Vaccination

Överallt där barn måste skyddas mot farliga sjukdomar finns UNICEF. Vi distribuerar vaccin, utbildar hälsoarbetare och bidrar med den viktiga kylutrustning som krävs för att vaccinet ska hålla rätt temperatur.

Vaccin – en global succé inom hälsa

Vaccination räknas som en av de största hälsoframgångarna i världshistorien. På 1970-talet vaccinerades mindre än 10 procent av alla barn mot de sex vanligaste dödliga barnsjukdomarna: mässling, polio, stelkramp, kikhosta, difteri och tuberkulos. År 2021 vaccinerades 81 procent mot difteri, stelkramp och kikhosta. 81 procent av världens barn har även fått den första vaccindosen mot mässling. 

Men fortfarande finns det miljontals barn som inte har blivit vaccinerade och som därmed saknar det livsviktiga skyddet. Dessutom kräver vissa vaccin fler än en dos för att ge ett fullgott skydd. Men vaccinationstakten har stagnerat under de senaste åren, för att under pandemin backa till 2008 års nivå. Totalt 67 miljoner barn fick inte de vaccinationer de skulle ha fått mellan 2019 och 2021. 48 miljoner barn fick inte något vaccin alls mellan 2019 och 2021 (så kallade zero-dose children). Ett av fem barn världen över är alltså under- eller ovaccinerade.

År 2021 hade 114 länder introducerat vaccinet mot HPV (humant papillomvirus), som kan ge livmoderhalscancer. Trots detta blev enbart totalt 12% av flickorna i världen fullvaccinerade. Det betyder att 7 av 8 flickor som borde ha vaccinerats inte blev det år 2021. 

Flicka poliovaccin - Afghanistan 2023
En flicka i Afghanistan visar stolt upp sin markerade tumme, vilket indikerar att hon precis fått poliovaccin.

Varje år räddas ungefär tre miljoner människors liv tack vare vaccinationer. Kostnaden för att vaccinera barn är mycket lägre än att behandla de som blir sjuka, eller att ta hand om stora sjukdomsutbrott.

I höginkomstländer, där tillgång till vaccin inte är ett problem, har ett växande antal föräldrar börjat avstå från att vaccinera sina barn. Detta är en del av förklaringen till den kraftiga ökningen av rapporterade fall av mässling under de senaste åren. År 2022 var antalet mässlingsutbrott i världen dubbelt så många som året innan. Ett av fem barn var inte vaccinerade mot mässling år 2021, och riskerar således att smittas. Återkomsten av mässling i länder där sjukdomen hade utrotats är oroväckande.

Svårt att nå alla barn med vaccin

Det är viktigt att komma ihåg att det inte är vaccinet självt som räddar liv, utan vaccinationerna. Det gäller alltså att inte bara ha välutvecklade och godkända vaccin, utan dessa måste göras tillgängliga för alla barn. Det måste finnas robusta hälsosystem med utbildad personal, och vaccinationerna måste erbjudas på platser och vid tidpunkter dit familjer kan ta sig utan större kostnader eller uppoffringar.

En av de största utmaningarna med vaccin är att hålla det vid rätt temperatur. Många vaccin blir obrukbara om de utsätts för temperaturskillnader och de flesta vaccin måste förvaras i en temperatur på 2–8 grader. Vaccinets väg från tillverkning till användningstillfället kallar vi för kylkedjan. Med kylkedjan menas alla de kylboxar, bärbara vaccinväskor, kylskåp och stora kylrum som kan drivas av olika energikällor, som krävs för att vaccinet på ett säkert sätt ska kunna fraktas från start till slutstation.

Vaccin i snön - kylkedjan - Indien 2021
18-åriga Muneera vaccineras i snön i norra Kashmir, Indien.

Faktorer som krig, naturkatastrofer, fattigdom, dålig infrastruktur och avlägsna byar innebär stora svårigheter att nå alla barn med grundläggande hälsovård och vaccinationer. I de fattiga slumområdena i världens storstäder är det många som inte vaccinerar sina barn, på grund av otillräcklig sjukvård, långa arbetsdagar, höga avgifter och brist på information. Många länder med dålig ekonomi har inte heller råd att tillverka eller leverera tillräckligt med vaccin. 

Det räcker ofta inte bara med ett vaccinationstillfälle, utan barnet måste vaccineras upprepade gånger. Risken är att barnet uteblir från kompletterande vaccinationer är stor, vilket leder till att den skyddande effekten minskar eller helt försvinner.

Ett annat problem är att många barn inte blir registrerade vid födseln och då inte får den födelseattest som ofta krävs för att barnet ska få tillgång till vaccinationer och sjukvård.

Globalt vaccinationsprogram

Vad gör UNICEF?

Tack vare välplanerade vaccinationskampanjer med hundratusentals frivilliga som går från dörr till dörr kan vi vaccinera miljontals barn på en vecka eller två. Till fots, på cyklar, motorcyklar, hästar eller åsnor kämpar vi för att nå ut till varje barn i varenda by.

  • Största inköpare av vaccin
    UNICEF är världsledande när det gäller vaccinering av barn. Vi är världens största inköpare av vaccin och en av de största leverantörerna. Majoriteten av vaccinet som vi levererar köps upp av landets regering eller andra internationella organisationer. En liten del används i våra egna vaccinationskampanjer, som vi genomför i samarbete med landets regering. Det mesta vaccinet är mot polio, mässling, röda hund, stelkramp, kikhosta och difteri. De stora volymerna gör att vi kan pressa priset hos de företag som producerar vaccinerna, på vissa vaccin upp till 70 procent. Tack vare de lägre priserna kan många låginkomstländer köpa in vaccin till sina rutinvaccinationsprogram, som de annars inte hade haft råd med.

  • Påverkansarbete
    Vi arbetar med kampanjer och påverkansarbete. Dels för att samla in pengar till vaccinationer, dels för att påverka regeringar att avsätta mer pengar till forskning, tillverkning och distribution av vaccin.

  • Uppbyggnad av vaccinationsprogram
    Vi arbetar nära ländernas hälso- och sjukvårdsinstanser och ger dem stöd i att bygga upp sina rutinvaccinationsprogram. Det är viktigt att länderna har ett väl fungerande logistiksystem för att transportera ut vaccinerna till alla sjukhus, vårdcentraler och hälsostationer i hela landet. 

  • Utbildning för hälso- och sjukvårdspersonal
    Vi stöder även utbildningsprogram för hälso- och sjukvårdspersonal som ansvarar för en stor del av distributionen av vaccin till byar och svårtillgängliga platser. En jämn tillgång på vaccin är viktig för att upprätthålla och utveckla vaccinationsarbetet. En mycket viktig uppgift för hälso- och sjukvårdspersonal är också att sprida information om vaccin och dess nytta, så att befolkningen vill låta vaccinera sina barn.

  • Leverans i vapenvilor
    Tack vare att vi är en del av FN-systemet har vi möjlighet att förhandla fram vapenvilor. I världens värsta krigsområde kämpar vi för att komma överens med alla de som krigar att sluta i några dagar, så att vi kan nå fram och ge barnen deras livsviktiga vaccin. Insatsen kallas Days of Tranquility och har blivit en rutinmässigt återkommande vapenvila i många krigsdrabbade områden.

Källlor

Senast uppdaterad 2024-04-18

Relaterade artiklar

Malawi_2023_LowRes_New-27.jpg
En kväll för alla barn

Fem av hans kollegor förlorade allt; huset, skörden och alla ägodelar. Trots de egna förlusterna kämpar hälsoarbetaren Dickson och hans kollegor tillsammans för att nå vartenda barn i varenda by i sydvästra Malawi med vaccin och hälsokontroller – och de gör det med en imponerande beslutsamhet och uthållighet.

Malawi_2023_LowRes_New-5.jpg
En kväll för alla barn

I mars 2023 drabbades Malawi av cyklonen Freddy, som lade nästan halva landet under vatten. Översvämningarna bidrog till att farliga vattenburna sjukdomar som kolera började spridas. Nu pågår en kamp mot klockan att nå fram med vård och livräddande vaccin till de isolerade barnen och familjerna. UNICEF ställde snabbt om och upprättade bland annat tillfälliga hälsocentraler.

Vaccinerat barn - Indien 2022
Barnadödlighet

De senaste tre åren har 67 miljoner barn i världen inte vaccinerats mot de mest dödliga barnsjukdomarna, det visar en rapport från UNICEF som släpptes den 20 april. Det är den största tillbakagången av vaccinationer på decennier. Redan ser vi konsekvenserna i form av mässlings- och polioutbrott. UNICEF varnar för allvarliga bakslag för barns liv och hälsa.

Vad säger barnkonventionen?
  1. 3.Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.
  2. 6.Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.
  3. 24.Barn har rätt till bästa möjliga hälsa, tillgång till hälso- och sjukvård samt till rehabilitering. Traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa ska avskaffas.
  4. 27.Barn har rätt till skälig levnadsstandard, till exempel bostad, kläder och mat.