På grund av bland annat fattigdom, klimatförändringar, urbanisering och ohälsosamma matvanor lider ett av tre barn – hela 200 miljoner – av undernäring eller övervikt i världen. Det är en alarmerande siffra som visar att det behövs ett nytt sätt att se på frågan om undernäring.

Undernäring kan yttra sig på olika sätt: dels som akut undernäring orsakad av matbrist, dels som dold hunger orsakad av brist på viktiga näringsämnen, men även som övervikt. Det handlar alltså inte enbart om att ge barn tillräckligt med mat, utan om att ge dem tillräckligt med näringsrik mat.

Många av de barn som riskerar att dö på grund av undernäring visar inte några yttre tecken på svält. De livshotande skadorna drabbar istället insidan av kroppen, framför allt hjärnan. Hela två av tre barn under två år lever idag på en bristfällig och näringsfattig kost, som utsätter dem för försämrad hjärnutveckling, svag inlärningsförmåga och lågt immun­försvar med ökad risk för infektioner och livshotande sjukdomar.

Fattigdom är grunden till att många familjer på landsbygden inte har tillgång till vatten, bördig jord och grödor för att odla den mat de behöver. I städer är det många som inte har råd att köpa mat, plus att utbudet av näringsrika livsmedel är begränsat. Det har bland annat lett till att:

• 340 miljoner barn lider av brist på viktiga vitaminer och näringsämnen
• 149 miljoner barn under fem år är hämmade i sin utveckling
• 50 miljoner barn under fem år är underviktiga
• 40 miljoner barn under fem år är överviktiga eller lider av fetma

Det är oacceptabelt att hundratals miljoner barn tvingas leva på en kost som gör att deras hjärnor och kroppar inte utvecklas som de ska.

Regeringar, företag och samhällsaktörer måste ta ansvar för att barn ska få tillräckligt med näringsrik mat för att växa och utvecklas på bästa sätt. Barns hälsa är grunden till hälsosamma och produktiva samhällen.

Läs mer i UNICEFs årliga rapport The State of the World’s Children

Vi är djupt oroade över utvecklingen i nordöstra Syrien. Barnen bär inget ansvar för kriget, ändå är det de som får betala det högsta priset när våldet återigen eskalerar.

– Jag uppmanar alla parter i konflikten att skydda barnen i enlighet med internationell humanitär rätt. Användningen av explosiva vapen i befolkade områden orsakar en oacceptabelt stor skada för barnen, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

UNICEF följer den oroväckande utvecklingen och finns på plats i landet för att ge barnen det livsviktiga skydd och stöd de behöver.

Men för att kunna hjälpa alla barn som är drabbade av den fruktansvärda våldsvågen behöver vi din hjälp. Ge en gåva, så är du med och räddar barns liv:

HJÄLP BARNEN I SYRIEN

Antalet mässlingsfall i Kongo-Kinshasa är hittills i år mer än tre gånger så stort som antalet registrerade under hela 2018. 4 096 människor har dött till följd av sjukdomen, 90 procent av dem var barn. Mässlingsutbrotten har därmed blivit mycket dödligare än ebola-utbrotten, som hittills har tagit 2 143 liv.

– UNICEF kämpar mot landets mässlingsepidemi genom att förhindra infektioner och förebygga dödsfall. Tillsammans med regeringen och partners skalar vi nu upp arbetet för att vaccinera fler barn och förse kliniker med medicin som ger de smittade en större chans att överleva, säger Edouard Beigbeder, UNICEFs representant i Kongo-Kinshasa.

SKYDDA FLER BARN MOT MÄSSLING

De kommande två veckorna kommer vi att leverera ytterligare 1 111 medicinska kit till hälsocenter i utsatta områden i landet. Leveransen innehåller antibiotika, vätskeersättning, smärtstillande, febernedsättande och andra förnödenheter, som ska hjälpa de 111 000 personer som just nu är drabbade av den mycket smittsamma och dödliga sjukdomen.

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) måste cirka 95 procent av befolkningen få två doser mässlingsvaccin per person för att säkerställa immunitet och förhindra utbrott. I Kongo-Kinshasa hade endast 57 procent fullgott skydd mot sjukdomen innan utbrottet skedde.

Under det senaste året har UNICEF vaccinerat mer än 1,4 miljoner barn mot mässling i åtta hårt drabbade provinser i Kongo-Kinshasa. Men fortfarande står miljontals barn utan skydd mot den livshotande sjuk­domen. Mer hjälp behövs för att vi ska kunna vaccinera fler barn och hindra fortsatt spridning.

HJÄLP OSS ATT UTROTA MÄSSLING

I dagsläget finns begränsningar i Lag (2007:171) om registerkontroll av personal vid vissa boenden som tar emot barn. Enligt lagen måste åtal ha väckts för att det ska synas i belastnings- eller misstankeregistret. Men tyvärr läggs många brott mot barn ned eftersom det saknas tillräcklig bevisning. Misstänkta brott leder därmed sällan till åtal och syns då inte i de register som kontrolleras när personer ansöker om att bli familjehem.

Det är samhället som har det yttersta ansvaret att säkerställa att alla barns grundläggande rättigheter blir tillgodosedda. Därför är det viktigt att socialnämnden har lagliga möjligheter att göra trygga och säkra placeringar utifrån barnets bästa.

Familjehemsföräldrarna kan vara de enda vuxna som barnet har kontakt med och det är därför av största vikt att omvårdnaden är av god kvalitet. Vi har hört allt för många gånger att barn har blivit utsatta för våld eller sexuella övergrepp av sina familjehemsföräldrar. Det är oacceptabelt.

Det är därför inte tillräckligt att bara lita på polisregister vid placering av barn. I Barnombudsmannens rapporter tipsar familjehemsplacerade barn bland annat om att socialsekreterarna själva borde testa att bo i familje­hemmen innan de placerar barnen, för att då lättare kunna avgöra om det är ett lämpligt hem för barn eller inte.

Det är i linje med vad regeringens särskilda utredare Håkan Ceder kom fram till i sin utredning gällande översynen av Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Där betonades bland annat vikten av att stärka barnrättsperspektivet på individnivå, att ta tillvara på barns synpunkter och erfarenheter och att det krävs en systematisk uppföljning på nationell nivå.

Forskaren Titti Matsson säger i översynen av LVU att det inom barnrätt finns tecken på att lagstiftningsåtgärder för barn oftast inte får den effekt i praktiken som man önskat. Kanske skulle resultatet bli det förväntade om barnen fick vara delaktiga i lagstiftningsarbetet?

När barn får möjlighet bidra med sina kunskaper och erfarenheter i frågor som rör deras rättigheter kommer vi närmare verkligheten. Nu när barnkonventionen blir svensk lag 2020 är det dags att se över förslagen i LVU-utredningen och låta barnen vara delaktiga i de beslut och lag­ ändringar som påverkar dem.  

Konferensen i Stockholm är startskottet för Operation Dagsverke-kampanjen, som är en insamlings- och informations­kampanj riktad till hög­stadiet och gym­nasiet. Syftet är att ge elever och lärare i Sverige större kunskap om barns rättig­heter.

På årets konferens fick skolorna lyssna på hur barns situation i Filippinerna ser ut idag. Landet är ett av världens mest utsatta när det gäller katastrofer och klimatförändringar. Trots det får många barn, främst de med funktionsnedsättning, inte kunskap om vad de ska göra om det sker en katastrof. Det vill vi ändra på, genom Operation Dagsverke. 

Det blev en fantastisk dag med spännande möten. Dagens höjdpunkt var när eleverna Glaiza och Cyrus, som var på besök från Filippinerna, berättade om sina liv. De lever båda med en CP-skada och berättade om de utmaningar som de står inför i sin vardag. Det var ett starkt möte, där deltagarna bad om en extra minut innan de var redo att ställa frågor till Glaiza och Cyrus.

Vi fick även lyssna på hur aktivisten Nicole Blomgren upplever att bli identifierad utifrån sin CP-skada och hur hon på ett självklart sätt har valt att istället äga sin situation och ta plats i diskussionen.

Dagen bjöd också på workshops för både elever och lärare, där det bland annat diskuterades krisberedskap ur ett svenskt perspektiv samt hur lärare kan motivera andra på sina arbetsplatser att engagera sig. 

Det bästa med Operation Dagsverke är att eleverna får en större förståelse för barns rättigheter och möjlighet att vara med och hjälpa andra elever. För oss på UNICEF Sverige var det otroligt inspirerande att under dagen möta alla elever som ställde insiktsfulla frågor och visade engagemang för sina och andra barns rättigheter runt om i världen.

Nu önskar vi alla fantastiska elever stort lycka till under hösten! Tillsammans gör ni en viktig insats för andra elever i vår värld.

Vill din skola också vara med och kämpa för barns rättigheter och för att utsatta barn i Filippinerna ska kunna skydda sig i katastrofer? Anmäl er här:

ANMÄL DIN SKOLA

Klimatförändringar är ett direkt hot mot barns hälsa. Cykloner, översvämningar och extremväder förstör sjukhus och skolor. Barn förlorar sina hem, och till och med vänner och familjemedlemmar. Torka leder till förstörda skördar och brist på mat. Skadade vattenanläggningar gör att vattenburna sjukdomar som kolera sprids, vilket snabbt blir livshotande för små barn. År 2040 beräknas omkring 600 miljoner barn att bo i områden med begränsad tillgång till rent vatten.

Luftföroreningar är ett annat allvarligt hot mot barns hälsa. Idag bor omkring två miljarder barn i områden där föroreningsnivåerna överskrider Världshälsoorganisationens (WHO:s) riktlinjer. Nästan 90 procent av alla sjukdomsfall orsakade av klimatförändringar drabbar barn under fem år. Att andas giftig luft är inte bara direkt farligt för hälsan, utan riskerar även att påverka hjärnans utveckling.

Vad gör UNICEF?

UNICEF jobbar på flera sätt för att skydda barn från effekterna av klimatförändringar och miljöförstöring. Vi arbetar bland annat med att:

– Utforma vattensystem som klarar cykloner och saltvattenförorening, för att begränsa effekterna av extrema väderhändelser.

– Göra sjukhus bättre rustade för klimatförändringar och naturkatastrofer.

– Stärka skolbyggnader för att skydda elever och deras skolgång.

– Leverera livräddande produkter till lokala hälsocenter för att förbereda dem inför kommande väderkatastrofer.

– Ge barn i riskområden utbildning i hur de ska agera när en katastrof inträffar, för att minska antalet skadade.

– Samarbeta med regeringar och partners världen över för att inkludera barn som en väsentlig del av klimatförändringsstrategier och katastrofplaner.

Långsiktiga lösningar för en ljusare framtid
UNICEF arbetar ständigt med att utveckla långsiktiga och hållbara lösningar för att skydda barnen. Därför förser vi samhällen med verktyg och kunskap som de behöver för att själva minska effekterna av klimatförändringar. Att öka länders och skolors tillgång till grön teknik och främja användningen av hållbar energi kommer att hjälpa dem att bygga hållbara och välmående samhällen.

Barnen måste få vara med och påverka
Barnen är de som är minst ansvariga för klimatförändringarna, ändå är det de som kommer att påverkas mest. Därför samarbetar UNICEF med regeringar världen över för att barn ska få möjlighet att påverka sin framtid. Ett av många initiativ är ett program i Zambia där barn blir klimatambassadörer, ett annat exempel är en satsning i flyktinglägret Za’tari i Jordanien där barn och ungdomar utbildas och får möjlighet att uppfinna lösningar som gör dem bättre rustade inför klimatförändringar och som gör samhället mer hållbart.

UNICEF möjliggör även för barn att göra sina röster hörda i klimatfrågan. Deras deltagande och engagemang är en avgörande del i kampen mot klimatförändringar. Vi ser hur fler och fler barn runt om i världen deltar i arbetet. Nu måste regeringarna också göra sin del. För den här frågan kan inte vänta.

Genom att stödja UNICEFs arbete kan du vara med och skydda barn från effekterna av klimatförändringar, kämpa för att deras röster ska höras och bidra till en mer hållbar framtid.

BLI VÄRLDSFÖRÄLDER

I samband med att generalförsamlingen möts i år anordnas fem stora konferenser inom hållbar utveckling. Syftet är att förbättra åtgärderna mot klimatförändringar och lyfta arbetet för en hållbar utveckling för både människa och planet.

Veckan tar därmed avstamp i Agenda 2030 med 17 globala mål för hållbar utveckling, som antogs av alla världens ledare år 2015. Det är den mest ambitiösa planen någonsin för att enas kring gemensamma lösningar på världens utmaningar. Stora framsteg har gjorts, men det går inte snabbt nog. Allt fler människor går hungriga, klyftorna ökar, vår konsumtion och våra utsläpp ökar, och den biologiska mångfalden minskar i en alarmerande takt.

Inför toppmötesveckan hölls ett klimatmöte för unga ledare, för att de skulle få visa upp sina lösningar och på ett meningsfullt sätt få möjlighet att samarbeta med beslutsfattare i vår tids viktigaste fråga.

Klimattoppmötet

Veckan inleddes med ett klimattoppmöte den 23 september. FN:s generalsekreterare António Guterres talade om att världen har ett fönster på mindre än elva år för att undvika oåterkalleliga förändringar av vårt klimat. Vi måste minska utsläppen med 45 procent fram till 2030 och vi måste uppnå koldioxidneutralitet senast 2050.

Efter klimattoppmötet anordnades en presskonferens på UNICEFs huvudkontor där Greta och 15 andra barn medverkade. UNICEFs roll var att möjliggöra för dem att göra sina röster hörda i klimatfrågan. Barn har rätt att leva i ett hållbart klimat, det är en fråga om barns grundläggande mänskliga rättigheter. Budskapet från de unga var att ländernas bristande agerande i klimatfrågan är ett brott mot deras rättigheter.  

Barnkonventionen 30 år

I onsdags anordnades ett kortare evenemang i FN:s generalförsamling med anledning av att barnkonventionen i år fyller 30 år. Syftet var att uppmana medlemsländerna att förnya sina löften till barnkonventionen samt att uppmana länderna att intensifiera sitt arbete med att stärka barns rättigheter.

Sverige var ett av sex tillfrågade länder som ombetts att hålla ett särskilt anförande. Vi representerades av statsminister Stefan Löfven, som bland annat lyfte Sveriges arbete med att stoppa våld mot barn.

Nu ser vi fram emot att FN:s generalförsamling ägnar barnkonventionens dag den 20 november, då barnkonventionen officiellt fyller 30 år, åt att lyfta frågan kring hur världens länder kan skärpa sitt arbete med att stärka barns rättigheter.

Alla människors rätt till hälsa

Det andra toppmötet var världens första högnivåmöte om universell tillgång till hälsa. I samband med mötet presenterades nya satsningar för att ge alla människor tillgång till överkomliga och inkluderande hälsosystem.

Utmaningarna som framkom i UNICEFs nylanserade rapporter om barnadödlighet och mödradödlighet togs upp. Trots att stora framsteg har gjorts är barna- och mödradödligheten i världen fortfarande oacceptabelt hög. Särskilt utsatta är barnen under den första månaden i livet och för dem sker inte utvecklingen snabbt nog. Dessutom är framstegen ojämnt fördelade och många halkar efter, särskilt i Afrika söder om Sahara. Det är oacceptabelt, framför allt då många av dödsfallen kan förhindras med rent vatten, sanitet, näring, vaccin och grundläggande sjukvård.

Under veckan arrangerade UNICEF även ett seminarium för att ytterligare belysa alla människors rätt till den hälso- och sjukvård som de behöver. Diana Amini från vår partner H&M Foundation fanns på plats och berättade om stiftelsens engagemang för att ge barn med funktions­nedsättningar den bästa möjliga starten i livet.

Agenda 2030 och hållbar utveckling för önationer

Det tredje toppmötet fokuserade på de globala målen. Mötet visade på att länderna måste öka takten om vi ska nå målen i Agenda 2030. Och idag, den 26 september, genomförs en dialog om utvecklingsfinansiering. Ledare från regeringar, näringslivet och finanssektorn samlas för att gemensamt hitta nödvändiga resurser och partnerskap. En omställning i enlighet med de globala målen är kostsam och det saknas fortfarande enormt mycket pengar för att genomföra målen.  

Den 27 september sker slutligen SAMOA Pathway, ett toppmöte gällande en halvtidsöversyn av ett avtal som syftar till att stödja hållbar utveckling i små önationer som är under utveckling. Vid mötet kommer både framsteg och utmaningar gällande att bekämpa de förödande effekterna av klimat­förändringar att diskuteras.

Läs mer om de fem mötena:
Klimattoppmötet
Högnivåmötet om universell tillgång till hälsa
Toppmötet om de globala målen
Högnivådialogen om utvecklingsfinansiering
SAMOA Pathway

Du hjälper barn som behöver det mest
Inget barn är skyldig till att krig bryter ut, eller att katastrofer ödelägger hela byar och tvingar människor på flykt. Inget barn har förtjänat att svälta eller att bli utsatt för våld. Ändå drabbas barn som Ence, varje dag, året runt, av omänskliga orättvisor. Därför finns UNICEF. Vi ger barn över hela världen bättre möjligheter att överleva, utvecklas och känna glädje inför sin framtid.

Som Världsförälder hos oss bidrar du med en valfri summa pengar varje månad. Pengarna går sedan direkt till de barn i världen som behöver det mest. Regelbundenheten i din gåva har stor betydelse, den ger oss möjlighet att jobba långsiktigt och kraftfullt med att förbättra barns chanser att överleva, leva och nå sin fulla potential.

Vi kämpar för att stoppa undernäring
Saba (bilden) bor i Hodeidah, Jemen. När hon kom till ett av UNICEFs hälsocenter var hennes liv i fara. Hon led av svår undernäring, feber och diarré men efter omkring tre dagars behandling på centret började Saba återhämta sig.

Läget i Jemen är akut. Krig och ekonomisk kris har gjort att hundratusen­tals barn i landet lider av svår akut undernäring. Det UNICEF-stödda hälsocentret där Saba fick hjälp behandlar undernärda barn och ger familjer information om näring och hygien.

Vi finns där för barnen i Jemen så länge de behöver oss. Och vårt arbete ger resultat. Med vaccin, rent vatten och näringsrik mat för att stoppa undernäringen har vi redan hjälpt miljoner människor, och med din hjälp kan vi göra ännu mer.

Bli Världsförälder idag

Dina pengar kommer fram – och räddar barns liv varje dag
Av varje hundralapp du bidrar med går 88 kronor direkt till barnen. 11 kronor används till kostnader för insamling, så att vi ska kunna hjälpa ännu fler barn. Den sista kronan går till administration, det vill säga kostnader som behövs för att vi ska kunna driva organisationen.

100 kronor i månaden under ett år räcker exempelvis till:

• 275 doser mässlingsvaccin som räddar 137 barn från att drabbas av mässling.
  Varje dag dör barn i mässling. Vaccination är det enda sättet att helt skydda barn mot sjukdomen. Två doser mässlingsvaccin behövs för att få fullgott skydd.
• 11 578 vattenreningstabletter som kan rena upp till 231 560 liter smutsigt vatten.
  2,2 miljarder människor saknar tillgång till rent vatten. Många tvingas använda flodvatten eller grävda brunnar och dammar med förorenat vatten. Det leder till att 800 barn dör varje dag på grund av smutsigt vatten, brist på toaletter och dålig kunskap om hygien.
• 312 påsar nötkräm mot undernäring.
  Nötkrämen är speciellt framtagen för att undernärda barn snabbt ska öka i vikt. Endast tre påsar om dagen kan vara allt som krävs för att ett undernärt barn ska överleva.
• 3 793 blyertspennor och 277 skrivböcker.
  För barn som har drabbats av katastrofer och konflikter är skolan viktig eftersom den ger en känsla av vardag och en möjlighet att bearbeta vad de har varit med om.

Det blir bättre
Trots att världen är en mörk plats för alldeles för många barn så finns det hopp. Sedan 1946 har vi kämpat på barnens sida, och det ger resultat. För miljoner föräldrar och deras barn blir faktiskt situationen bättre och framtiden ljusare.

Under förra året fanns UNICEF på plats i 285 katastrofer i 90 olika länder, och såg till att miljontals barn fick livsviktig hjälp inom hälsa, näring, vatten, sanitet, hygien, utbildning och skydd.

Våra katastrofinsatser ledde bland annat till att…

• 3,4 miljoner barn fick behandling för svår akut undernäring,
  88 procent av dem tillfrisknade under året.
• 6,9 miljoner barn fick tillgång till utbildning.
• 19,6 miljoner barn blev vaccinerade mot mässlingen.
• 43,6 miljoner människor fick tillgång till rent vatten.

Bli Världsförälder du också

Idag överlever fler kvinnor och barn än någonsin tidigare, men fortfarande förlorar 2,8 miljoner gravida kvinnor eller nyfödda barn sina liv varje år. Ungefär hälften av alla barn som dör innan fem års ålder dör under sin första månad i livet. I framför allt den gruppen sker inte minskningen snabbt nog. Det innebär att en gravid kvinna eller nyfödd bebis dör var elfte sekund.

Det är oacceptabelt, framför allt då lösningen är inom räckhåll. Många av dödsfallen kan förhindras med hjälp av rent vatten, sanitet, näring, vaccin och grundläggande sjukvård. Det krävs också förbättrad sjukvård i samband med förlossningar och att fler resurser når de mest utsatta.

Idag varierar nämligen kvinnors och barns chans att överleva beroende på var i världen de lever. Framstegen är ojämnt fördelade och många halkar efter i utvecklingen, särskilt i Afrika söder om Sahara. 2018 dog ett av 13 barn under fem år i regionen – det är 15 gånger fler än i Europa, där ett av 196 barn dog. Mödradödligheten är i sin tur 50 gånger högre i Afrika söder om Sahara jämfört med i höginkomstländer.

Länder i konflikt eller humanitär kris har ofta svaga hälsosystem, vilket innebär att kvinnor och barn inte får den livräddande vård de har rätt till. För att alla barn och deras mödrar ska ha chans att överleva måste vi snabbt ta itu med skillnader i tillgången till sjukvård och satsa mer på kvinnors och barns rättigheter.

Förra året hade 121 länder uppnått delmålen ovan, men bland de resterande behöver 53 länder påskynda framstegen avsevärt för att nå det globala målet om mödra- och barnadödlighet. Om vi inte agerar nu kommer 52 miljoner barn under fem år och över en miljon mödrar att förlora sina liv till år 2030.

Att minska ojämlikheterna är avgörande för att hindra alla de dödsfall bland barn och mödrar som faktiskt går att förebygga. Alla kvinnor och barn, oavsett var i världen de lever, har rätt till liv, överlevnad och utveckling.

Pernilla Baralt är en engagerad och aktiv trebarnsmamma som älskar löpning, att vara ute i naturen och att leda sitt flickfotbollslag. Hennes engagemang speglas även i hennes yrkesliv där viktiga frågor har varit miljöfrågor, utvecklingsfrågor och bistånd i EU-kommissionen och under de senaste åren den viktigaste av dem alla: att barnkonventionen blir svensk lag 2020. 

Vilka erfarenheter tar du med dig i din nya roll? 

– Jag tar med mig vikten av personliga möten och samverkan för att uppnå förändring. I Sverige är det ett stort problem att barn faller mellan stolarna när olika instanser saknar gemensamma strategier. Det behövs en större samverkan mellan de aktörer som arbetar med barn och unga. Därtill tar jag med mig lärdomen att det tar tid att förändra viktiga frågor. Jag tror på långsiktiga systematiska förändringar som leder till en hållbar lösning för dem de berör. 

– Sedan tar jag med mig värdet av barns delaktighet. Vi behöver deras kunskap, energi och framtidstro för att klara av att förändra frågor som rör deras rättigheter. Därför är jag glad att UNICEF Sverige fokuserar på barn och ungas delaktighet vid firandet av barnkonventionen som fyller 30 år den 20 november.  

Vad kommer du att sätta för prägel på organisationen? 

– Jag hoppas kunna bidra till en större samverkan, att alla medarbetare ska känna sig delaktiga och att våra gemensamma mål och visioner är tydliga för alla. Att vi är en attraktiv arbetsplats och samarbetspartner. Barns delaktighet ska vara en naturlig del i allt arbete vi gör och vi ska alltid behålla jämställdhetsglasögonen på.

– Jag kommer att sträva efter att vi i större utsträckning blir en katalysator för samarbete kring de globala målen och att vi utvecklar nya metoder för hur de ska uppnås i praktiken. Att vi fortsätter att vara innovativa. Jag ser fram emot resan att stärka barns rättigheter och genomföra målen i Agenda 2030 tillsammans med både nuvarande och nya samarbets­partners.

Vad kan våra givare förvänta sig med dig som generalsekreterare?

– Jag vill att vi skapar möjlighet för våra givare att bli ännu mer aktiva i vårt arbete genom att hitta nya former för dem att bidra. Monetära bidrag är grundläggande, men det är även betydelsefullt för oss att ta del av våra givares kompetens, idéer och engagemang. Extra viktigt är det att kana­lisera de ungas engagemang i organisationen. Allt fler unga ansluter sig till ungdomsrörelser för att stå upp för sina rättigheter och det är ett engagemang vi måste ta tillvara på. 

– Jag tycker också att det är viktigt att fortsätta informera våra givare om de fantastiska resultat som deras gåvor bidrar till. Vi är varsamma med varenda krona och vill visa att alla bidrag når fram till de barn som verkligen behöver det. De bidragen räddar liv varje dag.

Vad ser du mest fram emot i ditt nya uppdrag?

– Jag ser först och främst fram emot att lära känna UNICEF Sverige, alla medarbetare och våra viktiga samarbetspartners. Ser också fram emot att få representera UNICEF Sverige i viktiga frågor, att träffa barn och unga och alla enskilda som varje dag bidrar till att förbättra barns liv i Sverige. 

– Det blir också roligt att ge sig in i planeringen av firandet av barnkonventionen 30 år och att förbereda inför att den blir lag i januari 2020. Jag har själv arbetat med propositionen och känner mig tacksam över att få vara med vid sjösättningen av det arbetet. Nu är det vårt uppdrag att sprida kunskap om lagen och se till att vuxna inser fördelarna för hela samhället när barn får sina rättigheter tillgodosedda samt att barnen själva känner till rättigheterna. 

Var finner du inspiration? 

– Jag blir dels inspirerad av alla vuxna som på något vis hjälper barn i utsatthet, det kan vara en lärare, fotbollsledare, socialsekreterare eller en mormor. Men jag får framförallt energi i umgänget med barn och unga. Det är i mötet med dem som jag blir påmind om att jag arbetar med den viktigaste av frågor.

Bevittnande av våld mellan närstående är en del av de psykiska våldet som barnkonventionen uppmärksammar, men som tidigare inte varit straffbart enligt svensk lag. Detta är en fråga som UNICEF Sverige har drivit länge. Förslagen i utredningen synliggör en mycket utsatt grupp barn i samhället som länge varit osynliga både i statistiken och för samhällets omsorg och rätt till upprättelse.

Enligt artikel 19 i barnkonventionen har barn rätt att skyddas från alla former av fysiskt och psykiskt våld. Att kriminalisera bevittnande av våld ger inte bara en tydlig signal att händelsen är skadlig och farlig för barnet, utan visar även på en rättighetskränkning. Att göra barn till målsägande och fullt ut erkännas som brottsoffer, ger en utökad rätt till upprättelse och en större möjlighet att ta del av sociala stödinsatser (som är avgörande för barnet).

Utmaningar med lagförslaget

Det finns dock en del utmaningar med förslaget då barnrättsperspektivet och straffrättens principer inte alltid överensstämmer. Detta är förståeligt men problematiskt utifrån barnets rättigheter. Det gäller till exempel definition av ”bevittna”, då barnets upplevelser inte kan vara utgångspunkten utan begränsas av situationer där barnet sett eller hört gärningen för att straffansvar ska kunna klargöras.

Barn upplever våld med många sinnen och genom att utesluta situationer som ur barnets perspektiv är traumatiska är olyckligt. Det kan till exempel handla om situationer som att barn påträffar en utav sina föräldrar misshandlad eller påträffar sitt hem totalförstört utan att själv ha bevittnat brottet. Detta vara lika traumatiserande som att bevittna själva brottet, men barnet kan med den nya bestämmelsen inte få upprättelse för den upplevda situationen.

Det är även problematiskt att grundbrottet måste vara styrkt för att barnfridsbrottet kan aktualiseras. Detta innebär att om själva våldshandlingen som barnet bevittnat inte kan bevisas så finns det heller inte möjlighet att fällas för barnfridsbrott. Detta är ett exempel på när barns rättigheter fortfarande är beroende av vuxnas utsatthet som får företräde för barnets upplevelser. 

Utredningen innehåller många bra kompletterande förslag till själva straffbestämmelsen. De handlar bland annat om att den särskilda företräden, (juridiska biträdet), som stödjer barnet under rättsprocessen ska få ett utökat mandat för att bättre kunna ge det stöd som barnet behöver. Insatser för att till exempel socialtjänst ska samverka mer strukturerat finns också med, vilket är nödvändigt. Juridiken kan inte ensam skydda barn som utsätts för våld, utan sociala skydd och stödinsatser måste förstärkas.

Barnanpassade rättsprocesser måste också prioriteras då fler barn kommer att bli delaktiga genom den nya straffbestämmelsen. Dagens rättssystem behöver möjliggöra för barn att delta i rättsprocessen utifrån sina förutsättningar, ålder och mognad. Konkreta åtgärder för hur detta ska göras saknas tyvärr i utredningen.

En majoritet i riksdagen säger sig vara positiva till förslaget och är beredda att ändra i brottsbalken. Vi gläds år detta då vi ser att lagen kommer göra stor skillnad för en del våldsutsatta barn. Vi fortsätter dock arbetet med att synliggöra att fler former av psykiskt våld ska vara straffbara så att barn får rätt att skyddas från alla former av våld i enlighet med barnkonventionens bestämmelser.

Läs hela remissvaret här.

Under 2018 rapporterades 350 000 fall av mässling globalt. Det är mer än dubbelt så många jämfört med 2017. Sjukdomen är en av de mest smitt­samma som finns. Den sprids via luften och riskerar att döda barn som är undernärda, sjuka, eller för små för att vaccineras. Eftersom det inte finns någon direkt behandling mot sjukdomen är det livsviktigt att barn blir vaccinerade.

På grund av kriser och konflikter på många håll i världen har antalet vaccinerade barn minskat de senaste åren, vilket har lett till flera mässlingsutbrott. Många föräldrar har inte möjlighet att vaccinera sina barn på grund av otillräcklig sjukvård, höga avgifter och brist på information. För de barnen är UNICEFs vaccinationsinsatser livsviktiga.

HJÄLP OSS ATT UTROTA MÄSSLING

Antalet fall av mässling har även ökat i många hög- och medelinkomst­länder. I takt med att misstron mot vaccin ökar, ökar även antalet mässlings­fall. Det innebär att den positiva utvecklingen som vi har sett sedan år 2000 har avstannat. Under 2010-talet har flera stora mässlings­utbrott skett i Europa, till exempel i Frankrike och Rumänien, med tiotusentals smittade.

Att alla barn i världen får tillgång till vaccin är inte bara av intresse för låginkomstländerna, utan för hela världen. Även om flera av de farligaste barnsjukdomarna sedan många år har varit utrotade i vår del av världen, innebär det inte att vi är skyddade från smitta. Sjukdomar sprids lätt över landgränser och om de inte behandlas kan epidemier bryta ut. Så, genom att vaccinera andra skyddar vi även oss själva.

UNICEF är världens största inköpare av mässlingsvaccin. Vi har vaccinerat barn i över 45 år och har, i ett nära samarbete med forskare och vaccin­experter, samlat på oss enormt mycket kunskap och erfarenhet om hur vaccin fungerar.

Vaccination är ett av de kraftfullaste sätten att skydda barn från allvarliga sjukdomar. Få andra hälsoinsatser har haft så stor betydelse för att minska dödligheten bland barn. Men för att kunna skydda alla barn mot mässling behövs mer resurser.

VAR MED OCH UTROTA MÄSSLING

Vanliga frågor om mässlingsvaccin

Varför är det viktigt att vaccinera barn mot mässling?

Var femte minut dör ett barn i mässling, och antalet mässlingsfall har fördubblats mellan år 2017 och 2018. Sjukdomen är en av de mest smitt­samma som finns och riskerar att döda barn som är undernärda, sjuka eller för små för att vaccineras.

På grund av kriser och konflikter på många håll i världen har antalet vaccinerade barn minskat de senaste åren, vilket har lett till flera mässlings­utbrott. I många hög- och medelinkomstländer är motstånd mot vaccin ett växande problem. Det har resulterat i flera stora mässlings­utbrott även i Europa. Det är viktigt att föräldrar får korrekt information om vaccin så att alla barn får grundläggande skydd mot den farliga sjukdomen. Läs mer på Folkhälsomyndighetens hemsida.

Kan mässlingsvaccin orsaka allvarliga sjukdomar eller autism?

I början av 2000-talet publicerades en omdiskuterad artikel i en veten­skaplig tidskrift som indikerade en koppling mellan mässlingsvaccin och autism. Men på grund av forskningsfusk drog den vetenskapliga tid­skriften tillbaka artikeln.  

Forskning i flera olika länder har kommit fram till att det inte finns någon koppling mellan mässlingsvaccin och tarmsjukdom med efterföljande autism (1).

Många människor fick narkolepsi av vaccinet mot svininfluensan, hur vet ni att mässlingsvaccin är säkert?

Allt vaccin från UNICEF är rekommenderade av Världshälsoorganisationen (WHO) och har genomgått noggrann kvalitetskontroll. Mässlingsvaccinet är mycket välbeprövat och har använts sedan 1963 med goda resultat. Innan dess inträffade stora mässlingsutbrott regelbundet och förorsakade ungefär 2,6 miljoner dödsfall varje år.

1) Läkemedelsverket

Hur har UNICEF Sverige utvecklats under din tid som generalsekreterare?

– Under de här åren har UNICEF Sverige utvecklats från att vara en upp­stickare till att bli en etablerad och accepterad organisation inom både insamling och påverkansarbete. Vi har varit innovativa i många samman­hang och visat vägen för organisationer både i Sverige och internationellt. Med vår kreativitet och effektivitet har vi levererat livsviktig hjälp till barn världen över, och idag är vi en organisation som många ser upp till globalt. 

Vad är du mest stolt över?

– Att vi har lyckats leverera allt mer hjälp till UNICEFs insatser i fält, sam­tidigt som vi har utvecklat vårt arbete för barns rättigheter i Sverige. Vi blir aldrig bekväma, vi utvecklar och optimerar vårt arbete för att kunna göra mer för fler barn världen över. 

Kan du berätta om en fältresa som har betytt mycket för dig? 

– År 2005 gjordes ett reportage om en tolvårig pojke, Madalitso, i Malawi. Madalitso hade precis förlorat sina föräldrar i aids och stod då som ensam försörjare till sina två syskon i ett fallfärdigt hus. Han var som ett öppet sår. Det var ett tufft reportage som fastnade i mitt minne. När jag fyra år senare reste till Malawi ville jag gärna träffa Madalitso. Jag åkte ensam till hans hem och möttes av en positiv ung man utanför ett numera välskött hus. Med UNICEFs hjälp hade Madalitso fått möjlighet att gå i skolan. Emellanåt hjälpte han sina grannar med diverse sysslor för att tjäna lite pengar. Han drömde om att bli elektriker, och det är jag övertygad om att han är idag.

Vad tar du med dig från din tid hos UNICEF Sverige?

– Jag har fått möjlighet att åka på många fältresor och har imponerats av barns ihärdiga vilja att leva ett värdigt liv. Det är något jag alltid kommer att bära med mig. 

Orkanen Dorian som slog mot Bahamas den första september är en av de mest intensiva stormarna någonsin. Hårdast drabbade blev öarna Abaco och Grand Bahama. Enligt myndigheterna har minst 68 000 människor drabbats, varav 18 000 barn och ungdomar. Hittills har minst 43 personer dött, tusentals är saknade och många av de överlevande är i akut behov av humanitär hjälp.

De omfattande skadorna på vägar och transportanläggningar gör det extremt svårt att leverera humanitär hjälp och som så ofta i katastrofer har de mest utsatta familjerna drabbats hårdast. UNICEFs hjälp­arbetare finns på plats och arbetar dygnet runt för att leverera hjälp till alla som behöver det. De vittnar om den stora förödelsen i och runtom området Marsh Harbour på ön Abaco, där skolor och sjukhus har rasat, hus och vägar har kollapsat och bilar och båtar hänger i träden.

Översvämningarna har äventyrat vatten- och sanitetssystemen och bristen på tillgång till rent dricksvatten och sanitet gör att människor riskerar att drabbas av vattenburna sjukdomar.

– Många av de barn och familjer som har överlevt orkanen har förlorat sina hem, sin försörjning och sina släktingar. Nu är det bråttom att se till att de får hjälp. Det mest brådskande är att leverera rent dricksvatten, särskilt till mödrar och barn, säger Youssouf Abdel-Jelil, UNICEFs biträdande regionaldirektör för Latinamerika och Karibien.

Med stöd från regeringen och andra FN-organ arbetar UNICEF dygnet runt för att så snabbt som möjligt leverera livräddande hjälp till familjer i nöd. Den första leveransen bestod av vattenreningstabletter, vattentankar och dunkar som gav över 9 500 barn och familjer tillgång till rent vatten.

Men i Dorians spår finns det fortfarande många barn som behöver akut hjälp. Ge en gåva som ger barn i katastrofområden det skydd de har rätt till.

HJÄLP BARN I KATASTROFER