Gå till innehållet
Laddar…

Oroande att barns utsatt­het för våld inte lyfts av partierna

Inget parti har i valrörelsen valt att lyfta att alla former av våld mot barn i hemmet ska vara straffbara. Det visar en granskning som UNICEF Sverige har gjort av riksdagspartiernas valmanifest utifrån ett barnrättsperspektiv.

Det är oroväckande och märkligt att inget parti uppmärk­sammar utsatt­heten hos de barn som antingen själva utsätts för våld eller tvingas bevittna våld mot någon annan i familjen. Idag är inte alla former av våld mot barn straff­bara, till exempel psykiskt våld. Detta trots att 36 procent av barnen i Sverige uppger att de utsätts för våld i hemmet.

Under kommande mandat­period, i januari 2020, blir barn­konven­tionen svensk lag. Det innebär att politiker, myndig­hets­utövare och andra besluts­fattare måste ge barn­rätts­perspek­tivet en större tyngd i frågor och beslut som rör barn. Inför årets val­rörelse har UNICEF Sverige tagit fram ett eget val­mani­fest där vi lyfter tre frågor som vi anser är särskilt viktiga för att säkra barns rättig­heter:

Mot bakgrund av detta har vi granskat de åtta riksdags­partiernas val­mani­fest för att se var de står. När det gäller familje­åter­förening kan vi konstatera att trots att det råder en polari­serad migrations- och integrations­debatt, där barns rättig­heter får begränsat utrymme, säger Miljö­partiet, Vänster­partiet, Libe­ralerna, Center­partiet och Krist­demo­kraterna ja till att ge alla barn rätt till familje­åter­förening.

Modera­terna, Social­demo­kraterna och Sverige­demokra­terna avvisar dock tanken. Att neka barn att leva med sin familj står i direkt strid med barn­konven­tionen och inskränker dess­utom en av de få lagliga vägar som finns för barn på flykt.

Utbildnings­frågorna debatteras frekvent i val­rörelsen. Dock disku­teras sällan skolan utifrån utgångs­punkten att barn har rätt till en lik­värdig utbild­ning av hög kvalitet. I stort sett alla partier vill dock se ett ökat statligt ansvar för skolan i linje med vårt krav. Libe­ralerna, Vänster­partiet och Sverige­demo­kraterna går till och med så långt att de vill ha ett förstat­ligande av skolan. Krist­demo­kraterna däremot tar inte alls upp skol­frågan i sitt val­mani­fest.

Utöver dessa tre frågor finns själv­fallet andra mycket viktiga frågor som spelar stor roll för att stärka barns rättig­heter. Samtliga partier lyfter till exempel frågan om psykisk ohälsa bland barn och vikten av att stärka barn- och ungdoms­psykiatrin, BUP och elev­hälsan. Att nå politiskt enig­het i en så viktig barnrätts­fråga är mycket positivt och kan för­hopp­nings­vis leda till fler överens­kommelser över parti­gränserna.

UNICEF Sverige har inte någon parti­politisk till­hörig­het. Det har inte heller barns rättig­heter. Barns rättig­heter är mänskliga rättig­heter som ska efter­levas och priori­teras av samtliga politiker och andra besluts­fattare. Efter val­dagen kommer vi att fort­sätta arbeta för att våra krav omsätts i prak­tiken och för att barns rättig­heter sätts i fokus.

Läs UNICEFs valmanifest

 

Stoppa utvisningar till Afghanistan

Situationen för ensamkommande barn och unga som ska utvisas från Sverige till Afghanistan är ohållbar och åtgärder krävs omedelbart. Individuella bedömningar måste göras där bestämmelserna i barnkonventionen tillämpas och asylrätten respekteras.

Vi bevittnar nu hur rättssäkerheten för barn på flykt sätts på undantag. Det handlar om osäkra metoder för åldersbedömningar, bristande utredningar om barnets bästa samt undermåliga kontroller för ett ordnat mottagande i Afghanistan.

Politiker och myndigheter tar stora risker som sätter barns liv, hälsa och utveckling på spel.

Vi ställer oss därför bakom #Novemberuppropet och uppmanar regeringen att agera.

Rättssäkerheten för barn på flykt satt ur spel

Idag överlämnas utredningen som utvärderat hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015 till regeringen. Vår chefsjurist Christina Heilborn har ingått i utredningen som expert och berättar här om slutsatserna och lärdomarna ur ett barnrättsperspektiv.

År 2015 kom det 163 000 asylsökande till Sverige. Av dem var 70 000 barn, varav 35 000 var ensamkommande. Utredningen har haft i uppdrag att göra en kartläggning av händelseförloppet under hösten 2015 och att utifrån det analysera regeringens, myndigheternas och kommunernas ansvar och beredskap. Utifrån kartläggningen och analysen har lärdomar dragits för att stärka förmågan hos samhället att hantera en eventuell liknande situation. Fokus för utredningen har varit myndigheternas och civilsamhällets mottagande av de människor som kom.

Utgångspunkterna har varit de krav som måste ställas på mottagandet utifrån Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter och barnets rätt och rättssäkerhet. Mänskliga rättigheter och rättssäkerhet gäller varje individ som tas emot och även i en ansträngd situation. Andra utgångspunkter har varit att all maktutövning måste ha stöd i lag och allas likhet inför lagen.

En utredning har tagits fram som utvärderat hanteringen av flyktingsituationen i Sverige 2015. Foto: © UNICEF/Georgiev

Generellt konstaterar utredningen att ingen i Sverige var förberedd på att ett så stor antal människor på flykt skulle komma till Sverige hösten 2015. Detta trots omvärldsbevakningar och prognoser. De flesta myndigheter och kommuner gjorde dock så gott de kunde trots brister i samordning, styrning och ledarskap. Civilsamhället spelade en stor roll och gjorde viktiga insatser.

Det mest allvarliga som utredningen konstaterar är att rättssäkerheten i flera hänseenden sattes ur spel, särskilt när det gäller de ensamkommande barnen under 18 år. Det handlar till exempel om:

  • rätten att registreras som asylsökande
  • rätten till god man
  • rätten till tillgång till asylprocessen
  • rätten till omvårdnad
  • rätten att skyddas mot exploatering

Utöver dessa rättssäkerhetsgarantier som gäller för varje individ följdes inte barnkonventionen heller när det gäller:

  • rätten till hälso- och sjukvård
  • rätten till utbildning
  • rätten till rehabilitering
  • rätten till skälig levnadsstandard

Kritiken är mycket allvarlig och understryks i Barnombudsmannens rapport som ligger till grund för utredningens slutsatser.

De lärdomar utredningen drar för att uppfylla rättssäkerhetskrav och internationella åtaganden är att barn på flykt måste få och har rätt till:

  • korrekt information
  • tillgång till asylprocessen
  • tryggt och säkert mottagande

Den viktigaste slutsatsen är att internationell rätt, såsom barnkonventionen, även gäller i tider av stor belastning och ansträngning och att det under inga omständigheter är godtagbart att sätta sådana bestämmelser ur spel.

Det är till och med så att i tider av kriskänsla är de här kraven särskilt angelägna att hålla fast vid, så att barns liv och säkerhet inte äventyras. En avgörande faktor för att få rättsstatens maskineri att fungera är ledning och samordning mellan myndigheter och civilsamhället.

Vill du veta mer om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

 

 

Starkare skydd mot barnmisshandel

Det krävs ett starkare skydd mot barnmisshandel. Det skriver vår generalsekreterare Véronique Lönnerblad och vår chefsjurist Christina Heilborn i en debattartikel i Svenska Dagbladet idag.

Sverige var först i världen med att förbjuda aga. Men trots det saknar barn idag ett verkligt skydd mot våld i hemmet. Barnmisshandel ses nämligen inte som ett specifikt brott där barn är särskilt utsatta och sårbara, utan det omfattas av de allmänna bestämmelserna i brottsbalken. Följden kan bli att den som begår övergrepp mot barn  inte straffas.

Våld mot barn bedöms idag under samma brottsrubricering som våld mellan vuxna. Det tas inte hänsyn till barnets beroendeställning gentemot föräldern, eller att barnet befinner sig i en särskilt utsatt situation. Att barnet dessutom utsätts för misshandel i hemmet – i den miljö där det ska vara som allra tryggast – är ytterligare en försvårande omständighet som inte beaktas.

Trots dokumenterade skador och vittnen till händelser läggs många förundersökningar ned. Detta sker trots att föräldern kan ha erkänt misshandeln. Anledningen kan vara att föräldern har uttryckt ånger eller att misshandeln inte varit tillräckligt ”grov”. I vissa fall har polisen ansett att frågan bör hanteras av socialtjänsten och inte av rättsväsendet. I de fall som gått vidare och avgjorts i domstol kan ett liknande resonemang förekomma.

Föräldrarnas pressade situation sätts före barnets upplevelse
I uttalanden från domstol har i flera fall förälderns pressade situation satts före barnets faktiska upplevelse av händelsen. Förälderns våld mot barnet har ansetts vara en ”befogad tillrättavisning”, alternativt har våldet inte bedömts vara tillräckligt allvarligt då smärtan inte ansetts som så stor. Med andra ord finns det både en tillåtande attityd och ett juridiskt handlingsutrymme för att föräldrar utövar våld mot sina barn.

Så var till exempel fallet i en tingsrättsdom där en styvpappa stod åtalad för ofredande efter att ha tejpat för sin tioårige styvsons mun med silvertejp. Pojken blev tejpad bakifrån och tejpen, som täckte hela ansiktet, gjorde att han inte kunde andas eller tala ordentligt. Pojken berättade att han varit tejpad i två – tre minuter och försökt ropa på hjälp ett 40-tal gånger. Tingsrätten ansåg att pojkens berättelse skulle bedömas med försiktighet, på grund av hans låga ålder och att han av rädsla kunde ha misstagit sig på hur långt händelseförloppet egentligen var. Rätten ansåg istället att det ingick i rollen som styvpappa att sätta gränser för olika typer av beteenden. Mot denna bakgrund ansågs styvpappans agerande inte utgöra ett brott i brottsbalkens mening. Åtalet ogillades och styvpappan friades.

Idag kan du läsa vår debattartikel i Svenska Dagbladet som argumenterar för starkare skydd mot barnmisshandel. Foto: ©UNICEF/Frank Aschberg

Mer än vart tionde barn uppger att de blivit slagna av en vuxen
Det finns också luckor i det rättsliga skyddet för de barn som tvingas se när den ena föräldern blir slagen. Det är nämligen inte ett brott att låta barn bevittna misshandel i hemmet. Detta trots att forskning visar att effekterna är desamma som att utsättas för direkt våld. En övervägande del av de pojkar som bevittnat våld i hemmet blir dessutom själva våldsutövare.

Det är nu snart 40 år sedan som Sverige förbjöd barnaga. Men trots det så uppger fortfarande mer än vart tionde barn i den senaste nationella kartläggningen att de har blivit slagna av vuxna i hemmet under det senaste året. Det visar att det nuvarande förbudet har brister och inte ger barn tillräckligt skydd mot misshandel.

Enligt barnkonventionen har barn rätt till skydd från alla former av våld. Detta innefattar såväl fysisk som psykisk misshandel, det vill säga även att bevittna våld. Frågan om våld mot barn måste därför prioriteras när barnkonventionen blir lag. De luckor som finns i rättssystemet idag måste täppas till, och barnen måste garanteras det skydd som de har rätt till. Det innebär i praktiken att det krävs ändringar både av lagen och själva attityden till att barn blir misshandlade.

UNICEF Sverige kräver därför:

  • Att det införs en särskild bestämmelse i brottsbalken om misshandel mot barn.
  • Att definitionen av våld mot barn också ska innefatta barn som bevittnar våld i hemmet.
  • Att det införs tydliga nationella bestämmelser för hur socialtjänsten, polis, socialtjänst och rättsväsende ska arbeta tillsammans i ärenden som rör barn som utsätts för våld i hemmet.

Här kan du läsa artikeln på Svenska Dagbladets hemsida.

Vill du veta mer om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

Varför behöver barnkonventionen bli svensk lag?

Barnkonventionen ska bli svensk lag, men fortfarande är många instanser kritiska till det. Idag på barnkonventionens dag bemöter Christina Heilborn, chefsjurist på UNICEF Sverige, några av invändningarna. ”Det är en villfarelse att tro att barn i Sverige inte behöver få starkare och fler rättigheter än de redan har.”

Foto: © Frank Aschberg

Foto: © Frank Aschberg

Nu finns ett gediget lagförslag på hur barnkonventionen kan göras till svensk lag och vilka åtgärder som behövs för att stödja och underlätta en sådan process för rättsväsendet, socialtjänsten och kommunerna. Förslaget från utredningen är en kombination av att göra konventionen till lag genom inkorporering och att fortsätta med transformeringsmetoden (vilket innebär att lagar anpassas till konventionen).

UNICEF Sverige välkomnar förslaget och föreslår i vissa avseenden ytterligare bestämmelser för att stärka barnkonventionens ställning i Sverige, och därmed barns rättsliga ställning. Det finns fortfarande en negativ attityd till och rädsla för att se barn som individer med egna rättigheter. Föräldrarätten väger tungt och ges ofta företräde vid konfliktsituationer.

Det är en villfarelse att tro att barn i Sverige inte behöver få starkare och fler rättigheter än de redan har. Särskilt barn i utsatta situationer – som barn i vårdnadstvister, barn som är omhändertagna av socialtjänsten eller befinner sig i migrationsprocessen – kommer att få ett starkare rättsligt skydd när barnkonventionen blir lag.

Av remissvaren att döma är det flera instanser inom rättsväsendet som är kritiska till att göra barnkonventionen till lag. Här är några av invändningarna:

  • Den är otydlig och svår att tolka.
  • Det blir svårt och tidskrävande att genomföra barnkonventionen i praktiken.
  • Det blir dyrt.
  • Det finns risk för domstolsbeslut som försvagar barns rättigheter.
  • Det finns risk för olika tillämpningar i olika domstolar eller myndigheter.
  • Det finns ingen internationell domstol och därmed saknas vägledning.

Låt mig bemöta dessa invändningar:

Den är otydlig och svår att tolka
Majoriteten av bestämmelserna  är tydliga och innehåller konkreta bestämmelser om barns mänskliga rättigheter. Och redan idag finns lagar som är allmänt formulerade såsom socialtjänstlagen, vilket visar att jurister är vana att tolka och tillämpa även lagar som inte är helt detaljerade.

Det blir svårt och tidskrävande att genomföra barnkonventionen i praktiken
Redan idag gäller barnkonventionen och ska tillämpas. Det krävs fortbildning och metodutveckling för att implementera barns rättigheter.

Det blir dyrt
Redan idag gäller barnkonventionen och ska tillämpas. Genomförandet av mänskliga rättigheter kostar pengar och det är något som måste prioriteras i en rättsstat.

Det finns risk för domstolsbeslut som försvagar barns rättigheter
Barnkonventionen innehåller minimibestämmelser, vilket innebär att lagar som ger ett mer långtgående skydd för barns rättigheter har företräde. Om en domstol skulle fatta ett beslut som innebär att barns rättigheter försvagas enligt barnkonventionen finns alltid möjligheten att stifta ny lag som stärker skyddet, i och med att transformeringsmetoden fortfarande är kvar.

Det finns risk för olika tillämpningar i olika domstolar eller myndigheter
Den risken finns alltid i en rättsstat där möjlighet till överklagande finns och där flera domstolar och myndigheter tillämpar samma bestämmelser. Rättssäkerheten i form av att lika fall behandlas lika och förutsägbarheten i beslutsfattandet måste upprätthållas, genom kompetensutveckling av beslutsfattare och nationell vägledning i form av riktlinjer för tolkning av bestämmelserna.

Det finns ingen internationell domstol och därmed saknas vägledning
Det finns en internationell övervakningskommitté som ger rekommendationer till staterna om hur konventionen bör tolkas och genomföras. FN:s barnrättskommitté har tolkningsrätt och tar fram så kallade allmänna kommentarer för vägledning.

UNICEF Sverige anser att det är dags att flytta fram positionerna för barns rättigheter och att stärka barnkonventionens ställning så att den används. Inte bara i den politiska debatten utan även i domstolar, i socialtjänsten och hos myndigheter. Erfarenheterna visar att det inte kommer att ske förrän den får status som lag.

Invändningarna från remissinstanser såsom JO och Kammarrätten visar tydligt varför barnkonventionen behöver bli svensk lag. När det sker år 2018 innebär det både en skyldighet och en möjlighet för domstolar och myndigheter att sätta barnets rättigheter i fokus.

Barnkonventionen snart svensk lag

Ytterligare en milstolpe är nådd i processen med att göra barnkonventionen till svensk lag, en fråga som UNICEF Sverige drivit under många år. Idag presenterade Barnrättighetsutredningen sitt förslag på hur det ska gå till.

På regeringens uppdrag har utredningen tagit fram förslag på en konkret lag där barnkonventionen inkorporeras och alltså får status som svensk lag. Det innebär att barnkonventionen som lag förhoppningsvis blir verklighet genom beslut i riskdagen under hösten och kan träda i kraft nästa år.

UNICEF har initierat och drivit på under flera års tid att barnkonventionen måste bli svensk lag och vi ser nu konkret resultat av det arbetet. När barnkonventionen är lag kommer det att innebära att barns rättigheter tas på större allvar av rättsväsendet, socialtjänsten, skolor, myndigheter och kommuner.

Även om alla dessa instanser redan idag är bundna av konventionens bestämmelser sedan Sverige skrev under den 1990, så används den inte. UNICEF såg tidigt brister i förståelsen och kunskapen bland beslutsfattare, jurister och politiker om vad bestämmelserna innebär.

Det allvarligaste har varit uppfattningen att endast svenska lagar gäller och att barnkonventionen mest är något visionärt som inte går att använda praktiskt. Den svenska rättstraditionen att endast transformera – det vill säga ändra lagar så att de stämmer överens med konventionen, och inte göra konventionen som helhet till lag – har varit den dominerande åsikten bland de flesta.

Det är mycket bra att utredningen föreslår en kombination av att inkorporera, det vill säga göra barnkonventionen till lag, men också att även fortsättningsvis ändra lagar för att anpassas till konventionen.

En fråga som tyvärr inte tas upp av utredningen är den om individuell klagorätt för barn när deras rättigheter kränkts. Det är en viktig del av helheten för att genomföra barnkonventionen. Möjligheten till individuell upprättelse är central och regeringen bör därför snarast skriva på det särskilda tilläggsprotokollet till barnkonventionen.

I praktiken kommer barnkonventionen som lag innebära att:

  • Barn har egna rättigheter som måste tas på allvar.
  • Barnkonventionen kan läggas till direkt grund för beslut som kräver lagstöd.
  • Barn får större möjlighet att själva påverka sin situation.
  • Alla barn som vistas i Sverige måste få samma rättigheter och skyddas mot diskriminering.
  • Barnkonsekvensanalyser måste göras innan beslut fattas.

Vi lever i en globaliserad värld och då krävs att internationell, universell rätt får större betydelse för nationell lagstiftning för att säkerställa mänskliga rättigheter. Dagens förslag från Barnrättighetsutredningen och barnministerns positiva inställning visar att detta är fullt möjligt om politisk vilja finns.

EU urholkar asylrätten

"Mänskliga rättigheter har helt satts ur spel" skriver UNICEFs programchef Christina Heilborn med anledning av överenskommelsen mellan EU-länderna och Turkiet.

På ännu ett i raden av toppmöten i Bryssel häromdagen kom EU-länderna överens med Turkiet om en uppgörelse som ska stoppa människor på flykt från att ta sig in i EU. Ledarna verkar anse att asylrätten är sekundär eftersom det primära nu är att få ett slut på att människor söker sig till EU.

Gränser stängs, taggtråd sätts upp och tårgas används urskillningslöst mot desperata människor. Barnen är stressade, sjuka och särskilt utsatta. Mänskliga rättigheter och rättssäkerhet beaktas inte längre i praktiken utan har helt satts ur spel. Främlingsfientliga krafter ökar i flera länder och det viktigaste tycks vara att upprätthålla det egna landets välfärd.

Barn vid ett transitcenter på gränsen mellan Makedonien och Grekland väntar på tåget vidare mot den serbiska gränsen. Barn utgör nu 40 procent av alla människor som befinner sig på flykt.

Barn vid ett transitcenter på gränsen mellan Makedonien och Grekland väntar på tåget vidare mot den serbiska gränsen. Barn utgör nu 40 procent av alla människor som befinner sig på flykt. Foto: © UNICEF/Georgiev

Men är det verkligen omöjligt att förena respekt för mänskliga rättigheter och att upprätthålla ordningen i ett land ? Nej, men det kräver politisk vilja, mod och ledarskap. Något som idag saknas.

UNICEF inser att flyktingsituationen medför ett ansträngt läge för regeringar, myndigheter och kommuner. Men även i krislägen gäller de internationella åtagandena som stater har skrivit under och även i dessa tider måste mänskliga rättigheter, såsom barnkonventionen, vägleda dem både rättsligt och moraliskt. I nuvarande situation krävs därför att:

  • Barns individuella rätt att söka asyl och skydd undan förföljelse och krig respekteras.
  • Barn inte skickas tillbaka till ett land där de riskerar att bli barnsoldater, utsättas för människohandel eller annan exploatering eller tas i förvar.
  • Barn som är på flykt kan ta lagliga och säkra vägar för att söka skydd.

Det är en skam för Europa att barn som är strandade i Grekland tvingas sova under bar himmel, utan tillgång till hälsovård och skolgång. Barnen befinner sig i en extremt utsatt situation och riskerar att utsättas för människohandel eller hamna i människosmugglares händer.

Chansen att undkomma krig och hoppet om att återförenas med sin familj kommer att överväga risken att mista livet eller utsättas för övergrepp under flykten. Det kan uppfattas som att barnen befinner sig i ett laglöst ingenmansland där osäkerhet råder om deras rättsliga status, men de befinner sig de facto i EU – vars uppgift är att främja fred, frihet och stå upp för mänskliga rättigheter.

UNICEF finns på plats för barnen i de konfliktdrabbade länderna, i flyktingläger och längs flyktvägen. Men mer hjälp behövs. Var med och kämpa för barn på flykt, ge en gåva nu.

UNICEFs krav till regeringen angående barns rättigheter i mottagandeprocessen

Det behövs en nationell handlingsplan för att säkerställa att asylsökande barn får sina grundläggande rättigheter tillgodosedda i mottagarprocessen. Det menar UNICEF Sverige som i ett brev till regeringen lagt fram tio punkter som bör ingå i en sådan plan.

Nästan dagligen slås vi av nya larm från myndigheter och kommuner kring hur mottagandet av de nyanlända barn som kommer till Sverige brister. Socialtjänsten slår larm om att de inte kan sköta sitt arbete och leva upp till sina förpliktelser. Många kommuner anmäler sig själva enligt Lex Sarah.

Barnombudsmannen slår också larm om barn som far illa på ankomstboenden.

Alla barn har rätt till en rättssäker prövning och ett värdigt mottagande.

UNICEF Sverige har förståelse för att mottagningssystemet inte fungerat på bästa sätt under hösten då ett stort antal asylsökande barn anlände till Sverige. Det är dock viktigt att slå fast att barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i Sverige. FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är till för att värna barns rättigheter och gäller alla barn som vistas i Sverige. Bestämmelserna i konventionen kan vara ett bra verktyg för hur man ska arbeta med barn i mottagandeprocessen och bör användas mer.

Nationell handlingsplan

UNICEF ser att situationen är så allvarlig att regeringen måste ta ett helhetsansvar och ta fram en nationell handlingsplan för att säkerställa att barn inte faller mellan stolarna och blir ingens ansvar. Vi har skrivit ett brev där vi lägger fram tio punkter som vi anser bör ingå i en nationell handlingsplan för att säkerställa att barns grundläggande rättigheter inte åsidosätts. Punkterna ska inte tolkas som en uttömmande lista utan är exempel nära kopplat till de diskussioner och förslag som under den senaste tiden uppmärksammats.

UNICEFs tio punkter:

  1. Samverkan mellan myndigheter och med civilsamhället
  2. Förebygga att barn försvinner och utsätts för övergrepp
  3. God man till ensamkommande barn måste fortsatt prioriteras och kompletteras med provisoriska lösningar
  4. Barnets behov av vård, trygghet och skydd måste stå i fokus vid boendeplacering snarare än ekonomiska motiveringar. Varje beslut om boende måste föregås av en individuell prövning.
  5. Hälsoundersökningar måste fortsatt prioriteras redan i ankomstkommunen. Akuta behov ska omgående tillgodoses medan övriga åtgärder kan anstå till anvisningskommunen.
  6. Utbildning måste vara en fortsatt prioritering. Kommunen bör se på möjligheter till tillfälliga och flexibla lösningar för att få fler att komma igång med utbildningsinsatser i väntan på att börja skolan.
  7. Individuell handläggning och barnkonsekvensanalyser vid alla beslut som berör barn. Detta gäller för alla myndigheter; socialtjänst, landsting och Migrationsverket
  8. Kompetenskrav. Det är viktigt att all personal som kommer i kontakt med barn och deras ärenden ges grundläggande utbildning om barns rättigheter och betydelsen av ett bra bemötande. Fördjupad kunskap och rådgivning vid svårare situationer och beslut kan tillgodoses av en ”resurspool” på kommun eller nationell nivå med seniora handläggare som har lång erfarenhet av att arbeta med barn i asylprocessen och i mottagandet.
  9. Anpassad information till barn. För att barn måste de få anpassad information och kunskap om sina rättigheter. Informationen måste vara tillgänglig efter språk, ålder och mognad.
  10. Barn ska inte frihetsberövas under mottagandet – det är inget brott att söka asyl.

 

Här kan du läsa hela brevet: Barns rättigheter i mottagandet.

En sorglig dag för barn på flykt

Regeringens nya migrationspolitik väcker oro ur ett barnrättsperspektiv. Beslut om hårdare regler för att söka asyl och en fristad i Sverige verkar inte föregås av några som helst barnkonsekvensanalyser, skriver UNICEF Sveriges programchef Christina Heilborn idag.

Risken när snabba beslut fattas i desperata lägen är att mänskliga rättigheter och rättssäkerhet sätts ur spel. Vi är bekymrade för att barns rättigheter nu urholkas, vilket kan leda till allvarliga konsekvenser för enskilda barn.

De förändringar som nu ska införas som är särskilt allvarliga ur ett barnrättsperspektiv är:

  • Att tidsbegränsade uppehållstillstånd ska vara huvudregel för alla skyddsbehövande utom kvotflyktingar. Det ska alltså även gälla barnfamiljer och ensamkommande barn. Detta kommer att resultera i ökad psykisk ohälsa, socialt utanförskap och uppslitande avvisningar.
  • Att bestämmelsen om uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter ska ersättas av en bestämmelse som medger att uppehållstillstånd kan beviljas av humanitära skäl i vissa mycket begränsade undantagsfall. Vi kommer i och med detta bevittna hur barn i mycket utsatta situationer beroende på sjukdom, funktionsnedsättning eller våld ändå kommer att utvisas.
  • Att medicinsk åldersbestämning av asylsökande ska tillämpas. Detta är en ifrågasatt och kontroversiell metod såväl internationellt som i Sverige eftersom den är alltför osäker vetenskapligt. Risken är således att barn under 18 år bedöms vara vuxna och därmed inte får det skydd och stöd som de har rätt till. Om en åldersbedömning ska göras krävs det en helhetsbedömning där även den psykosociala aspekten måste vägas in, och den lägsta åldern i spannet som framkommer måste vara den som gäller.
Foto: © UNICEF/Georgiev

Foto: © UNICEF/Georgiev

Vi är medvetna om den exceptionella situation som nu råder i Sverige och om det ansträngda läget för kommuner och myndigheter. Men vi uppmanar regeringen att slå vakt om de grundläggande principerna i barnkonventionen. Dessa handlar om att:

  • Skydda barn mot diskriminering så att alla barn i landet får samma rättigheter.
  • Beakta barnets bästa i alla beslut.
  • Garantera barns rätt till liv och utveckling.
  • Lyssna på och informera barn.

Än så länge ska portalparagrafen i utlänningslagen om barnets bästa fortsatt vara tillämplig, enligt regeringen. Detta inger hopp men frågan är hur länge det dröjer innan även den principen sätts ur spel.

Läs mer: så kan du hjälpa barn på flykt.

Barns rättigheter får inte sättas ur spel

Gäller en konvention om mänskliga rättigheter i alla lägen, oavsett omständigheter? Idag på barnkonventionens dag skriver UNICEF Sveriges generalsekreterare Véronique Lönnerblad och vår programchef Christina Heilborn en debattartikel för att påminna om att mänskliga rättigheter även gäller i kristider.

Idag är det 26 år sedan FN:s konvention om barnets rättigheter antogs. Den innehåller bestämmelser om barns mänskliga rättigheter som man alltid ska ta hänsyn till. Sverige var ett av de första länderna som ställde sig bakom och skrev under barnkonventionen. Men gäller verkligen en konvention om mänskliga rättigheter i alla lägen, oavsett omständigheter? Vad händer när det uppstår en krissituation eller katastrofläge? Vad händer med rättsliga principer när miljoner människor är på flykt, och antalet ensamkommande barn som kommer till Sverige ökar dramatiskt?

I debatten hörs desperata rop på hjälp och larmsignaler om behov av särskild krisberedskap av politiker och myndigheter. Regeringen håller presskonferenser om nödläge, kommuner anmäler sig själva för att de bryter mot lagen och organisationer försöker assistera. Det talas om att nöden har ingen lag, och att pragmatiska lösningar måste fram, vilket i sin tur kan innebära att avsteg måste göras från gällande lagar. Detta kan tyckas helt rimligt och logiskt i en svår situation, men innebär faror både för rättssäkerheten och framförallt för enskilda barn.

Det går helt enkelt inte att bortse från en konvention trots att landet befinner sig i ett ansträngt läge. Det är tvärtom så att konventioner om mänskliga rättigheter är särskilt viktiga att slå vakt om i kristider.

Foto: © UNICEF

Foto: © UNICEF

Barnkonventionen har särskilda bestämmelser för att garantera skydd åt barn på flykt, eftersom de befinner sig i en särskilt utsatt situation. Ensamkommande barn och deras rättigheter lyfts särskilt fram av FN:s barnrättskommitté. Dessutom finns fyra grundläggande principer i konventionen som alltid måste beaktas i beslut som rör barn.

1) Skydd mot diskriminering

Principen om icke-diskriminering gäller alla barn som vistas i ett land. Den förbjuder diskriminering på grund av barnets status som asylsökande, papperslös eller flykting. Den innebär att alla barn i ett land har samma rättigheter. Staten har ett ansvar att se till att barn får sina rättigheter tillgodosedda och skyddas mot alla former av diskriminering.

2) Barnets bästa

Principen om barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. En konsekvensanalys behöver göras både för kortsiktiga och långsiktiga lösningar.

3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling

Barn ska skyddas mot våld och utnyttjande. Det krävs att man är särskilt vaksam för att inte ensamkommande barn ska riskera att hamna i människohandel, sexuell exploatering eller inblandning i brottslig verksamhet.

4) Respekt för barnets åsikt

Barnets synpunkter och önskemål måste efterfrågas och beaktas innan beslut fattas. Barn måste få relevant information om processer, sina rättigheter och beslut som fattas. Informationen ska ges på ett sätt som är anpassat efter barnets mognad och kunskapsnivå.

Vi uppmanar regeringen, myndigheter och kommuner att använda barnkonventionen som ett stöd i beslutsfattandet för att upprätthålla mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och skydd för enskilda barn.

Arbetet med att göra barnkonventionen till svensk lag är en viktig del för att säkerställa att barns mänskliga rättigheter aldrig sätts ur spel.

Tio konkreta förslag till EU för barn på flykt

Tillsammans med ett 50-tal andra internationella organisationer uppmanar UNICEF EU att ha ett barnrättsperspektiv i migrationspolitiken. Vi har tagit fram tio konkreta förslag som måste omsättas i praktisk handling. Detta kräver politiskt ledarskap och vilja.

  • Beakta barnets bästa i besluten.
  • Tillgodose barnets omedelbara behov av omvårdnad vid mottagandet.
  • Se till att alla barn har tillgång till hälsovård, skolgång och boende tillsammans med sin familj.
  • Upprätta ett skyddssystem som omfattar alla barn.
  • Se till att inget barn tas i förvar.
  • Låt familjer vara tillsammans.
  • Rädda liv på land och till havs.
  • Öppna lagliga vägar in i EU för asylsökande.
  • Försäkra att inget barn utvisas till ett land där det finns risk för brott mot mänskliga rättigheter.
  • Ge barn tillgång till en rättssäker asylprocess.

Under januari till augusti i år har närmare 175 000 barn sökt asyl i EU, det vill säga var fjärde asylsökande är ett barn. Statistik saknas för alla de barn som kommer till EU och inte söker asyl eller som lever som papperslösa. Barnen kommer med sina föräldrar, andra anhöriga eller ensamma. De kommer med båt, tåg eller till fots. De är hungriga, trötta och stressade. Ett barn på flykt befinner sig i en farofylld och utsatt situation där risk finns för utnyttjanden, våld och hot.

I veckan är det dags för nya förhandlingar inom EU för att hitta lösningar när det gäller ansvarsfördelning av asylsökande och flyktingar. Samtliga EU-länder har skrivit på barnkonventionen och är därmed skyldiga att följa den. Barnkonventionen innehåller bestämmelser som innebär att alla barn har samma rättigheter oavsett medborgarskap eller uppehållstillstånd, och måste skyddas. Det finns dessutom särskilda rättigheter för barn på flykt, just för att de är särskilt utsatta och sårbara. De har rätt till allt det skydd barnkonventionen ger, inte mindre.

Läs hela brevet till Europeiska unionens råd här.

UNICEF kräver lagliga vägar in i EU

Just nu ser vi hur människor flyr för sina liv undan krig och förföljelse och försöker ta sig till Europa. Som vanligt är det barnen som drabbas hårdast. UNICEF Sveriges programchef Christina Heilborn betonar att det ligger ett tungt ansvar hos regeringarna och kräver öppna lagliga vägar in i EU.

En liten flicka på flykt från Syrien står i kö för att komma med ett tåg mot Serbien, i staden Gevgelija i Makedonien. Foto: © UNICEF/Georgiev

En liten flicka på flykt från Syrien står i kö för att komma med ett tåg mot Serbien, i staden Gevgelija i Makedonien. Foto: © UNICEF/Georgiev

I våras var jag i ett flyktingläger i Turkiet väldigt nära gränsen till Syrien. Där träffade jag några av de barn som flytt från inbördeskriget i Syrien och varit med om våld och övergrepp. Barnen berättade om fasansfulla upplevelser och en tärande oro för de släktingar som var kvar i hemlandet. Flyktingarnas förhoppning var att ta sig vidare till EU för att kunna leva i fred, säkerhet och trygghet.

Men möjligheten att ta sig till EU på ett lagligt sätt är i princip obefintlig med dagens politiska och rättsliga system. Det är därför tragedier och dödsfall sker dagligen runt om i Europa idag. Människor flyr för sin liv undan krig och förföljelse och möts av stängda gränser och till och med taggtråd. Enda utvägen är att köpa sig en dyr plats ombord på en båt eller lastbil och smugglas över gränsen.

Barnen på flykt är enormt pressade och stressade. De är uttorkade, hungriga och utmattade. De är berövade sjukvård, skolgång och trygghet. UNICEF finns på plats med stöd och hjälp i krigshärjade länder, i flyktingläger och på flyktvägen. Vi påverkar regeringar och myndigheter så att de genomför reformer för att stärka barns rättigheter.

Det gemensamma migrationssystemet i EU krackelerar och regeringarna verkar handlingsförlamade. Den politiska viljan och innovationskraften saknas när det gäller att ge människor skydd men är desto större när det gäller att bygga barriärer. Det behövs politiskt ledarskap och handlingsförmåga där rättssäkerhet och humanism sätts i fokus.

Insatser behövs för att rädda liv så att barn inte drunknar i Medelhavet eller kvävs i lastbilar. Lagliga vägar måste finnas för att kunna ta sig till Europa på ett säkert sätt och få sin asylansökan prövad i en rättssäker process. Barnkonventionen gäller alla barn under 18 år och innebär särskilda rättigheter och skyddskrav som samtliga länder i Europa förbundit sig att följa.

UNICEF kräver att Europas regeringar tar sitt ansvar och gör allt för att:

  • rädda liv
  • öppna lagliga vägar in i EU
  • följa barnkonventionen

Ställ dig bakom våra krav. Skriv under för barnen på flykt.

Varför ska EU-migranters barn ha rätt till skolgång i Sverige?

Utspelen om lösningar och åtgärder för utsatta EU-migranter avlöser varandra. Nu senast var det migrationsminister Morgan Johansson som uttalade sig om att barn till EU-migranter inte ska få gå i skolan i Sverige. Vår programchef Christina Heilborn förklarar här varför barnen har rätt till skola enligt barnkonventionen.

Barn har rätt till utbildning i det land barnet vistas, oavsett barnets bakgrund, uppehållstillstånd eller medborgarskap. Foto: © Frank Aschberg

Barn har rätt till utbildning i det land barnet vistas, oavsett barnets bakgrund, uppehållstillstånd eller medborgarskap. Foto: © Frank Aschberg

UNICEF delar uppfattningen att barnens hemländer självklart har ansvar att tillgodose deras mänskliga rättigheter, såsom skolgång, sjukvård och skydd mot diskriminering. Men det undantar inte Sverige från ansvar när barnen faktiskt befinner sig här. Enligt barnkonventionen har nämligen alla barn samma rättigheter och ska skyddas mot diskriminering.

Det handlar om en grundläggande princip om likabehandling. Det innebär att barn har rätt till utbildning i det land barnet vistas oavsett barnets bakgrund, uppehållstillstånd eller medborgarskap. Anledningen till detta är flera:

  • Inget annat land än just det land där barnet för närvarande vistas kan garantera barnet dess mänskliga rättigheter.
  • Barn är egna individer med egna rättigheter, det vill säga oavsett föräldrarnas bakgrund, ställning eller beslut.
  • Rätten till utbildning är central för att komma ur fattigdom och utanförskap.

Oviljan att respektera rätten till utbildning för alla barn är inte ny i Sverige. Det är bara två år sedan som en laglig rätt att få gå i skolan infördes för gömda och papperslösa. Det var tack vare påverkansarbete från barnrättsorganisationer, Barnombudsmannen och kritik från FN:s barnrättskommitté.

Det kan vara svårt i praktiken att uppfylla rätten till skolgång, bland annat på grund av rädsla från föräldrar eller okunskap hos myndigheter om vad som gäller. Men det finns goda exempel där det fungerar väl och barnen faktiskt får möjlighet till utbildning, utveckling och att få vara barn och för en stund slippa den oro och stress som de lever i.

Sverige är bundet av barnkonventionen i och med ratificeringen 1990 och den ska därför ha genomslag i praktiken redan nu. Men så länge den inte är inkorporerad i svensk rätt, och därmed får status som svensk lag, så tas den inte på allvar. Det är därför vi är angelägna om att den blir lag snarast och att nödvändiga utbildningsinsatser om barns rättigheter vidtas för beslutsfattare. Det är fortfarande en missuppfattning bland många att barnkonventionen endast är en moralisk förpliktelse, se till exempel Lärarförbundets tidning.

Insatser för EU-migranter behövs på flera sätt, både kort- och långsiktigt, både för vuxna och barn, både i hemländerna och här i Sverige. Men det är nödvändigt att kunna ha flera parallella spår igång samtidigt för att landa rätt i vilka åtgärder som ska vidtas för att ytterst skydda de mänskliga rättigheterna.

Barn i limbo i flyktingläger

I Turkiets största flyktingläger vid syriska gränsen lever 30 000 människor, varav hälften är barn. Flera av dem har bott här sedan lägret öppnade för tre år sedan för att få skydd undan förföljelse och våld i Syrien. Och de drömmer om ett liv i frihet.

En pojke från Syrien står vid ett tält i ett flyktingläger i Turkiet. Foto: © UNICEF/Noorani

En pojke från Syrien står vid ett tält i det flyktingläger där han nu bor i Turkiet. Foto: © UNICEF/Noorani

När jag pratar med barnen berättar de om de fruktansvärda övergrepp de varit med om och om den ständiga rädslan att det ska hända igen. Tonårstjejer vågar inte vara med på bild i fall det skulle spridas till Syrien. Ingen litar på någon. Vi riskerar att bli våldtagna, säger de.

De är nu fysiskt trygga och tacksamma för ett säkert boende. De får mat, tak över huvudet och slipper höra bomber och skottlossningar nätterna igenom. De försöker skapa vardagsrutiner i lägret och då är skolan och den så kallade barnvänliga trygga platsen det de säger är det viktigaste. Förutom skolan, så drivs även denna plats av UNICEF. Det är ett genomtänkt koncept som utgår från barnkonventionen, och ger möjlighet till psykosocialt stöd, avkoppling, kunskap och till och med skratt och lek.

Detta är barnens andrum från en stressad och orolig vardag i små tält i en omgivning som präglas av hopplöshet. Skolan nämner de själva som det som möjliggör en framtid som kanske läkare eller lärare.

Det finns många risker för flyktingbarnen, såsom barnarbete, barnäktenskap och sexuellt utnyttjande. De är extremt utsatta och blir därmed ett lätt byte för exploatering. Detta är en av anledningarna till att lägret är låst och att det krävs tillstånd för att lämna det, enligt lägerchefen. Men avsaknaden av frihet är tydlig och önskan att se och uppleva annat än vad som händer innanför taggtråden är stor.

Särskilt en 17-årig flicka berättar om vad instängdheten gör med henne. Hon längtar ut. Hon längtar efter influenser. Hon längtar efter utveckling. De familjer som har ekonomisk möjlighet eller kontakter lämnar lägren för att bosätta sig i en stad och för några är målet att komma till ett EU-land. Sverige är okänt och väldigt avlägset.

Kriget som pågår fyra kilometer bort kräver självklart en politisk lösning men det krävs också att EU:s politiska ledare tar ansvar för en human och rättssäker flyktingpolitik och beslutar om lagliga sätt för människor att ta sig till EU och söka asyl.

Det är orimligt och omänskligt att behöva leva i limbo under flera års tid. Barnens liv är här och nu. De hoppas kunna återvända till sitt hemland men ingen vågar gissa när det kan ske. Och de drömmer om ett liv i frihet – på alla sätt.

Vad gör EU för flyktingar?

Över 1 000 människor har drunknat i Medelhavet de senaste dagarna när de varit på flykt till Europa. De flyr undan krig, förtryck och fattigdom och det är enligt internationell rätt en mänsklig rättighet att söka och få asyl från förföljelse.

I EU har en avancerad apparat byggts upp när det gäller asyl- och migrationsprocesser men det är svårt att få tillgång till dessa på grund av stängda vägar in i EU. Desperata människor blir istället tvingade att använda sig av människosmugglare för att överleva och försöka skapa ett nytt liv för sig och sin familj. Att försöka hitta en trygg och säker tillvaro för sig och sina barn är en naturlig drivkraft för de flesta.

Det finns sorg och tragik bakom varje människa som måste fly från sitt land. Självklart behövs politiska och humanitära lösningar på plats för att förebygga att människor överhuvudtaget tvingas på flykt. Det krävs också att människosmugglare som riskerar människors liv mot ersättning, stoppas och ställs inför rätta. Men det krävs framförallt att EU räddar liv och skyddar människor på flykt. Detta följer av såväl juridiskt bindande regelverk som humanism.

Anledningen till att EU är så handlingsförlamat och låter dödsolyckorna på Medelhavet ske är både ekonomisk och politisk. Det är ekonomiska svårigheter i många länder och hög arbetslöshet, samt främlingsfientliga åsikter som dominerar debatten. Beslut behöver omedelbart fattas av EU för att möjliggöra lagliga vägar hit för asylsökande så att nya katastrofer förhindras.

Inte sedan andra världskriget har så många människor i världen varit på flykt. Det krävs nu att EU visar ledarskap och politisk vilja så att den grundläggande principen om alla människors lika värde omsätts i praktisk handling.