Gå till innehållet
Laddar…

Skolkrisen får inte leda till kompromisser om barns rättigheter

Vi har idag en debattartikel i Svenska Dagbladet som tar avstamp i den pågående debatten om sjunkande skolresultat. UNICEF Sverige varnar för att skolkrisen inte får leda till att barns rättigheter åsidosätts och uppmanar till mer utbildning om barnkonventionen i skolan.

Teorierna bakom de sjunkande skolresultaten har duggat tätt de senaste åren. I veckan presenterade OECD sina rekommendationer till Sverige, och veckan innan publicerades ny forskning från Institutet för näringslivsforskning (IFN) om vad som ligger bakom Finlands framgångsrika resultat. Gemensamt för de senaste analyserna är att de pekar på förlorad lärarauktoritet.

Det är ett allvarligt problem. Men tyvärr blandas begreppen ihop i den efterföljande debatten. Elevinflytande misstas för att vara liktydigt med att eleverna styr undervisningen, och rättmätiga höga förväntningar på elever kopplas samman med en återgång till den gamla auktoritära skolan. Det är inte en rimlig tolkning.

Vi har inte för avsikt att ge en egen analys av hur svenska kunskapsresultat stärks eller vad som ligger bakom den finska skolans framgångar. Vi vet däremot att ökat elevinflytande och ett respektfullt bemötande av elever i linje med barnkonventionens intentioner har en rad positiva effekter.

En ny studie från UNICEF har undersökt hur barns rättigheter genomförs i skolan i höginkomstländer. Där framgår att större fokus och utbildning om barns rättigheter i skolan leder till ökat engagemang i skolan, bättre skolmiljö, färre kränkningar, samt att eleverna utvecklar ett mer etiskt förhållningssätt och stärker sin förmåga att delta i samhället. Även lärarnas arbetsglädje ökar enligt forskningen. Inget tyder på att kunskapsresultaten försämras – det kan till och med vara tvärtom.

Samma effekter ser vi i Sverige, där UNICEF sedan ett par år driver ett projekt där sju svenska skolor utbildats om barnkonventionen och därefter låtit skolorna utveckla sin verksamhet med utgångspunkt i denna. Elevinflytande leder inte automatiskt till förbättrade skolresultat, men har en rad andra positiva effekter.

Det vore olyckligt om det sker en sammanblandning av barnets rätt att bli hörd genom elevinflytande, och en idé om att lärare och andra vuxna ska lämna över ansvaret för undervisningen och en fungerande studiemiljö till eleverna.

Skolan har både ett utbildningsuppdrag och ett uppdrag att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och demokratiska värderingar. Detta ska både ingå i undervisningen och genomsyra hela skolans verksamhet. Båda dessa uppdrag är viktiga, bland annat eftersom det stärker barnets förmåga att utöva sina rättigheter och delta i samhället. Att tillämpa barnkonventionen är dessutom både vår moraliska och juridiska skyldighet.

Ändå märker vi en avvaktande inställning hos lärare att prata om barns rättigheter, av rädsla för att det ytterligare ska undergräva deras auktoritet. Kanske beror det på att lärare inte har fått någon utbildning om hur de ska förmedla och förankra respekten för de mänskliga rättigheterna i enlighet med den nya läroplanen. I vår undersökning framkommer att barnkonventionen inte är en obligatorisk del av lärarutbildningen eller fortbildningen i något av de 26 länder som ingår i studien. I Sverige finns det inte heller någon systematisk uppföljning av hur skolorna arbetar med barns rättigheter.

Skolorna måste få vägledning i hur de ska arbeta med barns mänskliga rättigheter. Elevinflytande stärker barnets förmåga att delta i samhället, det förbättrar skolmiljön och leder till en respektfull relation mellan elever och lärare. Större fokus och utbildning om barnkonventionen i skolan leder till ökat engagemang och bättre trivsel för både lärare och elever. Det ska vi förstärka och inte vara rädda för. Skolkrisen får inte leda till att vi börjar kompromissa om barns rättigheter.

Vi uppmanar den nya Skolkommissionen att inkludera ett barnrättsperspektiv i utformningen av sina förslag för hur Sverige ska komma till rätta med skolkrisen. Vi anser även att satsningar på lärarutbildningen borde inkludera mer utbildning om FN:s konvention om barnets rättigheter.

Nya grepp krävs för utbildning till alla barn

63 miljoner barn i åldrarna 12-15 år får inte gå i skolan. Ju äldre barnen blir desto högre är risken att de hoppar av, eller aldrig börjar skolan över huvud taget. Nuvarande satsningar är inte tillräckliga för att alla barn ska få gå i skolan, visar en ny rapport från UNICEF och UNESCO.

Foto: © UNICEF/Noorani

Foto: © UNICEF/Noorani

Rapporten Fixing the Broken Promise of Education for All visar att globalt sett går inte vart femte barn mellan 12 och 15 år i skolan, jämfört med vart elfte barn i grundskoleålder. Det innebär alltså att äldre barn löper dubbelt så stor risk som yngre att inte gå i skolan.

Sammanlagt har 121 miljoner barn och unga antingen aldrig börjat skolan över huvud taget eller hoppat av, trots det internationella samfundets löfte att uppnå utbildning för alla 2015. Data visar att sedan 2007 har nästan inga framsteg alls gjorts för att minska den här siffran. Barn som lever i en konflikt, som arbetar, eller diskrimineras på grund av etnicitet, kön eller funktionsnedsättning är de hårdast drabbade.

Fattigdom är det största hotet

Enligt rapporten är fattigdom det största hotet mot utbildning. I Nigeria står två tredjedelar av barnen i de fattigaste hushållen utanför skolan, och närmare 90 procent av dem kommer troligen aldrig att börja skolan. Detta står i skarp kontrast mot de rikaste hushållen i landet, där endast fem procent av barnen står utanför skolan och majoriteten av dem beräknas börja skolan i framtiden.

I Eritrea och Liberia går inte 66 procent respektive 59 procent av barnen i skolan. I många länder är samma siffra ännu högre för äldre barn, särskilt bland flickor. I Pakistan står cirka 58 procent av flickorna i åldrarna 12-15 år utanför skolan, jämfört med 49 procent av pojkarna i samma ålder.

Fokus på marginaliserade barn

UNICEF och UNESCO anser att nya insatser måste fokusera särskilt på de mest marginaliserade barnen i arbetet för att förbättra tillgången till och kvaliteten på utbildning. För att kunna göra detta behöver regeringarna skaffa sig information om vilka de här barnen är, var de bor, om de någonsin har gått i skolan och om det är sannolikt att de kommer börja i framtiden.

Men många av de här barnen syns inte i de metoder som idag används för att samla in fakta. Barn med funktionsnedsättning är bland de mest osynliga – det existerar ingen pålitlig data – och de blir ofta förbisedda i nationella insatser för att nå barn som står utanför skolan.

Rapporten visar att regeringar måste investera i bättre metoder för att samla in data, och att nå de mest marginaliserade kan till en början kosta mer – men det krävs för att barnen ska få sina rättigheter tillgodosedda. Det kommer också att ge resultat och löna sig i längden.

Här kan du ladda ned rapporten i sin helhet.

UNICEF hjälper barnen i Gaza tillbaka till skolan

Det nya skolåret börjar den 14 september för barnen i Gaza. UNICEF spelar en nyckelroll i förberedelserna för att göra det möjligt för barnen att gå tillbaka till skolan.

Skolstarten har blivit försenad för de 395 statligt drivna skolorna i området på grund av den 50 dagar långa konflikten med Israel. Den 26 augusti kom parterna överens om eld upphör.

En volontär läser för barn som sökt skydd i en skola på flykt från våldet i Gaza. UNICEF arbetar nu för att se till att barnen ska kunna gå tillbaka till skolan. Foto: © UNICEF/d'Aki

En volontär läser för barn som sökt skydd i en skola på flykt från våldet i Gaza. UNICEF arbetar nu för att se till att barnen ska få möjlighet att gå tillbaka till skolan igen. Foto: © UNICEF/d’Aki

I dagarna kommer UNICEFs team på plats att fokusera på fyra viktiga områden:

  • Se till att barn som flytt undan striderna, eller som fått sina skolor förstörda, får en möjlighet att gå i en skola i sitt närområde.
  • Utföra reparationer och städa skolor som användes som skydd för familjer på flykt undan våldet.
  • Planera och organisera en vecka med särskilda fritidsaktiviteter för alla skolor, med avsikten att utbildad personal ska kunna identifiera och ge stöd till barn som traumatiserats särskilt svårt av konflikten.
  • Införskaffa skolväskor, skrivböcker, pennor och utbildningsmaterial, samt skoluniformer och skor till stöd för särskilt utsatta familjer.

– Barnen har lidit svåra förluster på grund av konflikten, säger Pernille Ironside, chef för UNICEFs fältkontor i Gaza. Därför är det oerhört viktigt att få så många barn som möjligt tillbaka i skolan omedelbart, så att de kan börja återhämta sig i en miljö de är vana vid.

Blandade känslor inför skolstart

För en del barn kommer skolstarten att bli svår.

– Jag känner mig väldigt ledsen inför att gå tillbaka till skolan, säger 17-åriga Hanadi som lever med sin familj i Gaza stad. Jag vet inte om mina vänner ens lever fortfarande. Jag är väldigt ledsen och vet inte hur jag ska kunna gå tillbaka till skolan. Jag känner inte riktigt för att studera just nu.

Andra, som 16-åriga Sami, säger att det är ett tecken på en mer normal tillvaro att gå tillbaka till skolan.

– För mig är skolan ett andra hem, det känns skönt att gå tillbaka.

Konflikten drabbade barnen hårdast

Minst 501 barn dödades i Gaza under konflikten och mer än 3 374 skadades. Enligt utbildningsministeriet förstördes 26 statligt drivna skolor fullständigt. Minst 207 andra (varav 75 som drivs av UNRWA – FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar) fick skador av varierande grad.

En man undersöker skolbänkarna i en skola som skadades svårt under konflikten. UNICEF arbetar bland annat för att reparera och städa skolor som skadats och använts som skydd för människor på flykt undan våldet. Foto:  © UNICEF/El-Baba

En man undersöker skolbänkarna i en skola som skadades svårt under konflikten. UNICEF arbetar bland annat för att reparera och städa skolor som skadats och använts som skydd för människor på flykt undan våldet. Foto: © UNICEF/El-Baba

– UNICEF kommer att spela en viktig roll i det långsiktiga återuppbyggandet av skolor och hela infrastrukturen när det gäller utbildning, säger Ironside. Men mer resurser behövs.

Genom att ge en gåva till vår katastroffond är du med oss och kämpar för att hjälpa barnen i Gaza till en mer normal tillvaro efter konflikten, och för andra barn som drabbas av katastrofer. Du kan också köpa till exempel skrivböcker i vår gåvoshop för att hjälpa fler barn till utbildning.

Barnkonventionen blir en del av skolan i nytt pilotprojekt

Många elever i den svenska skolan känner inte till barns mänskliga rättigheter. Detta trots att det numera är skolans ansvar att lära ut detta. UNICEF startar nu ett pilotprojekt i sju skolor i Sverige för att undersöka vad som händer om skolans verksamhet genomsyras av FN:s barnkonvention.

Kan skolans miljö förbättras, liksom elevernas trivsel och resultat, om hela skolans arbete tar sin utgångspunkt i barnkonventionen? Det ska de sju utvalda skolorna ta reda på under två år i ett samarbete med UNICEF.

— Vi ser att den svenska skolan idag har stora problem att leva upp till barnkonventionen när det gäller elevernas rätt till inflytande, skydd mot diskriminering och kunskap om sina rättigheter. Här smiter skolan ifrån ett ansvar som man numera har enligt skollagen.

— Vi hoppas att det här pilotprojektet ska leda till att många fler skolor tar barns rättigheter på allvar, säger Lisa Ericson, programansvarig för utbildning och delaktighet, UNICEF Sverige.

I Storbritannien, där initiativet till ”En rättighetsbaserad skola” ursprungligen togs av UNICEF, blev resultatet så framgångsrikt att modellen idag används i 2800 skolor. Flera andra länder, som Kanada, Tyskland, Spanien och Slovenien använder också modellen i sina skolor.

Forskning från Storbritannien och Kanada visar att eleverna i dessa skolor blev mer aktiva när det gällde att utöva sina rättigheter. Det kunde till exempel handla om att hävda rätten till inflytande, men också om att slå larm när de blivit utsatta för kränkningar eller övergrepp. Det ökade inflytandet och delaktigheten gjorde att elevernas självförtroende och trivsel ökade. Studiemotivationen blev också högre, med förbättrade studieresultat som följd.

I Sverige deltar sju skolor i pilotprojektet: Önneredsskolan och Kannebäcksskolan i Göteborg, Smedingeskolan i Kungsbacka, Västra skolan i Eslöv samt Gärsnäs skola, Piratenskolan och S:t Olofsskolan i Simrishamns kommun.

Skolorna inleder sitt arbete nu vid terminsstarten med att undersöka hur stor kunskapen är bland elever och lärare om barnkonventionen, liksom hur skolorna ligger till när det gäller frågor som diskriminering, elevinflytande och utsatthet. Därefter ska de göra en handlingsplan med ett antal aktiviteter som ska åtgärda de brister som man har hittat på den egna skolan.

UNICEF kommer att följa och handleda skolorna i deras förändringsarbete, och även göra en utvärdering av hur långt skolorna har kommit efter två år.

För frågor rörande En rättighetsbaserad skola, kontakta:
Lisa Ericson, programansvarig för utbildning och delaktighet, UNICEF08-692 25 55 eller 0707-18 34 56, lisa.ericson@unicef.se

 

Amning är den billigaste och mest effektiva metoden att rädda barns liv

Om alla barn uteslutande ammas under sina första sex månader i livet kan barnadödligheten i världen minskas med upp till 45 procent. Trots detta är det idag endast hälften av alla barn som under den här livsviktiga tiden får sin näring enbart via bröstmjölk. Under Världsamningsveckan som börjar idag, lyfter UNICEF behovet av stöd och information till mammor, hälsopersonal och politiker.

Fler mammor väljer att amma när de får råd och stöd av lokal hälsovårdspersonal. Här får en nybliven mamma i Liberia lite hjälp. Foto: UNICEF/Giacomo Pirozzi

Fler mammor väljer att amma när de får råd och stöd av lokal hälsovårdspersonal. Här får en nybliven mamma i Liberia lite hjälp. Foto: UNICEF/Giacomo Pirozzi

– Det finns ingen annan enkel hälsoinsats som har så stor effekt för småbarn och deras mammor, och som kostar så lite för länders regeringar, säger Geeta Rao Gupta, biträdande chef på UNICEF. Bröstmjölk är en bebis första ”vaccination” och världshistoriens billigaste och mest effektiva livräddningsmetod.

Fördelarna med amning är väl dokumenterade i världen. Trots det var det under 2012 endast 39 procent av alla barn som uteslutande ammades under sina sex första månader i livet. En viktig orsak är brist på rådgivning och en stödjande och miljö kring mammorna.

Barnadödligheten kan halveras

För en bebis som föds i ett låginkomstland med smittsamma sjukdomar, näringsbrist och smutsigt vatten är amningen helt livsavgörande. Barn som uteslutande ammas under de första sex månaderna i livet är 14 gånger mer benägna att överleva än barn som inte ammas. Om amningen påbörjas direkt efter födseln minskar risken för spädbarnsdöd med upp till 45 procent.

Bröstmjölk stärker immunförsvaret och skyddar mot infektionssjukdomar. Den ger dessutom viktiga näringsämnen under de första två åren i ett barns liv och hjälper till att förhindra kronisk undernäring, som hämmar tillväxten för så många som 165 miljoner barn. Studier visar också att amning främjar kognitiv utveckling, vilket gör att barn har lättare att lära och blir mer produktiva som vuxna.

Bröstmjölk förebygger också fetma och kroniska sjukdomar senare i livet. Nya studier i USA och Storbritannien visar på stora besparingar inom sjukvården till följd av amning, eftersom ammade barn insjuknar betydligt mer sällan än barns som inte ammas.

Utöver fördelarna för barnet, är amning också bra för mammorna. Deras benägenhet att bli gravida under de första sex månaderna efter förlossningen minskar och de hinner därför återhämta sig och återgå till sin normala vikt. Studier visar att dessa kvinnor löper mindre risk för förlossningsdepression samt för att få äggstockscancer och bröstcancer senare i livet.

UNICEF utbildar mammor och samhällen

Mammor behöver stöd, rådgivning och utbildning om amning i kombination med hälso- och näringslära för att kunna mata sina barn på ett lämpligt sätt och för att inte sluta amma i förtid. UNICEF rekommenderar exklusiv amning under de första sex månaderna och fortsatt amning, med annan näring som komplement, i ytterligare två år eller längre. Den livsviktiga informationen sprids aktivt över hela världen.

UNICEF stödjer regeringar och politiker för att amningsfrågan ska få högre prioritet och engagemang, riktade åtgärder och ökat samarbete för att engagera hela världen. Länder får stöd kring riktlinjer och lagstiftning, och hjälp att utveckla omfattande hälsoprogram där utbildning av politiker, sjukvårdspersonal och mammor ingår.

Nyblivna mammor i Kingston, Jamaica, får lära sig mer om kost och amning av en UNICEF-utbildad sjuksköterska. Foto: Shezad Noorani

Nyblivna mammor i Kingston, Jamaica, får lära sig mer om amning och näringsriktig kost av en UNICEF-utbildad sjuksköterska. Foto: Shezad Noorani

Amning måste bli normen

Länder med stödjande politik och omfattande hälsoprogram som når alla befolkningsgrupper har kunnat öka sin amningsförekomst avsevärt. UNICEF arbetar för att amning ska bli normen överallt i världen, till exempel i världens folkrikaste land Kina där endast 28 procent av spädbarnen uteslutande ammas. Där lanserade UNICEF, tillsammans med Nationellt centrum för kvinnors och barns hälsa, i maj kampanjen ”10m2ofLove” för att lokalisera, registrera, certifiera och offentliggöra amningsrum i syfte att öka medvetenheten och stödet för amning.

Din hjälp behövs

Var med och se till att fler nyfödda får den livsviktiga bröstmjölk som de så väl behöver. Bli Världsförälder och kämpa för varenda unge!

 

 

 

Operation Dagsverke – en praktisk lektion i mänskliga rättigheter

Den 9 oktober förra året sköts den pakistanska skolflickan Malala i huvudet. Det var ett straff för hennes kamp för att flickor ska få gå i skola. Som vi vet så överlevde hon och har blivit en viktig förebild för många barn och unga världen över. Händelsen blev ett uppvaknande för många om att rätten till utbildning fortfarande är en kamp för 61 miljoner barn i världen.

Den här veckan har tiotusentals elever i Sverige valt att delta i den kampen. De är med i Operation Dagsverke och ger en dags arbete för att deras jämnåriga kamrater i Nepal ska få en chans till ett bättre liv tack vare en plats i ett klassrum.

_MG_6307

Någon skola har valt att arrangera en loppis, andra ska sjunga på gator och torg och i många hem blir bilar städade och fönster putsade denna vecka. Men egentligen handlar den här dagen om mycket mer än putsade fönster och insamlade kronor. Den här dagen är en viktig påminnelse om att alla barn och unga världen över har samma mänskliga rättigheter och samma mänskliga värde, och att vi tillsammans kan göra något för att skapa förändring. Det är en praktisk lektion i solidaritet och civilt engagemang.

För lärare är det ett utmärk tillfälle att prata om frågor om hållbart globalt utvecklingsarbete, demokrati, barnkonventionen och jämlikhet. Alla skolor som är med i kampanjen får utbildningsmaterial av oss som kan användas i klassrummen för att diskutera dessa frågor. Och under den senaste månaden har UNICEFs specialutbildade Barnrättsinformatörer varit ute och föreläst i de skolor som anmält intresse.

I sommar fyller Malala 16 år. På sin födelsedag den 12 juli ska hon tala i FN. Kampen för alla barns rätt till utbildning fortsätter och vi är stolta över alla elever i Sverige som är med och bidrar.

Läs gärna mer om alla fantastiska insatser som görs här och följ kampen på #operationdagsverke

Operation Dagsverke får hjälp av Expressen

I år stödjer Operation Dagsverke UNICEFs projekt som ger barn möjlighet att gå i skolan i Nepal. Engagerade i årets insamling är också vår partner Expressen som gör två nedslag med sin stora Expressenbuss för att stötta elever som gör insamlingsaktiviteter under Operation Dagsverke.

Elsa Flote ger ett bidrag till Backaskolans insamling till Operation Dagsverke.

Elsa Flote ger ett bidrag till Backaskolans insamling till Operation Dagsverke.

Igår var det Backaskolans 9:or i Malmö som ställde bussen på Gustav Adolfs Torg, spelade hög musik och samlade in pengar till UNICEF.

— Det känns självklart att ställa upp för barnen i Nepal, sa Elin Åkesson, en av eleverna som drivit Operation Dagsverke i Backaskolan, innan hon gav sig ut. När dagen var slut var bössorna fulla med pengar och humöret på topp.

Elever från Backaskolan framför Expressenbussen.

Elever från Backaskolan framför Expressenbussen.

Expressen skriver även om kampanjen i dagens tidning med intervjuer av både elever och givmilda folk på stan i Malmö samt en intervju med Asha och Hamesa från Nepal som besökte Sverige i mitten av april för att prata i skolor.

På fredag går turen till Örebro där talangfulla elever från Almby skola uppträder på Våghustorget.

Eleverna från Backaskolan hade gjort egna fina skyltar.

Eleverna från Backaskolan hade gjort egna fina skyltar.

Läs mer om Operation Dagsverke.

Elever ställer upp för andra elever

Den här veckan är det dags för årets Operation Dagsverke för tiotusentals elever runt om i landet. De kommer att lämna skolbänken en dag för att kämpa för att andra barn ska kunna sitta i skolbänken i Nepal.

_MG_6214

Skolorna har varit oerhört kreativa och det kommer att bli loppmarknader, fönster kommer att putsas, sång och musik på gator och torg. Håll utkik efter dem eller berätta om du behöver hjälp med ett dagsverke i skolorna nära dig.

Vart du än befinner dig i landet kan det hända att du stöter på dessa engagerade ungdomar. Södra Latins gymnasium kommer att ha stor loppmarknad på Medborgarplatsen i Stockholm på onsdag. I Kalmar kommer bilar bli tvättade och gräset bli nyklippt och Vasaskolans elever sjunger på stadens gator. I Åre hittar du Mörsils skolas elever med olika uppdrag på olika arbetsplatser och i Skarpnäcks skola gör barnen en konstutställning där besökarna får lämna bidrag. Ute på Tyresö finns möjligheten att köpa hembakta bullar och hem kommer vara extra renstädade där i slutet av den här veckan. I Härnösand kommer Härnösands gymnasiums elever vara ute och samla in pengar den 16 maj, så var beredda på att ge ett bidrag.

Det här är bara några exempel på vad som kommer att ske den här veckan. Visst är det härligt att läsa om elevernas engagemang! Här hittar du samtliga skolor som har anmält sig till årets Operation Dagsverke.

Nu håller vi tummarna att de får en riktigt härlig dag och att vi får in riktigt mycket pengar så att vi kan hjälpa barnen i Nepal med sin rättighet att få gå i skolan.

Håll utkik för att ge ert bidrag och peppa gärna de elever ni möter genom att tacka för att de gör något viktigt för andra ungdomar.

Och ni elever som är ute och gör era dagsverken. Glöm inte att sprida vad ni gör med #operationdagsverke.

od_instagram2

Drömmen om att bli självständig

Nio år gammal. Så gammal var Asha Chaudhary när hon började arbeta som hemhjälp i en familj långt från hennes hemby i Dangprovinsen i västra Nepal. Jag tänker på min egen nioåriga dotter. Det känns lika sorgligt som absurt att skicka iväg henne till Göteborg för att arbeta och inte gå i skolan. Och träffas några gånger om året, typ vid jul och midsommar.

För Asha var det helt normalt. När hon var 12 år kom hon med i UNICEFs program Urban out-of-school programme för barn i städer som arbetar. Dessa barn får specialundervisning två timmar om dagen. Målet är att de ska hämta igen vad de har missat och kunna börja i en vanlig skola. Asha följde denna undervisning i ett år. När hon var 13 år kunde hon börja i en vanlig skola, i femte klass. Hon hade tur att hon då arbetade i en familj som tillät henne att gå i skolan mellan kl 10 och 16 varje dag.

Bild Asha

Asha

Idag är Asha 16 år och går i 8:an. Hon sköter alla sysslor i familjen hon arbetar hos från halv 6 på morgonen till kl 9 på kvällen när de tre barnen har somnat. Då sätter hon sig med sitt eget skolarbete. Hon får ingen lön för sitt arbete, men hon får det viktigaste av allt- gå i skolan. Familjen bekostar också hennes skoluniform och material som eleverna behöver ha med sig.

Asha och Hamesa besökte Sverige i mitten av april för att prata i skolor om Operation Dagsverke. Pengarna från årets kampanj kommer att gå till att stödja den typ av specialundervisning som de har fått. Besöket i Sverige var så klart väldigt omtumlande för dem. De starkaste intrycken var att det var så rent överallt, att skolorna var så välutrustade och eleverna var så fint klädda och inte behövde ha skoluniform. Asha är duktig i skolan och på frågan om hennes planer för framtiden säger hon utan att tveka:

— Att bli självständig. Jag vill först börja arbeta som lärare och sen gifta mig med en man som stödjer mig i detta.

Jag tänker för mig själv hur stark och självständig denna tjej redan här. Tvingades bli det redan vid 9 års ålder. Hon blev med andra ord bestulen på sin barndom. Jag hoppas innerligt att hennes flit ska bära frukt och att hon ska förverkliga sin dröm och bli lärare.

Med på besöket i Sverige var också 16-åriga Hamesa. Hennes berättelse är också väldigt stark och gav de svenska högstadieeleverna de mötte en riktig tankeställare. Hon var 12 år när hon blev bortgift med en äldre kille som hon inte kände. Varken hon eller hennes tre systrar har gått i skolan, då de kommer från en muslimskt dominerad del av sydöstra Nepal där i princip ingen skickar sina flickor till skolan. När hon vid 14 års ålder blev gravid. Strax innan barnet föddes ”lämnade” hennes man tillbaka henne till hennes föräldrar. Varken han eller hans familj har sedan dess haft någon kontakt med Hamesa eller hennes nu 1,5-åriga dotter Jasmine.

Hamesa

Hamesa

I Hamesas by driver UNICEF ett program som heter Girls’ access to education (GATE). Här erbjuds tonårsflickor en 10 månader lång utbildning. De lär sig grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna. Men också praktisk kunskap inom graviditet, hygien och nutrition. Kursen hålls i deras hemby två timmar om dagen. Hamesa berättar hur alla flickor i klassen blivit stärkta av utbildningen. De har fått ökat självförtroende, kan läsa och skriva, vet mer om sina rättigheter och kan tala för sig. Hamesa berättar också om den enorma stolthet som hon kände när hon kunde skriva sitt eget namn. Hon vet nu att det var fel av hennes familj att gifta bort henne som barn och att neka henne skolgång. På frågan om hur hon tänker kring sin dotters framtid säger hon:

— Min dotter kommer helt säkert att gå i skolan. Jag hoppas på att hon kommer att kunna arbeta som lärare. Hon ska inte heller behöva gifta sig förrän hon blir vuxen.

Utbildning till 10 miljoner barn tack vare IKEAs mjukdjurskampanj

80 miljoner kronor var resultatet av den senaste mjukdjurskampanjen som engagerat alla IKEA-varuhus runt om i världen. Pengarna går till att förbättra barns utbildning i Afrika, Central- och Östeuropa samt Asien. Sedan 2003 har IKEA Foundation, via den årliga mjukdjurskampanjen, skänkt drygt 500 miljoner kronor till UNICEF och Rädda Barnen.

För att ge Madagaskars 4,5 miljoner barn möjlighet att gå i skolan bygger UNICEF i samarbete med IKEA Foundation2 000 till 3 000 nya skolor varje år. Foto: ©UNICEF

För varje mjukdjur som såldes skänkte IKEA Foundation 10 kronor till UNICEF och Rädda Barnen. Sedan 2003 har IKEA Foundation bidragit med drygt 500 miljoner kronor, vilket har förbättrat utbildningsmöjligheterna för mer än 10 miljoner barn i 45 länder. Pengarna används bland annat till att utbilda lärare i barnvänliga undervisningsmetoder, öka tryggheten för barnen, dela ut mer och bättre utbildningsmaterial samt att öka barnens närvaro i skolan.

Årets donation bidrar till 18 projekt i 17 länder. UNICEF stödjer ”Schools for Africa” i åtta länder och ”Schools for Asia” i Kina. Rädda Barnen stödjer utbildning för de mest marginaliserade barnen i Asien och Östeuropa.

– UNICEF vill tacka alla som köpt ett mjukdjur och varje medarbetare som arbetat hårt för att göra kampanjen till en framgång. Årets generösa donation kommer att hjälpa oss att stödja utbildning av hög kvalitet som riktar sig till några av de mest utsatta barnen i världen. Det imponerande stödet från IKEA Foundation, från miljontals IKEA-kunder och tusentals medarbetare över hela världen är ett utmärkt exempel på att gemensamma åtgärder kan skapa positiv och långvarig förändring i ett barns liv, säger Véronique Lönnerblad, generalsekreterare för UNICEF Sverige.

Hjälp till alla folkgrupper i Burma

Sedan oroligheter bröt ut i delstaten Rakhine i Burma i juni, har UNICEF arbetat med akuta insatser för att rädda undernärda barn och för att förhindra spridning av vattenburna sjukdomar. Men arbetet har försvårats av ökade spänningar i området och ett isolerat läge.

Många av insatserna i Rakhine har drabbats av förseningar, bland annat har det långsiktiga vaccinationsprogram som skulle startat i juni har tvingats skjutas upp. Hiv-förebyggande program och utbildningsprogram som startades upp innan oroligheterna bröt ut har kunnat fortsätta om än i ett långsammare tempo.

Hjälp till alla folkgrupper

UNICEF fortsätter att kämpa för att nå barn från alla folkgrupper som drabbats av oroligheterna i Rakhine. 44 000 barn har fått tillgång till skydd tack vare ett utbildningsprogram med runt 200 medlemmar från utvalda samhällen. Utbildningen har inkluderat riskbedömning för att snabbt kunna identifiera barn som behöver skydd.

Exempel på andra insatser som genomförts är fördelningen av 25 medicinkit som innehåller läkemedel och utrustning för 250 000 människor. 500 familjer har fått tilldelat sig vatten och hygienpaket och ytterligare 500 paket förväntas anlända inom den närmaste veckan. Andra kommande insatser är utdelningen av näringstabletter till 3500 gravida och ammande kvinnor och ökat stöd till akutvård och mobila hälsoteam. Planer finns att ge livräddande näringsbehandling till 160 barn i åldrarna 6 till 59 månader samt att ge näringstillskott till ytterligare 8100.

UNICEF har tillhandahållit runt 9300 internflyktingar, människor som är på flykt inom Burma, tillgång till rent vatten. 1100 hushåll har fått tillgång till toaletter och sanitära förhållanden, en viktig del för att förhindra spridningen av livsfarliga sjukdomar.

Utbildning och hiv-preventivt arbete

UNICEF har arbetat med utbildningsinsatser i Rakhine sedan 2007, bland annat med läromedel för barn och skolor samt fortbildning av lärare och skolledningar. Sedan 2008 har det också funnits program för att förhindra överföring av HIV från mor till barn i Buthedaung, Myauk U, Yethe Taung och Taungoke i Rakhine.

I september i år hade cirka 60 procent av alla gravida kvinnor i Rakhine testats för hiv, högre än det nationella genomsnittet på 50 procent. 100 procent av alla identifierade hiv-positiva gravida kvinnor i området har fått behandling för att förhindra HIV-smitta till sina barn.

Mer stöd behövs

Situationen i Rakhine analyseras löpande för att bedöma vilka insatser som behövs men det beräknas i nuläget saknas runt 10 miljoner svenska kronor. Detta trots stöd från både UNICEF, FNs katastroffond och USA.

I vår film Mitt liv som barn – en dokumentärfilm om barn i socialt utanförskap får vi möta Lilly, Imre, Rasmus, Christian, Alba, Damir, Alexandro, Yousef och Ernesta. De vittnar alla om att de på ett eller annat sätt hamnat utanför, i ett socialt utanförskap där deras rättigheter inte blivit tillgodosedda.

Som ett komplement har vi tagit fram material för handledning för lärare. Vi hoppas att filmen kan användas som utgångspunkt för diskussioner med elever från åk 7 och uppåt om livsvillkoren för barn och unga i Sverige idag och hur detta relaterar till barnets rättigheter i barnkonventionen. Här hittar du gratis handledning till filmen.

 

 

H&M utökar sina investeringar i barns rättigheter

H&M ger över 50 miljoner kronor till UNICEFs arbete bland barnen i Dhaka, Bangladesh. Donationen, som är H&M:s största någonsin, bidrar till utbildning och socialt stöd bland några av de allra mest utsatta barnen i landet.

Sedan 2009 samarbetar UNICEF med H&M kring projektet ”All for Children”. Programmet har hittills stött aktiviteter i Tamil Nadu i Indien, men utvidgas nu till att gälla även Bangladesh.

40 000 barn mellan 3 och 14 år från Dhakas slum kommer att få ta del av insatserna som bland annat ger dem tillgång till lekis, förskola, grundskola och olika former av sociala skyddsnät. Samarbetet i Bangladesh löper över sex år.

Läs mer om UNICEFs och H&M:s samarbete här.

Jag befinner mig vid vägs ände tillsammans med ett team från Ikea. Vi är i Maroantsetra på Madagaskars östra sida för att besöka några av de skolor som  Ikeas mjukdjurskampanj har varit med att finansierat. Vårt team är de enda gästerna och där vägen tar slut vid en sliten resort utan turister tar en oändlig sandstrand vid. Det skulle kunna vara paradiset men ingen kommer hit.

Barn som tvättar händerna

Skolan har en viktig funktion att fylla när det gäller vatten och sanitet. Det handlar inte bara om att ge barn tillgång till vatten utan också om att lära dem om vikten av hygien.

Byn vi ska besöka är ligger isolerad mitt i regnskogen och besök utifrån är högst ovanligt. Vi färdas med båt för att ta oss fram och när vi anländer stranden har hela byn samlats. Luggslitna barn tittar på oss med stora ögon. En del börjar gråta. Fattigdomen är påtaglig. Husen i byn vinglar på träben, taken är gjorda av vass och det finns naturligtvis ingen el eller rent vatten.

I den här byn föds varje månad cirka 30 barn. Förlossningen äger rum på en enkel träbrits utan någon som helst smärtlindring eller rinnande vatten. Här finns ingen vårdcentral och närmsta samhälle ligger tre timmar bort.  Man förstår att mödradödligheten är en av de högsta i världen här i Madagaskar.

I Madagaskar finns ca 4,5 miljoner barn. Arbetet med att se till att alla dessa barn får gå i skolan är enormt. Här en pojke och en flicka i sjätte klass som arbetar med ett byggprojekt.

Mitt i byn står den nybyggda skolan. Två klassrum med bänkar för cirka 40-70 barn. Vid skolan har UNICEF även byggt latriner och inom kort ska byn också få en borrad brunn. I Madagaskar har endast 12% av befolkningen tillgång till en toalett och få ser kopplingen mellan toalett i det fria och dålig hälsa. Skolan blir viktig i att ge kunskap om detta.

För att ge Madagaskars 4,5 miljoner barn möjlighet att gå i skolan bygger UNICEF just nu 2 000 till 3 000 nya skolor varje år. Skolorna har toaletter och borrad brunn men de är också cyklonsäkra, vilket innebär att de står kvar när cyklonen drar fram men också kan användas som skyddsrum. För cykloner kommer garanterat! I stort sett alla cykloner som bildas i Indiska oceanen träffar Madagaskar.

Utöver själva skolorna förses alla barn i Madagaskar med varsitt skolkit som innehåller pennor och skrivböcker. Dessutom ser UNICEF till att utbilda lärare. Det är ett gigantiskt arbete att få allt detta på plats. En logistisk mardröm! Men det går.

Vi lämnar byn och undrar om vi någonsin kommer att uppleva detta igen.

Lotta Linden, Chef för företagssamarbeten UNICEF Sverige

Hej,

Några av er kanske har fått brev av mig tidigare, jag brukar skicka återrapportering till alla våra Världsföräldrar och svara på era frågor. I vanliga fall jobbar jag på vårt kontor i Stockholm med givarservice men i mars åkte jag till Dhaka i Bangladesh för att titta på ett förskoleprojekt som UNICEF driver i Dhakas slum.

I Dhakas slum lever nära 4 miljoner människor.  Familjerna lever trångbott under bristfälliga förhållanden. Samtidigt vill fler och fler från landsbygden in till städerna, med förhoppning om jobbtillfällen och större tillgång till sociala faciliteter.

Barnarbete är ett stort problem och i takt med urbaniseringen förväntas problemet bli än större.

I Bangladesh går cirka 60 % av landets barn i skolan, och av de som börjar skolan är det endast en bråkdel som fullföljer sina studier.  Speciellt i slumområdena är skoldeltagande extra lågt. Barn som bor i slummen är extra utsatta och får inte sin rätt till utbildning, främst för att deras familjer är beroende av deras inkomster, och det finns inte ens tillräckligt med skolor i jämförelse med antal barn. Barnen och deras familjer är fast i en ond cirkel av fattigdom.

I Dhakas slum har UNICEF startat ett förskoleprojekt som finansieras av Gina Tricot. Projektet går ut på att små barn slussas in i skolsystemet i en tidig ålder för att hållas borta från arbete och samtidigt bli bättre förberedda inför skolstarten. Genom att kontinuerligt involvera föräldrarna i förskoleprojektet har man lyckats förmedla vikten av utbildning, och hur stor skillnad den kan göra för barnens framtid. Så småningom ska finansiering och drift tas över av Dhakas utbildningsdepartement.  Och det är precis så UNICEF brukar arbeta: vi identifierar problemen och startar upp projekt som visar hur man bäst jobbar med frågan, och sen lämnar vi över till lokala myndigheter att fortsätta arbetet.

När jag besökte några av dessa förskolor slogs jag direkt av glädjen i barnens ögon. Miljön i slummen är tuff, det är smutsigt och trångbott, och fattigdomen är enorm . Jag kan bara föreställa mig hur vägarna förvandlas till lera under regnperioden, och hur hettan i hemmen blir outhärdlig under sommarens varmaste månader. Ändå lyser glädjen i barnens ögon på förskolan. De är stolta och glada över att få gå i skolan.

Jag blev imponerad av pedagogerna, som på ett lekfullt sätt lyckas involvera barnen i utbildande lekar och ramsor. Med små medel får barnen en trygg punkt, där de blir sedda som just barn och de lär sig älska att gå till skolan. Trots att vi är på en av Dhakas fattigaste platser så saknas ingenting i detta skjul. Det är mysigt och ombonat.  Utanför hänger klasar av barn som också vill gå i skolan. Alla får inte plats. Barnen får gå i två skift för att alla så många som möjligt ska få plats.

Jag får ofta frågor av er givare som kommer hjälpen verkligen fram, gör min lilla hundralapp verkligen någon skillnad och blir världen något bättre? Därför känns det nu extra bra för mig att kunna berätta detta för er. Ja, pengarna kommer fram, och de gör en otrolig skillnad. Som här, just nu i Dhakas slum för dessa femåringar. Och detta är bara ett av UNICEFs alla projekt. Världen runt varje minut, kämpar vi för varenda unge.

Jag är stolt över att jag är Världsförälder, det hoppas jag att du också är!

/Malin Svensson, Givarservice UNICEF Sverige