Internet spelar en allt större roll i barns och ungas vardag. En generation som är uppvuxen med internet och smartphones kopplar nu dagligen upp sig för att umgås med vänner, koppla av, utföra skolarbete med mera. 

Den pågående pandemin har också synliggjort vilken roll digitaliseringen spelar. Dels när det gäller att ge barn tillgång till utbildning, och dels att barns ökade användning av internet kan utsätta dem för risker.

Därför är det extra viktigt att FN:s barnrättskommitté nu äntligen har tagit fram den 25:e allmänna kommentaren till barnkonventionen: barns rättigheter i den digitala miljön. Arbetet har genomförts med stöd från stater, akademin, organisationer och inte minst med barnen själva.

Stater har ett ansvar att skydda barn på nätet

Rättigheterna i barnkonventionen gäller sedan tidigare i den fysiska såväl som den digitala världen. Men för att förtydliga statens ansvar att skydda och stärka barn på nätet, har man tagit fram en moderniserad tolkning av vad barns rättigheter innebär i den digitala världen. 

Kommentaren understryker viktiga frågor och situationer där staten har ett särskilt ansvar gentemot barn, och UNICEF Sverige summerar nedan de viktigaste budskapen.

Förutsättningar, risker och rättigheter

Barns rätt till den digitala teknologin är en förutsättning för att kunna förverkliga deras andra rättigheter enligt barnkonventionen. Digitala medier är också viktiga redskap för att lyfta barns röster och göra dem delaktiga.

Samtidigt innebär internetanvändning ett antal risker för barn, genom det som kan benämnas som content, contacts och conduct:

• skadligt innehåll (content)
• kontakter, såsom mobbning eller sexuella övergrepp (contacts)
• skadliga metoder (conduct), såsom otillåten insamling av personuppgifter

För att säkerställa att barns rättigheter inte åsidosätts eller kränks uppmanas världens regeringar att:

• se över nationella lagar och regler, inte minst när det gäller att se till att barn inte drabbas negativt av företags aktiviteter på nätet
• ta särskild hänsyn till hur digital teknologi påverkar barn i den tidiga barndomen
• stötta vårdnadshavare med rätt kunskaper för att kunna ge sina barn vägledning och skydd i deras användning av internet
• inrätta effektiva rättsmedel för barn och föräldrar när barns rättigheter kränks på nätet

Sist men inte minst poängteras vikten av att överbrygga den digitala klyftan för att motverka ojämlikhet och se till att inget barn lämnas utanför.

Vad gör UNICEF?

Vi ser digitalisering både som en möjlighet och en förutsättning att alla barn ska kunna nå sin fulla potential. UNICEF samverkar med aktörer runt om i världen för att göra internet till en tryggare plats för barn och unga genom att förebygga och bekämpa våld och övergrepp på nätet. 

Sedan augusti 2020 samarbetar UNICEF också med Ericsson för att globalt kartlägga skolors tillgång till internet. Syftet är att identifiera var uppkoppling saknas och bidra till att skolor och barn världen över får tillgång till internet, information och möjligheter att påverka.

Lulu Li
Barnrättsrådgivare företag, UNICEF Sverige

Att bevittna våld mellan närstående uppmärk­­sammas av barn­konven­tionen som en form av psykiskt våld. Men detta har tidigare inte varit straff­bart enligt svensk lag, en fråga som UNICEF Sverige drivit länge. Lag­förslaget som presenterades igår synlig­gör en mycket utsatt grupp barn som länge varit osynliga, både i stati­stiken och för sam­hällets omsorg. De har också saknat möjlig­het till upp­rättelse.

Att kriminalisera hand­lingen att utsätta ett barn för att bevittna våld mot när­stående ger inte bara en tydlig signal att händelsen är skadlig och farlig för barnet. Det visar också att handlingen är en rättig­hets­kränkning.

Det finns en del utmaningar med det nya lag­för­slaget då barn­rätts­perspek­tivet och straff­rättens prin­ciper inte alltid överens­stämmer. Något som är för­ståeligt, men proble­matiskt utifrån barnets rättig­heter. 

Förändringar jämfört med utredningens förslag

Vissa förändringar har gjorts sedan utred­ningens slut­betänkande var ute på remiss. Några är positiva och stärker barnets rätt, medan vissa andra inne­bär att det nya lag­för­slaget blir mer begrän­sande än utred­ningens förslag – till exempel att färre barn omfattas av bestämmelsen.

• Närståendebegreppet utvidgas nu i jäm­förelse med utred­ningens förslag. Fokus flyttas från relationen mellan offer och förövare, till de bådas relation till barnet. Därmed kan fler situa­tioner där barn bevittnar våld inne­fattas av den nya straff­bestämmelsen. 

• En annan förändring är att man nu väljer att räkna upp de brott som ska omfattas av för­slaget. Det finns en risk att en snävare definition kan inne­bära att vissa former av våld hamnar utanför straff­bestämmelsen. Men en upp­räkning kan också leda till ökad tydlig­het och högre rätts­säkerhet för barnet. Detta då uppräk­ningen kan medföra att det inte behöver göras ytter­ligare en prövning av om brottet varit ägnat att skada barnets trygghet eller tillit, då det redan anses konstaterat. 

• Lagförslaget i propositionen begränsar nu den sär­skilda före­trädarens roll, i jäm­förelse med utred­ningens förslag. Nu har förslaget om informations­skyldig­het och ansvaret att hämta till förhör tagits bort. UNICEF Sverige hade snarare önskat att man gått åt andra hållet och utökat ställ­före­trädarens ansvar, till att även inne­fatta att barnet åter­förs på ett tryggt och säkert sätt efter förhör. Dessutom anser vi att det behöver till­sättas en utred­ning som särskilt tittar på frågan om en ny form av ombud för barn, för att ytter­ligare värna barnets rätt i rätts­processer.

Definitionen “bevittna” är problematisk

Något UNICEF tidigare lyft är defini­tionen av att ”bevittna” våld mot när­stående. Enligt för­slaget i proposi­tionen, och gällande straff­rätts­principer, måste barnet ha sett eller hört gärningen för att det ska kunna handla om att ett brott begåtts. 

Det innebär till exempel att barn som lever i en miljö med ständiga hot om våld, eller upp­lever våldets konse­kvenser i form av sönder­slagna saker, skador på när­stående med mera, inte omfattas av den nya bestäm­melsen. Vi, till­sammans med en rad andra remiss­instanser, har tidigare lyft problemet med denna begränsning. 

Trots att regeringen inte tagit fasta på detta i proposi­tionen fort­sätter UNICEF arbetet med att synlig­göra att fler former av psykiskt våld ska vara straff­bara, så att barn får rätt att skyddas från alla former av våld i enlighet med barn­konven­tionens bestämmelser.

En av de mest problematiska utmaningarna med den nya lag­stift­ningen, sett ur ett barn­rätts­per­spektiv, är det faktum att grund­brottet måste vara styrkt innan barn­frids­brottet kan hävdas. Det betyder att om själva vålds­hand­lingen som barnet bevittnat inte kan bevisas på rättslig väg, så finns det heller inte möjlig­het att fälla förövaren för barn­frids­brottet. Detta är ett exempel på hur barns rättig­heter fort­farande är avhängiga vuxnas utsatt­het, som ges före­träde framför barnets upp­levelser.

Behov av barn­anpassade processer

Något UNICEF önskat se i lag­förslaget om barn­frids­brottet är behovet av barn­anpassade rätts­processer, då fler barn kommer att invol­veras i processer genom den nya straff­bestämmelsen. Dagens rätts­system behöver möjlig­göra för barn att delta i rätts­processen utifrån sina förut­sätt­ningar, ålder och mognad. 

När barns rättig­heter stärks i lag­stift­ning krävs också att de system där barnen ingår är anpassade för barns del­tagande. Barn har rätt att skyddas och få rätt stöd för att möjlig­heten till upp­rättelse ska bli verklig­het. Tyvärr saknas det konkreta åtgärder i proposi­tionen för hur detta ska göras.

Ett steg i rätt riktning

Propositionen är ett positivt steg i rätt riktning för att på juridisk väg ge barn möjlig­het till upp­rättelse vid upp­levelser av våld i hemmet. De föränd­ringar som före­slås har en viktig norm­givande funktion, genom att erkänna att det är ett brott att utsätta barn för att bevittna våld mot en närstående.

Förhoppningsvis är det nya barn­frids­brottet ett första steg mot att synlig­göra det “osynliga” våldet och skapa verkliga föränd­ringar för de barn som tvingats leva med våld i hemmet, utan att tidigare varken synas eller räknas.

360 000 doser vaccin, 13 000 säker­hets­boxar och 1,3 miljoner sprutor levererades nyligen genom det globala vaccin­samarbetet Covax, där UNICEF ansvarar för att upphandla vaccinen och se till att de når ända fram till utsatta befolk­ningar. Det här var den första leveransen till Jemen, som under året ska få samman­lagt 1,9 miljoner doser.

Efter sex år av konflikt är Jemen världens största humanitära kris. UNICEF finns på plats och kämpar varje dag för att skydda och rädda barns liv.

Redan innan coronapandemin bröt ut var det svårt att få tillgång till sjukvård, stor brist på rent vatten, och många barn fick inte det livsviktiga vaccin de behöver mot sjukdomar som polio och mässling. Många barn lider av akut undernäring.

Leveransen är en milstolpe i kampen mot coronapandemin i Jemen. Det kommer att rädda liv och bidra till att skydda ett svårt utsatt vårdsystem.

Läs mer om hur UNICEF arbetar för att se till att låg- och medel­inkomst­länder världen över får tillgång till vaccin mot covid-19.

Digitalisering, sociala medier, AI, psykisk ohälsa, klimatförändringar och migration är några av de samhällsutmaningar som barn i EU står inför. I spåren av pandemin ökar den sociala utsattheten och de ekonomiska utmaningarna, och hela 23,5 miljoner barn riskerar att hamna i fattigdom.

Den nya strategin är ett sätt för att åtgärda vår utmaningar och vägleda länderna i hur de ska prioritera och resurssätta inför de kommande åren, för att leva upp till barns rättigheter. Allt för att nå målen i Agenda 2030 och uppfylla barnkonventionen på ett mer systematiskt sätt.

Strategin ska gälla för de kommande fyra åren (2021-2024) och syftar till att bygga vidare på alla EU-åtgärder för att skydda och främja barns rättigheter. Den syftar även till att hjälpa medlemsstaterna att använda EU-medlen på bästa sätt.

EU-strategin innehåller sex temaområden

• Barn som drivkraft för förändring i det demokratiska livet. Strategin föreslår bland annat barnvänliga lagtexter och samråd med barn i samband med viktiga beslut. Medlemsstaterna bör också göra det enklare för barn att delta i samhällslivet och det demokratiska livet.

• Barns rätt att förverkliga sin fulla potential oavsett social bakgrund. Kommissionen vill inrätta en europeisk barngaranti för att bekämpa fattigdom och social exkludering hos barn. Strategin vill också hantera den psykisk ohälsan och bidra till att stödja nyttig och hållbar skolmat inom EU. Man vill även se bättre standarder för förskoleverksamhet och barnomsorg, och bygga upp inkluderande utbildning av god kvalitet.

• Barns rätt att inte utsättas för våld. Kommissionen föreslår lagstiftning för att bekämpa könsrelaterat våld och våld i hemmet, och lägger fram rekommendationer för att förhindra skadliga sedvänjor riktade mot kvinnor och flickor. Medlemsstaterna uppmanas att bygga upp integrerade system för skydd av barn, och skärpa åtgärderna mot våld i skolor. 

• Barns rätt till ett barnvänligt rättsväsende. Detta avsnitt omfattar och vill säkerställa att barn skyddas i situationer där barn är brottsoffer, vittne, misstänkt, anklagad för brott, eller part i ett rättsligt förfarande.

• Barns rätt att tryggt kunna använda internet och utnyttja dess möjligheter. Här presenteras åtgärder som syftar till att skapa en trygg upplevelse på nätet, ta itu med skadligt beteende och ta bort olagligt innehåll.

• Barns rättigheter runtom i världen. EU stärker sitt åtagande att skydda, främja och förverkliga barns rättigheter globalt och multilateralt. Exempelvis avsätts tio procent av det humanitära biståndet till utbildning i nödsituationer och utdragna kriser.

Den europeiska barngarantin ska främja lika möjligheter

Den europeiska barngarantin syftar till att främja lika möjligheter genom att barn garanteras tillgång till grundläggande service. Medlemsstaterna rekommenderas att ge barn fri och fungerande tillgång till:

• förskoleverksamhet och barnomsorg – till exempel undvika segregerade klasser;
• utbildning och skolbaserad verksamhet – till exempel lämplig utrustning för distansundervisning, och skolresor;
• åtminstone en näringsrik måltid varje skoldag;
• hälso- och sjukvård – till exempel genom att underlätta tillgången till läkarundersökningar och program för hälsoscreening.

Dessa tjänster bör vara kostnadsfria och lättillgängliga för särskilt utsatta barn, till exempel hemlösa barn, barn med funktionsnedsättning, barn som lever i otrygga familjeförhållanden, barn med migrantbakgrund eller minoritetsbakgrund, eller placerade barn.

UNICEF har haft en aktiv roll

UNICEF har varit aktiv i framtagandet av strategin och framför allt har vi möjliggjort för barn och unga att komma till tals i processen. Mer än 10 000 barn och unga, både inom och utanför EU, har lämnat sina förslag på vad strategin ska innehålla. Förslagen har sammanställts i en rapport som UNICEF, tillsammans med fyra andra barnrättsorganisationer, har hjälpt till att ta fram och presenterat för EU-kommissionen.

UNICEF har också drivit ett antal rekommendationer som vi anser är viktiga att ha med i strategin om den ska bli verklighet för alla barn. UNICEF rekommenderar att strategin ska utformas som ett bindande åtagande för samtliga EU:s institutioner och medlemsstater, för att leverera konkreta resultat.

Vi anser också att EU-kommissionen och EU-parlamentet bör införa särskilda konsultationsprocesser där barn görs delaktiga i beslut som berör dem, ett specifikt årligt budgetmål på minst 25 procent kopplat till barnspecifika åtgärder, och en särskild indikator som kan mäta resultat för barn utifrån EUs långtidsbudget.

Vad händer nu?

Strategin och barngaratin ska nu ses över hos samtliga medlemsstater och förhoppningen är att staterna ska ställa sig bakom och anta förslagen. Regeringarna uppmanas att inom sex månader efter antagandet lägga fram en nationell handlingsplan för hur den ska genomföras.

Kommissionen kommer att övervaka framstegen genom den europeiska planeringsterminen (samordningen av den europeiska politiken) och vid behov utfärda landspecifika rekommendationer.

Genomförandet av EU-strategin kommer att övervakas på EU-nivå och nationell nivå, och kommissionen kommer att rapportera om framstegen vid det årliga EU-forumet för barnets rättigheter.

En utvärdering av strategin kommer att göras i slutet av 2024, där barn är med och deltar. Ett viktigt verktyg för att följa upp och på ett systematiskt sätt se till att barns rättigheter prioriteras både i politiken och budgetar.

Förra veckan hade jag förmånen att tala vid branschorganisationen Giva Sveriges insamlingsforum. Det slog mig att vi alla var eniga om att det är tillsammans med näringslivet vi kan göra störst skillnad och att vi måste hjälpas åt. Frågan är hur? 

Tidigare har företagssamarbeten framför allt handlat om sponsorskap eller sponsorsamarbeten. Ett samarbete kunde då innebära att företagets anställda eller kunder fick biljetter till olika arrangemang eller aktiviteter. Pengarna var en gåva och saknade krav på motprestation. Det fanns ofta inte någon strategi bakom samarbetet. 

Från bidrag till affärsnytta

Under de senaste åren har kraven på ideella organisationer och civilsamhället ökat, vilket är sunt. Det innebär att vi som organisation behöver vara “på tå” och göra oss relevanta. Vad är det i vår verksamhet som kan vara av intresse för företagen att investera i, så att deras affär växer samtidigt som det bidrar till att skapa varaktig förändring för barn runt om i världen och att vi når de globala hållbarhetsmålen?

Vi som organisation behöver, på ett annat sätt än tidigare, förstå företagets affär för att kunna bidra till affärsnytta. Vi behöver vara relevanta i de sammanhang där företaget har sin verksamhet och kunna visa på effekten av ett samarbete, något som framkom i UNICEFs partnerundersökning hösten 2019. 

Aktivt samarbete – en framgångsfaktor

På UNICEF Sverige har vi under de senaste åren utvecklat en arbetsmodell där vi tillsammans med varje företagspartner enas om vilka effekter vi vill nå med samarbetet, hur företaget kan bidra med sin expertis och hur vi ska mäta detta, det vill säga vilka indikatorer eller KPI:er vi ska följa. Det har visat sig vara en viktig framgångsfaktor för att knyta långsiktiga samarbeten.

Ett exempel är vårt samarbete med Ericsson, som omfattar både ett finansiellt stöd, uppkopplingsdata och teknisk expertis. Det ställer större krav på oss som organisation och innebär en viss utmaning i och med att företagets expertis ska vävas samman med vår egen expertis, men vinsterna med samarbetet gör att det är väl värt ansträngningen. Företags- och organisationskulturer fungerar olika – vi behöver lära känna varandra och förstå varandras behov och sätt att arbeta.

Vi har också sett ett skifte hos flera företag som vill göra skillnad i Sverige. Tidigare har det internationella perspektivet varit i fokus. Det är en spännande utveckling som öppnar upp för nya och kreativa sam­arbeten och idéer. För att möta några av dessa önskemål har vi lanserat konceptet “UNICEF älskar SPORT”, som ger företag möjlighet att bidra till att idrottsföreningar, förbund och distrikt får utbildning i barnkonventionen.   

Oavsett om ett företag vill göra skillnad på lokal, nationell eller internationell nivå, så skapas den mest hållbara utvecklingen i samarbete med civilsamhället. Vi måste kraftsamla för att kunna förändra barns liv och nå de globala målen.

Helene Brinkenfeldt
Chef för företagssamarbeten och filantropi

Samarbeta med UNICEF

Rätten till delaktighet handlar inte om att barn ska “bestämma”. Det är vuxna som har det yttersta ansvaret och därmed också beslutanderätten. Men genom att ta in barnets perspektiv och göra barnet delaktigt i beslut som rör barnets liv, blir både verksamheter och beslut som rör barn bättre, mer effektiva och mer träffsäkra. 

Bättre förståelse och ökat engagemang

Beslut kring vårdnadstvister eller placeringar blir lättare att förstå och acceptera för barn som varit delaktiga i processen och upplever att deras röst har blivit hörd. Barn som får inflytande får också ett större engagemang. Genom att göra barn delaktiga i undervisningen ökar motivationen och inlärningen. Och när barn får möjlighet att påverka fritidsutbudet i en kommun minskar skadegörelse, missbruk och kriminalitet. Den som även frågar barnen får ett bättre och mer heltäckande beslutsunderlag.

Handbok för barns delaktighet och inflytande vänder sig till vuxna som arbetar med barn, men är också en tankeställare för den som är nyfiken och vill lära sig mer om värdet av att inkludera barnets perspektiv.

Teoretiskt ramverk och konkreta tips

Handboken ger ett teoretiskt ramverk kring värdet av att göra barn delaktiga och belyser de utmaningar det kan innebära. Den ger också konkreta tips på hur barn kan göras delaktiga, lyfter fram riktlinjer och förhållningssätt kring val av metod samt hur genomförandet kan göras på ett tryggt och inkluderande sätt.

Ladda ner handboken:

Handbok om barns delaktighet

Du kan också beställa handboken från Unicefbutiken.

Swisha en lunch

Tillsammans har vi det senaste året följt råden för att minska smittan av covid-19, pandemin som tagit världen i sitt grepp. Vi som har haft möjlighet har suttit hemma och jobbat – vid skrivbord, matbord och vardags­rums­bord. Vi har druckit kaffe, haft digitala möten, och ätit lunch. Vi har gjort allt som vi brukar syssel­sätta oss med under vår arbetstid, fast i hemmet.

Missade uteluncher kan bli livsviktig näring till utsatta barn

Runtom i landet har det säkerligen sparats in en slant på biljetter till kollektivtrafiken, och uteluncherna med kollegorna har lyst med sin frånvaro. Med anledning av ett år av hemarbete, uppmanar vi nu alla som känner igen sig, att swisha priset av en lunch till förmån för alla barn.

Pandemin och dess konsekvenser har bland annat lett till att livsviktiga näringsprogram för undernärda barn har satts på paus, och att miljontals barn går miste om näringsrika skolmåltider när skolor håller stängt. Genom att swisha din lunch kan du vara med och rädda barns liv.

Visste du att…
En lunch för 100 kronor räcker exempelvis till 29 påsar nötkräm mot undernäring. Endast tre påsar nötkräm om dagen kan vara allt som krävs för att rädda livet på ett undernärt barn.

Gör så här:
Swisha summan av din lunch genom att klicka på knappen nedan. Då är du med och bidrar till en bättre värld för alla barn. Varmt tack!

Swisha min lunch

Dela gärna i dina sociala medier och uppmana fler att swisha sin lunch för alla barn. Använd hashtag #swisharminlunch och tagga @unicefsverige.

När Tindras klass arbetade med temat vatten i skolan blev hon varse om att många barn runt om i världen inte har tillgång till rent vatten och hon kände att hon ville göra något för att hjälpa dem. Eftersom hon har ett stort intresse för att måla och teckna, så fick hon en idé.

– Jag målade två tavlor till min pappas väns födelsedag, sedan kom vi bara på att vi skulle auktionera ut en av dem på hans jobbs hemsida (Göta kanal). Det föll sig naturligt – Göta kanal och vatten, vatten och barn, säger Tindra.

Tavlan genererade hela 6 000 kronor och att alla pengarna skulle gå till att hjälpa andra barn, var för Tindra en självklarhet.

– Vi är alla barn. Bara jag som hade tur att jag blev född här där man kan dricka vatten ur kranen. Det dör tusentals barn varje dag på grund av smutsigt vatten.

Att pengarna nu kommer kunna hjälpa barn att bland annat få tillgång till rent vatten och därmed minska risken för livsfarliga sjukdomar, känns naturligtvis fint för Tindra.

– Det känns bra. Jag somnade bra på kvällen efter auktionen, säger hon.

Tindra vill gärna uppmuntra andra barn (och vuxna) som också vill göra skillnad, att engagera sig.

– Man kan skänka pengarna nästa gång man går och pantar flaskor eller gör som jag gjorde, måla en tavla och gå till det lokala stora företaget och be dem auktionera ut den på sin hemsida.

Stort varmt tack för din omtänksamma gåva Tindra – du är en otrolig förebild!

Vill du också engagera dig? Det finns många olika sätt att göra skillnad för barn. Ett sätt är att starta en egen insamling. Här ser du hur du kan göra.

Jag vill starta en insamling

Känner du någon som, likt Tindra, är en sann inspiratör? Tipsa oss gärna, så kanske det är just din väns engagemang vi lyfter nästa gång. Du når oss via mail: unicef@unicef.se

I kartläggningen ingår 462 mål där barn­konven­tionen på något sätt omnämns eller åberopas. Besluten spänner över många områden och kommer från allmänna domstolar, förvaltnings­domstolar och special­domstolar. De olika målen handlar om allt från exempel­vis skol­skjuts och personlig assistans till ärenden som rör migration, vårdnad och umgänge.

Hur tillämpas barnkonventionen egentligen av domstolarna?

Barnkonventionen blev svensk lag 1 januari 2020, och granskningen har gjorts för att se i vilken utsträckning som den tillämpas av domstolarna, och då främst artiklarna om barnets bästa och barnets rätt att komma till tals.

När det gäller vräkningar visar kartläggningen att inget mål under 2020 har bifallits med hänsyn till barnets bästa. Domstolarna har valt att helt och hållet följa tidigare praxis som innebär att hyresvärdens intresse alltid väger tyngre än barns rätt till boende.

I domar som rör vårdnad och umgänge görs det sällan några pröv­ningar av barnets bästa, enligt rapporten. Trots att barn i högsta grad påverkas av utgången i den här typen av mål, läggs tonvikten istället på vårdnads­havarnas rätt. Analyser av vad som är barnets bästa saknas ofta eftersom domstolarna inte hör barnets egna åsikter och väger in dem i bedömningen.

I rapporten betonas att en utförlig bedömning av barnets bästa inte auto­matiskt innebär att barnets bästa alltid kommer att ha före­träde. Det betyder bara att domstolen har tagit hänsyn till det enskilda barnet och gjort en genom­gång av barnets intressen och omständig­heter, och dessutom tydligt redogör för det. 

Så ser det inte ut när det gäller domar i mål som rör LSS, det vill säga lagen om insatser och rättig­heter för barn och unga med funktions­ned­sätt­ningar. För de berörda barnen kan besluten till exempel handla om personlig assistans eller rätt till korttids­vistelse. Trots att LSS innehåller bestäm­melser om barnets bästa och barns rätt att komma till tals, så har de inte tillämpats i de ärenden som ingår i granskningen.

Inom migrationsområdet ser utvecklingen något annorlunda ut

Domstolarna har tagit hänsyn till barnets bästa genom utförliga resone­mang och i några fall har barnets bästa fått väga tyngre än principen om reglerad invandring. Det innebär inte att alla barn som har sökt asyl har fått uppehålls­tillstånd, utan snarare att barn­konven­tionen och barnets bästa har beaktats och i vissa fall har det fått väga tyngst.

En vägledande dom kom till exempel från Migrations­överdomstolen under 2020 i ett ärende där en 14-årig flicka från Libanon fick uppehålls­tillstånd. Omständig­heterna i hennes enskilda fall gjorde att domstolen bedömde att det inte var till hennes bästa att utvisas efter att ha vistats hela sitt liv i Sverige.

Mål som handlar om tvångsvård enligt lagen om vård av unga (LVU) sticker ut i granskningen eftersom det är den enda måltyp där barnets bästa ska vara avgörande enligt lagen. Det ska med andra ord inte vara fråga om en intresse­avvägning. Här ser man också att dom­stolarna gör en bedömning utifrån barnets bästa i högre utsträckning jämfört med andra mål.

Kunskapen behöver bli större

Granskningen visar samman­taget att det finns en medveten­het om barn­konven­tionen inom domstols­väsendet, men att kunskapen behöver bli större om barns rättig­heter och särskilda behov.

– Domstolarna behöver växla upp arbetet med att tillämpa barn­konven­tionen. Det räcker inte med att slentria­nmässigt säga att man har beaktat barnets bästa, utan domstolarna måste kunna visa vad de har haft för underlag, hur de har har inhämtat barnets synpunkter och beskriva hur de har kommit fram till ett visst beslut, säger Pernilla Baralt.

Läs hela rapporten

Hjälp barnen i Syrien

Sedan kriget startade i mars 2011 har omkring sex miljoner barn fötts i Syrien och dess grannländer. Barn som inte vet hur ett liv i fred och frihet ser ut.

Sedan födseln har deras vardag präglats av våld, krig och ovisshet. Föräldrar drömmer om att kunna ge sina barn en framtid där de kan känna sig trygga, men våldet i Syrien rasar vidare.

Idag beräknas drygt 8,5 miljoner syriska barn vara i behov av hjälp. De saknar det mest grundläggande för att kunna leva ett drägligt liv, såsom mat för dagen, sjukvård, utbildning och varma kläder. Nära 80 procent av människorna i Syrien lever nu i fattigdom. Bara under det senaste året har andelen människor i landet som är i behov av humanitärt stöd ökat med 20 procent. 

Efter tio år av konflikt är läget fortfarande akut

Situationen i norra Syrien är särskilt alarmerande, där miljontals barn befinner sig på flykt. Många av familjerna här har flytt vid ett flertal tillfällen, i jakt på en trygg tillvaro. Föräldrar har burit sina barn så länge benen burit, och tillsammans har de precis tagit sig igenom en lång vinter.

Många av dem bor i tält med tunna väggar eller fallfärdiga hus som saknar värme och vatten. Det råder ingen tvekan om att läget är akut. Barnen i Syrien behöver all hjälp de kan få. Det kan inte få fortsätta så här år efter år.

Nya siffror visar att omkring 12 000 barn i landet har blivit dödade eller skadade under det senaste decenniet till följd av konflikten. Det innebär att tre barn per dag har drabbats på ett omänskligt sätt av det våld som vuxenvärlden utsatt dem för. Cirka 5 700 barn, vissa av dem inte äldre än sju år, har dessutom rekryterats för att delta i kriget.

Vad gör UNICEF?

UNICEF har funnits på plats under hela konflikten. Under det senaste decenniet har vi utökat våra insatser i landet för att möta behoven hos den drabbade befolkningen, både på kort och lång sikt.

2020 var ett speciellt år då pandemin tog världen i sitt grepp, vilket gjorde att vi var tvungna att skala upp vårt arbete ytterligare och hjälpa barnen och deras familjer med ännu en svår utmaning. Nedan följer exempel på vad UNICEF gjort under det gångna året, i Syrien och grannländerna:

• Nästan 900 000 barn fick tillgång till vaccin som förhindrar de vanligaste sjukdomarna.
• Över 400 000 barn fick tillgång till psykosocialt stöd.
• Över 3,7 miljoner barn fick möjlighet till utbildning.
• Över 5,4 miljoner människor fick tillgång till säkert vatten.
• Mer än 55 miljoner människor nåddes av information kring hur man minskar risken att bli smittad av covid-19. 

UNICEF kommer aldrig att ge upp kampen för att barnen i Syrien ska få fred, kunna leva värdiga liv och skapa en bättre framtid. Du kan vara med, ge en gåva idag:

Hjälp barnen i Syrien

När tioårsdagen av konflikten i Syrien närmar sig är situationen i landet fortfarande en av de värsta humanitära kriserna i världen. Barnen har fått betala det högsta priset. Vi kan inte ändra deras förflutna. Men vi kan hjälpa dem att skapa en bättre framtid.

UNICEF har funnits på plats hela tiden och vi gör allt vi kan för att rädda barns liv och förändra deras situation. Ge en gåva idag så är du med och kämpar för barnen i Syrien:

Hjälp barnen i Syrien

Den nya rapporten COVID-19: A threat to progress against child marriage varnar att skolstängningar, ekonomiska problem och att föräldrar dör på grund av pandemin, ökar risken för barnäktenskap för de allra mest utsatta flickorna. 

Redan före coronapandemin riskerade 100 miljoner flickor att giftas bort som barn under det här årtiondet, trots stora framsteg i många länder de senaste åren. Men nu riskerar alltså ytterligare tio miljoner flickor att få sin barndom stulen genom barnäktenskap.

Vi kan och vi måste stoppa barnäktenskap

– Covid-19 har förvärrat en redan svår situation för flickor världen över. Stängda skolor, att isoleras från vänner och en ökande fattigdom har hällt bensin på en brasa som vi redan kämpade för att släcka, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

Flickor som gifts bort som barn drabbas av livslånga konsekvenser. De har ökad risk för att utsättas för våld i hemmet, och för att hoppa av skolan. Barnäktenskap ökar också risken för tidiga och oplanerade graviditeter, något som i sin tur kan leda till komplikationer och dödsfall. Flickorna riskerar också att isoleras från sina familjer och vänner, vilket påverkar deras mentala hälsa och välmående på ett mycket negativt sätt.

Så har flickor drabbats på grund av covid-19

Restriktioner och behovet av att hålla avstånd har gjort det svårare för flickor att få tillgång till vård, sociala tjänster och stöd som skyddar mot barnäktenskap, oönskade graviditeter och könsbaserat våld. När skolorna håller stängt är flickorna de som löper störst risk att aldrig komma tillbaka. När familjer förlorar sina jobb och fattigdomen ökar är också risken större att döttrar gifts bort för att lätta på familjens ekonomiska stress.

Världen över har uppskattningsvis 650 miljoner flickor och kvinnor som lever idag gifts bort som barn. Ungefär hälften av dem bor i Bangladesh, Brasilien, Etiopien, Indien och Nigeria. För att nå det globala målet att utrota barnäktenskap till 2030 måste framsteg ske i mycket högre hastighet än nu.

– Genom att öppna skolor igen, se till att lagar som skyddar finns på plats, säkerställa tillgång till vård och ge utsatta familjer sociala skyddsnät, kan vi kraftigt minska risken för att flickor får sin barndom stulen genom barnäktenskap, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

Vad gör UNICEF?

• UNICEF anser att äktenskap under 18 års ålder kränker ett barns mänskliga rättig­heter. Det bästa sättet att för­hindra detta är att lag­stifta om att minimi­åldern för att ingå äkten­skap är 18 år. Vi sam­arbetar med rege­ringar och besluts­fattare över hela världen för att påverka lagstift­ningen.

• Barnäktenskap är en sed­vänja som under­minerar kvinnors och barns rättig­heter. Vi tror på utbild­ning som det mest effek­tiva verk­tyget för att förhindra barn­äktenskap. Jorden runt arbetar UNICEF för att säker­ställa flickors rätt till utbildning.

• Vi förespråkar och stödjer informations­kampanjer för att ge flickor och deras familjer kunskap om konse­kvenserna av barn­äktenskap.

• UNICEF utbildar också personal på sjuk­hus som behandlar flickor med diverse komplika­tioner som en följd av gravidi­teter i ung ålder.

Läs mer om barnäktenskap och vårt arbete:

Fakta om barnäktenskap

Arifa arbetar för UNICEF i Afghanistan och jobbar varje dag för barns, och flickors, rätt. Och hon gör det i ett land där det inte är självklart att glädjas åt en dotter, där det till och med kan vara en fara för ens liv att föda en flicka.

Arifas ord till sin ofödda dotter

Älskade barn, jag har inte träffat dig än men jag vet redan hur vacker du är – med dina mörka ögon och ditt glada leende, med ditt mjuka bruna hår och ett hjärta av guld. Jag har drömt om just dig hela mitt liv.

Jag räknar dagar och nätter till dess att jag äntligen får hålla dig i mina armar och älska dig ändlöst. Nu är du sju månader och jag kan känna hur du rör dig i min mage. “Busiga unge”, viskar jag och ler.

En gång, innan du låg i min mage, när jag köpte kläder till dina bröder såg jag en bebisklänning. Jag stannade och bad till Gud att just du skulle komma till mig. Och vet du, jag köpte den där klänningen till dig för jag visste att mitt nästa barn skulle bli en flicka. Jag längtar så efter att se dig i den.

Men trots all glädje och förväntan så är jag också orolig för dig och din framtid i det här landet. Det finns så många sorgliga historier om afghanska flickor, men också historier om hur starka de är. Så var inte rädd, jag är övertygad om att du kommer att bli stark.

Afghanistan är ett tufft land för flickor att växa upp i. Jag har tänkt mycket på en mamma som nyligen födde en flicka och blev dödad av sin man. Han dödade sin fru på grund av barnets kön, och flydde sedan med bebisen. Jag kan för mitt liv inte förstå det lidande och den rädsla som den mamman gick i genom.

Förlossningen var säkert mycket smärtsam, jag vet hur svårt det kan vara att föda hemma utan medicinskt utrustning. Och när barnet var fött, så väntade hon på att hennes släktingar och man skulle gratulera henne. Men istället dödade han henne. Ingen vet var bebisen är – eller om hon lever.

Jag tackar Gud för att vår situation är annorlunda. Din pappa älskar dig lika mycket som jag älskar dig. Och dina bröder likaså. Tillsammans kommer vi att skydda dig.

Vid ett läkarbesök fick jag frågan om jag hoppades att barnet i magen var en flicka eller pojke. Jag svarade: “En flicka”. Läkaren sa då att jag var den första kvinna hon träffat som önskade en dotter. Sen berättade hon att kvinnan som besökt henne före mig, som kom från ett utsatt område, hade sagt att hennes man skulle lämna henne om hon skulle få en flicka.

Min lilla flicka, för att vara mor och dotter i Afghanistan är vi lyckligt lottade. Och jag vill att du ska veta att ditt liv kommer att vara enklare än mitt, liksom jag haft det bättre än min mamma. Jag är född i en fattig familj och när mamma gick andra året på universitetet tvingades hon sluta skolan. Trots hårt arbete och stora drömmar. Hon offrade sitt liv för att ta hand om sin familj.

Många år senare kunde jag tacka henne. När jag själv gick andra året på universitetet lyckades jag nämligen ordna tillstånd för henne att ta upp sina studier igen. Jag gav henne anmälningsblanketten till universitetet i mors dags-present, och hon blev så glad att hon skrattade och grät på samma gång. Två år senare tog hon examen och det finns inte ord för att beskriva hur stolt jag var över henne då. Den dagen var hon den lyckligaste kvinnan i världen.

Så, kära dotter, jag hoppas att berättelsen om din mormor ska få även dig att tro på förändring. Varje dag kämpar afghanska kvinnor som hon för att förverkliga sina drömmar, mot alla odds. Vi stöttar varandra, och går hand i hand, steg för steg. Du kommer att bli en del av den rörelsen, precis som jag. Tillsammans kommer vi att se till att fler kvinnor förverkligar sina drömmar och når sin fulla potential. Det är vad jag drömmer jag om.

Det här är vad jag tänker på om nätterna när du håller mig vaken med ditt buffande. Jag ber till Gud om en framtid där kvinnor och män har samma rättigheter, och jag ber om fred så att jag kan skicka dig till skolan utan att vara rädd. Jag ber för din hälsa och lycka. Men mest av allt ber jag för att du ska bli djärv och modig.

Och det kommer du att bli min älskling, för att jag finns vid din sida och stöttar dig längs vägen.

Med kärlek,
Din mamma, Arifa

Varmt tack till dig som är med och kämpar för en bättre framtid för flickor runt om i världen, ditt stöd är ovärderligt.

Läs om hur afghanska Somaya byggde sin respirator av bildelar.
Läs om hur respiratorn gjort succé i hemlandet.

En ny rapport från UNICEF visar att skolor för mer än 168 miljoner barn nu har varit stängda i nära ett år.

– När vi nu närmar oss årsdagen för när pandemin deklarerades blir vi påminda om vilken utbildningskatastrof som nedstängningar världen över har skapat, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

Skolstängningarna har lett till förödande konsekvenser för barns utveckling och välmående. De mest utsatta barnen, och de som inte har någon möjlighet till distansundervisning, riskerar nu att aldrig återvända till klassrummet. Barn som nu istället riskerar barnäktenskap och barnarbete.

Rapporten visar att 14 länder har haft sina skolor till största del stängda från mars 2020 till februari i år. Två tredjedelar av de länderna är i Latinamerika och Karibien, något som drabbat nära 98 miljoner skolbarn.

För de flesta skolbarn världen över är skolan en plats för att träffa vänner, lära sig, få stöd och tillgång till exempelvis vaccin och näringsrik mat. Ju längre skolor hålls stängda, desto värre blir konsekvenserna för barnen.

– Varje stängd skola innebär att barns framtid har satts på paus. Vårt budskap till regeringarna är att vi måste prioritera att öppna skolorna igen, och göra dem bättre än de var förut, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

UNICEF arbetar hårt för att se till att corona­pandemin inte blir en bestå­ende kris för barn. Ge en gåva idag så är du med oss i det arbetet: 

Stoppa coronaviruset