Sedan konflikten i Mali bröt ut 2012 har 360 000 barn förlorat möjligheten att gå i skolan. Nästan 400 skolor har stängts och många av dem har förstörts, plundrats eller tagits över av militären.

I en konflikt är det viktigt att barnen så snart som möjligt får komma tillbaka till skolan. Dels för att barnen inte ska stanna i sin utveckling, men främst för att det är en bra plats för barn att återhämta sig från svåra upplevelser. I skolan får barnen andrum och vardagliga rutiner som lugnar och skapar en känsla av normalitet.

Som världens största barnrättsorganisation kämpar vi för att alla barn ska få sina rättigheter tillgodosedda. Hjälp oss att tillsammans med Norwegian fylla ett flygplan med skolmaterial och nödhjälp som ger barnen i Malin en bättre framtid. Hjälp oss att fylla flygplanet här!

 

Det är enbart tack vare våra fantastiska Världsföräldrar, alla ni som handlar produkter i gåvoshopen, engagerar er i våra opinionsfrågor, våra samarbetspartners och alla ni som stöttar oss på annat sätt som vi kan finnas till. TACK för att ni är med och kämpar för barnen! Några exempel på vad vi har gjort tillsammans under året:

• Vi har stöttat barns utbildning och gett fler barn plats i en skolbänk
• Vi har testat ny teknik och innovativa lösningar på problem, som drönare i kampen mot hiv
• Vi har återförenat barn med sina familjer i katastrofer och konflikter över hela världen
• Vi har nått fram och sett till att barn och familjer får livräddande stöd i Irak, Syrien, Jemen, Nigeria, Haiti och andra katastrofdrabbade länder världen över

Och mycket, mycket mer! Arbetet fortsätter och vi kommer aldrig att ge upp så länge barnen behöver oss.

Allt det här kan vi göra tack vare dig och alla andra som stödjer vårt arbete. Helt fantastiskt! Tillsammans förändrar vi barns liv. Tack!

Sedan 1946 har vi kämpat för att tillgodose alla barns rättigheter och behov, och hjälpen behövs än idag:

40-talet: UNICEF började leverera nödhjälp, främst i form av högenergimjölk, till barn som drabbats av andra världskriget.

Idag: Under 2015 såg vi tillsammans med partners till att 2,9 miljoner barn fick behandling mot akut undernäring.

1970-talet: UNICEF utvecklade en hållbar vattenpump för att hjälpa barn och familjer att få vatten under en period av svår torka i Indien. Pumpen har sedan dess spridits till länder världen över och förändrat livet för miljontals barn.

Idag: Vi arbetar fortsatt över hela världen för att barn ska få rent vatten och slippa bli sjuka av smutsigt vatten, dålig sanitet och bristande hygien. Sedan 1990 har 2,6 miljarder fler människor fått tillgång till rent vatten.

80-talet: UNICEF kämpade för att stoppa svältkatastrofen på Afrikas horn och i Sahelområdet.

Idag: Under 2016 har vi arbetat för att hjälpa de mer än 26 miljoner barn i östra och södra Afrika som drabbats hårt av torka i El Niños spår. Vi behandlar mot undernäring, ser till att barnen får rent vatten och vaccinerar mot farliga sjukdomar, med mera.

1989: Barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling. Den trädde i kraft 1990 och blev snabbt världens mest spridda och ratificerade fördrag om mänskliga rättigheter.

Idag: 196 länder har nu skrivit under och förbundit sig att följa barnkonventionen. USA är det enda land som inte ratificerat den. UNICEF Sverige har länge arbetat för att barnkonventionen ska bli svensk lag, och 2018 ska det äntligen bli verklighet.

2004: UNICEF organiserade tillsammans med partners en rekordstor hjälpinsats för de drabbade barnen och deras familjer vid tsunamikatastrofen i Indiska oceanen.

Idag: Under 2015 arbetade vi med katastrofinsatser i 310 katastrofer i över 100 länder. Eftersom vi arbetar i nästan alla världens länder är vi oftast redan på plats när en katastrof inträffar och kan börja hjälpa barnen direkt. Bland annat såg vi till att 25,5 miljoner människor fick rent vatten i katastrofer.

Idag: Under 2016 har vi fortsatt vårt arbete för barnen som drabbats av kriget i Syrien. Bland annat har vi sett till att 3,2 miljoner barn har fått skolmaterial, och vi har förbättrat tillgången till rent vatten för 14 miljoner människor.

Idag: 70 år efter att vi startade vår verksamhet, arbetar UNICEF i 190 länder för alla barns rätt att överleva och utvecklas. Vi finns på plats före, under och efter katastrofen, och vi arbetar långsiktigt för att alla barn ska få allt som de har rätt till.

Vi fortsätter kämpa för barnen ända till den dag då vi inte längre behövs. Vi ger aldrig upp.

Stort tack till alla våra Världsföräldrar och givare! Det är ni som gör vårt arbete möjligt. Vill du också vara med och kämpa för utsatta barn världen över? Bli Världsförälder idag. Tillsammans förändrar vi barns liv.

– Det finns ingen annan enkel hälsoinsats som har så stor effekt för småbarn och deras mammor, och som kostar så lite för länders regeringar, säger Geeta Rao Gupta, biträdande chef på UNICEF. Bröstmjölk är en bebis första ”vaccination” och världshistoriens billigaste och mest effektiva livräddningsmetod.

Fördelarna med amning är väl dokumenterade i världen. Trots det var det under 2012 endast 39 procent av alla barn som uteslutande ammades under sina sex första månader i livet. En viktig orsak är brist på rådgivning och en stödjande och miljö kring mammorna.

Barnadödligheten kan halveras

För en bebis som föds i ett låginkomstland med smittsamma sjukdomar, näringsbrist och smutsigt vatten är amningen helt livsavgörande. Barn som uteslutande ammas under de första sex månaderna i livet är 14 gånger mer benägna att överleva än barn som inte ammas. Om amningen påbörjas direkt efter födseln minskar risken för spädbarnsdöd med upp till 45 procent.

Bröstmjölk stärker immunförsvaret och skyddar mot infektionssjukdomar. Den ger dessutom viktiga näringsämnen under de första två åren i ett barns liv och hjälper till att förhindra kronisk undernäring, som hämmar tillväxten för så många som 165 miljoner barn. Studier visar också att amning främjar kognitiv utveckling, vilket gör att barn har lättare att lära och blir mer produktiva som vuxna.

Bröstmjölk förebygger också fetma och kroniska sjukdomar senare i livet. Nya studier i USA och Storbritannien visar på stora besparingar inom sjukvården till följd av amning, eftersom ammade barn insjuknar betydligt mer sällan än barns som inte ammas.

Utöver fördelarna för barnet, är amning också bra för mammorna. Deras benägenhet att bli gravida under de första sex månaderna efter förlossningen minskar och de hinner därför återhämta sig och återgå till sin normala vikt. Studier visar att dessa kvinnor löper mindre risk för förlossningsdepression samt för att få äggstockscancer och bröstcancer senare i livet.

UNICEF utbildar mammor och samhällen

Mammor behöver stöd, rådgivning och utbildning om amning i kombination med hälso- och näringslära för att kunna mata sina barn på ett lämpligt sätt och för att inte sluta amma i förtid. UNICEF rekommenderar exklusiv amning under de första sex månaderna och fortsatt amning, med annan näring som komplement, i ytterligare två år eller längre. Den livsviktiga informationen sprids aktivt över hela världen.

UNICEF stödjer regeringar och politiker för att amningsfrågan ska få högre prioritet och engagemang, riktade åtgärder och ökat samarbete för att engagera hela världen. Länder får stöd kring riktlinjer och lagstiftning, och hjälp att utveckla omfattande hälsoprogram där utbildning av politiker, sjukvårdspersonal och mammor ingår.

Amning måste bli normen

Länder med stödjande politik och omfattande hälsoprogram som når alla befolkningsgrupper har kunnat öka sin amningsförekomst avsevärt. UNICEF arbetar för att amning ska bli normen överallt i världen, till exempel i världens folkrikaste land Kina där endast 28 procent av spädbarnen uteslutande ammas. Där lanserade UNICEF, tillsammans med Nationellt centrum för kvinnors och barns hälsa, i maj kampanjen ”10m2ofLove” för att lokalisera, registrera, certifiera och offentliggöra amningsrum i syfte att öka medvetenheten och stödet för amning.

Din hjälp behövs

Var med och se till att fler nyfödda får den livsviktiga bröstmjölk som de så väl behöver. Bli Världsförälder och kämpa för varenda unge!

 

 

 

 

UNICEF-rapporten som släpps idag bygger på 70 riksrepresentativa undersökningar under en 20 års-period och analyserar både utbredning av och trender inom kvinnlig könsstympning. Det är den mest omfattande statistiska sammanställningen om kvinnlig könsstympning hittills.

Rapporten hjälper till att förklara vad som kan göras för att förändra attityder och beteenden som gör att kvinnor fortsätter att könsstympas efter nästan ett århundrade av insatser för att avskaffa den kränkande sedvänjan som traumatiserar och dödar flickor och kvinnor.

Konflikt mellan personliga åsikter och social skyldighet

I de 29 länder i Afrika och Mellanöstern där kvinnlig könsstympning fortfarande praktiseras är risken för flickor att omskäras mindre än för 30 år sedan och stödet för sedvänjan är på tillbakagång, även i länder där den fortfarande är nästan allomfattande som i Egypten och Sudan. Inte bara är de flesta flickor och kvinnor emot praktiken, utan även ett stort antal män och pojkar. I tre länder; Tchad, Guinea och Sierra Leone, vill fler män än kvinnor att praktiken ska upphöra.

Men trots fallande stöd svävar miljontals flickor fortfarande i avsevärd fara. Klyftan mellan människors personliga åsikter om kvinnlig könsstympning och den inrotade känslan av social skyldighet, förvärras av bristen på öppen kommunikation om det som uppfattas som ett känsligt och privat problem.

– Att bara lagstifta räcker inte. Utmaningen nu är att låta flickor och kvinnor, pojkar och män tala högt och tydligt och meddela att de vill att denna skadliga sedvänja överges, säger Ms Geeta Rao Gupta, UNICEFs vice verkställande direktör.

Stora skillnader mellan olika länder

Medan kvinnlig könsstympning praktiskt taget har övergivits av vissa grupper och länder, är det fortfarande förankrade i många andra, trots hälsoriskerna det innebär för flickor, och trots att det finns lagar och insatser från regeringar och frivilligorganisationer för att övertyga samhällena att sluta med sedvänjan. Risken att utsättas för ingreppet är tre gånger mindre för flickor mellan 15-19 än för kvinnor i åldern 45-49 i Kenya och Tanzania. Utbredningen har minskat med så mycket som nästan hälften bland tonårsflickor i Benin, Centralafrikanska republiken, Irak, Liberia och Nigeria.

I Somalia, Guinea, Djibouti och Egypten könsstympas fler än 9 av 10 kvinnor och flickor i åldrarna 15-49. Och det har inte skett någon märkbar nedgång i länder som Tchad, Gambia, Mali, Senegal, Sudan eller Jemen.

Utbildning och öppenhet förändrar sociala normer

Samtidigt som UNICEF-rapporten välkomnar den lagstiftning mot kvinnlig könsstympning som har införts i de allra flesta länder kallar den för åtgärder som kompletterar lagstiftningen och utnyttjar positiv social dynamik för att åstadkomma en förändring av sociala normer. Rapporten rekommenderar att öppna upp till större offentlig granskning för att utmana den felaktiga uppfattningen att ”alla andra” godkänner praktiken.

Utbildning kan spela en stark roll i att föra vidare social förändring. Högre utbildningsnivå bland mödrar innebär lägre risk för att deras döttrar ska könsstympas och skolan kan hjälpa flickor att utveckla band till andra som motsätter sig sedvänjan.

De viktigaste åtgärderna som behövs för att avskaffa kvinnlig könsstympning är enligt den nya rapporten:

• Arbeta med lokala kulturella traditioner snarare än mot dem.
• Försöka förändra både individuella attityder samt inrotade förväntningar kring kvinnlig könsstympning i större sociala grupper.
• Hitta sätt att synliggöra dolt motstånd mot kvinnlig könsstympning så att familjer vet att de inte är ensamma – ett avgörande steg för att skapa en kedjereaktion.
• Öka exponeringen av grupper som fortfarande praktiserar kvinnlig könsstympning till grupper som inte gör det.
• Främja eliminering av kvinnlig könsstympning tillsammans med förbättrad status och möjligheter för flickor, snarare än att förespråka mildare former av praktiken, t.ex. ”symbolisk könsstympning”.
• Fortsätta att samla in material för att informera politiker och program.

De 29 länder som är representerade i rapporten är: är Benin, Burkina Faso, Kamerun, Centralafrikanska republiken, Tchad, Elfenbenskusten, Djibouti, Egypten, Eritrea, Etiopien, Gambia, Ghana, Guinea, Guinea-Bissau, Irak, Kenya; Liberia, Mali, Mauretanien, Niger, Nigeria, Senegal, Sierra Leone, Somalia, Sudan, Togo, Uganda, Tanzania, och Jemen.

Här kan du läsa rapporten i sin helhet, eller klicka här för en sammanfattning.

 

 

 

Deltagare och besökare på Gothia Cup uppmanas nu att lämna in sina svettiga tröjor, eller att anta utmaningen och våga dricka ett glas svett.

UNICEF och Gothia Cup samarbetar i år under signaturen United for children, med fokus på rent vatten.

– Vi ville lyfta frågan på ett lekfullt och annorlunda sätt. Vår svettmaskin är en påminnelse om att vi alla delar samma vatten. Vi dricker och svettas likadant, oavsett hur vi ser ut eller vilket språk vi talar. Vattnet är allas vårt ansvar och allas vår angelägenhet, säger UNICEF Sveriges vice generalsekreterare Per Westberg.

Maskinen har tagits fram av mekatronikern Andreas Hammar, känd från SVT:s barnprogram Mekatronik. En av hans utmaningar har varit att kunna utvinna svett ur tröjor av dagens smarta material. Maskinens reningskomponent kommer från HVR Water Purification AB och är framtagen i samarbete med KTH i Stockholm. Den används nu för första gången i svettmaskinen.

– Det finns flera erkända tekniker för att samla och rena vatten. Den tekniska utmaningen i att bygga svettmaskinen liknar de som finns inom rymdindustrin, där varje smutsig vattendroppe, vare sig det kommer från kylvatten, urin, eller just svett, är ovärderlig. Det låter otroligt, men det utvunna vattnet är till och med renare än svenskt kranvatten, säger Andreas Hammar.

IFK Göteborgs Tobias Hysén och BK Häckens Mohammed Ali Khan var de första att dricka ett glas svett när maskinen invigdes på Heden i Göteborg. Andra kända profiler kommer också att vara med och svettas för att hjälpa till att lyfta frågan om rent vatten. Under turneringen ska alla som vill kunna lämna in svettiga tröjor eller dricka svett för att bidra till rent vatten. Förhoppningen är att ha omvandlat svett från ungdomar från över 70 länder.

– Vi har roligt och vi svettas tillsammans i världens största fotbollsturnering för ungdomar. Vi tycker det känns både angeläget och bra att stödja UNICEFs arbete för barns rättigheter, säger Dennis Andersson, generalsekreterare på Gothia Cup.

UNICEF kämpar för barns rätt till rent vatten

Rent vatten är en mänsklig rättighet, men fortfarande saknar 780 miljoner människor tillgång till rent vatten.  Varje dag dör tusentals barn under fem år på grund av smutsigt vatten, brist på toaletter och dålig kunskap om hygien. UNICEF kämpar över hela världen för att förändra situationen.

Om Gothia Cup

Gothia Cup är Sveriges största årligen återkommande evenemang och världens största ungdomsturnering i fotboll. Årligen deltar runt 1600 lag från över 70 nationer. Grundidén är fortfarande den samma sedan starten 1975, att med fotboll som gemensam nämnare samla världens ungdomar för att skapa möten. Möten som ger hopp om en bättre framtid.

De 42 före detta barnsoldaterna återförenades med sina familjer och vänner den 7 juli under en ceremoni i huvudstaden Yangon. UNICEFs chef i Burma Bertrand Bainvel och FN:s lokala samordnare Ashok Nigam, som tillsammans leder den grupp som utsetts för att skydda barn i väpnad konflikt, fanns på plats tillsammans med representanter från armén och olika myndigheter.

– Frisläppningen är ett uttryck för Burmas förnyade åtagande mot användandet av barnsoldater i landets armé. Nu förväntar vi oss att armén påskyndar frigivningen av alla barn, säger Ashok Nigam.

Den andra frisläppningen i år

Frisläppningsceremonin är den andra i Burma i år. I februari släpptes 24 barnsoldater fria. Frisläppningarna är resultaten av en överenskommelse som skrevs under av Burmas regering och FN i juni 2012. Regeringen har enats om att lokalisera alla barn som rekryterats in i armén med målet att säkerställa deras ovillkorliga frisläppande. De ska också se till att barnen återförenas med sina familjer och återanpassas in i samhället.

Nyrekryteringen av barnsoldater till Burmas armé har minskat sedan överenskommelsen undertecknades. Ändå pågår den fortfarande. Genom att ratificera artikel 38 i Barnkonventionen skulle Burmas regering visa att de menar allvar med att avsluta användandet av barnsoldater.

– Det skulle skicka en tydlig signal till Burmas icke-statliga aktörer att tiden för att avsluta användningen av Burmas barn i väpnade konflikter är nu, säger Bertrand Bainvel.

Barn ska inte vara soldater

Inga barn ska behöva tas ifrån sina familjer, vänner, skolor och samhällen. I Artikel 38 i FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) står det tydligt formulerat: Inga barn får utnyttjas som soldater. Ändå uppskattas 300 000 barn i 14 länder vara inblandade i väpnade konflikter. Barnen utnyttjas av olika beväpnade grupper och arméer, som soldater, tjänstefolk eller prostituerade.

UNICEF kämpar på plats för att ändra attityder och förhandla med makthavare och krigsherrar för att de ska avväpna och befria barnen och återanpassa dem i samhället. Vi bidrar också med psykosocialt och ekonomiskt stöd till frisläppta barn och familjer och ser till att barnen får utbildning.

 

På söndag, den 22 juli, samlas engagerade och experter från hela världen då årets viktigaste internationella aidskonferens inleds i Washington D.C. Att konferensen hålls i USA, för första gången på två decennier, är i sig en stor framgång. Det beror nämligen på att hivpositiva människor får komma in i landet igen, både som besökare och invandrare, efter en diskriminerande lag slopades år 2009.

I videon ovan diskuterar Craig McClure UNICEFs roll i den globala kampen mot hiv- och aidsepidemin.

Enkla och smarta lösningar

Under konferensen ska UNICEF bland annat leda ett seminarium på temat ”Innovationer för att stoppa hiv-överföring från mamma till barn”. För samlade ledare från hela världen kommer UNICEFs högsta chef Anthony Lake att berätta om nya uppfinningar och smarta lösningar som snabbt kan få ner antalet nya hiv-infektioner bland barn. Det handlar dels om praktiska strategier för att kunna genomföra storskaliga förbättringar. Men även om viktiga tekniska och medicinska uppfinningar som gör att utvecklingen går åt rätt håll. Mötet, som hålls på söndag den 22 juli, kommer att direktsändas via internet på adressen new.livestream.com/unicef

Du som använder Twitter kan följa konferensen via uppdateringar av @unicef_aids

Video om UNICEFs nollvision för epidemin: Let’s get to zero!

 

Läs mer om hur UNICEF kämpar för att stoppa hivepidemin och hjälpa de barn som drabbas.

 

Läs mer om smarta lösningar och innovationer här (på engelska):

”UNICEF and partner awarded for Programme Mwana, programme using SMS messages to deliver HIV test results”

”Angola strengthens services to prevent paediatric HIV infections”

”In Lesotho, colour-coded Mother-Baby Packs save lives”

I går presenterade vi tillsammans med Rädda Barnen och BRIS en medieanalys på Barnrättstorget i Almedalen om barn i media, något som också flera medier snappat upp bl a Aftonbladet och SvD. Analysen är framtagen av Retriever Sverige. Den visar bl a att barn i våra största svenska dagstidningar lyser barnens egna berättelser med sin frånvaro. I endast 1,7 procent av publiciteten får barnen själva komma till tals.Vad beror det på och hur kan vi förbättra bilden? Den frågan diskuterade vi igen imorse på JMWs #GMA12 i Almedalen. Expressen-reportern Niklas Svensson deltog även och bjöd in oss till redaktionen för att lära dem mer om hur man kan lyfta och ta hänsyn till barns rättigheter och barnkonventionen i mediearbetet. Det gör vi mer en gärna och erbjuder gärna denna tjänst till fler redaktioner i Sverige. Vi kräver också att barnrättsfrågorna lyfts mer och diskuteras oftare på landets journalistutbildningar. Vi ställer gärna upp med vår specialistkompetens inom barns rättigheter även där. Precis som att det finns sportjournalister, politiska reportrar, bilreportrar, skönhetsredaktörer osv ser vi dessutom värdet av att ha barnrättsreportrar runt om på redaktionerna. Här har ju också vissa medier redan lyckats bra, t ex SRs Barnen i P1 och SVTs Lilla Aktuellt . Mer av den varan i svensk press tack!
/Christina Heilborn, barnrättsjurist och chef för Opinion & Påverkan

P.S. Är du i Almedalen, kom gärna på vårt seminarium kl 13 idag på Barnrättstorget: ”Kan Twitter göra barnkonventionen till lag?” på Tage Cervins gränd 3. Delta och följ seminariet på Twitter via UNICEF Sverige och #BarnkonvNU och #almdalen D.S.

UNICEF Sveriges generalsekreterare Véronique Lönnerblad reste i förra veckan till svältdrabbade Tchad som ligger i Sahelområdet. Det beräknas att över en miljon barn i Sahel saknar tillräckligt med mat och riskerar att dö inom några månader. I Tchad är siffran 130 000 barn som riskeras drabbas. Under veckan besökte Véronique bland annat en hälsostation i Biltine i nordöstra Tchad. Det finns i dagsläget 200 hälsostationer men det beräknas behövas minst det dubbla. Vid dessa stationer behandlas bland annat barn mot undernäring.

UNICEF har vid flera tillfällen varnat om den akuta situationen i Sahelområdet i Västafrika.
Februari: UNICEF vädjar om pengar till barnen i Sahel
Mars: En hel generation kan gå förlorad i svältdrabbade Sahel
April: KATASTROFLARM: Vi hinner fortfarande rädda många barns liv i Sahel

Vill du hjälpa till?
Det kostar 690 kronor att behandla ett undernärt barn i Sahel. Behandlingen varar i ungefär 60 dagar och består av näringsrik mat och mjölk, vitaminer och antibiotika.

Bara 50 kronor räcker till 13 påsar näringsrik nötkräm mot undernäring eller 29 påsar vätskeersättning. Tre påsar nötkräm om dagen kan vara allt som krävs för att rädda livet på ett undernärt barn. SMS:a LIV till 72 900 och ge just 50 kr!

Eller klicka här och ge ditt bidrag nu och rädda barns liv.

Idag anordnar vi på UNICEF Sverige ett rundabordssamtal med representanter från bland annat Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, Migrationsverket, Tullen och Barnombudsmannen. Syftet är att diskutera handel med barn utifrån vår rapport ”Child Trafficking in the Nordic Countries”, som vi släpper idag. Det har bland annat SR Ekot, DN och SvD rapporterat om (även i dagens papperstidningar).

Rapporten visar att ingen vet hur många barn som utsätts för människohandel. Osäkerheten är stor hos myndigheter om mandat och ansvar. Trots många insatser för ökad kunskap är handlingsförlamningen påfallande när det gäller stöd för enskilda barn som kan vara utsatta för människohandel. Både socialtjänstlagen och barnkonventionen är tydliga med att alla barn som vistas i Sverige ska få hjälp om de far illa. Men ändå utnyttjas barn mitt framför ögonen på tjänstemän från olika myndigheter utan att upptäckas. Det handlar framförallt om de barn som utnyttjas för att tigga eller begå brott. Det verkar som om man tar en slags kulturell hänsyn som medför att barns universella mänskliga rättigheter helt plötsligt inte gäller för alla barn i praktiken. Ett svenskt barn får en typ av insats medan ett romskt barn får ett annat bemötande eller bedömning av sina behov.

Häromdagen kom en uppmärksammad dom där åtalet om människohandel ogillades. Det handlar enligt åklagaren om en 14-årig flicka från Serbien som tagits till Sverige för att bli fru till en man med fysiska och psykiska funktionshinder, något som bland annat SR Ekot och SVT Nyheter rapporterat om. De åtalade var mannen och hans föräldrar. Domen utgör ett utmärkt stöd för människohandlare för hur de ska gå till väga för att undgå ansvar genom att lägga hela ansvaret på flickan. Det är slående hur stor kunskapsbristen fortfarande är när det gäller vad människohandel handlar om och hur den kommer till uttryck. I detta fall framkommer tydligt hur flickan står i beroendeställning till familjen här i Sverige och inte vågar berätta om vad som hänt för myndigheter eller sina föräldrar i hemlandet. Hon varken vågar eller kan stå emot kraven, som ibland sker under hot, på att utföra alltifrån städning till sexuella handlingar. Att hon är ett barn som berövas flera av sina rättigheter och inte får skydd och stöd av samhället blir uppenbart.

UNICEF kräver därför att
•    barnkonventionen blir svensk lag så att diskrimineringsförbudet blir tydligt och barnrättsperspektivet stärks
•    regeringen antar en handlingsplan mot människohandel med barn för alla former av exploatering
•    en samordningsfunktion inrättas där fakta samlas och där enskilda tjänstemän kan få rådgivning i enskilda fall

Läs rapporten i sin helhet här.

Stöd vår kamp mot handel med barn genom att gilla och dela denna post vidare!

Föräldrarna hade ett bälte som hängde i städskåpet i köket.
–    För att skrämma barnen om de inte lyder, säger mamman i polisförhör.
Men pappan i familjen är nu åtalad för att ha misshandlat sin yngste son, och vid ett flertal tillfällen ha slagit honom med bältet, enligt Dagbladet

Enligt artikeln uppdagades misshandeln när familjens yngste son hade idrott och då berättade för sin fröken att han inte gillade bälten eftersom hans pappa slog honom. Socialtjänst och polis kopplades in, och vid en husrannsakan hittade man bältet i städskåpet. Men mamman säger i polisförhör att det bara används för att hota barnen, och att barnen då gör som föräldrarna säger.
–    Bara en gång har han slagit äldsta pojken med bälte och yngsta pojken med öppen hand på rumpan. Men det var förut och i ett annat land där det inte är straffbart.

Det finns inga undanflykter för att slå eller hota ett barn. Att som vuxen känna sig stressad, trött, frustrerad eller provocerad kan aldrig försvara våld mot eller kränkningar av ett barn. Det är alltid den vuxnes ansvar att hitta lösningar i en konfliktsituation med ett barn och att respektera barnet som individ med egna rättigheter.

Det är viktigt att alla i barnets omgivning reagerar och agerar när man ser eller misstänker att ett barn blir slaget eller på annat sätt far illa. Här kan du läsa mer om vart du kan vända dig.

Har du också en undanflykt som du vill dela med dig av? Mejla den till undanflykt@unicef.se , twittra den till @unicefsverige och använd #undanflykt eller dela den på vår Facebook-sida.

Du kan också protestera mot undanflykter genom att gilla denna bloggpost, dela den vidare och skriv under protestlistan på Facebook!

Idag lägger regeringen fram budgeten för 2012. Proposition 2011/12:1 ger två efterlängtade besked för familjer som lever splittrade i olika länder och för barn som inte kunnat gå i skolan i Sverige på grund av att de är papperslösa.

Detta är resultatet efter förhandlingar mellan regeringen och Miljöpartiet som pågått mer eller mindre intensivt sedan den migrationspolitiska överenskommelsen gjordes i mars i år. Stora förhoppningar väcktes då och först nu kommer två av svaren som dessutom inte kommer att börja gälla förrän nästa sommar.

Rätten till familjeåterförening är en mänsklig rättighet enligt barnkonventionen (artikel 10). Ett land som Sverige ska behandla ansökningar från splittrade familjer om att återförenas positivt, humant och snabbt. För alla de familjer som lever åtskilda är varje dag en pina. Det är svårt att fokusera på att jobba, studera eller söka jobb om man ständigt är orolig för vad som händer ens son eller dotter som blivit kvar i hemlandet eller i ett annat land.  Längtan och oron gnager sönder kropp och själ. Den politik Sverige hittills fört när det gäller Somalia har varit verklighetsfrämmande. Krav på passhandlingar för att styrka identiteten, från ett land som människor flyr ifrån på grund av krig och kaos, har fått orimliga konsekvenser för enskilda individer. Det är därför mycket välkommet att det nu ska bli möjligt för de ca 1 500 barnen som är kvar i Somalia att få återförenas med sin mamma och/eller pappa som bor i Sverige tack vare DNA-prov och slopat krav på styrkt identitet genom pass.

Men flera frågor är ännu obesvarade;

• Varför börjar detta inte gälla förrän 1 juli 2012?
• Vad händer om det är ett adoptivbarn och DNA-prov alltså inte ger svaret på familjeförhållandet?
• Vad händer med barn från andra länder än Somalia?
• Vad händer med ensamma och övergivna barn i ett land vars enda släkting finns i Sverige, och svenska formaliakrav gör att minderåriga inte anses behöriga att ansöka om återförening?

Rätten till utbildning är också en mänsklig rättighet enligt barnkonventionen (artikel 28). Dessutom har staten ansvar att se till att den rättigheten uppfylls för alla barn i landet, oavsett medborgarskap, uppehållstillstånd eller om barnet lever gömt eller utan papper (artikel 2). Sverige har fått kritik flera gånger av FN:s barnrättskommitté för att inte respektera rätten till skolgång för alla barn. Förutom den kunskapsmässiga delen av att gå i skolan, handlar det också om en viktig faktor för ett barns psyko-sociala utveckling. För ett barn som dessutom lever i ovisshet och rädsla om vad som ska hända när det gäller vistelsen i Sverige är det viktigt att få någon form av struktur och rutin i vardagen. Vi gläds, liksom dessa ca 3 000 barn och deras föräldrar, över beskedet men vi har hört detta löfte förut och det finns flera obesvarade frågor även här;

• När börjar rätten till skolgång gälla?
• Omfattas alla barn?
• Är det reglerat att polisen inte får söka upp barnen till/från eller i skolan trots ett utvisningsbeslut?

Vi förväntar oss att dessa frågor besvaras inom kort och att de problem vi identifierar får en lösning snarast. Det handlar om varje barns mänskliga rättigheter. Det är ytterst en fråga om politisk vilja.

/Christina Heilborn, Chef Opinion och påverkan

Gilla att 3000 papperslösa barn får rätt att gå i skolan och 1500 somaliska barn får chans att återförenas med mamma och/eller pappa!

Återuppbyggnaden efter förra årets jordbävning i Haiti hotas av tropiska stormar och skyfall som befaras dra in över landet. Översvämningar, som följer med tropiska orkaner och stormar skulle vara katastrofala för de runt 600 000 människor som fortfarande, efter jordbävningen i januari förra året, bor i tältläger.

Lyssna på UNICEFs Ann Linnarsson i Studio Ett i Sveriges Radio idag, där hon berättar om UNICEFs katastrofberedskap inför eventuella orkaner. Ann är barnskyddsspecialist på UNICEF och arbetar på plats i Port au Prince sedan oktober 2010.

Läs mer om förberedelserna inför orkaner här (på engelska)

Denna artikel berättar hur man arbetar för att förebygga koleraepidemier på Haiti.

Här hittar du UNICEFs 1-årsrapport efter jordbävningen.