Över 12 000 tog det viktiga beslutet att anmäla sig som Världsföräldrar i samband med vår direktsända tv-gala den 3:e maj. Helt fantastiskt, och om du är en av dem kommer du på riktigt att vara med och förändra barns liv. Det har aldrig varit viktigare än nu.

Det blå kuvertet som Eva pratar om kommer nu att skickas hem till dig. Fyll i den medföljande talongen och skicka in den till UNICEF så snart du kan. Då blir du Världsförälder på riktigt och är med varje dag och räddar barns liv.

P.S. Du kan slutföra din anmälan nu direkt, med bank-id:

Bli Världsförälder nu

Igen, stort tack till alla er gamla och nya Världsföräldrar som är med och kämpar för barnen! Tillsammans ger vi barn den barndom och framtid de har rätt till.

Vill du också bli Världsförälder och kämpa för barnen, varje dag, året om?

Ja, jag vill bli Världsförälder

Jenny Strömstedt och Daniel Norberg guidade oss genom kvällen med bravur, och blandade gripande berättelser om barns verklighet med spännande gäster, humor och fin livemusik från Miriam Bryant, Loreen, Victor Leksell, Tusse Chiza, The Mamas, Eric Gadd och Titiyo.

Vi fick bland annat följa Tareq Taylor på en digital resa till Palestina, där han mötte Doa, tio år, och fick ta del av hennes vardag bakom murar på Västbanken. Och tidigare resenärerna Janne Andersson, Loreen och Pär Lernström reste tillbaka digitalt till Botswana, Sierra Leone och Bangladesh för att se hur situationen för barnen förändrats sedan de var där.

Kodjo Akolor tog med oss på vaccinets resa, och det bjöds på glada skratt med humorinslag från Anders Jansson, Petra Mede, Eva Röse, Suzanne Axell, Gustaf Hammarsten, Anders ”Ankan” Johansson och Rachel Mohlin med flera.

På grund av coronapandemin dör just nu många barn av undernäring och enkla sjukdomar, bland annat på grund av nedstängningar som gör att barnen inte får livräddande vaccin eller behandling mot undernäring. Allt stöd från nya och gamla Världsföräldrar behövs nu mer än någonsin tidigare.

Tillsammans räddar vi barns liv och ger dem den barndom och framtid de har rätt till. Stort tack till alla nya och gamla Världsföräldrar!

Missade du att anmäla dig ikväll? Ingen fara, det är aldrig försent att bli Världsförälder:

Jag vill bli månadsgivare

UNICEF arbetar varje dag, året om, för att alla barn i hela världen ska få allt som de har rätt till. Och det har aldrig varit viktigare än nu. Vi behöver göra allt vi kan för att corona­pandemin inte ska bli en bestående barn­rätts­kris, och därför måste vi bli fler som kämpar för barnen.

Därför sänder vi ”Världens viktigaste kväll – och roligaste”, ikväll klockan 20.00 i TV4. Jenny Strömstedt och Daniel Norberg leder oss genom en kväll av starka berättelser från barns verklighet, med spännande gäster, humor och livemusik från några av Sveriges främsta artister.

Bland annat får du möta årets vinnare av Melodi­festivalen, Tusse Chiza, och höra hans berättelse om att som barn tvingas på flykt, livet i ett flykting­läger, och hur det var att komma till Sverige. Se hela reportaget med Tusse ikväll, 20.00, i TV4.

Bli Världsförälder redan nu. Då ger du pengar varje månad och är med och kämpar för alla barn – varje dag, året om:

Jag vill bli månadsgivare

– Palestina representerar en plats där man är lite lämnad till sitt eget öde. Man har bott bakom murar så länge att det har blivit normalt. Ingen ska behöva leva under de här omständigheterna och därför måste vi engagera oss så mycket vi bara kan för att belysa det här, säger Tareq Taylor, som själv har rötter i Palestina.

På måndag, 20.00 i TV4, kan du se när Tareq möter Doa, tio år, som bor på Västbanken. Doa berättar om kampen för att få rent vatten till sitt hem, och om sina drömmar om en framtid bortom murarna.

För att hjälpa fler barn som Doa behövs mer resurser. Du kan hjälpa till:

Bli Världsförälder idag

Under många decennier har vi på UNICEF arbetat fram metoder för att kunna vaccinera barn på till synes oåtkomliga platser. Vi vet att vi måste nå alla, oavsett var i världen de befinner sig, för att lyckas utrota sjukdomar som hotar barns liv och utveckling.

Att vaccinet transporteras på ett tryggt sätt, hela vägen från producenten till patienten är avgörande för att doserna ska fungera och ge ett verkligt skydd. Vi kallar vaccinets väg för the cold chain, eller kylkedjan.

Tack vare vår långa erfarenhet när det gäller att köpa in och leverera vaccin har UNICEF fått i uppdrag att förse låg- och medelinkomstländer med vaccin mot covid-19, genom det globala vaccinsamarbetet Covax.

­­Alla måste få tillgång till vaccin

Att hela världens befolkning får tillgång till vaccin mot covid-19 är kritiskt viktigt för att stoppa pandemin. Även om barn inte är de som blir mest sjuka av viruset, drabbas de hårdast av pandemins konse­kvenser. Många står nu utan tillgång till livsviktig sjukvård och skolgång, och vi är skyldiga att göra allt vi kan för att stoppa pandemin och häva de allvarliga effekterna för barnen.

Ett första steg är att skydda hälsoarbetare världen över, så att de på ett tryggt sätt ska kunna fortsätta sitt livsviktiga arbete för att till exempel behandla barn mot undernäring och ge vaccin mot andra sjukdomar. Bland annat på platser som Jumlaregionen i Nepal.

De doser som nu har nått fram till de avlägsna bergstrakterna har transporterats med både flyg, bil och till fots över bergen.

Tillsammans med landets regering och andra partners har UNICEF under lång tid arbetat för att stärka kylkedjan i Nepal, något som är av största vikt för regioner som Jumla. För att trygga transporterna av de livsviktiga doserna har frysar, kylboxar, ryggsäckar och annan utrustning levererats till landet.

Att det finns på plats har möjliggjort att vi kunnat vaccinera barn mot sjukdomar som hotar deras hälsa, exempelvis polio och mässling. Och nu har det även gjort att utsatta grupper som hälsoarbetare får skydd mot covid-19.

Genom att se till att hela världen får vaccin, kan vi ge alla barn som drabbats en bättre framtid.

Läs mer om vårt arbete och hur du kan hjälpa till:

Covidvaccin till världen

Operation Dagsverke är ett sätt för elever, lärare och skolor att göra verklig skillnad för barn i andra delar av världen, samtidigt som de får lära sig om barns rättigheter. Den årliga konferensen är en slags kick off inför elevernas dagsverken och syftar till att ge energi, idéer och inspiration. Vanligtvis anordnas en fysisk konferens, men i år kunde vi erbjuda en digital konferens, vilket öppnade upp för fler elever och lärare att delta.

På plats i studion var bland annat UNICEF Sveriges generalsekreterare Pernilla Baralt, som inledningstalade om vikten av att barns rättigheter tillgodoses överallt i världen. Inte minst rätten till utbildning.

– Jag är så glad för alla elever och lärare som tagit möjligheten att vara med. Ert engagemang gynnar inte enbart utsatta barn i andra delar av världen, det väcker också elevernas nyfikenhet och ökar kunskapen om barns rättigheter i Sverige. Det gör barnen delaktiga, och får både vuxna och barn att se värdet av att arbeta tillsammans med barn i frågor som rör dem, sa Pernilla.

På direktlänk från Senegal hade vi med oss Matthias Lansard, utbildningschef på UNICEF i Senegal. Han berättade om hur skolsituationen ser ut i landet och hur viktigt arbetet med “komma-ikapp-klasser” är, inte minst i följderna av pandemin. Vi fick också virtuellt besök av elever från Nilaskolan i Malå, som engagerar sig i Operation Dagsverke för tredje gången. Och så kikade våra UNICEF-ambassadörer Morgan Alling och Victor Nilsson Lindelöf in, för att önska alla elever lycka till med sina projekt.

Årets tema – utbildning för alla barn

I år går insamlade pengar till UNICEFs utbildnings­program i Senegal. Redan innan pandemin slog till stod 1,5 miljoner av Senegals barn utanför skolsystemet och nu är situationen ännu tuffare. På grund av bland annat fattigdom och långa avstånd, lämnar många barn skolan efter bara några år och riskerar därför att hamna i exempelvis barnarbete eller barnäktenskap.

Coronapandemin inget hinder

Det faktum att vi är mitt uppe i en pandemi verkar inte stoppa eleverna, utan det gäller bara att vara lite extra kreativ. Under konferensen berättade till exempel en skola att de planerar att anordna en digital utställning om barnkonventionen och Senegal, där besökarna får köpa fiktiva inträdesbiljetter med Swish. Eleverna har också skrivit en egen låt som de kommer att framträda med.

Nu önskar vi alla fantastiska elever stort lycka till med sina dagsverken! Tillsammans gör ni verklig skillnad för barnen i Senegal.

Vill din skola också vara med och hjälpa barnen i Senegal att få en bättre framtid? Anmäl er här (sista dag för anmälan är den 12 maj):

ANMÄL DIN SKOLA

I många länder världen över har skolor varit stängda, helt eller delvis, sedan pandemins början. Även om besluten att stänga skolor har baserats på en svår­hanterad hälso­situation, är riskerna för barnen stora och konsekvenserna svåra.

I mars 2020 hade skol­stäng­ningar resulterat i att hela 89 procent av världens elever – 1,5 miljarder barn – stod utan den skol­gång de har rätt till. En siffra som sedan ökade till 1,6 miljarder barn när det var som värst. Samtidigt har två tredje­delar av alla skol­barn inte till­gång till internet­uppkoppling. Pandemin har orsakat en global utbildningskris.

Som vanligt har de redan mest utsatta barnen drabbats hårdast, de som ofta för­litar sig på skolan för att få mat och rent vatten. Här finns en tydlig risk att effek­terna av skol­stäng­ningarna kommer att påverka genera­tioner framåt.

I till exempel Syrien stängde regeringen alla skolor under nästan sju månader för att före­bygga smitt­sprid­ning. Enligt en under­sökning ledde dessa avbrott och indirekta effekter av pandemin, till att barn­arbete ökade med sju procent.

Många och allvarliga konsekvenser

Det är väldoku­men­terat att långa skol­­stäng­­ningar påverkar barn på ett negativt sätt. För de flesta skol­barn världen över är skolan en plats för att träffa vänner, lära sig, få stöd och till­gång till exempel­vis vaccin och närings­rik mat. Ju längre skolor hålls stängda, desto värre blir konse­kven­serna för barnen.

• I januari i år rappor­terade UNICEF att mer än 39 miljarder skol­luncher gått om intet på grund av skol­stäng­ningar sedan pandemins början. Något som i förläng­ningen inne­burit att miljon­tals barn förlorat sitt enda närings­rika mål mat om dagen. 

• Ju längre barn är borta från skolan, desto större är risken att de aldrig åter­vänder. Allra störst är risken för flickorna. En rapport från mars i år visar att tio miljoner fler flickor riskerar att giftas bort i pandemins spår. När familjer förlorar sina jobb och fattig­domen ökar är också risken större att döttrar gifts bort för att lätta på familjens ekonomiska stress.

• Många barn och unga mår också psykiskt dåligt när de tvingas hålla sig hemma och går miste om att få leka och umgås med vänner. Minst vart sjunde barn har under pandemin upp­manats eller tvingats stanna hemma, under minst nio månader, något som lett till ökad oro, ångest och depres­sioner.

Vad gör UNICEF?

Under hela pandemin har UNICEF arbetat hårt för att säker­ställa barns rätt till utbildning.

• Sedan pandemins början har vi trappat upp stödet till länder för att ställa om och skapa mer innovativa lösningar för utbildning. Bland annat genom undervisning på distans via internet, tv, radio och hembesök av lärare med mera.

• Vi ser till att skolor har till­gång till rent vatten och hygien­produkter för att minska smitt­spridning och sprider information om hur man kan före­bygga att bli sjuk.

• Vi jobbar för att se till att barn kan fort­sätta lära sig på andra sätt när skolor är stängda. Till exempel driver vi till­sammans med partners ett globalt projekt för att kart­lägga skolors till­gång till internet, och lång­siktigt säker­ställa att alla barn och unga får till­gång till kunskap, infor­mation och möjlig­heter att påverka sin egen utveck­ling och framtid.

Och inte minst gör vi allt vi kan för att få stopp på pandemin så snart som möjligt, så att de all­varliga konse­kven­serna för barnen också kan få ett slut. En viktig del av det arbetet är att se till att hela världen får vaccin mot covid-19.

Genom att se till att världen får vaccin kan vi ge barn en plats i en skolbänk igen, och ge alla barn som drabbats en bättre framtid.

Läs mer om vårt arbete och hur du kan hjälpa till:

Covidvaccin till världen

En undersökning från Världshälsoorganisationen WHO visar att trots vissa framsteg jämfört med situationen under 2020, har fortfarande en tredjedel av länderna avbrott i sina vaccinationsprogram och miljontals barn riskerar att drabbas av dödliga sjukdomar.

Nya siffror visar att 228 miljoner människor, varav de flesta är barn, nu går miste om vaccin mot mässling, gula febern och polio på grund av inställda vaccinationskampanjer i 50 länder. De flesta av dessa ligger i Afrika, något som synliggör den globala ojämlikheten när det gäller tillgång till livsviktiga vaccinationer.

Som ett resultat av bristande vaccintäckning har allvarliga utbrott av mässling nyligen rapporterats i länder som Kongo-Kinshasa, Pakistan och Jemen – länder som redan kämpar med konflikter och svåra avbrott i vården på grund av covid-19.

För att hantera dessa utmaningar och stötta den globala återhämtningen från pandemin, lanserar UNICEF, WHO och vaccinalliansen Gavi idag Immunization Agenda 2030 – en global strategi för att rädda över 50 miljoner liv fram till 2030. 

UNICEF och våra samarbetspartners uppmanar nu alla länder och regeringar att investera i starkare vaccinsystem. Vaccinationer är avgörande för effektiva vårdsystem, kritiskt viktiga för att stå förberedda för framtida pandemier, och en nyckel i att förebygga att världen drabbas av mångfaldiga epidemier när samhällen öppnar upp igen.

De enorma avbrotten inom vård- och hälsoinsatser, samt kraftigt ökande fattigdom, är de största hoten mot barnen i pandemins spår. För att stoppa pandemin, och dess allvarliga konsekvenser för barnen, måste vi se till att fördelningen av vaccin mot covid-19 blir så rättvis och effektiv som möjligt, och att inga länder hamnar utanför.

Som världens största upphandlare och leverantör av vaccin når vi årligen runt hälften av världens barn med vaccin, och har unik erfarenhet av att vaccinera i stor skala. Därför har UNICEF fått det historiska uppdraget att förse världen med vaccin mot covid-19.

Genom att leverera vaccin mot covid-19 världen över kan vi se till att livsviktig vård och rutinvaccinationsprogram kommer igång igen, så att fler barns liv kan räddas.

Läs mer om vårt arbete och hur du kan hjälpa till:

Covidvaccin till världen

Bli Världsförälder nu

– Gör er redo för en kväll med både skratt och tårar där varje bidrag betyder så mycket. Galan är extra viktig i år eftersom barnen i utsatta områden drabbats väldigt hårt av pandemin. Nu hoppas jag att vi kan samla in mycket pengar till barn över hela världen som behöver vår hjälp, säger Jenny Strömstedt.

Fler dör nu av undernäring och enkla sjukdomar än tidigare, bland annat på grund av nedstängningar som gör att barn inte får livräddande vaccin eller behandling mot undernäring. Nu görs stora ansträngningar för att få igång dessa livsviktiga verksamheter igen, och varje bidrag räddar liv.

Digitala resor och vaccinets väg

Tv-kocken Tareq Taylor, som själv har rötter i Palestina, får möta en flicka i en liten by inte långt ifrån hans pappas hem i Jerusalem. På grund av pandemin fick mötet bli digitalt denna gång. Programledaren och komikern Kodjo Akolor kommer tillsammans med tittarna följa vaccinets snåriga väg från fabrik till mottagare.

Dessutom kommer de tidigare resenärerna Janne Andersson (Botswana), Loreen (Sierra Leone) och Pär Lernström (Bangladesh) återbesöka platserna de varit på digitalt, för att ta reda på hur situationen förändrats.

För underhållningen står Anders Jansson, Petra Mede, Eva Röse, Suzanne Axell, Gustaf Hammarsten, Anders ”Ankan” Johansson, Rachel Mohlin med flera. På scenen bjuds det även på livemusik med artisterna Miriam Bryant, Loreen, Victor Leksell, Tusse Chiza, The Mamas, Eric Gadd och Titiyo.

Bli Världsförälder nu

”Världens viktigaste kväll – och roligaste” direktsänds från Nacka i Stockholm den 3 maj klockan 20.00 på TV4 och TV4 Play. Missa inte det!

Covidvaccin till världen

Majoriteten av dödsfallen i covid-19 har varit äldre personer i rika länder, medan de flesta som dött i spåren av restriktionerna har varit barn och unga människor i fattigare delar av världen.

Kvinnor har dött i barnsäng och nyfödda bebisar har dött på förlossningsdagen eller under sin första månad i livet. Barn har dött i lunginflammation, diarré och malaria – för att de är undernärda eller inte har fått det skyddande vaccin de behöver mot dödliga sjukdomar. 

Enorma avbrott inom vården hotar barns liv

De stora avbrotten inom vård- och hälsoinsatser, samt kraftigt ökande fattigdom, är de största hoten mot barnen i pandemins spår. Vi måste agera nu för att få vården på fötter igen och vända en katastrofal trend för barns liv och utveckling.

• Prognoser från november 2020 visar att 6-7 miljoner fler barn under fem år riskerar att drabbas av livshotande undernäring, och att 10 000 fler barn per månad kan komma att dö. 
• Rapporter från början av pandemin visade att hundratals miljoner barn inte får vaccin mot farliga sjuk­domar på grund av isolering, social distansering och minskad till­gång till vaccinations­tjänster, då sjuk­vården tvingas lägga om sitt arbete för att agera på utbrottet av corona­viruset. Barn riskerar att dö i mässling och polio – sjukdomar som går att förebygga.

Vaccin räddar liv

Vaccinationer räknas som en av de största hälsoframgångarna i världshistorien, och varje år räddar vaccin miljontals liv. Tack vare vaccin har de flesta av oss i vår del av världen haft turen att växa upp utan att behöva se familjemedlemmar och vänner bli sjuka och dö i mässling eller polio. 

Men pandemin har visat oss vad vi riskerar när vi inte har skydd av vaccin. Under det senaste året har barn gått miste om livräddande och förebyggande vårdinsatser, på grund av att vi saknat vaccin mot en sjukdom som drabbat hela världen. 

Idag är vaccin mot covid-19 vårt bästa hopp för att få stopp på pandemin, så att vi kan återuppbygga en bättre och tryggare värld för alla barn. Men det krävs solidaritet och samarbete – att vi alla, länder världen över, ser till att de mest utsatta får vaccin oavsett var de än bor.

Vad gör UNICEF?

UNICEF arbetar hårt för att se till att corona­pandemin inte blir en bestående kris för barn. Att se till att inga länder hamnar utanför när det gäller att få tillgång till vaccin mot covid-19, är en del av det arbetet.

Vårdpersonal över hela världen riskerar sin egen hälsa för att skydda barn och familjer från covid-19 och andra sjukdomar. Nu måste vi göra allt vi kan för att skydda dem, så att vården kan hållas igång och barns liv kan räddas.

Barn behöver vaccineras mot mässling, stelkramp och andra dödliga sjukdomar. När de blir sjuka i lunginflammation behöver de antibiotika och syrgas för att inte dö. Undernärda barn behöver att näringsprogram kommer igång igen för att överleva. 

Innan året är slut ska vi leverera två miljarder doser vaccin mot covid-19 till utsatta och prioriterade grupper, som hälsoarbetare, genom det globala vaccinsamarbetet Covax.

Läs mer om vårt arbete och om hur du kan vara med och hjälpa till:

Covidvaccin till världen

Tillsammans skriver vi historia. Pandemin är inte över förrän den är över, överallt.

UNICEF har mer än 30 års erfarenhet av att transpor­tera, förvara och distri­buera olika sorters vaccin, och årligen nås runt hälften av världens barn med vaccin som upphandlats av oss. Vi har unik erfarenhet av att vaccinera i stor skala, och har därför fått ett historiskt uppdrag inom det globala vaccin­samarbetet Covax.

Innan året är slut ska vi samman­lagt nå ut med två miljarder doser vaccin till utsatta och priori­terade grupper i länder världen över.

Sedan den första leveransen till Ghana den 24 februari, har nu 118 länder på sex konti­nenter fått vaccin mot covid-19. I mitten av april har över 40 miljoner doser leve­rerats, ett fantastiskt resultat!

Men mycket återstår att göra. Läs mer om arbetet och hur du kan hjälpa till:

Covidvaccin till världen

Tillsammans skriver vi historia.

Internet spelar en allt större roll i barns och ungas vardag. En generation som är uppvuxen med internet och smartphones kopplar nu dagligen upp sig för att umgås med vänner, koppla av, utföra skolarbete med mera. 

Den pågående pandemin har också synliggjort vilken roll digitaliseringen spelar. Dels när det gäller att ge barn tillgång till utbildning, och dels att barns ökade användning av internet kan utsätta dem för risker.

Därför är det extra viktigt att FN:s barnrättskommitté nu äntligen har tagit fram den 25:e allmänna kommentaren till barnkonventionen: barns rättigheter i den digitala miljön. Arbetet har genomförts med stöd från stater, akademin, organisationer och inte minst med barnen själva.

Stater har ett ansvar att skydda barn på nätet

Rättigheterna i barnkonventionen gäller sedan tidigare i den fysiska såväl som den digitala världen. Men för att förtydliga statens ansvar att skydda och stärka barn på nätet, har man tagit fram en moderniserad tolkning av vad barns rättigheter innebär i den digitala världen. 

Kommentaren understryker viktiga frågor och situationer där staten har ett särskilt ansvar gentemot barn, och UNICEF Sverige summerar nedan de viktigaste budskapen.

Förutsättningar, risker och rättigheter

Barns rätt till den digitala teknologin är en förutsättning för att kunna förverkliga deras andra rättigheter enligt barnkonventionen. Digitala medier är också viktiga redskap för att lyfta barns röster och göra dem delaktiga.

Samtidigt innebär internetanvändning ett antal risker för barn, genom det som kan benämnas som content, contacts och conduct:

• skadligt innehåll (content)
• kontakter, såsom mobbning eller sexuella övergrepp (contacts)
• skadliga metoder (conduct), såsom otillåten insamling av personuppgifter

För att säkerställa att barns rättigheter inte åsidosätts eller kränks uppmanas världens regeringar att:

• se över nationella lagar och regler, inte minst när det gäller att se till att barn inte drabbas negativt av företags aktiviteter på nätet
• ta särskild hänsyn till hur digital teknologi påverkar barn i den tidiga barndomen
• stötta vårdnadshavare med rätt kunskaper för att kunna ge sina barn vägledning och skydd i deras användning av internet
• inrätta effektiva rättsmedel för barn och föräldrar när barns rättigheter kränks på nätet

Sist men inte minst poängteras vikten av att överbrygga den digitala klyftan för att motverka ojämlikhet och se till att inget barn lämnas utanför.

Vad gör UNICEF?

Vi ser digitalisering både som en möjlighet och en förutsättning att alla barn ska kunna nå sin fulla potential. UNICEF samverkar med aktörer runt om i världen för att göra internet till en tryggare plats för barn och unga genom att förebygga och bekämpa våld och övergrepp på nätet. 

Sedan augusti 2020 samarbetar UNICEF också med Ericsson för att globalt kartlägga skolors tillgång till internet. Syftet är att identifiera var uppkoppling saknas och bidra till att skolor och barn världen över får tillgång till internet, information och möjligheter att påverka.

Lulu Li
Barnrättsrådgivare företag, UNICEF Sverige

Att bevittna våld mellan närstående uppmärk­­sammas av barn­konven­tionen som en form av psykiskt våld. Men detta har tidigare inte varit straff­bart enligt svensk lag, en fråga som UNICEF Sverige drivit länge. Lag­förslaget som presenterades igår synlig­gör en mycket utsatt grupp barn som länge varit osynliga, både i stati­stiken och för sam­hällets omsorg. De har också saknat möjlig­het till upp­rättelse.

Att kriminalisera hand­lingen att utsätta ett barn för att bevittna våld mot när­stående ger inte bara en tydlig signal att händelsen är skadlig och farlig för barnet. Det visar också att handlingen är en rättig­hets­kränkning.

Det finns en del utmaningar med det nya lag­för­slaget då barn­rätts­perspek­tivet och straff­rättens prin­ciper inte alltid överens­stämmer. Något som är för­ståeligt, men proble­matiskt utifrån barnets rättig­heter. 

Förändringar jämfört med utredningens förslag

Vissa förändringar har gjorts sedan utred­ningens slut­betänkande var ute på remiss. Några är positiva och stärker barnets rätt, medan vissa andra inne­bär att det nya lag­för­slaget blir mer begrän­sande än utred­ningens förslag – till exempel att färre barn omfattas av bestämmelsen.

• Närståendebegreppet utvidgas nu i jäm­förelse med utred­ningens förslag. Fokus flyttas från relationen mellan offer och förövare, till de bådas relation till barnet. Därmed kan fler situa­tioner där barn bevittnar våld inne­fattas av den nya straff­bestämmelsen. 

• En annan förändring är att man nu väljer att räkna upp de brott som ska omfattas av för­slaget. Det finns en risk att en snävare definition kan inne­bära att vissa former av våld hamnar utanför straff­bestämmelsen. Men en upp­räkning kan också leda till ökad tydlig­het och högre rätts­säkerhet för barnet. Detta då uppräk­ningen kan medföra att det inte behöver göras ytter­ligare en prövning av om brottet varit ägnat att skada barnets trygghet eller tillit, då det redan anses konstaterat. 

• Lagförslaget i propositionen begränsar nu den sär­skilda före­trädarens roll, i jäm­förelse med utred­ningens förslag. Nu har förslaget om informations­skyldig­het och ansvaret att hämta till förhör tagits bort. UNICEF Sverige hade snarare önskat att man gått åt andra hållet och utökat ställ­före­trädarens ansvar, till att även inne­fatta att barnet åter­förs på ett tryggt och säkert sätt efter förhör. Dessutom anser vi att det behöver till­sättas en utred­ning som särskilt tittar på frågan om en ny form av ombud för barn, för att ytter­ligare värna barnets rätt i rätts­processer.

Definitionen “bevittna” är problematisk

Något UNICEF tidigare lyft är defini­tionen av att ”bevittna” våld mot när­stående. Enligt för­slaget i proposi­tionen, och gällande straff­rätts­principer, måste barnet ha sett eller hört gärningen för att det ska kunna handla om att ett brott begåtts. 

Det innebär till exempel att barn som lever i en miljö med ständiga hot om våld, eller upp­lever våldets konse­kvenser i form av sönder­slagna saker, skador på när­stående med mera, inte omfattas av den nya bestäm­melsen. Vi, till­sammans med en rad andra remiss­instanser, har tidigare lyft problemet med denna begränsning. 

Trots att regeringen inte tagit fasta på detta i proposi­tionen fort­sätter UNICEF arbetet med att synlig­göra att fler former av psykiskt våld ska vara straff­bara, så att barn får rätt att skyddas från alla former av våld i enlighet med barn­konven­tionens bestämmelser.

En av de mest problematiska utmaningarna med den nya lag­stift­ningen, sett ur ett barn­rätts­per­spektiv, är det faktum att grund­brottet måste vara styrkt innan barn­frids­brottet kan hävdas. Det betyder att om själva vålds­hand­lingen som barnet bevittnat inte kan bevisas på rättslig väg, så finns det heller inte möjlig­het att fälla förövaren för barn­frids­brottet. Detta är ett exempel på hur barns rättig­heter fort­farande är avhängiga vuxnas utsatt­het, som ges före­träde framför barnets upp­levelser.

Behov av barn­anpassade processer

Något UNICEF önskat se i lag­förslaget om barn­frids­brottet är behovet av barn­anpassade rätts­processer, då fler barn kommer att invol­veras i processer genom den nya straff­bestämmelsen. Dagens rätts­system behöver möjlig­göra för barn att delta i rätts­processen utifrån sina förut­sätt­ningar, ålder och mognad. 

När barns rättig­heter stärks i lag­stift­ning krävs också att de system där barnen ingår är anpassade för barns del­tagande. Barn har rätt att skyddas och få rätt stöd för att möjlig­heten till upp­rättelse ska bli verklig­het. Tyvärr saknas det konkreta åtgärder i proposi­tionen för hur detta ska göras.

Ett steg i rätt riktning

Propositionen är ett positivt steg i rätt riktning för att på juridisk väg ge barn möjlig­het till upp­rättelse vid upp­levelser av våld i hemmet. De föränd­ringar som före­slås har en viktig norm­givande funktion, genom att erkänna att det är ett brott att utsätta barn för att bevittna våld mot en närstående.

Förhoppningsvis är det nya barn­frids­brottet ett första steg mot att synlig­göra det “osynliga” våldet och skapa verkliga föränd­ringar för de barn som tvingats leva med våld i hemmet, utan att tidigare varken synas eller räknas.

360 000 doser vaccin, 13 000 säker­hets­boxar och 1,3 miljoner sprutor levererades nyligen genom det globala vaccin­samarbetet Covax, där UNICEF ansvarar för att upphandla vaccinen och se till att de når ända fram till utsatta befolk­ningar. Det här var den första leveransen till Jemen, som under året ska få samman­lagt 1,9 miljoner doser.

Efter sex år av konflikt är Jemen världens största humanitära kris. UNICEF finns på plats och kämpar varje dag för att skydda och rädda barns liv.

Redan innan coronapandemin bröt ut var det svårt att få tillgång till sjukvård, stor brist på rent vatten, och många barn fick inte det livsviktiga vaccin de behöver mot sjukdomar som polio och mässling. Många barn lider av akut undernäring.

Leveransen är en milstolpe i kampen mot coronapandemin i Jemen. Det kommer att rädda liv och bidra till att skydda ett svårt utsatt vårdsystem.

Läs mer om hur UNICEF arbetar för att se till att låg- och medel­inkomst­länder världen över får tillgång till vaccin mot covid-19.