Gå till innehållet
Laddar…

3 av 4 barn i Sydsudan har bara upp­levt krig

Sedan Sydsudan blev självständigt 2011 har 3,4 miljoner barn fötts i landet. Tre fjärdedelar av dem har kommit till världen efter att inbördeskriget bröt ut 2013, och har därmed inte upplevt något annat än krig i hela sina liv. Nu ger ett nytt fredsavtal hopp – förutsatt att det hålls.

Lilla Sarah tittar upp på sin pappa. Hon är ett av de barn som fötts in i krigets Sydsudan. Foto: © UNICEF/Rich

Lilla Sarah tittar upp på sin pappa. Hon är ett av de barn som fötts in i krigets Sydsudan. Foto: © UNICEF/Rich

Sydsudan har varit hårt drabbat av konflikter och bristande utveckling i årtionden. När landet utropades som självständigt 2011 tändes ett hopp om en bättre framtid för barnen. Men redan 2013 bröt ett inbördeskrig ut, som har plågat landet sedan dess. 2,5 miljoner människor, varav en miljon barn, har tvingats fly till grannländerna.

Förra månaden skrevs ett fredsavtal under av de två huvudsakligen stridande parterna i Khartoum, ett mycket positivt steg i rätt riktning. Men nu måste fredsavtalet också hållas, och den humanitära hjälpen måste tillåtas komma fram till alla som behöver den.

Mer än hundra hjälparbetare har dödats sedan konflikten började 2013, varav en av UNICEFs chaufförer senast förra veckan.

Sammanlagt har omkring 800 barn släppts fria från väpnade grupper sedan årets början, något som UNICEF arbetat hårt för att förhandla fram. Men fortfarande uppskattas omkring 19 000 barn utnyttjas som barnsoldater, kockar, vakter och budbärare av väpnade grupper. Många av barnen utsätts också för sexuella övergrepp.

Före detta barnsoldater har lämnat sina vapen på marken vid en frigivningsceremoni i april, i Yambio, Sydsudan. Efter frigivningen fick barnen stöd av UNICEF för att kunna återintegreras i sina samhällen. Foto: © UNICEF/Rich

Före detta barnsoldater har lämnat sina vapen på marken vid en frigivningsceremoni i april, i Yambio, Sydsudan. Efter frigivningen fick barnen stöd av UNICEF för att kunna återintegreras i sina samhällen. Foto: © UNICEF/Rich

Just nu arbetar vi för att tusen barnsoldater till ska släppas, och få hjälp att återintegreras i sina samhällen och bara vara barn igen.

I vissa områden lurar svälten runt hörnet

Andelen människor som inte vet var de ska få sitt nästa mål mat ifrån, har stigit från 35 procent 2014 till nära 60 procent idag. Undernäringen ligger på kritiska nivåer. Över en miljon barn är undernärda, varav 300 000 är så pass allvarligt sjuka att de riskerar att dö.

Under 2018 arbetar UNICEF för att se till att över 200 000 svårt undernärda barn får behandling. Vi kommer också att stötta drygt en miljon mammor och andra vårdnadshavare till barn som är yngre än fem år med olika insatser inom näring, och se till att 800 000 människor får tillgång till rent vatten och sanitet.

UNICEF arbetar för att alla barn ska få gå i skolan. I konfliktdrabbade områden i Sydsudan sätter vi upp tillfälliga skolor och levererar skolmaterial som böcker, pennor, läroböcker och school-in-a-box (som innehåller allt som behövs för att snabbt sätta upp en skola för 40 barn). Foto: © UNICEF/Makundi

UNICEF arbetar för att alla barn ska få gå i skolan. I Sydsudan sätter vi upp tillfälliga skolor och levererar skolmaterial som böcker, pennor, läroböcker och school-in-a-box (som innehåller allt som behövs för att snabbt sätta upp en skola för 40 barn). Foto: © UNICEF/Makundi

Sydsudan är det land i världen där största andelen barn står utanför skolan. Mer än två miljoner barn, 70 procent av de som borde gå i skolan, får i dagsläget ingen utbildning. Under 2018 kommer UNICEF se till att 500 000 barn får en plats i en skolbänk igen. Vi bygger över 400 tillfälliga skolor och utbildar fler än 15 000 lärare och annan personal.

Vill du också vara med och ge hopp till barnen i Sydsudan? Ge en gåva till vårt katastrofarbete:

Jag vill ge hopp

 

Barnrättsfrågor viktigast i Almedalen

För UNICEF Sverige var Almedalen en vecka fylld av konstruktiva och viktiga samtal. Vårt fokus var tydligt – stärkta rättigheter för barn, såväl i Sverige som i resten av världen.

I mötet med riksdagspartiernas barnpolitiska tales­personer diskuterade vi hur rättig­heterna för barn som utsätts för våld behöver förbättras. Två särskilt viktiga slut­satser framkom:

  • Ett övergripande opinionsbildande och kunskapshöjande arbete kring antiaga­lagstift­ningen behövs, för att uppmärk­samma både det fysiska och det psykiska våld som barn utsätts för.
  • Det finns också ett gehör bland politikerna att ställa högre krav på sam­verkan mellan berörda myndig­heter och instanser för att barn ska få det stöd och skydd de har rätt till.

Det finns en stor utmaning i att lyfta barns rättigheter i migrations­processen. Men barns rätt att leva med sin familj är en fråga som åtminstone en del politiker ser som nödvändig att lyfta i den migrations­politiska debatten.

Barns delaktighet är en central del i vårt arbete kring barns rättig­heter. En av de frågor vi lyfte fram i Almedalen var att professioner som möter barn i utsatthet, behöver ökad kunskap för att bättre möta barnens behov. Utmaningen är att skapa förut­sättningar för de barn som känner någon form av utanförskap. Vi vuxna behöver möta barn på deras arenor och ta del av deras unika kunskap om den egna livs­situationen, för att hitta framtidens lösningar.

Inom det internationella arbetet deltog vi också på seminarier om FN:s roll i framtiden, och barn i väpnad konflikt. Vi lyfte särskilt vikten av att fortsätta före­bygga barns utsatthet, samt att ge upprättelse till de barn som utsatts för våld och övergrepp.

Våra möten i Almedalen ger oss viktiga inspel i vårt fortsatta påverkans­arbete under kommande år. Vi fortsätter inför valet med att särskilt driva följande tre viktiga frågor, för att stärka barns rättig­heter i Sverige:

  • Barns rätt till familjeåterförening
  • Alla former av våld mot barn ska vara straffbara
  • Ökat statligt ansvar för en likvärdig skola

 

Många barn har dött i ny våldsvåg i Syrien

De senaste tre veckorna har våldet kraftigt eskalerat i sydvästra Syrien. Bara under det senaste dygnet har läget förvärrats då försöken att nå en fredlig lösning i området misslyckats. På kort tid har 65 barn mist livet.

Tvååriga Vian har andningssvårigheter och undersöks av en läkare i en mobil hälsoklinik som stöds av UNICEF. Barnen i Syrien fortsätter att betala det högsta priset för ett krig som de är helt oskyldiga till. Foto: © UNICEF/Al-Issa

Tvååriga Vian undersöks av en läkare i en mobil hälsoklinik som stöds av UNICEF. Barnen i Syrien fortsätter att betala det högsta priset för ett krig som de är helt oskyldiga till. Foto: © UNICEF/Al-Issa

På kort tid har omkring 180 000 barn har tvingats på flykt i den största flyktingvågen i landets södra delar, sedan kriget började för sju år sedan.

UNICEF har bland annat fått rapporter om att en hel familj, varav fyra barn, har dödats i en by i den hårt drabbade Daraaprovinsen.

– Humanitär hjälp och skydd är inte ett privilegium eller en lyx – det är en grundläggande rättighet för varje syriskt barn. Det är en skam för världen att misslyckas skydda de här barnen. De fortsätter att betala det högsta priset för ett krig som de är helt oskyldiga till. Det är allas vår skyldighet att se till att barnen snabbt får den hjälp de behöver, säger Geert Cappelaere, regionchef för UNICEF i Mellanöstern och Nordafrika.

UNICEF finns på plats i Syrien och vi stannar så länge barnen behöver oss. För deras skull får vi aldrig sluta kämpa för att konflikten ska ta slut.

Du kan vara med och rädda barns liv. Ge en gåva nu:

Hjälp barnen i Syrien

 

Barns rättigheter i fokus i Almedalen

Samtal och diskussioner med politiker och andra beslutsfattare är en mycket viktig del i UNICEFs arbete för barnen. På söndag startar årets Almedalsvecka och vi finns på plats för att möta makthavarna och diskutera frågor med barns rättigheter i fokus, både inom valårets Sverige och internationellt.

Inför valet i höst har vi tagit fram ett valmanifest med tre politiska förslag som vi anser är särskilt viktiga att de genomförs i Sverige, och som vi kommer trycka extra på i Almedalen:

UNICEF Sveriges valmanifest: Alla barn har rätt till familjeåterförening. Alla former av våld mot barn ska vara straffbara. Ökat statligt ansvar för en likvärdig skola.

Vi kommer bland annat att ha ett rundabordssamtal med riksdagspartiernas barnpolitiska talespersoner, om hur våldsutsatta barns ställning kan stärkas. Vi möter också några av de migrationspolitiska talespersonerna, för att diskutera barns rättigheter i migrationsprocessen.

Andra viktiga seminarier där UNICEF deltar fokuserar på barnrättsperspektivet i ett framtida hållbart samhällsbyggande, barns möjligheter att göra sina röster hörda i frågor som rör dem, och barns utsatthet i väpnade konflikter. Vi arrangerar även seminarier där de utrikespolitiska talespersonerna från riksdagspartierna diskuterar Sveriges FN-politik, biståndet och Agenda 2030.

Följ oss gärna på Twitter och delta i samtalet och diskussionerna från Almedalen där!

 

Våld mot barn engagerade många på Järvaveckan

Under Järvaveckan var UNICEF Sverige på plats och fick möjlighet att prata med människor om vilka frågor de anser är viktigast att vi driver, och vad de tycker är viktigast inför valet i höst.

UNICEFs arbete i Sverige utgår från sex prioriterade sakområden: barnkonventionens ställning i Sverige, barns rättigheter i biståndet, barnkonventionen i skolan, våld mot barn, barn på flykt och socialt utanförskap. Under dagarna på Järvaveckan röstade drygt 500 personer på den av våra frågor de anser är extra viktig.

Resultatet visade att våld mot barn engagerar flest, en fråga som också är en av våra prioriterade inför valet i höst.

Efter röstningen kunde den som ville också fritt tycka till om vilken fråga de anser är viktigast inför valet. Här delade 115 personer, i åldrarna 5-70 år, med sig av sina tankar:

”Våld mot barn är dåligt, eftersom att alla barn har rätt till ett bra liv.” 12 år, Tensta.

”Alla barn ska få samma möjligheter till utbildning, yrken osv, oavsett bostadsort, etnicitet, religion, kön och sexuell läggning/identitet.” 15 år, Sundbyberg.

”Migration, integration och jämställdhet är de viktigaste frågorna inför valet.” 22 år, Lidingö.

Andra frågor som lyftes av många som besökte vårt tält var klimatet och miljön, samt barn på flykt.

Inför valet i höst har UNICEF Sverige tagit fram ett valmanifest med de tre frågor som vi anser är extra viktiga att lyfta:

  • Att hjälpa barn på flykt
    Enligt barnkonventionen ska alla barn ha rätt till familjeåterförening. Dagens lagstiftning behandlar barn olika genom att endast en del av dem som har beviljats uppehållstillstånd kan ansöka om familjeåterförening, men inte alla, vilket strider mot barnkonventionen.
  • Att stoppa våld mot barn
    UNICEF Sverige anser att alla former av våld mot barn måste vara straffbara. Det behöver införas en särskild bestämmelse om misshandel mot barn i brottsbalken. Idag skiljer man inte på misshandel av barn och vuxna, utan samma lagar gäller oavsett vem som är drabbad. Dessutom måste psykiskt våld som hot, trakasserier och att bevittna våld också bli straffbart.
  • Barns rättigheter i skolan
    Alla elever ska ha tillgång till kvalitativ utbildning oavsett boendekommun och bakgrund. För att skolan ska leva upp till sitt uppdrag och bidra till ökad likvärdighet krävs ett ökat centraliserat ansvar och samverkan mellan berörda aktörer på statlig, regional och kommunal nivå.

Resultatet från röstningen och de medskick besökarna gjort bekräftar att de frågor vi har fokus på är angelägna för dem som röstar, både nu och i framtiden.

Genom att skapa dialog, lära av varandra och lyfta de frågor som utmanar tryggheten, välbefinnandet och framtidstron för många människor i det svenska samhället idag, kan vi tillsammans skapa en framtid där våra barn får växa upp i trygghet – med framtidstro och med möjligheten att utvecklas till sin fulla potential.

När vi lämnade Järvaveckan för den här gången, gjorde vi det lite klokare, lite mer inspirerade och målmedvetna inför vårt fortsatta arbete för att stärka barns rättigheter i Sverige.

 

För alla barns rätt till en barndom

Att leka är att vara barn. Men att vara barn är ingen lek, det är blodigt allvar. I varje konflikt, katastrof och överallt där barn drabbas av obegripliga orättvisor i sin vardag – det är där UNICEF finns och arbetar. Och vi stannar så länge barnen behöver oss, för deras skull ger vi aldrig upp.

I katastrof­områden och vid politikernas för­hand­lings­bord. Längs flykt­vägen, på hälso­centren och i skolan. Där finns UNICEF. Vi blundar aldrig, lyssnar alltid. Och vi ser till att barnens röster hörs. För deras bästa ska alltid komma först.

UNICEF bildades 1946 för att hjälpa barn som drabbats av andra världs­kriget. Till exempel den här flickan som befann sig på flykt när bilden togs. Foto: © UNICEF

UNICEF bildades 1946 för att hjälpa barn som drabbats av andra världs­kriget. Till exempel den här flickan som befann sig på flykt när bilden togs. Foto: © UNICEF

Vi arbetar dag ut och dag in, på några av världens tuffaste platser, för att nå de allra mest ut­satta barnen. Vårt upp­drag är att skydda dem. Alla barn har rätt till en barndom där de är älskade, trygga, friska, får gå i skolan och har alla möjlig­heter att uppnå sin fulla potential.

Varför finns UNICEF?

UNICEF är FN:s barn­fond och har funnits sedan den 11 december 1946. Orga­nisa­tionen startades för att hjälpa de barn som drabbats av andra världs­kriget och ända sedan dess har vi kämpat för barns grund­läggande behov och rättig­heter. Vårt lång­variga arbete har gjort oss till världens ledande barn­rätts­orga­nisa­tion.

FN har gett oss i uppdrag att arbeta för att barn­konven­tionen ska följas av alla länder som skrivit under den. Vi arbetar alltså inte med väl­gör­en­het, utan kämpar för alla barns rätt att få sina grund­läggande behov och rättig­heter till­godo­sedda. Vi står på barnens sida – i alla lägen.

Hur arbetar UNICEF?

UNICEF finns i 190 länder. Som en del av FN har vi ett unikt mandat och in­flytande. Vårt upp­drag är att arbeta för att barn­konven­tionen ska följas av alla länder som har skrivit under den. Barn­konven­tionen handlar om att alla barn har själv­klara, abso­luta rättig­heter som måste respek­teras och till­godo­ses.

Vi vet att många problem som ut­satta barn möter hänger ihop: Ett barn som inte regi­streras vid födseln får aldrig sin första vacci­nation. Ett barn som inte vacci­neras riskerar att drabbas av all­varliga sjuk­domar. Ett sjukt barn kan inte gå i skolan. Ett barn som inte går i skolan har mycket svårare att ta sig ur fattig­dom och utsatt­het. Därför jobbar vi lång­siktigt och brett med barns alla problem och rättig­heter – på alla nivåer i sam­hället.

Vi forskar och skapar nya lösningar på gamla problem

Förutom att vi har expert­kunskaper i alla frågor som rör barns behov och rättig­heter bedriver vi forsk­ning kring barns och kvinnors situa­tion. Varje år ger vi ut rapporter med statistik och fram­steg som används av besluts­fattare och journa­lister över hela världen.

Att vara inno­vativa är en för­ut­sätt­ning för att hitta nya lös­ning­ar på gamla problem. Vi har en av­delning som enbart arbetar med att komma på nya lös­ningar och imple­men­tera de som visar sig vara fram­gångs­rika. Det har resul­terat i en våg av tekno­logi och produkt­er med vars hjälp vi når de mest ut­satta barnen på platser som ofta är svåra att nå fram till.

Vi har exempel­vis börjat använda drönare i kampen mot hiv.  Drönaren gör att vi snabbt kan skicka blod­prover från avlägsna byar hela vägen till sjuk­husen i stor­städer­na, något som tidigare tagit veckor eller till och med månader. Det räddar många liv.

Barn och vuxna ser nyfiket på när UNICEF testar drönare för att snabbt kunna skicka blod­prover mellan vård­cen­tral­er och labb. Foto: © UNICEF/Khonje

Barn och vuxna ser nyfiket på när UNICEF testar drönare i Malawi, för att snabbt kunna skicka blod­prover mellan vård­cen­tral­er och labb. Foto: © UNICEF/Khonje

En av våra viktigaste principer i innovationsarbetet är att ta vara på lokal kunskap och erfarenhet av människor som lever i den miljö där innovationen ska användas. Ett exempel är U-report som lanserades av UNICEF i Uganda 2011. U-report låter ungdomar själva rapportera om vad som händer i deras samhällen via sms.

Och beslutsfattarna lyssnar – en parlamentsledamot i Uganda startade till exempel en vaccinationskampanj i sitt distrikt efter att U-report informerat om att väldigt få barn under fem år vaccinerades där. Idag används U-report av unga i länder över hela världen.

Hur används pengarna?

UNICEF är FN:s barn­fond, men vi får inget ekonomiskt stöd från FN. Vårt arbete finan­sieras helt och hållet av fri­villiga bidrag av privat­personer, regeringar och före­tag. Tack vare alla som ger och är med och kämpar för barns rättig­heter kan vi fort­sätta vårt arbete med att skapa en bättre värld för alla barn, och det ger resultat.

Pengarna UNICEF Sverige samlar in används där de behövs som mest just nu. De mest ut­satta barnen får hjälp först. Pengarna används även till lång­siktigt arbete för att barn till exempel ska kunna ta sig ur fattig­dom, börja gå i skolan och få en bättre fram­tid. Av 100 kronor går 89 kronor direkt till vårt arbete för barnen. 10 kronor används till kost­nader för in­samling, för att vi ska kunna hjälpa ännu fler barn. Och 1 krona går till adminis­tration, det vill säga kost­nader som behövs för att vi ska kunna driva orga­nisa­tionen.

Det blir bättre  

Ibland kan det kännas hopp­löst när nyheterna rapporterar om kata­strofer och kon­flikt­er där barn far illa. Men världen blir faktiskt en bättre plats för många barn, och vårt arbete skapar verkliga för­ändring­ar:

  • Allt fler barn överlever
  • Allt fler människor får tillgång till rent vatten
  • Allt fler barn får en plats i en skolbänk
  • Allt färre barn smittas med hiv under graviditet och förlossning
  • Allt fler barn blir registrerade när de föds

Vi stannar så länge barnen behöver oss  

UNICEF strävar efter att alla barn ska få den barn­dom de har rätt till, och trots att det går framåt så har vi en bit kvar. Det kan låta kon­stigt, men vårt mål är att vi inte ska behöva finnas. För när den dagen kommer betyder det att alla barns rättig­heter är till­godo­sedda. Tills dess fort­sätter vi, till­sammans, att kämpa för alla barn. Och vi kommer att stanna så länge de behöver oss.

För barnens skull ger vi aldrig upp.

 

Nytt globalt ram­verk ska stärka rättig­heter­na för barn på flykt

Idag på internationella flyktingdagen vill UNICEF sätta ljuset på de 28 miljoner barn som är på flykt runt om i världen. Barn utgör mer än hälften av världens alla flyktingar, och världen måste göra mer för att skydda deras rättigheter.

Barn utgör mer än hälften av alla de människor som just nu befinner sig på flykt. Foto: © UNICEF/Georgiev

Barn utgör mer än hälften av alla de människor som just nu befinner sig på flykt. Foto: © UNICEF/Georgiev

Inom FN pågår för närvarande ett intensivt arbete med att ta fram ett globalt ramverk för flyktingar (Global Compact on Refugees), och ett om migration (Global Compact on Migration). Arbetet är en uppföljning av den så kallade New York-deklarationen som antogs av alla FN:s medlemsstater i september 2016.

Syftet är att tillsammans enas om hur man ska arbeta med den globala flykting- och migrationsfrågan. Det finns också ett behov av att förstärka och påminna om de bindande regelverk som finns, samt reglera de områden där tydliga luckor finns. Ramverken är en del av de åtaganden som länderna har enligt de globala målen som trädde i kraft 2016.

Det är viktigt att de dokument som förhandlas fram globalt enas om långsiktiga hållbara lösningar för alla som befinner sig på flykt. Det blir särskilt synligt på EU-nivå där vi idag befinner oss i mycket svår situation och mer eller mindre dödläge i förhandlingarna om ett gemensamt asylsystem. Det räddningsfartyg som nyligen inte fick lägga till i Italien och Malta, trots många nödställda människor ombord (många av dem barn), är ett levande exempel på hur det fungerar i praktiken.

I USA ser vi också allvarliga kränkningar av barns mänskliga rättigheter, där barn separeras från sina föräldrar vid gränsen. Gemensamma beslut och regler måste till för att upprätthålla grundläggande mänskliga rättigheter och samverkan globalt för människor på flykt. Barn har rätt till trygghet och skydd i sitt hemland, på flykt och vid slutdestinationen.

28 miljoner barn befinner sig just nu på flykt runt om i världen. Foto: © UNICEF/Georgiev

28 miljoner barn befinner sig just nu på flykt runt om i världen. Foto: © UNICEF/Georgiev

Viktig politisk signal

De nya ramverken är icke-bindande men anses som en mycket viktig politisk signal, och utgångspunkt för utvecklandet av nationell och regional migration- och flyktingpolitik. Båda ramverken förväntas antas under hösten 2018.

UNICEF har aktivt arbetat med att påverka innehållet i båda dokumenten. Som vid alla förhandlingar mellan stater är det mycket givande och tagande och diplomatiska kompromisser. UNICEF är dock en tydlig röst för barnen där vi har ställningstaganden och principer att presentera till länderna som vi anser inte är förhandlingsbara.

Målet är att alla barn, oavsett var de befinner sig, ska erbjudas skydd, vård och stöd. Barnkonventionen ska respekteras och efterlevas. Eftersom flykten ofta är långdragen och kan pågå under hela barndomen är det viktigt att barns rättigheter finns närvarande och efterlevs oberoende av om barnet befinner sig i hemlandet, längs flyktvägen eller i sitt destinationsland. Det gäller både ensamkommande barn och barn i familj.

Sabah, 10 år, och hennes lillebror Ahmed flydde från Jemen efter att deras hus förstörts i en raketattack. Nu lever de i ett flyktingläger i Djibouti. Sabah drömmer om att bli läkare när hon blir stor. Foto © UNICEF/Rita

Sabah, 10 år, och hennes lillebror Ahmed flydde från Jemen efter att deras hus förstörts i en raketattack. Nu lever de i ett flyktingläger i Djibouti. Sabah drömmer om att bli läkare när hon blir stor. Foto: © UNICEF/Rita

I de nya ramverken vill UNICEF särskilt lyfta fram:

  • Barn har oavsett rättslig status eller bakgrund rätt till skydd och bör direkt vid ankomst omfattas av det nationella skyddssystemet i det land de befinner sig i.
  • Principen om barnets bästa ska vara vägledande och ligga till grund för alla beslut som fattas kring barn.
  • Tillgång till grundläggande rättigheter så som utbildning och hälso- och sjukvård måste garanteras oberoende av var barnet befinner sig.
  • Alla länder måste samverka och ta delat ansvar genom gränsöverskridande arbete för att säkerställa att barnets rätt till skydd inte upphör på grund av att barnet förflyttar sig.
  • Samverkan mellan länderna bör även omfatta kontinuitet i barnets skolgång och sjukvård, samt system för familjeefterforskning och familjeåterförening.
  • Beslut om att barn ska återvända till sitt hemland måste grundas i en barnkonsekvensanalys och ska ske på ett barnanpassat sätt.
  • Inga barn ska tas i förvar eller på annat sätt frihetsberövas med anledning av sin migrationsstatus. Alternativ till förvar ska erbjudas och familjer ska hållas samman.

Då barn utgör mer än hälften av de människor som är på flykt anser UNICEF att det är särskilt viktigt att de globala ramverken speglar det och har tydliga skrivningar och åtaganden för barns rättigheter, och vi kommer fortsätta att arbeta för detta.

Läs mer i UNICEFs rapport ”Beyond boarders”.

 

Livsviktig hamn i Jemen under attack

Kriget i Jemen har eskalerat ytterligare och staden Hodeidah är under attack. Hamnstaden är den viktigaste punkten i landet för att komma in med humanitär hjälp till befolkningen. Om hamnen stängs är risken stor att landet drabbas av en fullständig svältkatastrof. UNICEF finns på plats och kämpar för att rädda barns liv.

© UNICEF/Abdulhaleem

Foto: © UNICEF/Abdulhaleem

Hotet mot Hodeidah innebär fruktansvärda konsekvenser för de minst 300 000 barnen i staden och för hela Jemen.

Miljontals barn och deras familjer i Jemen är beroende av den humanitära hjälpen och de varor som varje dag kommer till Hodeidah. Det är en fråga och liv och död. Om ingen mat kan importeras riskerar landet en fullständig svältkatastrof. För att vatteninfrastrukturen ska fungera krävs bränsle – och kan det inte importeras kommer befolkningens tillgång till rent vatten att minska ytterligare. Något som ökar risken för koleraepidemier och andra vattenburna sjukdomar som är dödliga för små barn.

– 11 miljoner barn är i akut behov av humanitär hjälp i det krigsdrabbade Jemen. Att kapa deras enda livlina skulle innebära fruktansvärda konsekvenser för varje enskilt barn, säger Henrietta Fore, UNICEFs högste chef.

För bara några dagar sedan kunde UNICEF leverera sjukvårdsprodukter, hygienprodukter och livsviktiga näringstillskott till Hodeidah. Vi har också, tillsammans med många partners på plats, förberett ett lager om konflikten eskalerar ännu mer. Men det kommer bara att räcka ett kort tag. Om hamnen stängs eller förstörs minskar våra möjligheter att ge barnen och deras familjer den livsavgörande hjälp de behöver.

Fakta om situationen i Jemen:

  • 11 miljoner barn, 80 procent av befolkningen under 18 år, är i akut behov av humanitär hjälp.
  • Barnen betalar med sina liv för en konflikt som de är helt oskyldiga till. Bara mellan januari och maj i år dödades 224 barn och 333 skadades. Troligen är den verkliga siffran mycket högre.
  • Uppskattningsvis är 1,8 miljoner barn akut undernärda, varav 400 000 lider av den allra värsta sortens undernäring och kämpar för sina liv.
  • Den kollapsande infrastrukturen för vatten och sanitet har lett till att 8,6 miljoner barn har dålig eller ingen tillgång till rent vatten – något som kraftigt ökar risken för sjukdomar.
  • Mer än hälften av alla vårdinrättningar i Jemen har skadats, förstörts eller saknar så mycket personal att de inte kan hålla öppet. Vårdpersonalen har inte fått betalt på 18 månader.
  • Nära två miljoner barn står utanför skolan.

Enligt internationell humanitär rätt är alla parter i en konflikt skyldiga att göra allt i sin makt för att skydda civila och se till att de får tillgång till den hjälp de behöver för att överleva. UNICEF uppmanar alla parter i konflikten i Jemen att leva upp till denna skyldighet.

– Vi välkomnar det pågående diplomatiska arbetet för att förhindra en fullständig attack mot Hodeidah. Barnen i Jemen förtjänar inget mindre än fred, säger Henrietta Fore.

Vi kommer aldrig att sluta kämpa för barnen i Jemen. Ge en gåva till vårt katastrofarbete så är du med och räddar barns liv:

Hjälp barn i katastrofer

 

Barnkonventionen blir svensk lag 2020!

Äntligen! Idag är en historisk dag för barns rättigheter i Sverige. Riksdagen har röstat ja till att barnkonventionen blir svensk lag och börjar gälla från 1 januari 2020, något vi på UNICEF Sverige arbetat för i över tio år. Nu är det både en större skyldighet och en ökad möjlighet för domstolar och myndigheter att sätta barnets rättigheter i fokus.

Barnkonventionen kommer att bli inkorporerad i svensk lag och börjar gälla från 1 januari 2020. Dessutom har man även beslutat om fortsatt transformering av barnkonventionen i andra lagar, så att relevanta lagar ändras och anpassas till konventionens bestämmelser.

Förutom det mer lagtekniska arbetet kommer ett kunskapslyft att genomföras, för att öka kunskapen om barnkonventionen bland barn och unga, i kommuner, landsting och statliga myndigheter. Utbildning och ökad kompetens är en förutsättning för ett bättre genomslag. En vägledning kommer också att tas fram för att underlätta hur barnkonventionen ska tolkas och tillämpas.

Äntligen är det klart att barnkonventionen blir svensk lag! Foto: © Petra Kyllerman

Äntligen är det klart att barnkonventionen blir svensk lag! Foto: © Petra Kyllerman

Vad blir det för skillnad?

Barnkonventionen har sedan den antogs 1990 visserligen varit juridiskt bindande för Sverige, men det har visat sig att det inte var tillräckligt. Genom att göra konventionen till lag blir det ännu tydligare att barn är egna individer med egna rättigheter.

Barnkonventionen får en högre status som svensk lag men det innebär inga nya rättigheter för barn. Det kommer dock att bli skillnad genom att det läggs ett större ansvar på myndigheter, rättsväsendet och andra beslutsfattare, att tillämpa rättigheterna i konventionen så att de får ett större genomslag vid bedömningar, ärenden och beslut som rör barn.

Barnkonventionen kommer att ha samma status som andra svenska lagar (till exempel socialtjänstlagen, utlänningslagen och föräldrabalken) och kommer även att ensamt kunna åberopas i svenska domstolar  – något som tidigare inte varit möjligt. Barnkonventionen lägger grunden för barns rättigheter och är tänkt att vara det yttersta skyddsnätet då övriga lagar inte räcker till.

Enligt barnkonventionen ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla beslut och åtgärder som rör barn. Foto: © Petra Kyllerman

Enligt barnkonventionen ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla beslut och åtgärder som rör barn. Foto: © Petra Kyllerman

Några exempel på förändringar:

  • Särskilt barn i utsatta situationer – som barn i vårdnadstvister, barn som är omhändertagna av socialtjänsten eller befinner sig i migrationsprocessen – kommer att få ett starkare rättsligt skydd.
  • Enligt barnkonventionen ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, vilket är en starkare formulering än i exempelvis utlänningslagen. Nu stärks bland annat grunden för denna princip och för hela barnkonventionen.
  • Barnkonventionen kommer också att stärka barns rättigheter vid en konflikt mellan svensk lag och barnkonventionen. Enligt dagens system är det svensk lag som gäller vid en sådan konflikt. Utlänningslagen ”vinner” alltså idag över barnkonventionen, liksom även annan lagstiftning, såsom lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).
  • Barns rätt att komma till tals kommer också att få ett större genomslag. Flera fall visar att barn inte har fått komma till tals i vårdnadstvister, vid utredningar inom socialtjänsten eller i asylprocessen. Andra exempel visar att barn har fått göra sin röst hörd, men på ett sätt som inte tagit hänsyn till barnets bästa och där barnet till och med blivit kränkt.
  • Det kommer också tydligare visa att bestämmelserna i konventionen hänger samman och utgör en helhet.
UNICEF Sverige fortsätter det viktiga arbetet med att se till att barnkonventionen tillämpas i praktiken, så att alla barn får sina rättigheter respekterade och tillgodosedda. Foto: © Petra Kyllerman

UNICEF Sverige fortsätter det viktiga arbetet med att se till att barnkonventionen tillämpas i praktiken, så att alla barn får sina rättigheter respekterade och tillgodosedda. Foto: © Petra Kyllerman

Trots att lagen inte träder i kraft förrän januari 2020 har det så kallade kunskapslyftet redan påbörjats, och många myndigheter förbereder sig för att öka kompetensen kring barns rättigheter utifrån barnkonventionen.

Dagens viktiga milstolpe är nådd men vi sätter inte punkt för vårt arbete. Vi fortsätter det viktiga arbetet med att se till att barnkonventionen tillämpas i praktiken, så att alla barn får sina rättigheter respekterade och tillgodosedda – på alla nivåer i samhället.

Stort varmt tack till alla er som är med och stöttar vårt arbete för barns rättigheter. Tillsammans förändrar vi barns liv.

Läs mer om barnkonventionen

 

Barnens bästa ligger i riks­dagens händer

På onsdag sker en av de viktigaste omröstningarna i riksdagen på mycket länge. I mars fattade regeringen det historiska beslutet att göra barnkonventionen till svensk lag, men förslaget måste alltså ha stöd av riksdagen för att det ska bli verklighet – något som UNICEF Sverige har arbetat för i över tio år.

FN:s konvention om barnets rättigheter, barn­konven­tionen, inne­håller be­stäm­melser om mänsk­liga rättig­heter för barn. Kon­ven­tionen antogs av FN år 1989. Sverige ratificerade den 1990, det vill säga vi blev juridiskt bundna att följa den. Men barn­konven­tionen är ännu inte svensk lag vilket innebär att den ofta avfärdas av besluts­fattare och myndig­heter, när viktiga beslut ska fattas om barn.

Varför behövs barnkonventionen?

Redan innan barn­konven­tionen skrevs fanns flera doku­ment och konven­tioner kring mänsk­liga och med­borger­liga rättig­heter. Men på 70-talet fram­kom att barn var en av de grupper som behövde ett starkare skydd. Under tio års tid arbetade man fram det doku­ment som skulle bli barn­konven­tionen, och 1989 antogs den av FN:s general­för­sam­ling.

Barn­konven­tionen slår fast att barn är indi­vider med egna rätti­gheter, inte föräl­drars eller andra vuxnas ägo­delar. Den inne­håller 54 artiklar som alla är lika viktiga och utgör en hel­het, men det finns fyra grund­läggande och väg­ledande prin­ciper som alltid ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn:

  • Artikel 2: Alla barn har samma rättig­heter och lika värde.
  • Artikel 3: Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.
  • Artikel 6: Alla barn har rätt till liv och utveck­ling.
  • Artikel 12: Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respek­terad. ​

Vad skulle ändras om barnkonventionen blev lag i Sverige?

Att Sverige år 1990 ratificerade barn­konven­tionen, och blev juridiskt bunden att följa den, inne­bär inte att den gäller som svensk lag. I stället har vi an­passat våra lagar så att de överens­stämmer med barn­konven­tionen genom en så kallad trans­formerings­metod. Det inne­bär att barn­konven­tionen har en lägre status än de nation­ella lagarna, och den kan till exempel inte ensamt användas av våra dom­stolar eller vid myndig­hets­beslut.

Regeringen vill nu att barn­konven­tionen ska bli svensk lag genom inkor­pore­ring, efter­som barn­konven­tionen inte tillämpats fullt ut och barns rättig­heter behöver för­stärkas.

En inkor­pore­ring innebär att barnets roll som rätts­subjekt med egna speci­fika rättig­heter tydlig­görs och kan där­med för­väntas med­verka till att barnet i högre grad hamnar i fokus i de situa­tioner som gäller barnet.

 

Att barn­konven­tionen blir svensk lag skulle inne­bära att den får samma rätts­liga status som andra nation­ella lagar, och att den därmed ensamt kan ligga till grund för beslut av våra dom­stolar och myndig­heter. Barnets rättig­heter ska beaktas vid av­väg­ningar och be­döm­ningar som görs i besluts­processer som rör barn. Om riks­dagen röstar ja blir barn­konven­tionen lag från januari 2020.

Barns rättig­heter skulle då tas på större allvar, inte minst inom det svenska rätts­väsendet.

Den nya lagen innebär ett för­tyd­lig­ande av att dom­stolar och rätts­tillämpare ska beakta de rättig­heter som följer av barn­kon­ven­tionen.

Vad är UNICEFs roll?

I barn­konven­tionens artikel 45 finns det in­skrivet att UNICEF ska arbeta för att be­stämmel­serna i kon­ven­tionen följs över­allt. Det special­upp­draget inne­bär att vi har en unik möjlig­het att an­gripa orsak­erna till att barns rättig­heter kränks. Vi vill att barnets bästa alltid ska komma i första rummet när politiker, myndig­heter och makt­havare tar beslut som berör barn, nu och i fram­tiden.

UNICEF Sverige har i över tio års tid arbetat för att barn­konven­tionen ska bli svensk lag. Därför att:

Det är en vill­farelse att tro att barn i Sverige inte behöver få starkare och fler rättig­heter än de redan har. Särskilt barn i ut­satta situa­tioner – som barn i vårdnads­tvister, barn som är om­händer­tagna av social­tjänsten eller befinner sig i migrations­processen – kommer att få ett starkare rätts­ligt skydd när barn­konven­tionen blir lag.

– Det är dags att flytta fram position­erna för barns rättig­heter och att stärka barn­konven­tionens ställ­ning så att den används. Inte bara i den politiska de­batten utan även i dom­stolar, i social­tjänsten och hos myndig­heter. Det kommer inte att ske förrän den får status som lag, säger Christina Heilborn, chefs­jurist på UNICEF Sverige.

På onsdag ligger barnens bästa i riks­dagens händer. 

 

Information är nyckeln till att stoppa ebola

Barnen i Demokratiska republiken Kongo påverkas allvarligt av ebolautbrottet. Var tionde som smittats är ett barn, och hundratals barn behöver psykosocialt stöd. UNICEF finns på plats och kämpar för att hjälpa drabbade familjer och stoppa spridningen.

UNICEF-personal berättar för barn om hur man skyddar sig mot ebola, i staden Mbandaka, Demokratiska republiken Kongo. Foto: © UNICEF/Naftalin

UNICEF-personal berättar för en grupp barn om hur man skyddar sig mot ebola, i staden Mbandaka, Demokratiska republiken Kongo. Foto: © UNICEF/Naftalin

Ebolautbrottet startade i början av maj, Sedan dess har UNICEF och partners nått över 300 000 människor med liv­räddande informa­tion om hur man und­viker att smittas av ebola. Kampanjen har som mål att nå 800 000 personer i de drabbade områdena.

– Information och social mobili­sering är nyckeln till att stoppa ebola, säger Dr. Gianfranco Rotigliano, chef för UNICEF i Kongo. Under utbrottet i Väst­afrika, 2014-2015, lärde vi oss att det är extremt viktigt att de lokala sam­hällena enga­geras och hjälper till att informera om hur man skyddar sig. Det är så vi kommer att stoppa sjuk­domens sprid­ning.

Barn tvättar sina händer noga innan de går in i sitt klassrum i Mbandaka. God hygien är viktigt för att minska spridningen av ebola. Foto: © UNICEF/Naftalin

Barn tvättar sina händer noga innan de går in i sitt klassrum i Mbandaka. God hygien är viktigt för att minska spridningen av ebola. Foto: © UNICEF/Naftalin

Till­sammans med partners har UNICEF arbetat med över 2 500 lärare och 53 000 elever för att sprida livs­viktig kun­skap. 30 ungdoms­reportrar har fått utbild­ning för att informera sina jämn­åriga om goda hygien­vanor, för att minska sprid­ningen av sjuk­domen. Vi har också utbildat 181 social­arbetare för att hjälpa drabbade familjer.

Över 1 100 hälso­arbetare och andra som kommer i kontakt med sjuka, har fått vaccin mot ebola. Lokala sam­hällen får informa­tion om att vaccinet är gratis för hälso­arbetare och andra utsatta som har kontakt med personer som smittats.

En pojke får sin temperatur mätt innan han går in i skolan i Mbandaka i Kongo. För att minska spridningen av ebola är det viktigt att snabbt upptäcka om någon har fått feber eller andra symptom. Foto: © UNICEF/Naftalin

En pojke får sin temperatur mätt innan han går in i skolan i Mbandaka. För att minska spridningen av ebola är det viktigt att snabbt upptäcka om någon har fått feber. Foto: © UNICEF/Naftalin

UNICEF arbetar också hårt för att främja bra hygien i bland annat skolor och vård­centraler. På 49 offent­liga platser, som kontor, marknader och hamnar, finns nu hand­tvätts­stationer och termo­metrar, för att man snabbt ska kunna upp­täcka om någon har feber.

Var med och kämpa för barn i katastrofer:

Ge en katastrofgåva

 

Allt fler barn i Afghanistan går inte i skolan

44 procent av alla barn i åldrarna 7-17 år, går inte i skolan i Afghanistan. 3,7 miljoner barn går därmed miste om sin utbildning, varnar UNICEF i en ny rapport. Och situationen är värst för flickorna – i vissa områden saknar hela 85 procent en plats i en skolbänk.

Rapporten visar att konflikt och ett förvärrat säkerhets­läge, ökad fattig­dom och diskri­mi­nering mot flickor har lett till att allt fler barn nu inte går i skolan i Afghanistan.

Madena, nio år, går i tältskola utanför staden Jalalabad, i östra Afghanistan. När familjen tvingades på flykt missade hon två år av sin utbildning, men i Jalalabad lyckades hon övertyga sina föräldrar om att få börja igen. "Jag sa: jag vill studera, låt mig göra det. Jag kan bli läkare eller lärare och hjälpa människor, och tillslut gick min pappa med på det." Foto: © UNICEF/Fricker

Madena, nio år, går i tältskola utanför staden Jalalabad, i östra Afghanistan. När familjen tvingades på flykt missade hon två år av sin utbildning, men i Jalalabad kunde hon börja igen. ”Jag sa: jag vill studera, låt mig göra det. Jag kan bli läkare eller lärare och hjälpa människor.” Foto: © UNICEF/Fricker

60 procent av barnen som går miste om sin utbildning är flickor, något som ytterligare spär på köns­diskrimi­neringen i landet. I de värst drabbade områdena – som Kandahar, Wardak och Zabul – går uppemot 85 procent av flickorna inte i skolan.

Rapporten visar också att barn som befinner sig på flykt, eller tvingats till barn­äkten­skap, löper högre risk att inte gå i skolan. Brist på kvinnliga lärare, dåliga skol­bygg­nader och svårig­heter att nå fram med utbildnings­insatser i konflikt­drabbade områden, är också orsaker till att barn – framför allt flickor – hamnar utanför skolan.

Men rapporten innehåller också hoppfull statistik. Studien visar att det är få barn som hoppar av skolan när de väl börjat – 85 procent av de barn som börjar grund­skolan genom­för den till sista klass. 94 procent av pojkarna och 90 procent av flickorna som börjar gymnasiet tar också examen. Utmaningen är alltså att få in barnen i skolan från första början.

För att lösa problemet är det viktigt att barn tidigt kommer i kontakt med skolan, gärna så nära hemmet som möjligt – och ibland till och med i hemmet. Det är särskilt viktigt för flickor eftersom det minskar riskerna med lång väg till skolan i konflikt­drabbade områden.

– Att få flickor och pojkar till skolan handlar om så mycket mer än att bara befinna sig i klass­rummet, säger Adele Khodr, chef för UNICEF i Afghanistan. Det är att skapa rutiner och stabilitet i barnens liv, något som är en mycket viktig inves­tering i ett land som på många platser är otryggt.

I rapporten lyfts fyra viktiga insatser för att säkra barnens, och särskilt flickornas, rätt till utbildning:

  • Påverkansarbete i provinser där särskilt många flickor står utanför skolan, bland annat mot religiösa ledare och andra grupper för att få fler flickor till skol­bänken.
  • Se till att skolmiljöer är trygga och har bra standard när det gäller toaletter, rent vatten och möjlighet att tvätta händerna.
  • Rekrytera och utbilda fler kvinnliga lärare.
  • Stoppa barnäktenskap.

Stöd alla barns rätt till utbildning, köp ett student­paket i vår gåvoshop:

Handla i gåvoshopen

 

Läs hela rapporten, Global Initiative on Out-of-School Children: Afghanistan Country Study, som tagits fram av UNICEF, USAID och tanke­smedjan Samuel Hall.

Syskon i Aleppo åter­förena­des med sin familj

Bröderna Zakariya, sex år, och Doha, fem år, förlorade sina föräldrar i våldet i Aleppo, Syrien. Tillsammans med sina fyra syskon överlevde de under två månader i ett förstört hus, innan UNICEF hittade dem och påbörjade arbetet för att återförena barnen med sin släkt.

De sex syskonen sökte tillsammans i rasmassorna efter metallskrot att sälja. De brände bitar av trä för att hålla värmen och trängdes tillsammans i ett rum när de skulle sova.

Zakariya, 6 och Doha, 5, ler tillsammans. Efter fyra månaders sökande lyckades UNICEF hitta brödernas farbror och barnen kunde återförenas med sina släktingar igen. Foto: © UNICEF/Al-Issa

Zakariya, 6 och Doha, 5, ler tillsammans. Efter fyra månaders sökande lyckades UNICEF hitta brödernas farbror och barnen kunde återförenas med sina släktingar igen. Foto: © UNICEF/Al-Issa

Efter två månader hittades barnen av UNICEFs personal i Aleppo. Barnen var rädda, men hade bara ett önskemål – att få fortsätta vara tillsammans.

Syskonen togs om hand och varje dag, medan de var i skolan, sökte vi efter deras släktingar. Efter fyra månader kom goda nyheter, barnens farbror hade hittats.

Att lyckas spåra släktingar till barn som blivit ensamma är ingen enkel sak, särskilt inte i Syrien – en av världens största humanitära kriser. Men det är värt det för att barn som Zakariya och Doha ska få en chans till återhämtning, och en ljusare framtid tillsammans med sin familj.

Vill du få fler goda nyheter och information om barns situation runt om i världen? Prenumerera på vårt nyhetsbrev:

Jag vill få nyhetsbrev

 

Det här måste politik­erna prio­ritera under val­rörel­sen

UNICEFs uppdrag är att säkerställa att barnkonventionen efterlevs över hela världen för att alla barn ska få den barndom de har rätt till. Inför svenska valet i september har vi valt att fokusera på tre politiska förslag som vi anser är särskilt viktiga att de genomförs.

I Sverige arbetar vi för att barnkonventionens ställning ska stärkas och tillämpas bättre på alla samhällsnivåer. Vi fokuserar på de områden där barn är särskilt utsatta och där Sverige fått kritik av bland annat FN för att inte leva upp till bestämmelserna i barnkonventionen.

I vårt valmanifest fokuserar vi på tre politiska förslag som vi anser är särskilt viktiga att de genomförs:

  1. Alla barn ska ha rätt till familjeåterförening
    Alla barn ska ha rätt att leva med sin familj. Dagens lagstiftning möjliggör endast för en del som har beviljats uppehållstillstånd att återförenas med sin familj. Detta står i strid med barnkonventionen och inskränker dessutom en av få lagliga vägar som finns för barn på flykt.
  2. Alla former av våld mot barn ska vara straffbart
    Det behöver införas en särskild bestämmelse om misshandel mot barn i brottsbalken. Idag skiljer man inte på misshandel av barn och vuxna. Det innebär att de lagar som gäller för misshandel och ofredande av vuxna även tillämpas när barn är drabbade. Lagstiftningen behöver också tydliggöras så att både fysisk och psykisk misshandel av barn blir straffbart.
  3. Ökat statligt ansvar för en likvärdig skola
    Alla elever ska ha tillgång till kvalitativ utbildning oavsett boendekommun och bakgrund. För att skolan ska leva upp till sitt kompensatoriska uppdrag och bidra till ökad likvärdighet krävs ett ökat centraliserat ansvar och samverkan mellan berörda aktörer på statlig, regional och kommunal nivå.

Barns rättigheter har inte någon partipolitisk tillhörighet eller särskild politisk färg. Barns rättigheter är mänskliga rättigheter som ska efterlevas och prioriteras av samtliga politiker och andra beslutsfattare. Vi uppmanar därför nu samtliga politiker att sätta barns rättigheter i fokus under valrörelsen och ställa sig bakom våra krav.

Sprid gärna vårt valmanifest och utmana politiker och övriga beslutsfattare att ta ställning för barns rättigheter!

Ännu ett rekord i loppet för barnen i Malawi

För sjunde året i rad arrangerades nyligen loppet ”Spring för livet” till förmån för UNICEF. Tillsammans samlade fler än 1 250 löpare in 847 250 kronor till UNICEFs arbete. Precis som förra året blev det alltså rekordmycket pengar till arbetet för barn i Malawi.

Vår ambassadör Kajsa Bergqvist fanns på plats och höll i prisutdelningen. Foto: Niklas Agaton

Vår ambassadör Kajsa Bergqvist fanns på plats och höll i prisutdelningen. Foto: Niklas Agaton

Löploppet arrangeras av Företag för Malawi där företagen Brunswick Real Estate, Nordanö, Atrium Ljungberg, Areim och Möller & Partners tillsammans stöttar UNICEFs arbete för utsatta barn i Malawi.

Pengarna som samlades in i samband med loppet går till UNICEFs projekt för att ge barnen i Malawi tillgång till hälsovård, utbildning och skydd mot våld och övergrepp.