Gå till innehållet
Laddar…

Stort engagemang för att stoppa våld mot barn

Tack alla ni som engagerat er i UNICEFs kampanj "Stoppa våld mot barn”. Över 50 200 personer har ställt sig bakom vårt krav om att göra allt våld mot barn straffbart. Vi vill också rikta ett varmt tack till alla som i samband med detta delat med sig av egna erfarenheter och kommit med värdefulla inspel. I tisdags överlämnades namnunderskrifterna till Åsa Lindhagen, ansvarig minister för barnrättsfrågor.

Åsa Lindhagen, ansvarig minister för barnrättsfrågor, Véronique Lönnerblad, generalsekreterare UNICEF Sverige och Christina Heilborn, programchef UNICEF Sverige. Foto: ©UNICEF

I tisdags träffade UNICEF Sveriges generalsekreterare Véronique Lönnerblad och vår programchef Christina Heilborn, ansvarig minister för barnrättsfrågor Åsa Lindhagen. Detta för att bland annat överlämna det totala antalet underskrifter från alla som ställt sig bakom vårt krav att regeringen måste göra allt våld mot barn straffbart. Sammanlagt har över 50 200 personer skrivit under, ett helt fantastiskt resultat! Detta visar på att det finns ett stort engagemang från allmänheten i frågan och ger oss ett viktigt underlag och stöd för oss för att nå framgång med vårt påverkansarbete.

Kampanjen ”Stoppa våld mot barn” är avslutad men vi fortsätter vårt arbete med att påverka regeringen så att alla former av våld mot barn blir straffbart. Idag räknas inte vissa former av våld mot barn som ett brott enligt svensk lag. Psykiskt våld som att tvingas bevittna våld i hemmet och att utsättas för hot och trakasserier är några exempel på våld som inte räknas som ett brott. Barnkonventionen är tydlig med att alla barn har rätt att skyddas från alla former av våld.

Vi hoppas nu på en tydlig prioritering från regeringens sida så att situationen för barn som upplever våld förbättras. Återigen – ett stort tack till alla som engagerat sig i vår kampanj och skrivit under vårt krav!  

Farligt liv för barn på gatan

UNICEF uppskattar att omkring 100 miljoner barn lever på gatan runt om i världen. Orsakerna är många och barnen är utsatta för en mängd livshotande risker. UNICEF arbetar både långsiktigt och förebyggande med olika insatser för att hjälpa barnen och undvika att fler hamnar på gatan.

Majoriteten av barnen som lever och arbetar på gatan är pojkar och vissa är inte äldre än fem år. Barnen lever oftast i gäng och söker till exempel skydd under broar, i övergivna hus och på billiga hotell.

Det är svårt att säga hur många gatubarn det finns i världen, eftersom många inte finns med i någon statistik. Men UNICEF uppskattar att det finns omkring 100 miljoner gatubarn. Av dem lever cirka 40 miljoner i Latinamerika, 25 till 30 miljoner i Asien och 10 miljoner i Afrika. Resterande 20-25 miljoner lever i storstäder i Nordamerika och Europa.

Junior 6 år, är ett av alla barn som lever på gatan i La Paz, Bolivia. Foto: UNICEF/Orre

Varför lever barn på gatan?

Gemensamt för alla gatubarn är att deras situation beror på fattigdom, social misär, svaga sociala skyddsnät och brist på utbildning och möjligheter.

Många har helt enkelt ingen annanstans att ta vägen. De har blivit övergivna, föräldralösa eller har tvingats lämna hemmet, till exempel på grund av misshandel, vanvård eller alkoholism.

Krig och naturkatastrofer är andra orsaker till att barn hamnar på gatan. Många barn tvingas fly hemifrån då de förlorat sina hem och sin familj. På gatan tvingas de till att arbeta, stjäla eller tigga för att överleva.

Dana 5 år och hennes vän är också gatubarn i La Paz. Foto: © UNICEF/Orre

Många risker hotar barnens liv

  • Barn som lever på gatan är ofta mottagliga för sjukdomar då de saknar tillgång till vård, rent vatten och näringsrik mat.
  • Det svåra livet på gatan och bristen på mat gör att många börjar använda droger, något som dämpar hungern och blir en flykt från verkligheten. Det vanligaste är att barnen sniffar lim. Drogerna leder också ofta till sjukdomar och skador på hjärnan och njurarna.
  • Många riskerar också att dras in i kriminalitet eller prostitution. I konfliktdrabbade länder riskerar barnen också att utnyttjas av väpnade styrkor.

Gatubarn sover under bron Puente de las American gemelo i La Paz, Bolivia. Foto: © UNICEF/Orre

Vad gör UNICEF?

UNICEF arbetar brett och på flera olika sätt för att dels skydda och hjälpa barnen som lever på gatan, och dels för att förebygga att fler barn hamnar där.

Bland annat arbetar vi för att bekämpa fattigdomen som ofta är en orsak till att barn hamnar på gatan. Vi ser till att barnen får möjlighet att gå i skolan och att de får bättre tillgång till vård. Och vi samarbetar med, och bedriver påverkansarbete mot, myndigheter för att införa eller stärka sociala trygghetssystem.

Utöver de mer förebyggande insatserna arbetar UNICEF genom ett antal riktade projekt för att förbättra levnadsvillkoren för de barn som redan lever på gatan. Genom att identifiera de barn som behöver hjälp kan UNICEF erbjuda dem stöd och trygghet, med hjälp av till exempel socialarbetare, psykologer och lärare.

I vissa fall går arbetet ut på att stötta barnet och dess familj för att se om de kan återförenas. I andra fall kan barnen få plats på dagcenter där de erbjuds vård, psykosocialt stöd och utbildning som förberedelse till den vanliga skolan. En viktig insats är att ge barnen alternativ, så att de får möjlighet att lämna livet på gatan.

”Världens viktigaste kväll – och roligaste” sänds nästa onsdag, den 1 maj klockan 20:00 i TV4 och på TV4 Play. Då får du se mer om UNICEFs arbete för att hjälpa utsatta barn som lever på gatan.

Visste du att undernäring oftast inte syns utanpå?

Undernäring ligger bakom hälften av alla dödsfall bland barn under fem år. Här berättar vi mer om vad under­näring faktiskt är och vilka konse­kvenser det får för den som drabbas.

Undernäring är komplext och beror på många olika orsaker. Flera barn som drabbats visar inte några yttre tecken. De livs­­­­­­hotande skadorna påverkar istället insidan av kroppen – fram­för­a­llt hjärnan.

Undernäring är en kombination av olika faktorer, så som:

  • Brist på protein, energi och olika näringsämnen i kosten.
  • Återkommande sjukdomar och infektioner, framför allt diarré.
  • Bristande omvårdnad och dålig kunskap om vilken mat barn bör få.
  • Otillräckliga vårdsystem och brist på rent vatten och sanitet.

Jacob 2 år, får sin överarm mätt av hälsoarbetare i Liberia. Han har återhämtat sig från sin undernäring och måttbandet visar nu grönt. När måttbandet visar rött betyder det att läget är akut. Foto: ©Unicef/Schermbrucker

De första åren är avgörande
Visste du att om ett barn drabbas av undernäring under sina tre första år kan skadorna finnas kvar i hjärnan under resten av livet? Dessutom påverkas immunförsvaret, vilket minskar motståndskraften mot de flesta infektionssjukdomar, som till exempel diarré, luftvägsinfektioner, mässling och malaria. Det innebär att vanliga sjukdomar snabbt kan bli dödliga för ett undernärt barn.

Tre påsar nötkräm om dagen
Att medicinsk behandling sätts in i rätt tid kan vara livsavgörande. Tre påsar näringsrik nötkräm om dagen kan vara allt som krävs för att rädda livet på ett undernärt barn. Krämen innehåller ett stort antal vitaminer och mineraler och är särskilt framtagen för att hjälpa undernärda barn att snabbt gå upp i vikt. Den är förpackad i små portionspåsar som barnet själv kan äta ur och räddar tusentals barns liv varje dag.

Efter att ha fått vård och näring från UNICEF orkar Jacob både skratta och spela boll igen. Foto: ©Unicef/Schermbrucker

Vad gör UNICEF?

  • UNICEF samarbetar med regeringar och lokala organisationer för att ta ett helhetsgrepp på problemet med undernäring. Vi arbetar med människor på alla nivåer i riskzonerna, för att hitta långsiktiga lösningar på de underliggande problem som ger återkommande matkriser, och för att katastrofhjälpen ska bli ännu mer effektiv. UNICEF arbetar för att regeringar ska stödja lokala initiativ som fokuserar på barns överlevnad och utveckling. Vi stödjer människor på bynivå så att de själva ska kunna agera mot undernäringen.
  • UNICEF är med och bygger upp system för att undernärda barn ska upptäckas och få hjälp i tid. Detta kan exempelvis göras genom att utbilda lokala hälsoarbetare som regelbundet kollar vikt och längd på de barn som bor i samhället. De kan sedan sprida information om vilka näringsämnen barnen behöver och hur denna mat kan odlas lokalt.
  • I områden som har stora problem med torka och matbrist startar UNICEF medicinska näringscenter där akut undernärda barn får behandling och näringstillskott.
  • UNICEF är med och stärker utbyggnaden av grundläggande barnhälsovård som förebygger och behandlar barnsjukdomar.
  • UNICEF levererar livsviktiga näringstillskott samt mineraler och vitaminer som till exempel jod, järn, A-vitamin och folsyra. Nya typer av näringslösningar har inneburit viktiga framsteg i kampen mot undernäring.
  • Att förbättra mödrars hälsa är viktigt för att barnen ska bli friskare. I utsatta områden och länder fokuserar UNICEF på att se till att mammor får tillräckligt med näring, vård och vila under graviditet och amning.

Köp världens viktigaste påskägg

Höga förhoppningar genomsyrade stämningen på Barnrättsdagarna

Den 9-10 april pågick Barnrättsdagarna 2019 i Örebro. 1 400 engagerade deltagare var på plats för att diskutera barnrättsfrågor. Årets tema var barn i utsatta livssituationer och områden som våld mot barn, socialtjänstens arbete och att barnkonventionen blir lag 2020 löpte som en röd tråd genom programmet. UNICEF Sverige medverkade med seminarium, workshop samt deltagande i panel i just dessa ämnen. Vår socionompraktikant Ella Wåhlin sammanfattar de två fullspäckade dagarna.

Under dag ett anordnade UNICEF Sverige ett seminarium på temat våld mot barn, där rapporterna ”Vem skyddar mig från våld?” och den nysläppta uppföljaren ”Olagligt men inte straffbart” presenterades. “Vem skyddar mig från våld” bygger på barns egna berättelser om upplevelserna av våld i hemmet och önskan om upprättelse. I uppföljaren “Olagligt men inte straffbart” beskrivs och analyseras hur det straffrättsliga skyddet för barn, som upplever och utsätts för våld i hemmet, förhåller sig till barnets rätt att skyddas från alla former av våld och övergrepp enligt artikel 19 i barnkonventionen, samt agaförbudet i föräldrabalken.

På scen under Barnrättssdagarna 2019 medverkade regeringens utredningssekreterare Charlotte Eklund Rimsten samt Marie Hugander Juhlin och Karin Ödquist Drackner från UNICEF Sverige. Foto: © UNICEF/Wåhlin

Under seminariet deltog också Charlotte Eklund Rimsten som är sekreterare för Utredningen om skydd för barn som bevittnar våld eller andra brottsliga handlingar och ansvar för uppmaning att begå självmord. Under seminariet fördes ett samtal som bland annat handlade om vad barnets berättelser kan ge oss för kunskap om barns upplevelser av våld, vad effekterna blir av att barn inte blir lyssnade till och tagna på allvar i kontakten med myndigheter och rättsväsende, och vad konsekvenserna blir för barn när samverkan mellan myndigheter brister. Vilka utmaningar står vi inför och vilka förändringar vill vi se? Seminariet var välbesökt av en engagerad publik med många frågor till de medverkande.

Under dag två höll UNICEF Sverige en workshop tillsammans med organisationerna Maskrosbarn och Barnrättsbyrån, där syftet var att dela kunskap och ge verktyg till yrkesprofessionella att stärka barnrättsperspektivet inom sin verksamhet. Workshopen var i första hand riktad till socialsekreterare som arbetar med barn och unga. Några av utmaningarna som lyfts under passet var att unga ofta upplever att de inte har tillräcklig information och inte görs delaktiga i tillräcklig utsträckning för att förstå vad socialtjänsten gör, vilket stöd de kan få eller vad de har rätt till. UNICEF Sverige presenterade ”Handbok för socialsekreterare” som handlar om vad det innebär och förutsätter att ha ett barnrättsbaserat arbetssätt genom utredningsprocessen, för att stärka barnets rättigheter i kontakt med socialtjänsten. Handboken har tagits fram med hjälp av socialsekreterare och ungdomar för att underlätta arbetet med att sätta barnets rättigheter i centrum.

Årets moderator var programledaren, författaren och UNICEF-ambassadören Mark Levengood. Foto: © UNICEF/Wåhlin

Barnrättsdagarna avslutades med en paneldebatt gällande inkorporeringen av barnkonventionen i svensk lag och bland andra organisationer deltog även UNICEF Sverige. Att barnkonventionen blir lag 1 januari 2020 lyftes med hoppfullhet under dagarna i Örebro, men i det avslutande panelsamtalet betonades att barnkonventionens ändrade ställning inte per automatik innebär att arbetet är utfört och målet uppnått. Trots att barnkonventionen som lag är ett viktigt steg för att stärka barns rättigheter anser UNICEF Sverige att vissa lagförändringar måste genomföras och att fortsatt arbete på olika nivåer behöver genomföras. På så sätt kan vi tillsammans skapa en bättre värld för alla barn.

Jag som skriver heter Ella Wåhlin och är socionomstudent och praktikant på UNICEF Sverige. Efter dessa dagar känner jag mig både inspirerad och tacksam över att det finns så många engagerade människor som tillsammans vill arbeta för att stärka barns rättigheter. Jag tar med mig att det går att arbeta barnrättsligt på många olika sätt från regeringsnivå till gräsrotsnivå, och att allt arbete behövs för att stärka barnets rättigheter även här i Sverige.

UNICEFs barnvänliga trygga platser hjälper barn hantera trauman

I en katastrof är en av UNICEFs viktigaste uppgifter att skydda barnen. Vid våra barn­vänliga trygga platser får barnen hälso­vård, under­visning, psyko­socialt stöd, och en möjlig­het att leka och bara få vara barn – något som är absolut nöd­vändigt för att barn ska kunna komma över hemska upplevelser.

Den första barn­­­vänliga trygga platsen sattes upp av UNICEF i Kosovo 1999. Initiativet visade sig fungera bra som ett sätt att ge ett stort antal barn och kvinnor på flykt tillgång till stöd och grundläggande sociala tjänster.

Sedan dess har UNICEF stöttat ett stort antal andra organisa­tioner i att etablera trygga platser för barn världen över. Nu är initiativet ett välanvänt tillvägagångssätt för att stötta barns rättigheter under katastrofer.

Laura 6 år, deltar i en skolaktivitet på en barnvänlig trygg plats i Ban Bok-lägret, Laos. Foto: © UNICEF/Nazer

Laura förlorade sitt hem i översvämningar som drabbade omkring 13 000 människor och lämnade 4 000 hemlösa i Attapeu, Laos. Hon besöker den trygga barnvänliga platsen, som UNICEF upprättat i Ban Bok-lägret, varje dag. Här kan hon leka, spela spel och vara med sina vänner. Hon får också hjälp att bearbeta sina upplevelser.

– Hon trivs verkligen här och vill aldrig gå härifrån, säger Lauras mamma och ler.

I skuggan av katastrofer riskerar barn att utsättas för övergrepp. Ensamma barn kan lätt bli utnyttjade eller falla offer för människohandlare som säljer barnen vidare för adoption, barnarbete eller prostitution.

Vid de barnvänliga platserna håller utbildad personal ett vakande öga på barnen. Här får de mat, sjukvård, skolundervisning och möjlighet att leka, skratta och vara barn – något som är absolut nödvändigt för att barn ska kunna komma över hemska upplevelser.

Barnen får en trygg plats att vara på med trygga vuxna, och kunskapen sprids i lokala samhällen om vilka risker barn utsätts för i katastrofer och vad man behöver göra för att skapa en trygg miljö.

Laura leker tillsammans med sina vänner på den trygga platsen för barn i Ban Bok-lägret. Foto: © UNICEF/Nazer

900 000 doser koleravaccin till barnen i Moçambique

I tisdags levererades nästan en miljon doser koleravaccin till staden Beira i Moçambique. Så fort vaccinet fanns på plats påbörjade UNICEF en vaccinationskampanj för att skydda barnen som drabbats av cyklonen Idai.

Många barn har vaccinerats mot kolera efter att cyklonen Idai slog till. Foto: ©UNICEF/Oatway

Staden Beira i Moçambique har drabbats mycket hårt av cyklonen Idai – en av de största väderkatastroferna någonsin. Det råder dåliga sanitära förhållanden och stor brist på rent vatten i staden, vilket ökar risken för att drabbas av kolera – en diarrésjukdom som kan leda till döden om behandling inte sätts in snabbt. Tusen människor har drabbats och ett dödsfall har rapporterats. Som alltid är det barnen som drabbats värst.

Genom en vaccinationskampanj som stöds av UNICEF och WHO kämpar vi nu mot klockan för att snabbt nå så många barn som möjligt med livsviktigt vaccin. Vi har även satt upp hälsocenter där barn som blivit sjuka får livsviktig behandling.

Vad gör UNICEF?
Vaccin ger livräddande skydd mot kolera, men det förebyggande arbetet med att ge barnen och deras familjer rent vatten, god sanitet och kunskap om hygien, är minst lika viktigt. Förutom vaccinationer arbetar vi just nu med att:

  • reparera vattensystem
  • leverera och dela ut vattenreningstabletter
  • sätta upp hälsocenter där de drabbade barnen och deras familjer får behandling mot kolera
  • informera om god hygien och vad familjer kan göra för att undvika vattenburna sjukdomar

Men situationen för barnen som har drabbats av cyklonen är fortfarande akut, och mer resurser behövs för att hjälpa alla. Du kan vara med och rädda barns liv:

Ge en katastrofgåva

Kraftig ökning av mässlingsfall hotar barns liv

Antalet fall av mässling har ökat kraftigt under det senaste året runt om i världen. 98 länder rapporterade en ökning av fall under 2018 jämfört med 2017. Det är ett allvarligt bakslag i kampen mot den här farliga sjukdomen som går att förebygga, varnar UNICEF.

Störst har ökningen varit i Ukraina (som rapporterade över 35 000 fall), följt av Filippinerna, Brasilien, Jemen, Venezuela, Serbien, Madagaskar, Sudan, Thailand och Frankrike.

Enligt Ukrainas regering har ytterligare över 24 000 fall rapporterats under januari och februari i år.

Kraftig varningsklocka

– Om vi inte agerar snabbt när sådant här händer får det allvarliga konsekvenser för barn i framtiden. Det vaccin som används är ett säkert, billigt och effektivt sätt att bekämpa mässlingsutbrott. Det har räddat miljontals liv i decennier. Det som sker nu måste ses som en väckarklocka, säger Henrietta Fore, UNICEFs högste chef.

En pojke i Jemen får mässlingsvaccin. Foto: ©UNICEF/UN0284459/Rakan

Mer smittsamt än ebola, tuberkulos och influensa

Mässling är en extremt smittsam sjukdom. Det sprids via luften och riskerar att döda barn som är undernärda, sjuka, eller för små för att vaccineras. Det finns ingen direkt behandling, så att vaccinera mot mässling räddar barns liv.

Vad gör UNICEF?

Vi arbetar i länder världen över för att stoppa utbrotten och rädda barns liv:

  • I Ukraina ger vi stöd för att trappa upp rutinvaccinationerna i landet, och informerar för att bemöta de som är tveksamma till att vaccinera.
  • I Filippinerna kommer regeringen med stöd av UNICEF att genomföra en kampanj via bland annat sociala medier, för att vaccinera nio miljoner barn i 17 regioner.
  • I Jemen, där år av konflikt har lett till ett utbrott, vaccinerades över 11,5 miljoner barn i februari, genom ett samarbete mellan myndigheter, UNICEF och WHO med flera.

Flera orsaker bakom ökningen

Dålig tillgång till sjukvård, bristande kunskap och misstro mot vaccin på vissa platser har lett till att mässlingsfallen ökat i både utvecklade länder och utvecklingsländer. I till exempel USA ökade antalet fall sexfaldigt från 2017 till 2018.

– Nästan alla fall av mässling går att förebygga, men ändå drabbas barn även på platser där det inte finns någon ursäkt för det, säger Henrietta Fore. Mässling må vara sjukdomen, men alltför ofta är det felaktig information och misstro som är det farligaste. Vi måste göra mer för att alla föräldrar ska få korrekt information, så att vi kan skydda varje barn.

Därför måste barn­miss­handel bli ett särskilt brott

Varför är inte allt våld mot barn straff­bart? Karin Ödquist Drackner, barn­rätts­jurist på UNICEF Sverige, djup­dyker i några av de frågor som upp­kommit i sam­band med lan­se­ringen av UNICEFs nya rapport om våld mot barn i Sverige.

Sverige införde som första land i världen förbud mot barnaga för 40 år sedan. Förbudet innebär att föräldrar inte får utsätta sina barn för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.  Förbudet är dock inte någon straffrättslig bestämmelse, utan om våld mot barn ska vara straffbart så måste händelsen stämma överens med de allmänna bestämmelserna så som misshandel, ofredande och olaga hot.

Det medför en del svårig­heter utifrån ett barn­rätts­per­spektiv. Lagen inte tar till­räcklig hänsyn till att barnet befinner sig i en särskilt utsatt situa­tion och till barnets beroende­ställ­ning i för­hållande till för­äldern. Att barnet dess­utom utsätts för våld i det egna hemmet, den miljö som ska vara trygg, är ännu en för­svårande omständig­het som inte beaktas till­räck­ligt mycket i lag­stift­ningen.

Foto: © Frank Aschberg

Att utreda och lag­föra brott som begåtts mot barn medför ibland stora utmaningar. Barn bedöms ofta inte som tro­värdiga i sina berättelser då det är lättare att tro på en vuxen som berättar på ett sätt som är mer begrip­ligt. Barn har ibland svårt att för­klara vad de varit med om.

Barn uttrycker sig på olika sätt och inte alltid på det sättet som vi vuxna enklast förstår. Berättel­sen kan vara osamman­hängande vad gäller till exempel tid och rum och hur barn uttrycker smärta. Det krävs mycket av oss vuxna att förstå hur hand­lingen upp­fattas för ett barn.

Varför blir det inte en fällande dom?

  • För att brott ska vara styrkt så måste alla rekvi­siten (villkor) vara upp­fyllda.
  • Alla bevis måste vara styrkta och det måste finnas en avsikt (uppsåt) att begå hand­lingen.

Den vanligaste anledningen till att det inte blir en fällande dom är att det brister i bevisningen eller att gärningen inte är straffbar, det vill säga att rekvisiten (villkoren) inte är uppfyllda eller att uppsåt (avsikt) saknas. Det kan till exempel handla om att en förälder handlat i affekt utan avsikt att skada barnet eller att villkoret på smärta inte kan bevisas.

När det gäller bevis och barn finns det sär­skilda utmaningar. Ofta händer det att hän­delsen inte kan styrkas på grund av att för­höret med barnet brister i kvali­tet eller att rätten anser att barnets berät­telse är påverkad av till exempel en pågående vårdnads­tvist.

Det finns alltså både utmaningar i hur en gärning ska bedömas rent straffrättsligt samt processuella frågor kopplade till barns berättelser. Barnet har inte alltid fått möjlighet att komma till tals och att berätta vad hen upplevt utifrån sina förutsättningar och förmåga att uttrycka sig. Barn har ibland svårt att berätta så att det passar in på rekvisiten för en viss straffbestämmelse eller de hårda kraven på rättssystemets tillförlitlighet.

Det krävs en förändring i perspektiv och attityder

Utöver de mer lag­tekniska svårig­heterna finns det också utmaningar i tillämp­ningen av lagen i dom­stolarna. Inom straff­rätten lyfts barns sär­skilda utsatta situa­tion ofta fram som för­svårande omständig­heter. Trots det ges ibland en för­stående atti­tyd mot för­äldrar att utöva visst våld mot sina barn.

Straff­rätten ska ställa krav på legali­tet och rätts­säkerhet vilket innebär att dom­stolarna ska vara objek­tiva i sina bedöm­ningar och att moraliska och person­liga bedöm­ningar inte ska ges betydelse. Synen på barn och föräldrar kan ändå i hög grad påverka den straff­rätts­liga bedöm­ningen beroende på vems perspek­tiv rätten väljer att ta.

Foto: Frank Aschberg

Om rätten anlägger ett barn­perspek­tiv bedömer de utifrån hur en hand­ling kan upp­fattas för ett barn och tar hänsyn till hur barn uttrycker smärta och barns sär­skilda utsatt­het. Ett föräldra­perspek­tiv innebär att för­äldrar på olika sätt ursäktas. Det kan till exempel handla om ursäkter om att barnet är sär­skilt krävande eller för­äldern själv är pressad och stressad.

Det krävs därför att rätts­väsendet för­bättrar sin kunskap om hur barn uttrycker sig och agerar för en mer rätts­säker bedöm­ning där barnets vittnes­mål inte per auto­matik väger lättare i bevis­vär­dering bara för att de är barn.

Barn har rätt att komma till tals i rätts­liga pro­cesser och var del­aktiga utifrån ålder och mognad och uti­från sina förut­sätt­ningar. Vi behöver skydda barnet i del­tagandet snarare än att skydda dem ifrån att delta.

En ny straffrättslig bestämmelse behövs

UNICEF Sverige anser att det behöver införas en ny straff­rättslig bestäm­melse, miss­handel mot barn, som utgår från barn­konven­tionens bestäm­melser. En bestäm­melse, som sär­reglerar för­äldrars och andra omsorgs­personers våld mot barn, stärker barnets rätt att inte utsättas för våld.

Ett av syftena med ett nytt brott är att vara mer för­enlig med aga­för­budet och barn­konven­tionens bestäm­melser om barns rätt att skyddas från alla former av våld. Brotts­bestäm­melsen måste också vägas in i barnets rätt till familj samt hur barnet påverkas av straff­ansvar för en förälder.

Barnets bästa bör således vara väg­ledande när det gäller påföljder. Stöd och reha­bili­tering till för­övaren och familjen kan i många fall vara ett alter­nativ. Viktigt är dock att lyfta fram det prin­cipi­ella värdet genom en fällande dom och påvisa vad som är rätt och fel och tydligt visa på barnet som rättig­hets­bärare.

Alla former av våld mot barn måste bli straff­bara. Skriv under vårt krav och hjälp oss att sätta press på politi­kerna:

Jag vill skriva under

Luckor i lagen när barn miss­handlas i hemmet

Luckor i svensk lag gör att barn som utsätts för våld i hemmet har ett bristande skydd. Trots att våldet är olagligt, är det inte alltid straff­bart. Föräldrar tillåts att utöva visst våld mot sina barn, visar en ny rapport från UNICEF Sverige.

Rapporten ”Olagligt men inte straffbart” har dels granskat ett antal domar där föräldrar har åtalats för att ha utövat våld mot sina barn, dels under­sökt hur det straff­rätts­liga skyddet ser ut för barn som utsätts för våld i hemmet. Borde inte det förbud mot aga som infördes för 40 år sedan, i kombi­nation med barn­konven­tionens bestäm­melser, ge barn i Sverige ett hel­täckande skydd?

Rapporten visar att så inte är fallet. Det finns ett glapp mellan aga­för­budet i föräldra­balken och bestäm­melserna i brotts­balken. Det inne­bär att vissa former av barn­aga inte räknas som ett brott enligt brotts­balken. Våldet är alltså olag­ligt men sam­tidigt inte straff­bart.

– Sam­hället sviker de här barnen efter­som det saknas ett hel­täckande rätts­ligt skydd när de utsätts för miss­handel av sina för­äldrar. Det här handlar om barn som befinner sig i en sär­skilt utsatt situation, som har en beroende­ställning till föräl­dern och som utsätts för våld i det egna hemmet, den miljö som ska vara barnets trygg­het, säger Christina Heilborn, chefs­jurist vid UNICEF Sverige.

Luckorna i lagen inne­bär till exempel att psykiskt våld, som att tvingas bevittna våld i hemmet och att utsättas för hot och trakas­serier, inte ses som ett brott mot barnet. När det gäller fysiskt våld måste det anses ha orsakat barnet till­räcklig smärta för att händel­sen ska ses som miss­handel och vara straff­bar.

Några exempel ur rapporten:

Två flickor tvingas bevittna hur deras pappa mördar deras mamma med en bajo­nett. Han åtalas för olaga hot mot barnen efter­som han närmat sig dem med bajo­netten i handen. Hov­rätten konsta­terar att visser­ligen har pappan skrämt barnen oer­hört när han dödade deras mamma, men anser inte att han haft upp­såt att skrämma dem och därför inte kan dömas för olaga hot mot barnen.

En styv­pappa åtalas för ofredande efter att ha tejpat sin tio­årige styv­sons ansikte med silver­tejp. Pojken blev tejpad bakifrån, och tejpen, som täckte hela ansiktet, gjorde att han inte kunde andas eller tala ordent­ligt. Han berättar att han varit tejpad två – tre minuter och försökt ropa på hjälp. Styv­pappan uppger att han tejpat pojken för att visa att han står vid sitt ord.

Tings­rätten anser att pojkens berät­telse ska bedömas med för­siktig­het på grund av hans låga ålder och att han av rädsla kan ha miss­tagit sig på hur långt för­loppet egent­ligen var. Rätten anser att det ingår i rollen som för­älder att sätta gränser, och styv­pappan frias.

Rapporten pekar på att bedöm­ningarna i dom­stolarna ofta görs uti­från ett föräldra­pers­pek­tiv, där för­äldern på olika sätt ursäktas med att det rörde sig om en stressad situation eller ett krävande barn. Gransk­ningen av domarna visar att även i de fall där för­äldern döms för miss­handel, lyfter dom­stolarna i många fall fram ursäkter för föräld­rarnas agerande, vilket leder till mildare straff:

En mamma åtalas för miss­handel sedan hon i upp­fostrings­syfte slagit sin nioårige son med en stek­spade av trä vilket orsakat smärta, rodnad och ett blå­märke. Högsta dom­stolen säger i sin väg­ledande dom att visser­ligen är det inte tillåtet att använda aga som upp­fost­rings­metod, men anser ändå att miss­handeln ska betecknas som ringa. HD för­klarar även mammans beteende med att hon ”tog till våld i en för henne pressad situation, när hon var sjuk och oroad för sin fort­satta anställ­ning”.

Föräldrar kan med andra ord i vissa fall frias från miss­handel, eller få ett mildare straff, trots att de har erkänt att de slagit sina barn. Rapporten lyfter fram att bris­terna i lag­stift­ningen öppnar upp för god­tyck­liga bedöm­ningar i dom­stolarna. Vissa dom­stolar försöker tillämpa den lag­stift­ning som finns för att barns rättig­heter ska tas till­vara, medan andra intar en för­låtande och över­slätande attityd gente­mot för­äldrar.

– Brister i lag­stift­ningen till­sammans med en god­tyck­lig­het i dom­stolarna leder till att för­äldrar i prak­tiken tillåts utöva visst våld mot barn, säger Christina Heilborn.

– Det här visar att det behövs en ändring i lagen som gör att alla former av våld mot barn blir straffbara.

Trots det rådande för­budet mot barn­aga är det fort­farande många barn som utsätts för våld i hemmet i Sverige. Enligt den senaste nation­ella kart­lägg­ningen uppger inte mindre än 36 procent av barnen att de har utsatts för någon form av miss­handel av sina föräldrar under sin upp­växt.

UNICEF Sverige anser att alla former av våld mot barn ska för­bjudas och vara straff­bara enligt lag. Så är det inte idag, trots att det är tydlig­gjort i barn­konven­tionen. Barns rätts­liga ställ­ning behöver stärkas och barn måste få upp­rättelse när deras rättig­heter kränks.

UNICEF Sverige kräver:

  1. Att det införs en särskild bestäm­melse i brotts­balken om miss­handel mot barn.
  2. Att våld mot barn i svensk lag överens­stämmer med barn­konven­tionens bestäm­melser och därmed även inne­fattar alla former av psykiskt våld.
  3. Att barn som utsätts för våld i hemmet får till­gång till socialt stöd och skydd samt till ett anpassat stöd i rätts­processen.

Alla former av våld mot barn måste bli straffbara. Skriv under vårt krav och hjälp oss att sätta press på politikerna.

Jag vill skriva under

Läs rapporten i sin helhet.

Vattenburna sjuk­domar hotar barns liv efter cyklonen Idai

Omkring 1,7 miljoner människor uppskattas ha drabbats av cyklonen Idai i Moçambique, Zimbabwe och Malawi, varav cirka hälften är barn. Redan före cyklonen var 1,5 miljoner människor hårt drabbade av över­sväm­ningar. Läget är akut och behovet av rent vatten är enormt.

Helcio Filipe Antonio och Anderson Tackdi är två av de barn som drabbats hårt av cyklonen. Tillsammans med många andra har de sökt skydd i en skola i Beira, Moçambique. Foto: © UNICEF/de Wet AFP-Services

Cyklonen Idai drog in över land för en vecka sedan vid staden Beira i Moçambique. En stad som nu rappor­teras vara för­störd till omkring 90 procent.

Familjer kämpar mot över­sväm­ningar för sin över­levnad, genom att söka sig till högre platser som träd och tak. Minst tusen männi­skor befaras ha omkommit.

Ge en katastrof­gåva nu

Vad gör UNICEF?

Idag är det världs­vatten­dagen och vatten­frågor lyfts världen över. De stora behoven av rent vatten aktuali­seras särskilt i en kata­strof som den här. Risken är stor att vatten­burna sjuk­domar sprids, något som kan vara direkt dödligt för små barn.

Det finns därför ett stort behov av produkter för att rena vatten och se till att drabbade barn och vuxna får möjlig­het att hålla en god hygien. UNICEF anlitas som vatten­experter över hela världen, och i kata­strofer är det vår uppgift att se till att barnen och deras familjer får till­gång till rent vatten, sanitet och möjlig­heter att hålla en god hygien.

  • I Moçambique samarbetar UNICEF med WFP (FN:s livsmedels­program) för att se till att famil­jerna som samlats i improvi­serade läger får mat, och vi delar ut vatten­renings­tabletter till drabbade sam­hällen. Allt för att undvika vatten­burna sjuk­domar som diarréer och kolera.
  • I Malawi och Zimbabwe levererar vi liv­räddande produkter som vätske­ersätt­ning, mediciner, hygien­paket, hinkar, latriner, tvål och impreg­nerade myggnät för att skydda mot malaria.
  • Vi sätter också upp barn­vänliga trygga platser för att ge barnen en känsla av normali­tet och lugn. Här får de också psyko­socialt stöd för att bearbeta sina upp­levelser.

Men mer hjälp behövs och läget för tusen­tals barn är akut. Du kan vara med och rädda barns liv:

Ge en katastrof­gåva nu

En mamma med en bebis i famnen.

Två veckor gamla Ndaziona sover i mamma Annies famn. Annie flydde med sina barn när hon vaknade mitt i natten och såg stora mängder vatten komma mot huset. Familjen hann precis springa ut innan huset rasade bakom dem. Nu bor de i ett läger där de fått mat och hjälp av UNICEF att rena sitt vatten. Foto: © UNICEF/Gumulira

En av de största väder­katastroferna någonsin

Hundratusentals barn i Moçambique, Zimbabwe och Malawi har drabbats hårt av cyklonen Idai. Som alltid i kata­strofer är barnen mest utsatta. UNICEF finns på plats och kämpar för att hjälpa barnen och deras familjer.

Nomatter Ncube sitter med sina barn framför familjens hus som totalförstörts av cyklonen i Zimbabwe. Foto: © PHILIMON BULAWAYO/Reuters/TT

Cyklonen drog in över land i torsdags kväll vid staden Beira i Moçambique, med hårt regn och starka vindar på upp­emot 170 kilo­meter i timmen. Redan före cyklonen var Moçambique och Malawi hårt drabbade av över­sväm­ningar – en situa­tion som nu för­värrats kraftigt.

FN befarar att det kan vara en av de största väder­rela­terade kata­stroferna någon­sin på södra halv­klotet.

Ge en katastrofgåva nu

UNICEF har sett till att liv­räddande produkter för att till exempel rena vatten och behandla under­näring fanns till­gäng­liga innan cyklonen kom, och vi har sedan dess leve­rerat bland annat vätske­ersätt­ning, medi­ciner, tvålar och mygg­nät för att skydda mot malaria.

Vårt fokus är nu att skydda och hjälpa barnen som drabbats. Vi kämpar dygnet runt för att nå alla som behöver hjälp och ser till att barnen och deras familjer får rent vatten, sjuk­vård, näring och skydd. Många barn har förlorat sina familje­med­lemmar och sina hem. Skolor och sjukhus har för­störts och situa­tionen är akut.

– Vi har över­svämning här nästan varje år, men vad som är speci­ellt med den här situa­tionen är den enorma för­störel­sen på infra­struk­turen och männi­skor. Det här kommer att ha en fruktans­värd effekt på befolk­ningen, säger Daniel Timme, som arbetar för UNICEF i Moçambique.

Läget är akut och mer hjälp behövs. Du kan vara med och rädda barns liv, ge en gåva till vårt katastrof­arbete:

Jag vill hjälpa till

Svåra översvämningar i Malawi.

Redan före cyklonen var Moçambique och Malawi hårt drabbade av översvämningar – en situation som nu förvärrats kraftigt. Foto: © UNICEF Malawi

Regeringens förslag att för­länga till­fällig lag för asyl­sökande är omotiverat

Den tillfälliga lag för asyl­sökande som togs fram efter hösten 2015 går ut i sommar. Rege­ringen vill nu förlänga lagen utan att ha genom­fört någon utvär­dering eller analys av dess konse­kvenser, skriver Karin Ödquist Drackner, barn­rätts­jurist på UNICEF Sverige.

Barn är en av de grupper som drabbats allra hårdast av lagen och vi ser inte att det är moti­verat att förlänga den. Det finns starka anled­ningar att ifråga­sätta beslutet utifrån barn­konven­tionen och dess bestäm­melser.

Barn drabbas oproportionerligt hårt

Idag skickar vi in vårt remissvar till regeringens förslag på för­läng­ning av den till­fälliga utlännings­lagen. Vi tar avstånd från för­slaget att för­länga lagen. Det saknas en ordentlig utvär­dering och analys av lagens effekter, och den över­syn som skulle genom­föras vad gäller lagens inverkan på barns rättig­heter har inte genom­förts.

Barn har visat sig drabbats oproportioner­ligt hårt av den till­fälliga lagen. Vi anser att det inte finns skäl för att fort­sätta göra inskränk­ningar på barns rättig­heter, särskilt då situa­tionen ser annor­lunda ut i Sverige idag vad gäller antalet asyl­sökande som kommer hit.

Vad säger lagförslaget?

Lagen ska förlängas i ytter­ligare två år, och till­fälliga uppe­hålls­till­stånd är fort­satt huvud­regel. Vi beklagar att till­fälliga uppe­hålls­till­stånd fort­satt beviljas som utgångs­punkt. Det avrådde vi från redan i vårt tidigare remissvar till lagen om till­fälliga begräns­ningar av möjlig­heten att få uppe­hålls­till­stånd i Sverige.

FN:s barnrätts­kommitté har uttryck­ligen påtalat att stater ska sträva efter håll­bara och lång­siktiga lös­ningar för barn som är på flykt och söker en fristad. Att ha asyl­skäl men ändå inte ges en permanent fristad som barn är inte för­en­ligt med den rekommen­dationen.

Några få positiva ändringar, men det räcker inte

Vi välkomnar framför­allt för­slaget om att utöka rätten till familje­åter­förening. Det är något som vi sedan lagen infördes påtalat att det strider mot barn­konven­tionen och behöver åtgärdas.

Vi ser dock all­varligt på att rege­ringen inte före­slår att åter­införa bestäm­melsen om uppe­hålls­till­stånd för särskilt ömmande omständig­heter för barn. Det är visser­ligen en undan­tags­bestäm­melse, men den är av­görande för de svårt utsatta barn som den berör.

Vi ser positivt på för­slaget att stats­lösa barn i Sverige ges perma­nent uppe­hålls­till­stånd, men ser att det är fler grupper av barn som behöver en perma­nent fristad. Så kallade devitali­serade barn (barn med uppgiven­hets­syndrom) är en mycket utsatt grupp. Tidigare bevil­jades de skydd av humani­tära skäl men inte på samma sätt idag, trots att det visats sig vara det enda sättet att få barnen att till­friskna. Det är mycket all­varligt ur ett barn­rätts­pers­pektiv.

Vi efterfrågar en permanent human asylrättslagstiftning

Rent principi­ellt anser vi att rege­ringen bör driva fram en perma­nent human asyl­rätts­lag­stift­ning snarare än att stifta fler till­fälliga lagar.

Regeringen har till­satt en parla­men­tarisk kommitté som ska ge förslag på hur vår fram­tida migrations­politik ska utformas. Vi ser fram emot att följa det arbetet och hoppas att det blir ett genom­arbetat förslag, som föregås av en ordentlig utvär­dering och väl under­byggd analys utifrån ett barn­rätts­per­spektiv.

Regeringen behöver sär­skilt för­hålla sig till det faktum att barn­konven­tionen ska bli svensk lag nästa år med alla åtaganden som det innebär.

Läs hela vårt remissvar

23,8 miljoner hjälper barn i katastrofer

Igår samlades Postkod­Lotteriets alla förmåns­tagare för årets ut­delning, varav 23,8 miljoner kronor gick till UNICEF Sverige. Helt fantastiskt! Pengarna kommer att gå till vårt arbete för barn i katastrofer.

Glada barn sitter på kartonger och gör tummen upp.

Hamam, fem år, och Sham, fyra år, är glada över sina nya vinterkläder från UNICEF. Syskonen har flytt tillsammans med sin familj från Syrien till Jordanien. Tack vare pengarna från Postkodlotteriet kommer vi nu kunna hjälpa ännu fler barn i katastrofer världen över. Foto: © UNICEF/Herwig

Sedan Postkod­lotteriet startade år 2005 har nu mer än tio miljarder kronor delats ut till ideella orga­nisa­tioner. UNICEF har varit förmåns­tagare sedan 2008 och sammanlagt har vi sedan dess mottagit över 288 miljoner kronor till vårt arbete för barnen. Helt fantastiskt!

Tack vare att Postkod­lotteriet väljer att inte öron­märka sin gåva kommer vi kunna se till att de barn som behöver det allra mest, i kata­strofer där behovet är som störst, får den hjälp de behöver.

Pengar som inte öron­märks gör att vi kan arbeta lång­siktigt och skapa var­aktiga för­ändringar för utsatta barn. Det sänker också administra­tions­kost­naderna vilket inne­bär att ännu mer pengar kan användas till att för­ändra barns liv.

Stort tack till PostkodLotteriet och alla lottköpare!

“Missupp­fatt­ning att kriget i Syrien är över”

2018 var det dödligaste året hittills för barnen i Syrien. 1 106 barn dödades i striderna – det största antalet sedan kriget började för åtta år sedan. ”Det är en oro­väckande miss­upp­fatt­ning att kriget i Syrien är över”, säger UNICEFs högsta chef Henrietta Fore.

En pojke och en flicka i ett flyktingläger i Jordanien.

Under åren har miljontals barn tvingats fly från Syrien. De har lämnat alla sina vänner och allt de äger för att överleva. Sedan sex år tillbaka lever Zainab, nio år, med sin familj i ett flyktingläger i Jordanien. Hennes lillebror Mohammad föddes här. Livet i lägret är tufft, varje dag är en kamp. Foto: © UNICEF/Herwig

FN har verifierat 1 106 fall där barn dödats i striderna i Syrien under 2018. Men den verkliga siffran är troligen mycket högre. Den största orsaken är just nu minor – något som ledde till 434 döds­fall och skador förra året.

Hjälp barnen i Syrien

Syriens barn fick också upp­leva ett rekord­högt antal attacker mot skolor och vård­inrätt­ningar under året, hela 262 stycken.

– Situationen i Idlib i nordvästra Syrien är särskilt oroande just nu, bara under de senaste veckorna har 59 barn dödats där, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

Situationen i Syrien och grann­länderna

  • Åtta miljoner syriska barn är i behov av hjälp, i Syrien och i grann­länderna.
  • 2,6 miljoner syriska barn befinner sig på flykt i landet, och över 2,5 miljoner har flytt till andra länder.
  • Över två miljoner barn i Syrien går inte i skolan.
  • Över 83 procent av den syriska befolk­ningen lever under fattig­doms­gränsen, vilket tvingar barn till barn­arbete, tidiga äkten­skap och att strida, för att hjälpa sina familjer att över­leva.
  • Hälften av Syriens sjuk­hus och vård­centraler är ur funktion.

En man i UNICEF-väst håller ett barn i famnen.

Yusuf, sex månader, är bara ett av alla barn som tvingades på flykt under 2018. Tillsammans med sin familj lämnade han östra Ghouta och hamnade i ett flyktingläger i landet. UNICEF såg till att det fanns rent vatten, installerade toaletter och vaccinerade barn mot livshotande sjukdomar. Foto: © UNICEF/Sanadiki

Exempel på UNICEFs insatser under 2018

  • Över 2,3 miljoner barn har fått till­gång till utbild­ning i Syrien, och 3,7 miljoner barn i grann­länderna.
  • 3,5 miljoner barn i Syrien, och omkring 26 miljoner barn i grann­länderna, vacci­nerades mot polio.
  • 1,3 miljoner barn, gravida och ammande kvinnor under­söktes för under­näring i Syrien. Över 6 800 barn i Syrien, och 531 000 barn i grann­länderna, fick behand­ling mot akut under­näring.
  • Över 4,6 miljoner människor i Syrien, och över tio miljoner i grann­länderna, har fått bättre till­gång till säkert vatten.

– Konflikten i Syrien går nu in på sitt nionde år. Barnen är de som har lidit allra mest. Varje dag som kriget fort­sätter är ännu en dag stulen från deras barn­dom. Att skydda barnen måste vara högsta priori­tet för alla inblandade parter, säger Henrietta Fore.

Vi kommer aldrig att sluta kämpa för att barnen i Syrien ska skyddas och få allt som de har rätt till. Du kan hjälpa till, ge en gåva så är du med och räddar barns liv:

Hjälp barnen i Syrien

Stoppa kvinnlig köns­stympning

Var 8:e sekund köns­stympas en flicka någon­stans i världen. Ingreppet görs oftast helt utan bedöv­ning och verk­tyget kan vara en smutsig kniv eller ett gammalt rakblad. UNICEF arbetar för att stoppa det här grova brottet mot flickors rättig­heter. Stöd vårt arbete idag på inter­nationella kvinno­dagen.

En kniv hålls upp i förgrunden, där bakom står en liten flicka som någon håller för ögonen på.

Den grymma sedvänjan kvinnlig könsstympning har praktiserats i mer än 2 000 år. Ofta utförs ingreppet med en enkel kniv utan bedövning. Foto: © UNICEF

Traditionen att köns­stympa flickor har troligen existerat i över två tusen år. Ingreppet görs oftast helt utan bedövning. En del flickor dör. De flesta traumati­seras svårt och får men för livet.

Jag vill stoppa kvinnlig könsstympning

Vad gör UNICEF?

Eftersom det rör sig om en kulturellt känslig fråga, arbetar UNICEF i nära sam­arbete med lokala ledare i de olika länderna för att stoppa köns­stymp­ningen. Det som främst behövs är utbildning för att få fler att förstå de skadliga effekterna av sedvänjan.

Vi informerar, utbildar och stöttar utbildnings­projekt för sjukvårds­personal, social­arbetare, föräldrar, barn­morskor och lärare om köns­stymp­ningens skadliga effekter. Vi ger även stöd till lokala utbildnings­program som syftar till att öka kun­skapen om de skadliga biverk­ningarna av köns­stympning.

Hjälp oss i vår kamp för att stoppa det här grova brottet mot flickors rättigheter!

Jag vill stoppa kvinnlig könsstympning

Det finns hopp

Allt arbete mot könsstympning ger resultat, om än olika snabbt i olika länder. Risken för att en flicka i tonåren ska könsstympas idag har minskat med en tredjedel jämfört med för 30 år sedan.

Attityder förändras också – majoriteten av människorna i de länder där flickor könsstympas tycker att sedvänjan borde upphöra. Men många fortsätter att utsätta sina döttrar för ingreppet på grund av sociala påtryckningar. Tillsammans kan vi ändra på det!