Vad gör UNICEF för att hjälpa barn på flykt?

Sammanlagt befinner sig 28 miljoner barn idag på flykt, världen över. De flyr naturkatastrofer, konflikter och våld i bland annat Syrien, Sydsudan, Irak och Burma. Idag delar vi några exempel på hur UNICEF arbetar för att skydda barnen och ge dem vad de behöver och har rätt till.

Under de senaste fem åren har 15 nya konflikter brutit ut, eller blossat upp på nytt, i världen. Antalet utdragna konflikter (som pågått i över fem år) ökar också.

Att stanna på en plats där du eller din familj riskerar att dödas, våldtas eller rekryteras för att strida är nog otänkbart för de flesta. I konflikter och katastrofer blir det också ofta mycket svårt att försörja sig. Grödor och infrastruktur förstörs, och det blir svårt att sätta mat på bordet till sina barn eller ge dem rent vatten.

De flesta barn som nu är på flykt har flytt inom sitt eget land. Av dem som flyr från sitt land bosätter sig de flesta i ett grannland.

Mohmmad, tio år, är rohingyer och har flytt till fots från Burma till Bangladesh. Hans hus brändes ner och två av hans bröder sköts till döds. "Min enda dröm är att överleva." Foto: © UNICEF/Nybo — Mohmmad, tio år, är rohingyer och har flytt till fots från Burma till Bangladesh. Hans hus brändes ner och två av hans bröder sköts till döds. ”Min enda dröm är att överleva.” Foto: © UNICEF/Nybo

Exempel: Flyktingkrisen i Bangladesh

Våldet i Burma har vid flera tillfällen tvingat rohingyer att fly till Bangladesh. Sedan slutet av augusti förra året har över 655 000 människor flytt och sammanlagt är nu 1,2 miljoner rohingyer i behov av hjälp i Cox’s Bazar. Över 700 000 av dem är barn.

UNICEF har hela tiden funnits på plats för att hjälpa barnen och deras familjer. Barnen i Cox’s Bazar är extremt utsatta. Många har liksom Mohmmad genomgått svåra trauman och lever nu mycket trångt i flyktinglägren. Risken för sjukdomar är stor, liksom behoven av rent vatten, mat och bra sanitet.

Vad gör UNICEF för barn på flykt?

När barn tvingas fly får de många av sina rättigheter kränkta. UNICEF gör stora insatser i krigshärjade områden, i flyktingläger och på flyktvägen för de här barnen. Vi är ofta samordnare för katastrofinsatserna inom vatten och sanitet, näring och skydd mot våld och övergrepp. Några exempel på vad vi gör:

För att minska spridningen av vattenburna sjukdomar, som är särskilt farliga för små barn, är det livsviktigt att skilja på de ställen där människorna hämtar dricksvatten, går på toaletten, tvättar sig och lagar mat.
UNICEF sätter upp näringscenter för att undersöka och behandla barn mot undernäring. Vi levererar näringsprodukter som nötkräm, mjölk, gröt och kex.
Vi ser också till att vaccinera barn, för att förebygga sjukdomar som diarré och mässling.

För att skydda barn mot våld och övergrepp sätter vi upp barnvänliga trygga platser där barnen kan få vård, utbildning och psykosocialt stöd. Vi tar också hand om ensamma barn som kommit ifrån sina familjer och hjälper dem att hitta varandra igen.
Vi sätter upp tillfälliga skolor i tält, utbildar lärare och levererar skolmaterial och material till fritidsaktiviteter och lek.

Här kan du läsa mer om barn på flykt och hur UNICEF arbetar:

Fakta: barn på flykt

Hundratals barnsoldater släpps i Sydsudan

Goda nyheter! I tisdags släpptes 207 barn från väpnade styrkor i Sydsudan. Frigivandet hade förhandlats fram med hjälp av UNICEF. Sedan början av året har omkring 500 barn släppts, och under de kommande månaderna kommer sammanlagt omkring tusen barn att friges.

De här två bästisarna, 12 och 13 år, är två av barnen som frigavs från väpnade styrkor vid en ceremoni i tisdags. Efter att ha förhandlat barnens frigivining är UNICEFs prioritet nu att stötta och hjälpa barnen att återintegreras i sina familjer och samhällen. Alla barn har rätt till sin barndom, och ska aldrig tvingas att ta upp vapen. Foto: © UNICEF/Rich — De här två bästisarna, 12 och 13 år, är två av barnen som frigavs från väpnade styrkor vid en ceremoni i Sydsudan i tisdags. Efter att ha förhandlat fram barnens frigivning är UNICEFs prioritet nu att stötta och hjälpa barnen att återintegreras i sina familjer och samhällen. Alla barn har rätt till sin barndom, och ska aldrig tvingas att ta upp vapen. Foto: © UNICEF/Rich

Det första frigivandet ägde rum i Yambio i februari. Då fick över 300 barn återvända hem till sina familjer, eller till center som stöds av UNICEF. I tisdags släpptes ytterligare 207 barn (112 pojkar och 95 flickor) i Bakiwiri i Western Equatoria State.

– Inget barn ska någonsin behöva bära vapen och strida, säger Mahimbo Mdoe, chef för UNICEF i Sydsudan. För alla barn som nu släppts innebär det starten på ett nytt liv. Vi är stolta över att kunna stötta de här barnen på vägen mot en bättre framtid.

Under frigivningsceremonin fick barnen formellt lägga ned sina vapen och fick civila kläder. Nu får barnen vård, psykosocialt stöd och rådgivning av UNICEF och samarbetspartners, som en del av programmet för att återintegreras i sina familjer och samhällen.

När barnen återvänder hem får deras familjer tre månaders stöd med mat för att underlätta den första tiden. Barnen får också utbildning anpassad för deras olika åldrar, så som till exempel yrkesutbildning för att hjälpa till med familjens försörjning. Att inte kunna försörja sig är en riskfaktor för att återigen komma i kontakt med väpnade grupper.

– UNICEF har tillsammans med regeringen och andra partners förhandlat med de olika parterna i konflikten för att gör frigivningen möjlig, säger Mahimbo Mdoe, men vårt arbete slutar inte här. Återintegreringen är en viktig och känslig process, och vi måste nu se till att barnen får allt det stöd de behöver för att lyckas i livet.

Trots det här fantastiska framsteget finns det fortfarande omkring 19 000 barn som utnyttjas av väpnade styrkor i Sydsudan. UNICEF kämpar för att alla barn ska släppas fria och få en möjlighet att vara barn igen.

Läs mer om hur UNICEF arbetar för att hjälpa barn som drabbas av väpnade konflikter:

Fakta om barn i krig

Barn är barn även i krigets Syrien

Mousa, fem år, är på flykt i Syrien tillsammans med sin familj. De tvingades lämna sitt hem i Deir-ez-Zor för tre år sedan. Då hade Mousa precis skadats av granatsplitter som träffade honom i ögat. Han har opererats en gång, och behöver en operation till. Men trots allt det hemska hittar Mousa anledningar att le.

Mousa, fem år, fick nya kläder av UNICEF vid en leverans i Syrien. Foto: © UNICEF

I Syrien har den brutala konflikten tvingat halva befolkningen (11 miljoner) på flykt, varav majoriteten, som Mousas familj, har flytt inom landet. UNICEF finns där och kämpar varje dag för att se till att barnen får vad de behöver och har rätt till.

På bilden har Mousa precis fått nya varma kläder i en leverans från UNICEF. Han blev väldigt glad när han upptäckte att kläderna matchade hans blå glasögon.

Situationen för barnen som drabbas av konflikten är ofattbar. Under de senaste sju åren har mer än åtta miljoner barn tvingats utstå fruktansvärt våld, förlorat familjemedlemmar och sina hem och skolor. En misstänkt kemvapenattack i Douma, i östra Ghouta för en dryg vecka sedan, är den senaste i raden av dödliga attacker mot barn i Syrien.

Trots allt det fruktansvärda de har fått utstå är det fantastiskt att se hur levnadsglada barn som Mousa är. De är barn, precis som på vilken annan plats i världen som helst. För deras skull får vi aldrig sluta kämpa för att konflikten i Syrien ska ta slut.

Här kan du läsa mer om barnens situation i Syrien och vad UNICEF gör:

Missuppfattning att islamsk rätt skulle bli gällande i Sverige genom barnkonventionen

Ett antal riksdagspartier gjorde i förra veckan ett utspel kring att barnkonventionen som lag skulle möjliggöra att islamsk rätt tillämpas i Sverige. Det är en missuppfattning som vi härmed vill reda ut och förklara.

Anledning till utspelet är en skrivelse i artikel 20 i barnkonventionen, gällande barn som berövats sin familjemiljö. I texten omnämns kafalah enligt islamsk rätt som ett exempel på placeringsform. Om man läser hela artikeln blir det dock tydligt att barn som är i behov av omvårdnad utanför hemmet ska placeras enligt bestämmelserna i nationell lagstiftning, det vill säga svensk speciallagstiftning på området. Det står uttryckligt i texten att staterna ska i enlighet med sin nationella lagstiftning säkerställa alternativen för omvårdnad.

Enligt svensk nationell lagstiftning har vi detaljerade bestämmelser för hur barn ska placeras enligt socialtjänstlagen och lagen för vård av unga (LVU). Kafalah är ingen placeringsform enligt vår nationella lagstiftning och kan alltså inte åberopas vid beslut om placering av barn.

Det har även uttryckts en oro för att bestämmelsen säger att vid val av boende ska hänsyn tas till barnets etniska, kulturella, religiösa och språkliga bakgrund. En barnets bästa bedömning (barnkonsekvensanalys) ska alltid göras i varje enskilt fall utifrån de placeringsformer vi har enligt nationell lag. Hänsyn till barnets kultur och religion ska givetvis tas men gäller följaktligen vid val av de alternativ som finns tillgängliga.

Enligt de lagar och förordningar som gäller i Sverige så ska barn som inte kan bo hos sina föräldrar i första hand placeras med släktingar eller andra närstående om det är förenligt med barnets bästa, sedan familjehem eller i sista hand på institution (HVB-hem). Placeringen är ett formellt beslut och ska utgå från en individuell prövning med barnets bästa som utgångspunkt och andra faktorer ska vara noggrant övervägda.

Läser man övriga delar av barnkonventionen ser man också att andra hänvisningar görs till barns rätt att utöva sitt eget kulturliv, utöva sin religion och använda sitt eget språk (till exempel artikel 30). Det gäller alla religioner och kulturer och är en grundläggande mänsklig rättighet oberoende av placeringsform för barn som ska placeras.

I det här sammanhanget är det viktigt att påminnas om att barnkonventionen är en internationell konvention som är skriven för att kunna tillämpas i alla världens länder. Konventionen har nästintill universell giltighet (gäller i alla världens länder utom USA). Det förklarar vissa språkbruk och för oss ibland främmande hänvisningar.

Barnkonventionen ska kunna tillämpas i alla länder, med olika rättssystem. Konventionen måste läsas i sin helhet och alla artiklarna är beroende av varandra. Artikel 20 eller någon annan artikel bör inte läsas separat.

Vi hoppas att missförståndet är utrett och att vi kan se fram emot att barnkonventionen som svensk lag röstas igenom i riksdagen senare i vår.

Ge besked om hur ni tänker rösta om barnkonventionen

Regeringen har nu fattat det historiska beslutet att göra barnkonventionen till svensk lag. Propositionen har överlämnats till riksdagen som fattar det slutgiltiga beslutet genom en omröstning i juni. Vi är dock oroliga för att förslaget inte kommer att gå igenom eftersom beskeden från Centerpartiet och Moderaterna hittills har varit otydliga.

UNICEF Sverige, BRIS och Rädda Barnen är några av många remissinstanser som är mycket positiva till förslaget att göra barnkonventionen till lag. Vi har under många år arbetat för detta. Barnkonventionen behöver göras till lag för att stärka barns rättsliga ställning och för att förtydliga att barnkonventionen måste beaktas och tillämpas vid alla beslut som rör barn.

Förslaget har dock varit kontroversiellt. Det är framför allt domstolarna och de rättsvårdande myndigheterna, inte minst Lagrådet, som är skeptiska och motsätter sig förslaget. Regeringen har därför gjort en del förtydliganden och nu presenterat ett mer genomarbetat förslag som hanterar de svårigheter och utmaningar kritikerna lyft fram.

Det finns även skeptiker bland riksdagspartierna och några partier har fortfarande inte tagit klar ställning till beslutet. Förutom regeringspartierna har Kristdemokraterna, Liberalerna och Vänsterpartiet ställt sig bakom förslaget, medan övriga partier inte gett något tydligt besked.

Både Centerpartiet och Moderaterna har dock gjort en rad utspel där de tydligt tagit ställning för att förstärka situationen för utsatta barn. Moderaterna har till exempel presenterat ett reformpaket för att både förebygga och stödja redan utsatta barn med satsningar på skolan, socialtjänsten och ungdomspsykiatrin. Centerpartiet vill också lägga fokus på barn och unga som på olika sätt far illa och på att samhället ska fånga upp alla de barn som behöver stöd. Därför vore det rimligt att dessa båda partier nu klargör hur de avser att rösta när det gäller barnkonventionens ställning.

Vi anser att det är nödvändigt att göra barnkonventionen till svensk lag om vi på allvar ska kunna stärka barns rättigheter i Sverige. Detta borde därmed vara en självklar väg att gå för partierna. Särskilt barn i utsatta situationer – så som barn i vårdnadstvister, barn i brottmålsprocessen, samt barn som är omhändertagna av socialtjänsten eller befinner sig i migrationsprocessen – kommer att få ett starkare rättsligt skydd när barnkonventionen blir lag. Om barnkonventionen blir svensk lag skulle det innebära att det enskilda barnets rättssäkerhet stärks och att barnets bästa kommer i främsta rummet på ett tydligare sätt än idag.

De vanligaste argumenten hos dem som är skeptiska till att göra barnkonventionen till lag är att många bestämmelser i konventionen är svårtolkade. Dessutom att ingen internationell domstol finns kopplad till konventionen, som kan skapa praxis och vägledning. Vi anser dock, i likhet med regeringen, att utmaningarna är hanterbara och att det finns konkreta lösningar i propositionen.

Det förberedande arbetet med att göra barnkonventionen till lag har pågått under många år och bland annat lett fram till en gedigen statlig utredning (SOU 2016:19). Barnombudsmannen har dessutom fått ett uppdrag att genomföra ett kunskapslyft, för att förbereda och utbilda berörda statliga myndigheter och kommuner, i frågor som rör tillämpningen av barnkonventionen.

Det är nu hög tid att flytta fram positionerna för barns rättigheter och stärka barnkonventionens ställning. Vi uppmanar därför riksdagen att noga gå igenom propositionen och rösta för en inkorporering av barnkonventionen.

Barn är rättighetsbärare. Och det tydligaste beviset på att vi menar allvar med det är att göra barnkonventionen till lag.

Véronique Lönnerblad, generalsekreterare UNICEF Sverige
Magnus Jägerskog, generalsekreterare BRIS
Elisabeth Dahlin, generalsekreterare Rädda Barnen

Debattartikel publicerad i Aftonbladet 11 april 2018.

I bebisens hjärna läggs grunden för framtiden

Visste du att de första tusen dagarna i ett barns liv är livsviktiga? Under de dagarna utvecklas barnets hjärna som snabbast. Rätt vård, näring och omsorg skapar goda förutsättningar som påverkar hela barnets utveckling. Allt börjar redan i mammans mage, eller närmare bestämt i bebisens hjärna.

Under den första tiden efter födseln sker utvecklingen i barnets hjärna så snabbt och med sådan komplexitet att det aldrig upprepas igen under resten av livet. Foto: © UNICEF/Voronin

De allra första stunderna i ett barns liv är viktiga – och de kan ge effekter som varar resten av livet. Vissa stunder kan verka små – en kram, en ”tittut”-lek eller ett leende. Andra är mer komplexa, som att få tillräckligt med näring och att barnet skyddas från våld.

Processen börjar långt före födseln och påverkas av mammans hälsa, hennes omgivning och om hon får i sig tillräckligt med näring.

Under den första tiden efter födseln sker utvecklingen så snabbt och med sådan komplexitet att det aldrig upprepas igen under resten av livet. Forskning antyder att under den här första tiden sker minst tusen, men kanske så många som uppemot en miljon, nya förbindelser mellan nervcellerna i en bebis hjärna – per sekund.

Det som händer under den här tiden i barnets liv är alltså oerhört viktigt. Nu läggs grunden för hjärnans fortsatta förmåga till utveckling. Nu skapas förutsättningarna för ett barns möjligheter att lära, utföra saker, anpassa sig till förändringar och hantera svåra omständigheter med motståndskraft.

Bra näring när barnet är litet är inte bara viktigt för kroppens utveckling, det är lika viktigt för hjärnan. Brist på näring under barnets första tusen dagar kan påverka barnets förmåga att lära och utvecklas för resten av livet. Foto: © UNICEF/Kljajo

Positiva och negativa händelser påverkar barnets framtid

Under tiden som hjärnan utvecklas, formas och förändras förbindelserna mellan nervcellerna som ett svar på positiva och negativa upplevelser hos barnet. Till de positiva hör till exempel att barnet får bra näring, att barnets motorik och sinnesintryck stimuleras, och att barnet vårdas och skyddas av sin familj.

Bra näring och skydd kan ses som självklara saker, men att krama, pussa, busa och leka med ditt barn hjälper alltså också barnets hjärna att utvecklas och ger de bästa förutsättningarna för en god framtid.

Mer negativa upplevelser kan vara att barnet försummas, utsätts för stress och våld eller exponeras för föroreningar – saker som alla kan påverka barnets tidiga utveckling negativt.

Att krama, pussa, busa och leka med ditt barn hjälper barnets hjärna att utvecklas och ger bra förutsättningar för en god framtid. Foto: © UNICEF/McConnico — Att krama, pussa, busa och leka med ditt barn hjälper barnets hjärna att utvecklas. Foto: © UNICEF/McConnico

Hela samhällen påverkas av satsningar på barns tidiga utveckling

För de allra mest utsatta barnen i världen kan god omsorg, näring och skydd under de första tusen dagarna ge barnet bättre förutsättningar i livet, och även bidra till att nästa generation får en bättre framtid. Att satsa på de tidiga åren är inte bara en investering i barnen själva, utan också den bästa garantin för att uppnå en hållbar ekonomi och samhällsutveckling.

Under de första tusen dagarna i ett barns liv är det alltså möjligt att göra insatser som kan förändra hela samhällens och länders framtid.

Att förhindra undernäring tidigt i livet är avgörande för hjärnans utveckling. Läs mer om det här:

Livsviktiga insatser för att stoppa undernäring

Undernäring är en bidragande orsak till hälften av alla dödsfall bland barn under fem år, världen över. Det är ett komplext problem som behöver bekämpas på många olika fronter samtidigt. Idag delar vi några goda exempel på hur UNICEF arbetar för att stoppa den här tysta katastrofen.

Tidigare i veckan berättade vi om vad undernäring innebär, vad det beror på och vilka konsekvenser det får för barn och samhällen världen över. Undernäring är komplext, det har många orsaker och det finns därför också många olika saker att agera på för att få stopp på problemet.

Familjer och samhällen spelar den viktigaste rollen i den kampen. Därför trycker UNICEF på för att regeringar ska stödja lokala initiativ som fokuserar på just barns överlevnad och utveckling. Vi stödjer människor på bynivå så att de själva ska kunna agera mot undernäringen. Några exempel:

Vi utbildar och utrustar

Det är viktigt att länders hälsorutiner utvecklas på lokal nivå. Om alla barn regelbundet mäts och vägs kan undernärda barn upptäckas och få behandling i tid. Vi ser till att lokala hälsoarbetare sprider kunskap till föräldrar och hjälper dem att avgöra om barnet är undernärt eller inte växer som det ska, och ger råd om vilken behandling som behövs.

Tyjan, tre år, mäts av hälsoarbetare i flyktinglägret Al-Takya Al-Kasnazaniya, i Irak. Om alla barn regelbundet mäts och vägs kan undernärda barn upptäckas och få behandling i tid. Foto: © UNICEF/Khuzaie — Tyjan, tre år, mäts av hälsoarbetare i Bagdad, Irak. Om alla barn regelbundet mäts och vägs kan undernärda barn upptäckas och få behandling i tid. Foto: © UNICEF/Khuzaie

I samband med att undernärda barn får vård får föräldrarna också utbildning om barnens näringsbehov. De får näringstillskott som A-vitamin och järn till barnet, och information om vikten av amning. Genom att satsa på amning kan enorma framsteg göras, läs mer om det här.

UNICEF ger också stöd till att sjukhus och vårdcentraler har näringscenter där undernärda barn kan få specialistvård. Vi utbildar vårdpersonal och förser centren med medicin, utrustning och näringsrika produkter, såsom nötkräm, högenergimjölk och näringspulver.

Tre påsar nötkräm om dagen

Nya typer av näringslösningar, som näringsrik nötkräm, har inneburit viktiga framsteg i kampen mot undernäring. Tre påsar nötkräm om dagen kan vara allt som krävs för att rädda livet på ett undernärt barn.

Krämen innehåller ett stort antal vitaminer och mineraler och är särskilt framtagen för att hjälpa undernärda barn att snabbt gå upp i vikt. Den är förpackad i små portionspåsar som barnet själv kan äta ur och räddar tusentals barns liv varje dag.

Samba, åtta månader från Mali, äter själv från en påse med näringsrik nötkräm. Samba var svårt undernärd, men tack vare behandlingen har han nu fått tillbaka sin normalvikt och mår helt bra igen. Foto: © UNICEF — Samba, åtta månader från Mali, äter själv ur en påse med näringsrik nötkräm. Samba var svårt undernärd, men tack vare behandlingen har han nu fått tillbaka sin normalvikt och mår helt bra igen. Foto: © UNICEF

Sms som räddar liv

UNICEF har också uppfunnit en sms-teknik som används framgångsrikt i kampen mot undernäring. Med hjälp av mobiltelefoner kan vårdpersonal i avlägsna byar snabbt registrera barns näringstillstånd. Näringsexperter gör analyser omedelbart och myndigheterna kan agera direkt vid tecken på undernäringskris. Tidigare kunde en sådan process ta månader.

Näringsrik gröt räddar flera generationer

I en by i norra Etiopien finns ett exempel på långsiktigt arbete för att stoppa undernäring på lokal nivå. Här får mammor lära sig laga näringsrik gröt till sina barn, något som räddar liv generationer framåt.

Att lära mammorna laga gröten har två syften. Dels minskar det risken att deras barn drabbas av undernäring och dels kan barnen i sin tur föra vidare sin kunskap, så att kommande generationer kan växa och utvecklas.

Tvåriga Habib äter ur en skål med gröt som hans mamma Safiya har tillagat. Gröten görs på lokala råvaror och ska få små barn att växa och utvecklas. Det är sjukvårdspersonal vid The Kihen Health Post som står för utbildningen. Tillsammans med UNICEF genomför vårdmottagningen olika program inom hälsa, näring, hygien och sanitet för att utbilda befolkningen i olika byar i landet. Foto: © UNICEF/Ayene

Mobila vårdcentraler når ut

I avlägsna och svåråtkomliga områden stöttar vi mobila vårdcentraler som åker ut till barn och ser till att de får livräddande vård, skydd mot undernäring och vaccin mot farliga sjukdomar. Ett exempel kommer från Aleppo i Syrien.

Här rullar sju stycken mobila hälsokliniker runt och erbjuder gratis hälsovård till barn och familjer. Vare morgon kör de ut, med 25 läkare och annan vårdpersonal ombord, till strategiska platser i staden.

Över 400 barn och kvinnor får vård varje dag genom de mobila vårdcentralerna som rullar omkring i Aleppo, Syrien. Rama, fem år, är ett av de barn som fått hjälp. Foto: © UNICEF/Al-Issa

Vi har helhetsperspektivet

UNICEF samarbetar med regeringar och lokala organisationer för att ta ett helhetsgrepp på problemet med undernäring. Vi arbetar med människor på alla nivåer i riskzonerna, för att hitta långsiktiga lösningar på de underliggande problem som ger återkommande matkriser och för att katastrofhjälpen ska bli ännu mer effektiv när kriser uppstår.

Om du vill lära dig mer har vi samlat information om undernäring här:

Vad handlar undernäring om – egentligen?

När man hör talas om att barn lider av undernäring är det lätt att tänka att det bara handlar om brist på mat. Men undernäring är mer komplext än så. Oftast syns det faktiskt inte ens utanpå när någon är undernärd. Samtidigt ligger undernäring bakom hälften av alla dödsfall bland barn under fem år, världen över. Vad beror det på? UNICEF förklarar och reder ut begreppen.

En flicka får sin överarm mätt i Dolakha, Nepal, för att se om hon avviker från sin viktkurva. Foto: © UNICEF/Panday

Undernäring är komplext och har fler orsaker än enbart brist på mat. Det är en kombination av olika faktorer, som:·

brist på protein, energi och olika näringsämnen i kosten
återkommande sjukdomar och infektioner
bristande omvårdnad och dålig kunskap om vilken mat barn bör få
otillräckliga vårdsystem och brist på rent vatten och sanitet

Undernäring har många olika skepnader och ett barn kan drabbas på många sätt samtidigt. Oftast syns det inte utanpå eftersom många av de barn som riskerar att dö av undernäring inte visar några yttre tecken på svält. De livshotande skadorna drabbar istället insidan av kroppen – framförallt hjärnan.

De första åren är känsligast

Undernäring är allra mest förödande under graviditeten i mammans mage och under barnets första år. Om mamman lider av näringsbrist kan fostret sluta utvecklas som det ska och spädbarnets fysiska och mentala utveckling kan hindras – så kallad ”stunting”.

Om ett barn drabbas av undernäring under sina tre första år finns skadorna i hjärnan kvar under resten av livet. Det kan till exempel innebära att barnet får inlärningssvårigheter, hämmad kreativitet och sämre initiativförmåga.

Immunförsvaret påverkas också, vilket minskar motståndskraften mot de flesta infektionssjukdomar, som till exempel diarré, luftvägsinfektioner, mässling och malaria. Det innebär att vanliga sjukdomar snabbt kan bli dödliga.

Kadiatou Dao, 26, ler när hon ammar sin bebis i byn Koury, Mali. "Att amma är jätteviktigt, det hjälper mitt barn att utvecklas och han får motståndskraft mot sjukdomar," säger Kadiatou. I områden där det är brist på rent vatten är det väldigt viktigt att barn ammas upp till sex månader. I låginkomstländerna dör alldeles för många spädbarn på grund av att de får bröstmjölksersättning som är utblandat med smutsigt vatten. Foto: © UNICEF/Sokhin — Kadiatou Dao, 26, ler när hon ammar sin bebis i byn Koury, Mali. ”Att amma är jätteviktigt, det hjälper mitt barn att utvecklas och han får motståndskraft mot sjukdomar,” säger Kadiatou. I områden där det är brist på rent vatten är det särskilt viktigt att barn ammas upp till sex månader. I låginkomstländer dör alldeles för många spädbarn på grund av att de får bröstmjölksersättning som är utblandat med smutsigt vatten. Foto: © UNICEF/Sokhin

Amning ger bättre hälsa

Viktigast i bekämpningen av undernäring är tillräckligt med näring, vilket i låginkomstländer med brist på rent vatten inkluderar att barn uteslutande ammas under sina första sex månader. Genom att satsa på amning kan enorma framsteg göras. Amning förebygger dödsfall och kan förhindra att barn drabbas av sjukdomar. Dessutom stöttar det hjärnans utveckling hos bebisen.

Samtidigt är amning miljövänligt och minskar ojämställdhet genom att det är en insats som kan göras även på utsatta och avlägsna platser med dålig tillgång till vård. Om barn i låginkomstländer skulle matas uteslutande med bröstmjölk under sina sex första månader skulle det rädda upp till 800 000 barns liv varje år. Utbildning och information om amning är därför livsviktigt.

En hälsoarbetare väger ett barn vid en lokal vårdcentral som stöds av UNICEF i Niger. För att så tidigt som möjligt kunna upptäcka och åtgärda undernäring är det extra viktigt att ha koll på att alla nyfödda växer och utvecklas som de ska. Foto: © UNICEF/Pirozzi — En hälsoarbetare väger ett barn vid en lokal vårdcentral som stöds av UNICEF i Niger. Rutinmässiga hälsokontroller är viktiga för att så tidigt som möjligt kunna upptäcka och åtgärda undernäring. Foto: © UNICEF/Pirozzi

Rutinmässiga hälsokontroller är livsnödvändiga

För att så tidigt som möjligt kunna upptäcka och åtgärda undernäring är det extra viktigt att ha koll på att alla nyfödda växer och utvecklas som de ska. Att satsa på rutinmässiga hälsokontroller och utvecklad statistik över länders näringsstatus är effektivt. Det lägger grunden för att kunna förebygga undernäring och samtidigt planera för snabba insatser när kriser uppstår.

Akut behandling räddar liv

För ett litet barn kan akut undernäring leda till döden. Medicinsk behandling med näringstillskott måste sättas in snabbt för att ge barnet alla de livsviktiga vitaminer och mineraler som behövs för att överleva och växa. Det är en av UNICEFs viktigaste prioriteringar i områden med matbrist, till exempel vid en katastrof.

Aleppo, Syrien. Ali, åtta månader, lider av undernäring men får behandling med näringsrik nötkräm som hjälper honom att överleva. Krämen innehåller ett stort antal vitaminer och mineraler och är särskilt framtagen för att hjälpa undernärda barn att snabbt gå upp i vikt. Foto: © UNICEF/Al-Issa

Långsiktig lösning att satsa på kvinnor

Ett exempel på en mer långsiktig lösning är att skydda kvinnors och flickors rättigheter. Överallt där diskrimineringen mot kvinnor är påtaglig förvärras problemen med undernäring. Barn till kvinnor som inte fått gå i skolan löper dessutom dubbelt så stor risk att dö som spädbarn, jämfört med barn till mödrar som gått i skolan, även om det bara handlar om fyra års utbildning.

Undernäring är därmed både en orsak till fattigdom och en konsekvens av fattigdom. Barn som får bra näring är friskare, har bättre motståndskraft mot sjukdomar och kriser, och gör bättre ifrån sig i skolan. När de växer upp har de lättare att delta i och bidra till sina samhällens utveckling.

Genom att satsa på barns hälsa och kvinnors rättigheter läggs alltså grunden för hälsosamma och produktiva samhällen.

Vill du veta mer? Läs om livsviktiga insatser för att stoppa undernäring:

Ännu ett steg närmare barnkonventionen som svensk lag

Förra veckan fattade regeringen det historiska beslutet att göra barnkonventionen till svensk lag. Regeringen har nu lämnat över sin proposition till riksdagen som fattar det slutgiltiga beslutet genom en omröstning i juni. Förslaget måste alltså ha stöd av riksdagen för att inkorporeringen ska bli verklighet.

UNICEF Sverige är en av många remissinstanser som är mycket positiva till förslaget att barnkonventionen ska bli lag. Vi anser att det skulle stärka barns rättsliga ställning och förtydliga att barnkonventionen måste beaktas och tillämpas vid alla beslut som rör barn.

Förslaget har dock varit kontroversiellt. Det är framför allt domstolarna och de rättsvårdande myndigheterna, inte minst Lagrådet, som är skeptiska och motsätter sig förslaget.

Regeringen har därför gjort en del förtydliganden och presenterar nu ett uppdaterat väl genomarbetat förslag som motiverar varför barnkonventionen bör inkorporeras, och hur man kan hantera de svårigheter och utmaningar som har lyfts från kritikerna.

Propositionen förslår i huvudsak följande:

Att barnkonventionen ska inkorporeras som svensk lag och börja gälla 1 januari 2020.
Fortsatt transformering av barnkonventionen i svenska lagar. Det anser man är en förutsättning för att barnkonventionen ska få starkare ställning. Den nuvarande transformeringsmetoden ersätts alltså inte av inkorporering utan båda metoder ska tillämpas.
Barnkonventionen ska gälla som vanlig lag och får inte företräde framför annan lagstiftning. Skulle en så kallad normkonflikt uppkomma (när två lagar anses motstridiga) så ska sedvanliga tolkningsprinciper tillämpas.
En vägledning ska tas fram som stöd i arbetet med att tolka och tillämpa barnkonventionens bestämmelser. Vägledningen ska bland annat innehålla en redogörelse för folkrättsliga principer och regler, barnrättskommitténs allmänna kommentarer och rekommendationer samt domstolsavgöranden från andra länder.
En kartläggning ska genomföras för att se över hur svensk lagstiftning och praxis stämmer överens med barnkonventionen.
Det tidigare beslutade kunskapslyftet för myndigheter, landsting och kommun och inte minst barn själva pågår fram till 2019. Arbetet leds av Barnombudsmannen.

I samband med förslaget har man även genomfört en nyöversättning av barnkonventionen till svenska. Utöver rent språkliga ändringar har en del begrepp som tidigare varit svårtolkade förtydligats.

Till exempel har principen gällande beslut om barnets bästa som i tidigare version lytt ”ska komma i främsta rummet” ersatts med ”ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa” (artikel 3). Originaltexterna till konventionen är de som föreslås vara gällande som svensk lag och den svenska översättningen ska fungera som hjälpmedel vid tolkning.

Alla sakartiklarna ska inkorporeras medan de administrativa ligger utanför. Bestämmelsen om att staten är skyldig att sprida konventionen till barn och vuxna tas dock också med i inkorporeringen.

Regeringen skriver också att de noga kommer att följa upp effekterna av inkorporeringen. Det är givetvis av stor betydelse. Vi har i vårt remissvar förslagit en utvärdering efter tre år för att framför allt se över effekten av barnkonventionens formella status och om så kallade normkonflikter har uppkommit och hur de i så fall hanterats.

Vi uppmanar nu riksdagen att noga gå igenom propositionen och instämma i regeringens motiveringar om varför en inkorporering är nödvändig, och slutligen ställa sig bakom förslaget.

Läs hela regeringens proposition här.

En solcellsdriven vattenpump förändrade livet för Lucy, 13 år

Visste du att smutsigt vatten, dålig hygien och brist på sanitet dödar fler barn än våld i krig? Därför kämpar UNICEF över hela världen med att installera vatten- och avloppssystem, borra brunnar och bygga toaletter. I Malawi har vi tagit hjälp av solceller för att driva pumpar – en långsiktig lösning som förändrat livet för trettonåriga Lucy och hennes by.

Lucy, 13 år, har fått sitt liv förändrat tack vare en solcellsdriven vattenpump. Foto: © UNICEF Malawi/Eldson Chagara — Lucy, 13 år, blev tidigare ofta sjuk på grund av smutsigt vatten och kunde inte gå till skolan. Men tack vare en solcellsdriven vattenpump håller hon sig frisk och går nu i skolan varje dag. Foto: © UNICEF Malawi/Eldson Chagara

Lucy ler stort efter att precis ha genomfört ett slutprov i matematik. Nu går hon i skolan i byn Kunja varje dag, men så har det inte alltid varit.

– Jag brukade dricka vatten från grunda brunnar, säger Lucy. Jag fick diarré så många gånger att jag fick stanna hemma från skolan, ibland flera veckor i sträck. Jag missade så mycket då.

Även när Lucy var frisk var vattnet ett stort problem. Hon och hennes mamma brukade turas om att gå fem kilometer för att hämta vatten vid närmsta brunn.

– Det var så många som köade där. Ibland fick jag stå hela dagen och det var mörkt när jag kom hem. Jag var så rädd att bli attackerad på vägen, säger Lucy.

Återkommande torka i området förvärrade situationen ännu mer för familjerna i Kunja. Men 2015 installerade UNICEF en solcellsdriven vattenpump i byn, och livet förändrades för människorna där.

– Jag var så glad när pumpen kom, för då visste jag att jag skulle kunna dricka rent vatten. Och alla i samhället hjälpte till, berättar Lucy.

Lucys skola har nu rent rinnande vatten och Lucy håller sig frisk. Foto: © UNICEF Malawi/Eldson Chagara

Vattenpumpen har förändrat liv i den avlägsna byn

Nu testas vattenkvaliteten varje dag och brunnen är grävd så djupt att samhället har vatten även vid perioder av torka. De engagerade människorna har fått goda kunskaper om vikten av rent vatten och är måna om att skydda det. Pumpen kräver lite underhåll och ska hålla i minst tio år. Solcellstekniken är billig, miljövänlig och mer hållbar än dyra dieselgeneratorer.

Antalet barn som går i skolan i Kunja har ökat från 300 till 449 barn, som ett direkt resultat av att skolan nu har rent vatten. Betygen har gått upp, och skolan attraherar fler och bättre lärare.

För Lucy och hennes familj har pumpen betytt oerhört mycket. Sedan den installerades har hon inte varit sjuk en enda gång.

– Det känns så bra att jag håller mig frisk, och jag behöver inte gå till nästa by för att hämta vatten. Det går mycket bättre för mig i skolan. Jag vill studera vidare och en dag hoppas jag kunna bli läkare, säger Lucy.

Att ge barn tillgång till rent vatten är en av UNICEFs viktigaste prioriteringar

Idag är det världsvattendagen och vattenfrågor lyfts världen över. UNICEF kämpar för att öka människors tillgång till rent vatten, god hygien och bra sanitet. Vi ger stöd till utbyggnad av vatten- och avloppssystem, borrar brunnar, installerar pumpar, bygger toaletter och utvecklar nya billiga metoder för att lösa vattenproblemen. Allt för att förbättra och förändra livet för barn som Lucy.

Alla barn har rätt till rent vatten. Här kan du läsa mer om hur UNICEF arbetar för att uppfylla den rättigheten.

”Tänk, någon bryr sig om vad som sker i min mage!”

Samarbetet mellan UNICEF och M-magasin, som inleddes 2008, har hittills inbringat över tio miljoner kronor till UNICEFs arbete. Pengarna har bland annat gått till att stödja barn och kvinnor i Nepal, som barnmorskan Laxmi och gravida Hajira, i avlägsna Kalika Khetu.

Barnmorska Laxmi hjälper gravida kvinnor som Hajira vid hälsokliniken i den avlägsna byn Kalika Khetu. Foto: Håkan Elofsson — Barnmorskan Laxmi hjälper gravida kvinnor som Hajira vid hälsokliniken i den avlägsna byn Kalika Khetu. Foto: Håkan Elofsson

Högt uppe bland bergen i Nepal ligger byn Kalika Khetu. Här på hälsokliniken finns vård till undernärda barn och sjuka i området. I Nepal är det en utmaning att få fler kvinnor att komma till en hälsoklinik när det är dags att föda, något som är långtifrån självklart.

Hälsokliniken i Kalika Khetu är ett centrum för kunskap, hjälp och förebyggande arbete. Hit vill man få gravida kvinnor att komma för både undersökning och förlossning eftersom både barn- och mödradödligheten är alldeles för hög. Man arbetar också med familjeplanering.

För att få bukt med åratal av infektioner, barnadödlighet och svåra förlossningar i hemmen bestämde man på kliniken att göra något aktivt för att bryta traditionen med hemmafödslar. Genom att dela ut pengabidrag och babykläder får man kvinnorna att komma till kliniken under graviditeten. På så sätt får kliniken möjlighet att göra en hälsokontroll inför förlossningen och övertyga de blivande mammorna att föda på kliniken.

Barnmorskan Laxmi brinner för bättre villkor för flickor och kvinnor

Barnmorskan Laxmi Maya Acharya fick sitt intresse för att skapa bättre förhållanden för födande flickor och kvinnor från sin mamma. Mamman jobbade som volontär i byn och Laxmi fick följa med och ansikte mot ansikte möta den utsatta fattigdomen.

Volontärerna arbetar gratis men får träning och utbildning. De går till de mest avlägsna byarna och identifierar gravida som borde föda på kliniken. Och informerar om att det är viktigt att de kommer i tid eftersom de dåliga vägarna gör att det tar lång tid att ta sig dit.

I frivilligarbetarnas uppgifter ingår också att följa med den födande mamman – det är inte ovanligt att de föder på vägen – och vara med på kliniken.

– Vi har inte råd att ge smärtlindring, men vi ger dem massage och andas med dem. Vi erbjuder en ren säng och en barnmorska på plats. Blir det komplikationer så skickas kvinnan vidare, det har vi möjlighet till, säger Laxmi.

Hajira Nepali arbetar med att städa på kliniken. Hon är gravid med tredje barnet och för henne känns det som en lyx att få bli undersökt av Laxmi.

– Tänk, någon bryr sig om vad som sker i min mage, säger Hajira.

Livsförändrande stöd till kvinnor och barn

Texten om Laxmi och Hajira är ett utdrag ur en artikel av Amelia Adamo, från M-magasin på resa med UNICEF. För varje såld tidning skänker M-magasin en krona till UNICEF, och i februari fick UNICEF en miljon kronor i utdelning från M-magasin. Samarbetet har hittills inbringat över tio miljoner kronor till UNICEFs arbete för barn och kvinnor. Bidraget från M-magasin har gått till att stödja kvinnor och barn i Etiopien och Nepal och bland annat bidragit till att kvinnor fått mikrolån och att flickor får en utbildning.

De pengar som kom in i år kommer att gå till att stödja de mest utsatta barnen i Vietnam och artiklar om det arbetet kommer att synas i tidningen framöver. Här kan du läsa alla tidigare reportage som M-magasin tagit fram om UNICEFs arbete.

Barns rätt försummas i asylprocessen

Barns rättigheter får stå tillbaka i asylprocessen i Sverige. Rättssäkerheten blir lidande och barnets bästa prioriteras inte. Det visar en ny rapport från UNICEF som jämför läget för barnen i de nordiska länderna.

Rapporten Protected on Paper? An analysis of Nordic country responses to asylum-seeking children undersöker hur asylsökande barns rättigheter efterlevs i Danmark, Finland, Island Norge och Sverige. Det handlar till exempel om barns rättigheter under asylprövningen, samt rätten till utbildning, hälsa och socialt skydd. Rapporten lyfter fram de brister som finns, men även goda exempel som kan tjäna som vägledning. Den innehåller även rekommendationer för hur mottagandet kan förbättras.

– Den stora utmaningen för Sverige är att se till att asylsökande barn inte behandlas sämre, utan får sina rättigheter tillgodosedda på samma sätt som andra barn i landet, säger Christina Heilborn, chefsjurist vid UNICEF.

– När det gäller barns grundläggande skydd får man aldrig kompromissa.

Ett tydligt exempel på när barns rättigheter får stå tillbaka kan ses i ärenden som rör barn som omhändertas när föräldrarna brister i omsorgen. Trots att ett barn kan vara omhändertaget enligt LVU, kan ett beslut om utvisning ändå tas. Det innebär att barnet utvisas tillsammans med samma föräldrar som bedömts som olämpliga.

Rapporten lyfter även fram de brister som finns i asylprocessen när det gäller att höra barn. Barn som kommer med sin familj till Sverige får mycket sällan möjlighet att själva komma till tals och berätta sin historia. Detta trots att barn kan ha egna asylskäl som till exempel risken för barnäktenskap, könsstympning eller rekrytering till väpnade konflikter.

I rapporten framkommer att Sverige i vissa fall använder sig av möjligheten att sätta barn i förvar, trots att FN:s barnrättskommitté fastslagit att detta aldrig får ske enbart på grund av att barnen och deras föräldrar är asylsökande. Metoden för åldersbedömningar i Sverige får också kritik. Enligt rapporten innebär den svenska metoden att för stor vikt läggs vid den medicinska bedömningen, istället för att utgå från ett helhetsperspektiv där både fysiska och psykiska faktorer vägs in.

Rapporten framhåller Sverige som ett föredöme när det gäller utbildning eftersom alla barn i asylprocessen har rätt till skolgång. Sverige får också beröm inom området hälso- och sjukvård, där alla barn har rätt till samma vård. Däremot får Sverige kritik för att asylsökande barn inte får psykiatrisk vård på lika villkor. Det är särskilt allvarligt med tanke på den höga nivån av psykisk ohälsa bland asylsökande ungdomar och antalet självmordsförsök och fullbordade självmord.

– Rapporten visar att trots att Sverige anses världsledande inom barnrättsområdet finns det stora brister när det gäller asylsökande barn och deras rättigheter. Det kan se bra ut på pappret, medan det i verkligheten finns stora svagheter, säger Christina Heilborn.

Ett exempel på ett bra asylmottagande som lyfts fram i rapporten är Islands så kallade barnahusmodell, där både registrering och själva asylintervjun sker på ett barnahus där alla aktörer är samlade runt barnet i en barnvänlig miljö. På så vis får barnet möjlighet att verkligen komma till tals, samtidigt som samordning och ansvarsfördelning mellan de olika aktörerna säkerställs.

UNICEFs rekommendationer till Sverige i rapporten är:

Barnkonventionen ska vara överordnad migrationsrätten – barnets bästa ska alltid vara vägledande i beslut som rör barn.
Metoderna för åldersbedömning ska vara rättssäkra och holistiska.
Barns rätt att komma till tals i asylprocessen måste säkerställas.
De svenska bestämmelserna för frihetsberövande av barn måste ses över. Inga barn ska sättas i förvar enbart för att de är asylsökande.

Läs hela rapporten här.

Sju år av krig: en livstid för barn i Syrien

Idag är det sju år sedan den våldsamma konflikten i Syrien började. Miljontals barn har tvingats fly från sina hem och var fjärde person som dödats i kriget är ett barn. Efter sju års konflikt kan situationen kännas hopplös men UNICEF ger aldrig upp. För barnens skull.

UNICEF har sedan krigets början gett omfattande humanitärt stöd till barn och familjer i Syrien och grannländerna. Vi är en av få organisationer som finns på plats och kan arbeta i Syrien och vi ger aldrig upp så länge barnen behöver oss.

Du kan vara med och förändra barns liv. Din gåva blir till rent vatten, psykosocialt stöd, näring, vaccin och utbildning:

Fakta om situationen i Syrien

Konflikten i Syrien räknas som en av de värsta humanitära katastroferna i modern tid. Hälften av alla syrier har tvingats fly från sina hem och 5,3 miljoner barn i Syrien är i behov av humanitär hjälp. Dessutom lever 2,6 miljoner syriska barn som flyktingar i Libanon, Turkiet, Jordanien och andra länder.

Sammanlagt är 13,1 miljoner människor i behov av hjälp inne i Syrien. 170 000 barn lever under belägring, bland annat i östra Ghouta som drabbats hårt av våld de senaste månaderna.
1,75 miljoner barn i Syrien går inte i skolan, liksom 43 procent av barnen som flytt till Turkiet, Libanon, Irak, Jordanien och Egypten.
Före konflikten levde 34 procent av befolkningen i extrem fattigdom – en siffra som idag ökat till nära 70 procent.
Under 2017 kunde FN verifiera 175 attacker mot skolor och sjukhus, och den omfattande förstörelsen av Syriens vård- och utbildningssystem har drabbat barnen hårdast.

Sarah, 12 år, kommer från Qamishli i Syrien. Nu bor hon i ett flyktingläger i norra Irak. I februari delade UNICEF ut vinterkläder till 500 familjer i lägret. Sarah och de andra barnen fick bland annat varma jackor, skor, mössor och vantar. Foto: © UNICEF/Anmar

Vad gör UNICEF i Syrien och grannländerna?

Vatten och sanitet

Vi kör ut vatten med tankbilar, reparerar vattenlednings- och avloppssystem och delar ut vattenreningstabletter och hygienprodukter till barn och deras familjer. Under 2017 fick 14,6 miljoner människor tillgång till rent vatten i Syrien.

Hälsa och vaccinering

UNICEF stöttar sjukhus och vårdcentraler genom att utbilda sjukvårdare och att leverera mediciner och medicinsk utrustning. Under 2017 vaccinerades nära nio miljoner barn mot polio i Syrien, Jordanien, Irak och Egypten.

Näring

UNICEF arbetar med mobila hälsoteam för att nå ut till utsatta familjer, och vi sätter upp näringscenter där vi undersöker barn för undernäring. De undernärda barnen får vitaminer, mineraler och näringstillskott som högenergimjölk, nötkräm och högenergikex. 1,7 miljoner barn och gravida kvinnor i Syrien fick näringstillskott och näringsrådgivning under 2017.

Utbildning

UNICEF ger stöd till grannländernas utbildningsmyndigheter för att de vanliga skolorna ska kunna ta emot syriska flyktingbarn. Vi bidrar även med skolväskor, skrivböcker och undervisningsmaterial och sätter upp tillfälliga tältskolor. Under 2017 fick över 3,2 miljoner barn hjälp att återgå till skolan.

Skydd mot våld och övergrepp

UNICEF arbetar för att stärka de system som skyddar barn mot våld och övergrepp. Bland annat skapar vi trygga platser för barn där de kan leka och få psykosocialt stöd. Under 2017 nåddes över 773 000 barn med psykosocialt stöd.

För att kunna fortsätta det viktiga arbetet behöver vi din hjälp. Vi får aldrig sluta kämpa för barnen:

Barn med funktionsnedsättningar drabbas värst av kriget i Syrien

Den 15 mars har kriget i Syrien pågått i sju år. För många av de drabbade barnen är det hela eller större delen av deras liv. Många har skadats och fått svåra funktionsnedsättningar, och utan ett slut på kriget i sikte riskerar de här barnen att glömmas bort.

2017 dödades minst 910 barn i Syrien, en ökning med 50 procent jämfört med 2016. Och bara under de två första månaderna av 2018 har över tusen barn dödats eller skadats. Konflikten är nu den främsta dödsorsaken bland ungdomar i landet.

Sami, 14, var tio år när han förlorade båda sina ben i en bombattack. "Jag minns att jag lekte i snön med mina kusiner. Sen såg jag min kusins händer flyga genom luften. Två av mina kusiner dog." Nu lever Sami i flyktinglägret Za'tari i Jordanien. Han fick lämna skolan för att opereras två gånger, men hans vilja är stark. "Ingen är starkare än jag. Jag vill rita och gå på fester." Foto: © UNICEF — Sami, 14, var tio år när han förlorade båda sina ben i en bombattack. ”Jag minns att jag lekte i snön med mina kusiner. Sen såg jag min kusins händer flyga genom luften. Två av mina kusiner dog.” Nu lever Sami i flyktinglägret Za’tari i Jordanien. ”Ingen är starkare än jag. Jag vill rita och gå på fester.” Foto: © UNICEF

Var fjärde person som dödats i Syrienkonflikten är ett barn

Under 2017 skadades över 360 barn och många av dem drabbades av funktionsnedsättningar. Det här är de siffror som FN har kunnat verifiera, men det verkliga antalet tros vara mycket högre.

Omkring 3,3 miljoner barn i Syrien lever i områden där de riskerar att skadas av bland annat minor, ammunition som inte exploderat och andra improviserade sprängladdningar.
Över 1,5 miljoner människor lever nu med permanenta skador orsakade av kriget, varav 86 000 har förlorat kroppsdelar.
80 procent av skadorna bland syriska flyktingar i Libanon och Jordanien är orsakade av kriget.
Brist på vård och psykologiskt stöd har i många fall förlängt eller förvärrat skador och funktionsnedsättningar bland barn.
Barn med funktionsnedsättningar riskerar i högre grad att utsättas för våld och har svårare att få tillgång till grundläggande tjänster som vård, utbildning och de hjälpmedel de behöver.

Under 2017 kunde FN verifiera 175 attacker mot skolor och sjukhus. Den omfattande förstörelsen av Syriens vård- och utbildningssystem har drabbat barn med funktionsnedsättningar allra hårdast. Många står nu helt utan den särskilda vård de behöver och utan möjlighet att gå i skolan.

Vad gör UNICEF?

Några exempel från 2017:

På 558 platser i Syrien såg UNICEF till att över 383 000 barn med funktionsnedsättningar fick bättre tillgång till rent vatten och sanitet.
5 800 barn med svåra funktionsnedsättningar fick stöd av UNICEF inom ett program som ger regelbundna kontantbidrag.
I Jordanien stöttade UNICEF fyra center som ger yrkesutbildning till unga syriska flyktingar med funktionsnedsättningar.
I Libanon fick 755 barn med funktionsnedsättningar tillgång till anpassade tjänster.

Hanaa, 8 år, (till höger) blev förlamad i benen efter en bombattack. I flera månader efter skadan vågade hon inte lämna sitt hem för att leka med sin lillasyster Khadija, 5, eller sina vänner. Men så tog några volontärer med henne till UNICEFs barnvänliga trygga plats i Aleppo. Här fick hon möjlighet att leka, sjunga, rita och bearbeta det hon varit med om. Nu går hon också i skolan igen. Hanaa har två drömmar i livet: "Jag drömmer om att bli sjukgymnast och hjälpa barn som mig. Och min stora dröm är att det ska bli fred i mitt land." Foto: © UNICEF/Al-Issa — Hanaa, 8 år, (till höger) blev förlamad i benen efter en bombattack. I flera månader efter skadan vågade hon inte lämna sitt hem för att leka med sin lillasyster Khadija, 5, eller sina vänner. Men så tog några volontärer med henne till UNICEFs barnvänliga trygga plats i Aleppo. Här fick hon möjlighet att leka, sjunga, rita och bearbeta det hon varit med om. Nu går hon också i skolan igen. ”Jag drömmer om att bli sjukgymnast och hjälpa barn som mig.” Foto: © UNICEF/Al-Issa

I konflikter som den i Syrien är barn med funktionsnedsättningar bland de allra mest utsatta. Ofta behöver de särskild hjälp och behandlingar, men utan tillgång till hjälpmedel och anpassade skolor riskerar många av de här barnen att glömmas bort. De hamnar utanför, stigmatiseras och kommer efter sina jämnåriga i utvecklingen.

UNICEF har sedan krigets början gett omfattande humanitärt stöd till barn och familjer i Syrien och grannländerna. Vi finns på plats och vi stannar så länge barnen behöver oss. Vi arbetar för att minska krigets påverkan på barnen och ser till att barn får vård, vaccin, rent vatten, utbildning och skydd.

Men vi behöver din hjälp för att kunna fortsätta vårt arbete. Ge en gåva idag så är du med och räddar barns liv:

Myter om mens hindrar framsteg för flickor

Visste du att i vissa delar av världen anses det vara livsfarligt att vara i närheten av en flicka eller kvinna som har mens? Den här och många andra myter om mens drabbar miljontals flickor världen över, något som vi på UNICEF idag vill lyfta på internationella kvinnodagen.

I många kulturer är mens inte något man pratar om. Det kan ses som något smutsigt eller orent, och tystnaden kring mens leder till brist på kunskap och skadliga missuppfattningar.

Några myter om mens:

Du kan dö om du kommer i kontakt med en kvinna som har mens
Mens är något smutsigt, och flickor som har det måste isoleras från andra
Du kan förgifta mat och vatten om du rör vid det när du har mens
Att duscha när du har mens kan leda till att du inte kan få barn
Flickor är svagare när de har mens
Att bränna mensskydd kan leda till cancer

Inget av det här är sant, men starka tabun och bristande utbildning kring mens gör att myterna är svåra att slå hål på och flickors utveckling hålls tillbaka.

Det är till exempel vanligt att flickor stannar hemma från och till slut hoppar av skolan när de får mens. Många blir retade och skäms, och brist på toaletter och sanitetsprodukter gör det svårt att sköta sin hygien i skolan.

Faozea, 14 år, har flytt från Centralafrikanska republiken och lever nu i flyktinglägret Danamadha i södra Tchad. Här har UNICEF delat ut bland annat hygienprodukter som bindor för att hjälpa flickor som Faozea att kunna stanna i skolan. "Tidigare var jag inte bekväm med att gå till skolan när jag hade mens, men nu kan jag hålla mina kläder rena. Det är viktigt för mig att gå i skolan så jag kan bli lärare," säger Faozea. Foto: © UNICEF/Faffin — Faozea, 14 år, har flytt från Centralafrikanska republiken och lever nu i flyktinglägret Danamadha i södra Tchad. Här har UNICEF delat ut bland annat hygienprodukter som tvättbara bindor för att hjälpa flickor som Faozea att kunna stanna i skolan. ”Tidigare var jag inte bekväm med att gå till skolan när jag hade mens, men nu kan jag hålla mina kläder rena. Det är viktigt för mig att gå i skolan så jag kan bli lärare,” säger Faozea. Foto: © UNICEF/Faffin

Vad gör UNICEF?

Att kämpa för flickors och kvinnors rättigheter hör till UNICEFs allra viktigaste uppgifter. Vi bidrar med forskning och utbildning för att hjälpa samhällen och regeringar att informera om mens och bryta tabun. För att flickor ska kunna stanna i skolan ser vi till att skolor i världens fattigaste områden får bra toaletter, tvål och rent vatten.

I katastrofer och kriser delar vi ut hygienprodukter som tvättbara bindor till kvinnor och flickor. Att kunna sköta sin hygien när man till exempel är på flykt är ovärderligt.

Stöd flickors rättigheter med en gåva. Swisha till 902 00 17.
Till exempel räcker 45 kronor till fem tvättbara bindor.

Bli Världsförälder

Handla i gåvoshopen

Ge en katastrofgåva

Stöd oss

Vad vi gör

Engagera dig

Företag

Skolor

Världsföräldrar