Gå till innehållet
Laddar…

Skolkrisen får inte leda till kompromisser om barns rättigheter

Vi har idag en debattartikel i Svenska Dagbladet som tar avstamp i den pågående debatten om sjunkande skolresultat. UNICEF Sverige varnar för att skolkrisen inte får leda till att barns rättigheter åsidosätts och uppmanar till mer utbildning om barnkonventionen i skolan.

Teorierna bakom de sjunkande skolresultaten har duggat tätt de senaste åren. I veckan presenterade OECD sina rekommendationer till Sverige, och veckan innan publicerades ny forskning från Institutet för näringslivsforskning (IFN) om vad som ligger bakom Finlands framgångsrika resultat. Gemensamt för de senaste analyserna är att de pekar på förlorad lärarauktoritet.

Det är ett allvarligt problem. Men tyvärr blandas begreppen ihop i den efterföljande debatten. Elevinflytande misstas för att vara liktydigt med att eleverna styr undervisningen, och rättmätiga höga förväntningar på elever kopplas samman med en återgång till den gamla auktoritära skolan. Det är inte en rimlig tolkning.

Vi har inte för avsikt att ge en egen analys av hur svenska kunskapsresultat stärks eller vad som ligger bakom den finska skolans framgångar. Vi vet däremot att ökat elevinflytande och ett respektfullt bemötande av elever i linje med barnkonventionens intentioner har en rad positiva effekter.

En ny studie från UNICEF har undersökt hur barns rättigheter genomförs i skolan i höginkomstländer. Där framgår att större fokus och utbildning om barns rättigheter i skolan leder till ökat engagemang i skolan, bättre skolmiljö, färre kränkningar, samt att eleverna utvecklar ett mer etiskt förhållningssätt och stärker sin förmåga att delta i samhället. Även lärarnas arbetsglädje ökar enligt forskningen. Inget tyder på att kunskapsresultaten försämras – det kan till och med vara tvärtom.

Samma effekter ser vi i Sverige, där UNICEF sedan ett par år driver ett projekt där sju svenska skolor utbildats om barnkonventionen och därefter låtit skolorna utveckla sin verksamhet med utgångspunkt i denna. Elevinflytande leder inte automatiskt till förbättrade skolresultat, men har en rad andra positiva effekter.

Det vore olyckligt om det sker en sammanblandning av barnets rätt att bli hörd genom elevinflytande, och en idé om att lärare och andra vuxna ska lämna över ansvaret för undervisningen och en fungerande studiemiljö till eleverna.

Skolan har både ett utbildningsuppdrag och ett uppdrag att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och demokratiska värderingar. Detta ska både ingå i undervisningen och genomsyra hela skolans verksamhet. Båda dessa uppdrag är viktiga, bland annat eftersom det stärker barnets förmåga att utöva sina rättigheter och delta i samhället. Att tillämpa barnkonventionen är dessutom både vår moraliska och juridiska skyldighet.

Ändå märker vi en avvaktande inställning hos lärare att prata om barns rättigheter, av rädsla för att det ytterligare ska undergräva deras auktoritet. Kanske beror det på att lärare inte har fått någon utbildning om hur de ska förmedla och förankra respekten för de mänskliga rättigheterna i enlighet med den nya läroplanen. I vår undersökning framkommer att barnkonventionen inte är en obligatorisk del av lärarutbildningen eller fortbildningen i något av de 26 länder som ingår i studien. I Sverige finns det inte heller någon systematisk uppföljning av hur skolorna arbetar med barns rättigheter.

Skolorna måste få vägledning i hur de ska arbeta med barns mänskliga rättigheter. Elevinflytande stärker barnets förmåga att delta i samhället, det förbättrar skolmiljön och leder till en respektfull relation mellan elever och lärare. Större fokus och utbildning om barnkonventionen i skolan leder till ökat engagemang och bättre trivsel för både lärare och elever. Det ska vi förstärka och inte vara rädda för. Skolkrisen får inte leda till att vi börjar kompromissa om barns rättigheter.

Vi uppmanar den nya Skolkommissionen att inkludera ett barnrättsperspektiv i utformningen av sina förslag för hur Sverige ska komma till rätta med skolkrisen. Vi anser även att satsningar på lärarutbildningen borde inkludera mer utbildning om FN:s konvention om barnets rättigheter.

Elever måste engageras för att stoppa toasnusket

En ny undersökning visar att 7 av 10 elever i Sverige inte går på skoltoaletten för att det är för äckligt. Det är ohållbart. Nu måste eleverna engageras för att skapa förändring. Ett sätt kan vara att jämföra sin egen situation med en elev i Tanzania.

Visste du att vi har så rent vatten i Sverige att vi använder samma för att spola i toaletten som för att dricka? I Tanzania har de inte vatten alls på många skolor. Eller toaletter. Foto: © UNICEF/Erik Hagman

Visste du att vi har så rent vatten i Sverige att vi använder samma för att spola i toaletten som för att dricka? I Tanzania har de inte vatten alls på många skolor. Eller toaletter. Foto: © UNICEF/Erik Hagman

Undersökningen gjordes av Lilla Aktuellt och mer än 15 000 elever deltog. Hur är det möjligt att vi i ett av världen rikaste länder har barn som inte vill besöka skoltoaletten för att de är så smutsiga? Vi behöver sätta vår situation i kontrast till hur elever har det i andra delar av världen. Vi uppmanar därför alla skolor att delta i årets Operation Dagsverke-kampanj som fokuserar på vikten av rent vatten och sanitet för att elever ska kunna gå i skolan.

Faktum är att vi har en del att lära av hur skolorna i fattigare delar av världen skapar engagemang bland eleverna och lärare i landet för att bygga rena och hygieniska toaletter. Vi har så mycket bättre förutsättningar och det är skamligt att vi inte tar vara på den privilegierade situation vi befinner oss i.

Genom filmen och studiematerialet vi skickar ut till alla som anmäler sig till kampanjen får svenska elever möjlighet att jämföra sin situation med en elev i Tanzania, ett av världens fattigaste länder. De får se hur eleverna i Tanzania och deras lärare engagerar sig för att skapa fungerande vattensystem, rena toaletter och möjlighet att tvätta sig med tvål och vatten och vilken skillnad det gör i deras liv.

En vanlig skoltoalett i Tanzania. Foto: © UNICEF

En vanlig skoltoalett i Tanzania. Foto: © UNICEF

Vi är övertygade om att medverkan i Operation Dagsverke i år kan bli en ögonöppnare. Det är lätt att ta det vi har för givet. Genom praktiska övningar i det studiehäfte som medföljer uppmanas eleverna att undersöka situationen på sin egen skola och skapa engagemang för att förbättra situationen både för sin själva och elever i Tanzania. Det är en praktisk lektion i solidaritet och engagemang.

Genom Operation dagsverke 2015 får eleverna inte bara inspiration och kunskap om situationen i Tanzania, de är också med och bidrar till att förändra situationen. Under en dag gör eleverna en insats, en dags arbete, som genererar ett litet bidrag till UNICEFs program i Tanzania. Förra året samlade eleverna in över 3 miljoner kronor!

Du som elev eller som arbetar på en skola kan redan nu anmäla din skola till Operation Dagsverke 2015. Eller varför inte tipsa barn och barnbarn? Skolorna som är med berättar att det har skapat stor sammanhållning på skolan och att det har känts väldigt bra att aktivt göra en insats för elever med helt andra förutsättningar än de själva.

Alla skolor som deltar får ett utbildningspaket för att diskutera situationen i Tanzania och hjälp med att driva kampanjen på sin skola. Börja med att se filmen som beskriver situationen i Tanzania. Ett tips är att göra ett projekt kring Operation Dagsverke för att förbättra toaletterna på den egna skolan.

Tillsammans ser vi till att inte ett enda barn ska behöva gå med magont och missa skolan på grund av smutsiga toaletter. Varken i Sverige eller Tanzania.

Leder barnkonventionen som lag till att Sverige blir ett stort elevråd för medelklassen?

Nätverket för barnkonventionen, där UNICEF Sverige ingår, skrev på DN Debatt den 20/11 att barns rätt till inflytande behöver stärkas i kommunerna. Detta tyckte ledarskribenten Ann-Charlotte Marteus på Expressen var rena galenskaper. ”Sverige riskerar att bli ett enda stort elevråd för medelklassen”, menar hon. Här svarar Lisa Ericson, som är anställd på UNICEF Sverige och ordförande i nätverket, på kritiken.

Ann-Charlotte Marteus kan vara lugn. Att barnkonventionen blir lag kommer varken leda till att barn får körkort, rösträtt eller sommarjobb som kirurger. Det kan däremot i bästa fall leda till att fler pedagoger lyssnar och förstår när barn far illa och kontaktar socialtjänsten i tid, att barn som bevittnat våld i hemmet får något att säga till om när samhället beslutar om var de ska bo, eller att barn som lever i familjer utan uppehållstillstånd får ge uttryck för vad de behöver för att utvecklas och mår bra. Det kan eventuellt också leda till att barn i socialt utanförskap får ge uttryck för vad de behöver för att fullfölja sin utbildning.

Att lyssna till barn och ungas erfarenheter och låta dessa vara vägledande för beslut står inte i motsats till att satsa på angelägna frågor – tvärtom. Det är en förutsättning för att fatta välgrundade beslut och åtgärda de utmaningar som samhället står inför. Inte minst när det gäller att förbättra situationen för de mest utsatta barnen.

Det var just det som var poängen i debattartikeln; att vi inte bara ska lyssna till barn från resursstarka familjer eller ungdomar som valts in i ett elevråd och vara nöjda sedan. Utan även låta andra barn komma till tals, vilket kräver både nya arbetsmetoder och förhållningssätt.

Att alla barn har rätt till inflytande är inte en ny galen idé, utan barnets mänskliga rättighet som Sverige och resten av världen skrev under på för 25 år sedan. Det har varit juridiskt bindande sedan dess. Men vi kan tyvärr konstatera att rätten att höras och andra centrala rättigheter fortfarande ignoreras. Därför tror UNICEF Sverige och alla de 45 organisationer som ingår i Nätverket för barnkonventionen att det är bra om barnkonventionen blir lag. Det har också en bred politisk majoritet varit överens om de senaste åren.

Men nu står vi inför utmaningen att förklara vad barnkonventionen faktiskt säger. Att beakta barnets bästa vid åtgärder som rör barn betyder exempelvis inte att vi ska ignorera andra samhällsgrupper och deras behov. Att tänka på barnets bästa är inte särskilt dyrt, det handlar mest om kunskap, vilja och förhållningssätt.

Precis som god politik handlar mänskliga rättigheter inte främst om att vilja väl, utan om att se på varje individ som likvärdig – även barnet. Barnkonventionen ger dem inte körkort och rösträtt, men en chans uttrycka sin mening och få den beaktad i frågor som berör barnet. En förutsättning för visa val.

Motverka rasism i skolan

UNICEF Sverige anser att skolans uppdrag för att förmedla och förankra respekten för mänskliga rättigheter måste tas på större allvar. Det är en viktig motkraft mot rasism. Vi erbjuder filmer och informationsmaterial som kan vara till hjälp.

Flykten slutar här

Sedan flera år har vi kunna följa hur främlingsfientliga, rasistiska och fascistiska idéer tar allt större plats i demokratiska församlingar och parlament i Europa, nu även i Sverige. Dessa ideologier är inte förenliga med grundläggande principer i barnkonventionen såsom rätten till sin identitet, skydd mot diskriminering och friheten att tänka, tycka och tro vad du vill.

Skolans kan vara en viktig arena för att motverka främlingsfientlighet genom att förmedla och förankra respekt för mänskliga rättigheter och öka kunskapen om barnkonventionen. Men tyvärr vet vi att kunskapen bland elever om barnkonventionen är låg och att uppdraget att förankra mänskliga rättigheter ofta faller mellan stolarna. Dessutom visar en undersökning från Skolvärlden att över 60 procent av lärare haft elever som har framfört främlingsfientliga åsikter på lektionstid, men att bara fyra av tio gymnasielärare anser att skolan har förmåga att bemöta dem.

Samtidigt öppnar Skolverket upp för att släppa in partier med främlingsfientliga agendor för att propagera i skolan, vilket vi har kritiserat. När partier som företräder en annan värdegrund än den som skolan vilar på släpps in i skolan faller ett stort ansvar på skolans axlar för att balansera informationen.

UNICEF har material för att diskutera både barnkonventionen och situationen för barn på flykt. Mellanlandet är en dokumentärfilm om barn och unga på flykt, i Sverige, Italien och Kongo. Vi får träffa barn och unga som ger sina olika perspektiv och erfarenheter av att befinna sig på flykt och hur det är att leva långt ifrån de rättigheter som många tar för givna. Studiematerialet Flykten slutar här består av berättelser från barn och fakta om flyktingar i världen och asylprocessen i Sverige.

Ett annat sätt för att integrera arbete med solidaritet och globala rättigheter i skolan är att engagera eleverna i Operation dagsverke. Det blir en praktisk lektion i barnets rättigheter och alla skolor får tillhörande studiematerial.

UNICEF arbetar för att barnets rättigheter ska respekteras över hela världen, även i Sverige. Att motverka främlingsfientlighet och rasism är en självklar del i detta uppdrag.

Respekten för mänskliga rättigheter del av skolans huvuduppdrag

I en tid då ideologier som kränker respekten för människors lika värde är på framfart är det viktigt att öka kunskapen om barnkonventionen i skolan som ett viktigt verktyg för att förankra respekten för de mänskliga rättigheterna och få dem att genomsyra hela skolmiljön. Det skriver UNICEF Sveriges generalsekreterare Véronique Lönnerblad och Lisa Ericson, programansvarig för utbildning och delaktighet i en debattartikel som publiceras i Lärarnas tidning idag.

Att förmedla och förankra respekten för mänskliga rättigheter är en del av skolans huvuduppdrag vid sidan av kunskapsmålen. Det känns särskilt angeläget i en tid då ideologier som kränker respekten för människors lika värde är på framfart.

I år fyller barnkonventionen 25 år. På UNICEF märker vi en ökad efterfrågan från skolan på kunskap om barnets mänskliga rättigheter. Det finns ett stort behov att förstå vad barnkonventionen säger och betyder för skolans verksamhet och metoder att använda i allt från förskolan upp till gymnasiet. Det är glädjande att UNICEFs kunskaper är efterfrågade men vi kan samtidigt inte möta det utbredda behov som finns från skolan. Kanske kan den ökade efterfrågan förklaras med att uppdraget att förmedla respekten för de mänskliga rättigheterna har förstärkts i senaste skollagen och att det, enligt läroplanen från 2011, är obligatoriskt att undervisa om barnkonventionen. Men vi tror att det är svårt för skolan att förankra och förmedla respekten för något som det inte finns tillräckliga kunskaper om. Uppdraget faller på alla och ingen. Att kunskapen är låg är kanske inte så konstigt med tanke på att barnkonventionen inte är en obligatorisk del på varken rektors- eller lärarutbildningen.

Vissa skolor gör insatser i samband med FN-dagen eller någon annan årsdag (barnkonventionens dag firas den 20 november) och mänskliga rättigheter behandlas oftast i samband med en samhällslektion. Men vi anser att det inte räcker på långa vägar för att leva upp till uppdraget att både förmedla och förankra respekten för de mänskliga rättigheterna. För att utveckla en respekt för mänskliga rättigheter behöver eleverna förstå på djupet vilka normer och värderingar som ligger till grund för konventionerna. Vi tror också att det är viktigt att eleverna får en möjlighet att utöva sina rättigheter i praktiken. Att förankra respekten handlar om att låta rättigheterna genomsyra hela skolmiljön och göra eleverna till aktiva utövare av sina och andra barns rättigheter. Exempelvis genom att aktivt motverka kränkningar i skolmiljön samtidigt som rättigheterna kring skydd mot diskriminering diskuteras. Eller att släppa in eleverna i skolans beslutsprocesser och ge dem verktygen för påverkan när rätten till delaktighet förklaras. Det kan också handla om att stimulera elevernas tro på sin egen förmåga att förändra världen genom att låta dem bidra till globala utvecklingsprojekt.

UNICEF Sverige arbetar aktivt för att öka kunskapen barnkonventionen i skolan. Vi tar bland annat fram material, föreläser och svarar på många frågor från lärare och skolelever. Dessa insatser är inte tillräckliga för att möta skolans kunskapsbehov men det är några verktyg för skolor och enskilda lärare som vill arbeta aktivt med uppdraget att införliva grundtankarna i de mänskliga rättigheterna i sin skola eller undervisning.

Skolans uppdrag att förmedla respekten för mänskliga rättigheter är stort och viktigt. Värderingar som vilar på varje människas lika värde och rätt att bli behandlad med värdighet är en stark sköld mot krafter som drar åt andra håll. Låt oss tillsammans kämpa för att uppnå detta.

Har barnen tagit makten?

Det talas om curlade barn som får allt de pekar på, om föräldrar och lärare som tappat kontrollen och ett samhälle där barnen får allt mer utrymme. Att vuxna har abdikerat från sitt ansvar och lämnat över makten till barnen. Men stämmer den här bilden? Vilka barn har verklig makt idag och i vilka sammanhang? Detta diskuterades igår på vårt seminarium i Almedalen.

UNICEF Sverige anser att barns och ungas makt behöver stärkas i vårt samhälle. Varje dag tas beslut som påverkar dem både idag och i framtiden. Beslut som de inte har någon chans att tycka till om, trots att det är de som kommer att få leva med konsekvenserna av dagens politik.

– Våra beslut blir betydligt sämre om vi inte tar till fället i akt att inkludera barnen. Vi har genomfört en rad lagförändringar de senaste åren där vi ändrat skrivelser från att myndigheter ”bör” lyssna på barnen, till att myndigheter ”ska” lyssna på barnen när de tar beslut som berör barnet, sade Maria Larsson, barn- och äldreminister.

– Barn har ingen formell makt i vårt samhälle. För det förutsätter att vuxna är beredda att avsäga sig makt och det är man inte beredd att göra. Barn har däremot inflytande i de fall vuxna vill lyssna och det hänger fortfarande väldigt mycket på välvilja hos vuxna. De lagändringar som har gjorts är bra, men det fungerar fortfarande inte i praktiken, sade Christina Heilborn, programchef UNICEF Sverige.

Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter ska politiker och myndigheter ge barn och unga inflytande och göra dem delaktiga i beslut som berör dem, men vi vet att denna rättighet ofta står och faller på enskilda myndighetsutövares goda vilja. Vi har ett antal rapporter som bygger på samtal med barn som visar att deras största frustration är att inte bli tagen på allvar och att inte ha något att säga till om.  Det säger barn i skilsmässoprocesser, i asylärenden, i skolan, i kontakt med sociala myndigheter och barn som blivit utsatta för olika former av övergrepp.

Barn upplever att beslut ständigt fattas över deras huvuden och att ingen ens bryr sig om att fråga hur de vill ha det. Det kan handla om barn som blir placerade i familjehem, som har behov av särskilt stöd på grund av funktionsnedsättning eller barn på flykt. Barn hörs också väldigt sällan i den offentliga debatten. En undersökning vi genomförde förra året visade att barn intervjuades i bara 1,7 procent av 1 300 artiklar om barn i våra största dagstidningar.

– Jag möter barn som inte överhuvudtaget har makt att påverka någonting. De kan inte bestämma varken vad de vill äta, ha på sig eller vart de ska resa för det finns inga som helst ekonomiska möjligheter.  Barn till ensamstående mammor som vi möter saknar all form av makt över sitt liv, sade Sara Azzazi, Fryshuset.

– Man ges ansvar men ingen makt. Det gör att elever tappar lust att ta ansvar. Vem tycker att det är kul att bara bli tillsagd vad man ska göra men inte ha en chans att påtala vad som inte fungerar eller hur man vill ha det? Sedan skyller man på att barn och unga är lata och inte vill anstränga sig. Delaktighet skapar motivation, sade Mimmi Garpebring, Sveriges Elevråd.

Innan vi slänger ur oss att barnen har tagit makten måste vi fråga oss vilken makt vi talar om, och i vilka sammanhang. Makten att vägra ta på sig galonbyxor eller makten att påverka samhället och sin egen livssituation?

Våra förslag kring politisk information i skolan

Idag har utbildningsminister Jan Björklund kallat samtliga politiska partier för att reda ut frågan om politisk information i skolan. JK och JO är inbjudna för att klargöra rättsläget. Vi välkomnar initiativet om hoppas att detta ska sätta stopp för de olyckliga rekommendationer från Skolverket som ger fritt spelrum för främlingsfientlighet, fascism och nazism i svenska skolor.

Vi menar att en ny bedömning av rekommendationerna måste göras där samtliga relevanta lagar och styrdokument vägs in, inte minst barnets egna rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention.

Vi rekommenderar följande åtgärder för att säkerställa barnets rättigheter:

  • Om politiska partier ska bjudas in till skolor, låt rektor avgöra vilka partier som kan bjudas in samtidigt som skolan inte kompromissar med sin värdegrund eller skyldigheten att främja tolerans och respekt (artikel 29) och skydda varje barn mot alla former av diskriminering (artikel 2). Skapa möjlighet för eleverna att ha inflytande i frågan (artikel 12).
  • Var tydlig med att skolan inte är en värdeneutral plats, utan har en värdegrund som baseras på alla människors lika värde (artikel 29).Varje barn har rätt att känna sig trygg i sin egen skolmiljö (artikel 2).
  • Se till att både rektorer och lärare har en djup kunskap och förståelse för de mänskliga rättigheterna, inte minst barnets specifika rättigheter, och att dessa är en del av både undervisningen och skolans praktik (artikel 29). Tillhandahåll kompetensutvecklingsinsatser vid behov.
  • Ta ett centralt uppföljningsansvar för att säkerställa att skolan arbetar aktivt med att främja och förankra respekten för de mänskliga rättigheterna genom att exempelvis kartlägga vilka insatser skolorna gör (artikel 42).
  • Låt alla beslut och åtgärder som rör barn sätta barnets bästa i främsta rummet (artikel 3).
  • Gör barnkonventionen till svensk lag för att säkerställa att rekommendationer från myndigheter utgår från barnets rättigheter. 

Därför kritiserar vi Skolverket

Alldeles för ofta får barnets rättigheter ge vika för andra lagar, prioriteringar och politiska intressen. Skolan är inte allmän mark, skolan har i uppdrag att förankra vissa värden och barn har rätt att känna sig trygga och respekterade där.

UNICEFs utgångspunkt är alltid att stå upp för barnets rättigheter. Vi arbetar över hela världen med att få regeringar att tänka på barnen när de utformar lagar och prioriterar i budget. Till vår hjälp har vi FN:s konvention om barnets rättigheter. Men trots att nästan alla världens länder skrivit under måste vi ständigt påminna regeringar om innehållet i den. När det väl ställs på sin spets är det ofta barnets rättigheter som får ge vika för andra lagar, prioriteringar och politiska intressen.

Detta gäller även Skolverkets vägledning till skolor som i sin tur lutar sig på Justitiekanslerns tolkning av lagen, där barnets rättigheter är helt frånvarande i bedömningen. Vi måste påminna om barnets rätt att skyddas mot hatpropaganda och känna sig trygga i sin egen skolmiljö. Inte ett enda barn ska behöva gå till skolan och få höra att just deras bakgrund och kultur inte är önskvärd i vårt samhälle. Det är inte skolans uppgift att ge nazister fri tillgång till barnen. Det är inte demokrati att skolans dörrar står på vid gavel för politiska krafter som vill sprida rädsla och hat. Tvärt om ska skolan upplysa eleverna om vad dessa ideologier står för och vilka konsekvenser det har fått i historien. Skolan ska ge barnen kunskaper om deras mänskliga rättigheter och förankra respekten för dessa. Detta uppdrag är mer angeläget än någonsin med tanke på utvecklingen vi ser i Europa.

Vi måste skilja på demokrati och yttrandefrihet i samhället och i skolmiljön. Skolan är inte allmän mark, skolans har i uppdrag att förankra vissa värden och barn har rätt att känna sig trygga och respekterade där. Det är barnets rättigheter och det är förenligt med demokrati och yttrandefrihet.

Läs gärna hela vårt brev till Skolverket här.

Vilket Europa vill vi ge barnen?

UNICEFs arbete vilar på idén om alla människors lika värde. Oavsett bakgrund, hudfärg, kön eller om du är vuxen eller barn. Denna enkla men självklara princip är hotad just nu.

Sedan flera år har vi kunna följa hur nationalistiska, rasistiska och fascistiska idéer tar allt större plats i demokratiska församlingar och parlament i Europa. Dessa ideologier är inte förenliga med grundläggande principer i barnkonventionen såsom rätten till sin identitet, skydd mot diskriminering och friheten att tänka, tycka och tro vad du vill.

Nu varnar forskare för att rasistiska och nationalistiska partier förväntas ta 100 platser i Europaparlamentet efter vårens val. Vid förra valet lades 14 412 934 röster på partier som vill se ett mer slutet Europa skrev SvD förra veckan.

Och det inte bara i EU-toppen som dessa ideologier får allt starkare fäste, det tar sig även uttryck inom den svenska skolan. Enligt en undersökning från Skolvärlden har över 60 procent av lärarna haft elever som har framfört främlingsfientliga åsikter på lektionstid. Och fyra av tio gymnasielärare anser att skolan misslyckas med att bemöta dem.

UNICEF kämpar för att barnets mänskliga rättigheter ska respekteras över hela värden, även i Sverige. Här försöker vi bland annat se till att skolan lever upp till sitt uppdrag att främja, förmedla och förankra respekten för de mänskliga rättigheterna. Vi kämpar också för att Svenska myndigheter ska ge barn på flykt ett värdigt bemötande.

Ni är många som kämpar med oss. Förra veckan blev vi över 200 000 Världsföräldrar. Det är dags för oss att höja våra röster nu. Barnen kan inte rösta, därför ska vi rösta i EU-valet för att visa vilket Europa vi vill ge dem. Ett som respekterar mänskliga rättigheter och ger dem rätt att skapa sin egen identitet eller ett som lär dem att skilja på människors värde?

Höj rösten! Var Världsförälder! Tillsammans står vi för att mänskliga rättigheter ska gälla överallt – i såväl klassrum som EU-parlament.

Nu lyfter vi skolkritiken till FN:s barnrättskommitté

UNICEF Sverige anser att staten måste ta ett större centralt ansvar för skolan och att det behövs ett barnperspektiv i utformningen av skolpolitiken. Betänkandet ”Staten får inte abdikera – om kommunaliseringen av den svenska skolan” stärker oss i den uppfattningen. Nu överlämnar vi våra rekommendationer till FN:s barnrättskommitté.

IMG_7136-2

Rapporterna kring försämringar i den svenska skolan, både vad gäller likvärdighet och kvalitet på utbildning, har duggat tätt den senaste tiden – nu senast i regeringens särskilde utredare Leif Lewins betänkande ”Staten får inte abdikera – om kommunaliseringen av den svenska skolan” som överlämnades till utbildningsminister Jan Björklund häromdagen. I betänkandet uppges att kommunaliseringen av skolan och en rad politiska beslut sedan början av 1990-talet i stora delar har blivit ett misslyckande, som bidragit till försämrade studieresultat, minskad likvärdighet samt sänkt statusen för läraryrket.

Vi ser med oro på att barn i Sverige får allt svårare att få sina rättigheter till skola och utbildning tillgodosedda och att faktorer som boendekommun, socioekonomisk bakgrund och föräldrars utbildningsnivå i allt högre grad spelar in när det gäller barns möjligheter att nå goda skolresultat. Regeringen måste ta ett större centralt ansvar för skola och utbildning för att garantera alla barns rätt till en kvalitativ och likvärdig utbildning.

I den samhälleliga och politiska debatten om det svenska skolsystemet har barn och ungas perspektiv till stora delar uteblivit. I en nordisk studie UNICEF genomförde år 2010 uppgav de svenska eleverna i hög grad att de inte blir lyssnade till när beslut fattas i skolan. De svenska eleverna upplevde sig ha minst möjligheter till inflytande i skolan bland de nordiska respondenterna. FN:s barnrättskommitté har också kritiserat Sverige för barn och ungas brist på inflytande. Vi anser att barn och unga ska komma till tals och vara delaktiga när skola och utbildning debatteras eller behandlas.

Även perspektivet kring barn och unga som lever i socialt utanförskap – deras sårbarhet och behov för att kunna tillgodogöra sig utbildning – har uteblivit i för hög utsträckning. Barn och unga som lever i sårbara situationer rapporterar att deras skolor avfolkas på högpresterande elever och att skolorna därmed sänker ambitionsnivån. De uppger också att skolan är utformad utifrån antagandet att alla barn har föräldrar som kan hjälpa till med läxläsning, vilket inte är en självklarhet för alla barn. Detta är särskilt alarmerande med tanke på att utbildning är en nyckelfaktor för att få till ökad social inkludering bland barn och unga. Barn i socialt utanförskap – deras perspektiv, erfarenheter och förslag på vägar till ökad delaktighet – måste beaktas när skola och utbildning debatteras eller behandlas.

De politiska utspelen kring skolan har varit många och vi lär få se ännu fler inför valet. Vi kommer påpeka de brister som råder för FN:s barnrättskommitté och lägga fram tydliga rekommendationer kring behovet av ett ökat centralt ansvar för skola och utbildning. Vill anser också att det är hög tid att politikerna lyfter in barnperspektivet i utformandet av den nya skolpolitiken.

Studiematerial om barn på flykt

”Inget barn vill lämna sina föräldrar, men om man inte kan leva i sitt hemland är man tvungen att åka… När vi närmade oss stranden stod det grekiska gränspoliser där och sköt mot oss. De träffade båten och den började sjunka.” Detta är en del av en berättelse från en 14-årig flicka som ingår i ”Flykten slutar här – ett studiematerial om situationen för barn på flykt och om mottagandet i Sverige och EU” som UNICEF idag skickar ut till landets samtliga gymnasierektorer.

2013-11-27 13-15-26

Vi anser att kunskapen om och förståelsen för barn på flykt måste öka. Lögner sprids lätt via sociala medier som underblåser främlingsfientliga krafter och skolan kan vara en viktig motkraft för att se till att kränkningarna av barns rättigheter slutar här.

Studiematerialet består av berättelser från barn och fakta om flyktingar i världen och asylprocessen i Sverige. Vi rekommenderar också att lärare visar vår dokumentärfilm ”Mellanlandet” i samband med arbetet med materialet.

UNICEF kämpar över hela världen för att barn på flykt ska få en trygg miljö och skydd mot övergrepp. Barnkonventionen, som är en samling mänskliga rättigheter för barn, är tydlig. Alla barn har samma rättigheter oavsett om de har uppehållstillstånd eller inte. Alla länder som har förbundit sig att följa barnkonventionen ska med alla medel, och till sin yttersta förmåga, säkerställa barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling, samt skydda barn mot våld och utsatthet. Eftersom ensamkommande barn är en särskilt utsatt grupp har FN:s barnrättskommitté uppmanat stater att särskilt värna om dessa barns rättigheter.

Men tyvärr är det inte alltid förståelse, hjälp och skydd som dessa barn möts av i Sverige. Tidningen Expo har bland annat visat att 39 av 58 attacker i form av misstänka mordbränder, trakasserier, vandalisering och misshandel har varit riktade mot ensamkommande flyktingbarn.  Vi ser också att främlingsfientliga krafter växer sig starkare i Sverige och Europa.

UNICEF Sverige arbetar bland annat för att bilda opinion, sprida kunskap och påverka i Sverige för att se till att barn på flykt får sina rättigheter respekterade. Studiematerialet ”Flykten slutar här” är ett led i detta arbete och avslutar vår kampanj med samma namn. Hjälp oss att sprida studiematerialet till alla som kommer i kontakt med barn och unga i sin yrkesroll eller som förälder.

Barn tycker inte att deras åsikter tas på allvar

Idag är det 24 år sedan FN:s generalförsamling antog barnkonventionen. Men fortfarande finns brister i hur väl Sverige lever upp till barnets mänskliga rättigheter. Det visar barnens egen rapport till FN:s barnrättskommitté som överlämnades till regeringens barnrättighetsutredning i veckan.

Barnminister Maria Larsson (KD) och Kirsten Sandberg från FN:s barnrättskommitté tar emot rapporten från barn och unga.

Barnminister Maria Larsson (KD) och Kirsten Sandberg från FN:s barnrättskommitté tar emot rapporten från barn och unga.

I Sverige vill vi gärna slå oss för bröstet när det gäller barns uppväxtvillkor. Men vi har mycket kvar för att göra när det gäller barns rättigheter. UNICEF är ordförande i Nätverket för barnkonventionen som granskar hur Sverige tillämpar barnkonventionen och verkar för att barn och unga själva kan kräva sina rättigheter.

Varje år sedan 1992 har vi bjudit in regeringen till en hearing med barn och unga. I måndags överlämnade vi en rapport till regeringen från de senaste fem årens hearingar där barn berättar om sin verklighet för makthavare.

I barnens rapport beskrivs brister inom de områden där Sverige fått kritik från FN:s barnrättskommitté. Det finns fortfarande skillnader mellan kommunerna i hur väl de lever upp till barnkonventionen och vissa får inte tillgång till rättigheter som många tar för givet i samhället, såsom exempelvis kvalitativ utbildning, barnhälsovård, kultur- och fritidsaktiviteter. Det framgår även i UNICEFs egna rapporter om socialt utanförskap. Som exempel lyfter flera barn fram brist på pengar och tid som skäl till att de inte kan delta i fritidsaktiviteter. ”Om staten skulle satsa mer på barns aktiviteter skulle det finnas större möjligheter för barnen och samma villkor för alla”.

Barn med erfarenheter av migration och flykt vittnar om svårigheter att komma in i det svenska samhället och erfarenheter av diskriminering. ”Man kan bo flera år i Sverige utan att få en enda svensk kompis” säger ett barn i samband med nätverkets hearing. Många av barnen som sökt asyl berättar även om sin rädsla för att gå till skolan, oro för att familjen ska splittras och att de upplever en brist på stöd när de behöver hjälp.

Barn beskriver generellt att de får för lite information från myndigheterna när beslut fattas om dem och att deras åsikter sällan tas i beaktande. ”Hur lång tid ska det ta innan man får veta om man får bo kvar i sin fosterfamilj eller om man ska få flytta hem till sina biologiska föräldrar igen? Vissa fosterbarn vågar inte fästa sig vid fosterfamiljen ifall de kanske ska flytta hem igen.”

Generellt beskriver barnen att beslut ofta fattas över deras huvuden och att de inte tycker att deras åsikter tas på allvar. Det kan vara i vårdnadstvister, vid beslut om familjehemsplacering eller i migrationsprocessen. UNICEF anser att barnkonventionen som svensk lag skulle stärka barns rättigheter i många situationer. Det skulle tvinga domstolar och myndigheter att lyssna mer på barnen.

Det är barnen som är de främsta experterna på hur det är att vara barn idag. Deras röster förtjänar att tas på allvar.

Läs mer om överlämningen här: http://barnkonventionen.se/

Barnkonventionen gäller även på Lundsberg

Med tanke på alla utspel, begrepp och känslor som är i omlopp i debatten kring Lundsberg kan det vara läge att påminna om vad skolan har för ansvar för att leva upp till FN:s konvention om barnets rättigheter.

Barnkonventionen är ett rättsligt bindande, internationellt instrument som innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Alla stater som anslutit sig till barnkonventionen har förbundit sig att göra sitt yttersta för att förverkliga barnets rättigheter för varje barn utan åtskillnad. Detta gäller naturligtvis även i skolan, som är den offentliga institution där barnen spenderar merparten av sin tid.

Att utsättas för förnedrande invigningsriter, oavsett om det sker genom simulerad drunkning, brännmärkning eller lekar i syfte att upprätthålla respekten för de äldre, kan aldrig vara en del av skolverksamheten. Och det är särskilt allvarligt om den typen av beteenden på minsta sätt är sanktionerade av skolledningen. Det ligger långt ifrån de värderingar som barnkonventionen vilar på och som skolan har ansvar att förhålla sig till, även på Lundsberg.

Nu talar föräldrar och elever från Lundsberg om att de känner sig kränkta och utsatta för ett övergrepp av staten. Och visst går det att förstå att barnen är ledsna och upprivna över att så abrupt behöva lämna sina vänner, skola och lärare. En plats som de har haft som sitt hem. Det är inte svårt att föreställa sig vilket kaos detta måste skapa i många familjer.

Men det är statens ansvar att agera när en skola inte klarar att leva upp till barnkonventionen. Det är inte ett straff, inte ett övergrepp, inte diskriminering och inte en våldsutövning. Vi måste försöka skilja på vad det är att vara ledsen och vad det är att utsättas för kränkningar, våld och övergrepp inom ramen för skolsystemet.

Dessutom spelar det faktiskt ingen roll om de flesta på en skola hävdar att de har det bra. Att skyddas mot kränkande behandling, trakasserier, övergrepp, våld och tortyr är varje barns mänskliga rättighet. Staten har en skyldighet gentemot individen och alla barn har rätt att känna sig trygga i skolan.

Kränkningar mellan elever förekommer såklart på fler skolor än Lundsberg. Det avgörande är hur skolan förhåller sig till det som sker eftersom det är staten, och i förlängningen skolan, som har undertecknat internationella överenskommelser när det gäller att säkerställa skyddet för varje barns mänskliga rättigheter. Det gäller för alla skolor.

UNICEF anser att barnkonventionens status måste höjas. Inte minst för att skolan och andra offentliga verksamheter ska ta barnets rättigheter på större allvar. Ett sätt att öka barnkonventionens status vore att göra den till svensk lag. Det är dags nu.

Operation Dagsverke – en praktisk lektion i mänskliga rättigheter

Den 9 oktober förra året sköts den pakistanska skolflickan Malala i huvudet. Det var ett straff för hennes kamp för att flickor ska få gå i skola. Som vi vet så överlevde hon och har blivit en viktig förebild för många barn och unga världen över. Händelsen blev ett uppvaknande för många om att rätten till utbildning fortfarande är en kamp för 61 miljoner barn i världen.

Den här veckan har tiotusentals elever i Sverige valt att delta i den kampen. De är med i Operation Dagsverke och ger en dags arbete för att deras jämnåriga kamrater i Nepal ska få en chans till ett bättre liv tack vare en plats i ett klassrum.

_MG_6307

Någon skola har valt att arrangera en loppis, andra ska sjunga på gator och torg och i många hem blir bilar städade och fönster putsade denna vecka. Men egentligen handlar den här dagen om mycket mer än putsade fönster och insamlade kronor. Den här dagen är en viktig påminnelse om att alla barn och unga världen över har samma mänskliga rättigheter och samma mänskliga värde, och att vi tillsammans kan göra något för att skapa förändring. Det är en praktisk lektion i solidaritet och civilt engagemang.

För lärare är det ett utmärk tillfälle att prata om frågor om hållbart globalt utvecklingsarbete, demokrati, barnkonventionen och jämlikhet. Alla skolor som är med i kampanjen får utbildningsmaterial av oss som kan användas i klassrummen för att diskutera dessa frågor. Och under den senaste månaden har UNICEFs specialutbildade Barnrättsinformatörer varit ute och föreläst i de skolor som anmält intresse.

I sommar fyller Malala 16 år. På sin födelsedag den 12 juli ska hon tala i FN. Kampen för alla barns rätt till utbildning fortsätter och vi är stolta över alla elever i Sverige som är med och bidrar.

Läs gärna mer om alla fantastiska insatser som görs här och följ kampen på #operationdagsverke

Gratis inspirationslåda om barnkonventionen till alla förskolor i Sverige

Nu gör vi en insats för att inspirera pedagoger inom förskolan att sätta fart på diskussionerna om barnets rättigheter – inte minst bland barn själva. Vi kommer, med stöd av Svenska PostkodLotteriet, att skicka ut en inspirationslåda om barnkonventionen till varenda förskola i landet.

Närbild_material

Foto: UNICEF/Erik Flodstrand

Inspirationslådan innehåller kreativa, lekfulla och tankeväckande övningar om barnets egna rättigheter som kan göras med barnen och bland vuxna för att öka förståelsen för vad barnkonventionen innebär i praktiken.

Många upplever nog barnkonventionen som en pekpinne och att den är krånglig och svår att ta till sig i den dagliga verksamheten. Vi vill visa att det går att lära sig mer om barnets rättigheter genom de verktyg pedagoger inom förskolan är vana att arbeta med såsom lek, skapande, utforskande och samtal. Vi är dessutom övertygade om att barnen själva kan förstå och göras delaktiga i arbetet med barnkonventionen.

Barnkonventionen antogs av FN 1989 och det står inskrivet att UNICEF har ett särskilt uppdrag att sprida kunskap om barnkonventionen.  Kännedom om konventionens innehåll är såklart viktigt för att det ska bli ett levande dokument som alla som arbetar med barn kan använda. Det är också viktigt att barnen själva får kunskap om deras rättigheter för att de ska veta när deras rättigheter kränks och förstå när de blir felaktigt behandlade, men också hur barnkonventionen ger dem status som fullvärdiga individer med samma värde som vuxna.

Inspirationslådan kommer att skickas ut via post direkt till förskolorna och vara helt gratis. I boxen finns ett antal häften med övningar som lätt kan tas ut och användas direkt av pedagogerna. Varje övning bygger på en rättighet i barnkonventionen, exempelvis rätten till likabehandling, inflytande, utveckling och skydd.

Vi hoppas att boxen ska inspirera många som arbetar med barn, ansvarar för barn, tar beslut som berör barn och barnen själva att ta till sig barnkonventionens grundläggande barnsyn. Den som ger barnet samma rättigheter och erkännande som alla andra människor och framhåller barndomen som en unik period i en människas liv med lika högt värde som vuxenlivet.

Läs mer om de UNICEF-projekt Svenska PostkodLotteriet stödjer.