Sedan konflikten i Mali bröt ut 2012 har 360 000 barn förlorat möjligheten att gå i skolan. Nästan 400 skolor har stängts och många av dem har förstörts, plundrats eller tagits över av militären.

I en konflikt är det viktigt att barnen så snart som möjligt får komma tillbaka till skolan. Dels för att barnen inte ska stanna i sin utveckling, men främst för att det är en bra plats för barn att återhämta sig från svåra upplevelser. I skolan får barnen andrum och vardagliga rutiner som lugnar och skapar en känsla av normalitet.

Som världens största barnrättsorganisation kämpar vi för att alla barn ska få sina rättigheter tillgodosedda. Hjälp oss att tillsammans med Norwegian fylla ett flygplan med skolmaterial och nödhjälp som ger barnen i Malin en bättre framtid. Hjälp oss att fylla flygplanet här!

Utbildning är alla barns rättighet men konflikter och katastrofer leder tyvärr ofta till att skolgången avbryts för barn runtom i världen. På grund av konflikten i Syrien har många barn blivit tvungna att lämna skolan. Det är därför en glädjande nyhet att flera tusen syriska barn nu kan återfå sin plats i skolbänken. UNICEF har försett skolorna med material, utvecklat läroplanen och utbildat lärare att hjälpa barn på flykt att komma ifatt den tid de missat i skolan.

Vid en katastrof är det viktigt att så snart som möjligt få igång skolundervisningen, framförallt för att det är en trygg plats där barnen kan återhämta sig från svåra upplevelser.

UNICEF har de senaste veckorna dessutom kunnat sätta upp tillfälliga skolor till 90 000 barn runt om i Syrien. Med hjälp av school-in-a-box, en stor plåtlåda som innehåller skolmaterial, kan barnen få undervisning trots att de inte har någon skola att gå till.

– Att få barnen tillbaka till skolan är en av våra viktigaste prioriteringar. Skolan ger barnen en känsla av vardag, där de kan leka, läka och återfå sin barndom, säger Hanaa Singer, UNICEFs chef i Syrien.

Vill du vara med och kämpa för fler goda nyheter och framsteg för barn runt om i världen? Bli Världsförälder idag!

I takt med att stridigheterna avtagit i östra Mosul har 30 skolor kunnat öppna igen. Det innebär att 16 000 elever kan återvända till sina skolbänkar redan den här veckan. Ytterligare 40 skolor förväntas öppna i området så snart de lokala myndigheterna bedömer det som helt säkert för eleverna. Några av skolorna i området har varit stängda i upp till två år till följd av konflikten.

– För bara några veckor sedan var det väldigt våldsamt i det här området. Men idag kan barnen återvända till skolan, säger Peter Hawkins, UNICEFs chef i Irak.

Eftersom utbildning är en väg ut ur fattigdom och utsatthet arbetar vi för att alla barn världen över ska få gå i skolan och utveckla sina möjligheter till ett liv med god hälsa, inkomst och möjlighet att påverka.

Tillsammans med partners ser vi även till att barn som befinner sig i flyktingläger utanför Mosul får tillgång till undervisning i tillfälliga skolor.

Vad gör UNICEF?

För att barnen ska få en bra skolgång när skolorna öppnar igen är vi med och:

• Ser till att det finns fungerande vatten- och sanitetslösningar i skolorna.
• Ger lärare vidareutbildning.
• Driver informationskampanjer för att förebygga våld.
• Distribuerar skolmaterial till 120 000 elever i östra Mosul.
• Bidrar med specialanpassad undervisning där barnen får möjlighet att ta igen förlorad undervisning.

Vill du vara med och kämpa för fler goda nyheter och framsteg för barn runt om i världen? Bli Världsförälder idag!

– Bäst för barnen vore om kriget tog slut. Men som det är nu är det viktigt att de får gå kvar i skolan och ha trygga platser att vara på, säger Aslan Murjan, en ung man som efter att ha flytt från Syrien nu bor i Sverige. Tillsammans med sin vän Rawah Soukkar deltog han i vårt seminarium. Rawah, som också har flytt från Syrien, instämde:

– Det viktigaste är att barnen kan fortsätta att gå i skolan. Vi måste studera och hjälpa landet att komma på fötter igen när det blir fred.

Barn är extra utsatta i katastrofer och därför ville vi i seminariet diskutera hur deras rättigheter skyddas i utdragna nödsituationer som till exempel kriget i Syrien.

Vi anordnade seminariet tillsammans med tre andra FN-organisationer och det leddes av Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén. Med på seminariet var, förutom jag, också Caroline Åberg från UNDP (FN:s utvecklingsprogram) och Minna Strömberg från Sida.

Caroline framhöll att UNDP är med och stödjer yrkesutbildningar och uppstart av nya företag – insatser som skapar arbetstillfällen till den hårt drabbade befolkningen i Syrien. Att föräldrarna har ett jobb och en inkomstkälla är enormt viktigt för barnen. Det gör att barnen kan gå kvar i skolan och slippa arbeta. Minna påpekade att Sida fokuserar lika mycket på de akuta och kortsiktiga insatserna, som driften av sjukhus i de värst drabbade områdena, som på det mer långsiktiga arbetet med att till exempel skapa arbetstillfällen.

Jag framhöll hur viktigt det är att barnen kan fortsätta gå i skolan och att skolan ska vara en säker plats. Den här dagliga rutinen och tryggheten skapar någon slags normalitet i det kaos som annars råder i barnets liv. Skolan blir också ett skydd mot att rekryteras till striderna eller att giftas bort.

I ett land som Syrien där 6 000 skolor har förstörts och halva befolkningen har flytt måste man hitta innovativa och pragmatiska lösningar. UNICEF arbetar bland annat med att reparera förstörda skolor, sätta upp tältskolor i flyktingläger och att bygga ut skolorna i de områden där många barn på flykt bor.

Vi startar också upp informella skolor där eleverna får så kallade ”catch-up classes” för att kunna ta igen förlorad skolgång och sätter upp system för hemundervisning. I Turkiet har vi till exempel satt upp nya skolor för syriska barn där undervisningen sker på arabiska och enligt syrisk läroplan. Här är vi med och rekryterar och avlönar syriska lärare, som därmed också får en viktig inkomst.

Att utbildning är viktigt för alla visade också vår röstningsstation på Bokmässan. Här kunde besökarna rösta på vilka tre av de globala utvecklingsmålen de tycker är viktigast. Över 3 000 personer var med och röstade och på första plats kom målet God utbildning för alla. På andra plats kom Rent vatten och sanitet och på tredje hamnade Bekämpa klimatförändringar.

Läs mer om hur UNICEF arbetar med utbildning runtom i världen.

Shushmita bor tillsammans med sin familj i Dhaka, Bangladesh. Familjen är fattig och delar bostad med nio andra familjer. Men tack vare UNICEF har Shushmita möjlighet att gå i skolan. Tre timmar varje dag lär hon sig att räkna, skriva och läsa.

På hennes skola arbetar de med en metod som kallas Each Child Learns. Metoden hjälper lärarna att se varje barn och deras specifika behov, vilket har gjort att Shushmita äntligen lärt sig läsa. I början hade hon svårt för det, men i dag läser hon utan hjälp av någon vuxen.

För Shushmitas familj är hennes skolgång viktig eftersom den kan komma att förändra deras levnadssituation framöver. När flickor får gå i skolan startar en positiv spiral som gynnar hela samhället och kommande generationer.

– Det är viktigt att låta barnen gå i skolan, så att de får utbildning. Det öppnar många dörrar, säger hennes mamma Anjoli Rani.

Och Shushmita har inga planer på att sluta:

– Jag kommer att fortsätta plugga. Jag vill fortsätta länge. När jag blir stor ska jag bli lärare och undervisa barn som mig, säger hon.

Det här tycker vi är riktigt goda nyheter! Vill du vara med och kämpa för fler framsteg för barn världen över? Bli Världsförälder idag.

Enligt UNICEFs Humanitarian Action for Children 2016 ska det totala antalet barn som ska få utbildning, i katastrofområden, kraftigt öka från 4,9 miljoner vid början av 2015, till 8,2 miljoner under det här året. Mer än hälften av barnen – fem miljoner – är syriska barn som antingen befinner sig i hemlandet eller i angränsande länder.

Den stora ökningen innebär att en fjärdedel av UNICEFs katastrofinsatser, som totalt ska nå 43 miljoner barn, i år går till utbildning. Under de senaste tre åren har summan som UNICEF behöver för att täcka behoven fördubblats. De bakomliggande orsakerna är att krig, konflikter och extremt väder tvingar ett växande antal barn att fly från sina hem. Förutom att gå miste om skolan hotas barnen av matbrist, våld, sjukdomar och övergrepp.

Idag lever vart nionde barn i världen i ett konfliktområde. Siffror från 2015 visar att barn i konflikter löper dubbelt så stor risk att dö innan de hunnit fylla fem år, av orsaker som hade kunnat förebyggas, jämfört med andra barn.

Klimatförändringarna är ett växande hot. Över en halv miljard barn lever i områden med extremt hög risk för översvämningar, medan 160 miljoner barn hotas av extrem torka.

Antalet människor som tvingas att fly från sina hem fortsätter att växa. Enbart Europa har tagit emot mer än en miljon flyktingar och migranter under 2015.

Den största delen av UNICEFs appell – tio miljarder kronor – är öronmärkt för livräddande insatser i Syrien och för syriska flyktingar i Egypten, Irak, Jordanien, Libanon och Turkiet. Pengarna behövs till exempel till rent vatten, vaccinationer, utbildning och skydd av barn.

Andra områden som lyfts är exempelvis Jemen, Burundi, Nigeria, Kamerun, Niger, Tchad samt flyktingkrisen i Europa. Flera katastrofområden är kraftigt underfinansierade, till exempel Afghanistan, Kongo-Kinshasa och Sudan.

Under 2015 nådde UNICEF ut med humanitär hjälp till miljontals barn i katastrofer. Några exempel:

• Drygt 22 miljoner människor fick tillgång till rent vatten.
• 11,3 miljoner barn vaccinerades mot mässling.
• Två miljoner barn behandlades mot den allra allvarligaste formen av undernäring.
• Fyra miljoner barn fick grundläggande utbildning.

UNICEF kämpar för barn i konflikt- och katastrofområden över hela världen. Vi ser till att barnen får gå i skolan, kan dricka rent vatten, och skyddas mot sjukdomar och exploatering. Men vi behöver din hjälp för att nå alla som behöver det. Ge en gåva idag.

I Sydsudan har mer än hälften (51 procent) av barnen inte tillgång till den utbildning som de har rätt till. I Niger är läget nästan lika svårt (47 procent), följt av Sudan (41 procent) och Afghanistan (40 procent).

– Barn som lever i konfliktdrabbade länder har förlorat hem, familjemedlemmar, vänner, sin trygghet och sin vardag. Nu förlorar de dessutom möjligheten att lära sig läsa och skriva, något som äventyrar hela deras framtid, säger Jo Bourne, UNICEFs chef inom utbildning.

I konfliktdrabbade länder är det mycket svårt att samla in information och data om barn. Därmed finns en risk att siffrorna inte fullt lyckas beskriva situationen och de utmaningar länderna står inför.

Utbildning måste prioriteras högre

Enligt UNICEF riskerar en hel generation barn som lever under konflikt att växa upp utan de kunskaper de behöver för att kunna bidra till sina länders ekonomier. Något som förvärrar situationen ännu mer för miljontals barn och deras familjer.

– Långsiktigt ger skolan barnen den kunskap och de färdigheter de behöver för att kunna återuppbygga sina samhällen när konflikten är över. På kort sikt ger skolan dem stabilitet och struktur vilket hjälper barn att överkomma trauman. Skolan kan också skydda barnen från ytterligare traumatiska händelser och faror. När barn inte går i skolan löper de högre risk att utsättas för övergrepp eller rekryteras till väpnade grupper, säger Jo Bourne.

Skolan är helt enkelt mer än enbart en plats för att lära sig saker. UNICEF arbetar för att skapa säkra miljöer där barn också får möjlighet att leka och bara vara barn, och ge dem en känsla av normalitet under svåra situationer.

Trots alla de fördelar som skolan innebär är utbildning ett av de mest underfinansierade områdena inom humanitärt arbete. I till exempel Uganda, där UNICEF arbetar för att hjälpa flyktingar från Sydsudan, saknas 89 procent av de resurser som behövs för utbildningsprogrammet.

Du kan vara med och se till att fler barn i konflikter och katastrofer får den plats i en skolbänk som de har rätt till. Ge en gåva till vårt katastrofarbete idag. Du kan också köpa skolpaket för 40 barn i vår gåvoshop.

Mer än 200 miljoner barn under fem år i låg- och medelinkomstländer når inte sin fulla potential på grund av fattigdom, dålig hälsa och näring, samt brist på stimulans och omvårdnad under de första åren. Det får inte bara konsekvenser för barnen utan också för familjerna och samhället i stort.

– Vi vet att barns hjärnor utvecklas snabbt under de första åren och att deras intellektuella, känslomässiga och sociala utveckling, deras förmåga till lärande och deras framsteg längre fram i livet avgörs då, säger Pia Rebello Britto, chef för barns tidiga utveckling på UNICEF.

I byn Kibirizi i Rwanda finns ett center för barns tidiga utveckling. Varje dag kommer 165 barn hit, några tillsammans med sina föräldrar. Här får barn upp till sex år en chans att leka samtidigt som de lär sig. Det är också en plats för föräldrar att samlas och prata, samt få information om till exempel att laga näringsrik mat till barnen.

Ineza, två år, kommer hit med sin mamma Umawahoro Esperance varje dag.

– Programmet är mycket viktigt eftersom jag nu har mer kunskap om att ta hand om min dotter och även om mig själv som mamma, säger Umawahoro. Innan jag började gå hit visste jag inte så mycket om vilken mat som var bäst för Ineza och hur viktigt det är att leka med henne. Jag hoppas nu att hon ska gå så långt det bara är möjligt i skolan och bli självständig.

Samarbetet mellan UNICEF och H&M Conscious Foundation lanserades förra året med målet att inom tre år nå närmare 75 000 barn i Benin, Laos, Mali, Nepal, Rwanda och Timor Leste.

Så här arbetar UNICEF för att barn som Ineza ska få utvecklas i en positiv, säker och hälsosam miljö under de första avgörande åren, och därmed få en bättre framtid:

Inför lanseringen av UNICEFs poddserie Röster från bänken skickade vi varje avsnitt till en minister som berörs av ämnet i poddarna med barnen. Alla ministrar har fått samma frågor och dessa berör ej de enskilda fallen.

Tycker du att barn idag får komma till tals i tillräcklig utsträckning i beslut som berör deras liv och/eller inom det politikområde som du ansvarar för? Om inte hur tror du att detta kan förbättras?

– För mig som utbildningsminister är det jätteviktigt att alla barn och elever ska ha möjlighet att göra sin röst hörd. I skollagen står att elever har rätt till demokratiskt inflytande, vilket blir verklighet genom elevkårer eller elevråd.

– Alla barn ska få komma till tals, men det finns barn vars behov inte blir tillräckligt uppmärksammade i skolan. Regeringen satsar därför pengar för fler lärare på lågstadiet, så att eleverna ska få mer tid med sina lärare. Regeringen ska också tillsätta en utredning om elever som stannar hemma från skolan under långa perioder, om hur man kan förebygga och komma tillrätta med problematisk frånvaro, säger Gustav Fridolin.

Vad kan du som politiker göra konkret för att barn ska få större möjlighet att påverka beslut som berör dem?

– Regeringen har påbörjat ett arbete med att göra barnkonventionen till lag. Det kommer få stor betydelse för barn inom många områden. Men redan idag har vi tydliga regler som ska ge barn möjlighet att påverka de beslut som rör barn.

– Att se till att det finns fler vuxna i skolan som kan se och ta tillvara barnens åsikter är viktigt. Regeringen satsar därför stora resurser på att anställa fler i lågstadiet. Vi gör också stora satsningar för att höja lärarlönerna så att fler ska vilja bli lärare och stanna kvar i yrket. Elevhälsan gör ett bra arbete på många skolor med att skapa en trygg skolmiljö. Regeringen investerar bland annat därför i stärkt elevhälsa.

Delar du UNICEF Sveriges uppfattning om att barnrättsperspektivet ska genomsyra inom alla politikområden, det vill säga att barnfrågorna inte enbart bör hanteras som ett eget isolerat politikområde utan inbegripas i alla berörda politikområden? Kan du ge ett exempel på hur det bättre kan genomsyra ditt politiska ansvarsområde, eller ge ett exempel på hur detta görs redan idag?

– En av regeringens målsättningar är att Sverige ska vara ett av världens bästa länder att växa upp i. Beslutet om att barnkonventionen ska bli lag är en viktig del av arbetet för att förverkliga det. Det är viktigt så att man alltid tänker på hur barn påverkas och att barn får komma till tals innan ett beslut ska fattas.

– Barnrättsperspektivet är centralt i den svenska förskolan och skolan. Det är tydligt både i lagar som styr verksamheterna och i läroplanerna. Skolan ska ta hänsyn till att barn och elever har olika behov. Barn och elever ska få stöd att utvecklas så långt de kan och elever kan också få extra stöd eftersom barn är olika och har olika bakgrund. Förutom redan nämna satsningar investerar regeringen i fler speciallärare och specialpedagoger.

Kan du skriva under på UNICEF Sveriges krav om att införa en klagorätt för barn? Så att barn får rätt att klaga i de fall barnet/barnen upplever att deras rättigheter kränks och att de inte blivit lyssnade på?

– Denna fråga bereds inom regeringskansliet och jag kan inte föregå det. Däremot är det viktigt att barn som är utsatta för kränkningar eller inte blir tagna på allvar kan anmäla och få hjälp. Därför finns Skolinspektionen och Barn- och elevombudet (BEO). Det går att göra anmälan på Skolinspektionens hemsida, avslutar utbildningsministern.

UNICEF Sveriges barnrättsjurist, Karin Ödquist Drackner, kommenterar svaren från utbildningsminister Gustav Fridolin:

– Att barn har möjlighet att anmäla kränkning i skolan till BEO är bra men tyvärr inte heltäckande. Många barn faller mellan stolarna vid en anmälan eftersom BEOs mandat inte täcker alla rättighetsområden och kränkningar som ett barn kan uppleva. Att införa klagorätt för barn skulle vara ett sätt att lösa detta problem så att barn kan få upprättelse när alla deras rättigheter kränks.

– Bra att utredning har tillsatts som tar upp långvarig frånvaro i skolan. Vi hoppas att den ger konkreta förslag och riktlinjer med ett tydligt barnrättsperspektiv med barnets bästa och barns delaktighet i fokus samt att tillräckliga resurser tillsätts för att kunna genomföra förändringar, säger Karin Ödquist Drackner.

Här kan du lyssna på podden som UNICEF skickade till Gustav Fridolin:

Inga fler barn ska behöva hamna på bänken och bli åskådare i sina egna liv. Lyssna på barnen och skriv under vårt krav till regeringen om att barn måste få rätt att klaga när deras rättigheter kränks.

13-åriga Pavrita bor i byn Ramche och är ett av de barn som drabbades i katastrofen. Fyra av hennes lärare dog när skolan raserade – allt som finns kvar är en dörr. Varenda skolbok, bord och stol förstördes.

Pavrita längtar tillbaka till sin skola. För att snabbt komma igång med undervisningen får hon nu gå i en tillfällig byggnad gjord av bambu. Livet kommer aldrig bli detsamma för många familjer i Nepal, men tack vare UNICEF får barnen en möjlighet till undervisning igen.

UNICEF finns på plats och kämpar för barnen

När katastrofen slog till fanns UNICEF redan på plats och kunde omedelbart ställa om till katastrofarbete. Utöver livräddande insatser har vi byggt tillfälliga skolor, försett barnen med skolmaterial och utbildat lärare att ge psykosocialt stöd. Över 100 team av ingenjörer har arbetat intensivt med att se över vilka klassrum och skolor som är säkra att vistas i och vilka som behöver byggas om. Och vi har jobbat hårt för att få så många barn som möjligt tillbaka till skolan snabbt.

Skolan är enormt viktig för att bearbeta traumatiska upplevelser 

För barn som har drabbats av en katastrof är skolan den bästa medicinen för att bearbeta de traumatiska upplevelserna. Men, de snabba lösningarna är ofta tillfälliga och inte hållbar på lång sikt. Vi måste därför se till att tusentals skolbyggnader byggs upp på nytt, och att de förses med undervisningsmaterial, så att skolan åter kan bli en trygg plats för barnen.

Nästan en miljon barn i Nepal väntar på att få återvända till trygga skolor. Behoven är enorma. Men pengar saknas för att kunna fortsätta det viktiga arbetet. Du kan se till att fler barn får gå i skolan. Ge en gåva idag.Tack. 

Inga fall av smittade elever eller lärare har rapporterats på skolor i de tre länderna sedan hygienrutiner har införts. Insatsen startade så fort skolorna kunde öppna igen efter en månads försening orsakad av ebola. I Liberia har två skolor sanerats som en försiktighetsåtgärd efter att två elever avled av viruset.

Rutinerna har tagits fram av UNICEF och andra samarbetspartners och innebär att man tar tempen på elever och personal på skolan, samt att man ordnar tillgång till rent vatten. Man förser även skolor med tvålar, utbildar lärare och erbjuder psykosocialt stöd. Att upprätta och genomföra rutinerna i de tre länderna krävde månader av förberedelser.

– Den enorma insats som krävdes för att göra skolorna ebolafria verkar ha lönat sig, säger Geoff Wiffin, chef för UNICEF i Sierra Leone.

– I skolorna har barnen fått lära sig hur man skyddar sig själva och andra från ebola, och sedan har de fört vidare sina kunskaper till sina föräldrar och andra personer i samhället. Detta har spelat en stor roll i kampen mot epidemin.

Omkring fem miljoner barn har missat månader av undervisning eftersom flera skolor i de tre värst drabbade länderna, Guinea, Liberia och Sierra Leone, tvingades stänga från juli 2014 fram till de första månaderna av 2015 på grund av viruset. Detta är skolor som redan före ebola hade låg närvaro bland elever.

UNICEF arbetar nu för att de förebyggande rutinerna ska fortsätta att följas på skolorna även när eleverna är tillbaka från sommarledigheten. Vi stödjer även insatser för att stärka utbildningssystemet genom att ta itu med frågor som låg inskrivning, brist på utbildade lärare och tillgång till rent vatten. Endast 33 procent av låg- och mellanstadieskolorna i Guinea har tillgång till vatten, endast 45 procent i Liberia och cirka 40 procent i Sierra Leone. Att få skolorna att upprätthålla god hygien är även viktigt för att skydda barnen mot andra sjukdomar.

– Samtidigt som vi kämpar för att komma ner till noll fall så måste vi också tänka på framtiden. Stora investeringar behövs för att se till att skolorna har tillgång till vatten och sanitet, säger Sheldon Yett, chef på UNICEF i Liberia.

Vill du vara med och kämpa för utsatta barn världen över? Bli Världsförälder idag.

UNICEF betonar utbildningens roll i att hejda utbrottet av kolera i Sydsudan.

– Kolera är en dödlig sjukdom som ofta drabbar yngre barn, säger Jonathan Veitch, chef för UNICEF Sydsudan.

– Ett av de mest kraftfulla sätt vi kan svara på utbrottet är genom att ge skolbarn den information och de verktyg de behöver för att skydda sig själva och sina familjer.

Vad gör UNICEF?

I samarbete med bland annat WHO och hälsoministeriet i landet utbildar UNICEF elever och lärare i hygien. De får lära sig vikten av handtvätt med tvål och säker hantering av livsmedel. Eleverna uppmuntras att i sin tur föra vidare kunskaperna till sina egna familjer och samhällen, vilket är en viktig åtgärd i Sydsudan där 70 procent av de vuxna inte kan läsa eller skriva.

Tillsammans med flera andra organisationer försöker UNICEF även öka medvetenheten om hur smittan sprids genom att sända utbildande program på 19 radiostationer och genom att sätta upp affischer i skolor och på offentliga platser.

UNICEF finns även på plats för att stärka vårdinrättningar, distribuera tvål till samhällen, genomföra vaccinationskampanjer och öka medvetenheten i utsatta samhällen genom att utbilda volontärer, lärare och religiösa ledare.

Risken för spridning är stor

Jonathan Veitch varnar för risken att det aktuella utbrottet sprider sig till ett större område. Särskilt stor är risken i de städer som drabbats av konflikter och saknar fungerande vårdinrättningar. Där kan smittan få katastrofala konsekvenser. För närvarande har 184 vårdinrättningar stängts eller förstörts i konfliktdrabbade områden.

– Det är en kamp mot klockan för att förhindra spridningen av kolera uppför floden Nilen, speciellt under regnperioden. Vår prioritet just nu är att nå de mest utsatta barnen som snabbt behöver rent vatten och vaccinationer, säger Jonathan Veitch, chef för UNICEF Sydsudan.

UNICEF kämpar dygnet runt för att se till att barn som drabbas av katastrofer får allt de behöver. Men vi behöver din hjälp. Ge en katastrofgåva idag så är du med och räddar barns liv. Tack!

Visste du att vår förmåga till inlärning bestäms redan när vi är mellan 3-5 år? Fler än 200 miljoner barn under fem år i utvecklingsländer når inte sin fulla potential när det gäller inlärning och utbildning, på grund av fattigdom, undernäring och dålig hälsa.

Vetenskapliga rön om hjärnans utveckling visar att de tidiga åren i ett barns liv – från födseln och upp till åtta års ålder – är avgörande för barnets förmåga till lärande. Forskning har också visat att tidiga insatser för utsatta barn leder till stora framsteg, inte bara för barnen själva utan också för deras familjer och samhällen.

Unicoin är ett samarbete mellan UNICEF och H&M Conscious Foundation. Syftet med samarbetet är att stödja barns rätt till lärande i tidig ålder. Tillsammans vill vi öka kunskapen om vikten av barns tidiga utveckling, och samtidigt erbjuda barn och deras föräldrar en chans att vara med och bidra.

Du och ditt barn kan tillsammans ladda upp en teckning som visar barnets framtidsdrömmar på sajten unicoins.org. Teckningen byts sedan mot en Unicoin som blir till block och pennor, och stöttar små barns rätt till utbildning, omvårdnad och utveckling världen över.

Gå in på unicoins.org och byt en teckning mot en Unicoin, så är du och ditt barn med och kämpar för barns rätt till utbildning och utveckling över hela världen.

UNICEF delar uppfattningen att barnens hemländer självklart har ansvar att tillgodose deras mänskliga rättigheter, såsom skolgång, sjukvård och skydd mot diskriminering. Men det undantar inte Sverige från ansvar när barnen faktiskt befinner sig här. Enligt barnkonventionen har nämligen alla barn samma rättigheter och ska skyddas mot diskriminering.

Det handlar om en grundläggande princip om likabehandling. Det innebär att barn har rätt till utbildning i det land barnet vistas oavsett barnets bakgrund, uppehållstillstånd eller medborgarskap. Anledningen till detta är flera:

• Inget annat land än just det land där barnet för närvarande vistas kan garantera barnet dess mänskliga rättigheter.
• Barn är egna individer med egna rättigheter, det vill säga oavsett föräldrarnas bakgrund, ställning eller beslut.
• Rätten till utbildning är central för att komma ur fattigdom och utanförskap.

Oviljan att respektera rätten till utbildning för alla barn är inte ny i Sverige. Det är bara två år sedan som en laglig rätt att få gå i skolan infördes för gömda och papperslösa. Det var tack vare påverkansarbete från barnrättsorganisationer, Barnombudsmannen och kritik från FN:s barnrättskommitté.

Det kan vara svårt i praktiken att uppfylla rätten till skolgång, bland annat på grund av rädsla från föräldrar eller okunskap hos myndigheter om vad som gäller. Men det finns goda exempel där det fungerar väl och barnen faktiskt får möjlighet till utbildning, utveckling och att få vara barn och för en stund slippa den oro och stress som de lever i.

Sverige är bundet av barnkonventionen i och med ratificeringen 1990 och den ska därför ha genomslag i praktiken redan nu. Men så länge den inte är inkorporerad i svensk rätt, och därmed får status som svensk lag, så tas den inte på allvar. Det är därför vi är angelägna om att den blir lag snarast och att nödvändiga utbildningsinsatser om barns rättigheter vidtas för beslutsfattare. Det är fortfarande en missuppfattning bland många att barnkonventionen endast är en moralisk förpliktelse, se till exempel Lärarförbundets tidning.

Insatser för EU-migranter behövs på flera sätt, både kort- och långsiktigt, både för vuxna och barn, både i hemländerna och här i Sverige. Men det är nödvändigt att kunna ha flera parallella spår igång samtidigt för att landa rätt i vilka åtgärder som ska vidtas för att ytterst skydda de mänskliga rättigheterna.