Gå till innehållet
Laddar…

Seminarium om barnrättsprinciperna på stort hållbarhetsevent

Medmänsklighet och energibesparing stod i fokus när Veckans affärer arrangerade sitt stora hållbarhetsevent på Grand Hotel igår med en publik bestående av över 400 personer från svenskt näringsliv. UNICEF deltog, som en av tidningens samarbetspartners, för att prata om barnrättsprinciperna för företag.

Foto: Rickard Kilström

Foto: Rickard Kilström

Foto: Rickard Kilström

Foto: Rickard Kilström

Foto: Rickard Kilström

Huvudtalare på VA-eventet var UNICEFs ”innovationsguru” Christopher Fabian från New York som bland annat kunde berätta om hur UNICEF med lättillgänglig teknik, som exempelvis mobiltelefoner, kan skapa landsomfattade system som når miljontals barn.

Fabian tog Malawi som exempel där hälsoarbetarna runt om i landet för tre år sedan skickade in all information om barnen via papper till de centrala myndigheterna. Buntar med tummade papper hamnade i en låda på Hälsodepartementet och informationen kom inte till nytta. Nu har UNICEF tagit fram ett system som gör det möjligt för hälsoarbetarna att sms:a in barnens längd, vikt och armomfång. I och med detta kan man följa 6,8 miljoner barns hälsostatus i realtid och det är möjligt att vidta åtgärder om man ser att situationen förvärras i ett område i landet.

Fabian menar att detta är ett av många tydliga exempel som visar hur UNICEF med sin förmåga att samarbeta och tack vare sin globala närvaro kan få större utväxling på satsningar som görs. Dessutom kan vi se till att innovationerna tillämpas och även sprids till andra länder. Han konstaterade när han avrundade sitt anförande att det helt klart behövs en ny typ av riskkapital i världen – investeringar i barns rättigheter. (Läs även intervjun med Chris Fabian i dagens Dagens Nyheter)

I en annan del av eventet ville vi, genom ett dramatiserat samtal på scenen mellan Lotta Linden, chef för insamling företag på UNICEEF och Parul Sharma rektor för The Academy for Human Rights in Business in Sweden, få publiken att ta till sig kunskap om de barnrättsprinciperna. Principerna och de verktyg som UNICEF varit med och tagit fram hjälper företag att göra mer för barns rättigheter i sina affärer.

Vår UNICEF-ambassadör Mark Levengood ramade in samtalet på scenen och betonade att barn inte ska komma sist när företagen planerar sitt hållbarhetsarbete. Barn ska komma först, för ser man till barnets bästa faller alla andra bitar på plats, både mänskliga rättighetsfrågorna i stort och miljöfrågorna.

Innovatör med inflytande

I senaste numret av Veckans Affärer Hållbarhet intervjuas chefen för UNICEFs innovationsavdelning Chris Fabian av VAs Ulrika Fjällborg.

va

Ett enda sms kan vara skillnaden mellan liv och död för ett nyfött barn i Nigeria. Och Unicefs innovationsguru Christofer Fabian hittar ständigt nya lösningar för att skydda världens barn med den senaste tekniken.

Fart. Svaret på frågan om vilket problem som är viktigast att lösa när det gäller barnfattigdomen i världen är lite oväntat. Man kunde ha gissat på utbildning. Eller mat och vatten. Kanske vaccination eller en insats för mammorna. Men det mesta Christofer Fabian svarar är oväntat, udda.

I våras sattes han och kollegan Erica Kochi på Time Magazines lista över de 100 mest inflytelserika personerna i världen bland namn som Jay Z, Barack Obama och Steven Spielberg.

”Vi måste förändra fortare”, förklarar han vidare.

”Det kan ta tre till fem år att fundera ut hur vi bäst utbildar, eller får ut en hälsostrategi i praktiken. Då har vi förlorat en hel generation barn. Vi måste jobba fortare.”

Christofer Fabian driver, tillsammans med Erica Kochi, Unicefs innovationsavdelning. Tillsammans med partner från näringslivet och akademin letar de tekniska innovationer som kan effektivisera fattigdomsbekämpningen och förbättra livet för världens barn.

”Unicef har en lång tradition av att samarbeta med företag”, påpekar han.

Vad de gör är att föra in ny teknologi i fattiga miljöer med dålig infrastruktur. Innovationsavdelningen på huvudkontoret i New York har tio medarbetare, men det verkliga arbetet görs inte heller där. Inte heller görs det i huvudsak av de 40 personer som är utlokaliserade på Unicefs 135 landskontor. Det verkliga arbetet görs ute på fältet, bland barnmorskor och fältarbetare.

”Vårt arbete är att förse dem med research och teknik som de kan använda i sin verklighet. Vi spanar framåt efter nya lösningar, men även bakåt”, säger han och berättar om de innovationslabb de håller på att sätta upp i olika delar av världen, hittills finns tio stycken.

Nu är han i Sverige bland annat för att undersöka möjligheterna till att starta ett sådant labb i Sverige.

Han berättar om projektet i Nigeria där barnmorskorna på fältet registrerar nyfödda med sms. Genom ett enkelt sms registreras alla barn i landets befolkningsdatabas. Därmed finns de. Inte bara i levande livet, utan också i Nigerias folkräkning och statstik över medborgare som behöver sjukvård, skolgång och så vidare. Allt det en medborgare behöver i ett samhälle. För att inte tala om hur viktigt det är att kunna bevisa att någon funnits om den en dag försvinner.

”Utan id-handlingar är du skyddslös. Utan id-handlingar får du varken vaccinationer eller skolgång och kan lätt utsättas för trafficking”, säger Christofer Fabian.

Ett annat prisbelönt projekt är Mwana i Zambia och Malawi. I samarbete med bland andra designföretaget Frog förändrade de arbetsgången när det gällde tester och diagnoser för barn och mammor med HIV/Aids. Genom att använda sms som kommunikationskanal istället för post och kurirer fick de ner antalet dagar från test till diagnos från 66 till 12. Och även här, när det gäller Aidsbekämpning, är fart en avgörande faktor.

”Detta är hyperlokalt, byggt utifrån att lösa de problem som finns i den verklighet våra medarbetare arbetar, och samtidigt globalt”, säger Christofer Fabian.

Designföretaget Frog är ett av de företag Unicef samarbetar med i flera projekt.

”De supportar oss med sina hjärnor, sina talangers tankearbete”, säger Christofer Fabian. Frog lägger arbetstid motsvarande 2 miljoner dollar om året i samarbetet med Unicef.

”Men självklart behöver vi även finansiellt stöd”.

Ett av de bolag som ger det är GE, som finansierar ett mobilt hälsoprojekt i Rwanda. Andra samarbetspartners är Vodafone, MD Alliance, Glaxo Smith Kline, Qualcomm, Intel.

”Vi finns i nästan alla länder i världen. Företag vet att när vi drar igång något så kan det skalas upp”, säger Christopher Fabian.

För att inte tala om den kunskap om ”marknadens behov” som Unicef sitter på.

”Afrika är en stor marknad. Det är barnmorskorna på fältet som vet vad som behövs. Unicef har den kontakten, det nätverket”.

I de partnerskap de bygger med företagen och universitet är det viktigt att alla får ut värde av relationen, tycker Christopher Fabian.

”Vi måste förstå deras affärsidé och de måste förstå vad vi gör”.

Och genom att lösa verkliga problem med innovativ teknik skapar man bra start-ups. Det är Christopher Fabians personliga erfarenhet, det är därifrån han kommer.

Innan han satte upp Unicefs innovationsavdelning för sex år sedan var han ”entreprenör i teknikbranschen”, uttrycker han sig lite slängigt.

”Vi startade sydöstra Afrikas största webbyrå. Och en rad andra företag. Några sålde vi, några dog av naturliga orsaker. Så är det med Unicefs innovationsprojekt också”.

Christopher Fabian berättar hur han träffade sin Unicef-parhäst Erica Kochi genom ett projekt där de skulle koppla ihop barn i städernas utkanter med varandra genom mobiler och bärbara datorer.

”Vi fick många företag med oss, men projektet var helgalet och misslyckades.”

Ändå lyckades det, eftersom det de lärde sig hur de skulle bygga den organisation de driver idag – problemdefinition från botten och möjliga förslag till tekniklösningar, research och kontakter uppifrån.

För det är inte alls så att folket på gatan inte är intresserade av att bli ihopkopplade, av att kommunicera.

”11 procent i Uganda, Sudan och Burundi har tillgång till el. I snitt lägger folk 20 procent av sin inkomst på att hålla mobilen laddad. Så viktig är kommunikation för dem”, säger Christopher Fabian.

”Vi gör misslyckade projekt, men det måste du göra. Du måste ta risken att misslyckas, annars kan du inte heller göra stor skillnad.”

En tekniknörd och entreprenör i en gigantorganisation som FN:s Unicef. Varför är han där? Vad driver honom?

”Jag har alltid attraherats av svåra utmaningar. Unicef har den mest tvingande utmaningen i världen. Och jag gillar att kämpa för ”the underdog”. Unicef försöker inte lösa detta från toppen utan från de ställen där problemen syns. Det är coolt.”

Bläddra i artikeln i Veckans Affärers onlinemagasin.