Vi kämpar för att ge hopp till barn i katastrofer

När vardagen kollapsar är det alltid barnen som drabbas värst. Och 2014 var ett ovanligt svårt år för miljontals barn världen över. UNICEF fanns på plats och bemötte 294 olika humanitära katastrofer i 98 länder under förra året. Här kan du läsa om resultaten för några av de insatserna.

En grupp barn står vid ingången till sitt tillfälliga klassrum i ett UNICEF-stött tält i nordöstra Nigera. Foto: © UNICEF

En grupp barn står vid ingången till sitt tillfälliga klassrum i ett UNICEF-stött tält i nordöstra Nigera. Foto: © UNICEF

2014 beskrevs av UNICEFs högste chef Anthony Lake som ett förödande år för barnen. Men tack vare våra Världsföräldrar och givare är det möjligt för oss att ge miljontals barn som drabbas av katastrofer runt om i världen hopp.

Några resultat av UNICEFs katastrofinsatser 2014:

  • Sammanlagt bemötte vi 294 olika katastrofer i 98 länder
  • 18 miljoner människor fick rent vatten för att dricka, laga mat och tvätta sig
  • 2,3 miljoner barn i åldern 6-59 månader fick behandling mot svår akut undernäring
  • 3,1 miljoner barn fick psykosocialt stöd
  • 22 miljoner barn i åldern sex månader-15 år vaccinerades mot mässling
  • 8,6 miljoner barn i åldern 3-18 år fick grundläggande utbildning vid förskolor och skolor
  • 19 800 hivpositiva gravida kvinnor fick vård och mediciner för att minska risken att smittan överförs till barnen

Exempel på resultat i särskilda katastrofområden:

  • Palestina: 260 000 barn fick stöd, skolväskor, pennor, block och utbildningsmaterial för att kunna återvända till skolan efter kriget
  • Syrien: 2,8 miljoner barn fick skolmaterial och en chans till utbildning. 600 000 syriska flyktingbarn och barn boende i gästsamhällen i Irak, Jordanien, Libanon, Turkiet och Egypten fick psykosocialt stöd
  • Ukraina: 60 000 människor i krigsdrabbade områden fick rent vatten
  • Nigeria: 252 856 barn under fem år vaccinerades mot mässling, liksom 238 000 barn under fem år på flykt i Centralafrikanska republiken
  • Sydsudan: 93 000 barn med svår akut undernäring fick behandling, liksom 162 320 barn under fem år i Somalia
  • Demokratiska republiken Kongo: 4 479 barn som utnyttjats av väpnade styrkor frisläpptes och fick vård och stöd
  • Ebolakatastrofen, några exempel: UNICEF stöttade mer än 50 000 volontärer, hälsoarbetare, unga och lärare med flera för att stoppa spridningen och främja säkra beteenden. Vi etablerade 65 vårdcentraler där sjuka kunde isoleras, testas och vårdas. Vi nådde miljoner människor med information genom att knacka dörr, och levererade den största mängden livräddande förnödenheter någonsin: 5 500 ton.

Eftersom UNICEF arbetar i nästan alla länder i världen är vi oftast redan på plats när en katastrof inträffar och kan börja hjälpa barnen direkt. Det är vår uppgift att skydda deras rättigheter. Läs gärna mer om hur vi arbetar i katastrofer här.

Mer information och fler resultat för våra katastrofinsatser 2014 hittar du här.

Liksom 2014 har 2015 hittills varit ett mycket svårt år för miljontals barn runtom i världen. Aldrig tidigare har så många katastrofer pågått samtidigt som nu. Vi är på plats och kämpar för barnen i Nepal, Västafrika, Irak, Syrien, Jemen och Sydsudan för att nämna några. Men mer pengar behövs. Ge en katastrofgåva idag.


Tre månader efter jordbävningen i Nepal – barn fortsatt utsatta

Idag är det tre månader sedan den mycket svåra jordbävningen skakade Nepal. Katastrofen, liksom efterföljande skalv, har drabbat barn och deras familjer mycket hårt. Mycket har gjorts men behovet av hjälp är fortsatt stort, särskilt för de fattigaste och mest utsatta, rapporterar UNICEF idag.

Foto: © UNICEF/Sokol

Foto: © UNICEF/Sokol

Den humanitära situationen har förbättrats sedan april, men hundratusentals barn är fortsatt i stort behov av skydd, mat, vatten och sanitet, vård och utbildning.

Omkring en miljon barn som drabbats av jordbävningarna lever fortfarande i områden som är mycket utsatta för jordskred och översvämningar. När regnsäsongen börjar blir dessa områden allt svårare att nå, vilket ökar risken att barn inte får tillgång till allt de behöver. De riskerar också i högre utsträckning att utsättas för våld, utnyttjande och människohandel.

Mer än 10 000 barn har upptäckts lida av akut undernäring sedan den första jordbävningen, varav mer än 1 000 drabbats av svår akut undernäring. Mer än 600 barn har förlorat en eller båda föräldrarna, och mer än 200 saknar fortfarande någon som tar hand om dem. Mer än 32 000 klassrum har förstörts och nära 900 000 hus har skadats eller förstörts.

Mellan 700 000 och en miljon människor i de hårdast drabbade områdena riskerar att hamna under den internationella fattigdomsgränsen (då man lever på mindre än 1,25 dollar om dagen), enligt en undersökning från Nepals regering.

Kontantbidrag till utsatta familjer

– När en stor katastrof inträffar är det inte bara liv som tar slut. Även tillgångar och arbeten går förlorade vilket drabbar särskilt de fattigaste mycket hårt, säger Tomoo Hozumi, chef för UNICEF i Nepal. När det händer vet vi att fattiga hushåll ofta försöker hantera situationen genom att spara in på kostnader som sjukvård och utbildning, spara på maten och äta mindre, och skicka sina barn för att arbeta. Allt detta kan få mycket svåra konsekvenser för familjen och för barnens utveckling.

För att hjälpa utsatta familjer hantera de mest akuta behoven ger UNICEF kontantbidrag på sammanlagt 15 miljoner dollar till omkring 330 000 familjer, inklusive 450 000 barn i de hårdast drabbade områdena. Bidraget hjälper familjerna att bland annat kunna köpa det mest nödvändiga som mat och medicin. UNICEF prioriterar också att hjälpa regeringen stärka landets sociala skyddsnät, för att stötta barns välmående och utveckling, och stärka familjers möjligheter att hantera framtida katastrofer.

Några exempel på UNICEFs insatser i Nepal sedan april:

  • Vi har tillhandahållit 1 000 ton livräddande förnödenheter som tält, hygienpaket, näringsprodukter, vaccin och andra mediciner, sjukvårdsutrustning, myggnät och school-in-a-box samt pedagogiska leklådor.
  • Mer än 100 000 barn har kunnat fortsätta sin utbildning vid tillfälliga skolor som stöttas av UNICEF.
  • Mer än 650 000 människor har fått rent vatten i sina hem och vid läger.
  • Vid mer än 150 hälsocentraler har förlossningscentren återställts.
  • Vi har hjälpt till att stoppa 513 fall av människohandel med barn och kvinnor.
  • Omkring 30 000 barn har fått psykosocialt stöd för att kunna hämta sig från sina traumatiska upplevelser.
Barn leker vid en av UNICEFs barnvänliga trygga platser i Kathmandu. Här får barnen chans till utbildning och lek, och att bearbeta svåra upplevelser. Foto: © UNICEF/Karki

Barn leker vid en av UNICEFs barnvänliga trygga platser i Kathmandu. Här får barnen chans till utbildning och lek, och att bearbeta svåra upplevelser. Foto: © UNICEF/Karki

– Tillsammans med regeringen och partners har vi lyckats uppnå mycket under de senaste tre månaderna. Samtidigt är förstörelsen och förlusterna så stora att vi har mycket kvar att göra innan livet kan återgå till det normala för de barn och vuxna som överlevt jordbävningarna, säger Tomoo Hozumi, särskilt med tanke på vilken effekt monsunregnen kan få.

Barns röster ger viktiga insikter

För att bättre kunna förstå katastrofens konsekvenser för barn har UNICEF också tillsammans med Plan, Rädda Barnen och World Vision genomfört en undersökning där nära 2 000 barn har fått berätta om sina upplevelser efter katastrofen. Barnens berättelser har gett viktiga upplysningar som annars kunde ha missats av vuxna ögon. Något som framgår tydligt är vikten av att stärka motståndskraften hos familjer och samhällen inför framtida katastrofer.

Rapporten After the earthquake: Nepal’s children speak out finns att läsa här.

Barnen i Nepal behöver all hjälp de kan få. Mycket har redan gjorts, men mer hjälp behövs. UNICEF kommer att stanna så länge som barnen behöver oss. Ge en katastrofgåva idag så är du med och räddar barns liv. Tack.


Sjuåriga Jawahers flykt från kriget i Jemen

– Jag satt och lekte och plötsligt såg jag ett plan med eld bakom. Sen hörde jag bomberna. Jawaher, 7, och hennes familj tvingades fly från sitt hem i Jemen och göra den farliga resan över havet till Djibouti. Det här är hennes berättelse.

Jawaher håller sin i lillebror Mohamed, som föddes under familjens flykt från Jemen till flyktinglägret i Markazi, strax utanför den norra staden Obock. © UNICEF/Matas

Jawaher håller i sin lillebror Mohamed, som föddes under familjens flykt från Jemen till flyktinglägret i Markazi, strax utanför staden Obock. ©UNICEF/Matas

Fler än 20 000 människor har flytt från Jemen till Djibouti sedan konflikten förvärrades i mars. Tusentals har registrerats som flyktingar och många lever numera i flyktinglägret Markazi, strax utanför staden Obock i norr. Jawaher är ett av de 120 flyktingbarn som bor i flyktinglägret.

UNICEF arbetar tillsammans med UNHCR, regeringen och andra samarbetspartners för att täcka deras grundläggande behov i de outhärdliga förhållanden som råder i staden: 47 graders värme och sandstormar med vindar på nära 100 kilometer i timmen. Och bara 35 kilometer bort över viken hör de explosioner som påminner dem om sina nära och kära som är kvar i Jemen.

Bland barnen i Dijbouti finns sjuåriga Jawaher. Hon flydde från sitt hem i Jemen tillsammans med sin mamma Salima, pappa Ahmed och tre bröder. Hennes äldsta syster, Fatouma, 11, är kvar i Jemen.

– Hon var hos sin blinda mormor för att hjälpa henne med sysslor och vi hade inte tid att hämta henne, berättar Jawahers mamma Salima med darrande röst, samtidigt som hon försöker hålla tårarna tillbaka och fortsätter:

– Ahmed försöker se om han kan ta sig tillbaka till Jemen för att hämta Fatouma och hennes mormor.

Jawaher flydde tillsammans med sina föräldrar och fyra syskon. Hennes äldre syster Fatouma, 11, blev kvar i Jemen med sin gamla mormor.  © UNICEF/Matas

Jawaher flydde tillsammans med sina föräldrar och syskon. Hennes äldre syster Fatouma, 11, blev kvar i Jemen med sin mormor. © UNICEF/Matas

Familjen blev tvungna att lämna kvar allt de ägde när de lämnade sitt hem för att fly.

– Jag saknar mina kläder och att ha en docka att leka med. Och jag saknar Fatouma, säger Jawaher.

Under flykten fick de även en ny familjemedlem, lilla Mohamed. Salima var gravid när de lämnade Jemen och på väg till Djibouti föddes Mohamed.

– Hon fick värkar och vi var tvungna att ankra båten vid närmsta ö på vägen. Men vi fortsatte vår flykt direkt dagen därpå, berättar hennes man Ahmed.
Så fort de var framme på säker mark i Dijobouti fick Salima all medicinsk hjälp hon behövde.

Mamma Salida fick värkar under flykten och familjen fick stanna till vid närmsta ö. Där föddes lilla Mohamed. © UNICEF/Matas

Mamma Salima fick värkar under flykten och familjen fick stanna till vid närmsta ö. Där föddes lilla Mohamed. © UNICEF/Matas

Men flykten från Jemen var inte lätt. Resan tog tre långa dagar, som fortfarande lever kvar i lillebror Zaids minnen:

– Det var vågor. Jag vet inte hur man simmar, jag var så rädd … Jag kunde inte sova på natten.

Före kriget var Jawaher inskriven i årskurs ett i byn Hodeida i Jemen där familjen bodde. Hon vill återvända till skolan för att lära sig mer och bli lärare. Eller kanske läkare – hon har fortfarande inte bestämt sig. Men det finns en sak som Jawaher är helt säker på:

– Jag vill tillbaka till mitt land. Jag vill bo där och dö där.

Trots familjens svåra situation i flyktinglägret kan Jawaher och hennes småbröder ha roligt tillsammans. © UNICEF/Matas

Trots allt som hänt så ler Jawaher och hennes småbröder. © UNICEF/Matas

Vad gör UNICEF?

UNICEF finns på plats och fortsätter att leverera livsviktig hjälp till barn i både Jemen och Djibouti. I Djibouti arbetar UNICEF med regeringen och andra samarbetspartners för att sjuka och undernärda barn ska få tillgång till vård och behandling och för att säkerställa tillgången till vatten till alla flyktingar i flyktinglägret Markazi. UNICEF arbetar också för att flyktingbarn från Jemen ska kunna fortsätta sina studier och återfå en känsla av ett normalt liv, vilket är avgörande för att hjälpa dem att hantera stress och trauma.

Situationen i Jemen förvärras för varje dag. Cirka 21 miljoner människor, 80 procent av hela befolkningen, behöver humanitärt bistånd. 10 miljoner av dessa är barn.

UNICEF skickar kontinuerligt viktiga leveranser med båt till Jemen, med läkemedel och medicinsk utrustning, näringsprodukter och vatten, samt hygien- och sanitetsprodukter. Nästan ett av fem barn i Djibouti lider av akut undernäring och var tredje lider av kronisk undernäring. UNICEF trappar upp sitt arbete inom hälsa och näring med mobila team för att nå barn som är spridda över hela landet. Teamen undersöker och behandlar undernärda barn, samt vaccinerar och behandlar mot barnsjukdomar.

Som alltid i konflikter är det barnen som drabbas hårdast. Var med och kämpa för barnen i Jemen och i andra katastrofer, ge en gåva idag. Tack.


Brist på sanitet bromsar framsteg inom hälsa

Ökad tillgång till rent vatten har lett till stora framsteg inom hälsa och minskad barnadödlighet. Men för 2,4 miljarder människor hotar bristande sanitet att bromsa dessa framsteg, varnar UNICEF och WHO i en gemensam rapport.

Rachna Lodha och Preeti Lodha tvättar sina händer vid skolan i byn Hilgna, i Indien. © UNICEF/Romana

Rachna Lodha och Preeti Lodha tvättar sina händer vid skolan i byn Hilgna, i Indien. © UNICEF/Romana

I rapporten undersöktes tillgången till rent vatten och sanitet i förhållande till millenniemålen, och visar att en av tre människor i världen saknar tillgång till god sanitet. Sammanlagt handlar det om 2,4 miljarder människor, varav 946 miljoner fortfarande tvingas uträtta sina behov utomhus.

– Innan alla har tillgång till god sanitet kommer kvaliteten på vattnet att hotas, och människor kommer fortsätta att dö av vattenburna sjukdomar, säger Dr. Maria Neira vid WHO:s departement för folkhälsa. För att främja människors hälsa är det nödvändigt att göra större framsteg inom sanitet, framför allt på landsbygden och i eftersatta områden.

Stora framsteg för rent vatten

Tillgång till rent vatten har lett till stora framsteg för länder världen över. Sedan 1990 har 2,6 miljarder människor fått förbättrade vattenkällor vilket innebär att 91 procent av världens befolkning nu har tillgång till rent vatten – en siffra som fortsatt stiger. I Afrika, söder om Sahara, har cirka 47 000 människor om dagen fått rent vatten under de senaste 25 åren (sammanlagt 427 miljoner).

Barnadödligheten har också minskat stadigt. Idag dör färre än 1 000 barn under fem år varje dag på grund av smutsigt vatten, dålig sanitet och hygien. För 15 år sedan var antalet över 2 000.

Foto: © UNICEF/Noorani

Foto: © UNICEF/Noorani

Men saniteten halkar efter

Framstegen när det gäller tillgång till god sanitet har samtidigt inte varit lika stora. Några orsaker är otillräckliga investeringar i kampanjer för att förändra beteenden, brist på prisvärda produkter för fattiga, och sociala normer som accepterar eller till och med uppmuntrar att människor gör sina behov i det fria.

Sedan 1990 har 2,1 miljarder människor fått tillgång till förbättrad sanitet, men trots det har världen just nu missat millenniemålet med nära 700 miljoner människor. Idag har 68 procent av världens befolkning tillgång till god sanitet – millenniemålet är 77 procent.

Tillgång till rent vatten, sanitet och hygien är avgörande för att förebygga en mängd sjukdomar – så som trakom och inälvsmask. I områden där människor gör sina behov i det fria ökar också risken för stunting – att hämmas i sin fysiska och mentala utveckling på grund av undernäring – något som drabbar 161 miljoner barn världen över.

7 av 10 som saknar god sanitet lever på landsbygden, liksom 9 av 10 som tvingas uträtta sina behov utomhus.

Inom de nya utvecklingsmålen som ska sättas av FN:s generalförsamling i september finns målet att ingen ska behöva göra sina behov utomhus år 2030. Enligt UNICEF och WHO skulle det kräva en fördubbling av de utbildningsinsatser som görs idag, särskilt i södra Asien och i Afrika söder om Sahara.

För att minska ojämlika klyftor och uppnå tillgång till rent vatten och sanitet för alla anser UNICEF och WHO att världen behöver:

  • medvetet och starkt fokus på dem som är svårast att nå, särskilt fattiga på landsbygden
  • uppdelad data för att kunna särskilja de områden och befolkningar som avviker från de nationella genomsnitten
  • innovativ teknik och tillvägagångssätt för att nå hållbara och prisvärda lösningar kring sanitet i fattiga områden
  • ökade insatser för att förbättra hygienen i hem, skolor och vid hälsocentraler

– Vad statistiken visar är behovet att fokusera på ojämlikheter för att nå hållbara framsteg, säger Sanjay Wijesekera, chef för UNICEFs globala program inom vatten, sanitet och hygien. Om vi ska uppnå god sanitet för alla till år 2030 måste vi se till att de mest utsatta kan börja göra framsteg redan idag.

Hela rapporten finns att läsa här.


Fotboll som förenar – Gothia Cup 2015 är igång

Under signaturen United for Children samarbetar UNICEF med Gothia Cup, världens största fotbollsturnering för barn och ungdomar. Inom ramen för samarbetet bidrar Gothia Cup till att stärka barns rättigheter, och nu är årets turnering igång.

55 000 människor fanns på plats njöt av kvällens show med dans, musik och uppträdanden. Foto: © UNICEF

Över 55 000 människor fanns på plats igår kväll. Foto: © UNICEF

Ullevi var fyllt av glädje, sång och dans när årets Gothia Cup invigdes igår kväll. Över 55 000 människor fanns på plats och njöt av kvällens show med musik, fotboll och fyrverkerier.

Gothia Cup är en unik mötesplats för barn och ungdomar från hela världen, och ännu en gång slår turneringen rekord i antalet deltagare med 38 500 spelare i 1755 lag från 75 nationer.

Under signaturen United for Children samarbetar UNICEF med Gothia Cup, världens största fotbollsturnering för barn och ungdomar. Gothia Cup bidrar till ett utbildningsprojekt som UNICEF driver i Bolivia. I landet, som är ett av Sydamerikas fattigaste, är tillgången till utbildning mycket begränsad. Tack vare bidraget från Gothia Cup kan UNICEF genomföra insatser för att bland annat utbilda lärare, bygga transportsystem till skolor och öka tillgången till utbildningsmaterial. Projektet riktas specifikt till barn från ursprungsbefolkningen som är bland de mest utsatta i landet.

UNICEF finns på plats med ett tält där besökare har möjlighet att tillsammans gå eller springa ihop en donation på ett löpband. Syftet med löpbandet är att illustrera Gothia Cups årliga donation på 500 000 kronor till UNICEFs utbildningsprojekt i Bolivia. Genom att dela upp summan i meter kan besökarna alltså springa ihop hela donationen, och för att det ska uppnås behöver 360 kilometer avverkas på löpandet som är igång 12 timmar om dagen. Hittills har besökarna sprungit/gått 95 kilometer.

UNICEF finns på plats med ett tält där besökare har möjlighet att gå eller springa ihop en donation på ett löpband. Foto: © UNICEF

UNICEF finns på plats med ett tält där besökare har möjlighet att gå eller springa ihop en donation på ett löpband. Foto: © UNICEF

Inom ramen för samarbetet bidrar Gothia Cup till att stärka barns rättigheter. Tillsammans strävar vi efter att den största fotbollsturneringen för barn och ungdomar också ska bli den bästa ur barnens perspektiv, såväl på hemmaplan som ute i världen.

Gothia Cup är Sveriges största årligen återkommande evenemang och världens största ungdomsturnering i fotboll. Årligen deltar cirka 1 600 lag från omkring 80 nationer. Grundtanken är fortfarande densamma som vid starten 1975, att med fotboll som gemensam nämnare samla världens ungdomar för att skapa möten och hopp om en bättre framtid.


Rachel ler igen efter cyklonen

Rachel, tre år, är ett av de 82 000 barn som drabbades mycket hårt när cyklonen Pam drog in över ögruppen Vanuatu i mars i år. Hon såg sitt hem spolas bort och blev chockad och tillbakadragen. Men nu ler Rachel igen, ett av flera goda tecken på att Vanuatu återhämtar sig.

Treåriga Rachel ler igen. Foto: © UNICEF/McGarry

Treåriga Rachel ler igen. Foto: © UNICEF/McGarry

När UNICEFs personal träffade Rachel och hennes familj första dagen efter katastrofen var hon mycket rädd och kunde inte prata. Hon bara sopade den tomma betongplattan där hennes hus hade stått. När hon inte kunde se sin pappa, även om det bara var för några sekunder, blev hon genast mycket orolig. Hennes stress var en reaktion på det fruktansvärda hon upplevt.

När personal från UNICEF nu träffade Rachel igen några månader senare, så var leendet tillbaka. Full av energi lekte hon och skrattade. Ett av många goda tecken på att Vanuatu håller på att återhämta sig efter cyklonen. Rachels by i utkanten av Port Vila arbetar hårt för att bygga upp samhället igen. Familjen har tak över huvudet igen, och en beslutsamhet att återhämta sig tillsammans.

UNICEF samarbetar med landets regering och hjälper barn, familjer och samhällen att åter komma på fötter. Vi arbetar också för att de ska vara förberedda om en ny cyklon inträffar, något som inte är osannolikt för landet.

Sedan cyklonen inträffade har UNICEF till exempel:

  • Sett till att mer än 46 000 människor fått rent dricksvatten och att 70 000 har fått sanitets- och hygienprodukter.
  • Levererat utbildningsmaterial till 17 700 barn i skola och förskola.
  • Stöttat mer än 4 300 mammor för att de ska kunna ge sina barn så näringsrik mat som möjligt.
  • Sett till att 4 100 barn som förlorat sina födelsebevis har fått nya, eller att deras födsel registrerats för första gången.

Det här tycker vi är riktigt goda nyheter. Vill du vara med och kämpa för fler framsteg för barn världen över? Bli Världsförälder!


Vattenbrist i Syrien – miljoner barns liv i fara

De heta sommarmånaderna i Syrien leder till brist på rent dricksvatten. Risken ökar att barn drabbas av vattenburna sjukdomar, varnar UNICEF idag.

Foto: © UNICEF/Rashidi

Foto: © UNICEF/Rashidi

Sedan årets början har 105 886 fall av akut diarré rapporterats i landet. Det har också skett en kraftig ökning av hepatit A, under en vecka i februari rapporterades hela 1 700 fall. Den upptrappade konflikten har också lett till nya flyktingströmmar vilket ytterligare drabbar det sköra vatten- och sanitetssystemet.

– Läget är akut, säger Hanaa Singer, chef för UNICEF i Syrien. Krisen är nu inne på sitt femte år och tillgången på rent vatten har blivit allt mer osäker. I kombination med dåliga sanitära förhållanden, särskilt bland familjer på flykt, ökar riskerna för allt fler barn att drabbas av vattenburna sjukdomar.

Risken för sjukdomsutbrott är särskilt hög i till exemepel Deir-Ez-Zour i östra Syrien. Avloppsvatten förorenar floden Eufrat, den lokala befolkningens främsta vattenkälla. 1 144 fall av tyfus har rapporterats i området.

Höga priser på bränsle är också en orsak till brist på vatten. I Idleb i västra Syrien har bränslepriserna tredubblats. Dessutom har vattenstationerna bara öppet två timmar om dagen. Det är också oroande att gränsövergången mot Jordanien har stängts, något som hindrar leveranser av vatten till Syrien. Innan gränsen stängdes i april levererade UNICEF cirka en halv miljon liter vattenreningsprodukter via gränsövergången varje månad. Nu minskar förråden stadigt.

– Sedan krisen började har vi samarbetat med olika partners för att stötta den livsviktiga infrastrukturen för vatten i Syrien, något som 15 miljoner människor är beroende av, säger Hanaa Singer. Bland annat borrar vi brunnar och stöttar den lokala produktionen av vattenreningsprodukter.

UNICEF kämpar för att se till att barnen får rent vatten och kan hålla sig friska från sjukdomar. De syriska barnen betalar ett högt pris för världens oförmåga att stoppa konflikten. Var med och kämpa för barnen. Ge en gåva idag. Tack.


Kolera i Sydsudan – en kamp mot tiden

Fler än 700 kolerafall har rapporterats i städerna Juba och Bor i Sydsudan hittills, vilket har resulterat i 32 dödsfall, där en av fem är barn, rapporterar UNICEF. För att förhindra att sjukdomen sprids vidare finns UNICEF på plats och utbildar barn och lärare i hela landet.

Godfrey, 1 år, lider av akut undernäring. Han får vård på det UNICEF-stödda barnsjukhuset Al-Shabbah, i Sydsudans huvudstad Juba. Foto: © UNICEF/Rich

UNICEF betonar utbildningens roll i att hejda utbrottet av kolera i Sydsudan.

– Kolera är en dödlig sjukdom som ofta drabbar yngre barn, säger Jonathan Veitch, chef för UNICEF Sydsudan.

– Ett av de mest kraftfulla sätt vi kan svara på utbrottet är genom att ge skolbarn den information och de verktyg de behöver för att skydda sig själva och sina familjer.

Vad gör UNICEF?

I samarbete med bland annat WHO och hälsoministeriet i landet utbildar UNICEF elever och lärare i hygien. De får lära sig vikten av handtvätt med tvål och säker hantering av livsmedel. Eleverna uppmuntras att i sin tur föra vidare kunskaperna till sina egna familjer och samhällen, vilket är en viktig åtgärd i Sydsudan där 70 procent av de vuxna inte kan läsa eller skriva.

Tillsammans med flera andra organisationer försöker UNICEF även öka medvetenheten om hur smittan sprids genom att sända utbildande program på 19 radiostationer och genom att sätta upp affischer i skolor och på offentliga platser.

UNICEF finns även på plats för att stärka vårdinrättningar, distribuera tvål till samhällen, genomföra vaccinationskampanjer och öka medvetenheten i utsatta samhällen genom att utbilda volontärer, lärare och religiösa ledare.

En hälsoarbetare på det UNICEF-stödda barnsjukhuset Al-Shabbah, i Sydsudans huvudstad Juba, förser en akut undernärd pojke med näringsrik nötkräm. Foto: © UNICEF/Rich

En hälsoarbetare på det UNICEF-stödda barnsjukhuset Al-Shabbah, i Sydsudans huvudstad Juba, förser en pojke med näringsrik nötkräm. Foto: © UNICEF/Rich

Risken för spridning är stor

Jonathan Veitch varnar för risken att det aktuella utbrottet sprider sig till ett större område. Särskilt stor är risken i de städer som drabbats av konflikter och saknar fungerande vårdinrättningar. Där kan smittan få katastrofala konsekvenser. För närvarande har 184 vårdinrättningar stängts eller förstörts i konfliktdrabbade områden.

– Det är en kamp mot klockan för att förhindra spridningen av kolera uppför floden Nilen, speciellt under regnperioden. Vår prioritet just nu är att nå de mest utsatta barnen som snabbt behöver rent vatten och vaccinationer, säger Jonathan Veitch, chef för UNICEF Sydsudan.

UNICEF kämpar dygnet runt för att se till att barn som drabbas av katastrofer får allt de behöver. Men vi behöver din hjälp. Ge en katastrofgåva idag så är du med och räddar barns liv. Tack!


Svår torka hotar barns liv i Nordkorea

Barns liv är i stor fara i Nordkorea sedan delar av landet drabbats hårt av svår torka. Om torkan fortsätter riskerar många barn undernäring och sjukdomar, varnar UNICEF idag.

Foto: © UNICEF/Truls Brekke

Foto: © UNICEF/Truls Brekke

– Bristen på regn minskar tillgången på rent vatten och gör det också svårt att hålla en god hygien, säger UNICEFs regionchef Daniel Toole. Under de första sex månaderna av 2015 har antalet barn som lider av diarré ökat kraftigt i de drabbade regionerna. Diarré är ett stort hot mot barns hälsa globalt sett.

Tre provinser har drabbats hårdast av torkan och diarrén bland barn har ökat kraftigt. I norra Hwanghae med 71 procent, i södra Hamgyong med 34 procent och i södra Hwanghae med hela 140 procent.

UNICEF är mycket oroade över vilka konsekvenser torkan kan få för de barn som redan lider av undernäring i Nordkorea. En studie från 2012 visade att vart fjärde barn i landet led av kronisk undernäring – ett tillstånd som ofta kommer av smutsigt vatten och dålig sanitet, för lite mat och dålig tillgång till vård. De här barnen är extra utsatta då undernäring leder till minskat motstånd mot vattenburna sjukdomar.

Vad gör UNICEF?

UNICEF hade redan före torkan livräddande förnödenheter redo att dela ut om en katastrof skulle inträffa. Vi kunde direkt börja leverera vattenreningstabletter, vattenbehållare och sjukvårdsprodukter för barn med svår undernäring, till de hårdast drabbade distrikten. Vi har också trappat upp insatserna för att utbilda kring hur undernärda barn bäst behandlas.

Flera av de drabbade provinserna är viktiga källor för landets baslivsmedel. Om den huvudsakliga skörden misslyckas där finns risk för brist på mat i hela landet. Något som dramatiskt skulle öka antalet barn i behov av hjälp. Landets isolering och brist på resurser gör att behoven är mycket stora, och det måste gå snabbt.

– Läget är akut, men om vi agerar nu kan vi rädda liv. Vi kan inte vänta för att se om skörden misslyckas, då kan det redan vara för sent att rädda de mest utsatta barnen, säger Daniel Toole.

I katastrofer är det alltid barnen som drabbas värst. Var med oss och kämpa för barnen, ge en katastrofgåva idag.


UNICEF agerar mot nya ebolafall i Liberia

UNICEF levererar just nu livräddande förnödenheter till Liberia efter landets första bekräftade fall av ebola på tre månader. Bland annat delar vi ut tält för att isolera dem som utsatts för smitta, hygienprodukter, klor och hinkar.

Barn köar för att tvätta händerna vid en skola i Monrovia, Liberias huvudstad. Foto: © UNICEF/Irwin

Barn köar för att tvätta händerna vid en skola i Monrovia, Liberias huvudstad. Foto: © UNICEF/Irwin

Ett barn testade positivt för ebola den 29 juni i Margibi. UNICEF har särskilda team på plats för att knacka dörr och informera i området om hur man skyddar sig mot ebola, för att minimera risken för fler infektioner och hjälpa dem som drabbats.

– Det har alltid funnits en risk att ebola skulle komma tillbaka till Liberia. Nu satsar vi allt vi kan för att se till att vi åter kommer ner till noll nya fall, säger Sheldon Yett, chef för UNICEF i Liberia. Vi var beredda och kunde agera mycket snabbt.

Under de kommande dagarna kommer skolan där barnet gick att saneras, nya hygienstationer kommer att byggas upp och tvål och klor kommer att delas ut. Stationer för handtvätt placerades vid entrén vid alla skolor i Liberia när de öppnade igen i februari. UNICEF har samarbetat med lokala myndigheter för att se till att stationerna finns kvar, även efter att landet deklarerades fritt från ebola i maj. Vi arbetar också för att se till att barnens temperatur mäts när de anländer till skolan, för att kunna upptäcka symptom.

I grannländerna Guinea och Sierra Leone rapporteras fortfarande nya infektioner, men mycket färre än när utbrottet var som störst. Sista veckan i juni rapporterades tolv nya fall i Guinea och åtta i Sierra Leone.

Ebolautbrottet är ännu inte över. Var med oss och kämpa för barnen, ge en katastrofgåva idag.


Kan nya utvecklingsmål stoppa våldet mot barn?

I FN:s arbete med att ta fram de nya globala utvecklingsmålen har barn själva fått svara på frågan om vad de anser vara viktigast för framtiden. Svaret: stoppa våldet mot barn. Vid gårdagens seminarium i Almedalen diskuterades om de nya utvecklingsmålen kommer att lyckas med detta.

Från vänster: moderator för seminariet Monica Lorensson, Plan; Isabella Lövin, biståndsminister; moderaternas biståndspolitiske talesperson Sofia Arkelsten.

Från vänster: moderator för seminariet Monica Lorensson, Plan Sverige; Isabella Lövin, biståndsminister; moderaternas biståndspolitiske talesperson Sofia Arkelsten.

Trots stora framsteg på andra områden har inte det våld som miljoner barn i världen dagligen utsätts för minskat. I millenniemålen fanns sådana mål inte ens med, och i dagsläget är det endast femtio länder – varav Sverige var först 1979 – som förbjudit barnaga. Enligt en UNICEF-rapport från förra året utsätts idag sex av tio barn för våld, och ungefär en av tio flickor har utsatts för sexuellt våld. Tre av tio vuxna tycker att aga är en nödvändig del av uppfostran.

För att reda ut om de nya utvecklingsmålen* faktiskt kan vara verktyg för Sverige att verka för att stoppa våldet mot barn i världen – och använda biståndspolitiken för att motverka kränkningarna av barns rättigheter – bjöd UNICEF Sverige, Plan, SOS Barnbyar, Barnfonden och Rädda Barnen in till ett gemensamt seminarium. Medverkande var biståndsminister Isabella Lövin (Mp), moderaternas biståndspolitiske talesperson Sofia Arkelsten samt Barnombudsmannen Fredrik Malmberg.

– Det är ofantligt viktigt med barnrättsperspektiv i utvecklingsmålen och biståndet, menade Isabella Lövin, och otroligt nog är det väldigt kontroversiellt för många länder att förbjuda våld mot barn. Men vilket privilegium och fantastiska möjligheter vi nu får att nå verkliga framsteg för frihet från våld, fortsatte Lövin som även underströk jämställdhetsarbete och stärkandet av kvinnor och flickor som en nyckelfaktor i arbetet.

Inger Ashing, ordförande Rädda Barnen, och barnombudsmannen Fredrik Malmberg.

Inger Ashing, ordförande Rädda Barnen, och barnombudsmannen Fredrik Malmberg.

Biståndsministern tycker inte att det varit för mycket fokus på flickor i biståndet, men nämnde att vi inte får glömma att pojkar utsätts för våld i hög utsträckning. Inger Ashing från Rädda Barnen poängterade att pojkar utsätts för mer våld än flickor, och att pojkar och män sedan i sin tur utövar våld:

– Betydelsen av manliga förebilder och vikten av förebyggande arbete går inte att underskatta.

Oppositionspolitikern Sofia Arkelsten tog stafettpinnen och både hennes och barnombudsmannen Fredrik Malmbergs instämmande resonemang speglade att i Sverige råder en unik enighet om vad som är viktigt i bistånds- och utvecklingspolitiken:

– Sverige är respekterat i de här sammanhangen, men har en tradition av att ställa jobbiga frågor och driva på. Vi måste hålla i idén om biståndet som ett medel att lyfta människor ur fattigdom och förtryck.

Arkelsten menade att våld mot barn är accepterat som uppfostringsmetod i väldigt många länder, vilket kan göra det svårt med internationella regelverk för att förhindra våld mot barn:

– Det är inte så himla lätt att göra politik av frågor som ligger så nära människor, men det här nya dokumentet som FN ska klubba igenom ger oss en möjlighet att göra det. Jag tror det är viktigt att vi håller i samverkan mellan regering, opposition och civilsamhälle och sedan stenhårt kräver att andra länder tar ansvar.

Barnombudsmannen menade att vi även behöver sopa framför egen dörr för att vara trovärdiga – även i Sverige finns våldet nära alltför många barn.

*Punkt 16.2 i de nya globala utvecklingsmålen: Stoppa övergrepp, exploatering, människohandel och alla former av våld och tortyr mot barn.


Syrien: akuta insatser krävs mot barnarbete

Konflikten och den humanitära krisen i Syrien tvingar allt fler barn till skadligt arbete. Stora insatser krävs för att vända trenden, enligt en ny rapport från UNICEF och Rädda Barnen.

När hans pappa dödades i konflikten blev Omar, 12, tvungen att börja arbeta för att hjälpa sin mamma att försörja familjen. Varje dag går han med en svamp och en hink till en bränslemarknad i norra Syrien. Med svampen suger han upp bränsle som spillts och kramar ur det i sin hink för att sälja. Foto: © Ahmad Baroudi/Rädda Barnen.

När hans pappa dödades i konflikten blev Omar, 12, tvungen att börja arbeta för att hjälpa sin mamma att försörja familjen. Varje dag går han med en svamp och en hink till en bränslemarknad i norra Syrien. Med svampen suger han upp bränsle som spillts och kramar ur det i sin hink för att sälja. Foto: © Ahmad Baroudi/Rädda Barnen.

Rapporten visar bland annat att i tre av fyra undersökta hushåll inom Syrien bidrar barnen nu till familjens uppehälle. I Jordanien är nära hälften av de syriska flyktingbarnen delvis eller själva ansvariga för familjeförsörjningen bland de hushåll som deltagit i undersökningen. Barn så unga som sex år arbetar i vissa delar av Libanon. De allra mest utsatta barnen är de som tvingas strida, utnyttjas sexuellt eller exploateras som tiggare eller av människohandlare.

– Barnarbete hindrar barns utveckling. Ofta tvingas de jobba långa dagar mot mycket liten betalning, och i farliga och ohälsosamma miljöer, säger Dr Peter Salama, UNICEFs regionchef i Mellanöstern och Nordafrika.

– Krisen i Syrien har dramatiskt minskat människors möjlighet att försörja sig, och försatt miljontals hushåll i fattigdom, säger Dr Roger Hearn, regionchef för Rädda Barnen i Mellanöstern och Eurasien. Ju mer desperata familjerna blir, desto större roll kommer barnen att spela ekonomiskt.

Rapporten visar att ett snabbt ökande antal barn nu arbetar under farliga och svåra förhållanden, med ökad risk för deras välmående och hälsa. Tre av fyra arbetande barn som deltagit i undersökningen i det stora flyktinglägret Za’atari i Jordanien har rapporterat hälsoproblem kopplade till arbetet. 22 procent av de barn som arbetar inom jordbruket i Mafraq och Jordandalen har skadats under arbetet.

Barn som arbetar löper också mycket högre risk att hoppa av skolan, vilket ytterligare ökar risken för att barnen i Syrien blir en ”förlorad generation”.

UNICEF och Rädda Barnen uppmanar nu partners, det internationella samfundet, civilsamhället och regeringarna i de länder som tagit emot syriska flyktingar att vidta åtgärder, för att ta itu med barnarbetet i Syrien och i alla länder som påverkas av krisen.

  • Möjligheterna till försörjning måste förbättras, bland annat genom att göra mer medel tillgängliga för verksamheter som kan ge inkomst.
  • Säker utbildning av god kvalitet måste ges till alla barn som drabbas av krisen.
  • Sätt fokus på att stoppa de värsta formerna av barnarbete.
  • Investera i att stärka de nationella system och tjänster som redan finns för att skydda barn.

Rapporten finns att läsa i sin helhet här.

De syriska barnen betalar ett högt pris för världens oförmåga att stoppa konflikten. Var med och kämpa för barnen. Ge en gåva idag. Tack.


Miljontals barn i Jemen riskerar sjukdom och undernäring

Den pågående konflikten i Jemen drabbar landets sjukvårdssystem mycket hårt. Miljontals barn hotas nu av sjukdomar som går att förebygga, enligt UNICEF.

En pojke kör en skottkärra fylld med vattendunkar i Jemens huvudstad Sana’a. Brist på rent vatten, sanitet och hygien utgör ett stort hot mot barns hälsa. Foto: © UNICEF/Yasin

En pojke kör en skottkärra fylld med vattendunkar i Jemens huvudstad Sana’a. Brist på rent vatten, sanitet och hygien utgör ett stort hot mot barns hälsa. Foto: © UNICEF/Yasin

– Barn vaccineras inte. Antingen för att hälsocentren inte har möjlighet att hålla vaccinet kallt och dela ut det, eller för att föräldrar på grund av konflikten inte vågar riskera att ta med sina barn för att vaccinera dem, säger Dr Peter Salama, chef för UNICEF i Mellanöstern och Nordafrika. Det får tragiska konsekvenser där barn dör av mässling och lunginflammation som egentligen går att förebygga.

Enligt UNICEF riskerar nu 2,6 miljoner barn under 15 år att drabbas av mässling – en sjukdom som kan vara dödlig och som sprids snabbt vid konflikter och då många är på flykt. 2,5 miljoner barn riskerar att drabbas av diarré på grund av brist på rent vatten, dålig sanitet och brist på vätskeersättning, en ökning med en miljon barn jämfört med före konflikten.

Undernäring är också ett växande hot. UNICEF uppskattar att mer än en halv miljon barn under fem år riskerar att drabbas av svår akut undernäring inom ett år om situationen fortsätter att förvärras. 1,2 miljoner barn under fem riskerar måttligt akut undernäring, nära en fördubbling jämfört med före konflikten.

Vad gör UNICEF?

Trots de mycket svåra förutsättningarna fortsätter UNICEF och partners att vaccinera barn och se till att de som är sjuka eller undernärda får vård. I de hårdast drabbade områdena har vi bland annat mobila hälsoteam på plats liksom lokala vaccinationskampanjer, för att kunna bevaka utvecklingen och svara med rätt insatser.

Tillsammans med partners fortsätter vi också arbetet för att barnen och deras familjer ska ha tillgång till rent vatten, bra sanitet och hygien – viktiga insatser för att förebygga en hälsokris.

Minst 279 barn har dödats och 402 skadats i konflikten som eskalerade i mars. UNICEF upprepar uppmaningen från FN:s generalsekreterare om ett uppehåll i striderna för att den humanitära hjälpen ska kunna nå fram till alla som behöver det.

Som alltid i konflikter är det barnen som drabbas hårdast. Var med och kämpa för barnen i Jemen och i andra katastrofer, ge en gåva idag. Tack.


Utsatta barn kan inte vänta

Under tisdagseftermiddagen arrangerade UNICEF Sverige sitt första seminarium under Almedalsveckan, på temat "Glöm aldrig Yara". Syftet var att diskutera system- och myndighetsbrister när det gäller skydd av utsatta barn. Hur kan vi se till att barn inte faller mellan stolarna?

Medverkade vid seminariet gjorde Anna König Jerlmyr (M), oppositionsborgarråd i Stockholm, Fredrik Lundh Sammeli (S), ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott, Cecilia Grefve, nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården, Sabina Wikgren Orstam, chef för avdelningen öst på IVO (Inspektionen för vård och omsorg), och Christina Heilborn, programchef på UNICEF Sverige. Moderator var Niklas Svensson, Expressen.

Medverkade vid seminariet gjorde Anna König Jerlmyr (M), oppositionsborgarråd i Stockholm, Fredrik Lundh Sammeli (S), ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott, Cecilia Grefve, nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården, Sabina Wikgren Orstam, chef för avdelningen öst på IVO (Inspektionen för vård och omsorg), och Christina Heilborn, programchef på UNICEF Sverige. Moderator var Niklas Svensson, Expressen.

Bakgrunden till seminariet var fallet med åttaåriga Yara som dog efter att ha utsatts för våld i hemmet. De brister som framkommit i Yaras fall är inte några enskilda misstag, utan bekräftar bilden av ett bristande skyddsnät för barn.

De närvarande var så gott som eniga om problematiken: nedtyngda socialsekreterare som ofta saknar tillräcklig kunskap och verktyg för att hantera barnens behov på rätt sätt, dokumentations- och administrationsproblem, samt dåligt fungerande samverkan mellan myndigheter.

Sabina Wikgren Orstam, chef för avdelningen öst på IVO, påpekade också skillnader mellan stora och små kommuners förmåga att leva upp till sina skyldigheter mot barnen. Fredrik Lundh Sammeli (S), ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott, höll med:

– Barn har samma rättigheter till skydd och omsorg överallt, men det är stor skillnad mellan till exempel Arvidsjaur och Stockholm med miljonbefolkning att leva upp till sina skyldigheter.

Han fick medhåll av Anna König Jerlmyr (M), oppositionsborgarråd i Stockholm, som berättade om hur framgångsrikt initiativet med barnahus i Stockholm varit:

– Här samlas flera myndigheter, polis och social omsorg under samma tak och kan ta emot orosanmälningar dygnet runt.

Viktigast att lyssna på barnen

Cecila Grefve, nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården, påpekade seminariets kanske mest avgörande faktum – att det viktigaste inslaget för att lösa krisen är att inrätta system för att lyssna på barnen själva, att inkludera dem och ge dem möjlighet att få inflytande över sin egen situation.

Christina Heilborn, programchef UNICEF Sverige, menade att förutom brister i samverkan mellan myndigheter är en tydlig förklaring att man inte låtit principen om barnets bästa få vara ledande:

– För att verkligen sätta barnets bästa i centrum är det viktigt att även förändra vilka ord vi använder i omsorgen om utsatta barn; ”familjerätten” behöver bli ”barnrätten”, en ”barntjänst” i stället för socialtjänst, och så vidare.

Anna König Jerlmyr menade att synen på socialtjänsten kan vara ett hinder:

– Vi behöver förändra bilden av socialtjänsten, idag finns en bild av att socialtjänsten innebär något negativt och att om man gör en orosanmälan kommer socialtjänsten ta barnet från föräldrarna. Vi ska jobba öppet med föräldrastöd och förändra synen på socialtjänstens möjligheter att ge stöd.

Utsatta barn kan inte vänta

Avslutningsvis fick seminariedeltagarna göra var sitt medskick till Cecilia Grefve, vars utredning ska vara klar i början av 2017.

– Den här problematiken är inget nytt, och vi förstår alla problemen. Vi måste växla upp arbetet på området och inte sitta och vänta på en utredning, sade Sabina Wikgren Orstam.

Christina Heilborn konstaterade att det kommit många bra förslag och goda intentioner. Men utsatta barn kan inte vänta. Nu krävs handling.


Fler åtaganden för barns rättigheter men ännu ingen klagorätt

I januari granskades Sverige av FN:s råd för mänskliga rättigheter (MR-rådet) i Genève. Nu har Sveriges rapport antagits av rådet med svar på de rekommendationer man fått. Glädjande är fler åtaganden för barns rättigheter, men Sverige vill ännu inte ratificera tilläggsprotokollet till barnkonventionen om individuell klagorätt.

Granskningen som gjordes av Sverige i januari var ett tillfälle för regeringen att redogöra för vad de har gjort för att uppfylla sina åtaganden enligt samtliga grundläggande FN-konventioner inklusive barnkonventionen. MR-rådet granskar mänskliga rättigheter i alla stater. Förhöret går till så att regeringen redovisar vad de gjort sedan den senaste granskningen (2010 i Sveriges fall) och sedan får samtliga FN:s medlemsländer ge rekommendationer på vad som skulle kunna förbättras.

Andra aktörer får också möjlighet att rapportera till FN kring Sveriges uppfyllande av mänskliga rättigheter genom att skicka in en alternativrapport som FN sammanställer och har med i sin bedömning. UNICEF Sveriges alternativrapport finns att läsa här.

Rekommendationerna som ges under granskningen får landet som granskas välja att acceptera, det vill säga åtgärda, eller avvisa.

Flera positiva åtaganden från regeringen

26 juni antogs Sveriges rapport av FN:s MR-råd innehållande svar på de rekommendationer man fått. UNICEF Sverige ser många positiva åtaganden från regeringens sida vad gäller barns rättigheter i de frågor som vi särskilt arbetar med. Sverige har bland annat accepterat och åtagit sig att:

  • inkorporera barnkonventionen i svensk lag
  • överväga att instifta en klagomekanism för barn på nationell nivå
  • arbeta aktivt mot diskriminering av särskilt utsatta barn
  • papperslösa barn får tillgång till utbildning och hälsa och övriga rättigheter i praktiken
  • säkerställa att barnets bästa är vägledande i arbetet med asylsökande ensamkommande barn
  • främja barnkonventionen och ett barnrättsperspektiv i svenskt utvecklingssamarbete
  • överväga ratificering av tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen gällande en individuell klagomekanism för barn

Ingen ratificering av tredje tilläggsprotokollet ännu

Regeringen har dock avvisat rekommendationerna om ratificering av det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen gällande en individuell klagomekanism för barn. Man har alltså godkänt att överväga att ratificera men vill inte åta sig att ratificera. Regeringen har under lång tid varit avvaktande i frågan och nu säger de själva att Sverige inte kan åta sig att ansluta sig till protokollet innan de gjort en ordentlig utredning i frågan.

UNICEF Sverige vill att regeringen omedelbart tillsätter en förberedande utredning och snarast tillkännager sitt ställningstagande. Det är en grundläggande rättighet att få sin sak prövad och därmed avgörande att ge barn tillgång till en klagomekanism.

Det är också viktigt att regeringen tar fram en handlingsplan kring hur de ska genomföra sina åtaganden och att man samråder med ideella organisationer och andra relevanta aktörer under arbetets gång.

En halvtidsöversyn av regeringens arbete ska lämnas till FN 2017 och nästa granskning av Sverige äger rum 2019.


1847

Ge pengar varje månad

Hjälp barn överallt, varje dag, året runt. Från 100 kr per månad.

Bli Världsförälder

48870

Ge bort något meningsfullt

Köp produkter som räddar barns liv. Få ett gåvobevis att ge bort.

Handla i gåvoshopen