Rapporten An Unfair Start – Inequality in Children´s Education in Rich Countries har undersökt hur ojämlikheten i skolan ser ut i olika faser av skolåldern i 41 av världens rika länder inom EU och OECD. I förskoleåldern mäts andelen barn som går i förskoleklass, medan mätningarna för mellanstadiet och högstadiet bygger på skillnaderna i läsförståelse mellan de lägst och högst presterande eleverna. Studien undersöker sambandet mellan elevernas skolresultat och faktorer som ursprung, kön, föräldrars socioekonomiska bakgrund samt skolsystemets utformning.
Totalt hamnar Sverige på plats 25 av 41 jämförda länder, strax ovanför den tredjedel som presterar allra sämst. Rapporten pekar även på att ett lands ekonomi inte är en garanti för ökad likvärdighet. Sverige hamnar till exempel långt efter länder som Lettland och Litauen, där de ekonomiska förutsättningarna är sämre men där likvärdigheten i skolsystemet rankas högre.
– Det är anmärkningsvärt att Sverige inte ligger bättre till i en internationell jämförelse, eftersom vi har en stark välfärd. Det är djupt oroväckande att barn riskerar att fastna i ett livslångt utanförskap för att skolan inte klarar av att kompensera för de skillnader som finns i barns livsvillkor, säger Christina Heilborn, programchef vid UNICEF Sverige.
Rapporten visar att skillnaderna i resultat mellan de bäst och sämst presterande eleverna i Sverige ökar ju äldre de blir. Nästan var femte femtonåring i Sverige bedöms inte ha de grundläggande läskunskaper som behövs för att på ett fullgott sätt kunna delta i samhällslivet.
De senaste årens migration har haft inverkan på Sveriges resultat, men enligt rapporten är det inte hela förklaringen till varför Sverige inte presterar bättre när det gäller att se till att det finns en kvalitativ utbildning och en skola som klarar av att kompensera för ogynnsamma livsförhållanden. Andra faktorer som spelar in och påverkar elevernas resultat är till exempel föräldrarnas yrken och skillnaderna mellan olika skolor.
Enligt barnkonventionen har alla barn samma rätt att utvecklas till sin fulla potential och att få den kunskap som krävs för ett bra liv. Trots det ser tillgången till likvärdig utbildning i de rika länderna i världen olika ut för olika barn. Risken är stor att barn som har en sämre utgångspunkt än sina kamrater när de börjar skolan, hamnar i en ännu mer utsatt position om skolan inte klarar av att kompensera för olika förutsättningar.
– Att se till att barn får likvärdig utbildning av god kvalitet är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn mot utanförskap. Nu är det i stället barnets bakgrund som får styra över hur det ska gå i skolan. Det får konsekvenser för det enskilda barnet, men också för samhället i stort, säger Christina Heilborn.
Rapporten understryker att ökad likvärdighet inte handlar om att sänka kvaliteten i skolan, snarare tvärtom. I länder med hög likvärdighet tenderar genomsnittsresultaten att vara höga. Likvärdighet gynnar med andra ord alla elever, även dem som presterar bättre än genomsnittet.
UNICEF Sverige föreslår följande för att främja likvärdigheten i den svenska skolan:
- Ökat statligt ansvar för en likvärdig skola, så att alla barn får tillgång till utbildning med hög kvalitet som kan kompensera för ogynnsamma livsförhållanden.
- Tillgången till likvärdig utbildning ska gälla för alla barn, med tidiga och riktade stödinsatser till de barn som är mest utsatta.
- Berörda barn ska själva få vara delaktiga i åtgärder som rör dem.
