Hur många trauman ska barn behöva gå igenom?

Under den senaste tiden har vi kunnat läsa i bland annat Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet om de föräldralösa syskonen, tre och fem år gamla, som riskerar utvisning till Italien

Syskonen hittades övergivna i en lägenhet i Sverige för ett år sedan och har sedan dess varit placerade i ett familjehem. Innan barnen kom till Sverige med sin mamma vistades de i ett flyktingläger i Italien. Enligt Dublinförordningens princip om första asylland ska prövningen av barnens uppehållstillstånd därför ske mot Italien och barnen ska utvisas dit. Migrationsverket har i dagarna tillfälligt stoppat utvisningen för ytterligare bedömning av ärendet.

Fallet med de två syskonen är ännu ett exempel på den problematik som vi tidigare har lyft fram barn som samhällsvårdas och samtidigt söker uppehållstillstånd är inte garanterade en kontinuitet i vården på samma sätt som övriga svenska barn. De kan när som helst fråntas rätten till samhällets omvårdnad, skydd och stöd. Det här agerandet strider mot artikel 2 i barnkonventionen – alla barns rätt till skydd mot diskriminering.

Vi har i ett brev till barnminister Maria Larsson, migrationsminister Tobias Billström, Riksdagens tvärpolitiska barngrupp och Socialförsäkringsutskottet lagt fram två akuta krav vad gäller barn som samhällsvårdas och söker uppehållstillstånd:

  • Inget barn ska kunna utvisas eller avvisas under pågående samhällsvård.
  • Migrationsverket och migrationsdomstolen ska i sina bedömningar ta hänsyn till socialtjänstens underlag i dessa frågor, vilket måste framgå av lagen.

Man får inte glömma att det i de här fallen handlar om barn som redan bär med sig erfarenheter av tidigare trauman: övergivenhet, våld, vanvård, omsorgsbrister och flykt. Frågan vi ställer oss är hur många trauman dessa barn ska tvingas gå igenom innan de får sina behov och rättigheter tillgodosedda?

Emma von Corswant, barnrättsjurist UNICEF Sverige


5000 namnunderskrifter för barnkonventionen som lag

Isabel Jansson från Peace & Love Foundation lämnar över underskrifterna till Veronique Lönnerblad, generalsekreterare UNICEF Sverige

Söndagen 20 november var det barnkonventionens dag och vi fick besök av Peace & Love Foundation som lämnade över 5076 namnunderskrifterna för barnkonventionen som lag. Underskrifterna samlades in av funktionärer under festivalen. UNICEF är en av Peace & Love Foundations budskapspartners och under festivalen samarbetar man sida vid sida. Peace & Love Foundations ambition är att försöka hjälpa till i arbetet för barnkonventionen och i somras togs hjälp av den arena som Peace & Love är med sina 50.000 besökare.

–Det är otroligt bra att det blev så många namnteckningar! Vi ser att allt fler ansluter sig till vårt krav. Vi vill göra barnkonventionen till lag därför att vi vet att det stärker barnrättigheter. Barn har rättigheter och lagar fastställer våra rättigheter. Därför skall barnkonventionen bli lag, säger Véronique Lönnerblad, generalsekreterare UNICEF.

Barnkonventionen är FNs konvention om barnets rättigheter och innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Det är UNICEFs uppgift att kämpa för att barnkonventionen efterlevs.

Vill du också skriva under för barnkonventionen som lag kan du göra det här!


Mark Levengood och Amelia Adamo besöker Etiopien

Igår sprang UNICEF-ambassadören Mark Levengood Great Ethiopian Run tillsammas med Lena Tallberg, M-Magasin och UNICEF Sveriges informationschef Petra Hallebrant. Vi ska sedan vidare på en reportageresa med M-Magasin för att besöka UNICEFs verksamhet. 1 krona av varje sålt nummer av tidningen M-Magasin går till UNICEFs verksamhet i Etiopien.

Mark Levengood i Etiopien Foto: Amelia Adamo

Great Ethiopian Run firar i år 10 års jubileum. Totalt är det 36 000 människor som springer, varav 300 ”västerlänningar”. FN och bland annat UNICEF har varit en av initiativtagarna. Syftet med loppet är att lyfta FNs millenniemål. I anslutning till loppet ordnas även ”I’m running for a child”-kampanjen, där man som löpare eller organisation/företag kan vara med och bidra med pengar. I år går pengarna till två organisationer som driver barnhem i Addis, som även UNICEF stödjer. Vi var med och besökte ett av dessa hem i fredags. Igår var det ”Children’s race” och pasta-party med storstjärnan Haile Gebrselassie.

Det här är en stor folkfest och en fantastisk möjlighet att samtidigt få se Addis och och ta del av projekt som stödjer barn. Våra förväntningar var inte så stora när det handlade om en bra tid. Addis ligger ju på 2300 m höjd, vilket gör det lite svårare att anstränga sig.

”Det var en otrolig upplevelse. Aldrig har det gått långsammare och aldrig har det varit roligare”, säger Mark Levengood efter loppet.

”Att springa i en nedförsbacke här är som att springa i en uppförsbacke hemma på grund av den höga höjden och den dåliga syretillförseln, men det var det värt. Det var en fest hela vägen”, säger Lena Tallberg, från M Magasin.

Läs även Amelias blogg från resan.

UNICEF-ambassadören Mark Levengood Petra Hallebrant, informationschef UNICEF Sverige Lena Tallberg, redaktör M-Magasin Foto: Amelia Adamo

Mar Levengood besöker ett barnhem i Etiopien. Foto: Håkan Elofsson


Mjukdjur ger åtta miljoner barn utbildning

I helgen var det stor aktivitet på IKEAs varuhus runt om i landet när frivilliga och personal från UNICEF var på plats och sålde mjukdjur. Mjukdjurskampanjen har sedan starten 2003 samlat in 317 miljoner kronor och gett barn i 45 länder en möjlighet att gå i skolan. I år hoppas man att försäljningen fram till jul ska ge ytterligare 110 miljoner kronor.

– Ett stort tack till alla frivilliga som hjälpte till att sälja mjukdjur under helgen, vi sålde fantastiskt många vilket innebär att fler barn kan få en bättre utbildning, säger Eva Stål, hållbarhetsansvarig IKEA Sverige.

För varje mjukdjur som IKEA säljer fram till jul skänker IKEA Foundation 10 kronor till UNICEF och Rädda Barnen. Pengarna går till projekt inriktade på att förbättra barns utbildning genom utbildade lärare, bättre klassrum och läromedel. Sedan den första mjukdjurskampanjen 2003 har IKEA stöttat 95 projekt i 45 länder, främst i Östeuropa, Afrika och Asien. Det har gett åtta miljoner barn möjlighet till en bättre utbildning. Förra året skänkte IKEA Foundation 102 miljoner kronor, ett mål som ska slås i år.

– Tack vare IKEAs stöd kan UNICEF se till att hundratusentals barn får sina rättigheter till utbildning, skydd och hälsa tillgodosedda. Vi är mycket glada över det omfattande och långsiktiga samarbetet med IKEA Foundation som verkligen gör skillnad för många utsatta barn, säger UNICEF Sveriges generalsekreterare Véronique Lönnerblad.

Årets kampanj gör det möjligt för UNICEF att ge barn i Burkina Faso, Etiopien, Madagaskar, Mali, Mocambique, Niger och Sydafrika en kvalitativ grundskoleutbildning och livsviktig kunskap bland annat om hur man minskar risken att smittas av hiv.

– Det är en fantastisk möjlighet för oss att kunna hjälpa barn i utsatta områden över hela världen. Tio kronor räcker till pennor och skrivböcker åt fem barn, så varje sålt mjukdjur gör skillnad. Jag har goda förhoppningar om att vi når målet på 110 miljoner i år, säger Peter Agnefjäll, VD IKEA Svenska Försäljnings AB.

Läs mer om utbildningsprojekt IKEA stödjer


Elsa Billgren och Tove Styrke designar julens gåvokort

En ängel i svartvitt och en snöflinga i leopard – så ser julens nya gåvokort ut. Vintagebloggaren Elsa Billgren och artisten Tove Styrke bidrar med varsitt motiv till de gåvokort som köpare i UNICEFs gåvoshop får när de köper alternativa julklappar.

– UNICEF gör ett fantastiskt jobb och det känns verkligen bra att kunna bidra med något, säger Tove Styrke.

För fjärde året i rad kraftsamlar vi tillsammans med våra partners och ambassadörer för att uppmärksamma den tysta katastrof som varje dag dödar 21000 barns liv. De flesta barnen dör av orsaker som skulle kunna förebyggas med hjälp av vaccin, medicin och näringsriktig mat. Som världens ledande distributör av förnödenheter till barn skickar UNICEF varje år tonvis med förnödenheter som på olika sätt hjälper barn att överleva och utvecklas.

Julklapparna dina vänner inte behöver

I gåvoshopen kan man bland annat köpa utvalda produkter som till exempel vaccin, myggnät och skrivböcker. Produkterna skickas till barn och deras familjer i världens fattigaste länder. Köparen får ett fint gåvokort med en personlig julhälsning att ge bort i stället för den vanliga julklappen.

Gåvoshoppen har tidigare år lockat många givare. Vi hoppas givetvis på att slå rekord under årets julkampanj och därmed hjälpa ännu fler barn att få sina rättigheter till hälsa, utbildning och lek tillgodosedda.

– Genom Elsas och Toves kort hoppas vi att nya målgrupper upptäcker att det är enkelt och meningsfullt att bidra genom att handla i vår gåvoshop, säger Per Westberg, UNICEF Sveriges  vice generalsekreterare.

Både Tove och Elsa är glada över att kunna bidra till barn i världen genom UNICEF.

– Det känns superkul att få vara kreativ för en god sak, säger Elsa Billgren.

Handla dina julklappar i gåvoshopen redan nu.


Dagens undanflykt: ”Varje familj tvättar sin egen smutsbyk”

Mark Levengood

Idag är det sista dagen på ”månaden då man inte får skylla ifrån sig”. Den 24 oktober drog vi igång vår egen variant av ett ”realtidsgräv”. Vi har granskat undanflykter i media, i utredningar och i rättsfall. Vi har också fått in många exempel från allmänheten, tack alla för ert engagemang! Vi ser tillbaka på en jobbig men samtidigt fantastiskt månad, då vi fått upp många frågor på bordet. Det har handlat om fall där barn inte fått tillgång till särskilt stöd i skolan, barn som blivit och fortfarande blir mobbade, barn med särskilda behov som blivit diskriminerade och inte blivit sedda, hemlösa barn, barn som blivit utsatta för våld och sexuella övergrepp och asylsökande barn som särbehandlas och inte får tillräckligt med skydd. Listan på undanflykter är lång. Inom kort kommer ni att få ta del av hela listan och en sammanfattning, så håll utkik! Vår ambassadör Mark Levengood avslutar idag kampanjen med en reflektion kring hans erfarenheter av undanflykter och barns rättigheter:

”I min barndom var planscherna på gråtande barn väldigt populära. Motivet fanns i lite olika utformningar, men det gemensamma var alltid att det var ett litet barn, med en flod av tårar över kinderna. Jag tyckte de var hemska, och kunde för mitt liv inte begripa varför man skulle ha en gråtande unge på väggen, när man istället kunde ha Farrah Fawcett, den vackraste av Charlies Änglar.

Till all lycka avtog trenden med de gråtande barnen något med åren, och idag ser man dem bara ibland, på väggen i ett antikvariat eller i ett orört hobbyrum i radhusets källarplan. Och då kan man konstatera att barnen har fortsatt gråta genom alla åren. Jag tycker fortfarande att de är otäcka, och tittar bort.

I måndags ledde jag Upprättelseceremonin i Stadshuset. Där träffade jag de gråtande barnen. Likt ungarna på planscherna har de fortsatt gråta, fast några av dem är över 90 idag. Och det går inte att titta bort, det har redan alltför många gjort, alltför länge. Talmannen bad å statens vägnar om ursäkt för den vanvård de utsatts för och det var fint. Men jag insåg också, att staten inte är den enda som borde be om ursäkt. De här barnen växte upp i Sverige. Var och en av dem var omgiven av vuxna, som tittade bort. Och varje vuxen hade en förklaring: från ”Den man älskar agar man” till ”Varje familj tvättar sin egen smutsbyk”.

Men… på UNICEF tycker man ju inte om undanflykter. Undanflykterna har en förmåga att förvränga verkligheten, som speglarna i Lustiga huset (som aldrig är speciellt lustigt).  En familj där ett barn misshandlas, blir plötsligt en familj som inte gör något farligare än uttrycker sin kärlek i form av några blåmärken. Och i en familj, där en unge slutar prata och sluter in sig i sig själv, då handlar det inte om något farligare än att hon blivit tvättad i lite för varmt vatten när det var bykdag.

I måndags fick jag se att somliga sår som barndomen tillfogat inte läker med åren. De vuxnas undanflykter bidrog till ett livslångt lidande hos dessa gråtande barn. Och, märk väl, i detta fall handlar det inte om myndigheter, utan bara om alldeles vanliga medmänniskor som inte var med. Från scenen hade jag ju en alldeles strålande utsikt över så mycket sorg, den fyllde hela Stadshuset. Och utanför stäckte Stockholm ut sig, och längre bort hela landet.

Det hemska är att även idag skapas det gråtande barn, runt omkring. I radhuskällare, i hyreshus och villor, bakom familjefasader och breda fotoleenden från midsommar och jul. Och det är precis lika viktigt nu som då att vi inte döljer oss bakom undanflykter, utan tar ansvar för varenda unge omkring oss. Det är alltid bättre att fråga än att inte fråga. Det är bättre att våga se än att titta bort. Vårt mod att se sanningen kan rädda barndom. Men undanflykter förvandlar oss från medmänniskor till motmänniskor.”

/Mark Levengood, UNICEF-ambassadör

Hjälp oss gärna att sprida Marks text genom att dela och gilla den.


Dagens undanflykt: Barnets utveckling och hälsa äventyras inte på ett livsavgörande sätt av ett återvändande till hemlandet

Idag lyfter vi fram ett exempel på en undanflykt som vi också använt i vår kampanjfilm om undanflykter:

Mamma, pappa och två små barn har sökt uppehållstillstånd i Sverige men fått avslag av Migrationsverket. Mamman kommer från Uzbekistan, pappan från Azerbajdzjan. Barnen är födda och uppväxta i Sverige. Barnen har omhändertagits enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) då föräldrarna har bedömts vara otillräckliga i sin omsorg om barnen. Mamman är psykiskt sjuk och har bland annat hotat med att ta livet av barnen. Samhällsvården har upphört efter en tid men familjen har varit i stort behov av fortsatt hjälp. Frågan om familjens uppehållstillstånd har tagits upp av migrationsdomstolen. Socialtjänsten har inför detta skickat in ett omfattande underlag till domstolen och betonat riskerna med att barnen befinner sig i mammans vård. Migrationsdomstolen har avslagit familjens ansökan om uppehållstillstånd och barnen har utvisats tillsammans med sin psykiskt sjuka mamma till Uzbekistan. Pappan har utvisats till Azerbajdzjan. Domstolen har i avslagsbeslutet angående det yngsta barnet (UM 11546-10) uppgett följande: ”Barnet har under större delen av sin vistelse i Sverige bott tillsammans  med sina föräldrar och sitt syskon, även om föräldrarnas omsorgsförmåga stundom sviktat. Det får således antas att barnet även i fortsättningen kan få en tillfredsställande omvårdnad genom båda eller någon av föräldrarnas försorg. Det har inte framkommit att barnets framtida psykosociala utveckling och hälsa på ett livsavgörande sätt skulle äventyras av ett återvändande till hemlandet tillsammans med någon av föräldrarna”.

Fallet är ett av många som visar på en tydlig situation där barn som redan bär med sig erfarenheter av extrem utsatthet, kränks och fråntas sina rättigheter. Utlänningslagen har företräde framför LVU. Barn som omhändertas av det svenska samhället kan alltså när som helst utvisas tillsammans med vårdnadshavare. Detta sker trots att svenska myndigheter har bedömt att föräldrarna kan utsätta barnet för en allvarlig risk att skadas. De här barnen hamnar mitt i en lagstiftning som ger utrymme för bortförklaringar och undanflykter när det handlar om att tillgodose deras behov och rättigheter. Enligt barnkonventionen har dessa barn rätt till samhällets skydd och stöd i samma utsträckning som övriga barn i Sverige. Det måste bli ett slut på undanflykter och bortförklaringar för fortsatt diskriminering av dessa barn.

Var med i kampen mot undanflykter genom att kolla in vår film.

Imorgon är sista dagen på vår realtidskampanj. Har du inte protesterat mot undanflykter genom att ta ställning med din profilbild på Facebook så är det hög tid nu!


”Glömmer inte mamman som såg cancern som en gåva”

Foto: Emma von Corswant/UNICEF

Dagens undanflykt är ingen undanflykt utan en hyllning till alla er som varit med oss i kampanjen hittills. Vi har fått in en mängd undanflykter, ni har bloggat, twittrat, kommenterat på bloggen, på Facebook, delat, gillat och tagit ställning.

När vi för snart en månad sedan drog igång vårt realtidsgräv hade vi ingen aning om vad vi kunde förvänta oss. Idag kan vi se tillbaka på en jobbig men samtidigt fantastisk kampanj. Jobbig då vi tillsammans varit med och avslöjat mängder av missförhållanden där barn far illa på grund av att vuxna inte tar ansvar – oacceptabla undanflykter. Fantastisk då kampanjen visat på ett stort engagemang för barns rättigheter. Vi hoppas att vi under denna månad öppnat ögonen på än många fler, att fler i framtiden kommer att ta ansvar och agera då ett barn far illa. Innan ett barn far illa.

Två av de som engagerat sig lite extra de senaste dagarna är idrottaren, företagaren, entreprenören och politikern David Lega och frilansjournalisten, skribenten, debattören och illustratören Hanna Fridén. Läs utdrag ur deras bidrag till kampanjen nedan.

David Lega: När ekonomin ställs mot mänskliga rättigheter

Ur Davids bloggpost:

”I tider av ekonomisk kris tenderar allt annat att försvinna ur samhällsdebatten och medias fokus. Vi förstår ju alla att det inte betyder att problemen försvunnit, men samhällets oförmåga att se fler än ett problem åt gången är skrämmande. När ekonomin sviktar ska det sparas, och tyvärr är det de som hörs minst som det sparas in på först. Kommunerna sparar på saker som förskola, skolhälsovård och andra verksamheter som riktar sig till barn.

(…)

Vi får inte använda ekonomin som en undanflykt för att minska engagemanget i mänskliga rättigheter. För om vi här i Sverige sparar på verksamheterna för barnen, finns det väl ingen anledning att tro att de inte gör det i andra länder?

Det finns inga undanflykter för att smita från vårt ansvar. Ansvaret ligger på oss både som nation, men också på oss personligen. Vi måste alla arbeta för ett starkt internationellt engagemang för att det inte ska spela någon roll var på jorden man föds, alla barn, med eller utan funktionsnedsättning ska ha möjlighet att utvecklas”.

Hanna Fridén: ”Glömmer inte mamman som såg cancern som en gåva”

Ur Hannas krönika:

“De flesta som haft turen att aldrig råka illa ut säger: Ja! Sverige är jättebra, jag är jättetrygg och det är alla andra. Ingen kan bli hemlös. Ingen kan bli diskriminerad, lagarna finns där för att skydda mig och mina närstående. Ingenting kan gå fel!

De som råkat illa ut är inte lika glada.

(…)

Samma sak gäller när vi kommer till den viktigaste gruppen i vårat samhälle: Barnen. Unicef visar mängder av berättelser om barn med problem som blivit nonchalerade av skolorna, av kommunen, av vården. Vi ser en mamma som är lycklig över att hon fick livmoderhalscancer och blev sjukskriven för att det gav henne möjlighet att vara hemma med hennes svårt sjuka barn då familjen inte fick den hjälp de har rätt till enligt lag. Något som känns som en dödsdom för de flesta blev i sammanhanget en gåva från änglarna. Tänk dig det! Hur mycket krävs för att man ska bli lycklig av cancer?”

Tack för ert engagemang.

Nu har vi två dagar kvar – och tillsammans med er tar vi ett sista krafttag mot undanflykter – för barns rättigheter. Var med oss och dela, gilla, tipsa, kommentera och ta ställning! Tillsammans kan vi skapa en bättre framtid för barnen.


Dagens undanflykt: fosterhemsbarn sågs inte som andra barn

Nu går vi in i den sista kampanjveckan på temat undanflykter och ”UNICEF gillar inte att man skyller ifrån sig”.

Idag håller regeringen en upprättelseceremoni i Stockholm. Ceremonin är en offentlig ursäkt till dem som varit utsatta för övergrepp eller försummelse när de varit omhändertagna av samhället under sin barndom. Mark Levengood, UNICEF-ambassadör är moderator för ceremonin i Stockholms stadshus. Utredningen om vanvård i den sociala barnavården har genom cirka 850 intervjuer visat att många barn och unga tvingats genomleva en barndom präglad av kränkningar, hot och övergrepp under åren 1920-1980. Ingrid, JanKerstinSusanne,  Emrik och Ebba, samt Christina är bara några av de tusentals barn som enligt utredningen utsatts för övergrepp och försummelse under sin uppväxt. Listan med undanflykter om varför dessa barns rättigheter kränkts är oändlig. ”Ingen från barnavårdsmyndigheten frågade hur jag mådde eller besökte mig överhuvudtaget”, är något som många av offren vittnar om.

Per-Erik Åström, som idag arbetar på Rädda Barnen, har jobbat med frågan som utredningssekreterare på uppdrag av regeringen. Per-Erik Åström är en av dem som jobbat med utredningen på uppdrag av regeringen. Frågan är ”hur kunde det hända?”. Han jag menar att det i mångt och mycket handlade om att fosterhemsbarn inte sågs som andra barn. De placerades ofta i slutna isolerade miljöer och sågs som ungar som inte var som andra i skolan, i byn eller på pojkhemmet. Det stora sveket stod kommunerna själva för som sällan levde upp till lag och regler vad gäller tillsynen. Undanflykten från ansvaret var möjlig, menar Per-Erik, därför att fosterbarnen var avvikande från hur man såg (och ser) på barns rättigheter. Ondska är ett relativt begrepp. Vanvården skedde därför att den helt enkelt var möjlig. Därför att fosterbarnen sågs som annorlunda. Med dem kunde man därför göra som man ville.

Alla barn har rätt till skydd mot våld och vanvård. Alla myndigheter vars verksamhet berör barn har alltid en skyldighet att anmäla misstankar om detta till socialtjänsten. Ett barn som uppvisar tecken på vanvård är beroende av vuxna som ser och dessutom agerar till skydd för det. Det finns inte tid för bortförklaringar och undanflykter. Att blunda för tecken på misshandel och vanvård är att kränka det enskilda barnet och dess rättigheter.

Än idag finns det inom svensk myndighetsutövning behov av ett uppdaterat synsätt på vad barn är, behöver och har rätt till. Barnkonventionen står för en sådan uppdaterad syn. Vore barnkonventionen svensk lag skulle myndigheter tvingas uppdatera sina kunskaper – de skulle tvingas ta barns rättigheter och behov på större allvar.

Protestera mot undanflykter då barn far illa på vår Facebooksida eller genom att gilla denna bloggpost!

Läs även Morgan Allins egen berättelse om sin barndom i fosterhem: ”Vi hörde hur ni skrek men vad skulle vi göra

frågade hur jag mådde eller besökte mig överhuvudtaget”, är något som många av offren vittnar om.
Per-Erik Åström, som idag arbetar på Rädda Barnen http://www.rb.se/Pages/default.aspx , har jobbat med frågan som utredningssekreterare på uppdrag av regeringen

Idag är det barnkonventionens dag

Foto: UNICEF/Emma von Corswant

Idag är det 22 år sedan FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, antogs. Det firar vi tillsammans med Retoy och Nobelmuseet med en familjedag full av lek och klurighet. Kom och träffa UNICEF-ambassadören Eva Röse & clownen Kraam, lek, labba och ta gärna med dina gamla leksaker till Retoys leksaksbytarbazar. Läs hela schemat på Nobelmuseets hemsida!

Barnkonventionen

Barnkonventionen ger barn universella mänskliga rättigheter. Barn ska respekteras och tillförsäkras särskilt skydd, stöd och inflytande. Alla länder som ansluter sig till konventionen har åtagit sig att följa bestämmelserna. Sverige är skyldig att följa konventionen och folkrättsligt bunden av den men den gäller inte som svensk lag. Sverige har istället valt att föra in några bestämmelser i konventionen i svenska lagar, så kallad transformering. Vi och flera andra anser dock att detta inte är tillräckligt för att genomföra barnkonventionen utan det krävs att den som helhet görs till svensk lag genom så kallad inkorporering. Denna metod har använts när det gäller Europakonventionen om mänskliga rättigheter. För att hitta ett konkret exempel på hur man kan gå till väga i en sådan lagstiftningsprocess när det gäller barnkonventionen kan Norge fungera som modell, där barnkonventionen gällt som norsk lag sedan 2003.

”UNICEF gillar inte att man skyller ifrån sig”

Under vår realtidskampanj under november månad som handlar om att inte skylla ifrån sig när det gäller kränkningar av barns rättigheter, har vi fått in allvarliga exempel på undanflykter. Människor har delat med sig av berättelser om hur barn kränkts, utsatts för övergrepp och negligerats. Det handlar om misshandel, mobbning och utvisningar. Det är därför synd att regeringens kartläggning, om hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen (Ds 2011:37), inte analyserar problem och lösningar. Kartläggningens slutsats är att i princip inga lagändringar behövs. Vi efterlyser en kompletterande del som beskriver hur svensk praxis förhåller sig till barnkonventionen, och framför allt en granskning och analys av brister och problem i både lagstiftning och praxis. Regeringens kartläggning är ett gediget arbete och en viktig pusselbit för att få en bild av rättsläget men den haltar då både praxis och problem saknas. Vi anser att kritiken och rekommendationerna från FN:s barnrättskommitté utgör en naturlig utgångspunkt för ett sådant kompletterande arbete.

Seminarium om barnkonventionen som lag

Den 22/11 har vi ett seminarium tillsammans med Raoul Wallenberginstitutet för att diskutera varför barnkonventionen inte blir svensk lag. Utgångspunkten för diskussionen är vår gemensamma rapport Barnkonventionens status – en utvärdering av för- och nackdelar med barnkonventionen som svensk lag. Vi hoppas på en livlig diskussion mellan politiker, myndighetsrepresentanter, forskare och barnrättsexperter. Det politiska läget just nu är att majoriteten av riksdagspartierna förespråkar att barnkonventionen görs till svensk lag. De partier som motsätter sig detta är Moderaterna och Sverigedemokraterna.

Så vad är det då som krävs för att ta frågan vidare? För att leva upp till barnkonventionen, så att varje enskilt barn i vårt land får tillgång till sina rättigheter, krävs både tydligare lagstiftning och bättre tillämpning. Vi anser att ett effektivt sätt att skynda på genomförandet av barnkonventionen är genom att göra den till svensk lag. Vi inser att detta inte löser alla problem men det är ett steg på vägen mot ett självklart barnrättsperspektiv i allt beslutsfattande som rör barn.

/Christina Heilborn, chef opinion och påverkan, UNICEF Sverige


Dagens undanflykt: Sex som självskadebeteende – det vi vuxna inte vågar se

Lisa.

15 år gammal, 15 år ung, 15 år och redan så trasig.
Orkar du möta henne?
Kom igen, vi försöker.

”1, 2, 3, 4, 5 eller 6? Jag tappade räkningen om hur många de var, bara ikväll. Jag stänger ner datorn, tar på mig tre tröjor och byxor och går och lägger mig. Jag vill inte röra vid min kropp, vill inte känna mina former. Jag känner mig smutsig och utstirrad. Jag försöker tänka ut varför jag gör detta, men de är bara ett stort, svart tomrum. Inga svar.

De är mitt fel. Jag tog kontakt med någon av killarna först. De är mitt fel. Och det är bara jag som straffas.

Jag tar fram dagboken och skriver ”jag känner mig våldtagen, på avstånd”. Våldtagen genom ett nätverk, en kamera. Genom mig själv. De är väl bara att stänga ner och säga nej för fan!? Men då blir dom arga, dom hotar mig, dom kan hota med att komma hem till mig. Dom kan bli arga på mig…
Jag är dum i huvet. Och jag spyr på tanken att dom svinen kan visa kärlek mot en människa av kvinnliga könet. Men jag betyder ingenting. Gör jag som dom säger blir dom glada! Visar mig glädje.
Ett tack.
Jag duger inte till något annat. Dom tycker ju jag är fin, men de glömde jag någonstans på vägen. Jag är ju ful?”

Hur kändes det att läsa Lisas ord?
Jobbigt, jag vet.
Tyvärr är Lisas historia inte ovanlig. Den är bara dold. För vi vuxna orkar inte se, inte möta dem. Allt för många är de vuxna som Lisa har skickat ut små signaler till – men som inte snappat upp dem. Blundat. Inte orkat bära det Lisa har velat berätta, att hon använder de våldsammaste av de våldsamma vuxna att förgripa sig på henne, istället för att skära sig, istället för att svälta sig. Den lilla stund av bekräftelse, ”jag duger inte till något annat”, den känns bra för Lisa just då. Men efteråt. Ångesten tusen gånger värre. Och så måste hon skada sig med sex om och om igen.

Lisa ser ut som din dotter, din elev, din kompis. Hon klistrar på sig en glad fasad för att slippa berätta, går kanske genom hela skolan med perfekta betyg, men inombords skriker hon ut sin trasighet och längtar efter att någon ska se henne. Någon annan än de vuxna hon använder sig av för att fylla sitt bekräftelsehål i själen. Någon som ska fråga henne hur hon mår, om de kan göra något för henne.

Lisa hade önskat att vem som helst hade frågat henne. Det behöver inte vara kuratorn. Det behöver inte vara mamma. Många är de som har sett henne men som inte orkat lyssna.
”Det sveket är värst av allt” säger Lisa.
Om du är utvald att lyssna på någon ung persons berättelse finns det inga undanflykter.
Det är allas vårt ansvar.

/Caroline Engvall, journalist och författare till böckerna ”14 år till salu” och ”Skamfläck”. Har också startat hjälpsajten www.intetillsalu.se för unga som dämpar sin ångest med sex. Och bloggar på intetillsalu.wordpress.com. Hon blev också nyligen utsedd till ”Årets modiga Mama”.


Det måste vara slut på undanflykter från vuxna som beslutar om barn

”Barnen är det viktigaste vi har” hör man ofta vuxna säga i olika sammanhang. Tyvärr verkar det fortfarande vara mycket av läpparnas bekännelse och inte utgångspunkten för hur vi prioriterar, agerar  och beslutar.

Nästan var dag kan vi läsa om eller höra om brister som drabbar våra barn och ungdomar i Sverige i dag. Det finns tyvärr många exempel. Förskolor som har så stora barngrupper att barnen inte trivs och föräldrarna inte känner sig trygga att lämna barnen på förskolan.   På sina håll i landet är det fler barn än tidigare som lämnar grundskolan utan att ha behörighet att börja gymnasiet.  Barnen får inte den utbildning som är nödvändig för dem. Trots vuxnas försök att motverka mobbning är det många barn som dagligen går till skolan med en stor oro för hur dagen ska bli och om man kommer att bli utsatt för glåpord, trakasserier eller  rent av våld. Trots att skolan är till för barn finns där inte alltid ett barnperspektiv.

I Sverige finns ett väl utbyggt socialt nätverk,  trots det vet vi att barn far illa. En del barn  växer upp med föräldrar som inte fungerar och där barnen måste ta ett ansvar själva som de inte är mogna för. Andra barn flyr sitt hem därför där finns missbruk, misshandel eller psykiska missförhållanden.  För dessa barn finns ofta inte den hjälp och det stöd som de har rätt till. Det händer att barn som lever i ett socialt utanförskap beter sig annorlunda i sin vardag. De kan betraktas som stökiga eller besvärliga i skolan trots att det enda de gör är att de signalerar att de egentligen behöver hjälp.

Det finns barn vars familjer har svårt att få ekonomin att gå ihop. Pengarna räcker inte till det nödvändigaste och för barn kan det då leda till att man inte kan vara med på sånt som kompisarna gör. Värst är det naturligtvis att man kanske inte har råd att delta i all skolverksamhet därför man förväntas ha utrustning, särskilda kläder eller matsäck.

Det finns barn med funktionsnedsättningar som inte får den hjälp och det stöd som de borde ha för att kunna leva ett bra liv. En del av dessa barn kan inte välja vilken skolan man vill gå i eller kan kanske inte delta i all undervisning för att den inte är anpassad för ett barn med funktionsnedsättning.

Alla dessa vardagsfrågor kan kännas triviala och små, i synnerhet i ett internationellt perspektiv där krig, svält och fattigdom kan vara barns vardag.  Bekymret är att utifrån den välfärd vi har i Sverige i dag borde vi kunna leva upp till barn rättigheter i en betydligt större utsträckning än vad vi gör. Under årtionden har vi pratat om hur viktigt det är att våra barn får en bra start och att det är deras rättighet. Trots det fattar vuxna gång på gång beslut som inte har ett barnperspektiv.

Det måste vara slut på undanflykter från vuxna som fattar beslut som rör barn, utan att ha ett barnperspektiv. Det är hög tid för Sveriges beslutsfattare att leva upp till barns rättigheter och barnkonventionen.

/Lena Nyberg, ledamot i UNICEF Sveriges styrelse och före detta Barnombudsman


Allt fler barn dödas och skadas i Somalia

UNICEF är mycket oroade över de senaste veckornas upptrappade attacker och skottlossning som allvarligt förvärrat situationen för barn och civila i Somalia. De stridande parterna uppmanas att omedelbart sluta döda, skada och våldta barn.

Antalet dödade barn har fördubblats

Enligt FN har 24 barn dödats under oktober, vilket är en fördubbling jämfört med tidigare månader under året. Antalet allvarligt skadade barn har också ökat kraftigt med så många som 58 barn under oktober. Under 2011 har sammanlagt över 100 barn dödats och 300 skadats allvarligt.  De här siffrorna gäller antalet rapporterade skador och dödsfall och UNICEF menar att det finns ett mörkertal.

Rekrytering av barnsoldater och våldtäkter

En annan anledning till oro är rekryteringen av barnsoldater och sexuella övergrepp på barn och kvinnor. FN rapporterar att över 600 barn har rekryterats till väpnade styrkor och ytterligare 200 barn, främst flickor, har blivit våldtagna.

– Den upptrappade konflikten innebär att situationen blir allt farligare för barnen, berättar Sikander Kahn, chef för UNICEF i Somalia. I enlighet med internationell lag ber vi de stridande parterna i landet att omedelbart sluta döda, lemlästa, våldta och utnyttja barn som soldater. 

Striderna hindrar också den humanitära hjälpen till alla de barn och familjer som redan drabbats hårt av svältkatastrofen.

– Vi uppmanar alla parter att se till att vi kommer fram med livsavgörande hjälp och förnödenheter, säger Sikander Kahn.

Hjälp UNICEF att fortsätta de livsviktiga insatserna för barnen i Afrikas horn. Skänk pengar till vårt katastrofarbete.

Hjälp oss att göra fler uppmärksamma på UNICEFs arbete för barnen genom att gilla eller dela nyheten:


Dagens undanflykt: Domarna ”hann inte” till utbildning om människohandel

”Jag vill inte att vuxna män ska få göra elaka saker mot mig”, säger ”Sandra”i en intervju i Aftonbladet. Vid 14 års ålder har hon sålts av sin egen familj till tre olika män, enligt henne själv och åklagaren. När hon har vägrat att vara dem till lags har de misshandlat henne och tvingat sig på henne.

Enligt barnkonventionen ska barn skyddas från att utsättas för människohandel och utnyttjas som handelsvara. Trots det har vi under de senaste dagarna kunnat läsa i media om flera misstänkta fall av människohandel i Sverige, bland annat i Aftonbladet där en 14-årig flicka enligt artikeln sålts och våldtagits och nu hotas av utvisning.  Dagens Nyheter har också rapporterat om ett fall där en annan 14-årig flicka hållits som ”sexslav” i Göteborg under ett år och som befriades av polisen förra i veckan. Samtidigt visar en granskning gjord av Expressen att 722 av Sverige 788 ordinarie domare struntat i regeringens specialutbildning för att höja kompetensen inom prostitution och människohandel  Undanflykterna till domarnas frånvaro är bland annat att ”de inte hann”, ”minns inte varför” eller ”kände inte till den”.

UNICEF/Jim Holmes UNICEF/Jim Holmes

– När man läser vissa domares argumentation, det är då man ser att dessa domare inte har förstått lagstiftningen och att de inte har satt sig in tillräckligt i alla förarbetena. Att de inte förstår mekanismerna bakom människohandel och att de inte skaffat sig de kunskaperna heller, säger Lise Tamm, vice chefsåklagare vid Stockholms internationella åklagarkammare, till Expressen. Hon hade hand om några av de första människohandelsfallen i början på 2000-talet och har varit en av föreläsarna på brottsoffermyndighetens internationella utbildningsdag.

UNICEF har under flera år krävt ökad kompetens inom rättsväsendet när det gäller brottet människohandel med barn. Denna brottslighet är komplicerad och kan vara svår att upptäcka. Barnet ser sig själv ofta inte som brottsoffer utan snarare som tjuv eller tiggare och är lojal med förövaren och vågar inget annat än att lyda. För förövarna är det en lukrativ verksamhet att köpa och sälja barn och risken att bli upptäckt och dömd är liten. Det krävs tillit för att ett barn ska våga berätta sin historia för myndighetspersoner och släppa känslan av skuld och skam. Tillit tar tid och kräver att de som pratar med barnet, och som har ansvar för att avgöra om det barnet varit utsatt för innebär människohandel och därmed exploatering, har särskild kompetens om barns behov och rättigheter. Att delta i utbildningar som anordnas borde då vara en självklarhet. Här kan du läsa mer om hur UNICEF jobbar för att motverka handel med barn.

Protestera mot undanflykter när barns rättigheter kränks på vår Facebooksida (skriv under med din profilbild, det tar bara en minut) och tipsa dina vänner om att göra detsamma. Gilla denna bloggpost och dela den gärna vidare.


Dagens undanflykt: ”Vi har bara bältet för att skrämmas, inte för att slå”

Föräldrarna hade ett bälte som hängde i städskåpet i köket.
–    För att skrämma barnen om de inte lyder, säger mamman i polisförhör.
Men pappan i familjen är nu åtalad för att ha misshandlat sin yngste son, och vid ett flertal tillfällen ha slagit honom med bältet, enligt Dagbladet

Enligt artikeln uppdagades misshandeln när familjens yngste son hade idrott och då berättade för sin fröken att han inte gillade bälten eftersom hans pappa slog honom. Socialtjänst och polis kopplades in, och vid en husrannsakan hittade man bältet i städskåpet. Men mamman säger i polisförhör att det bara används för att hota barnen, och att barnen då gör som föräldrarna säger.
–    Bara en gång har han slagit äldsta pojken med bälte och yngsta pojken med öppen hand på rumpan. Men det var förut och i ett annat land där det inte är straffbart.

Det finns inga undanflykter för att slå eller hota ett barn. Att som vuxen känna sig stressad, trött, frustrerad eller provocerad kan aldrig försvara våld mot eller kränkningar av ett barn. Det är alltid den vuxnes ansvar att hitta lösningar i en konfliktsituation med ett barn och att respektera barnet som individ med egna rättigheter.

Det är viktigt att alla i barnets omgivning reagerar och agerar när man ser eller misstänker att ett barn blir slaget eller på annat sätt far illa. Här kan du läsa mer om vart du kan vända dig.

Har du också en undanflykt som du vill dela med dig av? Mejla den till undanflykt@unicef.se , twittra den till @unicefsverige och använd #undanflykt eller dela den på vår Facebook-sida.

Du kan också protestera mot undanflykter genom att gilla denna bloggpost, dela den vidare och skriv under protestlistan på Facebook!


1847

Ge pengar varje månad

Hjälp barn överallt, varje dag, året runt. Från 100 kr per månad.

Bli Världsförälder

48870

Ge bort något meningsfullt

Köp produkter som räddar barns liv. Få ett gåvobevis att ge bort.

Handla i gåvoshopen