Default hero image

Ensamstående mödrar har inom forskning vid återkommande tillfällen identifierats som en särskilt utsatt ekonomisk grupp. Deras ekonomiska utsatthet har kopplingar till en rad samverkande faktorer.

Skribent |

Publicerad |

2014 10 12

Uppdaterad |

2014 10 12

”Vi är skitfattiga tycker jag och jag är jättetrött på det”

[gallery ids="21867,21866,21865"]

En sådan faktor är det enkla faktum att de är kvinnor och kvinnor tjänar mindre än män för samma slags arbeten. De arbetar också i högre utsträckning inom offentlig sektor där lönenivåerna generellt sett är lägre än inom den privata sektorn. Vidare har många ensamstående mödrar deltidsarbete och har svårt att rent praktisk öka sysselsättningsgraden.

Ett av de mer tydliga uttrycken för ensamstående mödrars ekonomiska utsatthet är gruppens tydliga överrepresentation bland socialbidragstagare. Nästan var fjärde ensamstående mamma tvingades förlita sig på socialbidrag under 2013 för att få ekonomin att gå ihop. Denna överrepresentation har varit relativt stabil sedan 1960-talet. Under denna tid har det inte kunnat skönjas någon socialpolitisk reform eller åtgärd som på allvar haft till syfte att förändra sakernas tillstånd. Ensamstående mödrar är en heterogen grupp. Det handlar alltså om personer med varierande bakgrund och möjligheter till självförsörjning. En mamma kan inte tala för alla, men bland de röster och perspektiv vi tagit del av i vår verksamhet har berörda mödrar gett uttryck för följande: ————————————————————————————————————– ————————————————————————————————————– ————————————————————————————————————– ————————————————————————————————————– Det är lätt att glömma barnens situation när frågan diskuteras. 2013 bodde cirka 140 000 barn i Sverige i hushåll där föräldrarna någon gång under året uppbar socialbidrag. Ungefär hälften av dessa, 70 000 barn, bor med en ensamstående mamma. Riskerna för negativ utveckling för barn som lever i ekonomisk utsatthet vad gäller hälsa, skolprestationer, med mera, är sedan länge kända genom forskning. Det handlar dessutom inte bara om risker för negativ utveckling på sikt för dessa barn, utan om begränsningar och socialt utanförskap i ett här och nu perspektiv: ————————————————————————————————————– ————————————————————————————————————– ————————————————————————————————————– Av barns berättelser framgår att de tidigt blir medvetna om familjens begränsade ekonomi och dess konsekvenser. Att gå hungrig till skolan, ha svårt att hänga med i skolarbetet, att inte kunna delta i fritidsaktiviteter, upplevelser av aktivitetsbegränsningar och exkludering- känslor av att samhället satsar mer på andra barn eller andra bostadsområden - är bara några exempel på vad barn uppger. Delaktighet i samhället, skälig levnadsstandard, likvärdig utbildning, kultur- och fritidsaktiviteter är barnets rättigheter enligt barnkonventionen. I tillgodoseendet av dessa rättigheter får det inte göras någon åtskillnad mellan barn beroende på socioekonomisk bakgrund eller var de bor.

[gallery ids="21871,21870,21869,21868"]

Vi kräver att regeringen tar fram en nationell handlingsplan för barn i socialt utanförskap. Det handlar bland annat om barn i ekonomisk utsatthet, barn som lever i samhällsvård, barn som lever med våld och missbruk i hemmet eller barn som inte har tillgång till likvärdig utbildning. Läs mer på  unicef.se/socialt-utanforskap.

Citaten är hämtade ur vår nya rapport I välfärdens utkant, Om ensamstående mödrar med socialbidrag och deras barn.

Kopiera länk

Relaterade artiklar

sid_2020_hero_0.jpg
Sverige

Konsekvenserna av nätmobbning kan vara förödande. När barn och unga tillbringar mer tid online under covid-19-pandemin ökar risken. I en global kampanj har UNICEF tillsammans med ungdomar, sociala medieplattformar och barnskyddsexperter, tagit fram råd till unga och föräldrar för att stoppa nätmobbning och förhindra att någon drabbas.

IMG_7009.jpg
Sverige

2017 tillsattes en utredning för att se över socialtjänstlagen och i dag lämnar UNICEF Sverige in sitt remissyttrande. Vi konstaterar besviket att utredningen inte når hela vägen fram. Bland annat saknas barns rätt till delaktighet, och direktivet om “inga ökade kostnader” rimmar illa med den verklighet där lagen ska tillämpas.

1509-förslag-generisk-bild-från-kampanj-2013_7.jpg
Sverige

Under senare tid har den eskalerande gängkriminaliteten uppmärksammats stort i media. I många fall är barn både förövare och brottsoffer. En djupt tragisk utveckling, inte minst för ett land med både resurser och förutsättningar att stävja den. Idag äger en särskild debatt rum i riksdagen på temat, och mot den bakgrunden vill UNICEF Sverige ge några konkreta förslag.