Så ska barns rättigheter stärkas i den digitala världen
Visste du att en tredjedel av världens internetanvändare är barn? Barn tillbringar allt mer tid på nätet och därför har FN:s barnrättskommitté nu tagit fram en ny kommentar till barnkonventionen. Syftet är att förtydliga staters ansvar för att skydda och stärka barn på nätet.

Internet spelar en allt större roll i barns och ungas vardag. En generation som är uppvuxen med internet och smartphones kopplar nu dagligen upp sig för att umgås med vänner, koppla av, utföra skolarbete med mera.
Den pågående pandemin har också synliggjort vilken roll digitaliseringen spelar. Dels när det gäller att ge barn tillgång till utbildning, och dels att barns ökade användning av internet kan utsätta dem för risker.
Därför är det extra viktigt att FN:s barnrättskommitté nu äntligen har tagit fram den 25:e allmänna kommentaren till barnkonventionen: barns rättigheter i den digitala miljön. Arbetet har genomförts med stöd från stater, akademin, organisationer och inte minst med barnen själva.
Stater har ett ansvar att skydda barn på nätet
Rättigheterna i barnkonventionen gäller sedan tidigare i den fysiska såväl som den digitala världen. Men för att förtydliga statens ansvar att skydda och stärka barn på nätet, har man tagit fram en moderniserad tolkning av vad barns rättigheter innebär i den digitala världen.
Kommentaren understryker viktiga frågor och situationer där staten har ett särskilt ansvar gentemot barn, och UNICEF Sverige summerar nedan de viktigaste budskapen.

Förutsättningar, risker och rättigheter
Barns rätt till den digitala teknologin är en förutsättning för att kunna förverkliga deras andra rättigheter enligt barnkonventionen. Digitala medier är också viktiga redskap för att lyfta barns röster och göra dem delaktiga.
Samtidigt innebär internetanvändning ett antal risker för barn, genom det som kan benämnas som content, contacts och conduct:
- skadligt innehåll (content)
- kontakter, såsom mobbning eller sexuella övergrepp (contacts)
- skadliga metoder (conduct), såsom otillåten insamling av personuppgifter
För att säkerställa att barns rättigheter inte åsidosätts eller kränks uppmanas världens regeringar att:
- se över nationella lagar och regler, inte minst när det gäller att se till att barn inte drabbas negativt av företags aktiviteter på nätet
- ta särskild hänsyn till hur digital teknologi påverkar barn i den tidiga barndomen
- stötta vårdnadshavare med rätt kunskaper för att kunna ge sina barn vägledning och skydd i deras användning av internet
- inrätta effektiva rättsmedel för barn och föräldrar när barns rättigheter kränks på nätet
Sist men inte minst poängteras vikten av att överbrygga den digitala klyftan för att motverka ojämlikhet och se till att inget barn lämnas utanför.
Att alla barn får kunskap i och tillgång till den digitala världen är avgörande för att de ska kunna möta framtiden.
Vad gör UNICEF?
Vi ser digitalisering både som en möjlighet och en förutsättning att alla barn ska kunna nå sin fulla potential. UNICEF samverkar med aktörer runt om i världen för att göra internet till en tryggare plats för barn och unga genom att förebygga och bekämpa våld och övergrepp på nätet.
Sedan augusti 2020 samarbetar UNICEF också med Ericsson för att globalt kartlägga skolors tillgång till internet. Syftet är att identifiera var uppkoppling saknas och bidra till att skolor och barn världen över får tillgång till internet, information och möjligheter att påverka.
Lulu Li
Barnrättsrådgivare företag, UNICEF Sverige
En global utbildningskris skapad av pandemin
168 miljoner barn har fått sin framtid satt på paus, då deras skolor varit stängda under nästan ett helt år på grund av coronapandemin. Det är en utbildningskris som världen tillsammans nu måste vända.

För att uppmärksamma utbildningskrisen har UNICEF satt upp installationen ”Pandemiklassrummet” utanför FN:s högkvarter i New York, för att visa på alla de klassrum som just nu står tomma världen över.
En ny rapport från UNICEF visar att skolor för mer än 168 miljoner barn nu har varit stängda i nära ett år.
– När vi nu närmar oss årsdagen för när pandemin deklarerades blir vi påminda om vilken utbildningskatastrof som nedstängningar världen över har skapat, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.
Skolstängningarna har lett till förödande konsekvenser för barns utveckling och välmående. De mest utsatta barnen, och de som inte har någon möjlighet till distansundervisning, riskerar nu att aldrig återvända till klassrummet. Barn som nu istället riskerar barnäktenskap och barnarbete.
Det är en tragedi för barnen, för deras länder och för mänsklighetens framtid.
Rapporten visar att 14 länder har haft sina skolor till största del stängda från mars 2020 till februari i år. Två tredjedelar av de länderna är i Latinamerika och Karibien, något som drabbat nära 98 miljoner skolbarn.
För de flesta skolbarn världen över är skolan en plats för att träffa vänner, lära sig, få stöd och tillgång till exempelvis vaccin och näringsrik mat. Ju längre skolor hålls stängda, desto värre blir konsekvenserna för barnen.
– Varje stängd skola innebär att barns framtid har satts på paus. Vårt budskap till regeringarna är att vi måste prioritera att öppna skolorna igen, och göra dem bättre än de var förut, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.
UNICEF arbetar hårt för att se till att coronapandemin inte blir en bestående kris för barn. Ge en gåva idag så är du med oss i det arbetet:
“Operation Dagsverke är ett enkelt sätt att kombinera nytta med nöje”
På Nilaskolan i Malå flödar kreativiteten och entreprenörsandan. Skolan är i full gång med att planera inför årets Operation Dagsverke – ett projekt där eleverna får lära sig mer om barns rättigheter och samtidigt samla in pengar för att hjälpa utsatta barn i andra länder. Läraren Julia Ritzén delar här med sig av sina bästa tips för hur projektet kan skapa mervärde i undervisningen.
Julia är lärare för en mellanstadieklass som hittills har genomfört två omgångar av Operation Dagsverke – en när eleverna gick i årskurs 4 och en i årskurs 5. Hennes tidigare erfarenheter är positiva och hon tycker att fler skolor borde lägga in Operation Dagsverke som ett återkommande inslag i undervisningen.
– I mitt läraruppdrag ingår att fostra solidariska och demokratiska “nya” medlemmar i samhället. Jag har kommit att se det mer eller mindre som en självklarhet att använda mig av Operation Dagsverke i detta syfte.

Läraren Julia Ritzén utgår från läroplanen när hon planerar in Operation Dagsverke. ”Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande innehåll: De mänskliga rättigheterna och deras betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.”
Eleverna är med och påverkar
Julia berättar att eleverna själva har fått vara med och planera hur de vill genomföra projektet. De brukar börja med att gå igenom ett nytt arbetsområde i samhällskunskap där eleverna lär sig om FN, UNICEF och barnkonventionen. Därefter har de tillsammans spånat idéer för hur de kan samla in pengar, engagera hemmen, involvera andra skolämnen och få med sig samhället.
– Engagemanget kommer av sig själv när man brinner för något. Att visa exempel på vad andra skolor har gjort eller visa vad insamlingen går till och slå sina egna tidigare rekord, är sådant som engagerar, menar Julia.
Det är viktigt. För vi har det ganska bra. Tänk på de som knappt har mat för dagen eller kan gå i skolan.
Ämnesöverskridande engagemang
Nilaskolan har vävt in Operation Dagsverke i flera delar av undervisningen. Förutom att eleverna lär sig om barnkonventionen i samhällskunskapen, så skapar de på bildlektionerna affischer för annonsering, på hemkunskapen bakar eleverna och i slöjden tillverkar de saker att sälja, till exempel vetevärmare och fågelmatare.
– Operation Dagsverke går att koppla till flera olika skolämnen och är ett enkelt sätt att kombinera nytta med nöje, fortsätter Julia.

Det är enkelt att koppla Operation Dagsverke till flera skolämnen. I träslöjden har Nilaskolan till exempel gjort fågelmatare som de ska sälja.
Coronapandemin är inget hinder
Att vi är mitt uppe i en pandemi stoppar inte Nilaskolan från att genomföra Operation Dagsverke. Julia menar att det handlar om att anpassa sig till rådande situation.
– Vi har turen att bo på en liten ort med bara en skola och små grupper. Dessutom stora möjligheter att både sprida ut sig och vara utomhus – det underlättar. Men det är såklart också viktigt att vara noga med hygien, hålla avstånd och stanna hemma vid symptom.
Tips på idéer för dagsverken i coronatider
- Panta tomflaskor och burkar.
- Anordna en digital utställning om barnkonventionen.
- Fixa café utomhus med kakor och bullar som eleverna själva bakar.
- Anordna en utomhusloppis.
- Gör en digital vernissage för en utställning som eleverna tagit fram.
- Gör en film om barns rättigheter och lägg upp på Youtube.
- Anordna en livesänd konsert.
Operation Dagsverke – för en bättre framtid
Operation Dagsverke ger elever chansen att lära sig mer om barns rättigheter och skapa egna information- och insamlingskampanjer. Engagera din skola i vårens livsviktiga aktivitet.
I år går pengarna till UNICEFs utbildningsprogram i Senegal. Redan innan pandemin slog till stod 1,5 miljoner av Senegals barn utanför skolsystemet och nu är situationen ännu tuffare. På grund av bland annat fattigdom och långa avstånd lämnar många barn skolan efter bara några år och riskerar därför att hamna i exempelvis barnarbete eller barnäktenskap. Det vill vi ändra på, tillsammans med er!
Miljontals barn riskerar undernäring på grund av missade skolmåltider
Sedan skolor stängt på grund av coronapandemin har mer än 39 miljarder skolluncher gått om intet världen över. Det betyder att miljontals barn förlorat sitt enda näringsrika mål mat om dagen, säger UNICEF och FN:s livsmedelsprogram (WFP) i ny rapport.

Skolstängningar på grund av coronapandemin har lett till att miljontals barn gått miste om livsviktiga skolmåltider.
Rapporten COVID-19: Missing More Than a Classroom visar att mer än 370 miljoner barn världen över har missat i genomsnitt 40 procent av sina skolluncher – för många en livsviktig källa till näring – sedan skolor stängt på grund av covid-19.
– Trots tydliga bevis på att skolor inte är någon huvudsaklig plats för smittspridning av covid-19, har miljontals barn tvingats se sina skolor stänga världen över. Barn som är helt beroende av skolan för att få mat förlorar inte enbart sin utbildning, utan även en viktig källa till näring, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef. Samtidigt som vi väntar på att vaccin mot covid-19 ska nå fram, måste vi prioritera att öppna skolorna igen och se till att det kan ske på ett så säkert sätt som möjligt.
Under pandemin har tillgången till olika typer av näringsprogram, så som skolmåltider och behandlingsprogram mot undernäring, minskat med 30 procent i låg- och medelinkomstländer. I vissa länder, under total nedstängning, har alla program för mat i skolorna ställts in.
Att gå miste om näringsrika skolmåltider hotar miljontals utsatta barns framtid. För många är skolmaten den enda mat de får på hela dagen.
Det uppskattas att 24 miljoner barn nu riskerar att hoppa av skolan på grund av pandemin, något som skulle innebära ett stort bakslag för de framsteg som gjorts de senaste årtiondena för att få fler barn att gå i skolan. Genom att mat erbjuds i skolan kan många av de mest utsatta barnen uppmuntras att komma tillbaka till skolbänken.
Särskilt för flickor, och barn från de mest utsatta och marginaliserade områdena, är skolmaten en stark drivkraft för att återvända till skolan när restriktioner lyfts. Ju längre barn står utanför skolan desto större är risken att de aldrig återvänder, för flickor ökar risken för bland annat tidiga äktenskap.
UNICEF och WFP uppmanar nu regeringar världen över att prioritera skolorna, öppna dem igen på ett säkert sätt (genom att bland annat se till att det finns rent vatten och tvål), och se till att barn får den näringsrika skolmat som de behöver.
Coronapandemins konsekvenser har drabbat barn världen över skoningslöst. Du kan hjälpa till, ge en gåva idag:
En skola ska inte vara en dödsfälla
Under helgen skedde två dödliga attacker mot skolbarn i Afghanistan och Kamerun. Att barn dödas och skadas i skolan är oförlåtligt, och ett mycket allvarligt brott mot barns rättigheter.
I lördags dödades 16 personer och 45 skadades vid en attack utanför ett utbildningscenter i Kabul, många av dem var kvinnor och barn. Samma dag dödades 8 barn och 12 skadades i en attack mot en skola i Kumba, i sydvästra Kamerun.
– Jag är chockad och ursinnig över dessa fruktansvärda attacker, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.
Attacker mot skolor och barns utbildning är ett grovt brott mot barns rättigheter. Skolan ska vara en trygg plats, inte en dödsfälla.
UNICEF fördömer attackerna och våra tankar går till de drabbades anhöriga. Alla inblandade parter i konflikterna i Afghanistan och Kamerun måste följa internationell humanitär rätt och skydda barn vid alla tillfällen. De skyldiga måste hållas till svars för sina handlingar.
Att gå i skolan är en mänsklig rättighet, och ingen ska behöva vara rädd för att utsättas för dödligt våld i sin skolbänk.
Var med och kämpa för barn som drabbas av våld, krig och katastrofer, ge en gåva idag:
Ericsson och UNICEF kartlägger skolors tillgång till internet
Idag lanserar UNICEF och Ericsson ett nytt globalt samarbete för att kartlägga skolors tillgång till internet i 35 länder. Samarbetet kommer fram till 2023 att hjälpa till att identifiera var i världen uppkoppling saknas, och bidra till det långsiktiga målet att ansluta varje skola till internet.

När barn och unga får tillgång till all den information som finns på nätet, och därmed fler möjligheter att lära sig och utvecklas, har de också större chans att nå sin fulla potential.
Covid-19-pandemin har visat hur viktigt det är med global tillgång till internet. För några av oss har pandemin inneburit att vi får studera på distans och hitta nya arbetssätt. Men för många som lever utan tillgång till internet har möjligheten att studera eller arbeta upphört.
360 miljoner unga är idag inte online
Samarbetet mellan Ericsson och UNICEF är ett viktigt stöd till Giga-initiativet, vars mål är att alla skolor ska få en bra internetuppkoppling, samt att barn och unga ska få tillgång till information och möjlighet att delta och påverka sin egen utveckling. Initiativet lanserades 2019 och leds av UNICEF och International Telecommunication Union (ITU).
En allt djupare digital klyfta är bara en av många ojämlikheter som coronapandemin har gett oss insikter om. Vårt samarbete med Ericsson kommer hjälpa oss på vägen mot att ge varje barn och ungdom tillgång till digitala utbildningsmöjligheter.
Att identifiera vilka skolor som saknar internetuppkoppling är det första steget inom Giga-initiativet. Kartläggningen av skolor och deras uppkoppling sker genom crowdsourcing, analyser av befintlig data och maskininlärning, och synliggörs visuellt genom en digital karta som är tillgänglig för alla att ta del av.
Ericsson bidrar med finansiellt stöd till UNICEFs globala kartläggningsarbete inom Giga, samt med uppkopplingsdata, viktig teknisk medarbetarexpertis och värdefull branscherfarenhet. De kommer också engagera sin kundbas för att ytterligare främja initiativets mål.
I det treåriga samarbetet ska Ericsson hjälpa UNICEF att identifiera och kartlägga det digitala gapet i 35 länder. Kartläggningen kommer att hjälpa regeringar och den privata sektorn att designa och introducera digitala insatser, för att se till att barn och unga har kontinuerlig tillgång till utbildning.
Alla unga ska ha tillgång till digital information
Världen kan inte uppnå de globala målen eller ambitionen om att alla barn ska kunna uppnå sin fulla potential, om inte alla unga har tillgång till digital information. Digitala plattformar kommer alltmer att vara grunden för framtida arbeten och möjligheter.
Det är kritiskt viktigt att agera nu för att öka den digitala inkluderingen och jämlikheten inom utbildning. Det nya samarbetet mellan UNICEF och Ericsson är ett stort steg på vägen för att minska den digitala klyftan, och öka barns och ungas delaktighet.
Vill ert företag också samarbeta med UNICEF? Det finns många olika möjligheter att tillsammans skapa verkliga förändringar för barn och unga runt om i världen:
Fakta
- En majoritet av världens länder har tillfälligt stängt sina skolor, något som har drabbat över 91 procent av eleverna runt om i världen – omkring 1,6 miljarder barn och unga.
- 360 miljoner unga saknar idag möjlighet att ansluta till internet.
- År 2030 måste företag och samhällen världen över vara redo för att driva sina verksamheter på ett hållbart sätt. För att uppnå de globala målen måste vi möta nästa generations behov och säkerställa jämlik tillgång till information.
- Samarbetet mellan Ericsson och UNICEF ska fram till och med 2023 globalt kartlägga var skolor saknar internetuppkoppling, och bidra till att ansluta varje skola till internet. Samarbetet är ett viktigt stöd till Giga-initiativet.
Barn i 4 av 10 skolor kan inte tvätta händerna
Att kunna tvätta händerna med tvål och vatten är en förutsättning för att skydda sig och andra från sjukdomar som covid-19. Men när skolor världen över nu kämpar för att öppna igen är det långt ifrån alla som har den möjligheten, visar en ny rapport från UNICEF och WHO.

Dareen, sex år, går i skolan i Al Kader, Jordanien. ”Jag tvättar mina händer för att inte få bakterier och virus på dem. Det kan göra barn väldigt sjuka. Först skrubbar jag händerna noggrant med tvål och tvättar sedan av med vatten.” Men i många skolor världen över saknas tillgång till tvål och vatten, något som innebär en stor risk när skolor ska öppna igen under coronapandemin.
Enligt rapporten saknade omkring 818 miljoner barn möjlighet att tvätta händerna i sina skolor 2019, något som ökar risken att de drabbas av covid-19 och andra smittsamma sjukdomar. Mer än vart tredje barn lever i Afrika, söder om Sahara. I världens minst utvecklade länder saknar sju av tio skolor handtvättmöjligheter.
I rapporten understryker UNICEF och WHO vikten av att regeringar, i sina insatser för att minska spridningen av viruset, måste balansera hälsoaspekterna mot de sociala och ekonomiska effekterna av nedstängningar.
– Att skolor världen över hållit stängt sedan pandemins början har inneburit enorma utmaningar för barns utbildning och välmående, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.
Det är väldokumenterat att långa skolstängningar påverkar barn på ett negativt sätt. Att barn har tillgång till rent vatten, bra sanitet och hygien när skolorna öppnar igen måste vara högsta prioritet.
Barns utbildning måste prioriteras och det innebär att skolor måste kunna öppna på ett säkert sätt – med möjlighet att tvätta händerna, och tillgång till rent dricksvatten och bra sanitet.
Rapporten visar att:
- Av de 818 miljoner barn som saknade möjlighet att tvätta händerna i skolan, hade 355 miljoner tillgång till vatten men ingen tvål. Resten saknade både tvål och vatten.
- Tre av fyra barn saknade möjlighet att tvätta händerna i skolan vid utbrottets början, i de länder med högst risk för att drabbas av humanitär kris på grund av covid-19.
- En av tre skolor världen över hade bristande tillgång till dricksvatten, eller inget vatten alls.
- 698 miljoner barn hade ingen tillgång till sanitet på sina skolor.
UNICEF och WFP med flera har tagit fram riktlinjer för hur myndigheter världen över bör agera för att kunna öppna skolorna igen på ett säkert sätt och se till att barnen är trygga. Riktlinjerna fokuserar bland annat på vikten av skyddsutrustning, städning och desinficering, och att ge tillgång till rent vatten, bra toaletter och möjlighet att tvätta händerna med tvål.
UNICEF arbetar världen över med att se till att barn kan gå i skolan, vara trygga och hålla sig friska. Köp ett hygienpaket i vår gåvoshop så är du med och ser till att barn får möjlighet att skydda sig mot covid-19:
Återvunnen plast ger barn en chans till utbildning
Tänk att kunna bygga skolor av återvunnen plast och ge tusentals barn möjlighet att gå i skolan. Det är precis vad UNICEF gör i Elfenbenskusten. Så här går det till.

Plast i naturen samlas in och omvandlas till byggklossar, som sedan blir till skolor.
I hela världen produceras omkring 300 miljoner ton plast varje år. Men i dagsläget går bara fem procent till återvinning. I Elfenbenskusten pågår ett projekt där man tar tillvara på plast som hamnat i naturen och bygger skolor av den.
Plasten samlas in av invånarna själva och köps sedan av UNICEFs samarbetspartner Conceptos Plasticos som omvandlar plasten till byggstenar. Vinsterna är flera:
- Spridningen av föroreningar från plasten minskar.
- Fler arbetstillfällen skapas för vuxna.
- Fler barn får möjlighet att gå i skolan.
Målet är att under två år bygga över 500 klassrum till 25 000 elever. Visst är det fantastiskt?

På grund av covid-19 har skolorna hållit stängt under flera veckor. Men nu har lektionerna börjat igen och barnen är glada att träffa sina kompisar.
Tack vare alla er som är med och kämpar tillsammans med oss kan vi fortsätta se till att barn får gå i skolan, och samtidigt göra en insats för miljön. Stort tack!
Lärare är riktiga hjältar
Så här i skolavslutningstider vill UNICEF Sverige passa på att hylla alla de lärare som stått stadigt under den gångna våren. En vår fylld av nya utmaningar och oro, som många gånger har kunnat härledas till coronapandemin.
Låt oss tillsammans uppmärksamma de lärare som har stått längst fram i klassrummet varje dag, hela terminen – för att skapa en trygg vardag för eleverna. Som fortsätter nöta tabeller, grammatik och historiska händelser, i skuggan av samhällets oro för vad som komma skall.
I Sverige har grundskolorna varit öppna under hela pandemin, vilket vi tror varit det allra bästa för barnen och deras föräldrar, som haft möjlighet att utföra sina arbeten (många gånger på distans). Landets lärare har fullföljt sina uppdrag i klassrummen, och därför tycker vi att de bör hyllas lite extra just nu.

Lärare är hjältar. Det är de som påverkar och engagerar elever och är med och förändrar världen.
Vid det här laget känner du säkert till att utbildning är en väg ut ur fattigdom, ett fundament för en bättre framtid. Att gå i skolan är en mänsklig rättighet och enligt barnkonventionen ska grundskolan vara gratis, obligatorisk och tillgänglig för alla.
Idag beräknar man att 74 procent av världens barn har fått sin skolgång avbruten, till följd av coronapandemin. En mycket oroande och olycklig siffra. På UNICEF gör vi allt som står i vår makt för att dessa barn ska få möjlighet att återuppta sin utbildning så snart som möjligt.
Genom att köpa vårt Världens bästa lärare-paket, är du med och ser till att fler barn får möjlighet att gå i skolan, samtidigt som du visar uppskattning till den lärare som finns i din närhet.
Och avslutningsvis: Till landets alla lärare – ni är hjältar!
1,5 miljarder barns skolgång påverkas av coronaviruset
I många länder världen över har skolor stängt. Om vi inte agerar nu för att skydda barns rätt till utbildning kommer barnen i synnerhet, och samhällen i allmänhet, att lida av konsekvenserna lång tid framöver. UNICEF ökar nu arbetet för att se till att alla barn kan fortsätta sin utbildning.
Skolstängningarna kopplat till coronaviruset har resulterat i att 89 procent av världens elever står utan den skolgång de har rätt till. Hela 1,5 miljarder barn. I de mest utsatta samhällena kommer effekterna att sträcka sig över generationer. Hårdast drabbas de redan utsatta barnen, som ofta förlitar sig på skolan för att få skolmat och vatten. Dessutom vet vi att risken att utsättas för våld ökar, då barn som lever i utsatthet går miste om den stabilitet och trygghet som skolan ger.
De så kallade sekundära effekterna av covid-19, som exempelvis tillgång till utbildning, är för barnen högst primära. Baserat på lärdomar från andra skolstängningar, exempelvis i spåren av ebola i Västafrika, är det tydligt att ju längre tid barnen är borta från skolan, desto mindre troligt är det att de återvänder – framför allt om de redan bor i en utsatt del av världen.
När förskolor och skolor stänger ner i veckor står föräldrar i de fattigaste delarna av världen inför valet att hjälpa sina barn med studier hemifrån, eller att arbeta för att kunna försörja sin familj. Barnen är de dolda förlorarna i den här krisen.
UNICEF ökar arbetet för barns rätt till utbildning
För att barn ska kunna återuppta sin utbildning och fullfölja den på ett säkert sätt har vi tillsatt ytterligare resurser för barns rätt till utbildning i över 145 länder världen över. Vårt arbete innefattar bland annat att:
- Ge stöd till nationella regeringar och partners i att utveckla planer som möjliggör en snabb omställning av utbildningssektorn.
- Utrusta skolor med hygienpaket och sprida information om hur man förebygger sjukdomar, samt utbilda lärare och vårdgivare i psykosocialt stöd. Därtill arbetar vi för att stödja barns mentala hälsa och förebygga stigma och diskriminering genom att uppmuntra elever och lärare att undvika stereotyper när de pratar om viruset.
- Säkerställa kontinuitet i utbildningen och tillgång till distanslärande, inklusive utformning och förberedande av utbildningsprogram online, via radio och tv.
- Förbättra kunskapsdelning och kapacitetsuppbyggnad för den pågående krisen och för framtida pandemier.

Varje barn ska ha en plats i ett klassrum.
Världens ledare måste kraftsamla
Skolstängningarna påverkar såväl fattiga som rika barn på ett sätt som saknar motstycke. Även om stängning av skolor är ett beslut utifrån en svårhanterad hälsosituation, är riskerna i samband med det betydande.
Den ledande principen i Agenda 2030 är att ingen ska lämnas utanför, och det globala utbildningsmålet handlar om att säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. Ska vi lyckas uppnå det, så måste vi se till att inget barn hamnar på efterkälken. Det är därför viktigt att strategier för att stödja fortsatt lärande för barn tar hänsyn till de mest utsatta barnens behov.
Investeringar kan inte vänta, det globala samfundet måste stå enat och bistå med resurser, annars kommer det här att få oåterkalleliga konsekvenser för världens unga.
De stora framsteg som har gjorts inom utbildningsområdet de senaste decennierna får inte gå förlorade. Det är bara tio år kvar till att Agenda 2030 ska vara genomfört. Kraftsamlar vi inte nu för att komma tillrätta med barns rätt till utbildning, så riskerar vi att förlora en hel generation.
Vi måste agera både här och nu och möta de långsiktiga effekterna. Att sätta barnens behov i centrum och genomföra barns rättigheter är mer centralt än någonsin.
Effektiva tält som skyddar barn i krig och katastrofer
Idag lanserar UNICEF nya innovativa tält, som bättre står emot extremväder och ger barn i nödsituationer skydd och en fast plats i en annars kaotisk tillvaro.
Varje år hjälper UNICEFs nuvarande tält miljontals barn genom att användas som hälsokliniker, skolor och barnvänliga platser i krig och katastrofer. Men på grund av klimatförändringar och nya nödsituationer behövde tälten förbättras.
För att de nya tälten ska erbjuda barn en så säker plats som möjligt ställde vi över 1 000 krav på tillverkarna. Ökad motståndskraft vid extremväder, förbättrad och rymligare miljö inne i tälten, tillgång till ström och bättre installations- och transportmetoder var några av dem.
Det är viktigt att tillverkarna förstår vilka behoven är i olika klimat. Därför följde de med till Uganda (hett och torrt), Filippinerna (vått och fuktigt) och Afghanistan (kallt).
Slutprodukten blev högeffektiva tält som bland annat innehåller:
- Ett nytt förankringssystem som fäster tälten i olika jordtyper och gör dem säkra under extrema väderförhållanden.
- En väggkonstruktion som ger hela 20 procent mer användbar golvyta inne i tälten.
- Ett fönstersystem som ger bra belysning, ventilation och fullständigt skydd mot insekter.
- Ett inbyggt skuggnät som ger lämpliga temperaturer inne i tälten.
- Ett vinterfodral för kalla klimat.
- Solpanel och el-utrustning för att ge belysning och säkerhet på natten.
- Ett inre foder som ger en mjuk känsla i barnvänliga utrymmen.
De förbättrade tälten är ett bevis på att nya produkter blir som mest framgångsrika när vi kombinerar innovationskunskap med våra medarbetares kunskap i fält. UNICEFs globala status gör det också möjligt för oss att driva industrin mot att utveckla de bästa produkterna för barn till ett rimligt pris.

En grupp barn på väg in i en tillfällig tältskola som UNICEF har satt upp i byn Mulombela i Kasairegionen, Demokratiska republiken Kongo.
Vid en katastrof är det viktigt att så snart som möjligt få igång skolundervisningen. Dels för att barnen inte ska stanna i sin utveckling, men främst för att det är en bra plats för de barn som behöver återhämta sig från svåra upplevelser.
Vi arbetar nu för att tälten ska användas i så stor skala som möjligt och ge fler barn en säker och trygg plats i en annars kaosartad värld.
Sverige måste ha en likvärdig skola för alla barn
Enligt PISA-undersökningen har elevers kunskaper inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap ökat. Det är ett glädjande besked, men UNICEF Sverige är samtidigt oroade över att skillnaderna mellan eleverna ökar. Sverige måste säkra kvaliteten i skolan, så att alla barn får rätt till en likvärdig skolgång.
PISA-undersökningen är världens största elevstudie, som vart tredje år undersöker femtonåringars kunskaper inom läsförståelse, matematik och naturkunskap. Det är ett viktigt mätinstrument för att se hur väl barn tillgodogör sig de kunskaper som skolan kräver. Men trots att resultaten av årets undersökning visar att kunskaperna har ökat, får vi inte sluta att arbeta för barns rätt till en likvärdig skolgång.
Undersökningen visar nämligen bland annat att kunskapsresultaten går uppåt för de svenskfödda eleverna men neråt för elever med annan etnisk bakgrund. När Skolverket redovisade resultatet nämnde de även att fler barn med annan etnisk bakgrund än svensk har en lägre andel behöriga lärare på sina skolor.
Sverige har stor lärarbrist, och bristen beräknas bli ännu större framöver. Det är både svårt att få lärare att stanna kvar och att locka studenter till lärarutbildningen. Skolor tvingas därför att anställa icke behörig personal. Tyvärr får vi också allt fler signaler från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om att många kommuner behöver skära ner på skolornas och förskolornas budgetar.

Alla barn lika rätt att få den kunskap som krävs för att få ett bra liv.
Nu måste vi lyssna på de som befinner sig i skolan, både på personalen och eleverna. Vi ska ha en skola i världsklass, med god kvalitet och utbildade lärare.
Enligt barnkonventionen har alla barn lika rätt att utvecklas till sin fulla potential och få den kunskap som krävs för att få ett bra liv. Risken är stor att barn som har en sämre utgångspunkt när de börjar skolan hamnar i en ännu mer utsatt position om skolan inte klarar av att kompensera för olika förutsättningar. Både utifrån barnkonventionen och skolans kompensatoriska ansvar har barn rätt att få det stöd de behöver för att klara sin utbildning.
I Agenda 2030 (mål 4: God utbildning för alla) står att vi ska säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. I vissa kommuner finns idag skolor med en hög andel elever som klarar gymnasiebehörigheten, medan det i samma kommun finns skolor som har betydligt lägre andel gymnasiebehöriga.
I vår rapport Ungas röster om socialt utanförskap i Sverige berättar barn själva om upplevelsen av sin livssituation. Barnen beskriver känslan av att sakna samma förutsättningar som sina kamrater och hur det påverkar deras engagemang. De berättar hur bristen på framtidstro skapar en känsla av hopplöshet.
Skolan ska ge barn självförtroende, civilkurage, demokratiska värderingar och förmåga att drömma – inte motsatsen, som barnen i vår rapport vittnar om. Vi måste ge barn hopp om framtiden och rätt verktyg för att lyckas med sin utbildning.
Vi föreslår följande för att främja likvärdigheten i den svenska skolan:
- Ökat statligt ansvar för en likvärdig skola, så att alla barn får tillgång till utbildning med hög kvalitet som kan kompensera för ogynnsamma livsförhållanden.
- Tillgången till likvärdig utbildning ska gälla för alla barn, med tidiga och riktade stödinsatser till de barn som är mest utsatta.
- Utveckla läxhjälp.
- Berörda barn ska själva få vara delaktiga i åtgärder som rör dem.
- Skolan måste präglas av ett rättighetsbaserat synsätt, inte styras av den enskilda kommunens budget eller ett företags vinstintresse.
Medvetna attacker mot skolor hotar barns framtid
Attacker och hot mot elever, lärare och skolor breder ut sig över Väst- och Centralafrika. Nu larmar UNICEF om att 1,9 miljoner barn har förlorat sin utbildning till följd av våldet.
Sedan juni i år har 9 272 skolor i Väst- och Centralafrika tvingats stänga på grund av attacker och hot. Som en följd av våldet har 1,9 miljoner barn förlorat sin utbildning och står nu inför en tuff tillvaro och en framtid utan hopp.
Attackerna är inte slumpmässiga. Det ideologiska motståndet mot det som anses vara västerländsk utbildning – särskilt för flickor – är central för många av attackerna i området.
UNICEFs vice chef Charlotte Petri Gornitzka och ambassadören Muzoon Almellehan reste till Mali för att se hur våldet har påverkat barns säkerhet och utbildning.
— De medvetna attackerna och hoten mot utbildning – själva grunden för fred och välstånd – kastar en mörk skugga över barn, familjer och samhällen i regionen. Jag besökte ett läger i Mopti, Mali, där jag träffade barn på ett UNICEF-stött center för utbildning. Det är tydligt hur viktig utbildningen är för dem och deras familjer, säger Charlotte Petri Gornitzka.

Rokiyatou Barry, elva år, skriver på tavlan i ett provisoriskt klassrum stött av UNICEF i ett läger i Socoura, Mali. I lägret bor hundratals barn som är i behov av stöd och utbildning efter att ha flytt från osäkerheterna i centrala Mali. Foto: © UNICEF/Dicko
Våldet och hoten skapar stor rädsla i de lokala samhällena – skolor tvingas stänga, lärare tvingas fly och barn förlorar sin skolgång. Men även om traditionell undervisning i klassrum är att föredra är det inte det enda sättet för barn att få tillgång till utbildning.
Därför arbetar UNICEF tillsammans med regeringar för att erbjuda barn – var de än är – alternativ till utbildning. Vi har till exempel startat ett utbildningsprogram via radio, som ger upp till nio månaders undervisning i läskunnighet och matematik. Radioprogrammen täcker inte hela läroplanen, men de ger barn goda grundkunskaper och skapar förutsättningar för att barnen enklare ska kunna komma tillbaka till skolan i framtiden.

Pojken på bilden är 14 år och har inte satt sin fot i ett klassrum sedan hans skola blev attackerad och hans familj tvingades fly från deras by i norra Burkina Faso. Men med hjälp av radioprogrammen får han utbildning varje dag, trots att han inte går i en fysisk skola. Foto: © UNICEF/Bindra
Utbildning är det främsta verktyget för att skydda barn från skadligt arbete, människohandel och sexuell exploatering. Barnen skyddas dels direkt genom att befinna sig i skolan istället för på gatan, dels indirekt genom att lära sig att läsa och skriva och därmed kunna tillvarata sina rättigheter.
Det är därför viktigt att alla barn, även de som lever i konfliktdrabbade områden, får tillgång till de kunskaper, värderingar och attityder de behöver för att bli ansvarsfulla, aktiva och produktiva vuxna.
UNICEF och partners uppmanar regeringar, väpnade styrkor, alla parter i konflikterna och det internationella samfundet att göra gemensamma satsningar för att stoppa attackerna och hoten mot skolor, elever och lärare i Väst- och Centralafrika – och att stötta en kvalitativ utbildning för alla barn i regionen.
Skolstart – men inte för alla
Höstterminen är snart här och för tusentals barn i Sverige väntar ett läsår med nya kunskaper. Men trots att grundskoleutbildning är en mänsklig rättighet är det inte en självklarhet för alla – fortfarande längtar många barn i världen efter en skolstart.

UNICEF har byggt och utrustat 54 förskolor i två flyktingläger i Jordanien, och tusentals barn har nu tillgång till kvalitativ förskoleutbildning. Maya, sex år, går i en förskoleklass i lägret Za’atari. Hon vill bli läkare när hon blir stor. ”Jag lär mig för att jag måste, alla borde få en utbildning”, säger Maya. Foto: © UNICEF/Herwig
Hela 263 miljoner barn världen över saknar möjligheten att gå i skolan. Den främsta orsaken är fattigdom. I många länder är skolavgifterna mycket höga, och föräldrar har inte råd att finansiera barnens skolgång.
Andra anledningar är att skolan ligger långt från hemmet eller att barnen behöver stanna hemma för att sköta hushållssysslor. Väpnade konflikter är ytterligare en anledning till att tiotals miljoner barn inte kan gå i skolan.

Soanafiny Fille de Jesus Clarta (andra från vänster) är 14 år och går i högstadiet. Hon hoppade av skolan i ett år, men tack vare ett program stött av UNICEF har hon nu kommit ikapp med studierna.
Foto: © UNICEF/Ralaivita
Att lära sig att läsa och skriva öppnar dörren till ett självständigt liv med god hälsa, inkomst och möjlighet att påverka. Utbildning är helt enkelt en väg ut ur fattigdom och utsatthet.
Därför kämpar vi över hela världen för att utveckla läroplaner, bygga skolor, utbilda lärare och öka kvalitén på undervisningen. Vi arbetar också för att övertyga regeringar och lokala beslutsfattare om att satsa mer på utbildning.
Fortfarande står hundratals miljoner barn utan skolgång. Med din hjälp kan fler barn få utbildning och en chans till en bättre framtid. Köp ett Skolpaket för 50 barn.
Sverige brister när det gäller likvärdighet i skolan
Sverige hamnar långt ner på listan när det gäller likvärdigheten i skolan, och ligger sämst till av de nordiska länderna. Sverige hamnar även långt efter länder med sämre ekonomiska förutsättningar. Det visar en ny rapport från UNICEF som undersöker ojämlikheten i skolan i världens rika länder.
Rapporten An Unfair Start – Inequality in Children´s Education in Rich Countries har undersökt hur ojämlikheten i skolan ser ut i olika faser av skolåldern i 41 av världens rika länder inom EU och OECD. I förskoleåldern mäts andelen barn som går i förskoleklass, medan mätningarna för mellanstadiet och högstadiet bygger på skillnaderna i läsförståelse mellan de lägst och högst presterande eleverna. Studien undersöker sambandet mellan elevernas skolresultat och faktorer som ursprung, kön, föräldrars socioekonomiska bakgrund samt skolsystemets utformning.
Totalt hamnar Sverige på plats 25 av 41 jämförda länder, strax ovanför den tredjedel som presterar allra sämst. Rapporten pekar även på att ett lands ekonomi inte är en garanti för ökad likvärdighet. Sverige hamnar till exempel långt efter länder som Lettland och Litauen, där de ekonomiska förutsättningarna är sämre men där likvärdigheten i skolsystemet rankas högre.
– Det är anmärkningsvärt att Sverige inte ligger bättre till i en internationell jämförelse, eftersom vi har en stark välfärd. Det är djupt oroväckande att barn riskerar att fastna i ett livslångt utanförskap för att skolan inte klarar av att kompensera för de skillnader som finns i barns livsvillkor, säger Christina Heilborn, programchef vid UNICEF Sverige.
Rapporten visar att skillnaderna i resultat mellan de bäst och sämst presterande eleverna i Sverige ökar ju äldre de blir. Nästan var femte femtonåring i Sverige bedöms inte ha de grundläggande läskunskaper som behövs för att på ett fullgott sätt kunna delta i samhällslivet.
De senaste årens migration har haft inverkan på Sveriges resultat, men enligt rapporten är det inte hela förklaringen till varför Sverige inte presterar bättre när det gäller att se till att det finns en kvalitativ utbildning och en skola som klarar av att kompensera för ogynnsamma livsförhållanden. Andra faktorer som spelar in och påverkar elevernas resultat är till exempel föräldrarnas yrken och skillnaderna mellan olika skolor.
Enligt barnkonventionen har alla barn samma rätt att utvecklas till sin fulla potential och att få den kunskap som krävs för ett bra liv. Trots det ser tillgången till likvärdig utbildning i de rika länderna i världen olika ut för olika barn. Risken är stor att barn som har en sämre utgångspunkt än sina kamrater när de börjar skolan, hamnar i en ännu mer utsatt position om skolan inte klarar av att kompensera för olika förutsättningar.
– Att se till att barn får likvärdig utbildning av god kvalitet är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn mot utanförskap. Nu är det i stället barnets bakgrund som får styra över hur det ska gå i skolan. Det får konsekvenser för det enskilda barnet, men också för samhället i stort, säger Christina Heilborn.
Rapporten understryker att ökad likvärdighet inte handlar om att sänka kvaliteten i skolan, snarare tvärtom. I länder med hög likvärdighet tenderar genomsnittsresultaten att vara höga. Likvärdighet gynnar med andra ord alla elever, även dem som presterar bättre än genomsnittet.
UNICEF Sverige föreslår följande för att främja likvärdigheten i den svenska skolan:
- Ökat statligt ansvar för en likvärdig skola, så att alla barn får tillgång till utbildning med hög kvalitet som kan kompensera för ogynnsamma livsförhållanden.
- Tillgången till likvärdig utbildning ska gälla för alla barn, med tidiga och riktade stödinsatser till de barn som är mest utsatta.
- Berörda barn ska själva få vara delaktiga i åtgärder som rör dem.