Gå till innehållet
Laddar…

Vilka är motargumenten till att göra barnkonventionen till lag?

I år är det 25 år sedan barnkonventionen antogs av FN. Sverige var ett av de första länderna att ratificera och därmed bli bunden av bestämmelserna. Men svensk lag uppfyller inte alltid konventionens krav. UNICEF Sverige arbetar för att barnkonventionen ska bli svensk lag, och vår programchef bemöter idag de vanligaste motargumenten.

I nr 3 av tidningen Advokaten skriver vi i en debattartikel om varför barnkonventionen måste bli svensk lag. Konventionen måste få en starkare juridisk status och bli något obligatoriskt att förhålla sig till när beslut fattas som rör barn.  Idag vill jag bemöta de argument som brukar föras fram av de som är motståndare till att barnkonventionen blir svensk lag. Under varje argument beskrivs hur UNICEF Sverige ser på saken:

1. Barnkonventionen som svensk lag kommer inte att göra någon verklig skillnad för barn i praktiken.

Det är just i det praktiska arbetet och beslutsfattandet vi ser för många exempel på att barnets rättigheter inte tillgodoses idag och där behövs barnkonventionen. Vidare anser vi att barnkonventionen som lag ger en tydlig signal till hela samhället att barn har egna rättigheter.

2. Transformering är lämpligast, det vill säga nuvarande metod där lagar ändras för att stämma överens med konventionen.

En inkorporering är det sätt som gör att konventionen får starkast juridisk status. Vi anser att en kombinerad metod som i Norge behövs, det vill säga inkorporering men även fortsätta med transformering.

3. Enligt svensk rättstradition används inte inkorporering, utan transformering.

Rättstraditionen utvecklas. 1995 inkorporerades Europakonventionen om mänskliga rättigheter i svensk rätt i samband med EU-inträdet.

4. Barnkonventionen är inte skriven som en lag med detaljerade bestämmelser.

De flesta bestämmelserna i konventionen är specifika och svenska domstolar och myndigheter är vana att tolka och tillämpa även allmänt hållna lagar och bestämmelser. Detta har dessutom blivit vanligare i och med EU-inträdet.

5. En domstol saknas som kan fatta avgörande och vägledande beslut.

En övervakningskommitté bestående av internationella barnrättsexperter är den auktoritativa uttolkaren av barnkonventionen, vilket innebär att den har mandat att ge vägledning i form av rekommendationer och kommentarer.

6. Den politiska diskussionen försvinner om konventionen blir lag och överlämnas till juristers tolkning.

Angelägna samhällsfrågor debatteras alltid både i beslutande organ som riksdagen och i media, även när en lag finns.

En inkorporering är inte en trollformel som automatiskt förvandlar samhället så att barns rättigheter tas på större allvar. Det krävs även fortbildning och metodutveckling bland beslutsfattare om vad barnkonventionen innebär i teori och praktik. Och det tydligaste sättet att göra barnkonventionen till ett användbart verktyg är genom inkorporering.

Du kan hitta mer information om barnkonventionen här, eller se rapporten ”Barnkonventionens status – en utvärdering av för- och nackdelar med barnkonventionen som svensk lag”.

Bli Världsförälder

Som Världsförälder är du med och kämpar för utsatta barn över hela världen, varje dag, året om.

Läs mer och anmäl dig här