"Jag har mer problem att tänka på än skolan"

Foto: Frank Aschberg

Många av barnen i rapporten lever under villkor som gör att de måste mobilisera mer kraft än sina klasskamrater för att klara av skolan. De upplever att förutsättningarna skiljer sig väsentligt mellan dem och klasskamraterna, något skolan inte förmår ta hänsyn till. Barnen uttrycker en oro över att inte kunna slutföra skolan, att stå utan utbildning och arbete och att hänvisas till ett liv i kriminalitet.

"För jag lever i en situation som dom inte lever i, jag har ständiga problem. Ibland har jag mer problem att tänka på från socialen och hemma, så jag har inte orken till allt…"

Flera barn vittnar om att deras skolor avfolkas på högpresterande elever och att de och många av deras vänner har underkänt i flera ämnen. Några av dem tycker att skolan intar en alltför passiv roll. De bär på upplevelsen av att skolan har gett upp ambitionen att hjälpa elever som riskerar underkänt, vilket de tror beror på att det helt enkelt är en alltför stor andel elever med ofullständiga betyg.

"På vår skola är säkert över 50 procent utan betyg, men skolan bryr sig inte… Om dom skulle bry sig så skulle majoriteten få gå till socialen, det skulle bli för många…"

En del av barnen får redan tidigt tänka på "vuxengrejer", som till exempel oro över familjens ekonomi. Enligt dem själva gör det att de ges mindre möjligheter att helhjärtat gå in för skolan, eftersom de menar att skolan i viss mån är utformad efter att barn kan få stöd i hemmet.

"Vissa har föräldrar som kan hjälpa till med läxor, så är det inte för mig."

Med utgångspunkt i barnens egna ord finns det saker som samhället kan göra för att hjälpa dem, såsom exempelvis avgiftsfri läxhjälp. Det kan finnas flera skäl bakom behovet av läxhjälp – det kan handla om föräldrar som på grund av en påfrestande livssituation har svårt att bistå med läxläsning, dels om föräldrar med knapp skolgång bakom sig eller begränsade kunskaper i svenska. Barnen hävdar att det är många elever i deras skolor som upplever liknande svårigheter i skolarbetet och att de inte ges tillräckligt stöd för att lyfta sina betyg. Det kan delvis förstås som att barn i behov av stöd i allt högre utsträckning ses som individer ansvariga för sina egna och sina familjers situationer. Den handfallenhet några barn upplever att skolan har kan möjligtvis sättas i samband med en segregerad skola där likvärdigheten är på nedgång och där skolor måste tillföras resurser för att hantera en ansamling problem.

Vill du läsa rapporten i sin helhet hittar du den  här . Vill du hjälpa till? Skriv under mot att barn hamnar i utanförskap på  unicef.se/utanfor . Och sprid insamlingen av underskrifter vidare. Tack!