Gå till innehållet
Laddar…

Barnets bästa saknas i nya utlänningslagen

Idag är en mörk dag för barn och familjer som är på flykt och söker skydd i Sverige. Riksdagen har röstat igenom ändringar i utlänningslagen i enlighet med den tillfälliga lagen, och majoriteten av förslagen innebär stora inskränkningar i barns rättigheter. UNICEF Sverige saknar ett genomgående barnrättsperspektiv samt en barnkonsekvensanalys av den nya lagen.

En parlamentarisk kommitté fick 2019 i uppdrag att ta fram ett förslag på en långsiktigt hållbar migrationspolitik. Förslaget presenterades förra året och regeringen har nu landat i ett antal lagändringar som har röstats igenom del för del i riksdagen. Det hävdas att lagen nu är långsiktigt hållbar och rättssäker – en åsikt vi inte delar då de beslutade reglerna fortsätter att drabba barn oproportionerligt hårt.

Den otrygghet och osäkerhet som funnits sedan den tillfälliga lagen infördes har inneburit stora risker för barn, och när huvuddelarna från den tillfälliga lagen nu blir permanenta kvarstår även riskerna. Vi saknar en genomgång av förslagens förenlighet med barnkonventionen och förklaringar till varför regeringen valt att gå vidare med förslag som får negativa konsekvenser för barn.

Drygt 34 miljoner barn befinner sig på flykt runtom i världen och den nya svenska utlänningslagen förenklar inte deras situation .

Huvuddragen i den nya lagen

  • Tillfälliga uppehållstillstånd blir fortsatt huvudregel. 
  • Längden på uppehållstillstånd skiljer sig åt beroende på skyddsstatus och gör därmed skillnad mellan barn och barn (13 månader alternativt tre år beroende på skyddsstatus).
  • Det hårda försörjningskravet kvarstår för familjeåterförening (uppehållstillstånd på grund av anknytning). 
  • Särskilt ömmande omständigheter för barn som skyddsgrund.
  • Undantag från försörjningskrav om ansökan om anknytning görs inom tre månader.

Positivt med den nya lagen är att man återinför särskilt ömmande omständigheter för barn som skyddsgrund. Det är en undantagsregel som infördes 2014, som en möjlighet att ge barn skydd på grund av humanitära omständigheter. Tiden på uppehållstillståndet blir dock tillfälligt – endast 13 månader inledningsvis.

Vi saknar ett genomgående barnrättsperspektiv samt en barnkonsekvensanalys av den nya lagen.

Majoriteten av förslagen innebär inskränkningar i barns rättigheter

Vi saknar ett genomgående barnrättsperspektiv samt en barnkonsekvensanalys av den nya lagen. Vi anser inte att det finns fog för att fortsätta inskränka barns rättigheter med tanke på den situation gällande flyktingmottagande som råder idag och som förväntas råda enligt prognoser framåt. Sveriges regelverk ligger nu på EU-rättens och internationella konventioners miniminivå.

Tillfälliga uppehållstillstånd är inte i enlighet med långsiktiga hållbara lösningar för barn som söker skydd. De orimliga och allmänna försörjningskraven som beslutats är svåra för vårdnadshavare att uppnå och innebär i många fall ett hinder för barn att återförenas med sina föräldrar. Det har den tillfälliga lagen redan visat. Den nya lagen fortsätter att hålla familjer isär, vilket varken är förenligt med barnkonventionen eller hållbart för att komma till bukt med de illegala vägar som människor tvingas ta för att söka skydd.

FN:s barnrättskommitté har bland annat betonat att konventionsstaterna ska se till att barnets bästa till fullo tas i beaktande i migrationslagstiftning. Barnkonventionen förespråkar också långsiktigt hållbara lösningar för barn som befinner sig på flykt och söker skydd. Förslagen som idag beslutats är tyvärr långt ifrån att möta de kraven.
Trots pandemin har antalet människor som flyr från krig, våld och förföljelse samt kränkningar av mänskliga rättigheter stigit till nära 82,4 miljoner under 2020, enligt UNHCR. 42 procent av dem är barn. Vi vet att den tillfälliga lagen har haft konsekvenser för människor på flykt, och att den har drabbat barnen hårdast. Barn på flykt har fått sämre möjligheter att stanna i Sverige och även drabbats av psykisk ohälsa.

Vi vet också att kontinuitet är viktigt för barns uppväxt. Tillfälliga uppehållstillstånd bidrar inte till kontinuitet, tvärtom bidrar det till en osäker och utsatt situation vilket påverkar barns välmående mycket negativt. Att dessutom vidhålla orimliga försörjningskrav för föräldrar att leva tillsammans med sina barn i Sverige är inte för barnets bästa.

Etiopien: 350 000 människor hotas av svält i Tigray

Situationen i Etiopien är akut. I regionen Tigray, där våld utbröt i november förra året, riskerar nu över 350 000 människor svält. 140 000 är barn. För att liv ska kunna räddas måste akuta insatser göras nu.

Natan, 7 månader, äter ett högenergikex. Tillsammans med sin syster och mamma har han tvingats på flykt på grund av konflikten i Tigray och bor nu i en skola i Mekelle. Att se till att barn som Natan skyddas mot undernäring är en av UNICEFs viktigaste uppgifter i Etiopien just nu.

Varningen att svält hotar i Tigray kommer från UNICEF, WFP (FN:s livs­medels­program) och FAO (FN:s liv­smedels- och jordbruks­orga­nisa­tion), efter en ny analys av hungernivåerna i Etiopien. Rapporten visar att över 60 procent av befolkningen lider akut brist på mat, och i Tigray är situationen som allra värst.

Rädda barns liv nu

Över 350 000 människor i Tigray lever under förhållanden som klassas som katastrofala – nivå 5 – den högsta nivån på skalan över brist på mat, enligt analysen. Det är det största antalet människor inom ett land under det senaste årtiondet.

Och läget riskerar att förvärras ännu mer fram till september, särskilt i Tigray, om inget görs nu och den humanitära hjälpen inte tillåts komma fram. Konflikten har lett till att många tvingats på flykt, människor har förlorat sin förmåga att försörja sig, och skördar och infrastruktur har förstörts.

Den här katastrofen är skapad av människor. Barnen och deras familjer behöver att våldet upphör nu, så att de säkert kan få den hjälp de behöver och börja återuppbygga sina liv.

James Elder, talesperson vid UNICEF

Den infrastruktur av vård och rent vatten som barnen är beroende av för sin överlevnad har drabbats av svåra skador. Mobila team inom vård och näring har attackerats, vårdcentraler har plundrats, och skador på infrastrukturen för vatten har lett till enorm brist på rent dricksvatten.

Bara under den senaste månaden har antalet barn som varje vecka behöver vård för svår akut undernäring fyrdubblats. Minst 33 000 barn, i otillgängliga områden i Tigray, är svårt undernärda och riskerar att dö om de inte kan få hjälp nu.

I flyktingläger, där många lever trångt tillsammans under osanitära förhållanden, är risken stor för utbrott av smittsamma sjukdomar, något som riskerar att drabba undernärda barn ännu hårdare.

Vad gör UNICEF?

UNICEF leder arbetet för näringsinsatser i Tigray och trappar nu upp arbetet för att undersöka och behandla undernärda barn, samt vaccinera mot mässling och polio i Tigrayregionen.

Vi uppmanar alla parter i konflikten att skydda barn från våld och att upphöra med attacker mot civila och infrastruktur. Den humanitära hjälpen måste få komma fram.

Vi gör allt vi kan för att alla barn ska få tillgång till vård, näring, rent vatten, sanitet, utbildning och skyddas från våld. Men barnen behöver din hjälp. Ge en gåva idag så är du med och räddar liv.

Hjälp barn i katastrofer

Barnen drabbas värst av våldet i Palestina och Israel

När våldet i Palestina och Israel nu går in på sin andra vecka har 60 barn dödats och 318 skadats. Omgivna av förödelse har barn och familjer förlorat anhöriga och tvingats se sina hem, skolor och arbets­platser bli jämnade med marken. Barnen är oskyldiga och drabbas hårt av vuxnas skonings­lösa våld.

Tre flickor kikar genom en grind vid en av de skolor som just nu används som tillfälligt boende för familjer som flytt våldet i Gaza.

Ge en katastrofgåva

De utdragna och nu eskalerande stridig­heterna har dödat och skadat barn och vuxna på båda sidor. Våldet är nu utbrett och får fruktans­värda konse­kvenser för barnen.

På grund av de intensiva våldsam­heterna har minst 38 000 människor i Gaza sökt skydd i skolor som drivs av UNRWA, FN:s hjälp­orga­nisa­tion för Palestina­flyktingar. 40 skolor och fyra hälso­centraler har skadats i Gaza, och tre skolor rapporteras ha skadats i Israel.

Redan innan våldet eskalerade behövde vart tredje barn i Gaza psykosocialt stöd för konfliktrelaterade trauman. Det är nu utan tvekan ännu fler.

UNICEF finns på plats och vi trappar just nu upp våra insatser i Gaza, Västbanken och östra Jerusalem. Vi ser till att barn får psyko­socialt stöd, rent vatten, vård och mediciner. Vi stöttar också arbetet för att reparera skadade vatten- och sanitets­system.

Vi arbetar för att minska risken för vatten­burna sjuk­domar och ökad spridning av covid-19, genom att bland annat till­handa­hålla hygien­produkter.

Våldet, hatet och dödandet måste få ett slut. Mänskliga rättigheter och internationell rätt måste respekteras och följas – för alla barns och deras framtids skull.

Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef

Med tanke på risken att våldet fortsätter under kommande veckor för­bereder vi för att kunna ge barnen det stöd de har rätt till. De behöver ha tak över huvudet, till­gång till näring och rent vatten, trygga platser att vistas på och skolor att lära sig i. Vi behöver din hjälp för att nå alla.

Ge en gåva till vårt katastrofarbete så är du med och räddar barns liv:

Jag vill hjälpa

Tio år av krig i Syrien: en livs­tid av våld för miljon­tals barn

Kriget i Syrien har nu pågått i tio år. Ett helt decennium av orolig­heter och våld har präglat vardagen för miljontals familjer i landet. Många barn har tvingats lämna sina hem och befinner sig på flykt, utan mat och tak över huvudet. Vi kan inte bara se på när deras barndom går förlorad.

En man bär sitt sovande barn i en resväska, på flykt från östra Ghouta i Syrien 2018.

Hjälp barnen i Syrien

Sedan kriget startade i mars 2011 har omkring sex miljoner barn fötts i Syrien och dess grannländer. Barn som inte vet hur ett liv i fred och frihet ser ut.

Sedan födseln har deras vardag präglats av våld, krig och ovisshet. Föräldrar drömmer om att kunna ge sina barn en framtid där de kan känna sig trygga, men våldet i Syrien rasar vidare.

Nära 90 procent av de syriska barnen är i behov av humanitärt stöd.

Idag beräknas drygt 8,5 miljoner syriska barn vara i behov av hjälp. De saknar det mest grundläggande för att kunna leva ett drägligt liv, såsom mat för dagen, sjukvård, utbildning och varma kläder. Nära 80 procent av människorna i Syrien lever nu i fattigdom. Bara under det senaste året har andelen människor i landet som är i behov av humanitärt stöd ökat med 20 procent. 

En pojke från Syrien står vid ett tält i ett flyktingläger i Turkiet. Under tio år av konflikt i Syrien har omkring 12 000 barn dödats eller skadats.

Efter tio år av konflikt är läget fortfarande akut

Situationen i norra Syrien är särskilt alarmerande, där miljontals barn befinner sig på flykt. Många av familjerna här har flytt vid ett flertal tillfällen, i jakt på en trygg tillvaro. Föräldrar har burit sina barn så länge benen burit, och tillsammans har de precis tagit sig igenom en lång vinter.

Många av dem bor i tält med tunna väggar eller fallfärdiga hus som saknar värme och vatten. Det råder ingen tvekan om att läget är akut. Barnen i Syrien behöver all hjälp de kan få. Det kan inte få fortsätta så här år efter år.

Tre barn per dag har drabbats på ett omänskligt sätt av det våld som vuxna utsätter dem för.

Nya siffror visar att omkring 12 000 barn i landet har blivit dödade eller skadade under det senaste decenniet till följd av konflikten. Det innebär att tre barn per dag har drabbats på ett omänskligt sätt av det våld som vuxenvärlden utsatt dem för. Cirka 5 700 barn, vissa av dem inte äldre än sju år, har dessutom rekryterats för att delta i kriget.

UNICEF finns på plats i Syrien och jobbar intensivt med att förse barn och deras familjer med bland annat medicin, mat, varma kläder och rent vatten. Foto: © UNICEF/Al Saleh

UNICEF finns på plats i Syrien och jobbar intensivt med att förse barn och deras familjer med bland annat vård, mat, varma kläder och rent vatten.

Vad gör UNICEF?

UNICEF har funnits på plats under hela konflikten. Under det senaste decenniet har vi utökat våra insatser i landet för att möta behoven hos den drabbade befolkningen, både på kort och lång sikt.

2020 var ett speciellt år då pandemin tog världen i sitt grepp, vilket gjorde att vi var tvungna att skala upp vårt arbete ytterligare och hjälpa barnen och deras familjer med ännu en svår utmaning. Nedan följer exempel på vad UNICEF gjort under det gångna året, i Syrien och grannländerna:

  • Nästan 900 000 barn fick tillgång till vaccin som förhindrar de vanligaste sjukdomarna.
  • Över 400 000 barn fick tillgång till psykosocialt stöd.
  • Över 3,7 miljoner barn fick möjlighet till utbildning.
  • Över 5,4 miljoner människor fick tillgång till säkert vatten.
  • Mer än 55 miljoner människor nåddes av information kring hur man minskar risken att bli smittad av covid-19. 

Trots de enorma utmaningar som Syriens barn och unga står inför, visar de gång på gång sin uthållighet och beslutsamhet. Deras vilja att lära och skapa en bättre framtid, mot alla odds, är beundransvärd.

Ted Chaiban, regionchef för UNICEF i Mellanöstern och Nordafrika

UNICEF kommer aldrig att ge upp kampen för att barnen i Syrien ska få fred, kunna leva värdiga liv och skapa en bättre framtid. Du kan vara med, ge en gåva idag:

Hjälp barnen i Syrien

Glada barn sitter på ett antal kartonger i Rukban, Syrien.

Vi kommer aldrig att sluta kämpa för barnen som drabbas av våldet i Syrien. Tillsammans kan vi förändra barns liv.

Minnen av Syrien – barnens ord om tio år av krig

På måndag har kriget i Syrien pågått i tio år. För vissa barn betyder det ett helt liv av krig. Lyssna när de med sina egna ord berättar om upplevelser inget barn ska behöva gå igenom.

När tioårsdagen av konflikten i Syrien närmar sig är situationen i landet fortfarande en av de värsta humanitära kriserna i världen. Barnen har fått betala det högsta priset. Vi kan inte ändra deras förflutna. Men vi kan hjälpa dem att skapa en bättre framtid.

UNICEF har funnits på plats hela tiden och vi gör allt vi kan för att rädda barns liv och förändra deras situation. Ge en gåva idag så är du med och kämpar för barnen i Syrien:

Hjälp barnen i Syrien

Oroande utveck­ling i Tigray hotar barns liv

Många barn och familjer har tvingats på flykt sedan våld utbröt i regionen Tigray i norra Etiopien i början av november. Situationen är extremt oroande och FN har fått rapporter om svåra människo­rätts­brott. Den humanitära hjälpen måste få komma fram.

En flicka som flytt från konflikten i Tigray sover i ett skjul i ett flyktingläger i Sudan. Foto: © UNICEF/Hamid/AFP

Hjälp barn i katastrofer

– Humanitära organisationer har haft extremt begränsad tillgång till området sedan konflikten bröt ut, men det lilla vi vet om hur barnen drabbats i Tigray är mycket oroande, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

Vaccinationer har upphört och sjukhus och vårdcentraler har skadats eller förstörts. Lager med livräddande produkter och utrustning har plundrats, och det är brist på bränsle för att hålla igång sanitära system. 

Till stor del har barnen i Etiopien nu kunnat återvända till skolan efter covid-19-restriktioner, men inte de 1,3 miljoner skolbarn som lever i Tigray. Omkring 300 ensamma barn har rapporterats bland de över 57 000 människor som flytt till Sudan, och troligen finns många fler bland de hundratusentals människor som nu befinner sig på flykt inom landet.

Kraftig ökning av undernäring

En undersökning som genomfördes tidigt i januari i Shire-området visade att antalet svårt undernärda barn i åldrarna under fem år ökat med upp till tio procent. Det är högt över vad WHO räknar som katastrofnivå, tre procent, och riskerar nu 70 000 barns liv. Sammantaget är risken nu hög att barn som drabbas av konflikten också riskerar allvarlig undernäring.

Akuta åtgärder måste tas för att hantera situationen i landet, annars är risken för grymma brott mot mänskliga rättigheter hög, och kommer troligen förvärras.

Vi kämpar för att ge barnen vad de behöver

Vid ett tillfälle under första halvan av januari lyckades UNICEF och partners skicka 29 lastbilar fyllda med bland annat livräddande närings- och sjukvårdsprodukter. 4-7 februari nådde ett UNICEF-team fram till Shire, i centrala Tigray, med sex lastbilar fyllda med 122 ton livsviktiga förnödenheter. Det här är steg i rätt riktning, men långt ifrån vad som krävs för att täcka behoven.

I Shire fanns inget dricksvatten så vi kör nu in vatten på lastbilar till befolkningen och de människor på flykt som samlats där. Sjukhus och vårdcentraler är bara delvis igång, och på grund av återkommande strömavbrott har hela stadens vaccinlager förstörts. Människor på flykt berättade för UNICEFs personal att deras största behov just nu var mat.

Barnen i Tigray är i akut behov av skydd och hjälp. Humanitära organisationer som UNICEF måste nu få möjlighet att nå fram till befolkningen utanför de större städerna, för att få en klar bild av behoven och ge barnen den hjälp de behöver.

Exempel på UNICEFs insatser i Tigray och närliggande områden:

  • Över 137 000 människor, i drabbade områden och på flykt, har fått tillgång till vatten
  • Över 465 000 barn under fem år har undersökts för undernäring, och 2 750 svårt undernärda barn har fått behandling
  • 127 hälsoarbetare har fått utbildning i att behandla svårt undernärda barn
  • Mediciner, impregnerade myggnät, skyddsutrustning mot covid-19, högenergikex, handsprit, skyddsmasker, tält och filtar med mera har levererats
  • 5 400 kvinnor och flickor i tonåren har fått hygienprodukter

– Alla parter i konflikten måste nu se till att den humanitära hjälpen får komma fram. Vi vet med säkerhet att varje dag som barnen måste vänta på hjälp förvärrar situationen, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

Som i alla katastrofer är det barnen som är de mest utsatta. Ge en gåva idag så är du med och räddar barns liv:

Hjälp barn i katastrofer

Betydelse­full jul­klapp värmer barn som fryser

När vinterkylan drar in, bryr den sig varken om vem du är eller var du bor. Den isande vinden är ett verkligt hot mot barn som befinner sig på flykt i Mellanöstern, undan krig och katastrof. Utan fodrade kläder eller skor, är det svårt att värma sig i ett flykting­läger.

Värmande vinterpaket

Abeer, 9 år, är ett av alla de barn på flykt vars hem består av en tunn tältduk. Familjens tillfälliga hem ligger i flyktinglägret Mahmoudli, i Syrien. UNICEF har sett till att Abeer har varma skor och kläder till skydd mot kylan.

Abeer är ett av de alldeles för många barn som vet vad ett liv på flykt innebär. Trots att hon bara är nio år har hon redan upplevt krig och dess fruktans­värda följder. Efter att familjen tvingades på flykt från våldsam­heter i hemstaden, hamnade de här – på en plats där livet är långt ifrån enkelt. Marken är isande kall och tältets väggar är tunna.

I UNICEFs gåvoshop finns paket med varma vinter­kläder, som värmer barn som Abeer, och andra paket som räddar liv. Som tack för att du handlar får du ett fint gåvo­kort att ge bort, eller skicka jul­klappen direkt till någon du bryr dig om i jul:

Betydelsefulla julklappar

UNICEF finns på plats i Syrien och grann­länderna, och arbetar hårt för att hjälpa alla barn som behöver skydd mot kylan. Vi levererar varma vinter­kläder, rent vatten, filtar och närings­produkter för att barn ska klara vinterns kalla månader.

Hänsyn till barnkonventionen saknas i förslaget om ny migrationslag

I juni 2019 tillsatte regeringen en kommitté för att ta fram en ny permanent migrationslagstiftning som ersätter den tillfälliga lagen. Den nya lagen ska börja gälla den 21 juli 2021. Det är med oro UNICEF Sverige lämnar in remissvar till regeringen idag, då förslagen tar för lite hänsyn till barns rättigheter och skyddsbehov.

Redan innan förslagen presenterades var vi oroliga över att det skulle bli en strängare lag utifrån de diskussioner som har förts och olika politiska ställningstaganden som har förekommit i media. Vi ser nu med stor oro på förslagen som varit ute på remiss, då majoriteten av förslagen är bestämmelser från den tillfälliga lagen, som nu föreslås bli permanenta. 

Generellt saknar vi barnperspektiv och barnkonsekvensanalyser i alla förslag som direkt eller indirekt berör barn. Vi saknar också en genomgång av förslagens förenlighet med barnkonventionen och förklaringar till varför kommittén valt att gå vidare med förslag som får negativa konsekvenser för barn. Förslagen innebär dessutom onödigt stränga inskränkningar i barns rättigheter. 

Förslaget till Sveriges nya migrationspolitik tar inte tillräcklig hänsyn till barnkonventionen.

I remissvaret lyfter vi bland annat följande rekommendationer till regeringen: 

  • Återinför permanent uppehållstillstånd för barn. Kommittén föreslår att enbart barn som är kvotflyktingar ska ha rätt till permanent uppehållstillstånd vid första ansökningstillfället. Inga andra undantag föreslås. Även om barnkonventionen inte innehåller någon specifik bestämmelse om att barn ska beviljas permanent uppehållstillstånd, rekommenderas långsiktiga och hållbara lösningar för barn snarare än tillfälliga och oförutsägbara. Som minimikrav måste det finnas undantag för barn att få permanent uppehållstillstånd efter en prövning av barnets bästa och omständigheterna i det enskilda fallet. 
  • Längden på de tillfälliga uppehållstillstånden. Kommittén föreslår att flyktingar ska få uppehållstillstånd i max tre år vid en första ansökan, medan alternativt skyddsbehövande ska få uppehållstillstånd i 13 månader. Kommittén motiverar det här bland annat med att förslagen ska följa genomsnittstiden i EU. Vi ställer oss frågande till förslaget eftersom genomsnittet i EU är fem år. De olika längderna riskerar också att diskriminera barn på grund av deras skyddsstatus. Vi rekommenderar fem år som minimilängd och att samma längd på uppehållstillstånd ska gälla för alla barn. Korta tider utgör också ett hinder i barns rätt till rehabilitering och återanpassning. 
  • Krav vid familjeåterförening. Vi är fortsatt kritiska till det stränga försörjningskravet, som gör att barn inte kan återförenas med sina föräldrar. Försörjningskravet innebär även i fortsättningen att en förälder måste ha tillräckligt stor inkomst och bostad för att barn ska få komma till Sverige, om ansökan om uppehållstillstånd inte görs inom tre månader.  Vi vet att arbets-och bostadsmarknaden försvårar för föräldrar att uppnå försörjningskraven, att många föräldrar missar tremånadersfristen och att det finns en risk att barn tar sig till Sverige på egen hand – med risk för liv och hälsa. 
  • Återinför särskilt ömmande omständigheter som humanitär skyddsgrund för barn. Kommittén har föreslagit att barn ska kunna beviljas tillfälligt uppehållstillstånd vid synnerligen ömmande omständigheter, en formulering som fanns i lagen innan 2014. Vi är kritiska till förslaget eftersom begreppet synnerligen tolkas restriktivt och återhållsamt. 2014 infördes särskilt ömmande omständigheter, för att förtydliga och säkerställa att hänsyn tas till barnets bästa. Behovet av justeringen berodde på att det hade förekommit fall där barn med ömmande omständigheter i svåra situationer hade fallit utanför bestämmelsens tillämpningsområde och inte fått sin rätt till skydd och vård tillgodosedd. Vi anser därför att särskilt ömmande omständigheter återinförs. Det ligger också i linje med barnkonventionen och våra andra internationella åtaganden.

Här du läsa hela remissvaret.

Barnkonventionen får inte glömmas bort i den nya migrationslagen

Sedan 1 januari 2020 är barnkonventionen svensk lag. Det ställer högre krav på lagstiftare och rättstillämpare att göra individuella bedömningar kring barnets rättigheter och att göra ordentliga barnkonsekvensanalyser av alla förslag som direkt eller indirekt berör barn. Det ställer också krav på att grundligt förklara vilka intressen som ges företräde framför barnets bästa. 

Vi uppmanar regeringen att ta till sig våra synpunkter och förslag för att den nya lagen ska vara hållbar, rättssäker, human och förenlig med barnkonventionen. Asylsökande barns rättigheter får inte försummas och barnkonventionen får inte glömmas bort i framtagandet av en ny lag. 

De inskränkningar som görs i barns rättigheter är varken rimliga, proportionerliga eller godtagbara, inte minst med tanke på hur flykting­situationen ser ut idag och utifrån den prognos som kommittén själva har presenterat. Vi hoppas därför att regeringen gör ordentliga barn­konsekvens­analyser av alla förslag med utgångspunkt i barns rättigheter, innan de går vidare med det fortsatta arbetet. 

Större insatser än någonsin krävs för barn i katastrofer 2021

Konflikter, klimatförändringar, katastrofer och en coronapandemi som kronan på verket, har gjort 2020 till ett minst sagt tufft år för barn världen över. Katastrofarbetet under 2021 kommer att kräva större insatser och vara viktigare än någonsin, visar UNICEFs årliga rapport om barn i katastrofer. Annars riskerar vi att pandemin skapar en förlorad generation.

Bröderna Abdullah, 9 år, och Ahmad, 10 år, är på flykt från kriget i Syrien. Ahmad arbetar tillsammans med sin pappa för att försörja familjen. De samlar in burkar och annat metallskräp för att sälja. ”Jag skäms så mycket när jag plockar skräp, det känns som att alla tittar på mig och skrattar. Hur mycket jag än gör det så känns det aldrig normalt,” säger Ahmad som drömmer om att bli kirurg i framtiden.

Hjälp barn i katastrofer

Idag lanseras UNICEF:s årliga rapport Humanitarian Action for Children. Rapporten visar på vilka katastrofinsatser som vi planerar att göra under kommande år, vad behoven är för barnen och vilka resurser som krävs för att nå målen.

Och resurser behövs, mer än någonsin tidigare. Drygt 54 miljarder svenska kronor kommer att krävas för att nå 300 miljoner människor i katastrofer, varav 190 miljoner barn, innan 2021 når sitt slut.

När en förödande pandemi sammanfaller med konflikt, klimatförändringar, katastrofer, och många befinner sig på flykt, blir konsekvenserna förödande för barn.

Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef

Vi upplever just nu en situation vi aldrig varit med om tidigare, och därför behöver vi även svara på ett sätt vi aldrig behövt göra förut, säger UNICEFs högsta chef Henrietta Fore. 

Rapporten visar på stora utmaningar för barn under 2021

Fler barn är på flykt än någonsin tidigare:

  • 36 miljoner barn är på flykt på grund av konflikter, våld och katastrofer.
  • I centrala Sahel i Afrika har över en miljon barn tvingats fly på grund av väpnade konflikter – en ökning med 64 procent jämfört med 2019. 
  • Mer än 6,1 miljoner människor är på flykt inne i Syrien. 
  • 860 000 rohingyer lever fortfarande på flykt i Bangladesh. 
  • Konflikten i Tigray, Etiopien, har gjort att 2,8 miljoner människor nu behöver hjälp.

Barns rättigheter är under attack:

  • I konflikter och kriser världen över urholkas barns rättigheter hela tiden. 
  • I Jemen har 2 000 barn dödats.
  • I länder som Afghanistan och Kamerun sker attacker mot skolor. 
  • Flickor utsätts för sexuella övergrepp och barnäktenskap, och våld i hemmet ökar under pandemin.

Pandemin kan orsaka en förlorad generation

  • Med covid-19 kom en utbildningskris när skolor stängde över hela världen. I exempelvis Sydsudan stod två miljoner barn utanför skolan redan innan pandemin, och när nedstängningen kom drabbades ytterligare två miljoner. 
  • Ekonomisk instabilitet och avbrutna hälsoprogram har gjort att decennier av framsteg i kampen mot undernäring har omintetgjorts. 
  • I Jemen har antalet akut undernärda barn ökat med tio procent.

Coronapandemin har gjort det ännu svårare att nå fram med hjälp:

  • Restriktioner och nedstängningar har försvårat det humanitära arbetet för de människor som är i allra störst behov av hjälp. 
  • I exempelvis Syrien är nu tio miljoner människor i behov av vatten, sanitet och hygieninsatser. 
  • Rutinvaccinationer har störts i mer än 60 länder vilket innebär att vi riskerar nya utbrott av mässling och polio.

Klimatförändringarna hotar vår gemensamma framtid:

  • Klimatrelaterade naturkatastrofer som torka och översvämningar har tredubblats under de senaste 30 åren. 
  • Katastroferna slår mot de mest sårbara barnen och deras familjer, och orsakar brist på mat och vatten och tvingar bort människor från sina hem. 
  • I östra Asien drabbades Mekongområdet av fyra stormar inom loppet av en månad. I Vietnam har 2,5 miljoner barn drabbats av tyfoner, översvämningar och jordskred.

Paulina, 10 år, får vaccin i Bolivar, Venezuela. UNICEF har levererat vaccin mot polio, gula febern, stelkramp och tuberkulos med mera, för att skydda barn mot andra sjukdomar under coronapandemin. Foto:

Vad gör UNICEF?

Under 2021 planerar UNICEF bland annat följande insatser:

  • Behandla 6,3 miljoner svårt undernärda barn.
  • Vaccinera 27,4 miljoner barn mot mässling.
  • Ge 45 miljoner människor tillgång till rent vatten för att kunna dricka, laga mat och tvätta sig.
  • Nå 19,2 miljoner barn och vårdnadshavare med psykosocialt stöd.
  • Ge 93,3 miljoner barn tillgång till utbildning.
  • Se till att 9,6 miljoner hushåll får kontantbidrag.

Avgörande roll i kampen mot covid-19

UNICEF är världens största upphandlare och distributör av vaccin och vi har utsetts att sköta arbetet med att upphandla och nå ut med de nya vaccinen. Det här kommer att bli den snabbaste och största upphandlingen och insatsen för distribution som någonsin gjorts.

Vi arbetar nu också hårt med att köpa in sprutor, kylboxar och annan utrustning som kommer att behövas ute på sjukhus och vårdcentraler där vaccinet ska ges. Innan året är slut kommer vi att ha 520 miljoner sprutor redo, och målet är totalt en miljard under 2021.

Vi förbereder också utbildning för hälsoarbetare och informations­kampanjer för allmänheten, med målet att stärka förtroendet för sjukvården och de nya vaccinerna.

Samarbete är vägen framåt för att skydda barn i katastrofer

UNICEF arbetar hårt för att se till att coronapandemin inte blir en bestående kris för barn, och för att skydda barn i alla katastrofer världen över. Samhällen och länder måste samarbeta över gränserna för att bygga upp en bättre framtid för barnen. 

Vi behöver din hjälp. Ge en gåva till vårt katastrofarbete idag och var med och rädda barns liv:

Hjälp barn i katastrofer

Läs hela rapporten Humanitarian Action for Children.

Minst 5 barn dödade i ny vålds­våg i Syrien

De senaste veckorna har minst fem barn och två hjälp­arbetare dödats i en ny vålds­våg i nord­västra Syrien. UNICEF uppmanar alla parter att följa vapen­vilan och skydda barn och hjälp­arbetare på plats. Våldet måste få ett slut.

Barn på flykt från våldet i Syrien har sökt skydd i en underjordisk grotta. Konflikten i Syrien har pågått i snart tio år, med fruktansvärda konsekvenser för miljontals barn.

Hjälp barnen i Syrien

Rimas, fyra år, dödades när hon var på väg till skolan. De två hjälp­arbetarna var på väg till en av UNICEFs barn­vänliga trygga platser, där barn får möjlig­het att vila och leka. Det rapporteras också om att en skola ska ha attackerats.

I nordvästra Syrien bor minst 1,2 miljoner barn. Fram till mars i år var området ett av de farligaste i världen för barn. Bara från januari till mars dödades 273 barn och 236 skadades på grund av det extrema våldet. Det är det högsta antalet döda under ett kvartal, sedan kriget började.

– I våras välkomnade vi ett avbrott i våldsamheterna efter att FN:s generalsekreterare vädjat om en global vapenvila. Vi kan inte gå tillbaka nu till det våld som Syrien upplevt tidigare, säger Ted Chaiban, regionchef för UNICEF i Mellanöstern och Nordafrika.

Våld föder våld och vi uppmanar alla parter i konflikten att respektera vapenvilan.

Ted Chaiban, regionchef för UNICEF i Mellanöstern och Nordafrika

Konflikten i Syrien har pågått i snart tio år, med fruktan­s­värda konse­kvenser för miljon­tals barn. Det är en humanitär katastrof av enorma mått, där hälften av alla syrier har tvingats fly från sina hem. 4,7 miljoner syriska barn är i behov av humanitär hjälp.

Våldet mot barn, hjälparbetare och skolor är oacceptabelt. Det måste få ett slut.

UNICEF finns på plats och ger sedan kriget startade omfattande humani­tärt stöd till barn och familjer, både i Syrien och grann­länderna. Vi ser till att barn får rent vatten och sanitet för att kunna hålla sig friska, möjlighet till utbild­ning, näring och hälsa, och skydd mot våld och övergrepp.

Vi fortsätter att kämpa vid barnens sida och vi ger aldrig upp. Men vi behöver din hjälp. Var med och rädda barns liv i Syrien, ge en gåva nu:

Hjälp barnen i Syrien

Framtidens migrations­politik – vilka rättig­heter får barn på flykt?

Den tillfälliga utlänningslag som togs fram efter hösten 2015 går ut sommaren 2021. För att ersätta den tidigare lagen tillsattes en kommitté med uppdrag att ta fram en ny migrations­politik. Nu har förslaget presen­terats och det tar inte till­räcklig hänsyn till barn­konven­tionen, skriver Mohima Mumin, barnrätts­jurist på UNICEF Sverige.

Migrations­kommittén presen­terade sitt förslag den 15 september. Redan innan förslagen lämnades över har vi följt debatten i media, med stor oro för att vill­koren för asyl­sökande barn skulle komma att försämras. Det kan starkt ifråga­sättas om förslagen tar hänsyn till barn­konven­tionen i till­räckligt stor utsträckning. 

En liten pojke blir buren längs tågspåret i Idomeni, Grekland. Här på gränsen mellan Makedonien och Grekland hamnade tusentals barn på flykt under flyktingkrisen i Europa 2015, i väntan på en osäker framtid. Foto: © UNICEF/Georgiev

Förslaget till Sveriges nya migrationspolitik tar inte tillräcklig hänsyn till barnkonventionen.

Förslag från migrations­­kommittén som särskilt berör barn

  • Tillfälliga uppehålls­till­stånd ska även i fort­sätt­ningen vara huvud­regeln för barn som beviljas skydd. Flyktingar får uppe­hålls­till­stånd i tre år, som vid en ny ansökan kan för­längas med ytter­ligare två år. Alternativt skydds­behövande får 13 månader, som vid en ny ansökan kan för­längas med ytter­ligare två år. Inga undan­tag ges. 
  • Försörjnings­krav (det vill säga krav på att den förälder som fått uppe­hålls­till­stånd ska kunna försörja make/maka och barn som den vill åter­förenas med) ska inte gälla för barn som är bosatta i Sverige och vars föräldrar ansöker om uppe­hålls­till­stånd här. Detsamma gäller barn som är födda i Sverige och ansöker om uppe­hålls­till­stånd för att en förälder redan har beviljats detta, och föräldern bor till­sammans med det sökande barnet i Sverige. 
  • Undantag från försörj­nings­krav föreslås även för barn som antingen är kvar själva i ursprungs­landet, eller till­sammans med en förälder, och som ansöker om att få komma till Sverige för att åter­förenas med den andra föräldern. Detta om ansökan görs inom tre månader från det att föräldern som bor i Sverige har fått beslut om uppe­hålls­till­stånd.
  • Barn som har en förälder som har fått uppe­hålls­till­stånd, eller som har en förälder som är gift eller sambo med någon som har uppe­hålls­till­stånd, ska också beviljas detta. Undantag gäller för barn där minst en förälder är under 21 år. Sverige kan vägra att ge dessa barn uppe­hålls­till­stånd så länge som föräldern inte har fyllt 21 år. 
  • Uppe­hålls­till­stånd på grund av humani­tära skäl som synner­ligen ömmande om­ständig­heter* åter­införs, och före­slås nu också gälla för barn, men med ett lägre krav än för vuxna. Det innebär att även om om­ständig­heterna inte har samma allvar och tyngd som krävs för att en vuxen person ska beviljas uppe­hålls­till­stånd, så ska ett barn beviljas det. Till­ståndet ska vara begränsat till 13 månader och om ett nytt beviljas ska det vara i två år.

*Fakta

I den tidigare utlännings­lagen kunde vuxna beviljas uppe­hålls­till­stånd vid synner­ligen ömmande om­ständig­heter och barn vid sär­skilt ömmande om­ständig­heter. Dessa togs bort i sam­band med den till­fälliga lagen. Synner­ligen ömmande omständig­heter före­slås nu också gälla för barn, men med ett lägre krav än för vuxna.

För UNICEF är det mycket oroande att många av bestäm­mel­serna i den till­fälliga lagen nu före­slås bli perma­nenta. Kontinuitet är viktigt för barns uppväxt och en osäker och utsatt situa­tion, som till­fälliga uppe­hålls­till­stånd skapar, påverkar barns väl­mående nega­tivt.

Kommittén konstaterar själva att de förslag som presen­terats kommer att få nega­tiva konse­kvenser för barn. Därför är det för­vånande och beklag­ligt att de i sitt arbete inte har tagit större hänsyn till barnets bästa och före­slagit undan­tag för att väga upp för detta.

Låt oss djup­dyka i för­slagen och konse­kven­serna de får för barn:

Tillfälliga uppe­hålls­till­stånd – är det verk­ligen barnets bästa?

Kommittén före­slår att till­fälliga uppe­hålls­till­stånd även i fort­sätt­ningen ska vara huvud­regeln för barn. Det inne­bär en otrygg­het som påverkar barn och deras hälsa nega­tivt. Det kan också påverka barnets möjlig­heter att utbilda sig och ut­vecklas.

Barnkonventionen rekommen­derar håll­bara och lång­sik­tiga lös­ningar för barn, inte till­fälliga och oförut­säg­bara, något som ett till­fälligt uppe­hålls­till­stånd är. Vi ställer oss därför kritiska till att kommittén över­huvud­taget inte före­slår några undan­tag till barn som ger perma­nent uppe­hålls­till­stånd, inte ens för de mest utsatta eller sjuka. 

Vi ser heller inte några god­tag­bara skäl till varför barnets skydds­status skulle moti­vera olika längd på uppe­hålls­till­ståndet. 

28 miljoner barn befinner sig just nu på flykt runt om i världen. Foto: © UNICEF/Georgiev

34 miljoner barn befinner sig just nu på flykt runt om i världen.

Synnerligen ömmande om­ständig­heter är inte ett till­räck­ligt starkt skydd

Vi ser positivt på att kommittén före­slår att uppe­hålls­till­stånd på humani­tära grunder, med synner­ligen ömmande om­ständig­heter, åter­införs i den nya lagen. För barn innebär det att de får en möjlig­het att bevil­jas till­fälligt uppe­hålls­till­stånd, även om de om­ständig­heter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att vuxna ska få till­stånd. 

Dock är det oro­väckande att även denna grupp av barn som huvud­regel får ett till­fälligt uppe­hålls­till­stånd, något som ger barn ett betyd­ligt sämre och svagare skydd än det som finns i tidi­gare utlännings­lagen.

Eftersom barnkonventionen är lag bör skyddet för barn stärkas, inte försämras, vilket det här förslaget innebär. 

Vi saknar undan­tag för barn som efter en indi­vidu­ell prövning kan få perma­nent uppe­hålls­till­stånd direkt, på grund av till exempel bestående hälso­till­stånd eller andra sär­skilda skäl.

Rätt till familje­åter­förening – inte för alla barn? 

Vi ser positivt på att det inte finns något för­sörj­nings­krav för barn, när barnet bor i Sverige och ansöker om att föräld­rar ska ansluta sig till barnet här. Det­samma gäller barn som föds i Sverige och bor till­sammans med en förälder. Däremot ser vi med djup oro på de andra för­slagen som presen­terats. 

Det är inte försvar­bart att kommittén före­slår att barn som har minst en förälder som är under 21 år inte har rätt till uppe­hålls­till­stånd förrän föräldern eller föräld­rarna har fyllt 21 år. Alla barn omfattas av barn­kon­ven­tionen och har rätt att förenas med sina föräldrar, oberoende av föräld­rarnas ålder och deras för­sörj­nings­förmåga. Konse­kvensen av det här för­slaget blir att barn under lång tid kan tvingas vara ifrån en förälder. 

Att kommittén gör skillnad på barn genom att anse att vissa barn har rätt att återförenas med sina föräldrar medan andra inte har det, baserat på en godtycklig åldersgräns, är inte acceptabelt. 

Det är också olyckligt att för­sörj­nings­kravet inte lättas upp för att under­lätta för barn att kunna åter­förenas med sina föräldrar. För­slaget riskerar istället att i många fall bli ett hinder då det är orimligt och svårt att uppnå. 

Om förslagen som presen­terats går igenom ser vi ökad risk att barn dis­krimi­neras och att det görs skillnad på barn. Det är inte för­enligt med prin­cipen om icke-dis­krimi­nering i barn­konven­tionen. 

Den fortsatta vägen framåt

Förslaget ligger nu hos rege­ringen och hur pro­cessen fort­skrider är inte helt tydligt presen­terat. Detta då det råder stor politisk oenig­het både inom rege­ringen och bland övriga riks­dags­partier. Oavsett fort­satt process vill vi trycka på vikten av barn­konse­kvens­ana­lyser kring hur barns rättig­heter beaktas och bedöms i lag­för­slagen. 

Ett minimum är att beakta följande krav: 

  • Permanent uppe­hålls­till­stånd till barn som bedöms ha skydds­skäl. Om till­fälliga uppe­hålls­till­stånd ändå ska vara huvud­regeln ska de också vara längre än vad som före­slås idag. 
  • Rätt till familje­åter­förening med mer rimliga och rea­lis­tiska för­sörj­nings­krav.   
  • Hänsyn till barnets bästa och barn­konse­kvens­analys med en indi­vidu­ell prövning i varje enskilt fall.

Barns rättig­heter måste prio­riteras efter branden i Moria

Över 400 ensam­kommande barn som levde i flykting­lägret Moria på Lesbos har flyttats till grekiska fast­landet efter branden. Ett efter­längtat besked, men fort­farande saknar allt för många barn och familjer skydd.

De barn och familjer som drabbats av branden i flyktinglägret Moria är i akut behov av skydd och stöd. Barn sover utomhus på marken och har förlorat allt. Nu är det långsiktiga lösningar som behövs. 

En kvinna bär en liten flicka bort från branden i flyktinglägret Moria. Tusentals barn och vuxna tvingades fly för sina liv när lägret brann ner för några dagar sedan.

Under flera år före branden har förhållandena i lägret varit en källa till oro. Lägret har varit hem till mer än fyra gånger så många människor som det från början var tänkt för, och det har varit ständiga utmaningar kring hygien och sanitet, brist på grundläggande tjänster och skydd för barn och kvinnor.

UNICEF anser att alla barn, inte bara de ensamkommande, nu ska flyttas till fastlandet där de kan få ordentligt boende och stöd. Tidiga indikationer från europeiska länder som sagt sig vara villiga att förflytta ensamma barn är extremt viktiga, och UNICEF uppmuntrar fler länder att agera.

Grekland kan inte fortsätta att bära det här ansvaret själva. UNICEF fortsätter arbetet för att stötta våra partners i Grekland och de insatser som görs av EU:s medlemsstater för att stärka rättigheterna för barn på flykt. Sveriges regering bör visa sitt solidariska ansvar och erbjuda skydd till de mest utsatta barnen och deras familjer.

Tillsammans med partners på plats i Moria arbetar UNICEF för att se till att barnen och deras familjer får mat, vatten och tak över huvudet. Arbetet pågår bland annat med att återförena barn och familjer som separerades under branden, och för att erbjuda psykosocialt stöd till drabbade. 

Direkt efter branden byggde UNICEF tillsammans med partners om ett familjecenter till en plats som ger tillfälligt skydd åt personer med kritiska behov. Mer än 200 utsatta kvinnor och barn får just nu tak över huvudet där.

Läget för barnen är akut. Ge en gåva till vårt katastrofarbete idag:

Jag vill hjälpa

4 000 barn i behov av hjälp efter branden i Moria

Branden i Greklands största flyktingläger Moria har lämnat tusentals barn i behov av akut hjälp. UNICEF står redo att ge omedelbart skydd till barnen. Händelsen är en stark påminnelse om behovet av ett gemensamt och fungerande asylsystem som respekterar barns rätt till skydd över hela Europa.

HJÄLP BARN PÅ FLYKT

En flicka står i rasmassorna i det nedbrunna lägret Moria.

Tusentals asylsökande på den grekiska ön Lesbos flydde för sina liv när en enorm brand spreds i det överfulla flyktinglägret Moria i natt. UNICEF finns på plats, redo att hjälpa de över 4 000 barn som är i behov av akut hjälp – särskilt de 407 ensamkommande barnen.

Vår högsta prioritet är att säkerställa omedelbart skydd för barnen, och se till att de får mat, vatten och tak över huvudet.

Eftersom covid-19 hade börjat spridas i lägret är det mer komplicerat men mycket viktigt att ge snabb och säker hjälp. Tillsammans med partners har vi byggt om ett familjecenter till en plats som tillfälligt ger skydd åt ensam­kommande barn, gravida kvinnor och andra med kritiska behov – till dess att det finns andra alternativ. Mer än 150 ensam­kommande barn skyddas just nu där.

Händelsen är en stark påminnelse om det akuta behovet av ett gemensamt och fungerande asylsystem inom EU – ett system som respekterar barns rätt till skydd över hela Europa. Sveriges regering bör visa sitt solidariska ansvar och erbjuda skydd till de mest utsatta barnen och deras familjer.

Vill du hjälpa barn på flykt?

Ge en gåva

Fem saker du behöver veta om Jemen

Krisen i Jemen är den värsta humanitära katastrofen i världen. Här är fem saker du behöver veta om situationen för barnen som lever där.

Hjälp barnen i Jemen

1. Konflikten har pågått i över fem år, många barn har inte upplevt något annat än krig.

2. Över två miljoner barn under fem år är akut undernärda. Vid årets slut riskerar vartannat barn under fem år att vara undernärt.

3. 1,7 miljoner barn har tvingats på flykt från sina hem.

4. Nära två av tre flickor gifts bort innan de hunnit fylla 18 år.

5. Två miljoner barn går inte i skolan på grund av konflikten. Nu, på grund av covid-19, är alla skolor stängda och 7,8 miljoner barn går miste om sin utbildning.

Vad gör UNICEF?

UNICEF finns på plats och arbetar dygnet runt för att ge barnen i Jemen den hjälp de behöver. Vi kämpar för att säkra tillgången till vård, rent vatten och sanitet, för att barn ska skyddas och kunna gå i skolan. Vi behandlar mot undernäring och levererar livräddande produkter.

För att hindra spridningen av covid-19 sprider vi information och utbildar samt levererar livsviktig skyddsutrustning till hälsoarbetare.

Men läget är mer än akut, och vi saknar resurser för att säkerställa att alla barn får den hjäp de behöver. Du kan rädda liv, ge en gåva idag:

Jag vill hjälpa barnen i Jemen

UNICEF levererar bland annat hygienprodukter så att barn i Jemen ska kunna tvätta sina händer och skydda sig mot covid-19.

Jemen: Vartannat barn under 5 år kan vara under­närt vid årets slut

Mitt under corona­pandemin riskerar miljon­tals barn i Jemen att hamna på gränsen till svält. Det visar en ny rapport från UNICEF. Hjälp­arbetet är extremt under­finansierat och många insatser kommer snart att behöva avslutas om inte mer pengar kommer in, något som innebär fruktans­värda konse­kvenser för barnen.

Rayan, 3 år, förlorade sin arm när hans hem bombades i Aden, Jemen. ”Han var i köket för att dricka ett glas vatten när det hände,” berättar mamma Amina. ”Vi sprang ut med honom och då blev huset träffat igen.” Rayans föräldrar berättar att han har ont varje dag, och en kronisk luftvägsinfektion på grund av allt bråte där de bor. De håller Rayan hemma och försöker skydda honom när läget nu förvärras alltmer i Aden. ”Allt Rayan vill ha är fred.”

Jag vill hjälpa barn som Rayan

Rapporten Yemen five years on: Children, conflict and COVID-19 visar hur coronakrisen kan få förödande konsekvenser för barnen, som efter fem år av konflikt redan lever under omänskliga förhållanden:

  • Antalet barn som lider av undernäring kan öka med 20 procent innan året är slut. Det skulle innebära att nästan vartannat barn under fem år kommer drabbas (totalt 2,4 miljoner barn). 
  • Andelen barn under fem år som riskerar att dö av orsaker som går att förhindra, kan komma att öka med 28 procent.
  • Stängda skolor gör att 7,8 miljoner barn går miste om sin utbildning 
  • När barn inte kan gå i skolan ökar också riskerna för barnarbete, barnäktenskap och att barn utnyttjas av väpnade styrkor.

Det går inte att överdriva hur allvarlig den här krisen är för barnen. Om inte mer pengar kommer in till arbetet nu så riskerar barn att svälta, och många kommer att dö. Det skulle vara som att omvärlden säger att de här barnen inte betyder något.

Sara Beysolow Nyanti, chef för UNICEF i Jemen.

Jag vill hjälpa barnen i Jemen

Vad händer om inte mer pengar kommer in?

  • Redan från slutet av juli kan det livsviktiga arbetet med att ge barn rent vatten och sanitet upphöra. 
  • Mot slutet av augusti riskerar 23 500 akut undernärda barn att dö, och fem miljoner barn kommer inte att kunna få vaccin mot dödliga sjukdomar.
  • 19 miljoner människor kan helt förlora tillgången till vård, varav en miljon är gravida och ammande kvinnor och deras barn.

Varje barn i Jemen har ett ansikte, ett namn, drömmar, och vill ha samma möjligheter som alla andra barn.

Sara Beysolow Nyanti, chef för UNICEF i Jemen.

Vad gör UNICEF?

Vi samarbetar med Världshälsoorganisationen WHO och myndigheterna i Jemen för att ge barnen livräddande hjälp. Vi kämpar bland annat för att:

  • Säkra att barnen får vård, skydd, rent vatten och sanitet, och möjlighet till utbildning.
  • Hindra spridningen av covid-19 i samhället genom att nå över 16 miljoner människor med livsviktig information, via tv, radio och sociala medier.
  • Rädda liv genom att utbilda 30 000 hälsoarbetare i hur man förebygger infektioner, samt leverera skyddsutrustning och hygienprodukter.

– UNICEF arbetar dygnet runt under extremt svåra förhållanden för att ge svårt utsatta barn den hjälp de behöver, men vi har bara en liten del av de pengar som krävs. Barnen i Jemen behöver fred och stabilitet. Innan det är ett faktum måste vi göra allt vi kan för att rädda liv och skydda deras barndom, säger Sara Beysolow Nyanti, chef för UNICEF i Jemen.

Ge en gåva nu så är du med och ser till att vi kan fortsätta rädda barn från undernäring, och leverera rent vatten och produkter som skyddar mot covid-19. Barnen i Jemen kan inte vänta.

Jag vill hjälpa barnen i Jemen