Varje år hjälper UNICEFs nuvarande tält miljontals barn genom att användas som hälsokliniker, skolor och barnvänliga platser i krig och katastrofer. Men på grund av klimatförändringar och nya nödsituationer behövde tälten förbättras.

För att de nya tälten ska erbjuda barn en så säker plats som möjligt ställde vi över 1 000 krav på tillverkarna. Ökad motståndskraft vid extrem­väder, förbättrad och rymligare miljö inne i tälten, tillgång till ström och bättre installations- och transportmetoder var några av dem.

Det är viktigt att tillverkarna förstår vilka behoven är i olika klimat. Därför följde de med till Uganda (hett och torrt), Filippinerna (vått och fuktigt) och Afghanistan (kallt).

Slutprodukten blev högeffektiva tält som bland annat innehåller:

• Ett nytt förankringssystem som fäster tälten i olika jordtyper och gör dem säkra under extrema väderförhållanden.
• En väggkonstruktion som ger hela 20 procent mer användbar golvyta inne i tälten.
• Ett fönstersystem som ger bra belysning, ventilation och fullständigt skydd mot insekter.
• Ett inbyggt skuggnät som ger lämpliga temperaturer inne i tälten.
• Ett vinterfodral för kalla klimat.
• Solpanel och el-utrustning för att ge belysning och säkerhet på natten.
• Ett inre foder som ger en mjuk känsla i barnvänliga utrymmen.

De förbättrade tälten är ett bevis på att nya produkter blir som mest framgångsrika när vi kombinerar innovationskunskap med våra med­arbetares kunskap i fält. UNICEFs globala status gör det också möjligt för oss att driva industrin mot att utveckla de bästa produkterna för barn till ett rimligt pris.

Vid en katastrof är det viktigt att så snart som möjligt få igång skol­undervisningen. Dels för att barnen inte ska stanna i sin utveckling, men främst för att det är en bra plats för de barn som behöver återhämta sig från svåra upplevelser.

Vi arbetar nu för att tälten ska användas i så stor skala som möjligt och ge fler barn en säker och trygg plats i en annars kaosartad värld.

PISA-undersökningen är världens största elevstudie, som vart tredje år undersöker femtonåringars kunskaper inom läsförståelse, matematik och naturkunskap. Det är ett viktigt mätinstrument för att se hur väl barn tillgodogör sig de kunskaper som skolan kräver. Men trots att resultaten av årets undersökning visar att kunskaperna har ökat, får vi inte sluta att arbeta för barns rätt till en likvärdig skolgång. 

Undersökningen visar nämligen bland annat att kunskaps­resultaten går uppåt för de svenskfödda eleverna men neråt för elever med annan etnisk bakgrund. När Skolverket redovisade resultatet nämnde de även att fler barn med annan etnisk bakgrund än svensk har en lägre andel behöriga lärare på sina skolor. 

Sverige har stor lärarbrist, och bristen beräknas bli ännu större framöver. Det är både svårt att få lärare att stanna kvar och att locka studenter till lärarutbildningen. Skolor tvingas därför att anställa icke behörig personal. Tyvärr får vi också allt fler signaler från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om att många kommuner behöver skära ner på skolornas och förskolornas budgetar.

Nu måste vi lyssna på de som befinner sig i skolan, både på personalen och eleverna. Vi ska ha en skola i världsklass, med god kvalitet och utbildade lärare.   

Enligt barn­konven­tionen har alla barn lika rätt att utveck­las till sin fulla poten­tial och få den kun­skap som krävs för att få ett bra liv. Risken är stor att barn som har en sämre utgångs­punkt när de börjar skolan hamnar i en ännu mer utsatt position om skolan inte klarar av att kompen­sera för olika för­utsätt­ningar. Både utifrån barnkonventionen och skolans kompensa­toriska ansvar har barn rätt att få det stöd de behöver för att klara sin utbildning.

I Agenda 2030 (mål 4: God utbildning för alla) står att vi ska säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. I vissa kommuner finns idag skolor med en hög andel elever som klarar gymnasiebehörigheten, medan det i samma kommun finns skolor som har betydligt lägre andel gymnasiebehöriga. 

I vår rapport Ungas röster om socialt utanförskap i Sverige berättar barn själva om upplevelsen av sin livssituation. Barnen beskriver känslan av att sakna samma förutsättningar som sina kamrater och hur det påverkar deras engagemang. De berättar hur bristen på framtidstro skapar en känsla av hopplöshet. 

Skolan ska ge barn självförtroende, civilkurage, demokratiska värderingar och förmåga att drömma – inte motsatsen, som barnen i vår rapport vittnar om. Vi måste ge barn hopp om framtiden och rätt verktyg för att lyckas med sin utbildning. 

Vi föreslår följande för att främja likvärdigheten i den svenska skolan:

• Ökat statligt ansvar för en likvärdig skola, så att alla barn får tillgång till utbildning med hög kvalitet som kan kompensera för ogynnsamma livs­för­hållanden.
• Tillgången till likvärdig utbildning ska gälla för alla barn, med tidiga och riktade stödinsatser till de barn som är mest utsatta.
• Utveckla läxhjälp.
• Berörda barn ska själva få vara delaktiga i åtgärder som rör dem.
• Skolan måste präglas av ett rättighetsbaserat synsätt, inte styras av den enskilda kommunens budget eller ett företags vinstintresse.

Sedan juni i år har 9 272 skolor i Väst- och Centralafrika tvingats stänga på grund av attacker och hot. Som en följd av våldet har 1,9 miljoner barn förlorat sin utbildning och står nu inför en tuff tillvaro och en framtid utan hopp.

Attackerna är inte slumpmässiga. Det ideologiska motståndet mot det som anses vara västerländsk utbildning – särskilt för flickor – är central för många av attackerna i området.

UNICEFs vice chef Charlotte Petri Gornitzka och ambassadören Muzoon Almellehan reste till Mali för att se hur våldet har påverkat barns säkerhet och utbildning.

— De medvetna attackerna och hoten mot utbildning – själva grunden för fred och välstånd – kastar en mörk skugga över barn, familjer och sam­hällen i regionen. Jag besökte ett läger i Mopti, Mali, där jag träffade barn på ett UNICEF-stött center för utbildning. Det är tydligt hur viktig utbild­ningen är för dem och deras familjer, säger Charlotte Petri Gornitzka.

Våldet och hoten skapar stor rädsla i de lokala samhällena – skolor tvingas stänga, lärare tvingas fly och barn förlorar sin skolgång. Men även om traditionell undervisning i klassrum är att föredra är det inte det enda sättet för barn att få tillgång till utbildning.

Därför arbetar UNICEF tillsammans med regeringar för att erbjuda barn – var de än är – alternativ till utbildning. Vi har till exempel startat ett utbildningsprogram via radio, som ger upp till nio månaders undervisning i läskunnighet och matematik. Radioprogrammen täcker inte hela läro­planen, men de ger barn goda grundkunskaper och skapar förutsättningar för att barnen enklare ska kunna komma tillbaka till skolan i framtiden.

Utbildning är det främsta verktyget för att skydda barn från skadligt arbete, människohandel och sexuell exploatering. Barnen skyddas dels direkt genom att befinna sig i skolan istället för på gatan, dels indirekt genom att lära sig att läsa och skriva och därmed kunna tillvarata sina rättigheter.

Det är därför viktigt att alla barn, även de som lever i konfliktdrabbade områden, får tillgång till de kunskaper, värderingar och attityder de behöver för att bli ansvarsfulla, aktiva och produktiva vuxna.

UNICEF och partners uppmanar regeringar, väpnade styrkor, alla parter i konflikterna och det internationella samfundet att göra gemensamma satsningar för att stoppa attackerna och hoten mot skolor, elever och lärare i Väst- och Centralafrika – och att stötta en kvalitativ utbildning för alla barn i regionen.

HJÄLP BARN I KATASTROFER

Hela 263 miljoner barn världen över saknar möjligheten att gå i skolan. Den främsta orsaken är fattigdom. I många länder är skolavgifterna mycket höga, och föräldrar har inte råd att finansiera barnens skolgång.

Andra anledningar är att skolan ligger långt från hemmet eller att barnen behöver stanna hemma för att sköta hushållssysslor. Väpnade konflikter är ytterligare en anledning till att tiotals miljoner barn inte kan gå i skolan. 

GE FLER BARN EN SKOLSTART

Att lära sig att läsa och skriva öppnar dörren till ett självständigt liv med god hälsa, inkomst och möjlighet att påverka. Utbildning är helt enkelt en väg ut ur fattigdom och utsatthet.

Därför kämpar vi över hela världen för att utveckla läroplaner, bygga skolor, utbilda lärare och öka kvalitén på undervisningen. Vi arbetar också för att övertyga regeringar och lokala beslutsfattare om att satsa mer på utbildning.

Fortfarande står hundratals miljoner barn utan skolgång. Med din hjälp kan fler barn få utbildning och en chans till en bättre framtid. Köp ett Skolpaket för 50 barn.

Rapporten An Unfair Start – Inequality in Children´s Education in Rich Countries har under­sökt hur ojämlik­heten i skolan ser ut i olika faser av skol­åldern i 41 av världens rika länder inom EU och OECD. I förskole­åldern mäts andelen barn som går i förskole­klass, medan mät­ningarna för mellan­stadiet och hög­stadiet bygger på skill­naderna i läs­för­ståelse mellan de lägst och högst pres­terande eleverna. Studien under­söker sam­bandet mellan elevernas skol­resultat och faktorer som ursprung, kön, föräl­drars socio­ekonomiska bak­grund samt skol­systemets utform­ning.

Totalt hamnar Sverige på plats 25 av 41 jäm­förda länder, strax ovan­för den tredje­del som pres­terar allra sämst. Rapporten pekar även på att ett lands ekonomi inte är en garanti för ökad lik­värdig­het. Sverige hamnar till exempel långt efter länder som Lettland och Litauen, där de ekono­miska förut­sätt­ningarna är sämre men där lik­värdig­heten i skol­systemet rankas högre.

– Det är anmärknings­värt att Sverige inte ligger bättre till i en inter­nationell jäm­förelse, efter­som vi har en stark väl­färd. Det är djupt oro­väckande att barn riskerar att fastna i ett livs­långt utanför­skap för att skolan inte klarar av att kompen­sera för de skill­nader som finns i barns livs­villkor, säger Christina Heilborn, program­chef vid UNICEF Sverige.

Rapporten visar att skill­naderna i resultat mellan de bäst och sämst pres­terande eleverna i Sverige ökar ju äldre de blir. Nästan var femte femton­åring i Sverige bedöms inte ha de grund­läggande läs­kun­skaper som behövs för att på ett full­gott sätt kunna delta i sam­hälls­livet.

De senaste årens migra­tion har haft inverkan på Sveriges resultat, men enligt rapporten är det inte hela förkla­ringen till varför Sverige inte pres­terar bättre när det gäller att se till att det finns en kvali­tativ utbild­ning och en skola som klarar av att kompen­sera för ogynn­samma livs­för­hållanden. Andra fak­torer som spelar in och påverkar elevernas resul­tat är till exempel föräl­drarnas yrken och skill­naderna mellan olika skolor.

Enligt barn­konven­tionen har alla barn samma rätt att utveck­las till sin fulla poten­tial och att få den kun­skap som krävs för ett bra liv. Trots det ser till­gången till lik­värdig utbild­ning i de rika länderna i världen olika ut för olika barn. Risken är stor att barn som har en sämre utgångs­punkt än sina kamrater när de börjar skolan, hamnar i en ännu mer utsatt position om skolan inte klarar av att kompen­sera för olika för­utsätt­ningar.

– Att se till att barn får lik­värdig utbild­ning av god kvali­tet är den enskilt vikti­gaste skydds­faktorn mot utan­för­skap. Nu är det i stället barnets bak­grund som får styra över hur det ska gå i skolan. Det får konse­kvenser för det enskilda barnet, men också för sam­hället i stort, säger Christina Heilborn.

Rapporten under­stryker att ökad lik­värdig­het inte handlar om att sänka kvali­teten i skolan, snarare tvärtom. I länder med hög lik­värdig­het tenderar genom­snitts­resul­taten att vara höga. Likv­ärdig­het gynnar med andra ord alla elever, även dem som pres­terar bättre än genom­snittet.

UNICEF Sverige föreslår följande för att främja lik­värdig­heten i den svenska skolan:

• Ökat statligt ansvar för en likvärdig skola, så att alla barn får till­gång till utbild­ning med hög kvalitet som kan kompen­sera för ogynn­samma livs­för­hållanden.
• Tillgången till lik­värdig utbild­ning ska gälla för alla barn, med tidiga och riktade stöd­insatser till de barn som är mest utsatta.
• Berörda barn ska själva få vara del­aktiga i åtgärder som rör dem.

Ladda ner rapporten

Konferensen i Stockholm är startskottet för Operation Dagsverke-kampanjen, och de medverkande eleverna och lärarna från skolor runt om i Sverige fick inspi­ration och tips på hur Operation Dagsverke på bästa sätt kan organi­seras på skolan.

I år går pengarna från kampanjen till UNICEFs arbete i Albanien, där våld mot barn i hemmet och skolan är vanligt. 83 procent av eleverna säger att de utsätts för våld och kränk­ningar i skolan. UNICEF arbetar med att förändra atti­tyder och normer kring våld hos både lärare och föräldrar.

Förra veckan var eleverna Jonilda och Djego från Albanien på besök i Sverige. Förutom konfe­rensen besökte de flera skolor, träffade elever och berättade om sina liv. På konfe­rensen berättade de hur viktigt bidraget från UNICEF är för att utbilda lärare, för­äldrar och elever i att för­ändra atti­tyder och normer kring våld.

Eleverna på konferensen fick också delta i fördjupande work­shops och lyssna på en tanke­väckande före­läsning av Lina Axelsson Kihlblom. Dessutom närvarade UNICEF Sveriges ambassadör Mark Levengood och infor­merade om årets tävling, där skolorna tävlar inom fyra kate­gorier; bästa kreativa initiativ, bästa budskap, bästa film samt högst insamlings­resultat.

Mark presenterade även årets eminenta jury bestående av: Lina Axelsson Kihlblom, Chef för barn- och utbild­nings­för­valt­ningen i Nynäshamn; Lina Hultqvist, ord­förande Sveriges Elevkårer; Viktor Frisk, artist och influencer; Mark Levengood, UNICEF-ambassadör; samt Christina Heilborn, UNICEFs programchef.

Skolorna röstade även fram vilket program Operation Dagsverke 2019 ska stödja. Det program som fick flest röster inne­bär att barn med funktions­ned­sätt­ningar blir bättre för­be­redda inför kata­strofer i Filippinerna. Dit kommer alltså pengarna som samlas in under nästa år att gå.

Operation Dagsverke är en insamlings- och informations­kampanj, riktad till hög­stadiet och gym­nasiet, som har arrangerats av svenska elever sedan 1960-talet. Syftet med kampanjen är att ge elever och lärare i Sverige större kunskap om barns rättig­heter.

Skolorna väljer själva vilken dag som passar bäst att genom­föra insam­lingen. FN-dagen den 24 oktober eller barn­konven­tionens dag den 20 november brukar vara bra dagar att anordna aktivi­teter. Sista insamlings­dag är den 15 december.

Nu önskar vi alla fantastiska och engagerade elever stort lycka till! Till­sammans gör ni en viktig insats för andra elever i vår värld.

Vill din skola också vara med och kämpa för att stoppa våld i skolan i Albanien? Anmäl er här:

Anmäl din skola

Utbildning av god kvalitet för alla barn är en av grund­förut­sätt­ningarna för ett väl­mående sam­hälle. Det är också en viktig mot­kraft mot ökande klyftor och polari­sering i sam­hället.

Men idag är skillnaderna stora både när det gäller skol­resultat och hur mycket Sveriges kommuner satsar på skola och utbild­ning. Barns och ungas möjlig­heter att klara av skol­arbetet påverkas i allt högre ut­sträck­ning av faktorer som var de bor, deras socio­ekono­miska bak­grund och ur­sprung.

”Jag har missat mycket i skolan och nu känns det som att det är kört. Det känns som att det är uppbyggt så, att chanserna ska bli mindre och mindre. Att dom som redan har det bra får det bättre, medan dom som har det sämre får det sämre… Vissa har en backup, har det bra hemma med saker och föräldrar som säger åt dem att plugga. /…/Jag är bara 15 år, men ibland känns det som att det redan är kört” (Pojke, 15 år, i en UNICEF-rapport om socialt utanförskap i Sverige.)

Bilden som pojken beskriver bekräftas av Barnombudsmannens årsrapport 2018. Rapporten bygger på en under­sökning där 900 barn får berätta om sina upp­levelser av hur det är att växa upp i kommuner och förorter där barn har statis­tiskt sämre skol­resultat, ekonomi och hälsa, än i övriga landet. Resul­taten visar att många barn upp­lever ett utan­för­skap och att de exkluderas från stora delar av sam­hället.

I en UNICEF-rapport från 2016 undersöktes hur stora klyftorna i hög­inkomst­länder tillåtits bli mellan de tio procent av barnen som är mest utsatta i sam­hället, och de barn som utgör genom­snittet. Resultaten visar att samhälls­klyftorna i rika länder generellt ökar. Sverige lyfts dessutom fram som ett av de länder där klyftorna ökat allra mest.

Utbildnings­frågorna debatteras frekvent i val­rörelsen. Dock disku­teras sällan skolan utifrån utgångs­punkten att barn har rätt till en lik­värdig utbild­ning av hög kvalitet.

Skolan är den ansvars­bärare i sam­hället som ska se till att våra barn får sin rätt till utbild­ning till­godo­sedd. Vi vet att hur skolan fungerar har stor betydelse för hur vi klarar oss senare i livet. En miss­lyckad skol­gång ökar riskerna för arbets­lös­het, psykisk ohälsa, krimi­na­litet med mera. Och en fungerande skol­gång är den enskilt viktigaste skydds­faktorn för barn i social utsatt­het.

Den 1 januari 2020 blir barn­konven­tionen svensk lag. En av kon­ven­tionens grund­principer är att alla rättig­heter ska gälla alla barn, utan undan­tag eller diskrimi­nering. Det är inte accep­tabelt att till­gången till utbild­ning av god kvali­tet ser så väldigt olika ut för barn i Sverige.

Oavsett vilken regering vi får efter valet på söndag måste den ökade ojäm­lik­heten i skolan vända. Det är därför glädjande att flera partier i sina val­mani­fest också uttrycker att de vill se ett ökat centrali­serat ansvar för skolan.

UNICEF Sverige kräver en handlings­plan för att stärka skolans möjlig­heter att leva upp till sitt ansvar att ge alla barn bra förutsättningar att klara skolan, oavsett barnets bakgrund och boendeort. Alla barn ska ha till­gång till en kvalitativ och lik­värdig utbild­ning. Skolan måste fungera som häv­stång för alla barn, snarare än att bli ett forum där utan­för­skap förstärks.

Utan politisk handling riskerar vi skapa ett sam­hälle där allt­fler barn hamnar i ett perma­nent utan­för­skap. Det är ett svek som vi varken mora­liskt eller poli­tiskt kan accep­tera.

Läs UNICEFs valmanifest

Se gärna våra för­djup­ningar om de andra viktiga frågor vi valt att lyfta inför valet:

• alla barns rätt till familje­åter­förening, 
• att alla former av våld mot barn ska vara straff­bara,
• och vår granskning av riksdags­partiernas val­mani­fest utifrån ett barn­rätts­perspektiv.

Det är oroväckande och märkligt att inget parti uppmärk­sammar utsatt­heten hos de barn som antingen själva utsätts för våld eller tvingas bevittna våld mot någon annan i familjen. Idag är inte alla former av våld mot barn straff­bara, till exempel psykiskt våld. Detta trots att 36 procent av barnen i Sverige uppger att de utsätts för våld i hemmet.

Under kommande mandat­period, i januari 2020, blir barn­konven­tionen svensk lag. Det innebär att politiker, myndig­hets­utövare och andra besluts­fattare måste ge barn­rätts­perspek­tivet en större tyngd i frågor och beslut som rör barn. Inför årets val­rörelse har UNICEF Sverige tagit fram ett eget val­mani­fest där vi lyfter tre frågor som vi anser är särskilt viktiga för att säkra barns rättig­heter:

• alla barn ska ha rätt till familje­åter­förening
• alla former av våld mot barn ska vara straff­bara
• ökat statligt ansvar för en lik­värdig skola

Mot bakgrund av detta har vi granskat de åtta riksdags­partiernas val­mani­fest för att se var de står. När det gäller familje­åter­förening kan vi konstatera att trots att det råder en polari­serad migrations- och integrations­debatt, där barns rättig­heter får begränsat utrymme, säger Miljö­partiet, Vänster­partiet, Libe­ralerna, Center­partiet och Krist­demo­kraterna ja till att ge alla barn rätt till familje­åter­förening.

Modera­terna, Social­demo­kraterna och Sverige­demokra­terna avvisar dock tanken. Att neka barn att leva med sin familj står i direkt strid med barn­konven­tionen och inskränker dess­utom en av de få lagliga vägar som finns för barn på flykt.

Utbildnings­frågorna debatteras frekvent i val­rörelsen. Dock disku­teras sällan skolan utifrån utgångs­punkten att barn har rätt till en lik­värdig utbild­ning av hög kvalitet. I stort sett alla partier vill dock se ett ökat statligt ansvar för skolan i linje med vårt krav. Libe­ralerna, Vänster­partiet och Sverige­demo­kraterna går till och med så långt att de vill ha ett förstat­ligande av skolan. Krist­demo­kraterna däremot tar inte alls upp skol­frågan i sitt val­mani­fest.

Utöver dessa tre frågor finns själv­fallet andra mycket viktiga frågor som spelar stor roll för att stärka barns rättig­heter. Samtliga partier lyfter till exempel frågan om psykisk ohälsa bland barn och vikten av att stärka barn- och ungdoms­psykiatrin, BUP och elev­hälsan. Att nå politiskt enig­het i en så viktig barnrätts­fråga är mycket positivt och kan för­hopp­nings­vis leda till fler överens­kommelser över parti­gränserna.

UNICEF Sverige har inte någon parti­politisk till­hörig­het. Det har inte heller barns rättig­heter. Barns rättig­heter är mänskliga rättig­heter som ska efter­levas och priori­teras av samtliga politiker och andra besluts­fattare. Efter val­dagen kommer vi att fort­sätta arbeta för att våra krav omsätts i prak­tiken och för att barns rättig­heter sätts i fokus.

Läs UNICEFs valmanifest

I en rapport från UNICEF beskrivs hur barnen som lever i de trånga och mycket enkla flyktinglägren i Cox’s Bazar riskerar en osäker framtid, med få möjligheter att utbilda sig och ingen aning om när de kan återvända hem.

En enorm internationell hjälpinsats, ledd av regeringen i Bangladesh, har sett till att flyktingarna har fått den grundläggande hjälp de behöver, och för stunden har risker för större sjukdomsutbrott avvärjts. Men utan en bra skola får barnen sämre möjligheter att hantera situationen de befinner sig i just nu, och de blir också sämre rustade att bidra till sina samhällen i framtiden.

Att se till att den stora mängd barn som plötsligt kom till Bangladesh fick tillgång till utbildning har varit en stor utmaning för UNICEF och partners under året som gått. I juli hade sammanlagt 1 200 tillfälliga skolor satts upp, och nära 140 000 barn hade skrivits in. Men eftersom skolorna är så enkla blir klassrummen ofta överfulla, och de saknar ibland tillgång till vatten.

Nu genomförs en insats för att förbättra kvaliteten på utbildningen som erbjuds, och se till att barnen också får lära sig nödvändiga livskunskaper.

Mer pengar behövs för att ge barnen den utbildning de har rätt till. Ge en gåva till vårt katastrofarbete och hjälp fler barn på flykt i Bangladesh, och i andra i katastrofer:

Ge en gåva

Rapporten uppmanar det internationella samfundet att investera i utbildning av god kvalitet för alla barn från rohingyafolket, särskilt flickor och tonåringar som riskerar att hamna utanför. Regeringen i Burma (Myanmar) uppmanas också att säkerställa att alla barn i delstaten Rakhine, där mer än en halv miljon rohingyer fortfarande befinner sig, får likvärdig tillgång till utbildning.

För att komma till en långsiktig lösning på krisen måste situationen i Rakhine hanteras. Den muslimska befolkningens rättigheter måste erkännas så de får tillgång till grundläggande tjänster som vård och utbildning, och en möjlighet att försörja sig på ett meningsfullt sätt.

I rapporten uppmanas också regeringen i Burma (Myanmar) att skydda barnen från rohingyafolket och alla andra etniska grupper, och göra det möjligt för familjerna att återvända till sina hem på ett tryggt och värdigt sätt.

Här kan du läsa hela rapporten.

123 miljoner barn i åldern 6-15 år går inte i skolan idag, jämfört med 135 miljoner för tio år sedan. Fattigdom, utdragna konflikter och komplexa katastrofer har fått utvecklingen att stanna av och de mest utsatta barnen drabbas.

– Det räcker inte att enbart investera i fler skolor och lärare för att matcha befolkningstillväxten, säger Jo Bourne, UNICEFs utbildningschef. Det hjälper inte de mest utsatta barnen om de fortsätter att hållas tillbaka av fattigdom och osäkerhet.

– Det världen behöver göra nu är att stoppa orsakerna till att barn inte går i skolan från första början, fortsätter Jo Bourne.

Barn i fattiga och konfliktdrabbade länder är särskilt utsatta. Av de 123 miljoner som inte går i skolan lever 40 procent i världens minst utvecklade länder och 20 procent lever i konfliktzoner.

Krig fortsätter att hota och till och med stoppa framsteg inom utbildning. Konflikterna i Irak och Syrien har lett till att ytterligare 3,4 miljoner barn går miste om sin utbildning. Det innebär att antalet barn utanför skolan i Mellanöstern och Nordafrika sammanlagt nu är tillbaka på samma nivå som 2007, omkring 16 miljoner barn.

I Afrika, söder om Sahara, och i Sydasien lever 75 procent av de barn som inte går i grundskolan eller högstadiet. Fattigdomen är hög, samtidigt ökar befolkningarna snabbt och länderna drabbas regelbundet av katastrofer.

Men några framsteg har gjorts. I Etiopien och Niger, två av världens fattigaste länder, har de största framstegen gjorts när det gäller antalet barn som börjar grundskolan. Under de senaste tio åren har Etiopien ökat med över 15 procent och i Niger är ökningen omkring 19 procent.

Brist på resurser för just utbildning i katastrofer är ett stort problem. I mitten av 2017 hade UNICEF endast fått in 12 procent av de pengar som krävs för att ge utbildning till barn i kriser – något som är livsviktigt för barns välbefinnande och återhämtning.

Vid en katastrof måste vi så snart som möjligt få igång skolundervisningen igen. Dels för att barnen inte ska stanna i sin utveckling, men främst för att det är en bra plats för de barn som råkat illa ut och som behöver återhämta sig från svåra upplevelser. Att barn får gå i skola är också avgörande för ländernas framtida utveckling.

Var med och ge fler barn i katastrofer en plats i en skolbänk. Ge en gåva nu.

Tack vare UNICEF har Ayat och hennes jämnåriga vänner från Syrien en skola att gå till på dagarna. Mellan lektionerna spelar hon basket och umgås med sina klasskompisar. Utbildning är en väg ut ur fattigdom. Därför arbetar vi ständigt för att barn som Ayat ska få en skola att gå till. Skolgång påverkar inte bara det enskilda barnets framtid, utan även ett helt lands. Att se till att fler barn får gå i skolan är en lönsam investering för hela samhället.

Cirka 58 miljoner barn i världen kan inte gå i skolan. Drygt hälften av dessa barn är flickor. Den främsta orsaken till att de inte får gå i skolan är fattigdom, då skolavgiften i många fall slukar upp till en tredjedel av en familjs inkomst.

Vad gör UNICEF? 

• Påverkar beslutsfattare och för kontinuerlig dialog med länders makthavare för att alla barns rätt till utbildning.
• Vi utbildar lärare, bygger skolor och distribuerar läromedel.
• Vi stödjer mobila skolor för att nå avlägsna områden.
• Vi arbetar för att lyfta flickors utsatta situation, då deras skolgång i många fall inte är lika prioriterad som pojkars.
• Vi erbjuder gratis skolmåltider, ger särskilda stipendier till flickor och ser till att det finns toaletter att gå på.Läs mer om vårt utbildningsarbete här.

Var med oss i kampen för att fler barn som Ayat ska få gå i skolan. För 174 kronor kan vi leverera skolböcker och pennor till femtio barn. Köp skolmaterial i vår gåvoshop. 

Kriget i Syrien har pågått i sex år och hälften av landets invånare har tvingats fly från sina hem. 1,7 miljoner barn kan för närvarande inte gå i skolan och förra året blev flera skolor attackerade och  69 barn dog i attackerna.

Skolan är oerhört viktig för barn som lever i krig. När barnens liv vänds upp och ned och tryggheten försvinner är det viktigt att få en känsla av vardag igen. I skolan kan barnen fortsätta lära, leka och ha roligt med sina klasskompisar samtidigt som de kan bearbeta de traumatiska händelserna de varit med om. Femåriga Seif-ed-Dien går i en tillfälligt uppsatt skola på landsbygden i södra Syrien. Trots kriget gör lärarna och barnen allt de kan för att fortsätta utbildningen.

Varje minut räknas 

Varje minut kämpar vi för att barn på flykt ska få gå tillbaka till skolan. Förra året levererade vi skolväskor, böcker och annat skolmaterial till 3,2 miljoner barn i Syrien. I flyktingläger sätts tillfälliga skolor i tält upp. De här skolorna fungerar också som trygga platser där barnen kan leka, utöva sport och känna sig säkra.

Var med och ge fler barn den barndom och trygghet de har rätt till. Det tar bara en minut. Swisha 902 00 17 eller ge en gåva här. 

I går lämnade Skolkommissionen sitt slutbetänkande till regeringen. Skolkommissionen har haft i uppdrag sedan 2015 att lämna förslag på hur skolan kan höja kunskapsresultat, öka likvärdigheten och förbättra kvaliteten i undervisningen. Uppdraget bygger på resultat från PISA-rapporten 2015. PISA är en internationell undersökning som mäter femtonåringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Rapporten visar att Sverige har höjt sina kunskapsresultat något från tidigare år. Dock har likvärdigheten i den svenska skolan försämrats. Barns uppväxtvillkor blir alltmer avgörande för hur väl de klarar sin skolgång. Vi kommer att analysera förslagen noggrant ur ett barnrättsperspektiv.

Förstärkt arbete mot diskriminering och kränkningar

Hur elever mår har stor betydelse för hur väl de lyckas i skolan. I veckan presenterade OECD en rapport som visar att var femte 15-åring i Sverige känner sig utanför i skolan. Elever som utsätts för mobbning och kränkningar skolkar oftare och har svårare att prestera väl.

UNICEF har tagit fram en arbetsmodell; rättighetsbaserad skola, RBS som utgår från barnkonventionen. RBS-modellen visar att ett aktivt arbete med utgångspunkt i barnkonventionen stärker skolans värdegrundsarbete vilket minskar kränkningar och diskriminerande behandling. När barn får kunskap om sina rättigheter blir de mer aktiva utövare av dem, exempelvis genom att uppmärksamma vuxna på att de utsätts för kränkningar i skolan, i hemmet, av sina jämnåriga eller av andra vuxna. Skolor, i Sverige och i andra länder, som deltagit i RBS-arbetet uppvisar förbättrad trivsel, trygghet och välmående hos elever.

Öka elevernas möjligheter till delaktighet och inflytande

Inflytande är en rättighet i barnkonventionen och fastslaget i skollagen. Inflytande skapar motivation. Det är också gynnsamt för utvecklingen av akademiska färdigheter. Inflytande gör elever mer nöjda med sin utbildning, de känner större tillhörighet till skolan, mår bättre och får bättre självförtroende. Därför föreslår UNICEF Sverige en kompetensutveckling för lärare och skolledare med utgångspunkt i barnets rättigheter för att höja kunskapen om och tillämpning av barns rättigheter bland både vuxna och barn i skolan.

Förbättra likvärdigheten i skolan

UNICEF Sverige välkomnar regeringens förslag om att ett förstärkt statligt ansvar för skolan behövs. Vi har länge krävt att regeringen tar ett ökat centralt utbildningsansvar för att minska ojämlikheten och för att säkra alla barns rätt till en likvärdig och jämlik skola och utbildning. Det är oacceptabelt att bakgrundsfaktorer som socioekonomisk tillhörighet, boendekommun och ursprung i så hög utsträckning får påverka barns utbildning.

Ur ett barnrättsperspektiv är det ett mycket allvarligt problem att barn inte ges samma möjligheter i skolan. En likvärdig utbildning ska gälla för alla barn, med extra stöd för de mest utsatta barnen. Skolan ska fungera som en inkluderande och kompenserande faktor för barn i socialt utanförskap. Ett samhälle som säkrar alla barns rätt till likvärdig utbildning av god kvalitet är ett samhälle som också kommer att stå bättre rustat för framtidens utmaningar.

Vill du veta mer om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

Sedan konflikten i Mali bröt ut 2012 har 360 000 barn förlorat möjligheten att gå i skolan. Nästan 400 skolor har stängts och många av dem har förstörts, plundrats eller tagits över av militären.

I en konflikt är det viktigt att barnen så snart som möjligt får komma tillbaka till skolan. Dels för att barnen inte ska stanna i sin utveckling, men främst för att det är en bra plats för barn att återhämta sig från svåra upplevelser. I skolan får barnen andrum och vardagliga rutiner som lugnar och skapar en känsla av normalitet.

Som världens största barnrättsorganisation kämpar vi för att alla barn ska få sina rättigheter tillgodosedda. Hjälp oss att tillsammans med Norwegian fylla ett flygplan med skolmaterial och nödhjälp som ger barnen i Malin en bättre framtid. Hjälp oss att fylla flygplanet här!