Gå till innehållet
Laddar…

Vart är barnrätten på väg?

Barnkonventionen är nu svensk lag och vi befinner oss i en ny era inom barnrätten. Förändringen kommer att påverka synen på barn och stärka deras rättigheter, men UNICEF Sverige befarar att lagkonflikter, kunskap och förhållningssätt kommer att begränsa konventionens genomslag.

Nu när barnkonventionen har inkorporerats och blivit svensk lag befinner vi oss i en ny era inom barnrätten. Det är en förändring som kommer att påverka synen på barn och deras rättigheter, och därmed stärka deras rättsliga ställning – både i enskilda fall och i samhällsdebatten.

Ända sedan Sverige ratificerade barnkonventionen 1990 har vi varit bundna av den. Men vi som följer rättspraxis, rättstillämpning och olika myndighetsbeslut har sett att konventionen inte har fått det genomslag som det var tänkt – just på grund av att den inte har varit lag. Det har Sverige fått kritik för, inte bara av barnrättsorganisationer, forskare och experter, utan även av FN:s kommitté för barnets rättigheter i Genève, som har till uppgift att granska efterlevnaden av konventionen och ge vägledning när det gäller tolkningen.

Det finns dock några orosmoln när det gäller genomslaget av in­korporeringen sett utifrån aspekten att den i så stor utsträckning som möjligt ska stärka enskilda barns rättigheter, skydd och delaktighet. Det handlar om lagkonflikter, kunskap och förhållningssätt.

UNICEF Sverige hade velat se att barnkonventionen skulle ha företräde framför annan lagstiftning vid en eventuell konflikt, det vill säga om två bestämmelser strider mot varandra. Så blev det inte, och det kommer sannolikt att leda till att barnkonventionen får stå tillbaka i vissa fall. 

Vi har kunnat se ett omfattande kunskapslyft hos myndigheter och kommuner, men osäkerheten verkar fortfarande vara stor när det gäller innebörden av bestämmelser och en önskan hos vissa om att kunna begränsa tillämpningsområdet. Det behövs kontinuerlig kompetens­utveckling, dialog och samarbete för att förtydliga och stärka barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Det tredje tilläggsprotokollet

Nästa steg för att utveckla barnrättsområdet är att ratificera det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen om individuell klagorätt för barn. Syftet med det är att möjliggöra för barn att få upprättelse när deras rättigheter har kränkts, och att inrätta barnanpassade system i varje land. När de inhemska processerna uttömts eller saknas, har ett barn möjlighet att få sin sak prövad av FN:s kommitté för barnets rättigheter i Genève, som en sista instans. 

Flera länder har anslutit sig till protokollet, men inte Sverige. Det innebär en begränsning av barns rätt att få sin sak prövad och håller tillbaka rättsutvecklingen när det gäller barnrätten. Här finns en potential för Sverige att fortsätta vara ett föregångsland när det gäller barns rättigheter och inspirera andra länder genom att starta en ratificeringsprocess. Men det förutsätter att viljan att förändra finns, och att vi ser värdet i att alla människor – oavsett ålder, bakgrund och förutsättningar – har rättigheter som respekteras och kan utkrävas.

Stoppa utvisningar till Afghanistan

Situationen för ensamkommande barn och unga som ska utvisas från Sverige till Afghanistan är ohållbar och åtgärder krävs omedelbart. Individuella bedömningar måste göras där bestämmelserna i barnkonventionen tillämpas och asylrätten respekteras.

Vi bevittnar nu hur rättssäkerheten för barn på flykt sätts på undantag. Det handlar om osäkra metoder för åldersbedömningar, bristande utredningar om barnets bästa samt undermåliga kontroller för ett ordnat mottagande i Afghanistan.

Politiker och myndigheter tar stora risker som sätter barns liv, hälsa och utveckling på spel.

Vi ställer oss därför bakom #Novemberuppropet och uppmanar regeringen att agera.

Rättssäkerheten för barn på flykt satt ur spel

Idag överlämnas utredningen som utvärderat hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015 till regeringen. Vår chefsjurist Christina Heilborn har ingått i utredningen som expert och berättar här om slutsatserna och lärdomarna ur ett barnrättsperspektiv.

År 2015 kom det 163 000 asylsökande till Sverige. Av dem var 70 000 barn, varav 35 000 var ensamkommande. Utredningen har haft i uppdrag att göra en kartläggning av händelseförloppet under hösten 2015 och att utifrån det analysera regeringens, myndigheternas och kommunernas ansvar och beredskap. Utifrån kartläggningen och analysen har lärdomar dragits för att stärka förmågan hos samhället att hantera en eventuell liknande situation. Fokus för utredningen har varit myndigheternas och civilsamhällets mottagande av de människor som kom.

Utgångspunkterna har varit de krav som måste ställas på mottagandet utifrån Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter och barnets rätt och rättssäkerhet. Mänskliga rättigheter och rättssäkerhet gäller varje individ som tas emot och även i en ansträngd situation. Andra utgångspunkter har varit att all maktutövning måste ha stöd i lag och allas likhet inför lagen.

En utredning har tagits fram som utvärderat hanteringen av flyktingsituationen i Sverige 2015. Foto: © UNICEF/Georgiev

Generellt konstaterar utredningen att ingen i Sverige var förberedd på att ett så stor antal människor på flykt skulle komma till Sverige hösten 2015. Detta trots omvärldsbevakningar och prognoser. De flesta myndigheter och kommuner gjorde dock så gott de kunde trots brister i samordning, styrning och ledarskap. Civilsamhället spelade en stor roll och gjorde viktiga insatser.

Det mest allvarliga som utredningen konstaterar är att rättssäkerheten i flera hänseenden sattes ur spel, särskilt när det gäller de ensamkommande barnen under 18 år. Det handlar till exempel om:

  • rätten att registreras som asylsökande
  • rätten till god man
  • rätten till tillgång till asylprocessen
  • rätten till omvårdnad
  • rätten att skyddas mot exploatering

Utöver dessa rättssäkerhetsgarantier som gäller för varje individ följdes inte barnkonventionen heller när det gäller:

  • rätten till hälso- och sjukvård
  • rätten till utbildning
  • rätten till rehabilitering
  • rätten till skälig levnadsstandard

Kritiken är mycket allvarlig och understryks i Barnombudsmannens rapport som ligger till grund för utredningens slutsatser.

De lärdomar utredningen drar för att uppfylla rättssäkerhetskrav och internationella åtaganden är att barn på flykt måste få och har rätt till:

  • korrekt information
  • tillgång till asylprocessen
  • tryggt och säkert mottagande

Den viktigaste slutsatsen är att internationell rätt, såsom barnkonventionen, även gäller i tider av stor belastning och ansträngning och att det under inga omständigheter är godtagbart att sätta sådana bestämmelser ur spel.

Det är till och med så att i tider av kriskänsla är de här kraven särskilt angelägna att hålla fast vid, så att barns liv och säkerhet inte äventyras. En avgörande faktor för att få rättsstatens maskineri att fungera är ledning och samordning mellan myndigheter och civilsamhället.

Vill du veta mer om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

 

 

Varför behöver barnkonventionen bli svensk lag?

Barnkonventionen ska bli svensk lag, men fortfarande är många instanser kritiska till det. Idag på barnkonventionens dag bemöter Christina Heilborn, chefsjurist på UNICEF Sverige, några av invändningarna. ”Det är en villfarelse att tro att barn i Sverige inte behöver få starkare och fler rättigheter än de redan har.”

Foto: © Frank Aschberg

Foto: © Frank Aschberg

Nu finns ett gediget lagförslag på hur barnkonventionen kan göras till svensk lag och vilka åtgärder som behövs för att stödja och underlätta en sådan process för rättsväsendet, socialtjänsten och kommunerna. Förslaget från utredningen är en kombination av att göra konventionen till lag genom inkorporering och att fortsätta med transformeringsmetoden (vilket innebär att lagar anpassas till konventionen).

UNICEF Sverige välkomnar förslaget och föreslår i vissa avseenden ytterligare bestämmelser för att stärka barnkonventionens ställning i Sverige, och därmed barns rättsliga ställning. Det finns fortfarande en negativ attityd till och rädsla för att se barn som individer med egna rättigheter. Föräldrarätten väger tungt och ges ofta företräde vid konfliktsituationer.

Det är en villfarelse att tro att barn i Sverige inte behöver få starkare och fler rättigheter än de redan har. Särskilt barn i utsatta situationer – som barn i vårdnadstvister, barn som är omhändertagna av socialtjänsten eller befinner sig i migrationsprocessen – kommer att få ett starkare rättsligt skydd när barnkonventionen blir lag.

Av remissvaren att döma är det flera instanser inom rättsväsendet som är kritiska till att göra barnkonventionen till lag. Här är några av invändningarna:

  • Den är otydlig och svår att tolka.
  • Det blir svårt och tidskrävande att genomföra barnkonventionen i praktiken.
  • Det blir dyrt.
  • Det finns risk för domstolsbeslut som försvagar barns rättigheter.
  • Det finns risk för olika tillämpningar i olika domstolar eller myndigheter.
  • Det finns ingen internationell domstol och därmed saknas vägledning.

Låt mig bemöta dessa invändningar:

Den är otydlig och svår att tolka
Majoriteten av bestämmelserna  är tydliga och innehåller konkreta bestämmelser om barns mänskliga rättigheter. Och redan idag finns lagar som är allmänt formulerade såsom socialtjänstlagen, vilket visar att jurister är vana att tolka och tillämpa även lagar som inte är helt detaljerade.

Det blir svårt och tidskrävande att genomföra barnkonventionen i praktiken
Redan idag gäller barnkonventionen och ska tillämpas. Det krävs fortbildning och metodutveckling för att implementera barns rättigheter.

Det blir dyrt
Redan idag gäller barnkonventionen och ska tillämpas. Genomförandet av mänskliga rättigheter kostar pengar och det är något som måste prioriteras i en rättsstat.

Det finns risk för domstolsbeslut som försvagar barns rättigheter
Barnkonventionen innehåller minimibestämmelser, vilket innebär att lagar som ger ett mer långtgående skydd för barns rättigheter har företräde. Om en domstol skulle fatta ett beslut som innebär att barns rättigheter försvagas enligt barnkonventionen finns alltid möjligheten att stifta ny lag som stärker skyddet, i och med att transformeringsmetoden fortfarande är kvar.

Det finns risk för olika tillämpningar i olika domstolar eller myndigheter
Den risken finns alltid i en rättsstat där möjlighet till överklagande finns och där flera domstolar och myndigheter tillämpar samma bestämmelser. Rättssäkerheten i form av att lika fall behandlas lika och förutsägbarheten i beslutsfattandet måste upprätthållas, genom kompetensutveckling av beslutsfattare och nationell vägledning i form av riktlinjer för tolkning av bestämmelserna.

Det finns ingen internationell domstol och därmed saknas vägledning
Det finns en internationell övervakningskommitté som ger rekommendationer till staterna om hur konventionen bör tolkas och genomföras. FN:s barnrättskommitté har tolkningsrätt och tar fram så kallade allmänna kommentarer för vägledning.

UNICEF Sverige anser att det är dags att flytta fram positionerna för barns rättigheter och att stärka barnkonventionens ställning så att den används. Inte bara i den politiska debatten utan även i domstolar, i socialtjänsten och hos myndigheter. Erfarenheterna visar att det inte kommer att ske förrän den får status som lag.

Invändningarna från remissinstanser såsom JO och Kammarrätten visar tydligt varför barnkonventionen behöver bli svensk lag. När det sker år 2018 innebär det både en skyldighet och en möjlighet för domstolar och myndigheter att sätta barnets rättigheter i fokus.

Barnkonventionen snart svensk lag

Ytterligare en milstolpe är nådd i processen med att göra barnkonventionen till svensk lag, en fråga som UNICEF Sverige drivit under många år. Idag presenterade Barnrättighetsutredningen sitt förslag på hur det ska gå till.

På regeringens uppdrag har utredningen tagit fram förslag på en konkret lag där barnkonventionen inkorporeras och alltså får status som svensk lag. Det innebär att barnkonventionen som lag förhoppningsvis blir verklighet genom beslut i riskdagen under hösten och kan träda i kraft nästa år.

UNICEF har initierat och drivit på under flera års tid att barnkonventionen måste bli svensk lag och vi ser nu konkret resultat av det arbetet. När barnkonventionen är lag kommer det att innebära att barns rättigheter tas på större allvar av rättsväsendet, socialtjänsten, skolor, myndigheter och kommuner.

Även om alla dessa instanser redan idag är bundna av konventionens bestämmelser sedan Sverige skrev under den 1990, så används den inte. UNICEF såg tidigt brister i förståelsen och kunskapen bland beslutsfattare, jurister och politiker om vad bestämmelserna innebär.

Det allvarligaste har varit uppfattningen att endast svenska lagar gäller och att barnkonventionen mest är något visionärt som inte går att använda praktiskt. Den svenska rättstraditionen att endast transformera – det vill säga ändra lagar så att de stämmer överens med konventionen, och inte göra konventionen som helhet till lag – har varit den dominerande åsikten bland de flesta.

Det är mycket bra att utredningen föreslår en kombination av att inkorporera, det vill säga göra barnkonventionen till lag, men också att även fortsättningsvis ändra lagar för att anpassas till konventionen.

En fråga som tyvärr inte tas upp av utredningen är den om individuell klagorätt för barn när deras rättigheter kränkts. Det är en viktig del av helheten för att genomföra barnkonventionen. Möjligheten till individuell upprättelse är central och regeringen bör därför snarast skriva på det särskilda tilläggsprotokollet till barnkonventionen.

I praktiken kommer barnkonventionen som lag innebära att:

  • Barn har egna rättigheter som måste tas på allvar.
  • Barnkonventionen kan läggas till direkt grund för beslut som kräver lagstöd.
  • Barn får större möjlighet att själva påverka sin situation.
  • Alla barn som vistas i Sverige måste få samma rättigheter och skyddas mot diskriminering.
  • Barnkonsekvensanalyser måste göras innan beslut fattas.

Vi lever i en globaliserad värld och då krävs att internationell, universell rätt får större betydelse för nationell lagstiftning för att säkerställa mänskliga rättigheter. Dagens förslag från Barnrättighetsutredningen och barnministerns positiva inställning visar att detta är fullt möjligt om politisk vilja finns.

EU urholkar asylrätten

"Mänskliga rättigheter har helt satts ur spel" skriver UNICEFs programchef Christina Heilborn med anledning av överenskommelsen mellan EU-länderna och Turkiet.

På ännu ett i raden av toppmöten i Bryssel häromdagen kom EU-länderna överens med Turkiet om en uppgörelse som ska stoppa människor på flykt från att ta sig in i EU. Ledarna verkar anse att asylrätten är sekundär eftersom det primära nu är att få ett slut på att människor söker sig till EU.

Gränser stängs, taggtråd sätts upp och tårgas används urskillningslöst mot desperata människor. Barnen är stressade, sjuka och särskilt utsatta. Mänskliga rättigheter och rättssäkerhet beaktas inte längre i praktiken utan har helt satts ur spel. Främlingsfientliga krafter ökar i flera länder och det viktigaste tycks vara att upprätthålla det egna landets välfärd.

Barn vid ett transitcenter på gränsen mellan Makedonien och Grekland väntar på tåget vidare mot den serbiska gränsen. Barn utgör nu 40 procent av alla människor som befinner sig på flykt.

Barn vid ett transitcenter på gränsen mellan Makedonien och Grekland väntar på tåget vidare mot den serbiska gränsen. Barn utgör nu 40 procent av alla människor som befinner sig på flykt. Foto: © UNICEF/Georgiev

Men är det verkligen omöjligt att förena respekt för mänskliga rättigheter och att upprätthålla ordningen i ett land ? Nej, men det kräver politisk vilja, mod och ledarskap. Något som idag saknas.

UNICEF inser att flyktingsituationen medför ett ansträngt läge för regeringar, myndigheter och kommuner. Men även i krislägen gäller de internationella åtagandena som stater har skrivit under och även i dessa tider måste mänskliga rättigheter, såsom barnkonventionen, vägleda dem både rättsligt och moraliskt. I nuvarande situation krävs därför att:

  • Barns individuella rätt att söka asyl och skydd undan förföljelse och krig respekteras.
  • Barn inte skickas tillbaka till ett land där de riskerar att bli barnsoldater, utsättas för människohandel eller annan exploatering eller tas i förvar.
  • Barn som är på flykt kan ta lagliga och säkra vägar för att söka skydd.

Det är en skam för Europa att barn som är strandade i Grekland tvingas sova under bar himmel, utan tillgång till hälsovård och skolgång. Barnen befinner sig i en extremt utsatt situation och riskerar att utsättas för människohandel eller hamna i människosmugglares händer.

Chansen att undkomma krig och hoppet om att återförenas med sin familj kommer att överväga risken att mista livet eller utsättas för övergrepp under flykten. Det kan uppfattas som att barnen befinner sig i ett laglöst ingenmansland där osäkerhet råder om deras rättsliga status, men de befinner sig de facto i EU – vars uppgift är att främja fred, frihet och stå upp för mänskliga rättigheter.

UNICEF finns på plats för barnen i de konfliktdrabbade länderna, i flyktingläger och längs flyktvägen. Men mer hjälp behövs. Var med och kämpa för barn på flykt, ge en gåva nu.

UNICEFs krav till regeringen angående barns rättigheter i mottagandeprocessen

Det behövs en nationell handlingsplan för att säkerställa att asylsökande barn får sina grundläggande rättigheter tillgodosedda i mottagarprocessen. Det menar UNICEF Sverige som i ett brev till regeringen lagt fram tio punkter som bör ingå i en sådan plan.

Nästan dagligen slås vi av nya larm från myndigheter och kommuner kring hur mottagandet av de nyanlända barn som kommer till Sverige brister. Socialtjänsten slår larm om att de inte kan sköta sitt arbete och leva upp till sina förpliktelser. Många kommuner anmäler sig själva enligt Lex Sarah.

Barnombudsmannen slår också larm om barn som far illa på ankomstboenden.

Alla barn har rätt till en rättssäker prövning och ett värdigt mottagande.

UNICEF Sverige har förståelse för att mottagningssystemet inte fungerat på bästa sätt under hösten då ett stort antal asylsökande barn anlände till Sverige. Det är dock viktigt att slå fast att barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i Sverige. FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är till för att värna barns rättigheter och gäller alla barn som vistas i Sverige. Bestämmelserna i konventionen kan vara ett bra verktyg för hur man ska arbeta med barn i mottagandeprocessen och bör användas mer.

Nationell handlingsplan

UNICEF ser att situationen är så allvarlig att regeringen måste ta ett helhetsansvar och ta fram en nationell handlingsplan för att säkerställa att barn inte faller mellan stolarna och blir ingens ansvar. Vi har skrivit ett brev där vi lägger fram tio punkter som vi anser bör ingå i en nationell handlingsplan för att säkerställa att barns grundläggande rättigheter inte åsidosätts. Punkterna ska inte tolkas som en uttömmande lista utan är exempel nära kopplat till de diskussioner och förslag som under den senaste tiden uppmärksammats.

UNICEFs tio punkter:

  1. Samverkan mellan myndigheter och med civilsamhället
  2. Förebygga att barn försvinner och utsätts för övergrepp
  3. God man till ensamkommande barn måste fortsatt prioriteras och kompletteras med provisoriska lösningar
  4. Barnets behov av vård, trygghet och skydd måste stå i fokus vid boendeplacering snarare än ekonomiska motiveringar. Varje beslut om boende måste föregås av en individuell prövning.
  5. Hälsoundersökningar måste fortsatt prioriteras redan i ankomstkommunen. Akuta behov ska omgående tillgodoses medan övriga åtgärder kan anstå till anvisningskommunen.
  6. Utbildning måste vara en fortsatt prioritering. Kommunen bör se på möjligheter till tillfälliga och flexibla lösningar för att få fler att komma igång med utbildningsinsatser i väntan på att börja skolan.
  7. Individuell handläggning och barnkonsekvensanalyser vid alla beslut som berör barn. Detta gäller för alla myndigheter; socialtjänst, landsting och Migrationsverket
  8. Kompetenskrav. Det är viktigt att all personal som kommer i kontakt med barn och deras ärenden ges grundläggande utbildning om barns rättigheter och betydelsen av ett bra bemötande. Fördjupad kunskap och rådgivning vid svårare situationer och beslut kan tillgodoses av en ”resurspool” på kommun eller nationell nivå med seniora handläggare som har lång erfarenhet av att arbeta med barn i asylprocessen och i mottagandet.
  9. Anpassad information till barn. För att barn måste de få anpassad information och kunskap om sina rättigheter. Informationen måste vara tillgänglig efter språk, ålder och mognad.
  10. Barn ska inte frihetsberövas under mottagandet – det är inget brott att söka asyl.

 

Här kan du läsa hela brevet: Barns rättigheter i mottagandet.

En sorglig dag för barn på flykt

Regeringens nya migrationspolitik väcker oro ur ett barnrättsperspektiv. Beslut om hårdare regler för att söka asyl och en fristad i Sverige verkar inte föregås av några som helst barnkonsekvensanalyser, skriver UNICEF Sveriges programchef Christina Heilborn idag.

Risken när snabba beslut fattas i desperata lägen är att mänskliga rättigheter och rättssäkerhet sätts ur spel. Vi är bekymrade för att barns rättigheter nu urholkas, vilket kan leda till allvarliga konsekvenser för enskilda barn.

De förändringar som nu ska införas som är särskilt allvarliga ur ett barnrättsperspektiv är:

  • Att tidsbegränsade uppehållstillstånd ska vara huvudregel för alla skyddsbehövande utom kvotflyktingar. Det ska alltså även gälla barnfamiljer och ensamkommande barn. Detta kommer att resultera i ökad psykisk ohälsa, socialt utanförskap och uppslitande avvisningar.
  • Att bestämmelsen om uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter ska ersättas av en bestämmelse som medger att uppehållstillstånd kan beviljas av humanitära skäl i vissa mycket begränsade undantagsfall. Vi kommer i och med detta bevittna hur barn i mycket utsatta situationer beroende på sjukdom, funktionsnedsättning eller våld ändå kommer att utvisas.
  • Att medicinsk åldersbestämning av asylsökande ska tillämpas. Detta är en ifrågasatt och kontroversiell metod såväl internationellt som i Sverige eftersom den är alltför osäker vetenskapligt. Risken är således att barn under 18 år bedöms vara vuxna och därmed inte får det skydd och stöd som de har rätt till. Om en åldersbedömning ska göras krävs det en helhetsbedömning där även den psykosociala aspekten måste vägas in, och den lägsta åldern i spannet som framkommer måste vara den som gäller.

Foto: © UNICEF/Georgiev

Foto: © UNICEF/Georgiev

Vi är medvetna om den exceptionella situation som nu råder i Sverige och om det ansträngda läget för kommuner och myndigheter. Men vi uppmanar regeringen att slå vakt om de grundläggande principerna i barnkonventionen. Dessa handlar om att:

  • Skydda barn mot diskriminering så att alla barn i landet får samma rättigheter.
  • Beakta barnets bästa i alla beslut.
  • Garantera barns rätt till liv och utveckling.
  • Lyssna på och informera barn.

Än så länge ska portalparagrafen i utlänningslagen om barnets bästa fortsatt vara tillämplig, enligt regeringen. Detta inger hopp men frågan är hur länge det dröjer innan även den principen sätts ur spel.

Läs mer: så kan du hjälpa barn på flykt.

Tio konkreta förslag till EU för barn på flykt

Tillsammans med ett 50-tal andra internationella organisationer uppmanar UNICEF EU att ha ett barnrättsperspektiv i migrationspolitiken. Vi har tagit fram tio konkreta förslag som måste omsättas i praktisk handling. Detta kräver politiskt ledarskap och vilja.

  • Beakta barnets bästa i besluten.
  • Tillgodose barnets omedelbara behov av omvårdnad vid mottagandet.
  • Se till att alla barn har tillgång till hälsovård, skolgång och boende tillsammans med sin familj.
  • Upprätta ett skyddssystem som omfattar alla barn.
  • Se till att inget barn tas i förvar.
  • Låt familjer vara tillsammans.
  • Rädda liv på land och till havs.
  • Öppna lagliga vägar in i EU för asylsökande.
  • Försäkra att inget barn utvisas till ett land där det finns risk för brott mot mänskliga rättigheter.
  • Ge barn tillgång till en rättssäker asylprocess.

Under januari till augusti i år har närmare 175 000 barn sökt asyl i EU, det vill säga var fjärde asylsökande är ett barn. Statistik saknas för alla de barn som kommer till EU och inte söker asyl eller som lever som papperslösa. Barnen kommer med sina föräldrar, andra anhöriga eller ensamma. De kommer med båt, tåg eller till fots. De är hungriga, trötta och stressade. Ett barn på flykt befinner sig i en farofylld och utsatt situation där risk finns för utnyttjanden, våld och hot.

I veckan är det dags för nya förhandlingar inom EU för att hitta lösningar när det gäller ansvarsfördelning av asylsökande och flyktingar. Samtliga EU-länder har skrivit på barnkonventionen och är därmed skyldiga att följa den. Barnkonventionen innehåller bestämmelser som innebär att alla barn har samma rättigheter oavsett medborgarskap eller uppehållstillstånd, och måste skyddas. Det finns dessutom särskilda rättigheter för barn på flykt, just för att de är särskilt utsatta och sårbara. De har rätt till allt det skydd barnkonventionen ger, inte mindre.

Läs hela brevet till Europeiska unionens råd här.

UNICEF kräver lagliga vägar in i EU

Just nu ser vi hur människor flyr för sina liv undan krig och förföljelse och försöker ta sig till Europa. Som vanligt är det barnen som drabbas hårdast. UNICEF Sveriges programchef Christina Heilborn betonar att det ligger ett tungt ansvar hos regeringarna och kräver öppna lagliga vägar in i EU.

En liten flicka på flykt från Syrien står i kö för att komma med ett tåg mot Serbien, i staden Gevgelija i Makedonien. Foto: © UNICEF/Georgiev

En liten flicka på flykt från Syrien står i kö för att komma med ett tåg mot Serbien, i staden Gevgelija i Makedonien. Foto: © UNICEF/Georgiev

I våras var jag i ett flyktingläger i Turkiet väldigt nära gränsen till Syrien. Där träffade jag några av de barn som flytt från inbördeskriget i Syrien och varit med om våld och övergrepp. Barnen berättade om fasansfulla upplevelser och en tärande oro för de släktingar som var kvar i hemlandet. Flyktingarnas förhoppning var att ta sig vidare till EU för att kunna leva i fred, säkerhet och trygghet.

Men möjligheten att ta sig till EU på ett lagligt sätt är i princip obefintlig med dagens politiska och rättsliga system. Det är därför tragedier och dödsfall sker dagligen runt om i Europa idag. Människor flyr för sin liv undan krig och förföljelse och möts av stängda gränser och till och med taggtråd. Enda utvägen är att köpa sig en dyr plats ombord på en båt eller lastbil och smugglas över gränsen.

Barnen på flykt är enormt pressade och stressade. De är uttorkade, hungriga och utmattade. De är berövade sjukvård, skolgång och trygghet. UNICEF finns på plats med stöd och hjälp i krigshärjade länder, i flyktingläger och på flyktvägen. Vi påverkar regeringar och myndigheter så att de genomför reformer för att stärka barns rättigheter.

Det gemensamma migrationssystemet i EU krackelerar och regeringarna verkar handlingsförlamade. Den politiska viljan och innovationskraften saknas när det gäller att ge människor skydd men är desto större när det gäller att bygga barriärer. Det behövs politiskt ledarskap och handlingsförmåga där rättssäkerhet och humanism sätts i fokus.

Insatser behövs för att rädda liv så att barn inte drunknar i Medelhavet eller kvävs i lastbilar. Lagliga vägar måste finnas för att kunna ta sig till Europa på ett säkert sätt och få sin asylansökan prövad i en rättssäker process. Barnkonventionen gäller alla barn under 18 år och innebär särskilda rättigheter och skyddskrav som samtliga länder i Europa förbundit sig att följa.

UNICEF kräver att Europas regeringar tar sitt ansvar och gör allt för att:

  • rädda liv
  • öppna lagliga vägar in i EU
  • följa barnkonventionen

Ställ dig bakom våra krav. Skriv under för barnen på flykt.

Varför ska EU-migranters barn ha rätt till skolgång i Sverige?

Utspelen om lösningar och åtgärder för utsatta EU-migranter avlöser varandra. Nu senast var det migrationsminister Morgan Johansson som uttalade sig om att barn till EU-migranter inte ska få gå i skolan i Sverige. Vår programchef Christina Heilborn förklarar här varför barnen har rätt till skola enligt barnkonventionen.

Barn har rätt till utbildning i det land barnet vistas, oavsett barnets bakgrund, uppehållstillstånd eller medborgarskap. Foto: © Frank Aschberg

Barn har rätt till utbildning i det land barnet vistas, oavsett barnets bakgrund, uppehållstillstånd eller medborgarskap. Foto: © Frank Aschberg

UNICEF delar uppfattningen att barnens hemländer självklart har ansvar att tillgodose deras mänskliga rättigheter, såsom skolgång, sjukvård och skydd mot diskriminering. Men det undantar inte Sverige från ansvar när barnen faktiskt befinner sig här. Enligt barnkonventionen har nämligen alla barn samma rättigheter och ska skyddas mot diskriminering.

Det handlar om en grundläggande princip om likabehandling. Det innebär att barn har rätt till utbildning i det land barnet vistas oavsett barnets bakgrund, uppehållstillstånd eller medborgarskap. Anledningen till detta är flera:

  • Inget annat land än just det land där barnet för närvarande vistas kan garantera barnet dess mänskliga rättigheter.
  • Barn är egna individer med egna rättigheter, det vill säga oavsett föräldrarnas bakgrund, ställning eller beslut.
  • Rätten till utbildning är central för att komma ur fattigdom och utanförskap.

Oviljan att respektera rätten till utbildning för alla barn är inte ny i Sverige. Det är bara två år sedan som en laglig rätt att få gå i skolan infördes för gömda och papperslösa. Det var tack vare påverkansarbete från barnrättsorganisationer, Barnombudsmannen och kritik från FN:s barnrättskommitté.

Det kan vara svårt i praktiken att uppfylla rätten till skolgång, bland annat på grund av rädsla från föräldrar eller okunskap hos myndigheter om vad som gäller. Men det finns goda exempel där det fungerar väl och barnen faktiskt får möjlighet till utbildning, utveckling och att få vara barn och för en stund slippa den oro och stress som de lever i.

Sverige är bundet av barnkonventionen i och med ratificeringen 1990 och den ska därför ha genomslag i praktiken redan nu. Men så länge den inte är inkorporerad i svensk rätt, och därmed får status som svensk lag, så tas den inte på allvar. Det är därför vi är angelägna om att den blir lag snarast och att nödvändiga utbildningsinsatser om barns rättigheter vidtas för beslutsfattare. Det är fortfarande en missuppfattning bland många att barnkonventionen endast är en moralisk förpliktelse, se till exempel Lärarförbundets tidning.

Insatser för EU-migranter behövs på flera sätt, både kort- och långsiktigt, både för vuxna och barn, både i hemländerna och här i Sverige. Men det är nödvändigt att kunna ha flera parallella spår igång samtidigt för att landa rätt i vilka åtgärder som ska vidtas för att ytterst skydda de mänskliga rättigheterna.

Barn i limbo i flyktingläger

I Turkiets största flyktingläger vid syriska gränsen lever 30 000 människor, varav hälften är barn. Flera av dem har bott här sedan lägret öppnade för tre år sedan för att få skydd undan förföljelse och våld i Syrien. Och de drömmer om ett liv i frihet.

En pojke från Syrien står vid ett tält i ett flyktingläger i Turkiet. Foto: © UNICEF/Noorani

En pojke från Syrien står vid ett tält i det flyktingläger där han nu bor i Turkiet. Foto: © UNICEF/Noorani

När jag pratar med barnen berättar de om de fruktansvärda övergrepp de varit med om och om den ständiga rädslan att det ska hända igen. Tonårstjejer vågar inte vara med på bild i fall det skulle spridas till Syrien. Ingen litar på någon. Vi riskerar att bli våldtagna, säger de.

De är nu fysiskt trygga och tacksamma för ett säkert boende. De får mat, tak över huvudet och slipper höra bomber och skottlossningar nätterna igenom. De försöker skapa vardagsrutiner i lägret och då är skolan och den så kallade barnvänliga trygga platsen det de säger är det viktigaste. Förutom skolan, så drivs även denna plats av UNICEF. Det är ett genomtänkt koncept som utgår från barnkonventionen, och ger möjlighet till psykosocialt stöd, avkoppling, kunskap och till och med skratt och lek.

Detta är barnens andrum från en stressad och orolig vardag i små tält i en omgivning som präglas av hopplöshet. Skolan nämner de själva som det som möjliggör en framtid som kanske läkare eller lärare.

Det finns många risker för flyktingbarnen, såsom barnarbete, barnäktenskap och sexuellt utnyttjande. De är extremt utsatta och blir därmed ett lätt byte för exploatering. Detta är en av anledningarna till att lägret är låst och att det krävs tillstånd för att lämna det, enligt lägerchefen. Men avsaknaden av frihet är tydlig och önskan att se och uppleva annat än vad som händer innanför taggtråden är stor.

Särskilt en 17-årig flicka berättar om vad instängdheten gör med henne. Hon längtar ut. Hon längtar efter influenser. Hon längtar efter utveckling. De familjer som har ekonomisk möjlighet eller kontakter lämnar lägren för att bosätta sig i en stad och för några är målet att komma till ett EU-land. Sverige är okänt och väldigt avlägset.

Kriget som pågår fyra kilometer bort kräver självklart en politisk lösning men det krävs också att EU:s politiska ledare tar ansvar för en human och rättssäker flyktingpolitik och beslutar om lagliga sätt för människor att ta sig till EU och söka asyl.

Det är orimligt och omänskligt att behöva leva i limbo under flera års tid. Barnens liv är här och nu. De hoppas kunna återvända till sitt hemland men ingen vågar gissa när det kan ske. Och de drömmer om ett liv i frihet – på alla sätt.

Vad gör EU för flyktingar?

Över 1 000 människor har drunknat i Medelhavet de senaste dagarna när de varit på flykt till Europa. De flyr undan krig, förtryck och fattigdom och det är enligt internationell rätt en mänsklig rättighet att söka och få asyl från förföljelse.

I EU har en avancerad apparat byggts upp när det gäller asyl- och migrationsprocesser men det är svårt att få tillgång till dessa på grund av stängda vägar in i EU. Desperata människor blir istället tvingade att använda sig av människosmugglare för att överleva och försöka skapa ett nytt liv för sig och sin familj. Att försöka hitta en trygg och säker tillvaro för sig och sina barn är en naturlig drivkraft för de flesta.

Det finns sorg och tragik bakom varje människa som måste fly från sitt land. Självklart behövs politiska och humanitära lösningar på plats för att förebygga att människor överhuvudtaget tvingas på flykt. Det krävs också att människosmugglare som riskerar människors liv mot ersättning, stoppas och ställs inför rätta. Men det krävs framförallt att EU räddar liv och skyddar människor på flykt. Detta följer av såväl juridiskt bindande regelverk som humanism.

Anledningen till att EU är så handlingsförlamat och låter dödsolyckorna på Medelhavet ske är både ekonomisk och politisk. Det är ekonomiska svårigheter i många länder och hög arbetslöshet, samt främlingsfientliga åsikter som dominerar debatten. Beslut behöver omedelbart fattas av EU för att möjliggöra lagliga vägar hit för asylsökande så att nya katastrofer förhindras.

Inte sedan andra världskriget har så många människor i världen varit på flykt. Det krävs nu att EU visar ledarskap och politisk vilja så att den grundläggande principen om alla människors lika värde omsätts i praktisk handling.

Dom öppnar för kränkande behandling av elever

I en aktuell dom anses en lärares fysiska våld mot en elev inte vara kränkande behandling i lagens mening, eftersom våldet ansågs nödvändigt. Domen är olycklig ur ett barnrättsperspektiv och väcker flera frågor när det gäller gränsdragningen för kränkande behandling i form av användande av våld mot en elev i skolan.

I skollagen definieras kränkande behandling som ett uppträdande som kränker barnets värdighet. Det kan t ex handla om fysiskt våld eller nedsättande tilltal. Under en lektion i årskurs 6 vägrade en elev att lämna klassrummet trots upprepad uppmaning av läraren. Anledningen till utvisningen var att eleven störde och orsakade oro i klassrummet. När eleven inte gjorde som läraren sa, tog läraren tag i elevens handleder och drog ut honom liggandes på rygg på golvet. Pojken slog emot bänkar och fick synliga märken på kroppen. Barn- och elevombudet ansåg att det rörde sig om kränkande behandling och har krävt att kommunen ska betala skadestånd till eleven. Tingsrätten kom dock fram till att det handlade om nödvändigt våld för att få ordning i klassrummet, och således inte någon kränkande behandling.

Det är framförallt tre frågeställningar som väcks i domen:

  • Kan våld mot barn någonsin vara acceptabelt?
  • Kan större krav ställas på barnets agerande än på den vuxnes?
  • Varför beaktas barnkonventionen överhuvudtaget inte?

Våld mot barn är förbjudet

Enligt både svensk lagstiftning och barnkonventionen är våld mot barn förbjudet och oacceptabelt. Undantagsfall är när det handlar om en nödsituation eller nödvärn, dvs. självförsvar. Domen innebär dock att det nu öppnas upp för användning av våld i skolan, så länge det bedöms vara nödvändigt och syftet anses motivera det. Barnombudsmannens förslag om skärpt lagstiftning angående våldsanvändning i skolan som presenterades i årsrapporten igår är därför självklart angeläget att utreda.

Barnets absoluta rätt och den vuxnes ansvar

Enligt min uppfattning visar rätten en bristande barnrättskompetens när det i domen står att barnet hade flera valmöjligheter i den uppkomna situationen medan läraren hade begränsat med handlingsalternativ. Våld av en vuxen mot ett barn kan aldrig motiveras av att barnet provocerar, stör eller bråkar. Det är därför viktigt att skolorna systematiskt arbetar förebyggande för att skydda barn mot kränkande behandling, av alla slag. Skolorna behöver också ha metoder för att hantera svåra situationer. I detta arbete måste eleverna göras delaktiga och ha inflytande.

Barnkonventionen lyser med sin frånvaro

Det är anmärkningsvärt att barnkonventionen överhuvudtaget inte nämns i en dom som handlar om barns rättigheter, särskilt när det ska göras en gränsdragning mellan kränkande behandling och accepterade handlingar av en lärare i en besvärlig klassrumssituation. Detta visar på nödvändigheten av att inkorporera barnkonvention i svensk rätt och göra den till svensk lag. Så länge den inte gäller som lag kommer domstolarna inte att ta den på allvar. Det som hade varit på sin plats vore att analysera barnkonventionens bestämmelser om skydd mot våld (artikel 19), barnets bästa (artikel 3) och skolans ansvar att upprätthålla disciplinen utan att kränka elevens värdighet (artikel 28). Vad dessa bestämmelser innebär i praktiken kan dessutom uttolkas med stöd av FN:s barnrättskommittés allmänna kommentar nr 8 och nr 13.

I vårt arbete med en Rättighetsbaserad skola (RBS) får personalen och eleverna använda barnkonventionen i det förebyggande arbetet mot kränkande behandling. Vi vill uppmuntra skolor att använda sig av RBS som ett sätt att låta barnkonventionen bli ett vägledande och praktiskt dokument för skolans hela arbete. Då blir barns mänskliga rättigheter en självklarhet i skolans vardag.

Fotnot: domen gäller eftersom prövningstillstånd inte beviljats, målnr FT 3020-12

Människohandel med barn – det ultimata brottet

I dagarna arrangerar länsstyrelsen en nationell konferens om människohandel och sexuell exploatering för att öka kunskapen om denna grymma brottslighet. Ett stöd för myndigheter som kan komma i kontakt med barn som kan vara utsatta för människohandel är skriften ”Kan det vara människohandel?” som UNICEF Sverige tagit fram tillsammans med länsstyrelsen.

Foto: © UNICEF/Pirozzi

Foto: © UNICEF/Pirozzi

Att sälja och köpa barn för att kunna utnyttja dem på olika sätt för att tjäna pengar är det ultimata brottet eftersom:

  • det är lukrativt
  • barn är lojala
  • risken att bli upptäckt är liten

Handel med barn förekommer över hela världen och brukar räknas som den tredje största organiserade brottsligheten. Bara vapenhandeln och knarkindustrin omsätter mer pengar. En tredjedel av de som utsätts för människohandel är barn, och det ökar. Fler flickor än pojkar är offer. Barnen utnyttjas i alla sammanhang där man kan tjäna pengar på dem. De tvingas sälja sex, stjäla i butiker eller begå fickstölder, jobba som hembiträden, soldater eller att tigga på gatorna.

I Sverige finns barnen framförallt inom sexhandeln och tiggeri. Efterfrågan på att betala för att utnyttja ett barn sexuellt gör att männniskohandlaren kan ta bra betalt. Statistik är mycket svårt att få fram och mörkertalet tros vara stort. Anmälningar görs men nästan ingen fällande dom finns.

Ofta barn i beroendeställning

Barnen det handlar om är ofta i en beroendeställning till människohandlarna och vågar inget annat än att lyda. Det kan vara en pojkvän, släkting eller granne som håller dem i ett järngrepp eller låtsas erbjuda ett liv med guldkant. Barnen hämtas från länder där de lever i fattigdom och social utsatthet, och de har kanske aldrig gått i skolan.

Om barnet inte gör som hen blir tillsagd finns risk för våldtäkt, utpressning och social utfrysning. Barn som exploateras i Sverige och kommer från andra länder känner sig osäkra på om myndigheterna här verkligen vill hjälpa dem. Dessutom ser sig barnen själva inte som offer utan har blivit så hjärntvättade och psykiskt nedbrutna att de inte tror att det finns ett annat sätt för dem att leva. Det blir en farlig lojalitet mot förövarna.  Barnet är en handelsvara utan mänskliga rättigheter såsom frihet, hälsa, utbildning, trygghet och skydd.

Ett brott som är svårt att upptäcka

Brottet människohandel kan ge upp till tio års fängelse i Sverige men är svårt att upptäcka och bevisa. Polisen säger att ju mer resurser och kunskap de har desto fler fall ser de. De konstaterar att det krävs att särskilda insatser görs för att kunna identifiera den här komplicerade brottsligheten, som kan se ut som något helt annat på ytan.

När det handlar om barn som utnyttjas som handelsvaror krävs inte att det förekommit hot eller våld och barnet kan inte heller samtycka till att utnyttjas. Det som krävs för att det ska handla om brottet människohandel av ett barn under 18 år är huvudsakligen att någon rekryterar, transporterar eller tar emot barnet i syfte att exploatera barnet. Det finns flera myndighetspersoner som saknar kunskap om vilka kriterier som gäller när det handlar om barn, och tror att det krävs någon form av påtryckning eller ”otillbörligt medel” mot barnet.

Vad behövs för att stärka barns skydd?

Enligt UNICEF Sverige behövs följande insatser för att stärka skyddet för barn som utnyttjas i människohandel i Sverige, så att de får sina rättigheter respekterade:

  • att barnkonventionen blir svensk lag
  • att brottsbalken ändras så att människohandel med barn blir ett eget brott
  • att rättsväsendet, Migrationsverket och socialtjänsten får kompetensutveckling
  • att myndigheternas insatser samordnas
  • att regeringens handlingsplan för skydd av barn mot människohandel, exploatering och sexuella övergrepp följs upp

Här hittar du skriften ”Kan det vara människohandel?” som nu finns i en ny upplaga.