Gå till innehållet
Laddar…

Ny rapport visar att helhetsgrepp krävs för barn i socialt utanförskap

Socialstyrelsens senaste rapport ”Vård och omsorg om placerade barn" pekar på en mångfacetterade problematik – barn i socialt utanförskap missgynnas inom flera områden. Rapporten ger en alarmerande bild av de ca 26 000 barn som varje år lever i samhällsvård samt deras uppväxt, hälsa och utbildning.

Bland Sveriges två miljoner barn ser förutsättningarna att få en bra start i livet väldigt olika ut. De barn som inte får sina mest grundläggande behov och rättigheter enligt barnkonventionen tillgodosedda riskerar ett socialt utanförskap. Rättigheter som utbildning, socialt stöd, hälso- och sjukvård, skydd mot våld och omsorgsbrister. Konsekvenserna kan bli en negativ och svårbruten utvecklingskedja, med överrisker för sociala problem, ohälsa, avbruten skolgång och fattigdom.

Enligt Socialstyrelsens rapport ”Vård och omsorg om placerade barn” finns det en mångfacetterad problematik för de ca 26 000 barn som varje år lever i samhällsvård. Överriskerna för dessa barn är många: sämre fysisk och psykisk hälsa, högre dödlighet, fler som använder psykofarmaka och har vårdats för självskadebeteenden, färre som går ut grundskolan med grundläggande gymnasiebehörighet. Samhället måste bli en bättre förälder och det måste till handling på alla nivåer, uppmanar Socialstyrelsen.

Det sociala utanförskapet har många olika ansikten och orsaker. Den gemensamma nämnaren för barn i riskzonen för socialt utanförskap, är att de ofta har en komplex och sammansatt multiproblematik. De olika bakomliggande faktorerna samverkar med varandra och riskerar också att förstärka varandra.

Den enskilt viktigaste faktorn för att bryta socialt utanförskap är en fullföljd skolgång enligt forskning. Samtidigt visar forskning att placerade barn ofta inte får sina behov tillgodosedda när det gäller bland annat utbildning. Skapliga betyg i årskurs 9 minskar risken för tidig död, ohälsa och psykosociala problem som missbruk, självskadehandlingar, kriminalitet och försörjningsproblem. Placerade barn får inte rätt sorts stöd för att klara av skolarbetet, menar Socialstyrelsen. Men det finns goda exempel där placerade barn med rätt sorts stöd har fått rätten till utbildning tillgodosedd, exempelvis projektet SkolFam som arbetar utifrån en helhetssyn på barnet.

Diskussioner, insatser och satsningar på barn och unga fokuserar inte sällan på ett av deras livsområden. Detta har varit tydligt inte minst under den pågående barnfattigdomsdebatten, mycket har handlat om siffror och statistik, kronor och ören. Samtidigt har barn och unga själva pratat om ekonomisk och social utsatthet utifrån hur det påverkar hela deras liv: svårigheter att klara av skolarbetet, negativa effekter på hälsan, svårigheter att upprätthålla kamratrelationer, depression, sämre självbild och självkänsla, känslor som sorg, aggressivitet, ilska och ångest, bristande framtidstro etc. (läs mer i vår rapport ”Ungas röster om socialt utanförskap i Sverige” samt Rädda Barnens ”På marginalen”)

Barn behöver många saker för att utvecklas bra, och det är tydligt att barn som halkar efter ofta gör det på fler än ett sätt. Det är dags att se och erkänna barn utifrån denna helhetsbild och göra dem mer delaktiga. Regeringen behöver ta fram en helhetsstrategi för de barn som halkar efter mest och lever i socialt utanförskap i Sverige.

Läs mer om vilka förändringar UNICEF Sverige arbetar för kring barn i socialt utanförskap.