativ vid inköp av livsmedel för barn, ungdomar och familjer.
• Implementera nationella standarder och regelverk för att skydda barn i tidig ålder från processad och ohälsosam mat och dryck, och för att stoppa skadlig marknadsföring som riktar sig till barn och familjer.
• Öka efterfrågan av näringsrika och säkra livsmedel genom att ge föräldrar och barn lättförståelig information i olika kommunikationskanaler.

Rapporten Fed to Fail? The crisis of children’s diets in early life lanseras inför FN:s toppmöte om livsmedelssystem den 23 september, med tydlig uppmaning om att världens länder måste prioritera investeringar som förhindrar alla former av undernäring. Framsteg är möjliga, men länder måste omedelbart agera och ta ansvar för barns hälsa, det är grunden för hälsosamma och produktiva samhällen i framtiden.

Barnen på Haiti lever under ett konstant hot från flera håll samtidigt. Brist på rent vatten, extrema väder­för­hållanden som orkaner på grund av klimat­föränd­ringar, ökande våldsam­heter, brist på till­gång till närings­behand­lingar – och inte minst, covid-19.

Avbrott inom vården på grund av pandemin ledde till att antalet barn som vacci­nerades förra året sjönk kraftigt. Det har bland annat lett till att fler drabbats av difteri och att risken ökat för mässlings­utbrott. Barn som inte fått vaccin mot vanliga sjuk­domar löper också högre risk att dö av under­näring.

Under det senaste året har antalet barn under fem år som lider av akut under­näring ökat med 61 procent på Haiti. 25 procent av befolk­ningen lider just nu akut brist på mat, och den kommande orkan­säsongen riskerar att för­värra situa­tionen ytter­ligare.

– Svår akut under­näring kan och ska behandlas för att rädda barns liv, säger Jean Gough, regionchef för UNICEF i Latin­amerika och Karibien. Vi kan inte titta bort och ignorera en av de mest under­finan­sierade kriserna i regionen. Om vi inte får in mer pengar nu under de kommande veckorna, kommer den liv­räddande behand­ling vi ger mot under­näring att upphöra och barn riskerar att dö.

UNICEF har som mål att hjälpa 1,5 miljoner människor, varav 700 000 barn, på Haiti under 2021. Situa­tionen är svår och har för­värrats av pandemin. Men för att möta behoven behövs mer resurser. Än så länge är den humani­tära krisen nästan helt ofinan­sierad. 

– Vi måste se till att före­bygga under­näring innan den är ett faktum, säger Jean Gough. Genom att stötta familjers till­gång till vård, stärka för­troendet för vaccina­tioner och ge människor möjlig­het att få närings­hjälp varje dag.

Genom att leverera närings­produkter och medi­ciner såg UNICEF till­sammans med partners till att över 33 300 akut under­närda barn i Haiti fick behand­ling under 2020. Men i juni 2021 kommer närings­produk­terna att ta slut om inte mer resurser kommer in, och tusen­tals barn kommer att gå miste om liv­räddande hjälp. 

Du kan hjälpa till, ge en gåva till vårt katastrof­arbete idag så är du med och räddar barns liv:

Jag vill hjälpa barnen

Covidvaccin till världen

Majoriteten av dödsfallen i covid-19 har varit äldre personer i rika länder, medan de flesta som dött i spåren av restriktionerna har varit barn och unga människor i fattigare delar av världen.

Kvinnor har dött i barnsäng och nyfödda bebisar har dött på förlossningsdagen eller under sin första månad i livet. Barn har dött i lunginflammation, diarré och malaria – för att de är undernärda eller inte har fått det skyddande vaccin de behöver mot dödliga sjukdomar. 

Enorma avbrott inom vården hotar barns liv

De stora avbrotten inom vård- och hälsoinsatser, samt kraftigt ökande fattigdom, är de största hoten mot barnen i pandemins spår. Vi måste agera nu för att få vården på fötter igen och vända en katastrofal trend för barns liv och utveckling.

• Prognoser från november 2020 visar att 6-7 miljoner fler barn under fem år riskerar att drabbas av livshotande undernäring, och att 10 000 fler barn per månad kan komma att dö. 
• Rapporter från början av pandemin visade att hundratals miljoner barn inte får vaccin mot farliga sjuk­domar på grund av isolering, social distansering och minskad till­gång till vaccinations­tjänster, då sjuk­vården tvingas lägga om sitt arbete för att agera på utbrottet av corona­viruset. Barn riskerar att dö i mässling och polio – sjukdomar som går att förebygga.

Vaccin räddar liv

Vaccinationer räknas som en av de största hälsoframgångarna i världshistorien, och varje år räddar vaccin miljontals liv. Tack vare vaccin har de flesta av oss i vår del av världen haft turen att växa upp utan att behöva se familjemedlemmar och vänner bli sjuka och dö i mässling eller polio. 

Men pandemin har visat oss vad vi riskerar när vi inte har skydd av vaccin. Under det senaste året har barn gått miste om livräddande och förebyggande vårdinsatser, på grund av att vi saknat vaccin mot en sjukdom som drabbat hela världen. 

Idag är vaccin mot covid-19 vårt bästa hopp för att få stopp på pandemin, så att vi kan återuppbygga en bättre och tryggare värld för alla barn. Men det krävs solidaritet och samarbete – att vi alla, länder världen över, ser till att de mest utsatta får vaccin oavsett var de än bor.

Vad gör UNICEF?

UNICEF arbetar hårt för att se till att corona­pandemin inte blir en bestående kris för barn. Att se till att inga länder hamnar utanför när det gäller att få tillgång till vaccin mot covid-19, är en del av det arbetet.

Vårdpersonal över hela världen riskerar sin egen hälsa för att skydda barn och familjer från covid-19 och andra sjukdomar. Nu måste vi göra allt vi kan för att skydda dem, så att vården kan hållas igång och barns liv kan räddas.

Barn behöver vaccineras mot mässling, stelkramp och andra dödliga sjukdomar. När de blir sjuka i lunginflammation behöver de antibiotika och syrgas för att inte dö. Undernärda barn behöver att näringsprogram kommer igång igen för att överleva. 

Innan året är slut ska vi leverera två miljarder doser vaccin mot covid-19 till utsatta och prioriterade grupper, som hälsoarbetare, genom det globala vaccinsamarbetet Covax.

Läs mer om vårt arbete och om hur du kan vara med och hjälpa till:

Covidvaccin till världen

Tillsammans skriver vi historia. Pandemin är inte över förrän den är över, överallt.

Swisha en lunch

Tillsammans har vi det senaste året följt råden för att minska smittan av covid-19, pandemin som tagit världen i sitt grepp. Vi som har haft möjlighet har suttit hemma och jobbat – vid skrivbord, matbord och vardags­rums­bord. Vi har druckit kaffe, haft digitala möten, och ätit lunch. Vi har gjort allt som vi brukar syssel­sätta oss med under vår arbetstid, fast i hemmet.

Missade uteluncher kan bli livsviktig näring till utsatta barn

Runtom i landet har det säkerligen sparats in en slant på biljetter till kollektivtrafiken, och uteluncherna med kollegorna har lyst med sin frånvaro. Med anledning av ett år av hemarbete, uppmanar vi nu alla som känner igen sig, att swisha priset av en lunch till förmån för alla barn.

Pandemin och dess konsekvenser har bland annat lett till att livsviktiga näringsprogram för undernärda barn har satts på paus, och att miljontals barn går miste om näringsrika skolmåltider när skolor håller stängt. Genom att swisha din lunch kan du vara med och rädda barns liv.

Visste du att…
En lunch för 100 kronor räcker exempelvis till 29 påsar nötkräm mot undernäring. Endast tre påsar nötkräm om dagen kan vara allt som krävs för att rädda livet på ett undernärt barn.

Gör så här:
Swisha summan av din lunch genom att klicka på knappen nedan. Då är du med och bidrar till en bättre värld för alla barn. Varmt tack!

Swisha min lunch

Dela gärna i dina sociala medier och uppmana fler att swisha sin lunch för alla barn. Använd hashtag #swisharminlunch och tagga @unicefsverige.

Bli månadsgivare

Varje dag dör 18 000 barn världen över. De flesta av dessa dödsfall går att förhindra. Många dör av infektions­sjukdomar som går att förebygga, som lunginflammation, diarré och malaria. Undernäring och brist på rent vatten och sanitet bidrar också till dödsfallen.

Många dör också av komplikationer vid förlossningar, på grund av brist på nödvändig utrustning och utbildad personal. Och i de länder med högst barnadödlighet har bara hälften av barnen ett fullgott skydd mot de vanligaste barn­sjukdomarna.

Den största krisen för barn sedan andra världskriget

På grund av coronapandemin, och de störningar som den orsakat i barn- och mödrahälsovården, riskerar vi nu den största krisen för barns överlevnad sedan andra världskriget. Årtionden av framsteg i kampen mot barnadödlighet riskerar att utraderas.

Fram till i februari i år har cirka 2,5 miljoner människor dött i covid-19. Men minst lika många har dött på grund av restriktionerna sedan mars 2020, visar den senaste statistiken från FN. Majoriteten av dödsfallen i covid-19 har varit äldre personer i rika länder, medan de flesta som dött i spåren av restriktionerna har varit unga människor i fattigare delar av världen.

Vad gör UNICEF?

• Vi arbetar långsiktigt och brett med barns alla problem och rättigheter – på alla nivåer i samhället.

• UNICEF räddar barns liv genom att se till att mammor och bebisar får bra vård före och efter förlossningen. Vi utbildar om vikten av att barn får rätt näring, och stöttar regeringar för att system ska finnas på plats som hjälper de allra mest utsatta familjerna.

• Vi levererar livräddande produkter och ser bland annat till att det finns rent vatten i katastrofer, där det är extra svårt för barn att få en bra start i livet.

• UNICEF är också världsledande när det gäller vaccinering av barn, och världens största inköpare av vaccin. Under 2019 försåg vi runt 100 länder med 2,6 miljarder doser vaccin och 690 miljoner sprutor, som uppskattningsvis nådde 45 procent av världens barn.

• Nu under pandemin har vi fått uppdraget att upphandla och nå ut med vaccin mot covid-19 till låg- och medelinkomstländer världen över. Genom att vaccinera hälso­arbetare ser vi till att de kan återgå till sitt arbete med att ge barn och mammor den livsviktiga vård de behöver.

Att barn dör av orsaker som går att förhindra är oacceptabelt, och det behöver inte vara så. Med din hjälp kan fler barn kan få den trygga start i livet de har rätt till. Bli Världsförälder nu så är du med och räddar liv – varje dag, året om.

Bli Världsförälder

Som Världsförälder ger du pengar varje månad och kan under ett år exempelvis bidra till:

• Skolpaket som kan ge 250 barn en framtid
• 13 000 vattenreningstabletter som ger barn rent vatten att dricka
• 310 doser mässlingsvaccin som ger livsviktigt skydd

Hjälp barnen i Jemen

80 procent av befolkningen i Jemen, 24 miljoner människor, behöver akut humanitär hjälp. Ungefär hälften är barn.

En ny rapport från UNICEF, Världs­hälso­orga­nisa­tionen (WHO), WFP (FN:s livs­medels­­program) och FAO (FN:s liv­s­medels- och jord­bruks­­orga­­nisa­­tion) visar att vartannat barn under fem år i Jemen beräknas lida av akut under­näring under 2021.

Akut undernäring bland små barn och mammor har ökat för varje år som gått sedan konflikten startade i mars 2015, och det här är bland de högsta nivåerna som någonsin upp­mätts. Nära 2,3 miljoner barn under fem år beräknas lida av akut under­näring 2021, varav 400 000 uppskattas bli så svårt akut under­närda att de kan att dö om de inte får behandling.

Så här jobbar UNICEF för att hjälpa barnen och deras familjer

Sjukvård och näring
Jemen är ett av de länder i världen där nivån av under­näring är som allra högst. UNICEF har länge varnat för att landet står på gränsen till en full­ständig matkris.

Undernäring skadar ett barns fysiska och kogni­tiva utveck­ling, särskilt under de första två åren av livet. Till stor del blir skadorna oåter­kalle­liga, något som leder till ett liv med sjuk­domar, fattig­dom och ojäm­likhet.

Att förebygga under­näring och dess förödande konse­kvenser börjar med god mödra­hälsa och vård. Men omkring 1,2 miljoner gravida och ammande kvinnor i Jemen beräknas lida av akut under­näring under 2021. Något som får svåra och lång­siktiga konse­kvenser för både kvinnorna och deras barn.

Tillsammans med partners arbetar UNICEF med lokala hälso­arbetare för att under­söka och behandla under­närda barn. Vi levererar också närings- och vård­produkter samt utrustning.

Under 2021 arbetar vi också för att stärka vården för gravida och nyfödda, och se till att barn får vaccin mot polio och mässling. Vi ser också till att barn som utsatts för våld och trauman får psykosocialt stöd och hjälp.

Vatten, sanitet och hygien
Risken för utbrott av kolera och diarré­sjuk­domar är konstant hög i Jemen. UNICEF har trappat upp sina insatser, och bland annat stärker vi lokala vatten­system och tar hand om regn­vatten. Vi kämpar också för att stoppa sprid­ningen av covid-19.

Under 2021 är målet att nå 6,8 miljoner människor med rent vatten för att barn och deras familjer ska kunna dricka, tvätta sig och laga mat.

5,9 miljoner människor ska också få tvål och andra hygien­produkter – samt informa­tion om hur man skyddar sig – för att minska sprid­ningen av kolera, covid-19 och andra smitt­samma sjuk­domar.

Utbildning
Samtidigt som den humani­tära situa­tionen förvärras i Jemen står minst två miljoner barn utanför skolan. Det är avgörande att de får möjlig­het till utbildning igen, så att både barnen och landet kan få en bättre framtid.

UNICEF reparerar skadade skol­bygg­nader och sätter upp till­fälliga skolor där barn kan åter­uppta sin utbild­ning. Vi ser också till att lärare, som inte fått lön på flera år, får kontant­bidrag och skol­material för att kunna ge barnen bästa möjliga förut­sätt­ningar.

Under 2021 är målet att 850 000 barn i Jemen ska få möjlighet till någon form av utbildning.

Kontantbidrag
För att förebygga ekonomisk kollaps och hjälpa familjer som kämpar för sin över­levnad etablerade UNICEF ett katastrof­program för kontant­bidrag i Jemen 2017. Programmet ger utsatta familjer möjlig­het att priori­tera sina mest akuta behov, så som att köpa mat, medicin och varma kläder till sina barn.

Men mer hjälp behövs

Barnen i Jemen är inte bara siffror på ett papper – det handlar om miljon­tals indi­viduella tragedier. Miljon­tals barns framtid som riskerar att gå om intet.

Du kan hjälpa till. Ge en gåva idag och kämpa för barnen i Jemen.

Hjälp barnen i Jemen

Inget barn väljer att födas i en krigszon, och inget barn ska behöva dö av orsaker som går att förhindra.

Rapporten COVID-19: Missing More Than a Classroom visar att mer än 370 miljoner barn världen över har missat i genom­snitt 40 procent av sina skol­luncher – för många en livs­viktig källa till näring – sedan skolor stängt på grund av covid-19.

– Trots tydliga bevis på att skolor inte är någon huvud­saklig plats för smitt­spridning av covid-19, har miljon­tals barn tvingats se sina skolor stänga världen över. Barn som är helt beroende av skolan för att få mat förlorar inte enbart sin utbild­ning, utan även en viktig källa till näring, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef. Samtidigt som vi väntar på att vaccin mot covid-19 ska nå fram, måste vi priori­tera att öppna skolorna igen och se till att det kan ske på ett så säkert sätt som möjligt.

Under pandemin har till­gången till olika typer av närings­program, så som skol­måltider och behandlings­program mot under­näring, minskat med 30 procent i låg- och medel­inkomst­länder. I vissa länder, under total ned­stäng­ning, har alla program för mat i skolorna ställts in.

Det uppskattas att 24 miljoner barn nu riskerar att hoppa av skolan på grund av pandemin, något som skulle innebära ett stort bakslag för de framsteg som gjorts de senaste årtiondena för att få fler barn att gå i skolan. Genom att mat erbjuds i skolan kan många av de mest utsatta barnen uppmuntras att komma tillbaka till skolbänken.

Särskilt för flickor, och barn från de mest utsatta och marginali­serade områdena, är skol­maten en stark driv­kraft för att åter­vända till skolan när restrik­tioner lyfts. Ju längre barn står utanför skolan desto större är risken att de aldrig åter­vänder, för flickor ökar risken för bland annat tidiga äktenskap.

UNICEF och WFP upp­manar nu rege­ringar världen över att priori­tera skolorna, öppna dem igen på ett säkert sätt (genom att bland annat se till att det finns rent vatten och tvål), och se till att barn får den närings­rika skolmat som de behöver.

Coronapandemins konse­kvenser har drabbat barn världen över skonings­löst. Du kan hjälpa till, ge en gåva idag:

Stoppa coronaviruset

Hjälp barnen i Jemen

Siffrorna kommer från en ny analys om matsäkerhet gjord av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), tillsammans med UNICEF, FN:s livsmedelsprogram (WFP) och andra partners.

Bara under 2020 har antalet akut undernärda barn i södra Jemen ökat med nära tio procent. Antalet svårt akut undernärda barn har ökat ännu mer, med 15,5 procent under året. Det innebär att minst 98 000 barn under fem år riskerar att dö om de inte snabbt får hjälp.

Situationen för barnen i Jemen är obeskrivlig

En fruktansvärd kombination av utdragen konflikt, ekonomiska svårigheter, fattigdom, undernäring och nu också covid-19 gör Jemen till en av de absolut värsta platserna i världen för ett barn att leva på. Det är svårt att få tillgång till sjukvård, stor brist på rent vatten och många barn får inte det livsviktiga vaccin de behöver.

I de värst drabbade områdena är ungefär vart femte barn akut undernärt. I Hodeidah-området är det fler än vart fjärde.

Minst en kvarts miljon gravida eller ammande kvinnor är också i stort behov av behandling mot undernäring. Experter varnar att det antagligen är ännu fler eftersom faktorerna som orsakar undernäring har förvärrats under 2020.

Det går åt fel håll

Jemen har länge haft bland de högsta nivåerna av undernäring i världen. Tidigare har humanitära insatser för att behandla och förebygga undernäringen lyckats förhindra att situationen blivit ännu värre.

Men under 2020 har det gått åt fel håll. Eskalerande konflikt, försämrad ekonomi och coronapandemin har inneburit katastrof på katastrof för en redan utmattad befolkning. Brist på pengar har också gjort att många hjälpinsatser inom mat och vatten har avbrutits.

Datan för de norra delarna av Jemen håller fortfarande på att analyseras, men situationen där beräknas vara lika oroande.

– Under de senaste två åren har vi lyckats bromsa den värsta svältkatastrofen under en generation. Vi har genomfört en enorm mängd humanitära hjälpinsatser och samarbetat med myndigheter för att stabilisera situationen. Men nu, när befolkningen behöver oss som mest, kan vi inte göra det som krävs eftersom vi saknar resurser, säger Lisa Grande, humanitär koordinator i Jemen. 

Akut undernäring går att behandla

Världen har en möjlighet, och en skyldighet, att agera snabbt för att rädda livet på de mest utsatta barnen i Jemen. Akut undernäring går att behandla, men det behövs resurser nu – innan det är för sent.

UNICEF och andra FN-organisationer och partners på plats i Jemen gör allt vi kan för att rädda liv och förhindra att situationen blir ännu värre. Men för att kunna trappa upp näringsinsatserna, se till att barnen och deras familjer har tillgång till rent vatten och sanitet, vård och vaccinationer, behövs mer pengar – nu. 

Det är dags att agera. Ge en gåva idag så är du med och kämpar för barnen i Jemen. Inget barn ska behöva dö av orsaker som kan förhindras, du kan rädda liv:

Jag vill hjälpa barnen i Jemen

Redan före corona­pandemin led 47 miljoner barn världen över av wasting, det vill säga under­vikt på grund av under­näring – ett livs­hotande till­stånd. Men utan snabba insatser riskerar nu antalet att öka till nära 54 miljoner. Orsaken till ökningen är de socio­ekonomiska effekterna av corona­pandemin.

Enligt en analys publicerad i The Lancet lever 80 procent av barnen som riskerar att drabbas i Afrika, söder om Sahara, och i södra Asien – varav över hälften i södra Asien.

– En ökande fattig­dom bland hus­håll och störningar i livs­medels­försörj­ningen, i kombi­nation med avbrutna närings­program, har lett till att barn får sämre till­gång till mat och att under­näringen kommer att stiga, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

Rapporter från UNICEF under början av pandemin visar på en minskning med omkring 30 procent bland de liv­räddande närings­insatserna som görs runt om i världen.

• I vissa länder har insatserna minskat med 75-100 procent under ned­stäng­­ningarna.
• Över 250 miljoner barn världen över går miste om A-vitamin­tillskott (tillskott av vitamin A motverkar både barnblindhet och minskar dödsfallen av diarré).
• Hundratals miljoner barn får inte vaccin mot farliga sjuk­domar på grund av isolering, social distansering och minskad till­gång till vaccinations­tjänster, då sjuk­vården tvingas lägga om sitt arbete för att agera på utbrottet av corona­viruset.

UNICEF, FN:s livs­medels- och jord­bruks­orga­nisa­tion (FAO), FN:s livs­medels­progam (WFP) och Världs­hälso­orga­nisa­tionen (WHO) kommenterar rapporten i The Lancet och varnar för konse­kvenserna om inte stora insatser görs nu för att skydda barns rättig­heter. Läget är akut och mer pengar behövs snabbt till insatser för att minska effek­terna av pandemin och rädda barns liv. Det är kritiskt viktigt att:

• Skydda tillgången på närings­rik mat genom att se livs­medels­sektorn som en hörn­sten i arbetet mot corona­pandemin.
• Investera i stöd­insatser för näring till barn och mammor.
• Trappa upp insatserna för att snabbt kunna identi­fiera och behandla under­närda barn.
• Se till att barn kan fortsätta få närings­rik mat i skolan, genom att till exempel nå utsatta barn med hem­leve­ranser eller kuponger även när skolorna är stängda.
• Öka det sociala skyddet bland de fattigaste och mest utsatta hus­hållen för att stötta till­gången till närings­rik mat och andra livs­viktiga tjänster.

UNICEF arbetar hårt för att se till att corona­pandemin inte blir en bestående kris för barn. Sam­hällen och länder måste sam­arbeta över gränserna för att bygga upp en bättre värld för barnen. Våra system och regel­verk måste skydda barn och deras familjer alltid, inte bara under en kris. Det är nu vi gör grund­arbetet, till­sammans, för en bättre framtid.

Ge en gåva idag så är du med och kämpar för att stoppa sprid­ningen av corona­viruset och mildra dess negativa konsekvenser på barns framtid:

Jag vill hjälpa

I Botswana är fattigdomen omfattande och arbetslösheten hög, särskilt på landsbygden. Var femte invånare lever under den nationella fattigdoms­gränsen. Landet lider av svåra torrperioder, och med klimat­förändringarna drabbas barnen ännu hårdare, eftersom bristen på mat blir ännu större.

Undernäring är ett utbrett problem och för barn under fem år kan konsekvenserna bli livshotande.

Janne besökte byn Keng, som ligger utanför huvudstaden Gaborone. Där träffade han en familj som består av mamma Bena, 31 år, och hennes sju barn i åldrarna från tre månader till 15 år. Bena är arbetslös, som många andra i byn. Familjen bor i ett hus med endast ett rum, där de både äter och sover.

– Det är ju helt obegripligt. Att man kan leva på det här sättet. Det finns ju ingenting, det finns inte ens det mest grundläggande som man behöver som människa, säger Janne.

Benas största problem är att inte kunna ge sina barn mat. Hennes äldsta dotter går i högstadiet och bor på internat. De tre som går i skolan i byn får lunch där, men det blir ofta dygnets enda måltid.

Ibland lyckas Bena hitta lite mat, ibland får hon hjälp av en granne – dessa dagar är bra dagar. Men helgerna är alltid mycket svåra, då måste Bena se till att alla sex barn i alla fall får ett mål mat om dagen.

Janne fick följa med Bena och hennes tvååriga dotter Onalethata till hälso­kliniken i Keng, dit barn under fem år får komma en gång i månaden och undersökas för undernäring. För att så tidigt som möjligt kunna upptäcka och åtgärda undernäring är det viktigt att ha koll på att barnen växer och utvecklas som de ska.

Under den månatliga kontrollen tittar sjukvårdspersonalen på vikt och längd kopplat till barnets ålder, för att kunna avgöra graden av under­näring.

Att satsa på rutinmässiga hälsokontroller är ett effektivt sätt att förebygga undernäring. Om kontrollen visar på undernäring görs en plan för behandling för att se till att barnet varje dag får mat på kliniken, till dess att barnet inte längre lider av undernäring.

Med hjälp av den rutinmässiga kontrollen fick Bena reda på att Onalethata lider av svår akut undernäring. Hon påbörjade omedelbart sin behandling och får numera mat på hälsokliniken två gånger om dagen.

Vad gör UNICEF?

UNICEF samarbetar med regeringen i Botswana för att stärka hälsosystemen, kvalitén på vården och samarbetet mellan sektorerna. Vi arbetar med människor på alla nivåer, för att hitta långsiktiga lösningar på de underliggande problemen som orsakar undernäring hos barnen.

Vi stöttar hälsokliniker, likt den Onalethata får sin livsviktiga behandling på, med bland annat:

• Instrument för att väga och mäta barnen.
• Näringsrik nötkräm mot undernäring, som innehåller livsviktiga vitaminer och mineraler och gör att barnen går upp i vikt.
• Vätskeersättning, som botar uttorkning snabbt och effektivt.
• Utbildning av personal för att säkerställa att barnen får den vård de behöver. 

Se hela reportaget med Janne, och mycket mer, i ”Världens viktigaste kväll – och roligaste” ikväll kl. 20.00 i TV4.

För att hjälpa fler barn som Onalethata behövs mer resurser. Du kan hjälpa till:

Bli världsförälder idag

På grund av bland annat fattigdom, klimatförändringar, urbanisering och ohälsosamma matvanor lider ett av tre barn – hela 200 miljoner – av undernäring eller övervikt i världen. Det är en alarmerande siffra som visar att det behövs ett nytt sätt att se på frågan om undernäring.

Undernäring kan yttra sig på olika sätt: dels som akut undernäring orsakad av matbrist, dels som dold hunger orsakad av brist på viktiga näringsämnen, men även som övervikt. Det handlar alltså inte enbart om att ge barn tillräckligt med mat, utan om att ge dem tillräckligt med näringsrik mat.

Många av de barn som riskerar att dö på grund av undernäring visar inte några yttre tecken på svält. De livshotande skadorna drabbar istället insidan av kroppen, framför allt hjärnan. Hela två av tre barn under två år lever idag på en bristfällig och näringsfattig kost, som utsätter dem för försämrad hjärnutveckling, svag inlärningsförmåga och lågt immun­försvar med ökad risk för infektioner och livshotande sjukdomar.

Fattigdom är grunden till att många familjer på landsbygden inte har tillgång till vatten, bördig jord och grödor för att odla den mat de behöver. I städer är det många som inte har råd att köpa mat, plus att utbudet av näringsrika livsmedel är begränsat. Det har bland annat lett till att:

• 340 miljoner barn lider av brist på viktiga vitaminer och näringsämnen
• 149 miljoner barn under fem år är hämmade i sin utveckling
• 50 miljoner barn under fem år är underviktiga
• 40 miljoner barn under fem år är överviktiga eller lider av fetma

Det är oacceptabelt att hundratals miljoner barn tvingas leva på en kost som gör att deras hjärnor och kroppar inte utvecklas som de ska.

Regeringar, företag och samhällsaktörer måste ta ansvar för att barn ska få tillräckligt med näringsrik mat för att växa och utvecklas på bästa sätt. Barns hälsa är grunden till hälsosamma och produktiva samhällen.

Läs mer i UNICEFs årliga rapport The State of the World’s Children