Vi ställde följande frågor till partiernas barnrättspolitiska talespersoner:

1. Vad anser du och ditt parti om att ge barn individuell klagorätt och att Sverige ansluter sig till det tredje tilläggsprotokollet?
2. Hur arbetar du och ditt parti för att stärka barns rättigheter i Sverige?

Alla riksdagspartier har svarat, något vi sätter ett stort värde på. Vi kan också med glädje konstatera att flera är positiva och inget parti uttrycker sig negativt till att Sverige antar det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen och inför individuell klagorätt för barn.

Svar från Socialdemokraterna

I utredningen ”Barnkonventionen ska bli svensk lag” föreslås det att regeringen bör utreda om Barnombudsmannen ska ges möjlighet att föra talan för enskilda i de fall frågan är av särskilt intresse för genomförandet av barnkonventionen. Utredningen har precis varit ute på remiss och frågan kommer sedan beredas inom regeringskansliet. Regeringen har därför inte tagit ställning men jag som ledamot kan säga att jag tycker frågan är av sådan vikt att det bör utredas närmare och så långt som möjligt realiseras.

Svar från Vänsterpartiet:

Vänsterpartiet anser att Sverige måste skriva under barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll, om en individuell klagomekanism för barn, som ger barn rätt att få sin sak prövad och bli lyssnad på. Barnperspektivet måste alltid finnas med när lagar stiftas och samhällets resurser fördelas. Barns rättigheter och förutsättningar är tätt förknippade med de vuxnas varför en generell välfärd är viktig.

Svar från Miljöpartiet:

En angelägen fråga – en pusselbit som utöver att barnkonventionen blir lag skulle hjälpa till att stärka barns rätt i praktiken. Genom att verka för ett barnperspektiv i alla beslut som fattas, oavsett nivå. Vi avser också att göra barnkonventionen till svensk lag.

Svar från Moderaterna:

För oss är det centralt att värna om varje barns rättigheter. Vi analyserar Barnrättighetsutredningens förslag noggrant. Det har dock inte ingått i utredningens uppdrag att utreda om Sverige bör ansluta sig till det tredje tilläggsprotokollet. Därför krävs det vidare utredning innan förslaget prövas. Det krävs en analys för att säkerställa att barns rättigheter skulle stärkas med individuell klagorätt, något som ej togs upp i utredningen.

Vi vill stärka alla barns rättigheter i deras vardag. Barns rättigheter ska stärkas genom nolltolerans mot dåliga skolor och ökade möjligheter till trygghet i till exempel barnomsorg och socialtjänst.

Svar från Liberalerna:

Vi tycker definitivt att detta är en fråga som bör tittas på! I vår barnrättsmotion kan man läsa mer om våra ståndpunkter vad gäller detta. Vi har också varit pådrivande för att barnkonventionen ska bli lag och vi har en barnrättspolitisk talesperson.

Svar från Centerpartiet:

Vi står upp för det och vill ansluta oss till det tredje tilläggsprotokollet i barnkonventionen. Det är i linje med vår syn på allas lika rätt och värde.

Svar från Kristdemokraterna:

Ja, barn bör få klagorätt när deras rättigheter kränks. De ska också ha stärkta möjligheter och rättigheter i alla rättsprocesser. Alla politiska beslut ska prövas mot hur de påverkar familjer i nära relationer och barnkonventionens roll ska stärkas genom att bli lag.

Svar från Sverigedemokraterna:

Vi har ännu inte tagit ställning till frågan om huruvida Sverige bör ansluta sig till det tredje tilläggsprotokollet till Barnkonventionen. Det är en komplex fråga som man måste sätta sig noggrant in i och analysera grundligt innan man beslutar om. Vad gäller hur vi arbetar för att stärka barns rättigheter så har vi självfallet alltid barnperspektivet i åtanke då vi tar ställning till olika lagförslag etc. Vi har också ett barnpolitiskt inriktningsprogram som vi presenterade förra året. I programmet finner du information om hur vi försöker att bland annat stärka barns rättigheter.

UNICEF Sverige har länge arbetat för att barnkonventionen ska bli svensk lag, vilket också en majoritet i riksdagen har ställt sig bakom. Flera av våra riksdagspartier ställer sig positiva till att anta det tredje tilläggsprotokollet, och inget av partierna ser direkt negativt på frågan. Det banar väg för att vårt långsiktiga mål – en fullständig barnkonvention – kan bli verklighet.

Barn i Sverige har rätt till en fullständig barnkonvention. Läs mer och skriv under vårt krav till regeringen. 

Att göra barnkonventionen till svensk lag är ett steg i rätt riktning. Det utgör både ett pedagogiskt och juridiskt verktyg för att stärka barns rättigheter. Men för att stärka barns rätt att utkräva sina rättigheter räcker det inte att barnkonventionen blir lag. Låt oss titta på hur situationen ser ut i två andra europeiska länder:

Norge har gjort barnkonventionen till nationell lag men saknar fortfarande effektiva och barnanpassade rättsmedel för barn att utkräva sina rättigheter.

Norge har inte ratificerat barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll som ger barn möjlighet att klaga till FN:s barnrättskommitté när deras rättigheter inte har uppfyllts.  Det finns inte heller någon tydlig översikt kring vart barn kan vända sig och vilka nationella instanser som är tillgängliga för barn.

Eftersom barnkonventionen är lag kan rättigheterna prövas i domstol, vilket är bra. Men så länge man inte har ett barnanpassat system eller ger barn rätten att självständigt driva en process i domstol så blir den rättigheten mycket begränsad. Barnombudsmannen har precis som i Sverige inte mandat att utreda enskilda ärenden från barn och kan därför inte hjälpa barn att klaga.

Irland har inte inkorporerat barnkonventionen som nationell lag men däremot har de antagit det tredje tilläggsprotokollet. På Irland har barn överlag goda möjligheter att klaga när deras rättigheter kränks. Barnet kan göra det själv eller genom ombud och redan på kommunal nivå. Processen är barnanpassad vilket till exempel innebär att språket, bemötandet och tillgängligheten har anpassats.

Barn har även tillgång till juridiskt biträde vid behov. På nationell nivå har barnombudsmannen mandat att ta emot ärenden från barn och kan stötta dem i att få upprättelse. Ärendena rör myndighetsutövning inklusive rätten till vård och utbildning.

Migrationsfrågor och polisärenden är undantagna eftersom det finns separata instanser för det, vilket innebär en utmaning då de instanserna inte är särskilt anpassade för barn. En annan stor utmaning för Irland är att barnkonventionen inte är lag. Det går därför inte att ta fall till domstol om barns rättigheter enligt barnkonventionen kränkts.

Sverige har ännu så länge varken inkorporerat barnkonventionen eller anslutit sig till det tredje tilläggsprotokollet. Sverige har inte heller barnanpassade instanser på nationell nivå dit barn kan vända sig för att få stöd i att kräva upprättelse när deras rättigheter kränkts.

Alla tre delar är nödvändiga för att barns rättigheter fullt ut ska tillgodoses. Det är dags för Sverige att vakna upp och sätta fart!

Barn i Sverige har rätt till en fullständig barnkonvention. Läs mer och skriv under vårt krav till regeringen.

Hur kan det tredje tilläggsprotokollet stärka barns rättigheter?

– Tilläggsprotokollet fungerar som en motor för alla institutioner och myndigheter som arbetar med barns rättigheter. Inget land vill uppmärksammas för att det kommit ett stort antal ärenden till FN:s barnrättskommitté. Det gör att protokollet kan ses som ett påtryckningsmedel och gör att länderna tvingas arbeta mer förebyggande för att ärenden inte ska behöva komma dit, säger Jonatan Lewis.

Vi har förstått att det finns en ombudsman som tar emot enskilda klagomål från barn i Costa Rica. Är det vanligt att barn vänder sig till ombudsmannen, och tas frågor vidare?

– Klagomål förekommer och det gjorde det redan innan tilläggsprotokollet ratificerades. I Costa Rica kan både barn och vuxna föra fram sina klagomål till ombudsmannen om deras rättigheter blivit kränkta. Även om klagomål kunde föras fram även innan tilläggsprotokollet antogs så har det hjälpt till att stärka ombudsmannens roll här i Costa Rica.

Vanliga klagomål i Costa Rica är kopplade till utbildning, till exempel mobbning, eller till övergrepp som sexuellt våld mot barn.

– Vi ser inte det tredje tilläggsprotokollet som lösningen på alla problem men vi tror att införandet av det bidragit till att vi stärkt barns rättigheter som helhet i landet, säger Jonatan Lewis.

Jonatan berättar vidare om de utmaningar han ser, och om varför tredje tilläggsprotokollet är viktigt:

– Fortfarande är det många i vårt land som inte vet att barn har rättigheter och att man måste skydda och respektera de rättigheterna. Ett område som UNICEF i Costa Rica arbetar med är det ökande våldet mot barn och mot flickor i synnerhet. För att lyckas med det här arbetet är tilläggsprotokollet ett viktigt redskap. Men det handlar också om att myndigheter måste samarbeta och att man hela tiden arbetar med protokollet för att stärka barns rättigheter.

– Vi ser inte att det tredje tilläggsprotokollet ska vara den primära instansen när barns rättigheter kränks. Det ska snarare ses som en sista instans om ett land inte har gett barnen möjlighet att få upprättelse. Det är också ett viktigt symboliskt värde för att höja statusen för barns rättigheter, avslutar Jonatan.

Det är dags att införa en fullständig barnkonvention

Sverige var bland de första att anta barnkonventionen. Men, barn i Sverige har idag ändå inte möjlighet att få upprättelse om deras rättig­heter kränks – eftersom Sverige inte antagit det tredje tilläggsprotokollet. Det är dags för det nu.

Barn i Sverige har rätt till en fullständig barnkonvention, precis som barnen i Costa Rica. Läs mer och skriv under vårt krav till regeringen.

Barnkonventionen är till för att skydda alla barn och försvara deras rättigheter. Det tredje tilläggs­protokollet är till för att barn praktiskt ska kunna utkräva sina rättigheter.

Protokollet ger barn rätten att vända sig till FN:s barnrättskommitté och anmäla när deras rättigheter kränks. Men Sverige har hittills valt att inte skriva under det tillägget, och därför har barn idag inte den möjligheten, varken genom FN eller i Sverige.

Barnombudsmannen är den enda ombudsmannen i Sverige som inte kan ta emot enskilda klagomål från sin målgrupp, det vill säga barn. Barn som kränks i Sverige idag riskerar att hamna i ett ingenmansland där det är svårt att få hjälp.

Det tredje tilläggsprotokollet behövs för att barnen ska kunna utkräva sina rättigheter. Det är dags att införa en fullständig barnkonvention.

Barn i Sverige har rätt till en fullständig barnkonvention. Läs mer och skriv under vårt krav till regeringen.

Barn i Costa Rica har något att säga till oss i Sverige:

Med start idag och tio dagar framåt kraftsamlar vi för att få Sverige att vakna och införa en fullständig barnkonvention.

Vi var bland de första att anta barnkonventionen. Men, barn i Sverige har ändå inte fullständiga rättigheter. De har idag ingen möjlighet att få upprättelse om deras rättig­heter kränks – ett viktigt tillägg till barn­konven­tionen som Sverige inte antagit.

Costa Rica är ett av de länder som har antagit det tredje tilläggs­proto­kollet och sett till att barn kan utkräva sina rättig­heter om de kränks. Därför tar vi nu hjälp av barn i Costa Rica och uppmanar svenska folket. Barn i Sverige behöver det tredje tilläggsprotokollet för att kunna utkräva sina rättigheter. Det är dags att införa en fullständig barnkonvention.

Vi behöver din hjälp

• Skriv under vårt krav till regeringen
• Hjälp oss lyfta frågan genom att sprida namninsamligen i dina sociala medier, under #WakeUpSuecos

Barn i Sverige har rätt till en fullständig barnkonvention. Läs mer och skriv under vårt krav till regeringen.