Gå till innehållet
Laddar…

Svår kyla i Syrien – minst 15 barn på flykt har dött

Det hårda vinter­vädret och brist på sjuk­vård har lett till att minst 15 barn har dött i Syrien den senaste månaden. De flesta av dem var bebisar under ett år. UNICEF upp­manar nu alla parter att släppa fram en humani­tär konvoj till Rukban, där läget är akut.

En bebis bärs av sin mamma i ett snöigt flyktingläger.

Vinterkylan och brist på sjukvård har lett till att minst 15 små barn har dött i Syrien den senaste månaden. Foto: © UNICEF/Alessio Romenzi

I Rukban, på den sydvästra gränsen mellan Syrien och Jordanien, lever omkring 45 000 människor i ett flykting­läger. 80 procent av dem är barn och kvinnor. Kylan där är just nu extrem, och bristen på sjukvård för mammor, gravida och späd­barn och för­värrat den redan mycket svåra situa­tionen för barnen och deras familjer.

På bara en månad har minst åtta barn dött i Rukban, de flesta var under fyra månader gamla och den yngsta levde i bara någon timme.

Skicka varma bebisvinterkläder

Samtidigt har kraftigt våld i Hajin i östra Syrien tvingat omkring 10 000 människor på flykt sedan december. Den farliga och svåra flykten har lett till att sju barn omkommit, de flesta av dem var under ett år.

– Bebisar dör här på grund av orsaker som går att före­bygga eller be­handla. Det finns ingen ursäkt för det. Utan till­gång till bra sjuk­vård, skydd och tak över huvudet kommer fler barn att dö, säger Geert Cappelaere, chef för UNICEF i Mellan­östern.

I Rukban är läget mer än akut, och UNICEF upp­manar alla parter i kriget att släppa fram en humani­tär konvoj, så att den liv­räddande hjälpen kan nå fram till barnen som behöver det allra mest.

UNICEF finns på plats i Syrien och vi stannar så länge barnen behöver oss

Vi levererar varma vinter­­kläder, filtar, rent vatten, närings­­produkter och annat som behövs för att barnen ska klara vintern. Men vi behöver din hjälp för att nå fler barn:

Jag vill skicka varma bebisvinterkläder

Genom att köpa bebisvinterkläder i vår gåvo­shop ser du till att en bebis som befinner sig på flykt i Syrien eller något av grann­länderna, får varma kläder som till exempel en varm overall, mössa, vantar, varma strumpor och skor.

Världen lyckades inte skydda barn i kon­flikter 2018

Under 2018 har barn i väpnade konflikter utsatts för all­varliga brott, och världens länder har inte lyckats ställa förövarna till svars. Barn har gjorts till direkta mål­tavlor och miljon­tals barns framtid hotas, rappor­terar UNICEF.

En flicka med lila tröja i Syrien.

Mellan januari och september 2018 dödades 870 barn i Syrien, den högsta siffran någonsin under samma period under ett år sedan konflikten började 2011. Foto: © UNICEF/Al-Issa

I konflikter som exempel­vis Syrien, Jemen, Demo­kratiska republiken Kongo, Nigeria, Sydsudan och Myanmar (Burma) har våld­täkt, tvångs­gifte och att barn rövas bort blivit vanliga tak­tiker. Barn används som mänsk­liga sköldar, dödas, lem­lästas och rekry­teras till att strida.

För att vända den här fruktans­värda trenden måste världen göra mer för att skydda barnen och ställa förövarna till svars.

Hjälp barn i katastrofer

Några exempel från konflikt­zoner 2018:

  • Afghanistan: 5 000 barn dödades eller skadades under årets första nio månader. Det är lika många som under hela 2017.
  • Central­afrikanska republiken: Våldet har eska­lerat i stora delar av landet och två av tre barn behöver humanitär hjälp.
  • Demo­kratiska republiken Kongo: Våldet har fått katastro­fala följder för barnen, bland annat har insat­serna mot ebola­utbrottet all­varligt hindrats av instabili­teten i landet. 4,2 miljoner barn riskerar svår akut undernäring.
  • Irak: Även om våldet i stort har minskat, dödades fyra barn i november när de var på väg till skolan. Många familjer som fått möjlig­het att åter­vända hem riskerar att skadas eller dödas av minor och ammunition som inte exploderat. Många på flykt hotas av vinter­kylan och över­sväm­ningar.
En pojke med skolväska går förbi raserade byggnader i Irak.

”Jag blir ledsen när jag ser hur förstört allting är på vägen till skolan. Men jag är glad att vi har kunnat börja skolan i år igen,” säger Ali, 11 år. Han går nu i en skola som stöds av UNICEF i Mosul, Irak. Foto: © UNICEF/Anmar

  • Jemen: Över 1 400 barn har dödats eller skadats i olika attacker, bland annat mot en skol­buss i Sa’ada. Skolor och sjukhus attackeras ofta eller används av stridande styrkor, och hindrar barnen från att få till­gång till den vård och utbild­ning de har rätt till. Var tionde minut dör ett barn av orsaker som kan före­byggas, och 400 000 barn lider av svår akut under­näring.
  • Myanmar (Burma): FN fortsätter att få rapporter om brott mot rohingya­folkets rättig­heter i delstaten Rakhine. Bland annat rappor­teras det om mord, försvinnanden och slump­mässiga arres­teringar. Det finns också många restrik­tioner mot rohingyernas möjlig­heter att röra sig fritt och få till­gång till vård och utbild­ning.
  • Nordöstra Nigeria: Väpnade grupper, så som Boko Haram, attackerar flickor som våldtas, tvingas bli fruar till soldater, eller används som mänsk­liga bomber.
  • Palestina: Mer än 50 barn dödades eller skadades under året, många medan de demon­strerade mot den för­värrade levnads­situa­tionen i Gaza. Barn i Israel och Palestina har skadats och traumati­serats.
  • Sydsudan: Den pågående konflikten och osäker­heten har lett till att 6,1 miljoner människor nu lider av extrem hunger.
  • Somalia: Över 1 800 barn tvingades in i väpnade styrkor under årets nio första månader, varav över 1 200 barn kid­nappades.
  • Syrien: Mellan januari och september dödades 870 barn, den högsta siffran någon­sin under samma period under ett år sedan kon­flikten började 2011.
  • Tchadsjöområdet: Utbild­ningen för 3,5 miljoner barn hotas av den pågående kon­flikten. Minst 1 041 skolor är stängda och skolor och lärare attackeras.
  • Ukraina: Mer än fyra år av konflikt har fått fruktans­värda konse­kvenser för barns utbild­ning. Hundra­tals skolor har för­störts och över 700 000 barn går nu i skolan under mycket farliga omständig­heter, där de hotas av strider, minor och ammuni­tion som inte exploderat.
En flicka står i ett förstört klassrum i Ukraina.

Masha, 11 år, står i ett klassrum i en skola som attackerades i Luhanskregionen i Ukraina. ”Jag gick nära skolan och såg hur skadad den blev. Jag var rädd. Smällen var så hög att jag inte kunde höra någonting på en lång stund efteråt,” säger Masha. Foto: © UNICEF/Morris

Hjälp barn i katastrofer

I alla de här länderna arbetar UNICEF för att se till att de mest utsatta barnen får vård, näring, utbild­ning och skydd. Några exempel på våra insatser under 2018:

  • I oktober kunde vi hjälpa 833 barn att bli fri­givna från väpnade styrkor i nord­östra Nigeria och vi arbetar för att hjälpa dem åter­inte­greras i sina sam­hällen.
  • I Bangladesh kunde UNICEF under 2018 nå tusen­tals barn från rohingya­folket med psyko­socialt stöd.
  • Sedan konflikten i Sydsudan bröt ut för fem år sedan har UNICEF hjälpt omkring 6 000 barn att åter­förenas med sina familjer.
En flicka, hennes mamma och moster gråter och skrattar av glädje för att återförenas i Sydsudan.

Angelina, 15 år, gråter av glädje när hon återförenas med sin mamma och moster igen. När strider bröt ut vid Angelinas hem flydde hon med sin mormor och kom ifrån sin mamma. I två års tid har hon trott att hennes mamma var död, men tack vare UNICEF och partners kunde de återförenas igen. Foto: © UNICEF/Everett

2019 firar barn­konven­tionen 30 år, men idag är fler länder inblan­dade i kon­flikter än någon­sin tidigare sedan barn­konven­tionen antogs 1989.

UNICEF uppmanar alla stridande parter att leva upp till sina skyldig­heter och följa inter­nationell rätt, att sluta bryta mot barns rättig­heter och upp­höra med alla attacker mot civila mål som skolor, sjuk­hus och vatten­infra­struktur.

Du kan vara med och kämpa för barn som drabbas av kata­strofer och kon­flikter, ge en gåva idag:

Hjälp barn i katastrofer

Det kalla vädret hotar barns liv – ge dem en varmare vinter

År av kris har lett till att många familjer i Mellanöstern helt saknar resurser, och det är omöjligt att ha råd med de varma kläder och filtar som behövs för att överleva vintern. Hårt väder hotar nu att göra livet ännu svårare och kylan kan snabbt bli livshotande för små barn.

En liten flicka står i ett flyktingläger med snö på marken.

Många barn på flykt lever nu i läger, utan skydd mot minusgrader, stormar och snö. Foto: © UNICEF/Sanchez

För en miljon barn i Syrien, Jordanien, Libanon, Turkiet, Irak, Palestina och Egypten riskerar vintern att bli en iskall mardröm. Många familjer på flykt lever i läger, utan skydd mot minusgrader, stormar och snö.

Barnens hälsa är ofta redan försvagad av under­näring och brist på vård. Luftvägs­infek­tioner och ned­kylning hotar barns liv. Förra vintern frös några barn på flykt från Syrien till Libanon ihjäl i sin jakt på trygghet. Det får inte hända.

KÖP VARMA VINTERKLÄDER

Det finns hopp

UNICEF finns på plats och arbetar hårt för att nå alla barn som behöver skydd mot kylan. Vi levererar varma vinter­kläder, filtar, rent vatten, närings­produkter och annat som behövs för att barnen ska klara vintern. Målet är att 1,3 miljoner barn i området ska få hjälp. Men pengarna räcker inte.

En liten pojke med varm mössa och halsduk.

Du kan ge fler barn en tryggare och varmare vinter. Foto: © UNICEF/Sparks

För att nå alla barn behöver vi din hjälp

Den här vintern kan du vara med och ge barnen den värme och trygghet de har rätt till. I gåvoshopen hittar du ett vinter­paket med varma filtar och kläder, och bebis­vinter­kläder för de allra minsta:

JAG VILL GE VÄRMANDE KLAPPAR

Köp julklappar som räddar barns liv, så ser vi till att de kommer fram. Du får fina gåvobevis att lägga under granen.

Nytt hopp i Sydsudan för barn som Yar och Chogi

Sedan konflikten i Sydsudan bröt ut 2013 har mer än fyra miljoner människor tvingats på flykt, de flesta av dem barn. Ett påskrivet fredsavtal mellan de stridande parterna ger nu hopp om att fler barn ska kunna få en bättre framtid. Möt Yar och Chogi, två av de barn som redan fått hjälp av UNICEF.

Yar Makoi, sju månader, sitter i sin mammas knä vid sjukhuset i Rumbek., Sydsudan. Foto: © UNICEF/Ryeng

Foto: © UNICEF/Ryeng

Yar Makoi, sju månader, sitter i sin mammas knä vid sjukhuset i Rumbek. Mamma Ayen förklarar att när Yar föddes hade hon ingen mjölk. Gröten hon gav sin dotter räckte inte och Yar blev snart akut undernärd. Då fick Ayen tips av några vänner om UNICEFs program för att hjälpa undernärda barn i Rumbek, och Yar blev snart inskriven.

– Läkarna har räddat mitt barns liv. Jag vill att hon ska gå i skolan och förhoppningsvis bli läkare en dag, så att hon också kan rädda andra barns liv, säger Ayen.

Yar är ett av 1,2 miljoner akut undernärda barn i Sydsudan – det är den högsta siffran som uppmätts sedan konflikten bröt ut 2013. UNICEF hoppas nu kunna nå ut ännu bättre och hjälpa fler, sedan fredsavtalet skrevs under. Men vi behöver din hjälp.

I vår gåvoshop hittar du julklappar som räddar barns liv

Där finns till exempel näringsrik nötkräm, svältkatastrofpaket, vaccinpaket och andra livräddande produkter som redan idag används på plats i bland annat Sydsudan. Du får fina gåvobevis att ge bort i julklapp.

Köp dina klappar idag och hjälp fler barn som Yar:

Handla i gåvoshopen

Vi hjälper barn att hitta hem igen

Sedan konflikten började för fem år sedan har tusentals barn i Sydsudan separerats från sina familjer. Men UNICEF har tillsammans med partners hjälpt omkring 6 000 barn att hitta hem igen. Chogi, åtta år, ler glatt i sin flygplansstol – på väg för att äntligen få träffa sin mamma.

Sydsudan. Chogi, åtta år, ler glatt i sin flygplansstol – på väg för att äntligen få träffa sin mamma igen, efter att ha varit åtskilda i nästan fem år. Foto: © UNICEF/Ryeng

Foto: © UNICEF/Ryeng

Sista gången Chogi, hans bror Jidu och syster Ferdos, såg sin mamma var för nästan fem år sedan. Mamman var ute och letade efter ved, när det plötsligt blev skottlossning utanför syskonens hem.

En granne flydde tillsammans med barnen och familjen separerades. Men för några månader sedan lyckades UNICEF och partners hitta Chogis mamma, och familjen ska nu äntligen få bli hel igen.

Vi kommer aldrig sluta kämpa för att barnen ska få allt som de har rätt till.

Några resultat av UNICEFs arbete i Sydsudan sen konflikten bröt ut:

  • 630 000 barn har behandlats mot svår akut undernäring.
  • Vi har vaccinerat nära sex miljoner barn.
  • 1,5 miljoner barn har fått tillgång till utbildning.
  • Vi har stöttat frigivningen av omkring 3 000 barn från väpnade grupper.
  • 800 000 barn och vuxna har fått tillgång till rent vatten.

 

Världens länder måste sam­arbeta för en säker och ordnad mig­ration

Idag samlas majoriteten av världens ledare i Marrakech för att anta det globala migrationsramverket som förhandlats fram i FN. Men ramverket har stött på motstånd från en del länder som i slutändan valt att hoppa av. Idag förklarar Karin Ödquist Drackner, barnrättsjurist på UNICEF Sverige, varför ramverket är ett viktigt steg framåt för barns rättigheter.

Ramverket är en överenskommelse om hur vi internationellt kan samarbeta för en mer ordnad och säker migration enligt våra åtaganden i de globala målen. Under de senaste veckorna har ramverket ifrågasatts även i Sverige, av både samhällsdebattörer och politiker, men regeringen har stått fast vid att Sverige ska anta ramverket.

Laila, tre år, sitter på sin pappas axlar på väg över gränsen från Colombia till Ecuador. Lailas föräldrar migrerar med sina två döttrar från Venezuela i förhoppningen att de lättare ska få jobb och kunna ge sina barn en bättre framtid. Foto: © UNICEF/Arcos

Laila, tre år, sitter på sin pappas axlar på väg över gränsen från Colombia till Ecuador. Lailas föräldrar migrerar med sina två döttrar från Venezuela i hopp om att de lättare ska få jobb och kunna ge sina barn en bättre framtid. Foto: © UNICEF/Arcos

30 miljoner barn tvingas idag lämna sina hem och migrera på grund av våld eller konflikt. Cirka en miljon barn sitter frihetsberövade någonstans i världen på grund av sin migrationsstatus, och en tredjedel av alla offer för människohandel är barn.

Oavsett om barn flyr krig och katastrof eller söker bättre sociala och ekonomiska möjligheter är de särskilt utsatta för våld, sexuellt utnyttjande och socialt utanförskap.

Därför har UNICEF arbetat mycket intensivt med att påverka innehållet i migrationsramverket för att säkerställa att barns särskilda rättigheter lyfts fram. Målet har varit att alla barn, oavsett var de befinner sig, ska erbjudas skydd, vård och stöd, och att barnkonventionen ska följas.

En liten flicka kramar om sin leksakshund i tågvagnen som nu är hennes hem. Efter att familjens hem förstörst av missiler i Uglehorsk, Ukraina, tvingades hon flytta hit tillsammans med sin mamma. Foto: © UNICEF/Zmey

En liten flicka kramar om sin leksakshund i tågvagnen som nu är hennes hem. Efter att familjens hem förstörts av missiler i Uglehorsk, Ukraina, tvingades hon flytta hit tillsammans med sin mamma. Foto: © UNICEF/Zmey

Som ett resultat har det slutgiltiga ramverket betonat att barn i migration är särskilt utsatta och att deras rättigheter behöver tydliggöras och förstärkas. Bland annat har man kommit överens om följande:

  • Barn ska oavsett rättslig status eller bakgrund omfattas av det nationella skyddssystemet i det land de befinner sig i.
  • Grundläggande rättigheter så som utbildning och hälso- och sjukvård måste garanteras oberoende av var barnet befinner sig.
  • Rätten till familjeliv ska främjas.
  • Alla länder måste samverka och ta delat ansvar genom gränsöverskridande arbete för att säkerställa att barnets rätt till skydd inte upphör på grund av att barnet förflyttar sig.

Ramverket är inte juridiskt bindande och innehåller inte heller några nya internationella åtaganden. Det är dock en viktig politisk signal och utgångspunkt för internationellt samarbete i globala migrationsfrågor.

En pojke går längs ett tågspår med sina tillhörigheter i en säck över axeln. Foto: © UNICEF/Georgiev

Barn är inte flyktingar eller migranter, barn är barn – med lika rättigheter – oavsett vem de är eller var de befinner sig. Foto: © UNICEF/Georgiev

Global migration är ett fenomen som alltid har funnits och det finns inget som tyder på att det kommer att minska. Det finns många positiva aspekter av migration samt en del utmaningar. Vad som saknats fram till idag är en global överenskommelse om hur migration ska regleras och bli mer säker och ordnad, både för individen och för staten.

Ramverket har därför lagt stort fokus på internationellt gränsöverskridande samarbete för att bekämpa den irreguljära migrationen, då det inte kan ordnas enbart på nationell nivå. Det är särskilt viktigt framför allt för barn, som utgör en så stor del av den globala migrationen, och oftast faller offer för illegala och osäkra migrationsvägar.

Vill du vara med och hjälpa barn som tvingats lämna sina hem? Köp ett barn på flykt-paket i vår gåvoshop. Du får ett fint gåvobevis att ge bort i julklapp:

Jag vill hjälpa barn på flykt

 

Desperat situation för barnen i Central­afrikanska republiken

Fem år efter att våldet kraftigt eskalerade i Centralafrikanska republiken är livet svårare än någonsin för barnen. En ny rapport från UNICEF visar att två av tre barn i landet behöver humanitär hjälp. Men trots det är det en nästan helt bortglömd katastrof.

Den nya rapporten, Crisis in the Central African Republic: In a neglected emergency, children need aid, protection – and a future, visar att:

  • 1,5 miljoner barn behöver humanitär hjälp, en ökning med 300 000 barn sedan 2016.
  • Över 43 000 barn under fem år riskerar att dö av svår akut undernäring under 2019.
  • Vart fjärde barn är på flykt, antingen inom eller utanför landet.
  • Tusentals barn är tillfångatagna av väpnade styrkor, och tusentals fler utsätts för sexuellt våld.
  • I stort sett alla barn behöver skydd mot de olika väpnade grupper som nu kontrollerar 80 procent av landet
  • Antalet attacker mot hjälparbetare har mer än fyrdubblats, från 67 attacker 2017 till 294 fram till september 2018.

Krisen utspelar sig i ett av världens fattigaste och minst utvecklade länder. Det är också ett av de länder där det är allra farligast att arbeta med humanitär hjälp. Situationen för barnen är desperat.

Familjer drivs från sina hem. I slutet av september hade över 640 000 människor tvingats på flykt inom landet – hälften av dem barn – och över 573 000 har flytt till andra länder. Det här i kombination med extrem brist på vård, rent vatten och sanitet leder till en undernäringskris för barnen i Centralafrikanska republiken. Foto: © UNICEF/Gilbertson

Familjer drivs från sina hem. I slutet av september hade över 640 000 människor tvingats på flykt inom landet – hälften av dem barn – och över 573 000 har flytt till andra länder. Det här i kombination med extrem brist på vård, rent vatten och sanitet leder till en undernäringskris för barnen i Centralafrikanska republiken. Foto: © UNICEF/Gilbertson

Vad ligger bakom krisen?

Krisen i Centralafrikanska republiken beror till stor del på stridigheter mellan ett dussintal väpnade grupper. De strider bland annat om områden för boskap, och platser som är rika på diamanter, guld och uran. Grupperna attackerar vårdcentraler, sjukhus och skolor, moskéer och kyrkor, så väl som platser där många på flykt har sökt skydd.

Familjer drivs från sina hem. I slutet av september hade över 640 000 människor tvingats på flykt inom landet – hälften av dem barn – och över 573 000 har flytt till andra länder. Det här i kombination med extrem brist på vård, rent vatten och sanitet leder till en undernäringskris för barnen.

Samtidigt har landet världens näst högsta spädbarnsdödlighet och mödradödlighet, färre än tre av fem barn går ut grundskolan, och nästan hälften av befolkningen saknar tillgång till rent vatten.

Prosper vakar över sin son Pierre som var svårt akut undernärd när de kom in till sjukhuset i Bangui. Men efter en dryg månads behandling med näringsrik nötkräm, högenergimjölk och noggrann uppföljning är Pierre en frisk och glad lite pojke igen. Foto: © UNICEF/Le Du

Prosper vakar över sin son Pierre som var svårt akut undernärd när de kom in till sjukhuset i Bangui. Men efter en dryg månads behandling med näringsrik nötkräm, högenergimjölk och noggrann uppföljning är Pierre en frisk och glad lite pojke igen. Foto: © UNICEF/Le Du

Vad gör UNICEF?

UNICEF arbetar för att nå barnen som är i akut behov av hjälp, och vi arbetar ofta under mycket svåra omständigheter. Några exempel på vad vi gör:

  • Vi levererar livräddande näringsprodukter, medicin, vårdutrustning och utbildar för att behandla tiotusentals akut undernärda barn. Tillsammans med partners arbetar vi för att nå 890 000 kvinnor och barn i förebyggande syfte, för att undvika undernäring.
  • Vi vaccinerar barn mot livsfarliga sjukdomar, och hjälper dem att få rent vatten och bra sanitet.
  • Vi sätter upp tillfälliga skolor och trygga platser, ser till att barnen får utbildning och en möjlighet att leka. Vi utbildar också lärare för att hjälpa barnen tillbaka till skolan.
  • Vi hjälper barn som släppts fria från väpnade grupper eller som har utsatts för sexuellt våld, och ser till att de får stöd, vård och hjälp att återvända till sina familjer och samhällen.
  • Vi når ut till utsatta områden och levererar rent vatten, tält, myggnät och andra förnödenheter.
  • UNICEF levererar i princip alla näringsprodukter som krävs för att behandla svår undernäring, och nästan allt skolmaterial som används i katastrofen i landet. Vi levererar också hälften av allt vaccin och den andra hälften köper vi in till våra partners och regeringen.

Trots katastrofens enorma omfattning får den väldigt lite uppmärksamhet, och det saknas resurser för att nå alla de barn som behöver vår hjälp.

Inför jul kan du vara med och hjälpa till genom att köpa dina julklappar i vår gåvoshop. Där hittar du till exempel svältkatastrofpaketet och barn på flykt-paketet, fyllda med produkter som räddar barns liv. Allt du handlar skickas till de barn som behöver det mest, som barn i Centralafrikanska republiken:

Handla i gåvoshopen

 

Glädjande besked för barns rätt till familje­åter­förening

Nu har Migrationsöverdomstolen slagit fast att det strider mot Europakonventionen och barnkonventionen att neka familjeåterförening. Det här är ett viktigt principiellt beslut som kommer att få stor betydelse för Sveriges migrationspolitik och barns rätt att leva med sin familj, skriver Karin Ödquist Drackner, barnrättsjurist på UNICEF Sverige.

Det aktuella fallet rör en åttaårig pojke från Syrien som kom till Sverige som asyl­sökande till­sammans med sin morbror, hösten 2015. Pojken bevil­jades uppehålls­tillstånd som alter­nativt skydds­behövande. Hans familj (föräldrar och bror) som var kvar i Syrien har sedan ansökt om att få åter­förenas med sin son. Men enligt den gällande lagen har pojken inte rätt till familje­åter­förening, eftersom det endast är de asyl­sökande som beviljas så kallad flykting­status som ges rätt till familje­åter­förening.

Det finns dock en undantags­bestämmelse i lagen som säger att om ett beslut att neka familje­åter­förening skulle strida mot ett svenskt konventions­åtagande så kan det ändå beviljas. Det är den här bestämmelsen som nu har prövats, och dom­stolen har kommit fram till att det inte är propor­tioner­ligt att neka ett barn rätten att åter­förenas med sin familj.

Migrationsverket och migrations­domstolarna är överens om att det utgör en kränkning av rätten till familje­liv. Men skill­naden ligger i hur de har bedömt om det anses propor­tioner­ligt, det vill säga om beslutet står i proportion till resultatet. Å ena sidan bedöms barnets intresse av att åter­förenas och å andra sidan statens intresse av att minska antalet asyl­sökande. Enligt lagen så måste besluts­fattarna (Migrations­verket och sedan dom­stolarna vid ett eventuellt över­klagande) göra en propor­tionalitets­bedömning om barnets bästa, och intresset av att minska antalet asyl­sökande som kommer till Sverige. Man väger alltså dessa ”våg­skålar” mot varandra och avgör sedan vilket som väger tyngst.

Migrationsverket konstaterade i sitt beslut att det var rimligt och propor­tioner­ligt att neka pojken rätt till familje­åter­förening eftersom lagen är till­fällig och behovet av att minska antalet asyl­sökande till Sverige är ett intresse som väger tyngre.

Men migrations­överdom­stolen landade dock i motsatt slutsats. De använder sig både av Europa­konventionen och barn­konven­tionen i sitt resone­mang, och är tydliga med att när det gäller barn ska det i bedöm­ningen läggas särskilt vikt vid barnets ålder, situa­tionen i hem­landet och graden av beroende­förhållande till föräld­rarna.

I det här fallet kunde pojken inte åter­förenas med sin familj i hem­landet (Syrien). Det fanns inte heller något annat land där det var möjligt för dem att leva till­sammans, förutom i Sverige. Pojken har också visat tyd­liga signaler på att hans psykiska hälsa för­sämrats på grund av att han saknar sina föräldrar. I det här fallet väger alltså rätten till ett familje­liv, och barnens rätt till sina föräldrar, tyngre än statens intresse av att ha en minskad asyl­invandring. Beslutet strider mot svenska konven­tions­åtaganden, artikel 8 i Europa­konven­tionen och barn­konven­tionens artiklar 3, 9 och 10.

UNICEF Sverige ser mycket positivt på beslutet. Det innebär en stor möjlig­het för fler barn i liknande ömmande situa­tioner att få rätt att åter­förenas med sin familj. Den väg­ledande domen visar tydligt att barn­konven­tionen fått större utrymme i rätts­till­ämp­ningen genom att dom­stolen tydligt markerat vad som är tillåtet och propor­tioner­ligt när det gäller barns rättig­heter.

Beslutet är också viktigt i den kommande debatten om vår framtida migrations­politik, då våra politiker kommer få svårt att motivera möjlig­heten att för­länga bestämmel­serna om nekad rätt till familje­åter­förening i den till­fälliga utlännings­lagen. Alla barn ska ha rätt att leva med sin familj om det är fören­ligt med barnets bästa. Allt annat står i strid med barn­konven­tionen och inskränker dess­utom en av få lag­liga vägar som finns för barn på flykt.

Så som den svenska migra­­tions­­­lag­stift­­ningen ser ut idag har inte alla barn rätt till familje­­åter­­förening. Det är inte bara inhumant, utan även en kränk­ning av barns mänsk­liga rättig­heter. UNICEF valde att göra det här till en valfråga och vi kommer att fort­sätta driva frågan gente­mot våra poli­tiker och ansvarig rege­ring för att alla barn ska få sina rättig­heter upp­fyllda.

Läs domen i sin helhet.

 

Ris och ros till utred­ning om nytt system för asyl­mot­tagandet

Under 2015 skedde en kraftig ökning av antalet asylsökande till Sverige och Europa. Mycket har gjorts från politiskt håll med tillfälliga lagar och beslut, och nu har en statlig utredning kommit med förslag på hur ett framtida mottagandesystem kan se ut i Sverige för de personer som söker asyl.

Huvudsyftet med utredningen är att ge konkreta förslag på ett mer samman­hållet och effektivt system för mot­tagande av asyl­sökande och nyan­lända. Vårt nuvarande system har mycket långa vänte­tider, något som har lett till för­seningar i eta­blering eller åter­vändande. Sam­verkan mellan ansvariga aktörer och tydligare roller mellan staten, lands­tingen och kommunerna är en av huvud­frågorna.

Vi skickar idag in vårt remissvar, som inne­håller både ris och ros, och lämnar syn­punkter till regeringen på delar av förslagen i utred­ningen utifrån ett barn­rätts­perspektiv.

UNICEF Sverige ser positivt på att utred­ningen före­språkar ett gemen­samt samlat system för mot­tagande av asyl­sökande. Vi tycker att utred­ningens syfte och ända­mål med ett gemen­samt helhets­grepp där rätts­säker­het och snabba pro­cesser står i fokus är bra.

Däremot anser vi att utred­ningen har ett bris­tande barnrätts­perspektiv och även på andra sätt brister i att lyfta individens perspektiv och skydds­behov som asyl­sökande, samt brister i principen om lika­behand­ling.

En liten pojke blir buren längs tågspåret i Idomeni, Grekland. Här på gränsen mellan Makedonien och Grekland hamnade tusen­tals barn på flykt under flykting­krisen i Europa 2015, i väntan på en osäker framtid. Foto: © UNICEF/Georgiev

Foto: © UNICEF/Georgiev

Exempel på brister i barnrätts­perspek­tivet är olika behand­ling av barn beroende på deras asyl­prognos. Utred­ningens förslag gör en tydlig distink­tion mellan de barn som har god prognos för att beviljas asyl och de barn som med största sanno­lik­het kommer att nekas asyl och i stället åter­vända.

Det här blir särskilt tydligt när det gäller rätten till utbild­ning, där barn som anses ha en god prognos att stanna i landet ges rätt att inom 30 dagar börja skolan, medan barn med dålig prognos att få stanna i Sverige går en oklar framtid till mötes gällande sin utbild­ning. Alla barn som vistas i Sverige har rätt att få tillgång till samma grund­läggande skydd och rättig­heter utifrån icke-diskrimi­nerings­principen. Det innebär att även asyl­sökande barn bör omfattas av skol­plikt på samma sätt som övriga barn i Sverige. Att gå i skolan är en betydande faktor för integra­tion och trygg­het för barnen.

Det är bra att utred­ningen tar upp frågan om eget boende (EBO) och ger förslag på hur trång­bodd­het och annan utsatt­het kan före­byggas. Att införa total­förbud på boende i vissa områden, utan individuell prövning av barnets bästa, anser vi dock inte är förenligt med ett barnrätts­perspektiv.

I utredningens förslag gällande till exempel rätt till informa­tion har utred­ningen lyft fram behovet endast för ensam­kommande barn. Vi anser att även barn i familj måste ges informa­tion om asyl­processen och få ett större utrymme till delaktig­het. Barn i familj glöms ofta bort och blir osynliga i pro­cessen och det är därför särskilt viktigt att deras rättig­heter synlig­görs och att informa­tion till barn görs till­gänglig.

Mottagandet av ensam­kommande barn som söker asyl omfattas inte närmare av utred­ningens förslag eftersom man anser att många reformer redan gjorts på det området. Det tycker vi är beklag­ligt eftersom nuvarande system är brist­fälligt och kräver omtag vad gäller till exempel för­ordnande av god man, och tydliga roller och ansvar mellan myndig­heter.

Förutom ett bristande barn­rätts­perspektiv ställer vi oss frågande till syn­sättet på indi­videns behov och rättig­heter i asyl­processen. Många av föränd­ringarna är omfat­tande och det ställs många vill­kor och obliga­toriska krav med inskränk­ning i till exempel rörelse­friheten som följd. Den asyl­sökandes rätt att söka en fristad och barns rätt till trygg­het och skydd måste vara central under pro­cessen. Det gäller även rätten att få sina grund­läggande rättig­heter till­godo­sedda.

Barnkonventionen ska bli svensk lag 2020. Det är alltså särskilt viktigt att vi stiftar nya lagar som överens­stämmer med barn­konven­tionens grund­läggande prin­ciper för att undvika norm­kon­flikter och svårig­heter i tillämpning.

Läs vårt remissvar i sin helhet.

 

UNICEF arbetar med familje­åter­förening efter kata­strofen i Indonesien

Dödssiffran efter jordbävningen och tsunamin i Indonesien har nu stigit till nära 2 000 döda. 5 000 rapporteras vara saknade, och enligt myndigheterna är hoppet nu ute om att fler ska hittas vid liv i rasmassorna. För tiotusentals överlevande barn är situationen mycket svår, särskilt då många av dem har separerats från sina familjer.

Rido Saputra, tio år, står framför ruinerna av det som var hans hem. Huset förstördes i tsunamin i Donggala. Foto: © UNICEF/Wilander

Rido Saputra, tio år, står framför ruinerna av det som var hans hem. Huset förstördes i tsunamin i Donggala. Foto: © UNICEF/Wilander

UNICEF och ett team socialarbetare samarbetar med myndigheterna i Indonesien för att snabbt kunna identifiera och återförena ensamma barn med sina familjer. Ju längre ett barn är ensamt desto svårare blir det att hitta barnet, och risken ökar att barnet utsätts för våld, utnyttjande eller människohandel.

I dagarna arbetar vi också med att sätta upp fler barnvänliga trygga platser, ge drabbade barn psykosocialt stöd, sätta upp tillfälliga skolor och leverera skolmaterial. Hittills har 47 skoltält levererats till de drabbade områdena.

Ainun Mardiah, sju år, ler vid en aktivitet tillsammans med UNICEFs team som ger barn som drabbats av katastrofen psykosocialt stöd. Här vid ett skyddscenter i Palu. Här får barnen möjlighet att leka, bearbeta sina upplevelser, och bara vara barn för en stund. Foto: © UNICEF/Wilander

Ainun Mardiah, sju år, ler vid en aktivitet tillsammans med UNICEFs team som ger barn som drabbats av katastrofen psykosocialt stöd. Här vid ett skyddscenter i Palu. Här får barnen möjlighet att leka, bearbeta sina upplevelser, och bara vara barn för en stund. Foto: © UNICEF/Wilander

I den här typen av katastrofer är risken stor att vattenburna sjukdomar sprids. Det finns därför också ett stort behov av produkter för att rena vatten och se till att drabbade barn och vuxna får möjlighet att hålla en god hygien.

Jordbävningen och tsunamin som slog till mot Sulawesi 28 september var den andra katastrofen som drabbade Indonesien på kort tid. Redan i augusti drabbades ön Lombok av flera jordbävningar, och sammanlagt är nu minst 600 000 barn i landet drabbade av katastroferna.

Du kan vara med och rädda barns liv i Indonesien, ge en gåva till vårt katastrofarbete:

Hjälp barnen i Indonesien

 

Vi flyger med liv­räddande last till barn i Tchad

Nästa vecka skickar UNICEF och Norwegian ett helt plan fyllt med näringsprodukter, vaccin och skolmaterial, till barn i Tchad som drabbats hårt av våld och torka. Men för att fylla planet till brädden behöver vi din hjälp.

Tchad är en av världens glömda katastrofer. Det är ett av de fattigaste länderna i Afrika, och våldet som orsakats av Boko Haram – i kombi­nation med svår torka – har lett till en all­varlig humani­tär kris.

Hundratusentals barn riskerar att dö på grund av under­näring. Många barn har utsatts för våld och förlorat både familje­med­lemmar och sina hem. Barnen har även gått miste om flera års skol­under­visning.

Fyll ett flyg

Tchelou, elva år, förlorade sitt vänstra ben i en självmordsattack i ett flyktingläger i Tchad. Nu kämpar hon för att börja om med sitt liv: - Jag var på väg för att hämta vatten när det hände. Jag minns inget annat än smällen. Nu drömmer jag om att lära mig skriva, säger Tchelou.

Foto: © UNICEF/Bahaji

Tchelou, elva år, för­lorade sitt vänstra ben i en själv­mords­attack i ett flykting­läger i Tchad. Nu kämpar hon för att börja om med sitt liv:

– Jag var på väg för att hämta vatten när det hände. Jag minns inget annat än smällen. Nu drömmer jag om att lära mig skriva, säger Tchelou.

Planet kommer att lastas i Köpenhamn där UNICEFs stora katastroflager finns. Hjälp oss att fylla det till bredden! Foto: © UNICEF/Brekke

Planet kommer att lastas i Köpenhamn där UNICEFs stora katastrof­lager finns. Hjälp oss att fylla planet till brädden! Foto: © UNICEF/Brekke

Tillsammans har Norwegian och UNICEF skickat flyg­plan fullastade med liv­­räddande produkter och skol­­material till bland annat Mali, Central­­afrikanska republiken och till flykting­­läger i Jordanien. Och i år går alltså resan till Tchad, för att nå och hjälpa fler barn som Tchelou.

Hjälp oss att fylla planet med skol­­material, närings­­produkter, vaccin och annan livs­­viktig nöd­­hjälp och ge barnen i Tchad en bättre fram­tid:

Jag vill hjälpa till

 

Barnen från rohingya­folket riskerar att bli en ”för­lorad gene­ration”

Ett år efter massflykten från Burma (Myanmar) riskerar nu över 500 000 barn från rohingyafolket en dyster framtid. Barnen som befinner sig på flykt i Bangladesh går miste om sin utbildning, och stora insatser behövs nu för att undvika att barnen blir ”en förlorad generation”.

I en rapport från UNICEF beskrivs hur barnen som lever i de trånga och mycket enkla flyktinglägren i Cox’s Bazar riskerar en osäker framtid, med få möjligheter att utbilda sig och ingen aning om när de kan återvända hem.

En enorm internationell hjälpinsats, ledd av regeringen i Bangladesh, har sett till att flyktingarna har fått den grundläggande hjälp de behöver, och för stunden har risker för större sjukdomsutbrott avvärjts. Men utan en bra skola får barnen sämre möjligheter att hantera situationen de befinner sig i just nu, och de blir också sämre rustade att bidra till sina samhällen i framtiden.

Läraren Samira hjälper Hafsa, åtta år, under en lektion vid ett utbildningscenter som stöds av UNICEF i Cox's Bazar. Foto: © UNICEF/Sujan

Läraren Samira hjälper Hafsa, åtta år, under en lektion vid ett utbildningscenter som stöds av UNICEF i Cox’s Bazar. Foto: © UNICEF/Sujan

Att se till att den stora mängd barn som plötsligt kom till Bangladesh fick tillgång till utbildning har varit en stor utmaning för UNICEF och partners under året som gått. I juli hade sammanlagt 1 200 tillfälliga skolor satts upp, och nära 140 000 barn hade skrivits in. Men eftersom skolorna är så enkla blir klassrummen ofta överfulla, och de saknar ibland tillgång till vatten.

Nu genomförs en insats för att förbättra kvaliteten på utbildningen som erbjuds, och se till att barnen också får lära sig nödvändiga livskunskaper.

Mer pengar behövs för att ge barnen den utbildning de har rätt till. Ge en gåva till vårt katastrofarbete och hjälp fler barn på flykt i Bangladesh, och i andra i katastrofer:

Ge en gåva

Rapporten uppmanar det internationella samfundet att investera i utbildning av god kvalitet för alla barn från rohingyafolket, särskilt flickor och tonåringar som riskerar att hamna utanför. Regeringen i Burma (Myanmar) uppmanas också att säkerställa att alla barn i delstaten Rakhine, där mer än en halv miljon rohingyer fortfarande befinner sig, får likvärdig tillgång till utbildning.

För att komma till en långsiktig lösning på krisen måste situationen i Rakhine hanteras. Den muslimska befolkningens rättigheter måste erkännas så de får tillgång till grundläggande tjänster som vård och utbildning, och en möjlighet att försörja sig på ett meningsfullt sätt.

I rapporten uppmanas också regeringen i Burma (Myanmar) att skydda barnen från rohingyafolket och alla andra etniska grupper, och göra det möjligt för familjerna att återvända till sina hem på ett tryggt och värdigt sätt.

Här kan du läsa hela rapporten.

Barn ska inte vara mål­tavlor i krig

Våldet mot barn världen över måste få ett slut nu. Den senaste tiden har flera attacker riktats mot barn och många har dödats eller skadats allvarligt. UNICEF uppmanar alla parter i konflikter runt om världen att respektera humanitära principer, och inte rikta våld mot barn.

FN beskriver situationen i Jemen som den värsta humanitära katastrofen i världen - skapad av människor. Barnen betalar det högsta priset. © UNICEF/Mohammed

FN beskriver situationen i Jemen som den värsta humanitära katastrofen i världen – skapad av människor. Barnen betalar det högsta priset. © UNICEF/Mohammed

För en dryg vecka sedan dödades över 50 personer, de flesta barn, i ett flygangrepp mot en skolbuss i Jemen. Förra veckan attackerades ett utbildningscenter i Afghanistan och ett dussintal barn dödades och skadades allvarligt. Vi är djupt oroade över den våldsamma utvecklingen i länderna och över barnens säkerhet.

I provinsen Idlib i Syrien finns över en miljon barn – utmattade av krig, osäkerhet, konstant rädsla och våld. Många har tvingats fly uppemot sju gånger. De flesta lever i överfulla läger och det är extrem brist på mat, vatten och mediciner. Nu hotas barnen i området av ännu en upptrappning av våldet, något som kommer att få katastrofala följder för barnen.

Samtidigt pågår flera andra katastrofer som drabbar barn världen över. I Demokratiska republiken Kongo har ebolautbrottet drabbat barnen särskilt hårt. Kraftigt monsunregn i Indien har orsakat stora översvämningar och jordskred, vägar och hus har rasat och många har tvingats fly från sina hem.

För alla barn som drabbas finns UNICEF

Vi kämpar för att alla barn som drabbas av konflikter och katastrofer ska få sjukvård, näring, vatten, toaletter och vaccin. Vi ser också till att de skyddas mot våld och övergrepp.

När de mest akuta behoven är tillgodosedda, ser vi till att barnen så fort som möjligt kan fortsätta sin skolgång och få hjälp att bearbeta sina traumatiska upplevelser. Vi arbetar också för att återförena familjer som kommit ifrån varandra.

Våldet som riktas mot barn världen över är oacceptabelt och måste få ett slut. Barnen måste prioriteras i alla katastrofer och konflikter.

Ge en gåva så är du med och ser till att barnen får vård, vatten, mat och vaccin, och bidrar till att vi kan fortsätta sätta press på makthavare världen över, för att skydda barnen och rädda deras liv:

Hjälp barn i katastrofer

 

3 av 4 barn i Sydsudan har bara upp­levt krig

Sedan Sydsudan blev självständigt 2011 har 3,4 miljoner barn fötts i landet. Tre fjärdedelar av dem har kommit till världen efter att inbördeskriget bröt ut 2013, och har därmed inte upplevt något annat än krig i hela sina liv. Nu ger ett nytt fredsavtal hopp – förutsatt att det hålls.

Lilla Sarah tittar upp på sin pappa. Hon är ett av de barn som fötts in i krigets Sydsudan. Foto: © UNICEF/Rich

Lilla Sarah tittar upp på sin pappa. Hon är ett av de barn som fötts in i krigets Sydsudan. Foto: © UNICEF/Rich

Sydsudan har varit hårt drabbat av konflikter och bristande utveckling i årtionden. När landet utropades som självständigt 2011 tändes ett hopp om en bättre framtid för barnen. Men redan 2013 bröt ett inbördeskrig ut, som har plågat landet sedan dess. 2,5 miljoner människor, varav en miljon barn, har tvingats fly till grannländerna.

Förra månaden skrevs ett fredsavtal under av de två huvudsakligen stridande parterna i Khartoum, ett mycket positivt steg i rätt riktning. Men nu måste fredsavtalet också hållas, och den humanitära hjälpen måste tillåtas komma fram till alla som behöver den.

Mer än hundra hjälparbetare har dödats sedan konflikten började 2013, varav en av UNICEFs chaufförer senast förra veckan.

Sammanlagt har omkring 800 barn släppts fria från väpnade grupper sedan årets början, något som UNICEF arbetat hårt för att förhandla fram. Men fortfarande uppskattas omkring 19 000 barn utnyttjas som barnsoldater, kockar, vakter och budbärare av väpnade grupper. Många av barnen utsätts också för sexuella övergrepp.

Före detta barnsoldater har lämnat sina vapen på marken vid en frigivningsceremoni i april, i Yambio, Sydsudan. Efter frigivningen fick barnen stöd av UNICEF för att kunna återintegreras i sina samhällen. Foto: © UNICEF/Rich

Före detta barnsoldater har lämnat sina vapen på marken vid en frigivningsceremoni i april, i Yambio, Sydsudan. Efter frigivningen fick barnen stöd av UNICEF för att kunna återintegreras i sina samhällen. Foto: © UNICEF/Rich

Just nu arbetar vi för att tusen barnsoldater till ska släppas, och få hjälp att återintegreras i sina samhällen och bara vara barn igen.

I vissa områden lurar svälten runt hörnet

Andelen människor som inte vet var de ska få sitt nästa mål mat ifrån, har stigit från 35 procent 2014 till nära 60 procent idag. Undernäringen ligger på kritiska nivåer. Över en miljon barn är undernärda, varav 300 000 är så pass allvarligt sjuka att de riskerar att dö.

Under 2018 arbetar UNICEF för att se till att över 200 000 svårt undernärda barn får behandling. Vi kommer också att stötta drygt en miljon mammor och andra vårdnadshavare till barn som är yngre än fem år med olika insatser inom näring, och se till att 800 000 människor får tillgång till rent vatten och sanitet.

UNICEF arbetar för att alla barn ska få gå i skolan. I konfliktdrabbade områden i Sydsudan sätter vi upp tillfälliga skolor och levererar skolmaterial som böcker, pennor, läroböcker och school-in-a-box (som innehåller allt som behövs för att snabbt sätta upp en skola för 40 barn). Foto: © UNICEF/Makundi

UNICEF arbetar för att alla barn ska få gå i skolan. I Sydsudan sätter vi upp tillfälliga skolor och levererar skolmaterial som böcker, pennor, läroböcker och school-in-a-box (som innehåller allt som behövs för att snabbt sätta upp en skola för 40 barn). Foto: © UNICEF/Makundi

Sydsudan är det land i världen där största andelen barn står utanför skolan. Mer än två miljoner barn, 70 procent av de som borde gå i skolan, får i dagsläget ingen utbildning. Under 2018 kommer UNICEF se till att 500 000 barn får en plats i en skolbänk igen. Vi bygger över 400 tillfälliga skolor och utbildar fler än 15 000 lärare och annan personal.

Vill du också vara med och ge hopp till barnen i Sydsudan? Ge en gåva till vårt katastrofarbete:

Jag vill ge hopp

 

Nytt globalt ram­verk ska stärka rättig­heter­na för barn på flykt

Idag på internationella flyktingdagen vill UNICEF sätta ljuset på de 28 miljoner barn som är på flykt runt om i världen. Barn utgör mer än hälften av världens alla flyktingar, och världen måste göra mer för att skydda deras rättigheter.

Barn utgör mer än hälften av alla de människor som just nu befinner sig på flykt. Foto: © UNICEF/Georgiev

Barn utgör mer än hälften av alla de människor som just nu befinner sig på flykt. Foto: © UNICEF/Georgiev

Inom FN pågår för närvarande ett intensivt arbete med att ta fram ett globalt ramverk för flyktingar (Global Compact on Refugees), och ett om migration (Global Compact on Migration). Arbetet är en uppföljning av den så kallade New York-deklarationen som antogs av alla FN:s medlemsstater i september 2016.

Syftet är att tillsammans enas om hur man ska arbeta med den globala flykting- och migrationsfrågan. Det finns också ett behov av att förstärka och påminna om de bindande regelverk som finns, samt reglera de områden där tydliga luckor finns. Ramverken är en del av de åtaganden som länderna har enligt de globala målen som trädde i kraft 2016.

Det är viktigt att de dokument som förhandlas fram globalt enas om långsiktiga hållbara lösningar för alla som befinner sig på flykt. Det blir särskilt synligt på EU-nivå där vi idag befinner oss i mycket svår situation och mer eller mindre dödläge i förhandlingarna om ett gemensamt asylsystem. Det räddningsfartyg som nyligen inte fick lägga till i Italien och Malta, trots många nödställda människor ombord (många av dem barn), är ett levande exempel på hur det fungerar i praktiken.

I USA ser vi också allvarliga kränkningar av barns mänskliga rättigheter, där barn separeras från sina föräldrar vid gränsen. Gemensamma beslut och regler måste till för att upprätthålla grundläggande mänskliga rättigheter och samverkan globalt för människor på flykt. Barn har rätt till trygghet och skydd i sitt hemland, på flykt och vid slutdestinationen.

28 miljoner barn befinner sig just nu på flykt runt om i världen. Foto: © UNICEF/Georgiev

28 miljoner barn befinner sig just nu på flykt runt om i världen. Foto: © UNICEF/Georgiev

Viktig politisk signal

De nya ramverken är icke-bindande men anses som en mycket viktig politisk signal, och utgångspunkt för utvecklandet av nationell och regional migration- och flyktingpolitik. Båda ramverken förväntas antas under hösten 2018.

UNICEF har aktivt arbetat med att påverka innehållet i båda dokumenten. Som vid alla förhandlingar mellan stater är det mycket givande och tagande och diplomatiska kompromisser. UNICEF är dock en tydlig röst för barnen där vi har ställningstaganden och principer att presentera till länderna som vi anser inte är förhandlingsbara.

Målet är att alla barn, oavsett var de befinner sig, ska erbjudas skydd, vård och stöd. Barnkonventionen ska respekteras och efterlevas. Eftersom flykten ofta är långdragen och kan pågå under hela barndomen är det viktigt att barns rättigheter finns närvarande och efterlevs oberoende av om barnet befinner sig i hemlandet, längs flyktvägen eller i sitt destinationsland. Det gäller både ensamkommande barn och barn i familj.

Sabah, 10 år, och hennes lillebror Ahmed flydde från Jemen efter att deras hus förstörts i en raketattack. Nu lever de i ett flyktingläger i Djibouti. Sabah drömmer om att bli läkare när hon blir stor. Foto © UNICEF/Rita

Sabah, 10 år, och hennes lillebror Ahmed flydde från Jemen efter att deras hus förstörts i en raketattack. Nu lever de i ett flyktingläger i Djibouti. Sabah drömmer om att bli läkare när hon blir stor. Foto: © UNICEF/Rita

I de nya ramverken vill UNICEF särskilt lyfta fram:

  • Barn har oavsett rättslig status eller bakgrund rätt till skydd och bör direkt vid ankomst omfattas av det nationella skyddssystemet i det land de befinner sig i.
  • Principen om barnets bästa ska vara vägledande och ligga till grund för alla beslut som fattas kring barn.
  • Tillgång till grundläggande rättigheter så som utbildning och hälso- och sjukvård måste garanteras oberoende av var barnet befinner sig.
  • Alla länder måste samverka och ta delat ansvar genom gränsöverskridande arbete för att säkerställa att barnets rätt till skydd inte upphör på grund av att barnet förflyttar sig.
  • Samverkan mellan länderna bör även omfatta kontinuitet i barnets skolgång och sjukvård, samt system för familjeefterforskning och familjeåterförening.
  • Beslut om att barn ska återvända till sitt hemland måste grundas i en barnkonsekvensanalys och ska ske på ett barnanpassat sätt.
  • Inga barn ska tas i förvar eller på annat sätt frihetsberövas med anledning av sin migrationsstatus. Alternativ till förvar ska erbjudas och familjer ska hållas samman.

Då barn utgör mer än hälften av de människor som är på flykt anser UNICEF att det är särskilt viktigt att de globala ramverken speglar det och har tydliga skrivningar och åtaganden för barns rättigheter, och vi kommer fortsätta att arbeta för detta.

Läs mer i UNICEFs rapport ”Beyond boarders”.

 

”Kulorna träffade mig och jag låtsades att jag var död”

I augusti 2017 utbröt våldsamheter i delstaten Rakhine i Burma. Folkgruppen rohingya utsätts för ett fruktansvärt våld och över en miljon barn och vuxna har nu flytt till Bangladesh. Nyligen besökte David Hellenius flyktinglägret Cox's Bazar och mötte barn med ofattbara berättelser.

Se Davids reportage från Bangladesh i sin helhet, ikväll 20.00 i TV4.

Sammanlagt är nu över en miljon rohingyer i behov av hjälp i Cox’s Bazar. Över 700 000 av dem är barn. I mars reste David Hellenius dit och träffade några av de barn och familjer som tvingats fly för sina liv.

De flesta barn hade kommit med sina mammor och många var helt utmattade när de anlände. Flera av dem hade gått fem-sex mil på en vecka. Bland annat träffade David Faruk som berättade om när våldet kom till hans by:

– Jag skadades när kulorna träffade mig och jag låtsades att jag var död. Jag gömde mig sedan i djungeln ett tag efter att militären gett sig av. Sedan hittade min mamma mig och jag fick hjälp.

Faruk, 10 år, visar David var kulorna träffade honom när militären kom till hans by. Foto: Melker Dahlstrand.

Faruk, 10 år, visar David var kulorna träffade honom när våldet kom till hans by. Foto: Melker Dahlstrand.

David träffade också Momtaz och hennes dotter. Momtaz man och tre av hennes barn dödades inför hennes ögon. Hon blev våldtagen och torterad, och huset sattes i lågor. Hon har svåra brännskador på kroppen och även ärr efter att ha blivit huggen med en machete. Hennes enda överlevande dotter har också skador efter att ha misshandlats med machete.

David träffar Momtaz som förlorat nästan hela sin familj i det fruktansvärt grymma våldet. Foto: Melker Dahlstrand. COPYRIGHT/PHOTO: Melker Dahlstrand melker@dahlstrand.se +46-70 630 20 88

David träffar Momtaz som förlorat nästan hela sin familj i det fruktansvärt grymma våldet. Foto: Melker Dahlstrand.

– Det här går inte att förstå över huvud taget. Vi måste hjälpa de här människorna. De måste ha någonstans att ta vägen, de kan inte uppleva mer än vad de har varit med om, säger David efter mötet med Momtaz.

Vad gör UNICEF?

UNICEF finns på plats i Cox’s Bazar och ser tillsammans med myndigheterna till att barnen och deras familjer får rent vatten genom vattenreningsverk och att vi installerar och reparerar brunnar.

Vi vaccinerar också barn mot bland annat kolera och jobbar med det förebyggande arbetet mot sjukdomar, där god sanitet och kunskap om hygien är oerhört viktigt.

– Om organisationer som UNICEF inte fanns här skulle det vara helt förödande för de människor som bor här. De skulle inte haft tillgång till varken rent vatten eller bra sanitet som exempelvis toaletter. Det är mycket enkla saker, sådana som vi tar för givet, säger Edouard Beigbeder, chef för UNICEFs katastrofinsatser i Bangladesh.

COPYRIGHT/PHOTO: Melker Dahlstrand melker@dahlstrand.se +46-70 630 20 88

Foto: Melker Dahlstrand

UNICEF ansvarar också för att skydda barnen i lägret genom så kallade barnvänliga trygga platser där barnen kan få vård, utbildning och psykosocialt stöd för att bearbeta allt det hemska de varit med om.

Davids reportage från Bangladesh kan du se i sin helhet i ”Världens viktigaste kväll – och roligaste”. Ikväll, 20.00 i TV4. Missa inte det.

 

P.s. För att hjälpa alla de barn som flytt våldet i Burma behövs mer resurser. Bli Världsförälder idag och ge hundra kronor varje månad:

Bli Världsförälder nu