Gå till innehållet
Laddar…

Dom öppnar för kränkande behandling av elever

I en aktuell dom anses en lärares fysiska våld mot en elev inte vara kränkande behandling i lagens mening, eftersom våldet ansågs nödvändigt. Domen är olycklig ur ett barnrättsperspektiv och väcker flera frågor när det gäller gränsdragningen för kränkande behandling i form av användande av våld mot en elev i skolan.

I skollagen definieras kränkande behandling som ett uppträdande som kränker barnets värdighet. Det kan t ex handla om fysiskt våld eller nedsättande tilltal. Under en lektion i årskurs 6 vägrade en elev att lämna klassrummet trots upprepad uppmaning av läraren. Anledningen till utvisningen var att eleven störde och orsakade oro i klassrummet. När eleven inte gjorde som läraren sa, tog läraren tag i elevens handleder och drog ut honom liggandes på rygg på golvet. Pojken slog emot bänkar och fick synliga märken på kroppen. Barn- och elevombudet ansåg att det rörde sig om kränkande behandling och har krävt att kommunen ska betala skadestånd till eleven. Tingsrätten kom dock fram till att det handlade om nödvändigt våld för att få ordning i klassrummet, och således inte någon kränkande behandling.

Det är framförallt tre frågeställningar som väcks i domen:

  • Kan våld mot barn någonsin vara acceptabelt?
  • Kan större krav ställas på barnets agerande än på den vuxnes?
  • Varför beaktas barnkonventionen överhuvudtaget inte?

Våld mot barn är förbjudet

Enligt både svensk lagstiftning och barnkonventionen är våld mot barn förbjudet och oacceptabelt. Undantagsfall är när det handlar om en nödsituation eller nödvärn, dvs. självförsvar. Domen innebär dock att det nu öppnas upp för användning av våld i skolan, så länge det bedöms vara nödvändigt och syftet anses motivera det. Barnombudsmannens förslag om skärpt lagstiftning angående våldsanvändning i skolan som presenterades i årsrapporten igår är därför självklart angeläget att utreda.

Barnets absoluta rätt och den vuxnes ansvar

Enligt min uppfattning visar rätten en bristande barnrättskompetens när det i domen står att barnet hade flera valmöjligheter i den uppkomna situationen medan läraren hade begränsat med handlingsalternativ. Våld av en vuxen mot ett barn kan aldrig motiveras av att barnet provocerar, stör eller bråkar. Det är därför viktigt att skolorna systematiskt arbetar förebyggande för att skydda barn mot kränkande behandling, av alla slag. Skolorna behöver också ha metoder för att hantera svåra situationer. I detta arbete måste eleverna göras delaktiga och ha inflytande.

Barnkonventionen lyser med sin frånvaro

Det är anmärkningsvärt att barnkonventionen överhuvudtaget inte nämns i en dom som handlar om barns rättigheter, särskilt när det ska göras en gränsdragning mellan kränkande behandling och accepterade handlingar av en lärare i en besvärlig klassrumssituation. Detta visar på nödvändigheten av att inkorporera barnkonvention i svensk rätt och göra den till svensk lag. Så länge den inte gäller som lag kommer domstolarna inte att ta den på allvar. Det som hade varit på sin plats vore att analysera barnkonventionens bestämmelser om skydd mot våld (artikel 19), barnets bästa (artikel 3) och skolans ansvar att upprätthålla disciplinen utan att kränka elevens värdighet (artikel 28). Vad dessa bestämmelser innebär i praktiken kan dessutom uttolkas med stöd av FN:s barnrättskommittés allmänna kommentar nr 8 och nr 13.

I vårt arbete med en Rättighetsbaserad skola (RBS) får personalen och eleverna använda barnkonventionen i det förebyggande arbetet mot kränkande behandling. Vi vill uppmuntra skolor att använda sig av RBS som ett sätt att låta barnkonventionen bli ett vägledande och praktiskt dokument för skolans hela arbete. Då blir barns mänskliga rättigheter en självklarhet i skolans vardag.

Fotnot: domen gäller eftersom prövningstillstånd inte beviljats, målnr FT 3020-12