1. Normalt att känna oro

I takt med att vardagsrutinerna förändras och vi matas med mediernas ständiga rapporteringar om coronavirusets framfart är det många av oss som kan känna en oro, även de yngre i samhället. Och det är helt normalt. Faktum är att det är så man ska känna.

– Oro är en helt normal och hälsosam funktion som varnar oss för hot och hjälper oss att vidta åtgärder för att skydda oss själva, säger Lisa.

Ett sätt att minska oron kan vara att ge den unga redskap för att ta kontroll över situationen och förhindra att den själv, eller andra, smittas. Förklara att det är viktigt att tvätta händerna ofta och noggrant, undvika att röra med fingrarna i ansiktet och att hålla avstånd till människor omkring.

– Om ungdomen upplever symptom och är orolig över att själv vara smittad, förklara att sjukdom på grund av coronaviruset i allmänhet är mild för barn och unga vuxna.

Ett annat sätt att hantera oron kan vara att lära sig mer om coronaviruset.

– Se till att den unga använder pålitliga källor, som till exempel Folkhälsomyndigheten, UNICEF och Världshälsoorganisationen (WHO), för att hitta rätt information.

2. Hitta på saker att göra

När vi går igenom svåra situationer är det bra att dela in problemet i två kategorier: saker som man kan göra något åt ​​och saker som man inte kan göra något åt.

– Det finns mycket som faller in under den andra kategorin just nu, och en sak som kan hjälpa är att hålla sig sysselsatt: göra läxor, titta på film eller läsa en bra bok – allt för att hitta rutiner och balans i vardagen.

3. Hitta nya sätt att träffa vänner

De flesta ungdomar tillbringar mycket tid på sociala medier, vilket kan vara ett bra alternativ för att hålla kontakt med vänner när man inte kan ses på riktigt. De unga kommer med största sannolikhet att utsättas för information om coronaviruset på internet, både sådant som är sant, men också ”fake news” – sådant som inte är sant. Ett tips är att tillsammans med din ungdom prata om att vara källkritisk och sätta upp riktlinjer för användande av sociala medier. 

– Obegränsat med skärmtid är till exempel inte hälsosamt och kan förstärka barn och ungdomars oro.

4. Ta tillvara på tiden

Nu är det kanske ett bra tillfälle att läsa den där boken, rensa garderoben eller lära sig spela det där instrumentet? Inspirera den unga att ta tillvara på den här tiden. Att fokusera på sig själv och hitta sätt att använda tiden hemma, är ett produktivt sätt att ta hand om sin mentala hälsa.

– Jag har själv gjort en lista över alla böcker som jag vill läsa och de saker som jag länge har tänkt göra men inte haft tid.

5. Det är ok att känna sig ledsen

Att gå miste om roliga saker tillsammans med kompisar, fotbollsträningen eller andra aktiviteter kan vara trist och nedslående.

– Det kan verkligen vara upprörande för ungdomar, och det med rätta. Det bästa sättet att hantera denna besvikelse är faktiskt att tillåta sig själv att vara ledsen. Om man gör det kommer man snabbare att börja må bättre.

6. Var snäll mot sig själv och andra

Vissa barn och unga utsätts för mobbning och kränkningar i vardagen – i skolan eller på nätet. I dessa tider är det extra viktigt att tänka på att det vi delar eller säger inte skadar andra. Uppmuntra din ungdom att agera eller vända sig till en vuxen för hjälp och stöd.

– Om du ser någon som blir utsatt, hjälp till. Att inte göra någonting kan få den utsatta personen att känna att hela världen är emot den eller att ingen bryr sig.

Vi måste alla vara rädda om oss själva, om varandra och visa medmänsklighet.

Mer information om coronaviruset och vad UNICEF gör hittar du här

Hur smittsamt är det nya coronaviruset, covid-19?
– Visst är coronaviruset smittsamt, men inte extremt på något sätt. En sjukdom som mässling är mer smittsam.

Stämmer det att barn inte blir lika sjuka som äldre och att de inte sprider smitta i samma utsträckning?
– Delvis sant, då barn inte blir lika sjuka som äldre. Däremot verkar de kunna sprida smittan vidare.

Hur kan man som privatperson se till att man skyddar sig själv och sin omgivning?
– De åtgärder som vi kan ta till i nuläget är att vara noga med att tvätta händerna. Handtvätt ska ske med tvål och vatten, under minst 20 sekunder. Vi ska undvika att ta oss i ansiktet och i ögonen. Att försöka hosta och nysa i armvecket är också rekommenderat. Försöka se till att vi träffar färre människor och att undvika att ta i hand när vi hälsar. Viktigt är också att vi ser till att stanna hemma vid symptom.

Vad gör UNICEF för att stoppa spridningen?
– UNICEF jobbar med att säkerställa tillgången på tvål och vatten, samt tillhandahålla skyddsutrustning till hälsovårdsarbetare. Dessutom arbetar vi med informationsspridning till allmänheten.

Vad händer om smittspridningen når världens flyktingläger?
– I flyktingläger bor många utsatta människor på en mycket liten yta. Sannolikt kommer coronaviruset att spridas snabbt under sådana förhållanden, något vi vill försöka undvika genom att förse lägren med utrustning och genom att sprida kunskap om hur människor ska skydda sig mot viruset.

Afrika söder om Sahara är den del av världen där flest barn under fem år dör av olika sjukdomar. Hur ser situationen ut i Afrika när det gäller corona?
– Befolkningarna i Afrika är yngre än i Europa och vi vet att yngre får en mildare variant av sjukdomen än de äldre. Detta kan möjligen leda till relativt sett färre allvarligt sjuka. Å andra sidan är hälsosystemen svaga och sjukvården saknar ofta både rinnande vatten för att tvätta händerna, skyddsutrustning för hälso- och sjukvårdsarbetare och sjukhusen har sällan tillgång till syrgas. Det finns dessutom oerhört få respiratorer. Sammantaget är sjukvården i Afrika illa rustad att ta sig an coronapatienter, speciellt de svårt sjuka.

Så hur fortlöper arbetet nu i de afrikanska länderna?
– UNICEF jobbar nu med att stödja ländernas hälsoministerier så att de kan planera och förbereda sig och sina befolkningar. Vi jobbar med informationskampanjer, med att få fram mediciner och för att stärka sjukvården, exempelvis med rinnande vatten och syrgasutrustning. Vi ser till att länderna får ekonomiskt stöd från exempelvis Världsbanken så att de kan förbereda sina sjukvårdssystem både för covid-19 och övriga sjukdomar de hanterar på daglig basis. Årligen så dör cirka 800 000 barn innan de fyllt fem till följd av en “vanlig” lunginflammation. Att stärka det allmänna sjukvårdssystemet i dessa länder kan även underlätta arbetet med de vanliga sjukdomarna framåt. Sen ser vi att de stängda skolorna, och arbetslöshet kommer att göra situationen svårare för många barn, och inte minst kvinnorna.

Och avslutningsvis, hur hoppfull är du?
– Vi klarar denna pandemi, men vi måste utnyttja tillfället för att även rusta vården för de ”vanliga” situationerna. Faktum är att 5 miljoner barn dör per år, varje år, runtom i världen. En fungerande allmänvård för att ta hand om barn som drabbats av exempelvis lunginflammation, är också något vi kan ha nytta av när vi ska bekämpa coronaviruset. 

Vill du vara med och stödja vårt arbete för att hindra fortsatt smittspridning av covid-19? Ge en gåva till vårt katastrofarbete idag:

Jag vill ge en gåva

Det är lätt att som vuxen ryckas med och bli överväldigad av all information kring coronaviruset (covid-19). Detsamma gäller barnen. I tider av oro och osäkerhet påverkas barn på olika sätt, beroende på tidigare erfarenheter och hur vuxna runt omkring reagerar.  

Det är viktigt att vuxna ger barn trygghet

I krissituationer kan barn vara oroliga för olika saker – att de själva eller familjemedlemmar ska bli sjuka, att någon ska dö, att föräldrar ska bli av med sina jobb, att familjen ska få dålig ekonomi eller att de inte ska få gå till skolan. Erfarenheter från Kina visar också att våld i nära relationer ökat i den pressade situation karantän innebär. De barn som tidigare har flytt från krig kan också känna oro över att det blir otryggt även i Sverige.

Även om vi vuxna inte har alla svar, så måste vi ge barnen trygghet. Vi måste vara ärliga mot barnen men samtidigt ge dem hopp om att allt kommer att lösa sig. Det gäller att vuxna är uppmärksamma och lyhörda för hur mycket barn vill prata om det som just nu sker i vårt samhälle. Alla barn vill kanske inte prata, men vi måste öppna upp för samtal även när ämnet kan kännas obehagligt.

Vi uppmanar alla vuxna att lyssna på barnen, ge dem trygghet i vardagen och ta deras oro på allvar.

Alla barn har rätt till utbildning – även i krissituationer

Idag beslutades att gymnasie- och lärosäten ska bedriva sin verksamhet genom distans- och fjärrundervisning. Det är väl genomförbart, i de fall barnet har ett tryggt hem, stöd från vuxna att upprätthålla sin skolgång, tillgång till dator och internet samt möjlighet att äta lunch hemma. 

Men det finns ungdomar som inte har den tryggheten, till exempel de som bor och studerar på annan ort eller de som har fått tillfälligt uppehållstillstånd tack vare gymnasiestudier. När skolor stängs ner fysiskt anser vi att de ungdomarna, som ofta har skolan som sin trygga plats, ska erbjudas alternativa lösningar.

Det finns många som förespråkar att Sverige ska göra som våra grannländer och stänga även förskola och grundskola. Det låter vi experterna avgöra, då vi inte har den kompetensen. Men för barnens skull ser vi stora risker med att stänga ner skolor. Alla barn har rätt till utbildning, och för många barn är undervisning på distans inte ett alternativ.

UNICEF Sverige vill påminna om att alla beslut som fattas, även om de är tillfälliga, ska utgå ifrån barnets bästa.

Vi föreslår följande:

• Säkerställ att det finns stödresurser tillgängliga för barn som behöver särskilt stöd i distans- och fjärrundervisning.
• Säkerställ att barn har tillgång till elevhälsa, kuratorer för stödsamtal.
• Alla beslut som fattas ska utgå från en prövning av barnets bästa/konsekvensanalys
• Möjliggör för socialtjänst att ge stöd till barnfamiljer för extra mat och andra merkostnader i samband med att skolor stängs.

Här hittar du tips på hur du kan prata med barn i din närhet om sjukdomen.

Sedan december i fjol har över 900 000 människor tvingats på flykt, varav mer än hälften är barn. Många har flytt utan varken kläder, mat eller id-handlingar. Och för flera av dem, är det inte första gången som de lämnar allt de äger för att fly för sina liv.

Människor på flykt sover i kalla tältläger eller under bar himmel eftersom många flyktingläger i området är fulla och inte kan ta emot fler. Det är minusgrader på flera håll och barn har frusit ihjäl i kylan.

Hjälp barnen på flykt

Vad gör UNICEF?

UNICEF finns på plats i Syrien och på flera andra platser i regionen. Vi hjälper barnen att hantera konflikten och gör vad vi kan för att de ska ha möjlighet till fortsatt skolgång.

Bara under januari månad har vi exempelvis:

• Levererat varma kläder och filtar till mer än 21 000 barn.
• Gett 280 000 människor tillgång till vatten, sanitet, utbildning och sjukvård.
• Sett till att 10 000 bebisar som ännu inte fyllt ett år fått vaccin mot farliga sjukdomar.

Oavsett vilken riktning konflikten tar härnäst, kommer UNICEF att fortsätta kämpa vid barnens sida. Var med och se till att fler av dem går en trygg framtid till mötes:

Ge en gåva nu

Det finns mycket att reagera på gällande flickans situation. Hur kunde det hända? Hur ser samhällets syn på barn egentligen ut?

Att föräldrarätten idag är starkare än barnrätten råder det inga tvivel om. Det fattas beslut om barns situation utifrån föräldrars rättigheter, beslut som inte alltid är bäst för barnet.

Jag har träffat många barn som upplever att de behandlas som ägodelar. Jag har också träffat socialsekreterare som känner sig bakbundna när de ser att ett barn mår dåligt i umgänge med föräldrarna. Bakbundna av ett domstolsbeslut om att umgängen ska genomföras, trots att de inser att det inte är för barnets bästa. 

Nu är det hög tid för politiker att börja agera. Lagändringar och en ändring av samhällets syn på barn krävs. Barn är inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar, de är individer med egna röster och rättigheter.

Lagändringar krävs – använd de förslag som finns

Vi vill påminna politikerna om att det inte behövs ytterligare utredning eller en särskild samordnare för att komma fram till lagändringar. Vi bör använda oss av de förslag som redan finns.

År 2015 överlämnade Håkan Ceder en utredning med förslag på ändringar i LVU-lagstiftningen. Han kom inte bara med ändringar, utan ansåg att hela lagstiftningen behöver göras om. Några av de viktigaste förslagen var att:

• Synliggöra barns och ungas grundläggande rättigheter i den nya LVU.
• Vården ska vara av hög kvalitet, ges med omtanke och bygga på respekt för barnets människovärde och integritet samt med aktning för barnets person och egenart.
• En ny bestämmelse ska föras in: barnets bästa ska vara avgörande vid prövning av huruvida vård enligt nuvarande 2 § LVU i familjehem kan upphöra. Vid bedömningen ska det bland annat fästas särskilt avseende vid barnets inställning och om barnet sedan låg ålder eller under lång tid har vårdats i familjehemmet.
• Återföreningsprincipen inte ska gälla om det inte är det bästa för barnet.

Just nu är utredaren Margareta Winberg i sluttampen av översynen av socialtjänstlagen. En översyn som vi har höga förväntningar på. Vi hoppas att ett tydligt barnrättsperspektiv ska genomsyra hela lagen. 

Vi uppmanar alla socialsekreterare att använda sig av barnkonventionen i sitt dagliga arbete. Var modiga och stå upp för det enskilda barnet. 

Vi uppmanar också politiker att agera för barn i utsatta situationer. Det är inte hållbart att lappa och laga, vi behöver reformera både LVU, SoL och föräldrabalken utifrån ett barnrättsligt perspektiv.  

UNICEF Sverige anser att följande ändringar behöver göras: 

• Anta Håkan Ceders förslag gällande LVU i sin helhet.
• Barn ska ges möjlighet att delta i alla beslut som berör dem. 
• Införa specialistutbildning för socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar. 
• Att LVU-vårdens upphörande ska utgå ifrån barnets nuvarande situation och hur barnet har knutit an till familjehemmet, inte enbart utifrån barnets anledning till placering.  
• Att alla former av umgängen ska motiveras utifrån det unika barnets bästa, inte utifrån föräldrarätten eller generella utgångspunkter. 

Jag är född i den bästa av världar där utbildning anses självklart, även för flickor. Så är det inte överallt, som vi vet.

Men att utbilda flickor har enorma fördelar långt bortom bokstäverna. En flicka som får gå i skolan lär sig att ta hand om sig själv, bidrar till sam­hället och får möjlighet att påverka. Hon får bättre hälsa och föder färre och friskare barn. Hon får bättre inkomst, starkare ställning och en ljusare framtid.

Jag glömmer aldrig glöden och stoltheten jag mötte hos flickorna på skolan i Chennai, Indien. De skulle bli lärare, läkare och forskare. De skulle göra livet bättre för andra. Allt tycktes möjligt!

En del av flickorna var där tack vare att de hade fått hjälp med avgiften till sina skoluniformer, en av orsakerna till att många barn exkluderas från skolan.

Att ge flickor utbildning har enorma ekonomiska och sociala fördelar. Kvinnorna för kunskapen vidare till sin familj, och startar en positiv spiral som gynnar hela samhället och kommande generationer.

”To educate a woman is to educate an entire country”.
Tänk att du kan läsa och förstå det.

Begrunda det och sänd en tacksamhetens tanke till de som gjort det möjligt.

Tack för att ni är med oss!
Eva Röse

25 år efter FN:s historiska kvinnokonferens i Peking har stora framsteg gjorts när det gäller flickors möjlighet till utbildning. Antalet flickor som inte går i skolan har sjunkit med 79 miljoner de senaste decennierna, en utveckling som gynnar hela samhällen.

Däremot är våld mot flickor och kvinnor fortfarande vanligt, i många delar av världen till och med accepterat. De riskerar att utsättas för våld överallt i samhället – online, i klassrummet, i hemmet, på gatan – vilket får både fysiska, psykiska och sociala konsekvenser.

Varje år gifts 12 miljoner flickor bort, och 4 miljoner riskerar att utsättas för könsstympning. Var tjugonde flicka i åldrarna 15-19 år, hela 13 miljoner, har utsatts för våldtäkt under sin livstid.

Det är ofattbara siffror, som visar att handlingsplanen som världens regeringar antog vid kvinnokonferensen om att avskaffa diskriminering och våld mot flickor och kvinnor inte har följts.

Framför allt unga flickor diskrimineras i större utsträckning och fortsätter att bli åsidosatta i samhället. De utesluts från beslut och blir till stor del osynliga i regeringars politik.

Att stärka flickors rättigheter idag är avgörande för deras framtid och i förlängningen även för deras döttrars liv. Om världen inte lyckas inse det och stoppa det våld och den diskriminering som flickor möter kommer vi få svårt att uppnå jämställdhetsmålen i Agenda 2030.

Läs rapporten A New Era for Girls av UNICEF, Plan International och UN Women.

Nu när barnkonventionen har inkorporerats och blivit svensk lag befinner vi oss i en ny era inom barnrätten. Det är en förändring som kommer att påverka synen på barn och deras rättigheter, och därmed stärka deras rättsliga ställning – både i enskilda fall och i samhällsdebatten.

Ända sedan Sverige ratificerade barnkonventionen 1990 har vi varit bundna av den. Men vi som följer rättspraxis, rättstillämpning och olika myndighetsbeslut har sett att konventionen inte har fått det genomslag som det var tänkt – just på grund av att den inte har varit lag. Det har Sverige fått kritik för, inte bara av barnrättsorganisationer, forskare och experter, utan även av FN:s kommitté för barnets rättigheter i Genève, som har till uppgift att granska efterlevnaden av konventionen och ge vägledning när det gäller tolkningen.

Det finns dock några orosmoln när det gäller genomslaget av in­korporeringen sett utifrån aspekten att den i så stor utsträckning som möjligt ska stärka enskilda barns rättigheter, skydd och delaktighet. Det handlar om lagkonflikter, kunskap och förhållningssätt.

UNICEF Sverige hade velat se att barnkonventionen skulle ha företräde framför annan lagstiftning vid en eventuell konflikt, det vill säga om två bestämmelser strider mot varandra. Så blev det inte, och det kommer sannolikt att leda till att barnkonventionen får stå tillbaka i vissa fall. 

Vi har kunnat se ett omfattande kunskapslyft hos myndigheter och kommuner, men osäkerheten verkar fortfarande vara stor när det gäller innebörden av bestämmelser och en önskan hos vissa om att kunna begränsa tillämpningsområdet. Det behövs kontinuerlig kompetens­utveckling, dialog och samarbete för att förtydliga och stärka barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Det tredje tilläggsprotokollet

Nästa steg för att utveckla barnrättsområdet är att ratificera det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen om individuell klagorätt för barn. Syftet med det är att möjliggöra för barn att få upprättelse när deras rättigheter har kränkts, och att inrätta barnanpassade system i varje land. När de inhemska processerna uttömts eller saknas, har ett barn möjlighet att få sin sak prövad av FN:s kommitté för barnets rättigheter i Genève, som en sista instans. 

Flera länder har anslutit sig till protokollet, men inte Sverige. Det innebär en begränsning av barns rätt att få sin sak prövad och håller tillbaka rättsutvecklingen när det gäller barnrätten. Här finns en potential för Sverige att fortsätta vara ett föregångsland när det gäller barns rättigheter och inspirera andra länder genom att starta en ratificeringsprocess. Men det förutsätter att viljan att förändra finns, och att vi ser värdet i att alla människor – oavsett ålder, bakgrund och förutsättningar – har rättigheter som respekteras och kan utkrävas.

Förra veckan publicerade IVO en rapport om den sociala barn- och ungdomsvården 2017-2018. I rapporten står det att de största bristerna i kommunernas handläggning framför allt gäller kvalitet, dokumentation, barns delaktighet och för långa handläggningstider vid orosanmälningar, förhandsbedömningar och utredningar.

Rapporten innehåller även en granskning av 2018 års tillsynsbeslut gällande boende för barn som är placerade utanför hemmet. Här nämns brister i genomförande och uppföljning av vård och behandling, brister som är dubbelt så stora på kommunala boenden än i boenden med privata huvudmän. Enligt IVO kan det bero på otillräcklig kompetens bland de som arbetar med placerade barn, samt att många är nyexaminerade.

Socialtjänsten har ett stort ansvar och en viktig roll för barn och vårdnads­havare. Låt IVO:s rapport bli den sista som skyller den otillräckliga barn- och ungdomsvården på kunskapsbrist hos personalen. Kanske krävs en specialistutbildning för att arbeta med att utreda barn? Kanske måste staten ge mer pengar till socialt arbete? Kanske är det dags för “Operation framtidens socialtjänst”?

Barn som rättighetsbärare

Socialtjänsten arbetar oftast efter Barnets Behov i Centrum (BBiC) – ett arbetssätt med en struktur för handläggning, genomförande och upp­följning av myndighetsutövning. Modellen tar hänsyn till det enskilda barnets behov, men nu när barnkonventionen är svensk lag kanske vi är redo att byta ut ordet mot rättigheter?

Det är nämligen inte bara barnets behov som ska tillgodoses, utan även barnets rätt till sina behov. Samhället måste börja uppfatta barn som rättighetsbärare. Därför kanske socialtjänsten istället ska arbeta utifrån Barnets Rättigheter i Centrum (BRiC)?

Barnrättsperspektiv i alla beslut som berör barn

IVO:s rapport konstaterar att kommuner brister i att göra barn delaktiga i frågor som rör dem. Enligt Sveriges nationella samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården, Cecilia Grefve, tillbringar en socialsekreterare endast två procent av sin arbetstid med att prata med barn.

I och med att barnkonventionen nu är svensk lag blir det förhoppningsvis tydligare för kommuner att barn ska ha rätt att komma till tals. Samtidigt måste arbetet med att transformera barnkonventionen i andra lagar fortsätta, så att relevanta lagar ändras och anpassas till konventionens bestämmelser. 

Framtidens socialtjänst måste genomsyras av ett barnrättsperspektiv i alla beslut som berör barn, både direkt och indirekt, för att barn- och ungdoms­vården ska stärkas.

Vi har tagit fram en rad handböcker, som underlättar arbetet med barnkonventionen i praktiken:

• Handbok för socialsekreterare
• Handbok för idrottsledare
• Rättighetsbaserad skola
• Barnrättskommun

Sedan december har den humanitära situationen försämrats drastiskt i nordvästra Syrien. Minst 28 barn har dött, och 49 skadats. De urskillningslösa attackerna mot civila har tvingat 800 000 människor på flykt, varav 500 000 barn. De flesta flyr inte för första, och förmodligen inte för sista, gången.

Förtvivlan är stor när hundratusentals människor trängs in i allt mindre områden utan att veta vart de ska ta vägen härnäst. De söker skydd i tält, skolor, butiker eller offentliga byggnader. Många tvingas sova utomhus i minusgrader. Bomber och snö faller från himlen, och föräldrar vet inte längre hur de ska kunna skydda sina barn.

Förra veckan fick UNICEF rapporter om att de två sista verksamma sjukhusen i den västra delen av Aleppo har drabbats av attacker, ett av dem var ett sjukhus för barn och mödrar.

Samtidigt är 1,2 miljoner barn i behov av akut hjälp. De lever i korselden, under usla förhållanden i den bitande kylan, utan tillräckligt med mat, vatten, värme och sjukvård.

Bomberna som faller över barnen i Syrien måste tystna. Parterna i konflikten måste skydda barnen och de instanser de är beroende av, och ge hjälparbetare möjlighet att nå alla som behöver hjälp.

Vad gör UNICEF?

Under januari har vi bland annat:

• Levererat varma kläder och filtar till mer än 21 000 barn.
• Gett 280 000 människor tillgång till vatten, sanitet, utbildning och sjukvård.
• Vaccinerat 10 000 bebisar som ännu inte hunnit fylla ett år.

Vi kommer att fortsätta leverera näringsrik nötkräm, rent dricksvatten, vaccin, varma vinterkläder och hygienartiklar till barn och familjer i nöd. Vi ser också till att barn kan fortsätta sin utbildning och får psykosocialt stöd för att bearbeta de fruktansvärda händelser de utsätts för.

Var med och se till att fler barn får rent vatten, näring, vaccin, skolgång och psykosocialt stöd:

Hjälp barn i syrien

Sedan Postkod­lotteriet startade år 2005 har nu mer än elva miljarder kronor delats ut till ideella orga­nisa­tioner. UNICEF har varit förmåns­tagare sedan 2008 och totalt har vi mottagit över 313 miljoner kronor till vårt arbete för barnen. Helt fantastiskt!

Just nu pågår många kata­strofer runt om i världen. Som alltid är barnen mest utsatta. Med hjälp av Postkod­lotteriet och alla lottköpare kommer vi kunna se till att de barn som behöver det allra mest, i kata­strofer där behovet är som störst, får den hjälp de behöver.

Stort tack till Postkodlotteriet och alla lottköpare!

Idag lanserar UNICEF och WHO (Världshälsoorganisationen) i samarbete med den medicinska tidskriften The Lancet den första oberoende rapporten om de snabba, globala förändringarna som just nu påverkar barns hälsa.

Rapporten visar att de framsteg som har gjorts under de senaste tjugo åren har avstannat och att en vändning till det sämre hotar. Inget av världens länder lyckas för närvarande ge sina barn tillräckliga förutsättningar när det gäller hälsa, miljö och framtid.

Alla barn hotas exempelvis av klimatförändringar, miljöförstöring och marknadsföring som får barn att konsumera skadliga produkter – som snabbmat, läsk, alkohol och tobak. Samtidigt riskerar 250 miljoner barn under fem år i låg- och medelinkomstländer att hindras i sin utveckling på grund av fattigdom och brist på näring.

Ökade klimatförändringar hotar barns framtid

Medan fattiga länder kämpar för att ge sina barn ett friskt liv, hotar de enorma koldioxidutsläppen – som är oproportionerligt stora från höginkomstländer – alla barns framtid. Om den globala uppvärmningen stiger över fyra grader Celsius till år 2100 kommer havsnivån att stiga, värmeböljor att öka och sjukdomar att spridas snabbt. Det innebär förödande hälsoeffekter för barn över hela världen.

Rapporten innehåller ett nytt globalt index som jämför barns förut­sättningar när det gäller exempelvis hälsa, utbildning, näring, klimat­påverkan och inkomstklyftor i 180 länder. Norge hamnar högst upp på listan gällande att ge barn möjligheter att överleva och utvecklas, men om man lägger till koldioxidutsläpp per capita faller Norge ner till plats 156. Samma jämförelse för Sveriges del är plats 13 respektive 116.

Den här rapporten visar att världens beslutsfattare misslyckas med att skydda barns hälsa, deras rättigheter och framtid. Politiker är förpliktigade att skydda barn inom alla sektorer, utöver hälsa och utbildning handlar det exempelvis om bostäder, lantbruk, energi och transporter. Makthavare runtom i världen måste agera och investera i barn och unga, för att bygga en framtid som är lämplig för dem. 

För att skydda barnen kräver rapporten bland annat följande:

1. Stoppa koldioxidutsläppen omedelbart, för att säkerställa att barn har en framtid på vår planet.

2. Sätt barnen i centrum av arbetet för att uppnå hållbar utveckling.

3. Nya policys för, och investeringar i, arbetet för barns hälsa och rättigheter.

4. Inkludera barns röster i politiska beslut.

5. Att med stöd av ett nytt tilläggsprotokoll i FN:s barnkonvention skärpa den nationella regleringen av marknadsföring som skadar barns hälsa.

Läs hela rapporten A future for the world’s children?

Visa din kärlek med en livsviktig chokladask. Den innehåller 35 påsar nöt­kräm och räddar livet på barn som lider av undernäring. Köp choklad­asken eller en annan livsviktig Alla hjärtans dag-present i vår gåvoshop:

Köp presenterna

Allt du handlar skickas till de barn som behöver det mest. Du får ett fint gåvokort direkt via e-post – perfekt att ge bort tillsammans med en blombukett!

Socialtjänsten hade bedömt att flickan inte skulle återvända hem till sina biologiska föräldrar. Ändå tar domstolen det beslutet. Det är fortfarande inte klargjort vad som orsakade dödsfallet, men vi vill kommentera beslutet att överlämna vården till föräldrarna utifrån gällande lagstiftning.

Yngre barns behov av familjehemsföräldrar – annorlunda än de äldres

I Sverige har vi en lagstiftning som syftar till att barn ska återförenas med sina biologiska föräldrar. Den grundar sig dels i en stark föräldrarätt, dels i uppfattningen om att barn har det bäst hos sina föräldrar. Lagstiftningen tar inte hänsyn till det enskilda barnets bästa, inte heller till vilken ålder barnet är i när placeringen sker.

Enligt en kunskapsöversikt av Risholm Mothander och Broberg, skapar sig barn som blir placerade i yngre ålder lättare en trygghet i familjehemmet. Vi bör därför vara öppna för att det inte alltid är bäst för barnet att åter­förenas med sina biologiska föräldrar. Vid placering av barn är det viktigt att planera långsiktigt för att frambringa trygghet och stabilitet.

Samhällets syn på barn måste ändras

Kanske hade domstolsbeslutet i det här fallet blivit annorlunda om barnkonventionen hade varit lag när beslutet togs? Domstolen hade i alla fall varit tvungen att inta ett tydligare barnrättsperspektiv, framför allt utifrån bedömningen vad som är barnets bästa i varje enskilt fall.

Men barnkonventionen som lag kommer inte per automatik att lösa de här svåra frågorna. Samhällets syn på barn måste ändras, de kan inte längre ses som bihang till sina föräldrar. Vi måste låta lagstiftningen och vårt agerande spegla synen på barn som rättighetsbärare. Inte minst politiker har ett stort ansvar för att det ska ske.

Sedan 2015 finns ett förslag på en reform av LVU-lagstiftningen. Utredningen bedömde att nuvarande lagstiftning måste göras om för att vi ska få en lag som utgår från ett barnrättsperspektiv. Vad händer med förslagen i den utredningen?

För att synen på barn och deras rättigheter ska förändras krävs ökad kunskap i hur man arbetar med barnkonventionen rent praktiskt. Vi har tagit fram en handbok för socialsekreterare, i vilken de får hjälp att använda sig av konventionen i praktiken, men det är även dags för domstolen och politiker att öka sina kunskaper i barnkonventionen.

För att förbättra situationen för barn som befinner sig i samhällets vård föreslår vi bland annat följande åtgärder:

• Barnen måste få ökat inflytande och delaktighet i vårdens utformning och sin livssituation i allmänhet.
• Samverkan mellan myndigheter såsom socialtjänst, skola, hälso- och sjukvård och polis måste stärkas, med barnets behov och rättigheter i fokus.
• Ökade resurser på forskning som förstärker kunskaperna om effekterna av vården och livssituationen för barn i samhällsvård.

Läs vår rapport om barn och samhällsvård

Vårt remissvar om slutbetänkandet om förslag till ny LVU