Natten till måndag drabbades huvudstaden Freetown i Sierra Leone av kraftiga översvämningar och jordskred. Regeringen har i veckan bekräftat 297 dödsfall och 3 000 människor befaras ha förlorat sina hem. Som alltid i katastrofer är det barnen som drabbas värst.
– Barn har förlorat sina hem och är rädda och mycket sårbara. Vi måste göra allt vi kan för att skydda dem från sjukdomar och utnyttjande, säger UNICEFs Hamid El-Bashir Ibrahim.
Vad gör UNICEF?
Sedan i måndags har UNICEF-team funnits på plats. Tillsammans med partners arbetar vi bland annat med att:
distribuera rent vatten och samarbeta med hälsovårdsministeriet i landet för att förhindra spridning av vattenburna sjukdomar
installera temporära toaletter
tillhandahålla läkemedel
ge psykosocialt stöd
Vi kämpar dag och natt för barnen och deras familjer. Men skadan är stor och behoven enorma. Ge en katastrofgåva idag så är du med i kampen för barn i katastrofer.
I dagarna går tusentals barn i Sverige till skolan för terminens första dag. Men för många syriska barn ser verkligheter annorlunda ut. Huda, sju år, var bara ett år när kriget bröt ut i landet och har aldrig gått i skolan.
Kriget i Syrien är nu inne på sitt sjunde år och för 1,75 miljoner barn i landet blir det ingen skolstart i höst. En av dem är 7-åriga Huda. För en tid sedan förlorade hon sin pappa i en attack när han var på väg hem från marknaden.
– Jag saknar honom så mycket och jag önskar att kunna få träffa honom igen, säger Huda med tårar i ögonen.
Tillsammans med sin familj har Huda varit på flykt i fem år. Idag bor hon i ett flyktingläger i Damaskus. På grund av kriget har hon aldrig gått i varken förskola eller grundskola.
Skolan är viktig för att bearbeta traumatiska händelser
Förutom att skolan är en väg ut ur fattigdom och utsatthet, är det också den bästa medicinen för att bearbeta traumatiska händelser. Där får barn möjlighet att leka skratta och vara just barn – något som är absolut nödvändigt för att de ska kunna komma över hemska upplevelser. Därför kämpar vi för att alla barn i Syrien ska få börja skolan. Men mer hjälp behövs och behovet är enormt.
Huda och 1,75 miljoner andra syriska barn behöver fortfarande en skolstart. Var med och ge barnen i Syrien en bättre framtid tillsammans med oss. Ge en gåva idag.
Det har nu gått sex år sedan konflikten i Libyen startade. Över en halv miljon barn är drabbade och behöver hjälp. UNICEF finns på plats i landet och ser till att barnens behov blir tillgodosedda. Vi vaccinerar, öppnar upp trygga barnvänliga platser och ger psykosocialt stöd. Vi kräver att våldet i landet måste få ett slut nu.
Våldet i Libyen har tvingat familjer att fly från deras hem. Över 80 000 barn är på flykt internt i landet och är extra utsatta för missbruk och utnyttjande.
Vi kämpar dag och natt för att hjälpa barnen och har bland annat satt upp trygga barnvänliga platser där barn kan leka, få utbildning och psykosocialt stöd. Sedan konflikten startade har vi utökat biståndet för att hjälpa ännu fler. Förra året kunde vi vaccinera 1,3 miljoner barn mot polio.
De kommande månaderna planerar vi att stärka stödet ytterligare för att nå 1,5 miljoner pojkar och flickor i landet. Vi kräver att barnens rättigheter prioriteras och att våldet upphör nu.
I oktober är det dags för höstens Operation Dagsverke att dra igång. Ett perfekt tillfälle för elever och lärare att arbeta praktiskt med barnkonventionen och mänskliga rättigheter. Och samtidigt hjälpa andra elever runt om i världen.
Sedan 1960 har elever i Sverige varit med och engagerat sig i Operation Dagsverke. Syftet med vår insamlings- och informationskampanj är att sprida kunskap om barns rättigheter och visa att barns utbildning är en väg ut ur fattigdom och utsatthet. Elever runt om i Sverige får också skapa egna insamlingskampanjer och samla in pengar till UNICEFs verksamhet i ett utbildningsprogram i världen.
Nytt för i år är att vi kör Operation Dagsverke på hösten istället för på våren, i samband med FN-dagen den 24 oktober och barnkonventionens dag den 20 november. Vi passar även på att presentera vår digitala plattform Storverk där vi bjuder på inspirerande skolmaterial med tydliga kopplingar till läroplanen och en lättanvänd digital insamlingssida som kommer göra höstens dagsverken ännu roligare.
I år går pengarna till vårt utbildningsprogram i Namibia där skolelever får ökad kunskap om hur de skyddar sig och kan leva med hiv. En anledning till att många barn i landet hoppar av skolan är spridningen av hiv. Barnen blir smittade, föräldrarlösa eller tvingas lämna skolan för att ta hand om sjuka föräldrar. Det vill vi ändra på tillsammans med er!
Min Song och hans familj blev hårt drabbade när översvämningar förstörde deras hem i norra Nordkorea.
– Jag visste inte hur det skulle gå. Alla våra ägodelar var borta och jag hade ingen mat till mitt barn, säger mamma Choe Un Sim.
Omkring 45 000 barn blev drabbade av översvämningarna. Utan mat och rent vatten är barn de mest utsatta när en katastrof sker. Choe Un Sim tog sin son till en UNICEF-stödd hälsoklinik där han fick behandling.
– Jag fick nötkräm som jag kunde mata honom med fyra gånger om dagen. Efter ungefär fem veckor av behandling mår han mycket bättre, säger Choe Un Sim.
Samtidigt som Choe Un Sim pratar sträcker sig Min Song efter lådan där näringskrämen finns. Hon börjar skratta och säger att han verkligen gillar den och vill äta den hela tiden.
Några påsar nötkräm om dagen kan räcka för att rädda livet på undernärda barn, som Min Song. Krämen innehåller ett stort antal vitaminer och mineraler och är särskild framtagen för att hjälpa barn att gå upp i vikt.
Var med och se till att fler barn får behandling mot undernäring. För bara 197 kronor skickas 55 påsar nötkräm till barn som behöver det. Handla nötkräm i vår gåvoshop.
Tack till alla er som är med och kämpar för barns rättigheter! Under förra året såg vi tillsammans bland annat till att barn i katastrofer fick rent vatten och en möjlighet att gå i skolan. Det är viktigt för oss att på ett tydligt sätt visa vad pengarna går till, och nu har vi gjort det ännu enklare för dig att se.
Under 2016 samlade vi in 793 miljoner kronor. Hela 89 procent av våra intäkter gick till UNICEFs arbete för barn världen över. Kostnader för insamling var tio procent och administration en procent.
686 miljoner kronor gick till UNICEFs arbete för barn i världen, långsiktigt och i katastrofer.
22 miljoner kronor gick till UNICEFs arbete för barn i Sverige.
Det finns de som tror att det är omöjligt att förändra världen. Men ni som valt att stödja oss vet att det går. Med våra 70 år i barnens tjänst har vi all den erfarenhet och kunskap som behövs. Tack vare alla som ger och är med och kämpar för barns rättigheter kan vi fortsätta arbetet för att skapa en bättre värld för alla barn.
Igår anordnade UNICEF Sverige ett seminarium i Almedalen där vi diskuterade luckor i svensk lagstiftning kring våld mot barn och vilka konsekvenser det får, utifrån ett barnrättsperspektiv. Skyddet för barn som utsätts för våld måste stärkas.
Sverige var det första landet i världen som 1979 införde förbud mot barnaga. Intentionen med förbudet var att förändra attityder men det var inte straffrubricerande. Och snart fyrtio år senare finns det fortfarande ingen särskild bestämmelse i brottsbalken, utan misshandel mot barn faller under samma brottsrubricering som våld mellan vuxna.
UNICEF Sverige ser framför allt två problem med detta och vi vill därför:
Att det införs en särskild bestämmelse i brottsbalken om misshandel mot barn som stämmer bättre överens med barnkonventionen.
Att barn som bevittnar våld i hemmet inräknas i definitionen av våld mot barn och erkänns som brottsoffer.
Till vårt seminarium var barnminister Åsa Regnér inbjuden tillsammans med Tomas Tobé, rättspolitisk talesperson (M) och Sven-Erik Alhem, ordförande Brottsofferjouren Sverige.
Både regeringen och moderaterna ansåg att det rättsliga skyddet för barn som utsätts för våld är otillräckligt och svagt och därför måste prioriteras.
Barnminister Åsa Regnér och moderator Niklas Svensson.
Åsa Regnér lyfte bland annat några av de förslag som regeringen presenterat för att stärka socialtjänsten, så som ökad bemanning. Men framförallt lyfte Regnér regeringens beslut som antas idag, om att göra barnkonventionen till svensk lag år 2020, som ett sätt att stärka barns rättigheter.
Dock var Regnér tydlig med att frågan om att införa misshandel mot barn som en egen straffbestämmelse inte är aktuellt i dagsläget. Den frågan ska ses över ytterligare.
Tomas Tobé var inte lika övertygad om att barnkonventionen som lag nödvändigtvis är lösningen, för att stärka barns rättigheter. Dock vill han invänta propositionen innan moderaterna ger sitt formella besked. Däremot var Tobé positiv till att se över möjligheten att införa en särskild straffbestämmelse om misshandel mot barn.
Sven-Erik Alhem påtalade tydligt att barn som bevittnar våld måste synliggöras mer och erkännas som brottsoffer. Brottsofferjouren vill att synsättet förändras så att rättsväsendet utgår ifrån att alla barn som bevittnat våld farit illa. Som lagstiftningen ser ut idag måste barnet själv bevisa att hen farit illa för att få stöd och skydd och brottsskadeersättning.
UNICEF Sverige ser mycket positivt på regeringens beslut att göra barnkonventionen till svensk lag och kommer arbeta intensivt för att beslutet ska gå igenom i riksdagen. Vad gäller de nuvarande luckorna i lagen kring våld mot barn, anser UNICEF Sverige att de måste täppas till – för att kunna leva upp till barnkonventionens bestämmelse om heltäckande skydd för barn mot alla former av våld. Och för att ge en tydlig markering att det aldrig är tillåtet att slå ett barn.
Igår hade UNICEF Sverige, Ecpat och Bris ett gemensamt seminarium i Almedalen på temat att stoppa sexuella övergrepp på nätet. Panelen diskuterade bland annat en studie från Filippinerna där tiotusentals barn är utsatta för så kallad ”webcam sex tourism”.
Medverkande i seminariet var Lotta Sylwander, chef för UNICEF Filippinerna, Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris och Anders Pettersson, generalsekreterare Ecpat. Moderator var Caroline Engvall, journalist, författare och föreläsare.
Med nätet och sociala mediers intåg i vår vardag har en ny typ av övergrepp mot barn vuxit fram. Inför studien Perils and Possibilities: Growing up online (2016) tillfrågade UNICEF 10 000 18-åringar i 25 länder om riskerna de upplever med nätet. Åtta av tio svarade att de ansåg sig vara i fara för sexuella övergrepp eller utnyttjande online.
UNICEF Filippinerna genomför nu en stor studie om sexuella övergrepp mot barn på nätet i landet. Landet har blivit en global knutpunkt och tiotusentals utsatta är barn. En vanlig företeelse här är en typ av ”show” som streamas live, där en vuxen får barn att utföra sexlekar med varandra eller med vuxna framför en webkamera. Barnen är oftast runt 8-10 år, men de kan vara så unga som två år. För detta får de runt 150 pesos (25 kronor) i ersättning.
Personer utomlands kopplar upp sig och ser showen mot betalning. Det har kommit att kallas ”webcam sex tourism”. Hög fattigdom driver den här lukrativa verksamheten. I många fall är föräldrarna medvetna om vad som sker, eller möjliggör till och med själva att deras barn deltar.
På gårdagens seminarium i Almedalen berättade Lotta Sylwander, chef för UNICEF i Filippinerna, om hur de arbetar för att stoppa övergreppen:
– Vi driver påverkansarbete för att stärka lagstiftningen. Dels måste lagarna anpassas till den nya tekniken. Och dels måste åldern för samtycke till sex höjas. Idag är den åldern i landet endast tolv år.
Andra viktiga aktörer för att stoppa övergreppen är både internetoperatör och de företag som sköter betalningarna för bilderna och filmerna på nätet. De har en viktig roll i att identifiera förövare och för att förhindra att materialet köps och sprids vidare.
– Det är redan två stora internetoperatörer i Filippinerna som har stoppat tillgången till de pornografiska sidor som ligger på det öppna internet. Flera av betalningarna på nätet har också stoppats. De här företagen har nu ett bättre samarbete med polisen så att förövarna kan spåras och lagföras. Vi har också gett stöd till polisen att köpa in program för så kallat photo dna för att kunna identifiera och hitta de utsatta barnen, sade Lotta Sylwander.
Ett problem är att mycket av övergreppsmaterialet som involverar barn endast finns på det så kallade ”dark web” – en dold del av internet för kriminell verksamhet och som kräver kryptering. Där är materialet och användarna svårare att stoppa.
En annan sak som UNICEF i Filippinerna gör är att driva en kampanj för att öka människors kunskap om dessa frågor:
– De här övergreppen kan fortgå endast om alla personer runt det utsatta barnet är tysta. Nu finns det en attityd hos många att barnen själva ville och ställde upp på övergreppen. Vi har alla ett ansvar att prata om detta, inte minst med våra barn, sade Lotta Sylwander.
Växande städer och ett ökat socialt utanförskap som innebär kostnader, risker och utmaningar. Hur kan ett ett barnperspektiv öka förutsättningarna att åtgärda de ökande klyftorna? Det var en av frågorna i det seminarium som igår hölls av UNICEF Sverige och NCC i Almedalen.
En panel bestående av UNICEF Sveriges programchef Christina Heilborn, NCC:s hållbarhetschef Christina Lindbäck och Lisa Klingwall, från Stockholms stads stadsbyggnadskontor, deltog vid seminariet. Panelen lyfte fram vikten av att ansvariga parter i stadsplanering anlägger ett barnperspektiv och väljer att ta med barns och ungdomars åsikter i byggprocessen.
– Barn och kvinnor är de som mest av alla uppehåller sig i den egna närmiljön och deras kunskap och åsikter är värdefulla om man vill åstadkomma ett bra resultat när boendemiljöer planeras, konstaterade Christina Lindbäck, NCC.
Det vanligast förekommande sättet att inhämta åsikter är via det som kallas samråd, något som ofta innebär en ensidig kommunikation. Det leder många gånger till konfrontationer.
– För att man ska komma vidare krävs i stället en dialog. Det stärker dessutom demokratin, sade Christina Lindbäck.
Christina Heilborn menade att en dialog med barn och ungdomar kan vara ett bra sätt att bryta socialt utanförskap:
– Våra studier visar att barnen och ungdomarna blir stolta och får en bättre självkänsla när de får vara delaktiga, samtidigt som det tidigt ger dem en inblick i den demokratiska processen.
Lisa Klingwall betonade vikten av en ärlig dialog och en tydlig återkoppling till barnen. Det måste vara på riktigt:
– Vi kan inte gå ut och lova det vi inte kan hålla, men samtidigt förstår barn att de inte alltid kan få igenom precis allt de vill, menade hon.
Samverkan mellan UNICEF, kommuner och byggföretag som NCC är nyckeln till framgång i arbetet med att sätta barnen i fokus och skapa förutsättningar för ett inkluderande samhälle.
Med det nya projektet ”Barnrättskommun” vill UNICEF Sverige driva på utvecklingen till ett samhälle med ett barnrättsperspektiv, där barns och ungdomars egna åsikter tas till vara. Fem kommuner blir nu piloter i projektet, men målet är att alla kommuner ska ansluta sig till modellen. NCC sitter med i en referensgrupp och bidrar med sina erfarenheter och sin kompetens.
Partnerskapet mellan UNICEF och NCC är ett exempel på ett nytt sätt för företag och organisationer att samarbeta för att främja barns rättigheter.
Nu efter den 30 juni har flera mynt och sedlar blivit ogiltiga att handla med. Men det betyder inte att de blivit värdelösa – tvärtom. Dina äldre mynt och sedlar kan fortfarande rädda barns liv, hos UNICEF.
Bild från riksbanken.se
De äldre 100- och 500-kronorssedlarna och de äldre 1-, 2- och 5-kronorsmynten blev ogiltiga att betala med i handeln efter den 30 juni 2017. Men du kan fortfarande sätta in dem kostnadsfritt till förmån för UNICEF på Forex Bankbutiker till och med den 31 augusti 2017.
Alla pengar som sätts in på UNICEFs plusgiro, 90 20 01-7, går direkt till UNICEFs arbete för barn världen över. Dina gamla pengar kan rädda barns liv.
På söndag startar årets Almedalsvecka och UNICEF Sverige finns på plats. Vi kommer bland annat tala om vårt arbete med barnrättskommun. Likaså lyfter vi frågan om våld mot barn och de luckor som finns i lagstiftningen samt hur vi kan stoppa sexuella övergrepp mot barn. Varmt välkomna att delta på våra seminarier!
Var finns barnen i våra framtida städer? 13:00 – 13:40, Strandvägen, H511 (Dome of Vision). Arrangörer: UNICEF Sverige och NCC.
Barn i krig – har vi råd med en förlorad generation? 17:20 – 18:00 Barnrättstorget, S:t Hansgatan 21. Arrangörer: UNICEF Sverige och Sida. Seminariet på Facebook.
Tisdag 4 juli
Rätten till sin familj gäller den alla? 12:15 – 12:35, Barnrättstorget, tältet, S:t Hansgatan 21. Arrangör: Barnombudsmannen.
Sexuella övergrepp mot barn – en global utmaning. 16:15 – 17:00 Skandias trädgård, Tage Cervins gata 3. Arrangörer: UNICEF Sverige, Bris och Ecpat.
Onsdag 5 juli
Luckor i lagen för våldsutsatta barn – varför tar vi inte våld mot barn på större allvar? 12:30 – 13:15 Skandias trädgård, Tage Cervins gata 3. Arrangör: UNICEF Sverige. Seminariet på Facebook.
Ett hotat FN? – Politiska trender, globala värden och behovet av starkt ledarskap. 13.00 – 13.45, Sverige i världen torget, Donnersgatan 6. Arrangörer: UNICEF Sverige, Dag Hammarskjöld Foundation, FN-förbundet, UNDP och UN Women nationell kommitté Sverige. Seminariet på Facebook.
Hur ställer vi om till en värld med större migrationsrörelser? 16:00 – 16:50 Syregården, Södra Kyrkogatan 6. Arrangör: Tidningen Syre
Torsdag 6 juli
Sverige och FN:s fredsbyggande arbete. 08:00 – 08:45, Sverige i världen torget, Donnersgatan 6. Arrangörer: UNICEF Sverige, Dag Hammarskjöld Foundation, FN-förbundet, UNDP och UN Women nationell
kommitté Sverige. Seminariet på Facebook.
Nyligen släppte UNICEF rapporten "Narrowing the Gaps: The power of investing in the poorest children" som tar upp vikten av att fokusera på de mest utsatta barnen. Tidigare i vår reste UNICEF Sveriges Eva Dalekant till Madagaskar och fick se vilka positiva effekter investeringar i utsatta områden kan leda till.
Längs en grusväg på landsbygden i Madagaskar bor några av alla de cirka 850 miljoner människor som lever enligt definitionen ”extrem fattigdom”. De flesta har ett enkelt hus och en jordplätt där de kan odla tillräckligt med mat för familjens behov. Maten är dock enformig och saknar många näringsämnen. I bästa fall har familjen några getter eller får. Om skörden slår fel har de inga reserver att ta av. Vatten till hushållet hämtar de i enkel brunn i byn. Vattnet är ofta inte rent och de flesta har kroniska magproblem. Det är bara om någon i familjen blir riktigt sjuk de tar sig till vårdcentralen som ligger fyra mil bort.
I en liknande by bor 12-åriga Elisabeth och 13-åriga Fleurisse som ofta drabbats av bland annat diarré. Senaste gången blev Elisabeth så dålig att hon svimmade. Nu har deras skola fått en ny skolbyggnad med toaletter, handtvättställ och vattenfilter och hela byn har också blivit ansluten till ett nytt vattensystem. Det har har lett till att de numera nästan inte har några magproblem längre.
Vi vet vilka insatser som är effektiva
Det är flickor och pojkar som Elisabeth och Fleurisse vi måste satsa ännu mer på att nå. Dels för deras rätt till exempelvis hälsovård, utbildning och grundläggande socialt skydd. Men också för att det är kostnadseffektivt. För varje dollar som investeras i sociala tjänster för de här utsatta barnen räddas dubbelt så många barn under fem år från att dö jämfört med om insatserna fokuserar på andra grupper i samhället.
Vi vet vilka insatser som är effektiva för att minska barnadödligheten; grundläggande sjukvård för kvinnor och barn, användandet av myggnät, amning under barnets första sex månader, tillgänglig mödra- och barnhälsovård, grundvaccinationer och ökad kunskap hos föräldrar om barnsjukdomar så att de söker vård i tid.
Många låginkomstländer har gjort stora framsteg i att minska antalet små barn som dör genom att bygga ut de här tjänsterna för de allra fattigaste. Ibland annat Malawi och Bangladesh har barnadödligheten minskat med 74 procent sedan 1990. Det här går att läsa mer om i UNICEFs nya rapport Narrowing the Gaps: The power of investing in the poorest children. För att kunna investera krävs dock stora resurser. Och det är vanliga människor som du och jag som kan bidra till att det här blir verklighet.
Var med oss i kampen för barn som Elisabeth och Fleurisse. Som Världsförälder ger du pengar varje månad och kämpar för utsatta barn varje dag, året runt. Läs mer här.
”All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen” (prop 2009/10:232) är ord som borde bli vägledande vid översynen av socialtjänstlagen. UNICEF Sverige välkomnar översynen, men vill i ett brev till utredaren lyfta ett antal punkter som är centrala för det kommande arbetet och det nya lagförslaget.
Sedan socialtjänstlagen trädde i kraft för 35 år sedan har både samhället och socialtjänstens uppdrag förändrats. Det har länge pratats om den välbehövliga översynen, men inget har hänt. Att beskedet nu kommit är glädjande och det finns många positiva ansatser i det kommittédirektiv som ligger till grund för uppdraget.
Bland annat är syftet med översynen att göra lagen mer förståelig och tillämpbar, samtidigt som möjligheterna för samverkan mellan olika samhällsaktörer ska ses över. Ambitionen är också att resultaten av utredningen ska leda till en mer jämlik lagstiftning som har individen i fokus och som lägger större vikt vid förebyggande och trygghetsskapande insatser. UNICEF Sverige är positiv till utredningen och dess intentioner, men anser att det finns ett antal centrala områden som ytterligare behöver belysas och adresseras i utredningen.
UNICEF Sverige vill bland annat se:
Ett tydligare barnrättsperspektiv med tydlig förankring i barnkonventionen och dess grundläggande principer om barnets bästa, icke-diskriminering, rätten till delaktighet och inflytande, samt varje barns rätt till liv och utveckling till dess fulla potential.
Att utredningen på ett tydligt sätt beaktar Sveriges internationella åtaganden, nationella handlingsplaner samt tidigare utredningar inom socialtjänstens område och dess rekommendationer, t ex LVU-utredningen och barnskyddsutredningen. Den nationella samordnaren för den sociala barn- och ungdomsvårdens resultat är också centrala för översynen.
Att barns ställning som aktörer, snarare än objekt tydliggörs och att barn görs delaktiga i översynsprocessen för att ge sina perspektiv. Därmed ges förutsättningar för en inkluderande och hållbar lagstiftning.
Att frågan gällande klagoinstanser och tillsynsansvar på individnivå ingår i översynen. När barn är utlämnade till samhällets allra yttersta skyddsinstans måste det finnas bättre och tydligare vägar att gå när barns rättigheter kränks. Det måste finnas möjlighet att få sitt ärende prövat och det måste finnas en väg till upprättelse. Som även är anpassad för barn.
Att kostnadsfrågan inte blir avgörande för det nya lagförslaget. För att resultera i förslag som verkligen genomsyras av ett rättighetsperspektiv, bör utredningen snarare koncentrera sig på hur lagen kan stärkas och förbättras med individen i centrum. Kostnader och effektivt användande av resurser får sedan analyseras i ett nästkommande led.
Tidigare i år deklarerade FN svält i delar av Sydsudan. Tack vare enorma insatser från organisationer som UNICEF och WFP har nivån i Sydsudan nu sänkts. Men läget är fortfarande mycket allvarligt. Även Somalia, Nigeria och Jemen lider av en allvarlig hungerkris. Men vad betyder svält egentligen? Och hur kan det fortfarande hända år 2017? Vi reder ut begreppen.
Svält är inte ett ord som ska användas slarvigt. Det används bara för att beskriva den värsta tänkbara hungerkatastrof. Det finns en vetenskaplig definition som organisationer världen över enats om just för att säkerställa att termen inte används i onödan.
När svält deklareras i ett samhälle innebär det tre saker:
Minst vart femte hushåll lider en extrem brist på mat. De har bara tillgång till en eller två (av tolv) livsmedelsgrupper, vilket innebär att de kanske bara äter en väldigt liten mängd av olika sädesslag, men inga grönsaker eller baljväxter och inget kött. De saknar också tillgång till fyra liter rent vatten per dag och person. De har nästan omöjligt att försörja sig och har helt enkelt inget sätt att hantera situationen.
Mer än 30 procent av barnen under fem år är akut undernärda.
Barn dör redan. Av 10 000 barn dör fler än fyra varje dag.
Framför allt innebär ordet svält en tydlig signal till omvärlden – det är mycket bråttom om vi ska hinna undvika att en enorm mängd människor dör.
Men hur kan det här fortfarande hända, år 2017?
Svälten i Sydsudan var den första i världen sedan 2011. Och eftersom samma katastrof nu riskerar att drabba Nigeria, Somalia och Jemen är det här första gången i historien som barn hotats av fyra svältkatastrofer samtidigt.
Fattigdom är inte den enda orsaken till hungerkatastrofen. Det är sant att människorna i de här länderna länge har kämpat under mycket fattiga förhållanden, men de har också arbetat hårt för att odla sin egen mat, föda upp boskap och handla med andra länder för att importera maten de behöver för att överleva. Familjerna hotas nu av svält eftersom flera år av krig och torka har förstört deras möjligheter att försörja sig.
I Sydsudan har år av konflikt och brist på regn förstört jordbruket och tvingat familjer att fly från sina hem, tillgångar och arbeten:
Mer än en miljon barn har flytt till andra länder och en miljon till är på flykt inom landet.
Landets ekonomi kollapsar och priset på mat är nu tio gånger högre än normalt.
Föräldrar har hamnat i en omöjlig situation. De kan nu varken odla sin egen mat eller köpa den. De har inget sätt att ge sina barn mat.
I Nigeria är situationen ungefär densamma. Här har Boko Harams våldsamma härjningar tvingat lantbrukare att lämna sin mark, och förstört deras matlager.
Den allvarliga torkan i Somalia har lett till att jordbruket förstörts och att boskapen dör.
I Jemen attackeras hamnar på ett hänsynslöst sätt, vilket har gjort det omöjligt för samhällen att importera mat. Två år av krig har fått landets vårdsystem att kollapsa nästan helt och hållet.
Sammanlagt innebär det här att världen står inför den värsta humanitära krisen sedan FN bildades 1945.
22 miljoner barn i fyra länder är hungriga, sjuka, på flykt och står utanför skolan. 1,4 miljoner barn är svårt undernärda och riskerar att dö om inget förändras. UNICEF och andra organisationer vet att det går att förändra situationen och rädda barns liv, och vi vet hur man gör. Men vi behöver din hjälp:
Vad gör UNICEF?
Tack vare enorma insatser från organisationer som UNICEF, WFP (FN:s livsmedelsprogram) och andra partners, har nivån i Sydsudan nu sänkts från svält, men läget är fortfarande mycket allvarligt i landet. Sex miljoner människor kämpar för att få mat varje dag. Våra team gör allt de kan för att förhindra svält. Det som behövs är tillräckligt med resurser och att vi tillåts komma fram till barnen.
UNICEF arbetar dygnet runt för att rädda liv, så snabbt vi bara kan:
Vi behandlar svårt undernärda barn med exempelvis näringsrik nötkräm, som snabbt hjälper undernärda barn att bli friska igen.
Vi stöttar mobila vårdcentraler som åker ut till barn i avlägsna områden och ser till att de får livräddande vård och vaccin mot farliga sjukdomar.
Vi ser till att barn och familjer får rent vatten, god sanitet och kunskap om hygien för att minska spridningen av sjukdomar.
Men krisens omfattning har gjort att pengarna håller på att ta slut. UNICEF har mindre än hälften av den finansiering vi behöver för att kunna göra allt som behövs för att rädda liv.
Tiden håller på att rinna ut för barnen i Sydsudan, Nigeria, Somalia och Jemen. Hjälp oss att vända på situationen och rädda barns liv. Ge en katastrofgåva nu. Inget barn ska behöva dö av svält.
Över 200 000 människor i Jemen har blivit drabbade av kolera. På bara två månader har sjukdomen spridit sig i stora delar av landet. Mer än 1 300 människor har dött, varav en fjärdedel av dem var barn. I helgen gick UNICEFs högsta chef Anthony Lake ut och varnade för det värsta kolerautbrottet i världen.
”UNICEF och WHO, tillsammans med partners, kämpar hårt för att stoppa den fortsatta ökningen av den dödliga sjukdomen. Vi arbetar dygnet runt för att upptäcka och spåra utbrotten, nå ut med rent vatten och sjukvård. Mobila team går från hus till hus för att nå familjer med information om hur man skyddar sig genom att städa och lagra rent dricksvatten.
Kolerautbrottet är den direkta följden av två års konflikt. Kollapsade hälso- och vattensystem har gjort att 14,5 miljoner människor saknat tillgång till rent vatten och sanitet, vilket ökar risken för sjukdomen att sprida sig.
UNICEF och WHO vidtar stora åtgärder för att skala upp insatserna i landet. Vi uppmanar myndigheterna i Jemen att stärka sina interna insatser för att stoppa utbrottet från att sprida sig ytterligare. Framför allt uppmanar vi alla parter att avsluta denna förödande konflikt.”
Läget är akut i Jemen. Vi behöver din hjälp. Ge en gåva idag och var med oss och kämpa för barnen.
