Ett år efter att pandemin bröt ut stod 168 miljoner elever utan en skola att gå till på grund av skol­stängningar. Idag har 77 miljoner av dem fortfarande inget klassrum att gå till, visar en ny analys av UNICEF, och konsekvenserna för barnen är allvarliga. 

Förutom att eleverna hamnar efter i sin utbildning, går många miste om viktiga skol­måltider, rutin­mässiga vaccinationer och upplever ökad ångest. Dessutom ökar risken att utsättas för övergrepp, våld, barn­arbete och barn­äktenskap. Många föräldrar har förlorat sina jobb då de tvingats vara hemma med barnen, vilket har drivit många familjer in i fattigdom. 

Större risk att barn smittas av covid-19 utanför skolan 

Förutom de mest extrema fallen är riskerna för barn att inte gå i skolan på grund av pandemin större än riskerna att gå i skolan. Här är tre viktiga skäl:

• Rapporter visar fortfarande att skolor inte driver på spridningen av covid-19 i samhället. Viruset utgör inte heller en hög risk för barn. Om skolor antar säkra åtgärder för att minimera smitta kan skolmiljön vara säkrare för barn än utanför skolan.
• Skolnedstängningar påverkar elevernas lärande, hälsa och välmående. Att barn inte får gå i skolan under viktiga utvecklings­stadier innebär allvarliga följder för varje barn, deras familj och ekonomi. Många riskerar att aldrig ta ikapp den utbildning de missat.
• Skolstängningar drabbar de redan utsatta barnen hårdast. De som har mindre möjlighet att få distans­utbildning och som löper stor risk att utsättas för olika typer av övergrepp. Ju längre tiden går, desto större är risken att barnen aldrig sätter sin fot i skolan igen.

Vaccin ska inte vara en förutsättning för skolor att öppna igen

I och med den globala bristen på vaccin som plågar låg- och medelinkomst­länder, prioriteras vaccinering av sjukvårdspersonal och högriskgrupper. När vaccin till de mest utsatta grupperna är säkrad ska lärare prioriteras. Men vaccinering av lärare och elever ska inte vara en förutsättning för att barn ska kunna återgå till skolan. 

Det viktigaste just nu är att alla barn kan fortsätta sin utbildning i ett klassrum. Om det betyder att lärare och barn måste vistas i klassrummen ovaccinerade, så krävs ökade insatser som minskar risken för smitt­spridning. 

UNICEF uppmanar regeringar att öppna skolorna så snart som möjligt och vidta åtgärder som minskar smitt­spridning i skolan. Det innebär ökade investeringar i smitt­skydds­åtgärder, som desinfektionsmedel, tvål, rent vatten och i vissa fall skydds­utrustning och social distansering.

Men det räcker inte att bara öppna klassrummen. För att minska de långsiktiga följderna som skol­stängningarna kan få på barns liv, måste skolor och lärare se till att alla barn får det omfattande stöd de behöver för att komma ikapp i utbildningen, fortsätta att lära sig och må bra fysiskt och psykiskt. 

Lärare måste få stöd i att hantera varje barns förlorade utbildning och öka användandet av digital teknik i sin undervisning. Det inkluderar insatser för att nå barn som redan innan covid-19 inte hade tillgång till utbildning.

Utbildning minskar fattigdom

UNICEF och partners fortsätter att mobilisera insatser för att förhindra en katastrof för barns utbildning. Vårt påverkans­arbete syftar till att samla världens ledare, lärare och föräldrar kring en gemensam sak: att öppna skolorna så snart som möjligt och fortsätta att hålla dem öppna. 

Ökad tillgång till utbildning minskar fattigdom och ojämlikhet, och är därmed avgörande för att nå målen i Agenda 2030. Brådskande åtgärder och ökade investeringar krävs för att hindra att den redan existerande utbildnings­krisen utvecklas till en fullskalig katastrof för en hel generation barn.

Sedan augusti 2020 samarbetar UNICEF med Ericsson för att kart­lägga skolors till­gång till internet­uppkoppling i 35 länder. Nu släpper The Economist Intelligence Unit (EIU) en ny rapport, Connecting Learners: Narrowing the Educational Divide, som visar att genom att ge skolor till­gång till internet och digitalt lärande kan världens minst upp­kopplade länder inte bara ge barn bättre möjlig­heter, utan också höja sitt BNP med upp till 20 procent.

En välutbildad befolkning har större möjlig­heter att driva på den ekonomiska utveck­lingen i sitt land, och här är till­gången till digitalt lärande av största vikt – något som inte minst blivit tydligt i samband med corona­pandemin. 

Två av tre skolbarn saknar idag internet­uppkoppling

I mars 2020 hade skol­stäng­ningar resulterat i att hela 89 procent av världens elever – 1,5 miljarder barn – stod utan den skol­gång de har rätt till. En siffra som sedan ökade till 1,6 miljarder barn när det var som värst. Samtidigt har två av tre skol­barn idag inte tillgång till internet­uppkoppling. Pandemin har orsakat en global utbild­nings­kris.

När barn och unga saknar till­gång till all den infor­mation som finns på nätet, har de färre möjlig­heter att lära sig, utveck­las och nå sin fulla potential. Det digitala gapet måste stängas, något som kräver globalt sam­arbete, ledar­skap och inno­vation inom finans och teknologi.

Rapporten lyfter fyra viktiga nyckel­faktorer för att åstad­komma detta:

1. Samarbete
   Regeringar och den privata sektorn måste sam­arbeta för att se till att skolor dels får till­gång till internet och digitala verktyg, och dels att det inte­greras på ett effek­tivt sätt i utbild­nings­systemen.

2. Prisvärda och till­gängliga lös­ningar
   Att bygga infra­struk­tur för att säkra till­gången till internet är steg ett. Men man måste också kunna nyttja till­gången på ett menings­fullt sätt. Dålig kvalitet och höga kostnader får inte bli ett hinder. Regeringar, företag och telekom­branschen måste fokusera på både hög kvalitet och pris­värda lös­ningar. 

3. Internet och digitala verktyg måste ingå i läro­planen
   När pris­värd till­gång till internet har säkrats, måste det också inte­greras på ett effektivt sätt i läro­planen. Lärare måste få utbild­ning och verktyg för att kunna utföra sitt jobb på ett bra sätt.

4. Barn måste skyddas på nätet
   Förbättrad till­gång till internet och digitala verktyg ger barn oändliga möjlig­heter att lära sig och utveck­las. Men, det ökar också risken för att barn utnyttjas online. En risk som ofta inne­bär att lärare och föräldrar känner mot­stånd mot en ökad internet­användning. För att säker­ställa att barn får till­gång till alla för­delar med internet, krävs också att de kan nyttja nätet på ett tryggt och säkert sätt.

När barn och unga får fler möjlig­heter att lära sig och utveck­las, har de också större chans att nå sin fulla potential. Till­sammans med Ericsson kart­lägger vi skolors upp­kopp­ling i 35 länder, för att nå vårt mål att minska det digitala gapet och ge fler barn en ljusare framtid.

Läs mer om samarbetet

Läs hela rapporten från EIU

Om du vill hylla en särskild lärare lite extra just nu i skolavslutningstider, finns Världens bästa lärare-paketet i vår gåvoshop:

Världens bästa lärare-paket

Hyllningskör till lärare som förändrat liv

Tack alla fantastiska lärare för allt ni gör! Ni ger barnen ni möter en bättre framtid, ni ingjuter hopp och lust att lära för livet.

❤️ Johanna vill hylla läraren Elin:
– Elin gav vår autistiska son tre fantastiska år i vanlig skola. I ur och skur gick de ut i skogen och använde naturen som lärare. Hon såg varje barn och med ram och kram lockade hon fram det bästa ur varje barn!

❤️ Annica vill hylla läraren Andreas:
– Andreas har varit en fantastiskt tålmodig, pedagogisk och rolig lärare som fick ta över en ganska ”trasig” klass som inte hade haft en trygg pedagog utan hade fått starta med flera olika vikarier. Han har kämpat tålmodigt och nu när klassen går ut 6:an så kan de göra det med en känsla av trygghet och med mycket kunskap i ryggsäcken.

❤️ Tina vill tacka läraren Donald:
– Han fick stopp på mobbningen mot mig, som hade pågått i 7,5 år. Lyssnade och hade ögonen öppna, som lärare i låg/mellanstadiet INTE gjorde.

❤️ Mona skickar en fin hälsning till sin mamma Batool:
– Min mamma har jobbat som lärare i mer än 40 år. Hon har en enorm glädje, engagemang och intresse för sina elever. Hon lyckas möta varje elev där eleven befinner sig och hon lyckas väcka deras nyfikenhet och glädje för mer kunskap. Hon har under sina år som lärare inspirerat många elever och hon har också inspirerat mig att se glädjen i det arbete som jag utför.

❤️ Dragica vill tacka läraren Vera:
– Som liten var jag väldigt blyg. När jag började 1:a klass och fröken Vera tog emot, kändes det genast mycket bättre. Hela första terminen följde jag henne som en liten skrämd valp. Men för varje dag blev jag självständigare och självständigare. Hon var också den som gjorde att jag själv som vuxen blev lärare. Vera var bäst, hon gjorde mig stark och självständig. När hon blev gammal besökte jag henne ofta. Jag vill hylla Vera.

❤️ Pia minns läraren Björn med värme:
– 11 år gammal flyttade jag till en ny stad, började i en ny skola och fick förstås en ny lärare, Björn. Han såg mig och jag förstod att jag var någon, att jag var bra. Jag hade tidigare levt med självbilden att jag var lite trög och att jag inte dög något till. Min lärare förändrade allt, synen på mig själv, jag förstod att jag hade en framtid, att jag var bra. Det blev bara ett år i den skolan innan familjen flyttade vidare. Det året har format mig, det väckte en lust att utvecklas och en kaxighet som jag burit med mig genom livet. Året då allt förändrades var 1969 i Södertälje. Tack Björn!

❤️ Liselott vill tacka sin lärare Anita:
– Hon var min lärare i mellanstadiet och det fantastiska med henne var den kärlek till yrket hon spred och förmågan att se alla barn och möta oss där vi var. Hon är skälet till att jag är lärare idag. Hon är min stora förebild.

❤️ Karolin vill tacka sin lärare Margareta:
– Hon såg mig och de utmaningar jag hade. Med kreativa lösningar och träning kunde jag i fjärde klass lära mig skriva, fokusera bättre och lära mig jonglera vilket var hennes tips för hålla fokus under längre tid men samtidigt i lek. Jag såg inte skillnad på många bokstäver och ett exempel som levt med mig länge är Burre bär bullar. Dirre drar droskan.

❤️ Stephanie vill hylla sin lärare Charlotta:
– Tack för allt du lärde mig om omvärlden, jämlikhet och ödmjukhet under mina 3 år på Mälardalens högskola, du har definitivt bidragit till att göra mig till en bättre människa.

❤️ Camilla vill lyfta sin kusin Malin:
– Med sitt enorma engagemang som gymnasielärare på Soltorgsgymnasiet i Borlänge, vill jag hylla min kusin Malin! Hon ser varje människa/elev för den de är, har en otroligt bra värdegrund och jobbar jättemycket för mångfald och allas rätt till ett bra liv!

❤️ Anna vill tacka sin lärare Yvonne:
– Yvonne har verkligen satt ett stort avtryck i mitt liv. Hon var en av mina första lärare, och även om jag nu passerat 30 år så minns jag henne så väl än idag. Yvonne var en lärare med stort engagemang och visade intresse för sina elever. Hon skapade en trygg skolgång och hon trodde verkligen på varje individ samt att man kände sig speciell i hennes närvaro. Yvonne var en lärare som jag alltid haft väldigt stor respekt för och hon var så snäll och genuin. Är otroligt tacksam för att det var hon som la grunden för min fortsätta skolgång och framtid. Har aldrig tackat henne för det men detta är mitt sätt att göra det på och hoppas innerligt att det når fram!

Varmt tack till dig som skickade in din hyllning, tillsammans skickar vi nu kärlek till alla kloka, varma lärare världen över. Tyvärr har vi inte möjlighet att publicera alla de fina ord som kommit in, men vi tänker portionera ut dessa kärlekshälsningar även framåt. Så om din hälsning inte syns här, kan den mycket väl komma att publiceras senare i någon av våra kanaler.

Har du också en särskild lärare som du vill hylla lite extra? Då finns Världens bästa lärare-paketet i vår gåvoshop. Perfekt nu i skolavslutningstider:

Världens bästa lärare-paket

Trots pandemin har flera skolor engagerat sig och vi har fått se många fantastiska initiativ. Nilaskolan byggde till exempel fågel­matare och sålde, Frostviks­skolan samlade in pant från personer i sam­hället och skänkte pengarna, Eriksdalsskolans grund­sär­skola genom­förde en digital utställ­ning och Antnäs­skolan skapade egen musik för att uppmärk­samma Operation Dagsverke. De här exemplen har vi med glädje kunnat följa på sociala medier under #operationdagsverke.

Att sprida kunskap om barnkon­ven­tionen och samtidigt göra en insats för barn i en annan del av världen är ett fantastiskt sätt att göra skillnad. Tack vare engage­manget i årets Operation Dagsverke får barn i Senegal en andra chans att gå i skolan, helt fantastiskt!

I år var även året då vi genomförde vår första digitala konferens och på så sätt kunde vi nå fler elever. För er som missade konferensen och är nyfikna, ta gärna del av konferensen här.

Nästa års insamling blir för flickor i Sierra Leone

Som vanligt har deltagande skolor fått rösta fram vilket land och projekt nästa års insamling för Operation Dagsverke ska gå till. Skolorna fick rösta på tre alternativ och det vinnande för­slaget blev Sierra Leone.

Där kommer UNICEF, genom Operation Dagsverke 2022, att arbeta för att stötta flickor i åldrarna 9-18 år genom ökad kunskap om mens och till­gång till mens­skydd. Detta för att alla flickor ska få möjlig­heten att stanna kvar i skolan och få den utbild­ning de har rätt till.

Avslutningsvis vill vi rikta ett stort tack till alla er elever och lärare som enga­gerat er i årets Operation Dagsverke och vi ser med spänning fram emot vad vi till­sammans kan åstad­komma nästa år.

Vill ni vara med och genom­föra Operation Dagsverke 2022 så öppnar anmälan under september. Men du kan redan nu fylla i en intresse­anmälan, så kontaktar vi dig så snart anmälan har öppnat:

Meddela mig

Micke & Katharina
Projektledare Operation Dagsverke

UNICEF arbetar för att alla barn ska få gå i skolan, så att de får möjlig­het att utveck­las och uppnå sin fulla poten­tial. Men under året som gått har många skolor världen över hållits stängda, vilket på sikt riskerar att få förödande konse­kvenser för barn och unga.

De går miste om mycket av det som hör barn­domen till, som att leka med sina kompisar, men också möjlig­heten att påverka sin egen fram­tid genom utbild­ning.

De går också miste om de viktiga vuxna som lärarna är. Vuxna som behövs i barnens liv – som före­bilder, kunskaps­förmedlare och som trygga pelare i den turbulenta tid som barn­domen innebär, inte minst just nu. 

Har du en lärare i ditt liv som betyder något extra?

Nu vill vi ta tillfället i akt och till­sammans med dig hylla alla lärare. Det kan vara en av dina egna lärare, nu eller tidigare i livet. Kanske är det en omtyckt förskol­lärare till dina barn, eller så har du en vän eller släkting vars uppdrag som lärare gjort intryck på dig.

Skriv ned några korta meningar om varför just den här läraren är viktig och vad personen betyder eller har betytt för dig. Några av moti­vering­arna kommer sedan att användas i UNICEFs kanaler framåt, för att lyfta denna hårt arbetande och viktiga arbets­grupp. Fyll i din motivering här:

Hylla en lärare

Operation Dagsverke är ett sätt för elever, lärare och skolor att göra verklig skillnad för barn i andra delar av världen, samtidigt som de får lära sig om barns rättigheter. Den årliga konferensen är en slags kick off inför elevernas dagsverken och syftar till att ge energi, idéer och inspiration. Vanligtvis anordnas en fysisk konferens, men i år kunde vi erbjuda en digital konferens, vilket öppnade upp för fler elever och lärare att delta.

På plats i studion var bland annat UNICEF Sveriges generalsekreterare Pernilla Baralt, som inledningstalade om vikten av att barns rättigheter tillgodoses överallt i världen. Inte minst rätten till utbildning.

– Jag är så glad för alla elever och lärare som tagit möjligheten att vara med. Ert engagemang gynnar inte enbart utsatta barn i andra delar av världen, det väcker också elevernas nyfikenhet och ökar kunskapen om barns rättigheter i Sverige. Det gör barnen delaktiga, och får både vuxna och barn att se värdet av att arbeta tillsammans med barn i frågor som rör dem, sa Pernilla.

På direktlänk från Senegal hade vi med oss Matthias Lansard, utbildningschef på UNICEF i Senegal. Han berättade om hur skolsituationen ser ut i landet och hur viktigt arbetet med “komma-ikapp-klasser” är, inte minst i följderna av pandemin. Vi fick också virtuellt besök av elever från Nilaskolan i Malå, som engagerar sig i Operation Dagsverke för tredje gången. Och så kikade våra UNICEF-ambassadörer Morgan Alling och Victor Nilsson Lindelöf in, för att önska alla elever lycka till med sina projekt.

Årets tema – utbildning för alla barn

I år går insamlade pengar till UNICEFs utbildnings­program i Senegal. Redan innan pandemin slog till stod 1,5 miljoner av Senegals barn utanför skolsystemet och nu är situationen ännu tuffare. På grund av bland annat fattigdom och långa avstånd, lämnar många barn skolan efter bara några år och riskerar därför att hamna i exempelvis barnarbete eller barnäktenskap.

Coronapandemin inget hinder

Det faktum att vi är mitt uppe i en pandemi verkar inte stoppa eleverna, utan det gäller bara att vara lite extra kreativ. Under konferensen berättade till exempel en skola att de planerar att anordna en digital utställning om barnkonventionen och Senegal, där besökarna får köpa fiktiva inträdesbiljetter med Swish. Eleverna har också skrivit en egen låt som de kommer att framträda med.

Nu önskar vi alla fantastiska elever stort lycka till med sina dagsverken! Tillsammans gör ni verklig skillnad för barnen i Senegal.

Vill din skola också vara med och hjälpa barnen i Senegal att få en bättre framtid? Anmäl er här (sista dag för anmälan är den 12 maj):

ANMÄL DIN SKOLA

I många länder världen över har skolor varit stängda, helt eller delvis, sedan pandemins början. Även om besluten att stänga skolor har baserats på en svår­hanterad hälso­situation, är riskerna för barnen stora och konsekvenserna svåra.

I mars 2020 hade skol­stäng­ningar resulterat i att hela 89 procent av världens elever – 1,5 miljarder barn – stod utan den skol­gång de har rätt till. En siffra som sedan ökade till 1,6 miljarder barn när det var som värst. Samtidigt har två tredje­delar av alla skol­barn inte till­gång till internet­uppkoppling. Pandemin har orsakat en global utbildningskris.

Som vanligt har de redan mest utsatta barnen drabbats hårdast, de som ofta för­litar sig på skolan för att få mat och rent vatten. Här finns en tydlig risk att effek­terna av skol­stäng­ningarna kommer att påverka genera­tioner framåt.

I till exempel Syrien stängde regeringen alla skolor under nästan sju månader för att före­bygga smitt­sprid­ning. Enligt en under­sökning ledde dessa avbrott och indirekta effekter av pandemin, till att barn­arbete ökade med sju procent.

Många och allvarliga konsekvenser

Det är väldoku­men­terat att långa skol­­stäng­­ningar påverkar barn på ett negativt sätt. För de flesta skol­barn världen över är skolan en plats för att träffa vänner, lära sig, få stöd och till­gång till exempel­vis vaccin och närings­rik mat. Ju längre skolor hålls stängda, desto värre blir konse­kven­serna för barnen.

• I januari i år rappor­terade UNICEF att mer än 39 miljarder skol­luncher gått om intet på grund av skol­stäng­ningar sedan pandemins början. Något som i förläng­ningen inne­burit att miljon­tals barn förlorat sitt enda närings­rika mål mat om dagen. 

• Ju längre barn är borta från skolan, desto större är risken att de aldrig åter­vänder. Allra störst är risken för flickorna. En rapport från mars i år visar att tio miljoner fler flickor riskerar att giftas bort i pandemins spår. När familjer förlorar sina jobb och fattig­domen ökar är också risken större att döttrar gifts bort för att lätta på familjens ekonomiska stress.

• Många barn och unga mår också psykiskt dåligt när de tvingas hålla sig hemma och går miste om att få leka och umgås med vänner. Minst vart sjunde barn har under pandemin upp­manats eller tvingats stanna hemma, under minst nio månader, något som lett till ökad oro, ångest och depres­sioner.

Vad gör UNICEF?

Under hela pandemin har UNICEF arbetat hårt för att säker­ställa barns rätt till utbildning.

• Sedan pandemins början har vi trappat upp stödet till länder för att ställa om och skapa mer innovativa lösningar för utbildning. Bland annat genom undervisning på distans via internet, tv, radio och hembesök av lärare med mera.

• Vi ser till att skolor har till­gång till rent vatten och hygien­produkter för att minska smitt­spridning och sprider information om hur man kan före­bygga att bli sjuk.

• Vi jobbar för att se till att barn kan fort­sätta lära sig på andra sätt när skolor är stängda. Till exempel driver vi till­sammans med partners ett globalt projekt för att kart­lägga skolors till­gång till internet, och lång­siktigt säker­ställa att alla barn och unga får till­gång till kunskap, infor­mation och möjlig­heter att påverka sin egen utveck­ling och framtid.

Och inte minst gör vi allt vi kan för att få stopp på pandemin så snart som möjligt, så att de all­varliga konse­kven­serna för barnen också kan få ett slut. En viktig del av det arbetet är att se till att hela världen får vaccin mot covid-19.

Genom att se till att världen får vaccin kan vi ge barn en plats i en skolbänk igen, och ge alla barn som drabbats en bättre framtid.

Läs mer om vårt arbete och hur du kan hjälpa till:

Covidvaccin till världen

Internet spelar en allt större roll i barns och ungas vardag. En generation som är uppvuxen med internet och smartphones kopplar nu dagligen upp sig för att umgås med vänner, koppla av, utföra skolarbete med mera. 

Den pågående pandemin har också synliggjort vilken roll digitaliseringen spelar. Dels när det gäller att ge barn tillgång till utbildning, och dels att barns ökade användning av internet kan utsätta dem för risker.

Därför är det extra viktigt att FN:s barnrättskommitté nu äntligen har tagit fram den 25:e allmänna kommentaren till barnkonventionen: barns rättigheter i den digitala miljön. Arbetet har genomförts med stöd från stater, akademin, organisationer och inte minst med barnen själva.

Stater har ett ansvar att skydda barn på nätet

Rättigheterna i barnkonventionen gäller sedan tidigare i den fysiska såväl som den digitala världen. Men för att förtydliga statens ansvar att skydda och stärka barn på nätet, har man tagit fram en moderniserad tolkning av vad barns rättigheter innebär i den digitala världen. 

Kommentaren understryker viktiga frågor och situationer där staten har ett särskilt ansvar gentemot barn, och UNICEF Sverige summerar nedan de viktigaste budskapen.

Förutsättningar, risker och rättigheter

Barns rätt till den digitala teknologin är en förutsättning för att kunna förverkliga deras andra rättigheter enligt barnkonventionen. Digitala medier är också viktiga redskap för att lyfta barns röster och göra dem delaktiga.

Samtidigt innebär internetanvändning ett antal risker för barn, genom det som kan benämnas som content, contacts och conduct:

• skadligt innehåll (content)
• kontakter, såsom mobbning eller sexuella övergrepp (contacts)
• skadliga metoder (conduct), såsom otillåten insamling av personuppgifter

För att säkerställa att barns rättigheter inte åsidosätts eller kränks uppmanas världens regeringar att:

• se över nationella lagar och regler, inte minst när det gäller att se till att barn inte drabbas negativt av företags aktiviteter på nätet
• ta särskild hänsyn till hur digital teknologi påverkar barn i den tidiga barndomen
• stötta vårdnadshavare med rätt kunskaper för att kunna ge sina barn vägledning och skydd i deras användning av internet
• inrätta effektiva rättsmedel för barn och föräldrar när barns rättigheter kränks på nätet

Sist men inte minst poängteras vikten av att överbrygga den digitala klyftan för att motverka ojämlikhet och se till att inget barn lämnas utanför.

Vad gör UNICEF?

Vi ser digitalisering både som en möjlighet och en förutsättning att alla barn ska kunna nå sin fulla potential. UNICEF samverkar med aktörer runt om i världen för att göra internet till en tryggare plats för barn och unga genom att förebygga och bekämpa våld och övergrepp på nätet. 

Sedan augusti 2020 samarbetar UNICEF också med Ericsson för att globalt kartlägga skolors tillgång till internet. Syftet är att identifiera var uppkoppling saknas och bidra till att skolor och barn världen över får tillgång till internet, information och möjligheter att påverka.

Lulu Li
Barnrättsrådgivare företag, UNICEF Sverige

En ny rapport från UNICEF visar att skolor för mer än 168 miljoner barn nu har varit stängda i nära ett år.

– När vi nu närmar oss årsdagen för när pandemin deklarerades blir vi påminda om vilken utbildningskatastrof som nedstängningar världen över har skapat, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

Skolstängningarna har lett till förödande konsekvenser för barns utveckling och välmående. De mest utsatta barnen, och de som inte har någon möjlighet till distansundervisning, riskerar nu att aldrig återvända till klassrummet. Barn som nu istället riskerar barnäktenskap och barnarbete.

Rapporten visar att 14 länder har haft sina skolor till största del stängda från mars 2020 till februari i år. Två tredjedelar av de länderna är i Latinamerika och Karibien, något som drabbat nära 98 miljoner skolbarn.

För de flesta skolbarn världen över är skolan en plats för att träffa vänner, lära sig, få stöd och tillgång till exempelvis vaccin och näringsrik mat. Ju längre skolor hålls stängda, desto värre blir konsekvenserna för barnen.

– Varje stängd skola innebär att barns framtid har satts på paus. Vårt budskap till regeringarna är att vi måste prioritera att öppna skolorna igen, och göra dem bättre än de var förut, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

UNICEF arbetar hårt för att se till att corona­pandemin inte blir en bestå­ende kris för barn. Ge en gåva idag så är du med oss i det arbetet: 

Stoppa coronaviruset

Julia är lärare för en mellanstadieklass som hittills har genomfört två omgångar av Operation Dagsverke – en när eleverna gick i årskurs 4 och en i årskurs 5. Hennes tidigare erfarenheter är positiva och hon tycker att fler skolor borde lägga in Operation Dagsverke som ett återkommande inslag i undervisningen.

– I mitt läraruppdrag ingår att fostra solidariska och demokratiska “nya” medlemmar i samhället. Jag har kommit att se det mer eller mindre som en självklarhet att använda mig av Operation Dagsverke i detta syfte. 

Eleverna är med och påverkar

Julia berättar att eleverna själva har fått vara med och planera hur de vill genomföra projektet. De brukar börja med att gå igenom ett nytt arbetsområde i samhällskunskap där eleverna lär sig om FN, UNICEF och barnkonventionen. Därefter har de tillsammans spånat idéer för hur de kan samla in pengar, engagera hemmen, involvera andra skolämnen och få med sig samhället.

– Engagemanget kommer av sig själv när man brinner för något. Att visa exempel på vad andra skolor har gjort eller visa vad insamlingen går till och slå sina egna tidigare rekord, är sådant som engagerar, menar Julia.

Läs mer och anmäl din skola

Ämnesöverskridande engagemang

Nilaskolan har vävt in Operation Dagsverke i flera delar av undervisningen. Förutom att eleverna lär sig om barnkonventionen i samhällskunskapen, så skapar de på bildlektionerna affischer för annonsering, på hemkunskapen bakar eleverna och i slöjden tillverkar de saker att sälja, till exempel vetevärmare och fågelmatare.

– Operation Dagsverke går att koppla till flera olika skolämnen och är ett enkelt sätt att kombinera nytta med nöje, fortsätter Julia.

Coronapandemin är inget hinder

Att vi är mitt uppe i en pandemi stoppar inte Nilaskolan från att genomföra Operation Dagsverke. Julia menar att det handlar om att anpassa sig till rådande situation.

– Vi har turen att bo på en liten ort med bara en skola och små grupper. Dessutom stora möjligheter att både sprida ut sig och vara utomhus – det underlättar. Men det är såklart också viktigt att vara noga med hygien, hålla avstånd och stanna hemma vid symptom.

Operation Dagsverke – för en bättre framtid

Operation Dagsverke ger elever chansen att lära sig mer om barns rättig­­heter och skapa egna information- och insamlings­­kampanjer. Engagera din skola i vårens livs­viktiga aktivitet.

I år går pengarna till UNICEFs utbildnings­program i Senegal. Redan innan pandemin slog till stod 1,5 miljoner av Senegals barn utanför skolsystemet och nu är situationen ännu tuffare. På grund av bland annat fattigdom och långa avstånd lämnar många barn skolan efter bara några år och riskerar därför att hamna i exempelvis barnarbete eller barnäktenskap. Det vill vi ändra på, tillsammans med er!

Anmäl din skola redan idag

Rapporten COVID-19: Missing More Than a Classroom visar att mer än 370 miljoner barn världen över har missat i genom­snitt 40 procent av sina skol­luncher – för många en livs­viktig källa till näring – sedan skolor stängt på grund av covid-19.

– Trots tydliga bevis på att skolor inte är någon huvud­saklig plats för smitt­spridning av covid-19, har miljon­tals barn tvingats se sina skolor stänga världen över. Barn som är helt beroende av skolan för att få mat förlorar inte enbart sin utbild­ning, utan även en viktig källa till näring, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef. Samtidigt som vi väntar på att vaccin mot covid-19 ska nå fram, måste vi priori­tera att öppna skolorna igen och se till att det kan ske på ett så säkert sätt som möjligt.

Under pandemin har till­gången till olika typer av närings­program, så som skol­måltider och behandlings­program mot under­näring, minskat med 30 procent i låg- och medel­inkomst­länder. I vissa länder, under total ned­stäng­ning, har alla program för mat i skolorna ställts in.

Det uppskattas att 24 miljoner barn nu riskerar att hoppa av skolan på grund av pandemin, något som skulle innebära ett stort bakslag för de framsteg som gjorts de senaste årtiondena för att få fler barn att gå i skolan. Genom att mat erbjuds i skolan kan många av de mest utsatta barnen uppmuntras att komma tillbaka till skolbänken.

Särskilt för flickor, och barn från de mest utsatta och marginali­serade områdena, är skol­maten en stark driv­kraft för att åter­vända till skolan när restrik­tioner lyfts. Ju längre barn står utanför skolan desto större är risken att de aldrig åter­vänder, för flickor ökar risken för bland annat tidiga äktenskap.

UNICEF och WFP upp­manar nu rege­ringar världen över att priori­tera skolorna, öppna dem igen på ett säkert sätt (genom att bland annat se till att det finns rent vatten och tvål), och se till att barn får den närings­rika skolmat som de behöver.

Coronapandemins konse­kvenser har drabbat barn världen över skonings­löst. Du kan hjälpa till, ge en gåva idag:

Stoppa coronaviruset

I lördags dödades 16 personer och 45 skadades vid en attack utanför ett utbildningscenter i Kabul, många av dem var kvinnor och barn. Samma dag dödades 8 barn och 12 skadades i en attack mot en skola i Kumba, i sydvästra Kamerun.

– Jag är chockad och ursinnig över dessa fruktansvärda attacker, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

UNICEF fördömer attackerna och våra tankar går till de drabbades anhöriga. Alla inblandade parter i konflikterna i Afghanistan och Kamerun måste följa internationell humanitär rätt och skydda barn vid alla tillfällen. De skyldiga måste hållas till svars för sina handlingar.

Att gå i skolan är en mänsklig rättighet, och ingen ska behöva vara rädd för att utsättas för dödligt våld i sin skolbänk.

Var med och kämpa för barn som drabbas av våld, krig och katastrofer, ge en gåva idag:

Hjälp barn i katastrofer

Covid-19-pandemin har visat hur viktigt det är med global tillgång till internet. För några av oss har pandemin inneburit att vi får studera på distans och hitta nya arbetssätt. Men för många som lever utan tillgång till internet har möjligheten att studera eller arbeta upphört.

360 miljoner unga är idag inte online

Samarbetet mellan Ericsson och UNICEF är ett viktigt stöd till Giga-initiativet, vars mål är att alla skolor ska få en bra internet­uppkoppling, samt att barn och unga ska få tillgång till information och möjlighet att delta och påverka sin egen utveckling. Initiativet lanserades 2019 och leds av UNICEF och International Telecommunication Union (ITU).

Att identifiera vilka skolor som saknar internetuppkoppling är det första steget inom Giga-initiativet. Kartläggningen av skolor och deras uppkoppling sker genom crowdsourcing, analyser av befintlig data och maskininlärning, och synliggörs visuellt genom en digital karta som är tillgänglig för alla att ta del av.

Ericsson bidrar med finansiellt stöd till UNICEFs globala kartläggningsarbete inom Giga, samt med uppkopplingsdata, viktig teknisk medarbetarexpertis och värdefull branscherfarenhet. De kommer också engagera sin kundbas för att ytterligare främja initiativets mål.

I det treåriga samarbetet ska Ericsson hjälpa UNICEF att identifiera och kartlägga det digitala gapet i 35 länder. Kartläggningen kommer att hjälpa regeringar och den privata sektorn att designa och introducera digitala insatser, för att se till att barn och unga har kontinuerlig tillgång till utbildning.

Alla unga ska ha tillgång till digital information

Världen kan inte uppnå de globala målen eller ambitionen om att alla barn ska kunna uppnå sin fulla potential, om inte alla unga har tillgång till digital information. Digitala plattformar kommer alltmer att vara grunden för framtida arbeten och möjligheter.

Det är kritiskt viktigt att agera nu för att öka den digitala inkluderingen och jämlikheten inom utbildning. Det nya samarbetet mellan UNICEF och Ericsson är ett stort steg på vägen för att minska den digitala klyftan, och öka barns och ungas delaktighet.

Vill ert företag också samarbeta med UNICEF? Det finns många olika möjligheter att till­sammans skapa verkliga föränd­ringar för barn och unga runt om i världen:

Läs mer om företagssamarbeten

Enligt rapporten saknade omkring 818 miljoner barn möjlig­het att tvätta händerna i sina skolor 2019, något som ökar risken att de drabbas av covid-19 och andra smitt­samma sjuk­domar. Mer än vart tredje barn lever i Afrika, söder om Sahara. I världens minst utveck­lade länder saknar sju av tio skolor handtvätt­möjligheter. 

I rapporten understryker UNICEF och WHO vikten av att regeringar, i sina insatser för att minska sprid­ningen av viruset, måste balansera hälso­aspekterna mot de sociala och ekonomiska effekterna av ned­stäng­ningar. 

– Att skolor världen över hållit stängt sedan pandemins början har inneburit enorma utmaningar för barns utbild­ning och väl­mående, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

Det är väldokumenterat att långa skol­stäng­ningar påverkar barn på ett negativt sätt. Att barn har till­gång till rent vatten, bra sanitet och hygien när skolorna öppnar igen måste vara högsta prioritet. 

Rapporten visar att:

• Av de 818 miljoner barn som saknade möjlighet att tvätta händerna i skolan, hade 355 miljoner till­gång till vatten men ingen tvål. Resten saknade både tvål och vatten.
• Tre av fyra barn saknade möjlighet att tvätta händerna i skolan vid utbrottets början, i de länder med högst risk för att drabbas av humanitär kris på grund av covid-19. 
• En av tre skolor världen över hade bristande till­gång till dricks­vatten, eller inget vatten alls.
• 698 miljoner barn hade ingen till­gång till sanitet på sina skolor.

UNICEF och WFP med flera har tagit fram rikt­linjer för hur myndig­heter världen över bör agera för att kunna öppna skolorna igen på ett säkert sätt och se till att barnen är trygga. Rikt­linjerna fokuserar bland annat på vikten av skydds­utrustning, städning och desinfi­cering, och att ge till­gång till rent vatten, bra toaletter och möjlig­het att tvätta händerna med tvål. 

UNICEF arbetar världen över med att se till att barn kan gå i skolan, vara trygga och hålla sig friska. Köp ett hygien­paket i vår gåvoshop så är du med och ser till att barn får möjlighet att skydda sig mot covid-19:

Hjälp barn att skydda sig