Vid UNICEFs Blå punkter får barn och familjer på flykt från Ukraina hjälp.

Sedan krigets början har över 1,8 miljoner barn flytt från Ukraina. Många av de barn som flyr gör det utan föräldrar, eller har separeras från sina anhöriga längs vägen. Riskerna för att barnen ska utnyttjas eller falla offer för trafficking är stora.   

De barn som nu passerar gränserna på flykt från kriget är i behov av vatten, mat, mediciner och sjukvård. Men de är också i desperat behov av trygghet, stabilitet och skydd.

UNICEF finns på plats för att hjälpa de barn som nu flyr. Tillsammans med UNHCR, lokala myndigheter och organisationer sätter vi upp så kallade Blå punkter (Blue Dots) vid gränsövergångar och där många barn på flykt passerar.

Vad är UNICEFs Blå punkter?

Våra Blå punkter är trygga samlingsplatser för barn som flyr från kriget i Ukraina. Vid de Blå punkterna identifierar och registrerar vi barn, utreder deras behov, kopplar ihop dem med myndigheterna i landet, som exempelvis socialtjänsten, och ser till att de får sina grundläggande behov tillgodosedda. De Blå punkterna är väldigt viktiga för att kunna skydda barn från att utnyttjas. I synnerhet ensamkommande barn löper stor risk att falla offer för människohandel om de inte registreras.

För barn på flykt är de Blå punkterna en trygg plats där de kan få sjukvård, trygghet och stöd. På plats finns socialarbetare, terapeuter och barnpsykologer. Platserna är också fulla av leksaker och spel, och ger barn möjlighet till olika aktiviteter. Trygghet, lek och aktiviteter är helt avgörande för att barn på flykt ska kunna börja hantera trauman och hitta trygghet.

Var finns de Blå punkterna?

Ett flertal Blå punkter finns redan på plats i Moldavien och Rumänien, och fler sätts nu upp vid gränsövergångar i länder som Polen, Belarus, Ungern och Slovakien. Totalt planerar vi för att ha över 30 fungerande Blå punkter igång inom ett par veckor. Varje Blå punkt kan ta emot mellan 3000 – 5000 människor om dagen. De Blå punkterna placeras antingen direkt vid gränsövergångar, eller där många barn på flykt nu passerar, som tågstationer i större städer. Våra Blå punkter sätts alltid upp i samarbete med UNHCR och lokala och nationella myndigheter.

Vilket stöd kan barn och familjer få vid de Blå punkterna?

Vid de Blå punkterna kan barn och familjer på flykt få viktigt stöd som:

• Information och rådgivning. Det finns personal och material med information om vilka rättigheter de har, vilket stöd de kan få på plats eller i landet dit de är på väg, vilka organisationer de kan vända sig till och hur de kan minska risken för att utnyttjas.
• Barnvänliga utrymmen. Vid de Blå punkterna finns platser där barn får vila, leka och delta i olika aktiviteter. 
• Familjeåterförening. Barn och familjer kan få stöd att återupprätta kontakten med andra familjemedlemmar och information om hur barnen kan skyddas under flykt. De får också information om hur de bäst kan agera för att minska risken för att separeras längs vägen när de reser vidare.
• Rådgivning och psykosocialt stöd. I krig och på flykt utsätts både barn och vuxna för svår stress. Psykologer, socialarbetare och annan utbildad personal finns på plats för att identifiera barn som kan behöva ytterligare stöd, särskilt ensamkommande eller separerade barn.
• Särskilt stöd. Vid de Blå punkterna kan vi också identifiera extra utsatta barn och kvinnor och se till att de får särskilt stöd. Det kan exempelvis handla om ensamkommande barn, barn med funktionsnedsättning eller sjukdomar, eller barn som misstänks ha blivit utnyttjade.

Köp Blå punkt-paketet i vår gåvoshop och hjälp barn på flykt.

Detta gäller i korthet för barn som flytt från Ukraina:

• Barn som flytt från Ukraina ska registreras hos Migrationsverket så fort som möjligt. 
• Ensamkommande barn har rätt till en god man som hjälper dem i kontakten med myndigheterna samt med rättsliga, ekonomiska och personliga ärenden.
• Kommunen som barnet har blivit anvisad ansvarar för skola och förskola samt för boende för de barn som är ensamkommande.
• Migrationsverket ansvarar för tillfälligt boende för de barn som kommer till Sverige tillsammans med sin familj.
• Barnen har i princip samma rättigheter som andra barn i Sverige vad gäller rätten till sjukvård, utbildning, att få komma till tals och vara delaktig i beslut som berör dem.
• Att beviljas uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet är inte samma sak som att beviljats asyl.

Varför är det viktigt att barn registreras hos Migrationsverket?

Barn behöver snabbt få tillgång till skola, förskola och fritidsaktiviteter. För barn som upplevt svåra situationer är det viktigt att skapa en lugn, trygg och förutsägbar tillvaro. Rutiner och aktiviteter hjälper barn som har varit med om svåra situationer att hantera stress och oro. Det är också viktigt att myndigheter är i kontakt med barnen för att kunna få en bild av om de är i behov av skydd och stöd, och om de behöver sjukvård och vacciner. 

• Barn som registrerar sig hos Migrationsverket har rätt till skydd och stöd av kommuner och socialtjänst. 

• Myndigheter och kommuner kan kontrollera var barnen befinner sig och hur de behandlas. Det finns en risk att barn som inte är registrerade, särskilt barn som kommit utan en förälder eller annan vårdnadshavare (ensamkommande barn), faller offer för människohandel eller utnyttjas på andra sätt. 

• Möjligheten att komma i kontakt, och återförenas, med anhöriga ökar när barn registreras. 

• Registrering är nödvändig för att få tillgång till mat och logi från det allmänna och för att barn ska få möjlighet att gå i skolan. 

Ukrainska medborgare med biometriska hemlandspass eller Schengenvisum har möjlighet att vistas i Sverige i 90 dagar utan uppehållstillstånd och behöver inte kontakta Migrationsverket efter inresa. Det går alltså för dessa personer att vänta med att registrera sig om de själva har ordnat med boende. 

De personer som kommer till Sverige på flykt från Ukraina kan omfattas av EU:s massflyktsdirektiv, och/eller vara asylsökande. Migrationsverket är den myndighet som ansvarar för asylprövningen och för registrering av personer som kommer från Ukraina och omfattas av massflyktsdirektivet (se nedan). 

Vad innebär det att vara god man för ett ensamkommande barn?

Då ensamkommande barn inte har någon vuxen företrädare som kan stötta och hjälpa dem har de efter ankomsten till Sverige rätt till en god man. God man ska förmedlas via socialtjänsten, och det ska göras direkt efter att barnet har registrerats och blivit anvisad en kommun.

• Att vara god man för ensamkommande barn innebär att företräda barnet i vårdnadshavares och förmyndares ställe. Det betyder att den gode mannen har rätt och skyldighet att bestämma i alla frågor som rör barnets angelägenheter, såväl personliga som ekonomiska och rättsliga. 

• God man har ingen försörjningsplikt för barnet och ansvarar inte heller för den faktiska vården. Det ansvaret har familjehemmet, HVB-hemmet eller stödboendet, eller i sista hand socialsekreteraren. Samma regler gäller för ensamkommande barn som för placerade barn, enligt socialtjänstlagen.

• En god man för asylsökande barn ska hjälpa till i kontakt med Migrationsverket och vara med när barnet söker asyl. Barn som omfattas av massflyktsdirektivet behöver enligt nuvarande tolkning inte någon god man vid registrering enligt direktivet. Däremot behöver de en god man som hjälper dem i andra rättsliga och ekonomiska frågor.

För ensamkommande barn som beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet ska en kommun anvisas på samma sätt som för asylsökande ensamkommande barn. Den kommun som barnet anvisas till, anvisningskommunen, ansvarar för att barnet får det stöd och den hjälp som hen behöver enligt socialtjänstlagen. Kommunen ansvarar då för barnet och ska utreda barnets behov, fatta beslut om insatser, ordna ett lämpligt boende och se till att barnet erbjuds skolundervisning och god man. 

Vem ansvarar för skola, förskola och bostad?  

Kommunen som barnet har blivit anvisad till ansvarar för att barnet får möjlighet att gå i skola eller förskola. Asylsökande barn och barn som omfattas av massflyktsdirektivet har rätt till förskola och skola (dock ej skolplikt). 

Kommunen ansvarar också för att ordna boende åt ensamkommande barn och unga. Det finns olika boenden för ensamkommande barn och unga. Ofta ordnar kommuner plats på så kallade HVB-hem (hem för vård och boende). Barn kan också bo i familjehem. Ibland är familjehemmet hos en släkting eller närstående. Kommunen kontrollerar och tar ställning till om boendet är lämpligt för barnet.

Migrationsverket ansvarar för tillfälligt boende för de barn som kommer till Sverige med sin familj, om de inte kan ordna boende på egen hand. Detta gäller både barn som söker asyl och barn som får ett tillfälligt tillstånd enligt massflyktsdirektivet. Familjen kan inte själva välja ort för boende utan blir anvisade ett boende av Migrationsverket.

Vilka rättigheter har barn som flytt från Ukraina?

Asylsökande barn och barn som omfattas av massflyktsdirektivet har i princip samma rättigheter som andra barn i Sverige vad gäller rätten till sjukvård, utbildning, att få komma till tals och vara delaktig i beslut som berör dem. 

De har också rätt att få information om sina rättigheter under tiden de befinner sig i Sverige. Informationen ska vara tillgänglig på ett språk de förstår samt anpassad efter mognad och utveckling. 

Det svenska regelverket skiljer sig åt inom vissa områden för asylsökande barn som kommer med familj jämfört med barn utan vårdnadshavare, det vill säga ensamkommande barn.

Vilka möjligheter finns att söka ekonomiskt stöd? 

De som har flytt från Ukraina och som får uppehållstillstånd med stöd av massflyktsdirektivet omfattas av lagen om mottagande av asylsökande (LMA). Det innebär att de har rätt till bistånd i enlighet med den lagen.

Bistånd som ges enligt LMA är boende och ekonomiskt stöd. Det stöd som betalas ut (dagersättning) ska räcka till mat, kläder, sjukvård, medicin, tandvård, hygienartiklar samt andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter.

Ensamkommande barn som är under 16 år ansöker om bistånd med hjälp av sin gode man.

Personer med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet, och asylsökande, kan även ansöka om så kallat särskilt bidrag om de är i behov av ekonomiskt bistånd utöver sin dagersättning. Det särskilda bidraget kan exempelvis täcka kostnader för glasögon, mediciner eller andra hjälpmedel.

Vad innebär massflyktsdirektivet?

I början av mars aktiverade EU massflyktsdirektivet. Det innebär att personer från Ukraina som flytt efter 24 februari omedelbart ska erbjudas uppehållstillstånd och arbetstillstånd i EU. 

De personer som omfattas av direktivet är medborgare i Ukraina, personer som har fått uppehållstillstånd i Ukraina som flykting eller alternativt skyddsbehövande, och familjemedlemmar till någon av dessa grupper. För att omfattas av direktivet ska man ha lämnat landet den 24 februari 2022 eller senare. Vuxna måste också ha ett giltigt pass eller andra ukrainska id-handlingar. Den grupp personer som omfattas av direktivet kan komma att utökas. 

Någon individuell prövning för uppehållstillstånd och arbetstillstånd behövs inte. Vid ankomst till Sverige ska personerna identifiera sig, registreras, fotograferas och lämna fingeravtryck. I normalfallet räcker det för att få ett uppehålls- och arbetstillstånd i enlighet med direktivet. 

Tillståndet är tidsbegränsat och gäller till och med den 4 mars 2023, med möjlighet till förlängning. Total maxtid för tillståndet är tre år. 

Barn som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet har samma rättigheter som barn som söker asyl. Att beviljas uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet är dock inte samma sak som att ha beviljats asyl. Personer som fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet kan när som helst välja att även söka asyl. Då sker en individuellt prövning av skyddsbehov. 

Vad gäller för asylsökande från Ukraina?

För att omfattas av de svenska asylreglerna måste en registrering ske hos Migrationsverket.  Den som söker asyl blir då formellt asylsökande och får därmed ta del av de rättigheter som följer under hela asylprocessen.

Migrationsverket är den myndighet som ansvarar för asylprövningen. Den kommun dit de asylsökande har blivit anvisade efter registrering ansvarar för skolgång, vård och omsorg.

De personer som har beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet har i princip samma rättigheter som de som söker asyl. Därför gäller det som beskrivs nedan både massflyktingar och asylsökande. 

Att fly från ett krig, att i all hast tvingas lämna sitt hem, är fruktansvärt för alla människor. För barn kan det vara svårt traumatiserande.

Över 1,5 miljoner barn har nu flytt från Ukraina. Nästan 3,5 miljoner är på flykt inom landet. Det betyder att omkring fem miljoner barn har tvingats lämna sina hem sedan krigets början.

Ett av de barn som nu är på flykt är nioåriga Danylo. Men han kämpar inte bara för att överleva ett krig. Han kämpar också för att överleva cancer.   

Att få bra och tillförlitlig behandling mot cancer i Ukraina är just nu nästintill omöjligt. Sjukvården i landet är extremt hårt belastad. Bristen på mediciner och utrustning är akut. Dessutom tvingas mycket av vården utföras i källare eller skyddsrum för att personal och patienter inte ska dödas av beskjutning.

I ett skyddsrum i Kharkiv fick Danylo genomgå en blodtransfusion. I ett annat skyddsrum utförde läkare mikrokirurgi på hans lungor medan bomberna föll.  

Idag är Danylo i Lviv i västra Ukraina, men där finns ingen möjlighet för honom att få den kemoterapi som han behöver för att överleva. Nu hoppas Danylos mamma Inna att de ska kunna ta sig till Polen och få behandling där. Men om det är möjligt vet de ännu inte.

UNICEF arbetar över hela Ukraina för att leverera sjukvårdsmaterial till barnsjukhus och förlossningsavdelningar. Hittills har vi nått fram med 858 ton förnödenheter som mediciner, kirurgiska instrument, första hjälpen-lådor och syrgas, men också vinterkläder till barn, varma filtar och leksaker.

UNICEF fortsätter rädda barns liv i Ukraina. Igår, idag och imorgon.  

Hjälp barnen i Ukraina nu

Barnen i Ukraina är desperat behov av hjälp. Situationen för de över 1,5 miljoner barn som är på flykt är också fortsatt mycket svår.

UNICEF arbetar dag och natt i Ukraina, och i de grannländer dit hundratusentals människor flyr, för att nå barn som är i akut behov av hjälp. Och hjälpen når verkligen fram.

De senaste veckorna har UNICEF skickat mer än 85 fulla lastbilar innehållandes 858 ton förnödenheter. 78 lastbilar har redan anlänt eller är på väg till Ukraina, och sju lastbilar har skickats till närliggande länder.

Nya leveranser till Ukraina från UNICEF väntas nu nästan dagligen.

Leveranserna innehåller bland annat sjukvårdsmaterial, mediciner, hygien-kit, skolmaterial, leksaker och spel för barn, filtar och vinterkläder.

Leveranserna från UNICEF räddar barns liv – varje dag.

Tack till alla som bidrar till vårt arbete i Ukraina. Er hjälp når fram. 

Hjälp barnen i Ukraina nu

Engagemanget för att hjälpa människor på flykt är stort, både i Sverige och i länder som gränsar mot Ukraina. Tusentals volontärer har delat ut mat och kläder och öppnat sina hem. De människor som flyr behöver hjälp, men om det inte sker under kontrollerade och organiserade former riskerar barn att utnyttjas eller falla offer för trafficking varnar UNICEF.

”Det är hoppfullt att så många runt om i Europa vill hjälpa till och öppna sina hem för människor på flykt. Men barnets bästa måste vara i centrum. Under inga omständigheter får barn tas om hand eller placeras i hem utan myndigheters godkännande och kontroll. Utan kontroll på vilka som hjälper, vart barnen tar vägen och hur de behandlas riskerar barn att fara illa, falla offer för trafficking, hamna i barnarbete eller försvinna”, säger UNICEF Sveriges generalsekreterare Pernilla Baralt.  

UNICEF utökar nu vårt arbete i Ukraina, i grannländer och i Sverige för att ge stöd och kompetens till myndigheter, organisationer och individer som kan komma i kontakt med barn på flykt.

Idag passerar många människor gränserna utan att registreras vilket ökar riskerna ytterligare, särskilt för ensamkommande barn. UNICEF uppmanar stater och myndigheter att omedelbart stärka system för identifiering och registrering av de människor som är på flykt. 

UNICEF uppmanar länder som tar emot flyktingar från Ukraina att:

• Skapa system för att identifiera och registrera barn som flyr, särskilt barn utan föräldrar eller nära anhöriga. Många av dem kommer tillsammans med större grupper och de måste registreras på individnivå.  
• Etablera och stötta trygga platser för barn vid gränsövergångar och där många människor på flykt passerar. På platserna ska socialarbetare och barnpsykologer finns tillgängliga för att kunna hjälpa barn. 
• Utöka system med familjeboenden och andra boendeformer för barn.
• Skapa starka system för kontroll och uppföljning så att barn som placeras i hem eller boenden inte far illa. 
• Arbeta för att återförena barn med sina familjer när det är möjligt.

Vad gör UNICEF

UNICEF arbetar i Ukraina med att nå barn och familjer med akut humanitär hjälp. Bland annat levererar vi vatten, mat, mediciner och sjukvårdsutrustning till samhällen och sjukhus.

För att hjälpa barn på flykt jobbar UNICEF med att sätta upp så kallade Blå punkter vid gränsövergångar där många barn och familjer nu passerar. Där bedömer vi barns situation, vilken hjälp de behöver och vilka risker som finns för dem. Vi identifierar och registrerar även ensamkommande barn. Vid de Blå punkterna får barn mat, mediciner, vatten och sjukvård,    men även psykologiskt stöd och möjlighet till lek och trygghet. Var och en av de Blå punkterna kan ta emot upp till 5 000 personer om dagen.

Hjälp barnen i Ukraina nu

När den första vinterkylan kommer tar vi på oss en extra tröja och höjer värmen på elementen för att hålla oss varma. Du tänker förmodligen inte så mycket på det. Men tänk om du inte hade något av det och istället var tvungen att spendera varje dag med att leta värme och huttrande kura ihop dig med din familj om natten?

Det är verkligheten för många barn och familjer när vintern kommer till Mellanöstern. Och det sker just nu.

Köp kläder till frusna barn

Barnen behöver din hjälp för att överleva vintern

I minusgrader riskerar barn att drabbas av luftvägssjukdomar som lunginflammation, vilket påverkar deras skolgång. Brist på sjukvård gör saken värre. I de svåraste fallen kan barn, särskilt nyfödda, dö av kylan. 

Föräldrar berättar för våra medarbetare på plats i Afghanistan och Syrien om sin rädsla för sina barns hälsa och välmående. Efter decennier av konflikt, ekonomisk nedgång och nu coronapandemin har många familjer förlorat allt de har arbetat så hårt för – sina hem, arbeten, besparingar. De är oroade över att de nu inte kan ge barnen de varma kläder de behöver.

Tillsammans kan vi rädda barns liv i jul

Vinterkläder hjälper barn att hålla sig varma och skyddar dem från sjukdomar. UNICEF levererar lådor med vinterkläder och filtar till barn i alla åldrar – från födseln till tonåren. Lådorna är lokalt producerade, vilket innebär att din gåva dessutom ger fler jobb till människor som är i stort behov av inkomst.

Nu behöver vi din hjälp att nå så många barn som möjligt, innan vintern gör det. Köp ett Vinterpaket i vår gåvoshop.

Ett Vinterpaket innehåller:

• Vinterkläder till ett barn
• En filt
• 30 påsar näringspulver 
• 3 påsar högenergimjölk

Paketet levereras till de barn som behöver det mest, så att de kan överleva vintern. Dina pengar är värda mer än du tror – handla en mjuk klapp som räddar barns liv.

Handla till barnen

Till paketet

Stort behov av hjälp – beräknas öka ytterligare

Det är omöjligt att blunda för den fruktansvärda situationen som barn och kvinnor i Afghanistan just nu upplever. Minst 10 miljoner barn är i behov av akut hjälp för att överleva. Utan omedelbara insatser beräknas en miljon barn drabbas av allvarlig akut undernäring de kommande månaderna.

Sedan januari har FN dokumenterat över 2 000 allvarliga kränkningar av barns rättigheter, såsom våld, övergrepp och rekrytering till väpnade grupper. 550 000 människor flyr just nu inom landet – mer än hälften är barn. Dessutom står 4,2 miljoner barn utan skolgång, majoriteten är flickor.

Behovet av hjälp är enormt. På grund av allvarlig torka och vattenbrist, fortsatta flyktingströmmar inom landet, brist på säkerhet och de förödande socioekonomiska konsekvenserna av covid-19, beräknar UNICEF att de humanitära behoven kommer att öka ytterligare de kommande månaderna. 

Världen får inte svika Afghanistans barn

Det finns situationer då ett land och dess invånare är beroende av omvärldens hjälp. Den situationen råder just nu i Afghanistan. Barn och kvinnor är i enormt behov av skydd, sjukvård, mat, vatten och sanitet, utbildning och livsviktigt vaccin mot polio och mässling.

UNICEF och våra samarbetspartners kämpar outtröttligt för att leverera den hjälp som behövs, men det finns mycket kvar att göra för att säkra alla barns överlevnad och utveckling. 

Vi uppmanar därför världens regeringar att fortsätta sina humanitära och långsiktiga insatser i Afghanistan, för att både agera på det akuta behovet och förhindra att de stora framsteg som gjorts inom exempelvis flickors utbildning går förlorade. Biståndet får inte politiseras, det måste i första hand baseras på behoven. Barn och kvinnor kan inte fråntas den hjälp de är beroende av för att överleva.  

Hjälpen måste nå fram till de mest utsatta

UNICEF har varit på plats i Afghanistan i 65 år och vi gör allt vi kan för att fortsätta vårt viktiga arbete. Vi för en kontinuerlig dialog med landets myndigheter, talibanerna och andra parter, för att vi och våra partners ska få en säker, snabb och obegränsad möjlighet att nå fram till alla barn som behöver oss – var de än befinner sig i landet.

Vi är mycket bekymrade över barns och kvinnors säkerhet och hälsa. De behöver just nu all hjälp de kan få och därför skalar vi upp vårt arbete, vilket bland annat innebär att vi:

• Behandlar barn som lider av svår akut undernäring.
• Ser till att människor på flykt får sjukvård genom mobila hälsocentraler.
• Ger barn som har kommit bort från sina familjer skydd och stöd samtidigt som vi letar efter deras närstående.
• Vaccinerar bebisar mot polio och andra sjukdomar, samt vaccinerar människor mot covid-19. 
• Levererar vatten till de områden som har drabbats av torka, samt hygienkit för att ge möjlighet att hålla sig ren och skydda sig mot smitta.
• Ger stöd för att skolor på ett säkert sätt ska kunna öppna igen, och hållas öppna, under covid-19. Det innebär insatser riktade till 300 000 barn, där mer än hälften är flickor.

UNICEF gör allt vi kan för att ge alla barn i Afghanistan den hjälp de behöver. Vi riktar ett varmt tack till våra Världsföräldrar, samarbetspartners och andra givare som gör vårt arbete möjligt. 

Vill du också vara med och kämpa för Afghanistans barn? 

Ge en gåva idag

Läget i Afghanistan är i dagsläget osäkert och ingen kan förutspå vad som händer härnäst. Men med över 270 000 internflyktingar och över 18 miljoner människor som är i behov av humanitär hjälp, varav hälften är barn, är behoven enorma. Dessutom hotas landet av torka och den pågående covid-19-pandemin.

Utan brådskande åtgärder kommer en miljon barn under fem år att vara allvarligt undernärda vid årets slut. På grund av konflikt och covid-19 står 9,5 miljoner barn utan skolgång, majoriteten är flickor. Vi måste nu gemensamt agera för att ge de mest utsatta, särskilt barnen, den hjälp de behöver för att överleva och utvecklas.

Hjälp Afghanistans barn

UNICEF på plats i alla regioner – för alla barn

Trots att framtiden för Afghanistan är oviss, är en sak säker: UNICEF finns på plats i alla regioner för att ge varje barn och kvinna den hjälp de behöver – både akut och långsiktigt. Vi har funnits på plats i 65 år, har närvaro i hela landet och planerar inte att lämna.

UNICEF i Afghanistan har under flera år fört dialog med talibanerna i de områden de haft makten. De har nu bett oss att pausa vår verksamhet i vissa regioner tills situationen är säker, men UNICEF och våra kollegor på plats är dedikerade att stanna. Vi har daglig kontakt med den lokala ledningen i nästan alla regioner och deras budskap är tydligt: vår hjälp behövs. Nu arbetar vi därför hårt för att öka våra humanitära insatser och möta de stora utmaningarna som Afghanistans barn och kvinnor står inför.

Vad gör UNICEF?

• Vårt arbete innebär bland annat att säkerställa att barn och familjer får den akuta hjälp de behöver – sjukvård, näring och rent vatten. Vi distribuerar hygienpaket, kör ut vatten med lastbil, fortsätter ge stöd till skolor, behandlar allvarligt undernärda barn och vaccinerar barn mot farliga sjukdomar. 

• I flyktingläger sätter vi upp trygga och barnvänliga platser där barnen får viktigt stöd för att bearbeta trauman, samt bygger tillfälliga skolor för att barn, särskilt flickor, ska kunna fortsätta sin utbildning.

• Vi arbetar för att ta ett steg framåt i bekämpningen av polio. Afghanistan är ett av två länder i världen där polio fortfarande hotar många barns liv. En av våra största utmaningar de senaste åren har varit att komma fram till varje stad, by, moské och hem för att vaccinera alla barn och utrota sjukdomen.

• Vi kämpar för att utöka vår verksamhet över hela landet och nå alla barn – även de i svåråtkomliga områden – med både akut och långsiktig hjälp. Vi för kontinuerlig dialog med konfliktens alla parter för att de ska ge oss säker och obehindrad tillgång till alla delar av landet, i linje med principerna kring humanitärt hjälparbete.

Stort tack till alla samarbetspartners och givare som hittills har gjort det möjligt för oss att fortsätta vårt arbete i Afghanistan. Utan er hjälp skulle vårt livräddande arbete för de mest utsatta barnen och kvinnorna inte vara möjligt. 

Vill du också vara med och kämpa för Afghanistans barn?

Ge en gåva idag

En parlamentarisk kommitté fick 2019 i uppdrag att ta fram ett förslag på en långsiktigt hållbar migrationspolitik. Förslaget presenterades förra året och regeringen har nu landat i ett antal lagändringar som har röstats igenom del för del i riksdagen. Det hävdas att lagen nu är långsiktigt hållbar och rättssäker – en åsikt vi inte delar då de beslutade reglerna fortsätter att drabba barn oproportionerligt hårt.

Den otrygghet och osäkerhet som funnits sedan den tillfälliga lagen infördes har inneburit stora risker för barn, och när huvuddelarna från den tillfälliga lagen nu blir permanenta kvarstår även riskerna. Vi saknar en genomgång av förslagens förenlighet med barnkonventionen och förklaringar till varför regeringen valt att gå vidare med förslag som får negativa konsekvenser för barn.

Huvuddragen i den nya lagen

• Tillfälliga uppehållstillstånd blir fortsatt huvudregel. 
  
• Längden på uppehållstillstånd skiljer sig åt beroende på skyddsstatus och gör därmed skillnad mellan barn och barn (13 månader alternativt tre år beroende på skyddsstatus).
  
• Det hårda försörjningskravet kvarstår för familjeåterförening (uppehållstillstånd på grund av anknytning). 
  
• Särskilt ömmande omständigheter för barn som skyddsgrund.
  
• Undantag från försörjningskrav om ansökan om anknytning görs inom tre månader.

Positivt med den nya lagen är att man återinför särskilt ömmande omständigheter för barn som skyddsgrund. Det är en undantagsregel som infördes 2014, som en möjlighet att ge barn skydd på grund av humanitära omständigheter. Tiden på uppehållstillståndet blir dock tillfälligt – endast 13 månader inledningsvis.

Majoriteten av förslagen innebär inskränkningar i barns rättigheter

Vi saknar ett genomgående barnrättsperspektiv samt en barnkonsekvensanalys av den nya lagen. Vi anser inte att det finns fog för att fortsätta inskränka barns rättigheter med tanke på den situation gällande flyktingmottagande som råder idag och som förväntas råda enligt prognoser framåt. Sveriges regelverk ligger nu på EU-rättens och internationella konventioners miniminivå.

Tillfälliga uppehållstillstånd är inte i enlighet med långsiktiga hållbara lösningar för barn som söker skydd. De orimliga och allmänna försörjningskraven som beslutats är svåra för vårdnadshavare att uppnå och innebär i många fall ett hinder för barn att återförenas med sina föräldrar. Det har den tillfälliga lagen redan visat. Den nya lagen fortsätter att hålla familjer isär, vilket varken är förenligt med barnkonventionen eller hållbart för att komma till bukt med de illegala vägar som människor tvingas ta för att söka skydd.

FN:s barnrättskommitté har bland annat betonat att konventionsstaterna ska se till att barnets bästa till fullo tas i beaktande i migrationslagstiftning. Barnkonventionen förespråkar också långsiktigt hållbara lösningar för barn som befinner sig på flykt och söker skydd. Förslagen som idag beslutats är tyvärr långt ifrån att möta de kraven.
Trots pandemin har antalet människor som flyr från krig, våld och förföljelse samt kränkningar av mänskliga rättigheter stigit till nära 82,4 miljoner under 2020, enligt UNHCR. 42 procent av dem är barn. Vi vet att den tillfälliga lagen har haft konsekvenser för människor på flykt, och att den har drabbat barnen hårdast. Barn på flykt har fått sämre möjligheter att stanna i Sverige och även drabbats av psykisk ohälsa.

Vi vet också att kontinuitet är viktigt för barns uppväxt. Tillfälliga uppehållstillstånd bidrar inte till kontinuitet, tvärtom bidrar det till en osäker och utsatt situation vilket påverkar barns välmående mycket negativt. Att dessutom vidhålla orimliga försörjningskrav för föräldrar att leva tillsammans med sina barn i Sverige är inte för barnets bästa.

Varningen att svält hotar i Tigray kommer från UNICEF, WFP (FN:s livs­medels­program) och FAO (FN:s liv­smedels- och jordbruks­orga­nisa­tion), efter en ny analys av hungernivåerna i Etiopien. Rapporten visar att över 60 procent av befolkningen lider akut brist på mat, och i Tigray är situationen som allra värst.

Rädda barns liv nu

Över 350 000 människor i Tigray lever under förhållanden som klassas som katastrofala – nivå 5 – den högsta nivån på skalan över brist på mat, enligt analysen. Det är det största antalet människor inom ett land under det senaste årtiondet.

Och läget riskerar att förvärras ännu mer fram till september, särskilt i Tigray, om inget görs nu och den humanitära hjälpen inte tillåts komma fram. Konflikten har lett till att många tvingats på flykt, människor har förlorat sin förmåga att försörja sig, och skördar och infrastruktur har förstörts.

Den infrastruktur av vård och rent vatten som barnen är beroende av för sin överlevnad har drabbats av svåra skador. Mobila team inom vård och näring har attackerats, vårdcentraler har plundrats, och skador på infrastrukturen för vatten har lett till enorm brist på rent dricksvatten.

Bara under den senaste månaden har antalet barn som varje vecka behöver vård för svår akut undernäring fyrdubblats. Minst 33 000 barn, i otillgängliga områden i Tigray, är svårt undernärda och riskerar att dö om de inte kan få hjälp nu.

I flyktingläger, där många lever trångt tillsammans under osanitära förhållanden, är risken stor för utbrott av smittsamma sjukdomar, något som riskerar att drabba undernärda barn ännu hårdare.

Vad gör UNICEF?

UNICEF leder arbetet för näringsinsatser i Tigray och trappar nu upp arbetet för att undersöka och behandla undernärda barn, samt vaccinera mot mässling och polio i Tigrayregionen.

Vi uppmanar alla parter i konflikten att skydda barn från våld och att upphöra med attacker mot civila och infrastruktur. Den humanitära hjälpen måste få komma fram.

Vi gör allt vi kan för att alla barn ska få tillgång till vård, näring, rent vatten, sanitet, utbildning och skyddas från våld. Men barnen behöver din hjälp. Ge en gåva idag så är du med och räddar liv.

Hjälp barn i katastrofer

Ge en katastrofgåva

De utdragna och nu eskalerande stridig­heterna har dödat och skadat barn och vuxna på båda sidor. Våldet är nu utbrett och får fruktans­värda konse­kvenser för barnen.

På grund av de intensiva våldsam­heterna har minst 38 000 människor i Gaza sökt skydd i skolor som drivs av UNRWA, FN:s hjälp­orga­nisa­tion för Palestina­flyktingar. 40 skolor och fyra hälso­centraler har skadats i Gaza, och tre skolor rapporteras ha skadats i Israel.

UNICEF finns på plats och vi trappar just nu upp våra insatser i Gaza, Västbanken och östra Jerusalem. Vi ser till att barn får psyko­socialt stöd, rent vatten, vård och mediciner. Vi stöttar också arbetet för att reparera skadade vatten- och sanitets­system.

Vi arbetar för att minska risken för vatten­burna sjuk­domar och ökad spridning av covid-19, genom att bland annat till­handa­hålla hygien­produkter.

Med tanke på risken att våldet fortsätter under kommande veckor för­bereder vi för att kunna ge barnen det stöd de har rätt till. De behöver ha tak över huvudet, till­gång till näring och rent vatten, trygga platser att vistas på och skolor att lära sig i. Vi behöver din hjälp för att nå alla.

Ge en gåva till vårt katastrofarbete så är du med och räddar barns liv:

Jag vill hjälpa

Hjälp barnen i Syrien

Sedan kriget startade i mars 2011 har omkring sex miljoner barn fötts i Syrien och dess grannländer. Barn som inte vet hur ett liv i fred och frihet ser ut.

Sedan födseln har deras vardag präglats av våld, krig och ovisshet. Föräldrar drömmer om att kunna ge sina barn en framtid där de kan känna sig trygga, men våldet i Syrien rasar vidare.

Idag beräknas drygt 8,5 miljoner syriska barn vara i behov av hjälp. De saknar det mest grundläggande för att kunna leva ett drägligt liv, såsom mat för dagen, sjukvård, utbildning och varma kläder. Nära 80 procent av människorna i Syrien lever nu i fattigdom. Bara under det senaste året har andelen människor i landet som är i behov av humanitärt stöd ökat med 20 procent. 

Efter tio år av konflikt är läget fortfarande akut

Situationen i norra Syrien är särskilt alarmerande, där miljontals barn befinner sig på flykt. Många av familjerna här har flytt vid ett flertal tillfällen, i jakt på en trygg tillvaro. Föräldrar har burit sina barn så länge benen burit, och tillsammans har de precis tagit sig igenom en lång vinter.

Många av dem bor i tält med tunna väggar eller fallfärdiga hus som saknar värme och vatten. Det råder ingen tvekan om att läget är akut. Barnen i Syrien behöver all hjälp de kan få. Det kan inte få fortsätta så här år efter år.

Nya siffror visar att omkring 12 000 barn i landet har blivit dödade eller skadade under det senaste decenniet till följd av konflikten. Det innebär att tre barn per dag har drabbats på ett omänskligt sätt av det våld som vuxenvärlden utsatt dem för. Cirka 5 700 barn, vissa av dem inte äldre än sju år, har dessutom rekryterats för att delta i kriget.

Vad gör UNICEF?

UNICEF har funnits på plats under hela konflikten. Under det senaste decenniet har vi utökat våra insatser i landet för att möta behoven hos den drabbade befolkningen, både på kort och lång sikt.

2020 var ett speciellt år då pandemin tog världen i sitt grepp, vilket gjorde att vi var tvungna att skala upp vårt arbete ytterligare och hjälpa barnen och deras familjer med ännu en svår utmaning. Nedan följer exempel på vad UNICEF gjort under det gångna året, i Syrien och grannländerna:

• Nästan 900 000 barn fick tillgång till vaccin som förhindrar de vanligaste sjukdomarna.
• Över 400 000 barn fick tillgång till psykosocialt stöd.
• Över 3,7 miljoner barn fick möjlighet till utbildning.
• Över 5,4 miljoner människor fick tillgång till säkert vatten.
• Mer än 55 miljoner människor nåddes av information kring hur man minskar risken att bli smittad av covid-19. 

UNICEF kommer aldrig att ge upp kampen för att barnen i Syrien ska få fred, kunna leva värdiga liv och skapa en bättre framtid. Du kan vara med, ge en gåva idag:

Hjälp barnen i Syrien

När tioårsdagen av konflikten i Syrien närmar sig är situationen i landet fortfarande en av de värsta humanitära kriserna i världen. Barnen har fått betala det högsta priset. Vi kan inte ändra deras förflutna. Men vi kan hjälpa dem att skapa en bättre framtid.

UNICEF har funnits på plats hela tiden och vi gör allt vi kan för att rädda barns liv och förändra deras situation. Ge en gåva idag så är du med och kämpar för barnen i Syrien:

Hjälp barnen i Syrien