Sverige behöver ett ökat statligt ansvar för en likvärdig skola
Utbildningsfrågorna debatteras frekvent i valrörelsen. Att barn har rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet är dock något som inte diskuteras särskilt ofta. Det är en av de frågor UNICEF Sverige tycker är allra viktigast inför valet på söndag.
Utbildning av god kvalitet för alla barn är en av grundförutsättningarna för ett välmående samhälle. Det är också en viktig motkraft mot ökande klyftor och polarisering i samhället.
Men idag är skillnaderna stora både när det gäller skolresultat och hur mycket Sveriges kommuner satsar på skola och utbildning. Barns och ungas möjligheter att klara av skolarbetet påverkas i allt högre utsträckning av faktorer som var de bor, deras socioekonomiska bakgrund och ursprung.
”Jag har missat mycket i skolan och nu känns det som att det är kört. Det känns som att det är uppbyggt så, att chanserna ska bli mindre och mindre. Att dom som redan har det bra får det bättre, medan dom som har det sämre får det sämre… Vissa har en backup, har det bra hemma med saker och föräldrar som säger åt dem att plugga. /…/Jag är bara 15 år, men ibland känns det som att det redan är kört” (Pojke, 15 år, i en UNICEF-rapport om socialt utanförskap i Sverige.)
Bilden som pojken beskriver bekräftas av Barnombudsmannens årsrapport 2018. Rapporten bygger på en undersökning där 900 barn får berätta om sina upplevelser av hur det är att växa upp i kommuner och förorter där barn har statistiskt sämre skolresultat, ekonomi och hälsa, än i övriga landet. Resultaten visar att många barn upplever ett utanförskap och att de exkluderas från stora delar av samhället.
I en UNICEF-rapport från 2016 undersöktes hur stora klyftorna i höginkomstländer tillåtits bli mellan de tio procent av barnen som är mest utsatta i samhället, och de barn som utgör genomsnittet. Resultaten visar att samhällsklyftorna i rika länder generellt ökar. Sverige lyfts dessutom fram som ett av de länder där klyftorna ökat allra mest.
Utbildningsfrågorna debatteras frekvent i valrörelsen. Dock diskuteras sällan skolan utifrån utgångspunkten att barn har rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet.
Skolan är den ansvarsbärare i samhället som ska se till att våra barn får sin rätt till utbildning tillgodosedd. Vi vet att hur skolan fungerar har stor betydelse för hur vi klarar oss senare i livet. En misslyckad skolgång ökar riskerna för arbetslöshet, psykisk ohälsa, kriminalitet med mera. Och en fungerande skolgång är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för barn i social utsatthet.
Den 1 januari 2020 blir barnkonventionen svensk lag. En av konventionens grundprinciper är att alla rättigheter ska gälla alla barn, utan undantag eller diskriminering. Det är inte acceptabelt att tillgången till utbildning av god kvalitet ser så väldigt olika ut för barn i Sverige.
Oavsett vilken regering vi får efter valet på söndag måste den ökade ojämlikheten i skolan vända. Det är därför glädjande att flera partier i sina valmanifest också uttrycker att de vill se ett ökat centraliserat ansvar för skolan.
UNICEF Sverige kräver en handlingsplan för att stärka skolans möjligheter att leva upp till sitt ansvar att ge alla barn bra förutsättningar att klara skolan, oavsett barnets bakgrund och boendeort. Alla barn ska ha tillgång till en kvalitativ och likvärdig utbildning. Skolan måste fungera som hävstång för alla barn, snarare än att bli ett forum där utanförskap förstärks.
Utan politisk handling riskerar vi skapa ett samhälle där alltfler barn hamnar i ett permanent utanförskap. Det är ett svek som vi varken moraliskt eller politiskt kan acceptera.
Se gärna våra fördjupningar om de andra viktiga frågor vi valt att lyfta inför valet:
Oroande att barns utsatthet för våld inte lyfts av partierna
Inget parti har i valrörelsen valt att lyfta att alla former av våld mot barn i hemmet ska vara straffbara. Det visar en granskning som UNICEF Sverige har gjort av riksdagspartiernas valmanifest utifrån ett barnrättsperspektiv.
Det är oroväckande och märkligt att inget parti uppmärksammar utsattheten hos de barn som antingen själva utsätts för våld eller tvingas bevittna våld mot någon annan i familjen. Idag är inte alla former av våld mot barn straffbara, till exempel psykiskt våld. Detta trots att 36 procent av barnen i Sverige uppger att de utsätts för våld i hemmet.
Under kommande mandatperiod, i januari 2020, blir barnkonventionen svensk lag. Det innebär att politiker, myndighetsutövare och andra beslutsfattare måste ge barnrättsperspektivet en större tyngd i frågor och beslut som rör barn. Inför årets valrörelse har UNICEF Sverige tagit fram ett eget valmanifest där vi lyfter tre frågor som vi anser är särskilt viktiga för att säkra barns rättigheter:
- alla barn ska ha rätt till familjeåterförening
- alla former av våld mot barn ska vara straffbara
- ökat statligt ansvar för en likvärdig skola
Mot bakgrund av detta har vi granskat de åtta riksdagspartiernas valmanifest för att se var de står. När det gäller familjeåterförening kan vi konstatera att trots att det råder en polariserad migrations- och integrationsdebatt, där barns rättigheter får begränsat utrymme, säger Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna ja till att ge alla barn rätt till familjeåterförening.
Moderaterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna avvisar dock tanken. Att neka barn att leva med sin familj står i direkt strid med barnkonventionen och inskränker dessutom en av de få lagliga vägar som finns för barn på flykt.
Utbildningsfrågorna debatteras frekvent i valrörelsen. Dock diskuteras sällan skolan utifrån utgångspunkten att barn har rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet. I stort sett alla partier vill dock se ett ökat statligt ansvar för skolan i linje med vårt krav. Liberalerna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna går till och med så långt att de vill ha ett förstatligande av skolan. Kristdemokraterna däremot tar inte alls upp skolfrågan i sitt valmanifest.
Utöver dessa tre frågor finns självfallet andra mycket viktiga frågor som spelar stor roll för att stärka barns rättigheter. Samtliga partier lyfter till exempel frågan om psykisk ohälsa bland barn och vikten av att stärka barn- och ungdomspsykiatrin, BUP och elevhälsan. Att nå politiskt enighet i en så viktig barnrättsfråga är mycket positivt och kan förhoppningsvis leda till fler överenskommelser över partigränserna.
UNICEF Sverige har inte någon partipolitisk tillhörighet. Det har inte heller barns rättigheter. Barns rättigheter är mänskliga rättigheter som ska efterlevas och prioriteras av samtliga politiker och andra beslutsfattare. Efter valdagen kommer vi att fortsätta arbeta för att våra krav omsätts i praktiken och för att barns rättigheter sätts i fokus.
Alla former av våld mot barn ska vara straffbara
Visste du att vissa former av våld mot barn inte är straffbara i Sverige idag? Det är en av de politiska frågor UNICEF Sverige särskilt valt att fokusera på i vårt valmanifest, inför valet på söndag.
När politiker pratar våld mot barn i valrörelsen handlar det oftast om hedersvåld, barnäktenskap eller hur man ska ta krafttag mot otryggheten på offentliga platser. Det är självklart bra eftersom barns rättigheter kraftigt åsidosätts där.
Det finns dock många barn som lever med våld i hemmet och i sin vardag. I vårt valmanifest har vi valt att sätta ljuset på dem, då deras rättigheter inte tillräckligt uppmärksammas. UNICEF Sverige anser att alla former av våld mot barn ska förbjudas och vara straffbara enligt lag.
Sverige var först i världen med att införa antiagalagstiftning och har en skyldighet enligt barnkonventionen att skydda barn från alla former av våld. Samtidigt uppger 36 procent av barnen i Sverige att de utsätts för våld i hemmet.
Våld förknippas ofta med fysisk eller avsiktlig skada, men det finns olika former av våld och idag vet vi att andra former är minst lika skadliga som det fysiska våldet. Exempel på andra former av våld är psykiskt våld, vanvård eller försumlig behandling.
Psykiskt våld kan till exempel handla om att vid upprepade tillfällen säga till barn att de är värdelösa eller oälskade, skrämma eller hota dem, strunta i dem, förolämpa eller isolera dem under förnedrande förhållanden. Vanvård kan till exempel handla om att ett barn inte får tillräckligt med mat, blir nekad sjukvård eller husrum. Det kan också handla om att ett barn inte får emotionellt stöd och kärlek av de personer som ska ta hand om barnet. Att leva med våld i familjen är ytterligare en form av psykiskt våld.
Barn som utsätts för våld i hemmet har en mycket svag rättslig ställning och de har svårt att komma tills tals och hävda sina rättigheter. Idag är nämligen inte alla former av våld mot barn straffbara.
I Sverige är det sedan 1979 förbjudet enligt lag att slå sina barn i uppfostringssyfte. Det innebär att föräldrar inte får utsätta sina barn för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Den så kallade antiagalagen skapades med syfte att vara normgivande och förändra attityder i samhället kring aga som uppfostringsmetod. Men trots lagstiftningen, och en allmän uppfattning om att våld mot barn ”borde” vara förbjudet, utsätts ett stort antal barn för våld i hemmet.
Ett av problemen är att agaförbudet omfattar fler former av våld än vad de straffrättsliga bestämmelserna för misshandel i brottsbalken gör. Det innebär att vissa former av barnaga, som finns med i agaförbudet, inte räknas som ett brott enligt brottsbalken. Våldet är alltså olagligt men inte straffbart.
Det lagstiftade skyddet för barn som utsätts för våld innefattar enbart de former av våld som ingår i de allmänna straffbestämmelserna, så som misshandel och ofredande. Lagen tar inte tillräcklig hänsyn till att barnet befinner sig i en särskilt utsatt situation och till barnets beroendeställning i förhållande till föräldern. Att barnet dessutom utsätts för våld i det egna hemmet, den miljö som ska vara trygg, är ännu en försvårande omständighet som inte beaktas tillräckligt mycket.
Att utsätta barn för att uppleva eller bevittna våld i hemmet är heller inte ett särskilt brott i svensk lag, trots att forskning visar att bevittnande av våld kan vara minst lika plågsamt och leda till minst lika allvarliga konsekvenser för barnet.
UNICEF Sverige kräver:
- Att alla former av våld mot barn ska vara straffbara, även psykiskt våld.
- Att misshandel mot barn blir ett särskilt brott, och att en bestämmelse om det införs i brottsbalken.
- Att det införs en tydlig lagreglering för hur polis, socialtjänst och rättsväsende ska samverka i ärenden som rör barn som utsätts för våld i hemmet.
Barns rättigheter har inte någon partipolitisk tillhörighet eller särskild politisk färg. Barns rättigheter är mänskliga rättigheter som ska efterlevas och prioriteras av samtliga politiker och andra beslutsfattare.
Mer information hittar du i vårt faktablad om våld mot barn, och se gärna vår fördjupning om de andra viktiga frågorna i vårt valmanifest:
Vi har även gjort en granskning av riksdagspartiernas valmanifest utifrån ett barnrättsperspektiv. Den hittar du här.
Alla barn ska ha rätt till familjeåterförening
Inför valet nästa söndag har UNICEF Sverige valt att fokusera på tre politiska förslag som vi anser är särskilt viktiga att de genomförs. Idag går vi till botten med den första punkten i vårt valmanifest: varför alla barn ska ha rätt att återförenas med sin familj.
Det finns många frågor inom barnrättsområdet och migrationsrätten som är viktiga för att barns rättigheter fullt ut ska efterlevas i Sverige. Barn har till exempel rätt till en rättssäker asylprocess, och för en hållbar varaktig lösning för barn på flykt borde permanenta uppehållstillstånd vara en regel snarare än ett undantag.
I den pågående valrörelsen har vi valt att lyfta rätten till familjeåterförening som en särskilt viktig fråga. Den står särskilt uttryckt i barnkonventionen och är en mycket viktig rättighet för att barn ska ges rätt att vara med sina föräldrar. Det är en förutsättning för att få trygghet och skydd samt rätt till liv och utveckling. Så som den svenska migrationslagstiftningen ser ut idag har inte alla barn rätt till familjeåterförening. Det är inte bara inhumant, utan även en kränkning av barns mänskliga rättigheter.
Enligt barnkonvention har alla barn rätt att leva med sin familj. Barn som separerats från sina föräldrar har rätt att återförenas med dem, om det är för barnets bästa. Barn har rätt att få sin ansökan behandlad på ett positivt, humant och snabbt sätt. ”Positivt” innebär inte per automatik att barnet ska få återförenas med föräldern i det land där föräldern är. Det innebär att man vid behandlingen ska se till barnets bästa, lyssna på barnets åsikt och inte applicera för restriktiva regler för att godkänna ansökan om återförening.
Dagens lagstiftning är inte förenlig med barnkonventionen eftersom den behandlar barn olika beroende på vilken skyddsstatus de beviljas vid uppehållstillstånd. Idag är det endast de asylsökande som beviljas flyktingstatus som ges rätt till familjeåterförening. De som i stället får så kallad alternativ skyddsstatus ges inte rätt till familjeåterförening.
En stor del av de asylsökande som flyr en väpnad konflikt, snarare än att vara förföljda av individuella skäl, beviljas alternativ skyddsstatus. Det gäller till exempel en stor del av dem som flytt från Syrien och Afghanistan. Alternativt skyddsbehövande grundar sig på bestämmelserna i EU:s skyddsgrundsdirektiv och har en bredare tolkning, medan flyktingstatusförklaringen grundar sig på reglerna i FN:s flyktingkonvention med fokus på individuella skäl.
I den tidigare utlänningslagen gjordes det ingen större skillnad mellan de olika statusbegreppen, vad gäller uppehållstillstånd och efterföljande rättigheter. Idag har man valt att göra skillnad vilket vi starkt motsätter oss.
Att inte ge barn rätt att återförenas med sin familj strider inte bara mot barnkonventionens bestämmelser. Det ökar även risken att barn i stället söker illegala vägar för att återförenas med sina föräldrar och närstående, och löper hög risk att hamna i händerna på smugglare eller utnyttjas på andra sätt.
Enligt beräkningar från Interpol försvinner ett av nio barn som befinner sig på flykt. Mörkertalet är stort och siffrorna ger endast en fingervisning om hur situationen ser ut i verkligheten.
Vi anser därför att:
- Alla barn ska ha rätt till familjeåterförening oberoende av skyddsskäl. Det är högst orimligt och diskriminerande att barn som får uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande eller som flykting inte har samma rättigheter att få vara med sin familj.
- Familjeåterföreningsärenden måste prioriteras och hanteras skyndsamt. Företräde måste ges åt anknytningsärenden som berör barn. Ärendena måste hanteras positivt, humant och skyndsamt.
Barns rättigheter har inte någon partipolitisk tillhörighet eller särskild politisk färg. Barns rättigheter är mänskliga rättigheter som ska efterlevas och prioriteras av samtliga politiker och andra beslutsfattare.
Se gärna vår fördjupning om de andra viktiga frågorna i vårt valmanifest:
Vi har även gjort en granskning av riksdagspartiernas valmanifest utifrån ett barnrättsperspektiv. Den hittar du här.
Det här måste politikerna prioritera under valrörelsen
UNICEFs uppdrag är att säkerställa att barnkonventionen efterlevs över hela världen för att alla barn ska få den barndom de har rätt till. Inför svenska valet i september har vi valt att fokusera på tre politiska förslag som vi anser är särskilt viktiga att de genomförs.
I Sverige arbetar vi för att barnkonventionens ställning ska stärkas och tillämpas bättre på alla samhällsnivåer. Vi fokuserar på de områden där barn är särskilt utsatta och där Sverige fått kritik av bland annat FN för att inte leva upp till bestämmelserna i barnkonventionen.
I vårt valmanifest fokuserar vi på tre politiska förslag som vi anser är särskilt viktiga att de genomförs:
- Alla barn ska ha rätt till familjeåterförening
Alla barn ska ha rätt att leva med sin familj. Dagens lagstiftning möjliggör endast för en del som har beviljats uppehållstillstånd att återförenas med sin familj. Detta står i strid med barnkonventionen och inskränker dessutom en av få lagliga vägar som finns för barn på flykt. Läs mer. - Alla former av våld mot barn ska vara straffbara
Det behöver införas en särskild bestämmelse om misshandel mot barn i brottsbalken. Idag skiljer man inte på misshandel av barn och vuxna. Det innebär att de lagar som gäller för misshandel och ofredande av vuxna även tillämpas när barn är drabbade. Lagstiftningen behöver också tydliggöras så att både fysisk och psykisk misshandel av barn blir straffbart. Läs mer. - Ökat statligt ansvar för en likvärdig skola
Alla elever ska ha tillgång till kvalitativ utbildning oavsett boendekommun och bakgrund. För att skolan ska leva upp till sitt kompensatoriska uppdrag och bidra till ökad likvärdighet krävs ett ökat centraliserat ansvar och samverkan mellan berörda aktörer på statlig, regional och kommunal nivå. Läs mer.
Barns rättigheter har inte någon partipolitisk tillhörighet eller särskild politisk färg. Barns rättigheter är mänskliga rättigheter som ska efterlevas och prioriteras av samtliga politiker och andra beslutsfattare. Vi uppmanar därför nu samtliga politiker att sätta barns rättigheter i fokus under valrörelsen och ställa sig bakom våra krav.
Sprid gärna vårt valmanifest och utmana politiker och övriga beslutsfattare att ta ställning för barns rättigheter!