Gå till innehållet
Laddar…

Världen blir bättre, trots många utmaningar

Även om det inte alltid känns så är det viktigt att påminnas om att världen blir bättre. Utvecklingen går stadigt framåt på många områden, skriver Eva Dalekant, programhandläggare internationell utveckling på UNICEF Sverige, idag på FN-dagen.

Akut humanitär kris i bland annat Jemen, Syrien och Bangladesh. 15 000 små barn som dör varje dag av enkla orsaker som hade gått att förebygga. 2,1 miljarder människor som saknar tillgång till rent vatten. Flera hundra miljoner barn som inte kan gå i skolan. Det saknas inte utmaningar för världssamfundet att arbeta med.

Men, mot den här dystra bilden måste den motsatta ges – utvecklingen i världen går stadigt framåt på många områden. Även om det sker i olika takt i olika delar av världen.

  • Barnadödligheten minskar stadigt.
  • Fler barn vaccineras mot enkla sjukdomar.
  • Fler människor får tillgång till rent vatten.
  • Fler mammor som lever med hiv får behandling under sin graviditet
  • Den extrema fattigdomen minskar.
Den här pojken, som är på flykt från Syrien, får psykosocialt stöd och en möjlighet att gå i skolan vid ett center som stöds av UNICEF i Istanbul, Turkiet. Foto: © UNICEF/Rich

Foto: © UNICEF/Rich

FN har en nyckelroll att spela i att uppmuntra, kräva, driva på och ge stöd till regeringar i deras åtagande att uppfylla alla människors grundläggande rättigheter. De globala målen för hållbar utveckling som världens alla ledare åtog sig att arbeta för började gälla för ett och ett halvt år sedan. De hjälper regeringar, företag och organisationer att kraftsamla och samarbeta bättre på många olika områden.

På Bokmässan i Göteborg genomförde vi en omröstning bland besökarna i vår monter om de globala målen. Tusentals människor fick lägga tre röster på vilka av de 17 målen de tycker är viktigast att arbeta med. På frågan om vad som bör prioriteras i världen fick följande tre mål flest röster:

  1. God utbildning för alla
  2. Bekämpa klimatförändringen
  3. Avskaffa all fattigdom överallt

På frågan om vad som bör prioriteras här i Sverige fick följande områden flest röster:

  1. Uppnå jämställdhet
  2. God utbildning för alla
  3. Bekämpa klimatförändringen

I verkligheten väljer förstås inte världens regeringar ut vilka mål de ska välja att arbeta med, då de utgör en helhet. Men vår undersökning visar att de tre dimensioner som målen i stort täcker – ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling – också ansågs högst prioriterade av besökarna på Bokmässan.

Vill du få mer information om hur vi på UNICEF arbetar för att förbättra barns situation, i Sverige och i världen? Prenumerera på vårt nyhetsbrev:

 

Vi måste satsa mer på de minsta och mest utsatta barnen

Trots att barnadödligheten minskat kraftigt sedan år 2000 har antalet barn som dör inom sin första månad i livet ökat. Enligt en ny rapport som UNICEF och andra FN-organisationer tagit fram dör 7 000 bebisar varje dag. För att vända trenden krävs satsningar på de allra minsta och mest utsatta.

Runt om i världen dör 7 000 barn varje dag, innan de hunnit bli en månad gammal. UNICEFs senaste rapport visar att många liv skulle kunna räddas om globala ojämlikheter suddas ut. Foto: © UNICEF/Zammit

I Sverige är det ovanligt att barn dör under sin första månad i livet. Vore det inte konstigt att tänka sig en förlossningsklinik utan varken läkare, kuvöser eller syrgas? För de flesta i Sverige är det här självklarheter, men det är just bristen på förlossningskliniker, utrustning och utbildad personal som är huvudorsaken till att 7 000 barn dör varje dag, innan de hunnit leva ens en månad.

Många av de här barnen dör under sin allra första dag i livet. I åldersgruppen barn upp till fem år är det 15 000 som dör varje dag. Bland dem är det främst enkla infektionssjukdomar som lunginflammation, malaria och diarré som tar deras liv – sjukdomar som kan förebyggas.

Trots de här oacceptabla siffrorna är det viktigt att visa att utvecklingen ändå går år rätt håll. Barnadödligheten har mer än halverats sedan 1990 och i många länder har den minskat med över 80 procent. Men för de allra minsta barnen går det inte lika snabbt.

Den nya rapporten visar att många liv skulle kunna räddas om globala ojämlikheter suddas ut. Genom att förbättra tillgången till utbildad förlossningspersonal, vaccin och mediciner, ökad amning och bättre tillgång till rent vatten och sanitet, skulle en majoritet av dödsfallen kunna undvikas.

Ett exempel är Nepal. Här har antalet barn som dör före fem års ålder minskat från 141 till 35 barn per 1 000 födda sedan 1990. Jag besökte för några år sedan byn Gopetar som ligger långt upp i bergen i östra delen av landet. Här har det byggts en enkel förlossningsklinik.

Kliniken ger vård till cirka 5 500 personer och tar hand om ungefär nio förlossningar i månaden, dygnet runt. Lokala hälsoarbetare besöker kvinnorna i hemmet under graviditeten för kontroller. Mammorna får ett ekonomiskt bidrag om de föder på kliniken istället för hemma som är tradition. Kliniken har också köpt in en ambulans. Vid komplicerade förlossningar körs kvinnan till det större sjukhuset i Phiddim som ligger tre timmar bort på smala bergvägar.

I Gopetar föder nästan inga kvinnor barn i hemmet längre och mycket färre barn och mammor dör. I många fall kan alltså enkla och ganska billiga insatser leda till stora framsteg i att rädda barns liv.

UNICEF kämpar varje dag för att förändra och förbättra barns liv. Inget barn ska behöva dö av orsaker som går att förebygga. Läs hela rapporten här

Vi måste stödja flickorna, särskilt i katastrofer

Idag på internationella flickdagen sätter vi fokus på världens flickor – framför allt de miljoner flickor som lever i områden drabbade av konflikt eller naturkatastrofer. De riskerar att drabbas av av våld, tvingas in i barnarbete eller gifta sig medan de fortfarande är barn. Det arbetar UNICEF för att ändra på.

Barnäktenskap är ett fenomen som tydligt ökar i länder som drabbas av krig eller konflikt. Föräldrarna förlorar sina inkomster och får svårt att försörja familjen. Att gifta bort sin dotter innebär då en familjemedlem mindre att försörja och ibland dessutom pengar i utbyte.

När osäkerheten ökar i samhället tror många föräldrar att deras dotter är tryggare i ett äktenskap. Men ofta utsätts de bortgifta flickorna för våld, övergrepp och social isolering inom äktenskapet – något som är vanligare ju större åldersskillnad det är mellan flickan och mannen.

Många skolor stänger i en katastrof, eller så blir vägen dit för farlig. Om flickan då inte kan gå i skolan, anser föräldrarna att hon lika gärna kan börja arbeta eller gifta sig.

Det här är ett mönster som vi tydligt ser i till exempel Syriens grannländer. I Jordanien har andelen flickor som gifts bort bland de syriska flyktingarna tredubblats under de senaste åren. Det är också vanligt att flickor tas från familjerna med våld och sedan säljs till krigare eller används som sexslavar. Det är fruktansvärda brott som bland annat begås av terroristgrupper i Syrien och Irak, samt av Boko Haram i Nigeria.

Vad gör UNICEF?

UNICEF arbetar världen över för att stödja flickorna och motverka de här övergreppen i länder som drabbas av konflikt eller katastrofer. Några exempel:

  • Ge kontantbidrag till familjer som förlorat inkomster. En ganska liten summa pengar kan göra det möjligt för familjen att låta dottern bo kvar hemma och stanna i skolan.
  • Göra skolorna och vägen dit säkrare genom ”schools as zones of peace” – en överenskommelse mellan stridande parter att inte angripa skolor.
  • Öppna speciella center för flickor, där de får utbildning, en trygg plats att vara på, psykosocialt stöd och vård.
  • Vi arbetar också löpande för att ändra djupt rotade attityder och värderingar kring könsroller och jämställdhet.

Genom att stärka flickor är det möjligt att förändra världen. Vi kommer aldrig sluta kämpa för att alla flickor ska få sina rättigheter tillgodosedda.

Vill du få mer information om hur UNICEF arbetar för barns rättigheter? Prenumerera på vårt nyhetsbrev:

 

Vi måste nå de fattigaste

Nyligen släppte UNICEF rapporten "Narrowing the Gaps: The power of investing in the poorest children" som tar upp vikten av att fokusera på de mest utsatta barnen. Tidigare i vår reste UNICEF Sveriges Eva Dalekant till Madagaskar och fick se vilka positiva effekter investeringar i utsatta områden kan leda till.

Tack vare insatser har 12-åriga Elisabeth och 13-åriga Fleurisse fått en ny skolbyggnad med toaletter, handtvättställ och vattenfilter och byn de bor i har blivit ansluten till ett nytt vattensystem. I UNICEFs senaste rapport lyfts vikten av att satsa på de mest utsatta barnen. Foto: © UNICEF

Längs en grusväg på landsbygden i Madagaskar bor några av alla de cirka 850 miljoner människor som lever enligt definitionen ”extrem fattigdom”. De flesta har ett enkelt hus och en jordplätt där de kan odla tillräckligt med mat för familjens behov. Maten är dock enformig och saknar många näringsämnen. I bästa fall har familjen några getter eller får. Om skörden slår fel har de inga reserver att ta av. Vatten till hushållet hämtar de i enkel brunn i byn. Vattnet är ofta inte rent och de flesta har kroniska magproblem. Det är bara om någon i familjen blir riktigt sjuk de tar sig till vårdcentralen som ligger fyra mil bort.

I en liknande by bor 12-åriga Elisabeth och 13-åriga Fleurisse som ofta drabbats av bland annat diarré. Senaste gången blev Elisabeth så dålig att hon svimmade. Nu har deras skola fått en ny skolbyggnad med toaletter, handtvättställ och vattenfilter och hela byn har också blivit ansluten till ett nytt vattensystem. Det har har lett till att de numera nästan inte har några magproblem längre.

Vi vet vilka insatser som är effektiva 

Det är flickor och pojkar som Elisabeth och Fleurisse vi måste satsa ännu mer på att nå. Dels för deras rätt till exempelvis hälsovård, utbildning och grundläggande socialt skydd. Men också för att det är kostnadseffektivt. För varje dollar som investeras i sociala tjänster för de här utsatta barnen räddas dubbelt så många barn under fem år från att dö jämfört med om insatserna fokuserar på andra grupper i samhället.

Vi vet vilka insatser som är effektiva för att minska barnadödligheten; grundläggande sjukvård för kvinnor och barn, användandet av myggnät, amning under barnets första sex månader, tillgänglig mödra- och barnhälsovård, grundvaccinationer och ökad kunskap hos föräldrar om barnsjukdomar så att de söker vård i tid.

Många låginkomstländer har gjort stora framsteg i att minska antalet små barn som dör genom att bygga ut de här tjänsterna för de allra fattigaste. Ibland annat Malawi och Bangladesh har barnadödligheten minskat med 74 procent sedan 1990. Det här går att läsa mer om i UNICEFs nya rapport Narrowing the Gaps: The power of investing in the poorest children. För att kunna investera krävs dock stora resurser. Och det är vanliga människor som du och jag som kan bidra till att det här blir verklighet.

Var med oss i kampen för barn som Elisabeth och Fleurisse. Som Världsförälder ger du pengar varje månad och kämpar för utsatta barn varje dag, året runt. Läs mer här

Internationella dagen mot barnarbete

Idag är det internationella dagen mot barnarbete. Enligt ILO (International Labour Organisation) är 168 miljoner barn runt om i världen drabbade av barnarbete. UNICEF arbetar hårt för att stoppa den grymma exploateringen av barn.

Det finns barn som arbetar upp till 14 timmar om dagen och många är inte äldre än fyra år. När människor lever i extrem fattigdom blir många desperata och är beredda att göra vad som helst för att försörja sig. Och barnen måste hjälpa till. De tvingas arbeta och tigga, och förlorar på så sätt rätten till sin barndom. Många av barnen tillbringar långa hårda arbetsdagar i hem, fabriker, på åkrar och på gatan i stället för att gå i skolan.

Abdul Aziz, 13 år, är en av alla de miljontals barn som tvingas arbeta. Han bor i Ghana och arbetar i en guldbehandlingsfabrik där malm från illegala gruvor behandlas.

Barnarbete

Abdul Aziz är 13 år och en av alla miljontals barn som tvingas arbeta istället för att gå i skolan. Foto: © UNICEF/Quarmyne

I de fattigaste länderna i världen är andelen barn som arbetar så stor som cirka 24 procent. Av dessa barn är ungefär hälften i åldrarna fem till elva år. En av de största orsakerna till barnarbete är att många barn saknar den utbildning som krävs för att få ordentliga jobb. Barn som inte går i skolan löper mycket större risk att exploateras. I fattiga länder är det ofta brist på utbildade lärare och skolmaterial, vilket i sin tur leder till brister i undervisningen. Den dåliga kvalitén på undervisningen gör att många föräldrar inte tycker det är lönt att skicka sitt barn till skolan.

Jomaa är 14 år och har flytt från Syrien med sin familj. Nu tvingas han arbeta och kan inte längre gå i skolan.

– Jag arbetar för att stötta min familj. Jag arbetar tolv timmar om dagen och får två dollar i lön. Jag saknar att spela fotboll efter skolan med min kusin Hadya. Nu har jag glömt hur man läser och skriver, säger Jomaa.

barnarbete

Jomaa är 14 år och tvingas arbeta för att stötta sin familj som flytt från Syrien. På bilden visar han upp sina sargade händer. Foto: © UNICEF/Romenzi

Vad gör UNICEF?

UNICEF samarbetar med regeringar och andra FN-organ, som till exempel ILO, i ett stort antal projekt som stödjer arbetande barn och deras familjer. Vi erbjuder utbildning och alternativ försörjning till barn som arbetar.

Eftersom en stor del av barnen i utvecklingsländerna idag inte går i skolan är det viktigt att ge alla barn tillgång till obligatorisk och konstandsfri grundskola. Ett annat viktigt steg är att utveckla lagstiftningen, så att den gäller alla sektorer där barnarbete finns och stämmer överens med internationella konventioner på området.

Var med oss och hjälp barn som Abdul och Jomaa att få tillbaka sin barndom. Ge en gåva idag

UNICEF når 46 procent av barn i världen med vaccin

Varje minut dör elva barn av orsaker som går att förhindra. Smittsamma sjukdomar är en av dem. Därför arbetar vi hårt med att vaccinera barn och utrota livshotande sjukdomar. Förra året nådde vi 46 procent av alla barn i världen med vaccin.

Ungefär 20 miljoner av barn världen över vaccineras inte alls och varje år dör runt 1,5 miljoner barn av sjukdomar som enkelt kan förhindras. Vi kämpar för att ändra på det och den goda nyheten är att arbetet går framåt. Under 2016 nådde vi nästan hälften av alla barn i världen och köpte in 2,5 miljarder vaccindoser. Det gör oss till världens största inköpare av vaccin.

Målet är att nå ut till vartenda barn i varenda liten by. Vår kollega Eva Dalekant besökte för några år sedan en by i Sierra Leone där vårdcentralen kunde vara skillnaden mellan liv och död.

En liten men livsviktig vårdcentral

”För några år sedan, precis innan ebolautbrottet, var jag på besök i Sierra Leone. Vi besökte bland annat byn Baoma. En liten by på landsbygden långt från storstaden där människorna lever på småjordbruk. Familjerna är fattiga, men har de nödvändigaste – tak över huvudet och mat för dagen. Och en liten vårdcentral.

Vårdcentralen drivs av en enda sjuksköterska med två års utbildning. Trots att de bara har tillgång till den mest grundläggande medicinska utrustningen innebär vårdcentralen skillnaden mellan liv och död för många av invånarna i byn.

Under besöket kom bland annat treåriga Yayah in med sin mamma Abi. Yayah hade blivit smittad av malaria och fick livräddande behandling. I byn finns även barnmorskan Mamie som hjälper kvinnorna att föda på vårdcentralen istället för hemma. Alla små barn i byn får grundvaccinationer som skyddar dem mot farliga sjukdomar. UNICEF är med och stödjer den här vårdcentralen och ser bland annat till att den har vaccin till barnen. Vi utbildar även vårdpersonal om vaccinationer och barnsjukdomar.”

Förra året nådde vi nästan hälften av alla barn i världen med vaccin. Foto: ©UNICEF/Johansson

Tack vare vårdcentraler som den i Baoma når vi de mest utsatta barnen och fler barns liv kan räddas. Vi finns på plats överallt där barn måste skyddas. För varje minut räknas.

Var med och rädda barns liv. Swisha till 902 00 17 eller ge en gåva här

Allt fler säger nej till könsstympning

Idag är det internationella dagen mot kvinnlig könsstympning. Dagen instiftades för 14 år sedan när delegater från 30 afrikanska länder samlades i syfte att arbeta tillsammans för att avskaffa kvinnlig könsstympning. UNICEF arbetar med öppna diskussioner och utbildning på bynivå för att stoppa det här grova brottet mot barns rättigheter. Läs vår kollega Eva Dalekants möte med Fatima, en ung kvinna i östra Gambia.

Fatima och dottern Isha blev båda könsstympade innan deras by bestämde sig för att sätta stopp för det grova brottet. Foto: © UNICEF

Jag träffade Fatima under ett besök i byn Julangel i östra Gambia. Fatima är född och uppvuxen i Julangel. Hon är gift och har tre barn, två pojkar och en flicka. Dottern Isha är idag sex år gammal.

Vid mitt besök för två år sedan hade byn just gått igenom ett treårigt program som leddes av organisationen Tostan, med stöd av UNICEF. I programmet fick de bland annat lära sig läsa och skriva, lärs sig om mänskliga rättigheter, hälsa och barns utveckling. De fick också diskutera traditionella sedvänjor, som barnäktenskap och kvinnlig könsstympning. Diskussionerna leddes av en person från området som fått utbildning inom programmet. Genom diskussionerna blev de efterhand varse de skadliga konsekvenserna av de sedvänjorna. När programmet avslutades deltog hela byn i en officiell ceremoni där de tillsammans öppet deklarerade att de nu tog avstånd från könsstympning och barnäktenskap.

Fatima säger att mycket i byn har förändrats till det bättre. För henne personligen var det viktigaste att hon lärde sig läsa, skriva och räkna.

– Nu kan jag läsa vad det står i journalen på vårdcentralen och att använda telefonnummer, säger hon.

Fatima säger också att den allra viktigaste förändringen för byn var att de tillsammans beslöt att sluta genomföra könsstympning av sina flickor. För både henne själv och hennes  dotter Isha var det tyvärr redan för sent, Isha könsstympades redan vid ett års ålder.

– Om jag hade vetat vad jag vet idag hade jag aldrig gjort det, säger Fatima.

De flesta i byn säger också att de inte tänker låta sina barn gifta sig innan de blir myndiga och att då låta dem välja partner själva.

Liknande framgångsrika program genomförs i många länder med stöd av UNICEF och andra organisationer. Under de senaste tio åren har mer än 18 300 lokalsamhällen med över 25 miljoner människor fattat beslutet att sluta med sedvänjan. Insatserna stärks av arbetet för striktare lagstiftning och dialog med höga religiösa ledare. Det här har lett till att andelen flickor mellan 15 och 19 år som könsstympas har minskat med 41 procent i Liberia, 30 procent i Kenya och 27 procent i Egypten.

Det här ger hopp om att fler flickor runt om i världen ska slippa genomlida det ibland livslånga trauma som en könsstympning ofta innebär.

Var med och kämpa för alla barns rättigheter. Bli Världsförälder idag

FN är nu viktigare än någonsin

När det känns som om världen brinner är det viktigt att påminna sig om att utvecklingen sedan länge stadigt går framåt i de allra flesta länder. Samtidigt är behovet av en världsorganisation större än någonsin, skriver UNICEF Sveriges programhandläggare internationell utveckling, Eva Dalekant, på FN-dagen.

Ibland känns det som om hela världen brinner och att nya konflikter regelbundet blossar upp. Det är plågsamt att se medias bilder av bombade sjukhus, och barn som längtar tillbaka till den skola de inte längre kan gå till. Då är det extra viktigt att påminna sig om att utvecklingen i världen sedan flera decennier stadigt går framåt i de allra flesta länder.

Men det är också ett faktum att antalet väpnade konflikter ökar igen efter att ha minskat under lång tid. Mer än 100 miljoner människor är i behov av humanitär hjälp och antalet människor på flykt är rekordhögt. Därför är behovet av en världsorganisation större än någonsin.

UNICEF och andra FN-organisationer finns på plats och kämpar för mänskliga rättigheter i katastrofområden runt om i världen. Karin Aaen arbetar för UNICEF i Danmark. Här är hon på plats i Gevgelija med lille Rital som föddes under familjens flykt från Syrien. Foto: © UNICEF

UNICEF och andra FN-organisationer finns på plats och kämpar för mänskliga rättigheter i katastrofområden runt om i världen. Karin Aaen arbetar för UNICEF i Danmark. Här är hon på plats i Gevgelija med lille Rital som föddes under familjens flykt från Syrien. Foto: © UNICEF

I hundratals kriser runt om i världen kämpar FN-organisationer som UNICEF, FN:s utvecklingsprogram och FN:s livsmedelsprogram för att människor ska få sin rätt till mat, vatten och säkerhet uppfylld. Med våra mandat och vår storlek har vi ett unikt inflytande på världens regeringar och makthavare i arbetet med att förverkliga allas lika värde och rättigheter.

Med risk för sina egna liv arbetar UNICEFs personal och våra samarbetspartners dygnslånga arbetsdagar för att till exempel:

  • Installera mobila latriner i flyktingläger i Syrien och dess grannländer.
  • Köra ut vatten i tankbilar till tyfondrabbade områden.
  • Sätta upp mobila näringskliniker för att behandla undernärda barn i områden som drabbas av torka i östra och södra Afrika.
  • Vi delar ut vattenreningstabletter och hygienpaket för att hindra spridningen av kolera i Haiti, och sätter upp trygga platser där mammor kan amma i fred och barnen får tillfälle att leka och känna sig trygga.
  • I till exempel Jemen sätter vi upp mobila hälsovårdsteam som ger grundsjukvård till barnfamiljer, reparerar vattenreningsverk och ger kontantbidrag till familjer för att de ska kunna köpa livsnödvändiga förnödenheter.
  • Vi förhandlar med krigsherrar för att få in nödhjälp till instängda och lidande människor och för att de ska släppa barn som tvingats bli soldater.

Skolbarn som idag ritar fredsduvor i sina klassrum är kanske inte medvetna om allt detta. Men FN:s grund är ändå densamma – ett försvar av de grundläggande mänskliga rättigheterna och vår gemensamma strävan efter en värld utan konflikter och våld, där ingen behöver vara undernärd, utsättas för sexuella övergrepp, giftas bort som barn eller tvingas hoppa av skolan.

Det är så viktigt att vi borde påminna om oss om det varje dag, men framför allt en dag som denna.

Vill du få löpande information om UNICEFs arbete för barns rättigheter? Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.

Hög tid att bryta orättvisa mönster

En ny rapport från UNICEF visar hur ojämn fördelning av hushållsarbete håller hundratals miljoner flickor tillbaka och bland annat hindrar deras skolgång. Ett mönster som måste brytas nu, skriver Eva Dalekant, programhandläggare internationell utveckling, på FN:s internationella flickdag.

Varje dag tjatar jag på mina döttrar om att de ska sätta in disken i maskinen, lägga tvätten i tvättkorgen, städa sina rum och hjälpa till att gå ut med soporna. Nästan varje dag tänker jag också på hur bra de har det. Den lilla tid de måste ägna åt hushållsarbete är inte betungande i jämförelse med många andra flickors situation världen över.

Hamesa, 19 år, från Nepal. Hon fick aldrig gå i skolan eftersom hon är tjej och kommer från en starkt patriarkal minoritetsgrupp. Den typen av orättvisa arbetar UNICEF för att ändra på.

Hamesa, 19 år, från Nepal.

Mina tankar går till de tonårstjejer jag har träffat i olika länder som råkar vara födda under andra förutsättningar. En av dem är 19-åriga Hamesa i östra Nepal som aldrig fick gå i skolan eftersom hon är tjej och kommer från en starkt patriarkal minoritetsgrupp. Hon bor med sin mamma,  sin 5-åriga dotter och sina fem syskon, tre systrar och två bröder. Hamesas mamma och de tre döttrarna delar på allt hushållsarbete, medan bröderna inte behöver lyfta ett finger hemma.

Bröderna går i skolan, vilket inga av döttrarna kunnat göra, och kan ägna all sin fritid åt skolarbete och nöjen. Hamesa tycker förvisso att det är orättvist, men har ingen makt att förändra situationen. Hon är dock fast besluten om att hennes egen dotter ska kunna gå i skolan.

Hundratals miljoner flickor hålls tillbaka

Hamesas situation är inte unik. Flera hundra miljoner flickor över hela världen har en liknande vardag. En ny rapport från UNICEF visar att flickor i åldrarna 5-14 år ägnar 40 procent mer tid än jämnåriga pojkar åt obetalt hushållsarbete. De lagar mat, städar, hämtar vatten och ved, tar hand om syskon eller andra släktingar.

Mönstret blir tydligare ju äldre flickorna blir. Flickor i åldrarna 10-14 år ägnar 50 procent mer tid än pojkarna åt hushållssysslor. Allt detta arbete går i många fall ut över deras skolarbete – de kommer för sent, hinner inte läsa läxor och i värsta fall kan de inte gå i skolan alls. De får inte heller tid att leka och vara med sina kompisar. I flera länder innebär arbetet med att hämta ved och vatten dessutom en risk att utsättas för sexuella övergrepp.

Den ojämna fördelningen av hushållsarbetet för dessutom vidare tanken – både hos tjejerna och i deras samhällen – att ansvaret för barn och hem ligger på just flickorna. Det här orättvisa och diskriminerande mönstret måste brytas för att världens flickor ska få sin rätt till utbildning, hälsa och vila förverkligad. Och även för att de stereotypa könsrollerna och den ekonomiska ojämställdheten ska kunna brytas i vuxenlivet.

Det finns lösningar

Ett sätt är bryta mönstren är att synliggöra och sätta ett värde på den stora mängden obetalt hushållsarbete som kvinnor och flickor utför. Flickor måste få mer stöd i sin skolgång genom att föräldrarna får ökad kunskap om hur viktigt det är. I flera länder har man också knutit barnbidraget till att familjens döttrar går i skolan.

Det går också att minska tiden det tar att utföra hushållsarbetet. Till exempel genom att dra in rinnande vatten i fler hushåll, dra in elektricitet för att minska tiden att samla ved och att bygga fler förskolor för att flickorna ska slippa ta hand om sina småsyskon.

Många av de nya globala utvecklingsmålen rör tjejers rättigheter. För att de ska kunna uppnås måste vi få även killarna att ta ansvar i hemmet. Tillsammans kan vi förändra flickors liv.

Läs mer om flickors situation och UNICEFs arbete.

Utbildning i fokus på bokmässan

Förra veckan hölls årets Bokmässa i Göteborg. Där arrangerade UNICEF Sverige ett seminarium med fokus på hur barns rättigheter skyddas i långvariga konflikter. Här bloggar vår programhandläggare för internationella utvecklingsfrågor Eva Dalekant om vad som sades.

– Bäst för barnen vore om kriget tog slut. Men som det är nu är det viktigt att de får gå kvar i skolan och ha trygga platser att vara på, säger Aslan Murjan, en ung man som efter att ha flytt från Syrien nu bor i Sverige. Tillsammans med sin vän Rawah Soukkar deltog han i vårt seminarium. Rawah, som också har flytt från Syrien, instämde:

Det viktigaste är att barnen kan fortsätta att gå i skolan. Vi måste studera och hjälpa landet att komma på fötter igen när det blir fred.

Barn är extra utsatta i katastrofer och därför ville vi i seminariet diskutera hur deras rättigheter skyddas i utdragna nödsituationer som till exempel kriget i Syrien.

Vi anordnade seminariet tillsammans med tre andra FN-organisationer och det leddes av Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén. Med på seminariet var, förutom jag, också Caroline Åberg från UNDP (FN:s utvecklingsprogram) och Minna Strömberg från Sida.

Caroline framhöll att UNDP är med och stödjer yrkesutbildningar och uppstart av nya företag – insatser som skapar arbetstillfällen till den hårt drabbade befolkningen i Syrien. Att föräldrarna har ett jobb och en inkomstkälla är enormt viktigt för barnen. Det gör att barnen kan gå kvar i skolan och slippa arbeta. Minna påpekade att Sida fokuserar lika mycket på de akuta och kortsiktiga insatserna, som driften av sjukhus i de värst drabbade områdena, som på det mer långsiktiga arbetet med att till exempel skapa arbetstillfällen.

Jag framhöll hur viktigt det är att barnen kan fortsätta gå i skolan och att skolan ska vara en säker plats. Den här dagliga rutinen och tryggheten skapar någon slags normalitet i det kaos som annars råder i barnets liv. Skolan blir också ett skydd mot att rekryteras till striderna eller att giftas bort.

Två pojkar som drabbats av konflikten i Syrien får gå i skolan igen tack vare färdigkonstruerade klassrum som UNICEF har levererat. Foto: © UNICEF/Al-Issa

Två pojkar som drabbats av konflikten i Syrien får gå i skolan igen tack vare färdigkonstruerade klassrum som UNICEF har levererat. Foto: © UNICEF/Al-Issa

I ett land som Syrien där 6 000 skolor har förstörts och halva befolkningen har flytt måste man hitta innovativa och pragmatiska lösningar. UNICEF arbetar bland annat med att reparera förstörda skolor, sätta upp tältskolor i flyktingläger och att bygga ut skolorna i de områden där många barn på flykt bor.

Vi startar också upp informella skolor där eleverna får så kallade ”catch-up classes” för att kunna ta igen förlorad skolgång och sätter upp system för hemundervisning. I Turkiet har vi till exempel satt upp nya skolor för syriska barn där undervisningen sker på arabiska och enligt syrisk läroplan. Här är vi med och rekryterar och avlönar syriska lärare, som därmed också får en viktig inkomst.

Att utbildning är viktigt för alla visade också vår röstningsstation på Bokmässan. Här kunde besökarna rösta på vilka tre av de globala utvecklingsmålen de tycker är viktigast. Över 3 000 personer var med och röstade och på första plats kom målet God utbildning för alla. På andra plats kom Rent vatten och sanitet och på tredje hamnade Bekämpa klimatförändringar.

Läs mer om hur UNICEF arbetar med utbildning runtom i världen.

Regeringen stärker barns rättigheter i biståndet

Under juni är en ny policy för det svenska internationella utvecklingssamarbetet ute på remiss. UNICEF Sveriges programhandläggare för internationell utveckling, Eva Dalekant, förklarar här varför den nya policyn är bättre än den förra.

Policyn är en omarbetad version av den förra regeringens så kallade biståndspolitiska plattform. Vi tycker det är positivt att de huvudsakliga prioriteringarna för det svenska utvecklingssamarbetet nu finns samlat i ett dokument. Vi anser också att den nya policyn är bättre än den tidigare bland annat av följande anledningar:

  • Den har ett tydligt rättighetsperspektiv och allt arbete ska syfta till att stärka kapaciteten inom samarbetsländernas egna institutioner och välfärdssystem. Det ligger helt i linje med UNICEFs mål och arbetssätt.
  • Barnrättsperspektivet lyfts fram mer tydligt än i den biståndspolitiska plattformen. De fyra grundprinciperna i barnkonventionen (barnets bästa ska komma i första rummet, rätten att komma till tals, rätt till liv och utveckling samt rätten att inte bli diskriminerad) finns nu med. Barnets roll som bärare av rättigheter och som viktig aktör i sin egen utveckling lyfts också fram tydligare nu.
  • Viktiga arbetsområden för UNICEF är prioriterade, bland annat rätten till hälsa med insatser mot barna- och mödradödlighet, samt även utbildning, vatten och sanitet.

Några invändningar vi har mot policyn:

  • Den är väldigt bred och sträcker sig över stora tematiska områden, alla relevanta för att åstadkomma hållbar utveckling. Men svenskt utvecklingssamarbete kan i praktiken bara stödja en viss del av alla dessa områden. Det gör att regeringens verkliga prioriteringar inom biståndet fortfarande inte är tydliga.
  • Den nya ambitionen är hög: ”barnrättsperspektivet ska genomsyra alla nivåer och alla områden i utvecklingssamarbetet”. För att det ska förverkligas krävs bland annat tydligare politiska signaler från UD till Sida, ett starkare metodstöd inom Sida och att barnrättsperspektivet även förs in i områden där inte barn är en självklar målgrupp, som när det gäller energi och insatser mot klimatförändringar.
  • Sidas nya kartläggning Study of Sida’s work with child rights visar att de praktiska systemen och processerna inte alltid är konsekventa. Det är viktigt att det finns en fungerande kedja från policy, till strategier och sen vidare till utbetalat stöd och dialog med samarbetsländerna kring de områden som Sverige verkligen vill prioritera.

Läs remissen här och UNICEF Sveriges remissvar här.

Män måste engagera sig mer i kvinnors rättigheter

Idag på internationella kvinnodagen bloggar UNICEF Sveriges Eva Dalekant om vikten av att män blir mer engagerade i att stärka kvinnors rättigheter. Genom ett pilotprojekt i Namibia påverkar män andra män för att minska spridningen av hiv och stärka jämställdheten i landet.

Vi sitter i skuggan under ett träd i förmiddagshettan i Ondjondjo i norra Namibia. Ett trettiotal kvinnor och några män lyssnar på när Viktor Hango pratar om hur viktigt det är för männen att vara delaktiga i sin frus eller flickväns graviditet och förlossning.

Viktor Hango i Namibia arbetar för att få fler män att att vara delaktiga i sin frus eller flickväns graviditet och förlossning. Foto: © UNICEF

Viktor Hango i Namibia arbetar för att få fler män att att vara delaktiga i sin frus eller flickväns graviditet och förlossning. Foto: © UNICEF

Han berättar med inlevelse om hur viktigt det är att båda testar sig för hiv under graviditeten och hur det kan rädda deras barns liv. Genom att vara med från början får papporna samma kunskap som mammorna om både mammans och barnets hälsa och behov, något som kan vara livsavgörande för båda. Dessa möten hålls 1-2 gånger varje månad i byn, och alla är inbjudna att delta.

48-årige Viktor är en så kallad ”male champion”. Mötena är en del av ett pilotprojekt som stöds av UNICEF i Namibia, för att minska spridningen av hiv och förbättra den svaga jämställdheten i landet. I ett land där de flesta ser graviditet och omvårdnad av barn som enbart kvinnornas ansvar, är Viktor ett undantag och föredöme.

Han har själv fyra barn och var främst med sitt fjärde barn med och stöttade sin fru hela vägen. Nu tycker han att det borde vara en självklarhet för alla blivande pappor, och arbetar för att övertyga andra män.

Magdalena berättar stolt om hur hennes man engagerat sig i alla hennes tre graviditeter. Foto: © UNICEF

Magdalena berättar stolt om hur hennes man engagerat sig i alla hennes tre graviditeter. Foto: © UNICEF

När kvinnorna under trädet i Ondjondjo får frågan om hur många män som varit delaktiga under deras graviditet och förlossning svarar nästan alla nej. Men 29-åriga Magdalena svarar ja och berättar stolt om hur hennes man var delaktig i alla hennes tre graviditeter. Han deltog vid vårdbesöken både före och efter födseln av deras barn, som nu är tre, sju och nio år gamla. De går nu tillsammans och testar sig för hiv var tredje månad.

Detta visar hur viktigt det är att män blir mer engagerade i att stärka kvinnors rättigheter. När männen får mer kunskap om kvinnans rättigheter, barnafödande och familjeplanering leder det ofta till att paret kan prata mer öppet om dessa känsliga frågor och att kvinnan får mer inflytande över dessa livsavgörande beslut.

För alltför många kvinnor i världen ligger makten över hennes sexualitet, kropp och barnafödande hos någon annan än henne själv. För att ändra på det måste vi i högre grad nå ut till männen och pojkarna som i många fall sitter på denna makt.

Biståndsminister Isabella Lövin betonade Sveriges stöd till detta viktiga arbete när hon deltog i RSFU:s barnvagnsmarsch som hölls i helgen. Vi är glada över Sveriges stora engagemang i frågan, och att en del av biståndsmedlen går till UNICEFs många insatser runt om i världen för att stärka kvinnors rätt till sin egen kropp.

Läs mer om hur UNICEF arbetar för att stärka flickors och kvinnors rättigheter.

Globalt samarbete krävs för att nå målen om en bättre värld

Lördag den 24 oktober firas åter FN-dagen. I år när FN fyller 70 år är det viktigt att påminna om behovet av en samordnande kraft. Det kommer att krävas enorma resurser, modigt politiskt ledarskap och stora systemförändringar för att nå de nya utvecklingsmålen. Men också globalt samarbete.

Foto: © UNICEF/Hallahan

Foto: © UNICEF/Hallahan

”Varför firade vi inte på gatorna och badade i fontänen på Sergels torg?”. Orden kommer från miljöexperten Johan Rockström och syftar till beslutet inom världssamfundet i slutet av september då de 17 nya globala målen för hållbar utveckling antogs. Det är stort.

Och det som är nytt jämfört med tidigare mål är att de sociala och ekonomiska målen ska nås inom ramen för vad vår planet och vårt klimat klarar av. På UNICEF är vi glada för att vissa känsliga frågor som vi kämpat för kom med. Som till exempel att få ett slut på könsstympning, barnäktenskap, de värsta formerna av barnarbete samt våld och övergrepp mot barn.

Det kommer att krävas enorma resurser, modigt politiskt ledarskap och stora systemförändringar för att nå målen. Men också globalt samarbete.

I år när FN fyller 70 år är det viktigt att påminna om behovet av en samordnande kraft. Många politiska hinder står i vägen för FN:s fredsmäklande arbete. Men inom den sociala utvecklingen görs stora framsteg i det tysta. Jämfört med för 25 år sedan går många fler barn i skolan, färre flickor tvingas gifta sig, många fler har tillgång till vatten och toaletter, många fler barn överlever sina första år i livet och fler kvinnor föder barn med hjälp av utbildad personal.

På Bokmässan i Göteborg i september fick besökarna rösta om vilka tre mål de tycker är viktigast. Ungefär 2 500 personer deltog i omröstningen. Följande blev resultatet:

  1. Flest röstade för att öka människors tillgång till vatten och toaletter.
  2. Som tvåa kom god utbildning för alla.
  3. Trea kom att utrota fattigdom i alla dess former.

Det var också möjligt att rösta på vilka mål som är viktigast för Sverige:

  1. Här kom god utbildning för alla i topp.
  2. På andra plats kom jämställdhet mellan kvinnor och män.
  3. På tredje plats kom en hållbar konsumtion och produktion.

Tillsammans kan vi förändra flickors liv

Idag är det FN:s internationella flickdag. Många flickor i världen lever i en utsatt situation styrd av diskriminerande och förtryckande traditioner, attityder och värderingar. Redan innan de föds är många flickor diskriminerade och orättvisorna fortsätter sedan genom hela livet.

Foto: © UNICEF/Wathiq Khuzaie

Foto: © UNICEF/Wathiq Khuzaie

Idag går mina tankar till alla flickor runt om i världen som inte får sina rättigheter tillgodosedda. Flickor ammas kortare än pojkar och får mindre omvårdnad, de vaccineras i lägre utsträckning och de får ofta stå tillbaka för sina bröder.

Eftersom utbildning är en väg ut ur fattigdom och utsatthet arbetar vi för att alla barn ska få en bra utbildning och utveckla sina möjligheter till ett liv med god hälsa, inkomst och möjlighet att påverka. Och extra mycket kämpar vi för flickorna.

UNICEFs supporter Lars-Åke Persson, professor i internationell barnhälsa, framträdde nyligen på vårt seminarium på Bokmässan och lyfte vikten av att utbilda flickor.

– Om flickor utbildas får de barn senare i livet, de får bättre självkänsla och en bättre position i samhället. De får större inflytande över sin egen livssituation. Detta har inte bara stor betydelse för flickan, utan för hela familjens hälsa och välmående.

Lars-Åke Persson betonar vidare hur viktigt det är att kvinnor och flickor själva förstår sitt värde, samtidigt som vi förändrar attityder så att övriga samhället erkänner deras rättigheter, värde och betydelse.

– Flickorna måste få stå i centrum och förstå att de är otroligt viktiga.

Bangladesh är ett av de länder som har lyckats sänka mödradödligheten mest i världen. Lars-Åke Persson har bott och arbetat i landet. Han har sett hur kvinnor och flickor genom utbildning har fått ökat självförtroende och självkänsla. Andra framgångsrecept har varit familjeplaneringsprogram, där hälsoarbetare har spridit information genom att knacka dörr, och en utbyggd mödra- och hälsovård. De flesta kvinnor går numera på graviditetskontroller och föder på klinik med hjälp av en barnmorska.

Jämställdhetsperspektivet genomsyrar alla UNICEFs projekt och just tonårsflickor kommer framöver att prioriteras ännu högre i detta arbete. I många länder genomförs program för att förbättra flickors utbildning och sociala ställning. Vi har en lång väg att gå, men tillsammans kan vi förändra flickors liv.

Målen framåt är satta!

Efter flera år av tuffa förhandlingar har världens ledare enats om 17 mål som kommer att göra livet bättre för miljarder människor. UNICEF välkomnar särskilt de långsiktiga satsningarna på att få ner barnadödligheten och förbättra barns liv.

Under högtidliga former antog FN:s 193 medlemsländer i fredags de nya globala utvecklingsmålen. Detta följdes av ett stort firande i New York med bland annat tal av Stefan Löfven och uppträdande av Beyoncé.

Och vi har anledning att fira. Efter flera år av tuffa förhandlingar har världens ledare enats om 17 mål som kommer att göra livet bättre för miljarder människor, och förhoppningsvis styra in utvecklingen på en hållbar kurs som går mer i linje med vad vår planet klarar av.

Village Vaghpura, Sami Block, Dist. Patan, Gujarat, INDIA. Hardik Momabhai Rabari play with Sheetal Shankarbhai Thakur on slider outside at Anganwadi centre in Patan District, Gujarat.Early years in the life of a child are extremely crucial for the holistic development of a child. Studies show that a failure to offer a stimulating physical and psycho social environment at this stage can have detrimental effects and the poorest and most marginalized are more likely to drop out of primary school when the foundations of school readiness are not strong. To address the growing concern about quality of early education, UNICEF began work in 2009 to develop an Early Childhood Education (ECE) programme in Gujarat with Anganwadi Centres as the focal point. This programme included introduction of Early Childhood Education (ECE) learning kits for Anganwadi Centres (government sponsored child-care and mother-care center), training of Anganwadi workers and development of parenting education materials. This initiative has been instrumental in bringing the focus of Early Childhood Education (ECE) in the Gujarat Right to Education (RTE) rules. The way forward for the Early Childhood Education (ECE) initiative in Gujarat includes expansion and coverage to all Anganwadis of the state and sustenance of quality inputs in terms of learning materials, capacity building of front-line workers. UNICEF India/2013/Dhiraj Singh

Barnen Village och Sami leker tillsammans i Patan, Gujarat, Indien. Foto: UNICEF Indien/Dhiraj Singh

Framgångarna med de åtta millenniemålen visar att vi når mätbara framsteg när alla aktörer; regeringar, företag och civilsamhälle strävar mot samma mål. På 25 år har mödradödligheten, barnadödligheten och den extrema fattigdomen halverats och 2,6 miljarder fler människor fått tillgång till rent vatten.

De nya utvecklingsmålen är många och mycket ambitiösa, något som det riktats kritik mot. Men för att möta komplexa problem behövs många olika insatser som alla tjänar på att synliggöras och mätas.

För att ytterligare få ned barnadödligheten behöver vi till exempel öka familjers tillgång till vatten och sanitet, förbättra sjukvården, se till att fler flickor och pojkar går ut grundskolan och att ändra diskriminerande attityder mot kvinnor och flickor. Alla dessa områden har fått egna mål, som alltså samverkar med varandra.

De nya målen täcker även in områden som många saknade i millenniemålen: som vikten av en hållbar tillväxt, bredare deltagande i beslutsprocesser, större jämlikhet och att få bort system och attityder som diskriminerar delar av befolkningen.

Vi är också glada för att många av delmålen tydligt anger ambitionen om att alla barns rätt till utbildning, hälsovård, vatten och sanitet, inflytande och skydd från våld och övergrepp ska bli verklighet. Det är i den egna vardagen som barn världen över kommer märka om vi har lyckats eller inte. Om 15 år har vi svaret.

Här kan du läsa mer om målen: unicef.se/vad-vi-gor/de-nya-globala-utvecklingsmalen