Gå till innehållet
Laddar…

Betydelse­full jul­klapp värmer barn som fryser

När vinterkylan drar in, bryr den sig varken om vem du är eller var du bor. Den isande vinden är ett verkligt hot mot barn som befinner sig på flykt i Mellanöstern, undan krig och katastrof. Utan fodrade kläder eller skor, är det svårt att värma sig i ett flykting­läger.

Värmande vinterpaket

Abeer, 9 år, är ett av alla de barn på flykt vars hem består av en tunn tältduk. Familjens tillfälliga hem ligger i flyktinglägret Mahmoudli, i Syrien. UNICEF har sett till att Abeer har varma skor och kläder till skydd mot kylan.

Abeer är ett av de alldeles för många barn som vet vad ett liv på flykt innebär. Trots att hon bara är nio år har hon redan upplevt krig och dess fruktans­värda följder. Efter att familjen tvingades på flykt från våldsam­heter i hemstaden, hamnade de här – på en plats där livet är långt ifrån enkelt. Marken är isande kall och tältets väggar är tunna.

I UNICEFs gåvoshop finns paket med varma vinter­kläder, som värmer barn som Abeer, och andra paket som räddar liv. Som tack för att du handlar får du ett fint gåvo­kort att ge bort, eller skicka jul­klappen direkt till någon du bryr dig om i jul:

Betydelsefulla julklappar

UNICEF finns på plats i Syrien och grann­länderna, och arbetar hårt för att hjälpa alla barn som behöver skydd mot kylan. Vi levererar varma vinter­kläder, rent vatten, filtar och närings­produkter för att barn ska klara vinterns kalla månader.

Hänsyn till barnkonventionen saknas i förslaget om ny migrationslag

I juni 2019 tillsatte regeringen en kommitté för att ta fram en ny permanent migrationslagstiftning som ersätter den tillfälliga lagen. Den nya lagen ska börja gälla den 21 juli 2021. Det är med oro UNICEF Sverige lämnar in remissvar till regeringen idag, då förslagen tar för lite hänsyn till barns rättigheter och skyddsbehov.

Redan innan förslagen presenterades var vi oroliga över att det skulle bli en strängare lag utifrån de diskussioner som har förts och olika politiska ställningstaganden som har förekommit i media. Vi ser nu med stor oro på förslagen som varit ute på remiss, då majoriteten av förslagen är bestämmelser från den tillfälliga lagen, som nu föreslås bli permanenta. 

Generellt saknar vi barnperspektiv och barnkonsekvensanalyser i alla förslag som direkt eller indirekt berör barn. Vi saknar också en genomgång av förslagens förenlighet med barnkonventionen och förklaringar till varför kommittén valt att gå vidare med förslag som får negativa konsekvenser för barn. Förslagen innebär dessutom onödigt stränga inskränkningar i barns rättigheter. 

Förslaget till Sveriges nya migrationspolitik tar inte tillräcklig hänsyn till barnkonventionen.

I remissvaret lyfter vi bland annat följande rekommendationer till regeringen: 

  • Återinför permanent uppehållstillstånd för barn. Kommittén föreslår att enbart barn som är kvotflyktingar ska ha rätt till permanent uppehållstillstånd vid första ansökningstillfället. Inga andra undantag föreslås. Även om barnkonventionen inte innehåller någon specifik bestämmelse om att barn ska beviljas permanent uppehållstillstånd, rekommenderas långsiktiga och hållbara lösningar för barn snarare än tillfälliga och oförutsägbara. Som minimikrav måste det finnas undantag för barn att få permanent uppehållstillstånd efter en prövning av barnets bästa och omständigheterna i det enskilda fallet. 
  • Längden på de tillfälliga uppehållstillstånden. Kommittén föreslår att flyktingar ska få uppehållstillstånd i max tre år vid en första ansökan, medan alternativt skyddsbehövande ska få uppehållstillstånd i 13 månader. Kommittén motiverar det här bland annat med att förslagen ska följa genomsnittstiden i EU. Vi ställer oss frågande till förslaget eftersom genomsnittet i EU är fem år. De olika längderna riskerar också att diskriminera barn på grund av deras skyddsstatus. Vi rekommenderar fem år som minimilängd och att samma längd på uppehållstillstånd ska gälla för alla barn. Korta tider utgör också ett hinder i barns rätt till rehabilitering och återanpassning. 
  • Krav vid familjeåterförening. Vi är fortsatt kritiska till det stränga försörjningskravet, som gör att barn inte kan återförenas med sina föräldrar. Försörjningskravet innebär även i fortsättningen att en förälder måste ha tillräckligt stor inkomst och bostad för att barn ska få komma till Sverige, om ansökan om uppehållstillstånd inte görs inom tre månader.  Vi vet att arbets-och bostadsmarknaden försvårar för föräldrar att uppnå försörjningskraven, att många föräldrar missar tremånadersfristen och att det finns en risk att barn tar sig till Sverige på egen hand – med risk för liv och hälsa. 
  • Återinför särskilt ömmande omständigheter som humanitär skyddsgrund för barn. Kommittén har föreslagit att barn ska kunna beviljas tillfälligt uppehållstillstånd vid synnerligen ömmande omständigheter, en formulering som fanns i lagen innan 2014. Vi är kritiska till förslaget eftersom begreppet synnerligen tolkas restriktivt och återhållsamt. 2014 infördes särskilt ömmande omständigheter, för att förtydliga och säkerställa att hänsyn tas till barnets bästa. Behovet av justeringen berodde på att det hade förekommit fall där barn med ömmande omständigheter i svåra situationer hade fallit utanför bestämmelsens tillämpningsområde och inte fått sin rätt till skydd och vård tillgodosedd. Vi anser därför att särskilt ömmande omständigheter återinförs. Det ligger också i linje med barnkonventionen och våra andra internationella åtaganden.

Här du läsa hela remissvaret.

Barnkonventionen får inte glömmas bort i den nya migrationslagen

Sedan 1 januari 2020 är barnkonventionen svensk lag. Det ställer högre krav på lagstiftare och rättstillämpare att göra individuella bedömningar kring barnets rättigheter och att göra ordentliga barnkonsekvensanalyser av alla förslag som direkt eller indirekt berör barn. Det ställer också krav på att grundligt förklara vilka intressen som ges företräde framför barnets bästa. 

Vi uppmanar regeringen att ta till sig våra synpunkter och förslag för att den nya lagen ska vara hållbar, rättssäker, human och förenlig med barnkonventionen. Asylsökande barns rättigheter får inte försummas och barnkonventionen får inte glömmas bort i framtagandet av en ny lag. 

De inskränkningar som görs i barns rättigheter är varken rimliga, proportionerliga eller godtagbara, inte minst med tanke på hur flykting­situationen ser ut idag och utifrån den prognos som kommittén själva har presenterat. Vi hoppas därför att regeringen gör ordentliga barn­konsekvens­analyser av alla förslag med utgångspunkt i barns rättigheter, innan de går vidare med det fortsatta arbetet. 

Större insatser än någonsin krävs för barn i katastrofer 2021

Konflikter, klimatförändringar, katastrofer och en coronapandemi som kronan på verket, har gjort 2020 till ett minst sagt tufft år för barn världen över. Katastrofarbetet under 2021 kommer att kräva större insatser och vara viktigare än någonsin, visar UNICEFs årliga rapport om barn i katastrofer. Annars riskerar vi att pandemin skapar en förlorad generation.

Bröderna Abdullah, 9 år, och Ahmad, 10 år, är på flykt från kriget i Syrien. Ahmad arbetar tillsammans med sin pappa för att försörja familjen. De samlar in burkar och annat metallskräp för att sälja. ”Jag skäms så mycket när jag plockar skräp, det känns som att alla tittar på mig och skrattar. Hur mycket jag än gör det så känns det aldrig normalt,” säger Ahmad som drömmer om att bli kirurg i framtiden.

Hjälp barn i katastrofer

Idag lanseras UNICEF:s årliga rapport Humanitarian Action for Children. Rapporten visar på vilka katastrofinsatser som vi planerar att göra under kommande år, vad behoven är för barnen och vilka resurser som krävs för att nå målen.

Och resurser behövs, mer än någonsin tidigare. Drygt 54 miljarder svenska kronor kommer att krävas för att nå 300 miljoner människor i katastrofer, varav 190 miljoner barn, innan 2021 når sitt slut.

När en förödande pandemi sammanfaller med konflikt, klimatförändringar, katastrofer, och många befinner sig på flykt, blir konsekvenserna förödande för barn.

Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef

Vi upplever just nu en situation vi aldrig varit med om tidigare, och därför behöver vi även svara på ett sätt vi aldrig behövt göra förut, säger UNICEFs högsta chef Henrietta Fore. 

Rapporten visar på stora utmaningar för barn under 2021

Fler barn är på flykt än någonsin tidigare:

  • 36 miljoner barn är på flykt på grund av konflikter, våld och katastrofer.
  • I centrala Sahel i Afrika har över en miljon barn tvingats fly på grund av väpnade konflikter – en ökning med 64 procent jämfört med 2019. 
  • Mer än 6,1 miljoner människor är på flykt inne i Syrien. 
  • 860 000 rohingyer lever fortfarande på flykt i Bangladesh. 
  • Konflikten i Tigray, Etiopien, har gjort att 2,8 miljoner människor nu behöver hjälp.

Barns rättigheter är under attack:

  • I konflikter och kriser världen över urholkas barns rättigheter hela tiden. 
  • I Jemen har 2 000 barn dödats.
  • I länder som Afghanistan och Kamerun sker attacker mot skolor. 
  • Flickor utsätts för sexuella övergrepp och barnäktenskap, och våld i hemmet ökar under pandemin.

Pandemin kan orsaka en förlorad generation

  • Med covid-19 kom en utbildningskris när skolor stängde över hela världen. I exempelvis Sydsudan stod två miljoner barn utanför skolan redan innan pandemin, och när nedstängningen kom drabbades ytterligare två miljoner. 
  • Ekonomisk instabilitet och avbrutna hälsoprogram har gjort att decennier av framsteg i kampen mot undernäring har omintetgjorts. 
  • I Jemen har antalet akut undernärda barn ökat med tio procent.

Coronapandemin har gjort det ännu svårare att nå fram med hjälp:

  • Restriktioner och nedstängningar har försvårat det humanitära arbetet för de människor som är i allra störst behov av hjälp. 
  • I exempelvis Syrien är nu tio miljoner människor i behov av vatten, sanitet och hygieninsatser. 
  • Rutinvaccinationer har störts i mer än 60 länder vilket innebär att vi riskerar nya utbrott av mässling och polio.

Klimatförändringarna hotar vår gemensamma framtid:

  • Klimatrelaterade naturkatastrofer som torka och översvämningar har tredubblats under de senaste 30 åren. 
  • Katastroferna slår mot de mest sårbara barnen och deras familjer, och orsakar brist på mat och vatten och tvingar bort människor från sina hem. 
  • I östra Asien drabbades Mekongområdet av fyra stormar inom loppet av en månad. I Vietnam har 2,5 miljoner barn drabbats av tyfoner, översvämningar och jordskred.

Paulina, 10 år, får vaccin i Bolivar, Venezuela. UNICEF har levererat vaccin mot polio, gula febern, stelkramp och tuberkulos med mera, för att skydda barn mot andra sjukdomar under coronapandemin. Foto:

Vad gör UNICEF?

Under 2021 planerar UNICEF bland annat följande insatser:

  • Behandla 6,3 miljoner svårt undernärda barn.
  • Vaccinera 27,4 miljoner barn mot mässling.
  • Ge 45 miljoner människor tillgång till rent vatten för att kunna dricka, laga mat och tvätta sig.
  • Nå 19,2 miljoner barn och vårdnadshavare med psykosocialt stöd.
  • Ge 93,3 miljoner barn tillgång till utbildning.
  • Se till att 9,6 miljoner hushåll får kontantbidrag.

Avgörande roll i kampen mot covid-19

UNICEF är världens största upphandlare och distributör av vaccin och vi har utsetts att sköta arbetet med att upphandla och nå ut med de nya vaccinen. Det här kommer att bli den snabbaste och största upphandlingen och insatsen för distribution som någonsin gjorts.

Vi arbetar nu också hårt med att köpa in sprutor, kylboxar och annan utrustning som kommer att behövas ute på sjukhus och vårdcentraler där vaccinet ska ges. Innan året är slut kommer vi att ha 520 miljoner sprutor redo, och målet är totalt en miljard under 2021.

Vi förbereder också utbildning för hälsoarbetare och informations­kampanjer för allmänheten, med målet att stärka förtroendet för sjukvården och de nya vaccinerna.

Samarbete är vägen framåt för att skydda barn i katastrofer

UNICEF arbetar hårt för att se till att coronapandemin inte blir en bestående kris för barn, och för att skydda barn i alla katastrofer världen över. Samhällen och länder måste samarbeta över gränserna för att bygga upp en bättre framtid för barnen. 

Vi behöver din hjälp. Ge en gåva till vårt katastrofarbete idag och var med och rädda barns liv:

Hjälp barn i katastrofer

Läs hela rapporten Humanitarian Action for Children.

Minst 5 barn dödade i ny vålds­våg i Syrien

De senaste veckorna har minst fem barn och två hjälp­arbetare dödats i en ny vålds­våg i nord­västra Syrien. UNICEF uppmanar alla parter att följa vapen­vilan och skydda barn och hjälp­arbetare på plats. Våldet måste få ett slut.

Barn på flykt från våldet i Syrien har sökt skydd i en underjordisk grotta. Konflikten i Syrien har pågått i snart tio år, med fruktansvärda konsekvenser för miljontals barn.

Hjälp barnen i Syrien

Rimas, fyra år, dödades när hon var på väg till skolan. De två hjälp­arbetarna var på väg till en av UNICEFs barn­vänliga trygga platser, där barn får möjlig­het att vila och leka. Det rapporteras också om att en skola ska ha attackerats.

I nordvästra Syrien bor minst 1,2 miljoner barn. Fram till mars i år var området ett av de farligaste i världen för barn. Bara från januari till mars dödades 273 barn och 236 skadades på grund av det extrema våldet. Det är det högsta antalet döda under ett kvartal, sedan kriget började.

– I våras välkomnade vi ett avbrott i våldsamheterna efter att FN:s generalsekreterare vädjat om en global vapenvila. Vi kan inte gå tillbaka nu till det våld som Syrien upplevt tidigare, säger Ted Chaiban, regionchef för UNICEF i Mellanöstern och Nordafrika.

Våld föder våld och vi uppmanar alla parter i konflikten att respektera vapenvilan.

Ted Chaiban, regionchef för UNICEF i Mellanöstern och Nordafrika

Konflikten i Syrien har pågått i snart tio år, med fruktan­s­värda konse­kvenser för miljon­tals barn. Det är en humanitär katastrof av enorma mått, där hälften av alla syrier har tvingats fly från sina hem. 4,7 miljoner syriska barn är i behov av humanitär hjälp.

Våldet mot barn, hjälparbetare och skolor är oacceptabelt. Det måste få ett slut.

UNICEF finns på plats och ger sedan kriget startade omfattande humani­tärt stöd till barn och familjer, både i Syrien och grann­länderna. Vi ser till att barn får rent vatten och sanitet för att kunna hålla sig friska, möjlighet till utbild­ning, näring och hälsa, och skydd mot våld och övergrepp.

Vi fortsätter att kämpa vid barnens sida och vi ger aldrig upp. Men vi behöver din hjälp. Var med och rädda barns liv i Syrien, ge en gåva nu:

Hjälp barnen i Syrien

Framtidens migrations­politik – vilka rättig­heter får barn på flykt?

Den tillfälliga utlänningslag som togs fram efter hösten 2015 går ut sommaren 2021. För att ersätta den tidigare lagen tillsattes en kommitté med uppdrag att ta fram en ny migrations­politik. Nu har förslaget presen­terats och det tar inte till­räcklig hänsyn till barn­konven­tionen, skriver Mohima Mumin, barnrätts­jurist på UNICEF Sverige.

Migrations­kommittén presen­terade sitt förslag den 15 september. Redan innan förslagen lämnades över har vi följt debatten i media, med stor oro för att vill­koren för asyl­sökande barn skulle komma att försämras. Det kan starkt ifråga­sättas om förslagen tar hänsyn till barn­konven­tionen i till­räckligt stor utsträckning. 

En liten pojke blir buren längs tågspåret i Idomeni, Grekland. Här på gränsen mellan Makedonien och Grekland hamnade tusentals barn på flykt under flyktingkrisen i Europa 2015, i väntan på en osäker framtid. Foto: © UNICEF/Georgiev

Förslaget till Sveriges nya migrationspolitik tar inte tillräcklig hänsyn till barnkonventionen.

Förslag från migrations­­kommittén som särskilt berör barn

  • Tillfälliga uppehålls­till­stånd ska även i fort­sätt­ningen vara huvud­regeln för barn som beviljas skydd. Flyktingar får uppe­hålls­till­stånd i tre år, som vid en ny ansökan kan för­längas med ytter­ligare två år. Alternativt skydds­behövande får 13 månader, som vid en ny ansökan kan för­längas med ytter­ligare två år. Inga undan­tag ges. 
  • Försörjnings­krav (det vill säga krav på att den förälder som fått uppe­hålls­till­stånd ska kunna försörja make/maka och barn som den vill åter­förenas med) ska inte gälla för barn som är bosatta i Sverige och vars föräldrar ansöker om uppe­hålls­till­stånd här. Detsamma gäller barn som är födda i Sverige och ansöker om uppe­hålls­till­stånd för att en förälder redan har beviljats detta, och föräldern bor till­sammans med det sökande barnet i Sverige. 
  • Undantag från försörj­nings­krav föreslås även för barn som antingen är kvar själva i ursprungs­landet, eller till­sammans med en förälder, och som ansöker om att få komma till Sverige för att åter­förenas med den andra föräldern. Detta om ansökan görs inom tre månader från det att föräldern som bor i Sverige har fått beslut om uppe­hålls­till­stånd.
  • Barn som har en förälder som har fått uppe­hålls­till­stånd, eller som har en förälder som är gift eller sambo med någon som har uppe­hålls­till­stånd, ska också beviljas detta. Undantag gäller för barn där minst en förälder är under 21 år. Sverige kan vägra att ge dessa barn uppe­hålls­till­stånd så länge som föräldern inte har fyllt 21 år. 
  • Uppe­hålls­till­stånd på grund av humani­tära skäl som synner­ligen ömmande om­ständig­heter* åter­införs, och före­slås nu också gälla för barn, men med ett lägre krav än för vuxna. Det innebär att även om om­ständig­heterna inte har samma allvar och tyngd som krävs för att en vuxen person ska beviljas uppe­hålls­till­stånd, så ska ett barn beviljas det. Till­ståndet ska vara begränsat till 13 månader och om ett nytt beviljas ska det vara i två år.

*Fakta

I den tidigare utlännings­lagen kunde vuxna beviljas uppe­hålls­till­stånd vid synner­ligen ömmande om­ständig­heter och barn vid sär­skilt ömmande om­ständig­heter. Dessa togs bort i sam­band med den till­fälliga lagen. Synner­ligen ömmande omständig­heter före­slås nu också gälla för barn, men med ett lägre krav än för vuxna.

För UNICEF är det mycket oroande att många av bestäm­mel­serna i den till­fälliga lagen nu före­slås bli perma­nenta. Kontinuitet är viktigt för barns uppväxt och en osäker och utsatt situa­tion, som till­fälliga uppe­hålls­till­stånd skapar, påverkar barns väl­mående nega­tivt.

Kommittén konstaterar själva att de förslag som presen­terats kommer att få nega­tiva konse­kvenser för barn. Därför är det för­vånande och beklag­ligt att de i sitt arbete inte har tagit större hänsyn till barnets bästa och före­slagit undan­tag för att väga upp för detta.

Låt oss djup­dyka i för­slagen och konse­kven­serna de får för barn:

Tillfälliga uppe­hålls­till­stånd – är det verk­ligen barnets bästa?

Kommittén före­slår att till­fälliga uppe­hålls­till­stånd även i fort­sätt­ningen ska vara huvud­regeln för barn. Det inne­bär en otrygg­het som påverkar barn och deras hälsa nega­tivt. Det kan också påverka barnets möjlig­heter att utbilda sig och ut­vecklas.

Barnkonventionen rekommen­derar håll­bara och lång­sik­tiga lös­ningar för barn, inte till­fälliga och oförut­säg­bara, något som ett till­fälligt uppe­hålls­till­stånd är. Vi ställer oss därför kritiska till att kommittén över­huvud­taget inte före­slår några undan­tag till barn som ger perma­nent uppe­hålls­till­stånd, inte ens för de mest utsatta eller sjuka. 

Vi ser heller inte några god­tag­bara skäl till varför barnets skydds­status skulle moti­vera olika längd på uppe­hålls­till­ståndet. 

28 miljoner barn befinner sig just nu på flykt runt om i världen. Foto: © UNICEF/Georgiev

34 miljoner barn befinner sig just nu på flykt runt om i världen.

Synnerligen ömmande om­ständig­heter är inte ett till­räck­ligt starkt skydd

Vi ser positivt på att kommittén före­slår att uppe­hålls­till­stånd på humani­tära grunder, med synner­ligen ömmande om­ständig­heter, åter­införs i den nya lagen. För barn innebär det att de får en möjlig­het att bevil­jas till­fälligt uppe­hålls­till­stånd, även om de om­ständig­heter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att vuxna ska få till­stånd. 

Dock är det oro­väckande att även denna grupp av barn som huvud­regel får ett till­fälligt uppe­hålls­till­stånd, något som ger barn ett betyd­ligt sämre och svagare skydd än det som finns i tidi­gare utlännings­lagen.

Eftersom barnkonventionen är lag bör skyddet för barn stärkas, inte försämras, vilket det här förslaget innebär. 

Vi saknar undan­tag för barn som efter en indi­vidu­ell prövning kan få perma­nent uppe­hålls­till­stånd direkt, på grund av till exempel bestående hälso­till­stånd eller andra sär­skilda skäl.

Rätt till familje­åter­förening – inte för alla barn? 

Vi ser positivt på att det inte finns något för­sörj­nings­krav för barn, när barnet bor i Sverige och ansöker om att föräld­rar ska ansluta sig till barnet här. Det­samma gäller barn som föds i Sverige och bor till­sammans med en förälder. Däremot ser vi med djup oro på de andra för­slagen som presen­terats. 

Det är inte försvar­bart att kommittén före­slår att barn som har minst en förälder som är under 21 år inte har rätt till uppe­hålls­till­stånd förrän föräldern eller föräld­rarna har fyllt 21 år. Alla barn omfattas av barn­kon­ven­tionen och har rätt att förenas med sina föräldrar, oberoende av föräld­rarnas ålder och deras för­sörj­nings­förmåga. Konse­kvensen av det här för­slaget blir att barn under lång tid kan tvingas vara ifrån en förälder. 

Att kommittén gör skillnad på barn genom att anse att vissa barn har rätt att återförenas med sina föräldrar medan andra inte har det, baserat på en godtycklig åldersgräns, är inte acceptabelt. 

Det är också olyckligt att för­sörj­nings­kravet inte lättas upp för att under­lätta för barn att kunna åter­förenas med sina föräldrar. För­slaget riskerar istället att i många fall bli ett hinder då det är orimligt och svårt att uppnå. 

Om förslagen som presen­terats går igenom ser vi ökad risk att barn dis­krimi­neras och att det görs skillnad på barn. Det är inte för­enligt med prin­cipen om icke-dis­krimi­nering i barn­konven­tionen. 

Den fortsatta vägen framåt

Förslaget ligger nu hos rege­ringen och hur pro­cessen fort­skrider är inte helt tydligt presen­terat. Detta då det råder stor politisk oenig­het både inom rege­ringen och bland övriga riks­dags­partier. Oavsett fort­satt process vill vi trycka på vikten av barn­konse­kvens­ana­lyser kring hur barns rättig­heter beaktas och bedöms i lag­för­slagen. 

Ett minimum är att beakta följande krav: 

  • Permanent uppe­hålls­till­stånd till barn som bedöms ha skydds­skäl. Om till­fälliga uppe­hålls­till­stånd ändå ska vara huvud­regeln ska de också vara längre än vad som före­slås idag. 
  • Rätt till familje­åter­förening med mer rimliga och rea­lis­tiska för­sörj­nings­krav.   
  • Hänsyn till barnets bästa och barn­konse­kvens­analys med en indi­vidu­ell prövning i varje enskilt fall.

Barns rättig­heter måste prio­riteras efter branden i Moria

Över 400 ensam­kommande barn som levde i flykting­lägret Moria på Lesbos har flyttats till grekiska fast­landet efter branden. Ett efter­längtat besked, men fort­farande saknar allt för många barn och familjer skydd.

De barn och familjer som drabbats av branden i flyktinglägret Moria är i akut behov av skydd och stöd. Barn sover utomhus på marken och har förlorat allt. Nu är det långsiktiga lösningar som behövs. 

En kvinna bär en liten flicka bort från branden i flyktinglägret Moria. Tusentals barn och vuxna tvingades fly för sina liv när lägret brann ner för några dagar sedan.

Under flera år före branden har förhållandena i lägret varit en källa till oro. Lägret har varit hem till mer än fyra gånger så många människor som det från början var tänkt för, och det har varit ständiga utmaningar kring hygien och sanitet, brist på grundläggande tjänster och skydd för barn och kvinnor.

UNICEF anser att alla barn, inte bara de ensamkommande, nu ska flyttas till fastlandet där de kan få ordentligt boende och stöd. Tidiga indikationer från europeiska länder som sagt sig vara villiga att förflytta ensamma barn är extremt viktiga, och UNICEF uppmuntrar fler länder att agera.

Grekland kan inte fortsätta att bära det här ansvaret själva. UNICEF fortsätter arbetet för att stötta våra partners i Grekland och de insatser som görs av EU:s medlemsstater för att stärka rättigheterna för barn på flykt. Sveriges regering bör visa sitt solidariska ansvar och erbjuda skydd till de mest utsatta barnen och deras familjer.

Tillsammans med partners på plats i Moria arbetar UNICEF för att se till att barnen och deras familjer får mat, vatten och tak över huvudet. Arbetet pågår bland annat med att återförena barn och familjer som separerades under branden, och för att erbjuda psykosocialt stöd till drabbade. 

Direkt efter branden byggde UNICEF tillsammans med partners om ett familjecenter till en plats som ger tillfälligt skydd åt personer med kritiska behov. Mer än 200 utsatta kvinnor och barn får just nu tak över huvudet där.

Läget för barnen är akut. Ge en gåva till vårt katastrofarbete idag:

Jag vill hjälpa

4 000 barn i behov av hjälp efter branden i Moria

Branden i Greklands största flyktingläger Moria har lämnat tusentals barn i behov av akut hjälp. UNICEF står redo att ge omedelbart skydd till barnen. Händelsen är en stark påminnelse om behovet av ett gemensamt och fungerande asylsystem som respekterar barns rätt till skydd över hela Europa.

HJÄLP BARN PÅ FLYKT

En flicka står i rasmassorna i det nedbrunna lägret Moria.

Tusentals asylsökande på den grekiska ön Lesbos flydde för sina liv när en enorm brand spreds i det överfulla flyktinglägret Moria i natt. UNICEF finns på plats, redo att hjälpa de över 4 000 barn som är i behov av akut hjälp – särskilt de 407 ensamkommande barnen.

Vår högsta prioritet är att säkerställa omedelbart skydd för barnen, och se till att de får mat, vatten och tak över huvudet.

Eftersom covid-19 hade börjat spridas i lägret är det mer komplicerat men mycket viktigt att ge snabb och säker hjälp. Tillsammans med partners har vi byggt om ett familjecenter till en plats som tillfälligt ger skydd åt ensam­kommande barn, gravida kvinnor och andra med kritiska behov – till dess att det finns andra alternativ. Mer än 150 ensam­kommande barn skyddas just nu där.

Händelsen är en stark påminnelse om det akuta behovet av ett gemensamt och fungerande asylsystem inom EU – ett system som respekterar barns rätt till skydd över hela Europa. Sveriges regering bör visa sitt solidariska ansvar och erbjuda skydd till de mest utsatta barnen och deras familjer.

Vill du hjälpa barn på flykt?

Ge en gåva

Fem saker du behöver veta om Jemen

Krisen i Jemen är den värsta humanitära katastrofen i världen. Här är fem saker du behöver veta om situationen för barnen som lever där.

Hjälp barnen i Jemen

1. Konflikten har pågått i över fem år, många barn har inte upplevt något annat än krig.

2. Över två miljoner barn under fem år är akut undernärda. Vid årets slut riskerar vartannat barn under fem år att vara undernärt.

3. 1,7 miljoner barn har tvingats på flykt från sina hem.

4. Nära två av tre flickor gifts bort innan de hunnit fylla 18 år.

5. Två miljoner barn går inte i skolan på grund av konflikten. Nu, på grund av covid-19, är alla skolor stängda och 7,8 miljoner barn går miste om sin utbildning.

Vad gör UNICEF?

UNICEF finns på plats och arbetar dygnet runt för att ge barnen i Jemen den hjälp de behöver. Vi kämpar för att säkra tillgången till vård, rent vatten och sanitet, för att barn ska skyddas och kunna gå i skolan. Vi behandlar mot undernäring och levererar livräddande produkter.

För att hindra spridningen av covid-19 sprider vi information och utbildar samt levererar livsviktig skyddsutrustning till hälsoarbetare.

Men läget är mer än akut, och vi saknar resurser för att säkerställa att alla barn får den hjäp de behöver. Du kan rädda liv, ge en gåva idag:

Jag vill hjälpa barnen i Jemen

UNICEF levererar bland annat hygienprodukter så att barn i Jemen ska kunna tvätta sina händer och skydda sig mot covid-19.

Jemen: Vartannat barn under 5 år kan vara under­närt vid årets slut

Mitt under corona­pandemin riskerar miljon­tals barn i Jemen att hamna på gränsen till svält. Det visar en ny rapport från UNICEF. Hjälp­arbetet är extremt under­finansierat och många insatser kommer snart att behöva avslutas om inte mer pengar kommer in, något som innebär fruktans­värda konse­kvenser för barnen.

Rayan, 3 år, förlorade sin arm när hans hem bombades i Aden, Jemen. ”Han var i köket för att dricka ett glas vatten när det hände,” berättar mamma Amina. ”Vi sprang ut med honom och då blev huset träffat igen.” Rayans föräldrar berättar att han har ont varje dag, och en kronisk luftvägsinfektion på grund av allt bråte där de bor. De håller Rayan hemma och försöker skydda honom när läget nu förvärras alltmer i Aden. ”Allt Rayan vill ha är fred.”

Jag vill hjälpa barn som Rayan

Rapporten Yemen five years on: Children, conflict and COVID-19 visar hur coronakrisen kan få förödande konsekvenser för barnen, som efter fem år av konflikt redan lever under omänskliga förhållanden:

  • Antalet barn som lider av undernäring kan öka med 20 procent innan året är slut. Det skulle innebära att nästan vartannat barn under fem år kommer drabbas (totalt 2,4 miljoner barn). 
  • Andelen barn under fem år som riskerar att dö av orsaker som går att förhindra, kan komma att öka med 28 procent.
  • Stängda skolor gör att 7,8 miljoner barn går miste om sin utbildning 
  • När barn inte kan gå i skolan ökar också riskerna för barnarbete, barnäktenskap och att barn utnyttjas av väpnade styrkor.

Det går inte att överdriva hur allvarlig den här krisen är för barnen. Om inte mer pengar kommer in till arbetet nu så riskerar barn att svälta, och många kommer att dö. Det skulle vara som att omvärlden säger att de här barnen inte betyder något.

Sara Beysolow Nyanti, chef för UNICEF i Jemen.

Jag vill hjälpa barnen i Jemen

Vad händer om inte mer pengar kommer in?

  • Redan från slutet av juli kan det livsviktiga arbetet med att ge barn rent vatten och sanitet upphöra. 
  • Mot slutet av augusti riskerar 23 500 akut undernärda barn att dö, och fem miljoner barn kommer inte att kunna få vaccin mot dödliga sjukdomar.
  • 19 miljoner människor kan helt förlora tillgången till vård, varav en miljon är gravida och ammande kvinnor och deras barn.

Varje barn i Jemen har ett ansikte, ett namn, drömmar, och vill ha samma möjligheter som alla andra barn.

Sara Beysolow Nyanti, chef för UNICEF i Jemen.

Vad gör UNICEF?

Vi samarbetar med Världshälsoorganisationen WHO och myndigheterna i Jemen för att ge barnen livräddande hjälp. Vi kämpar bland annat för att:

  • Säkra att barnen får vård, skydd, rent vatten och sanitet, och möjlighet till utbildning.
  • Hindra spridningen av covid-19 i samhället genom att nå över 16 miljoner människor med livsviktig information, via tv, radio och sociala medier.
  • Rädda liv genom att utbilda 30 000 hälsoarbetare i hur man förebygger infektioner, samt leverera skyddsutrustning och hygienprodukter.

– UNICEF arbetar dygnet runt under extremt svåra förhållanden för att ge svårt utsatta barn den hjälp de behöver, men vi har bara en liten del av de pengar som krävs. Barnen i Jemen behöver fred och stabilitet. Innan det är ett faktum måste vi göra allt vi kan för att rädda liv och skydda deras barndom, säger Sara Beysolow Nyanti, chef för UNICEF i Jemen.

Ge en gåva nu så är du med och ser till att vi kan fortsätta rädda barn från undernäring, och leverera rent vatten och produkter som skyddar mot covid-19. Barnen i Jemen kan inte vänta.

Jag vill hjälpa barnen i Jemen

Åtta av tio barn i Jemen behöver akut hjälp

Jemen är ett helvete på jorden för varje barn som lever där. Åtta av tio barn behöver akut humanitär hjälp och ingenstans i landet kan barnen känna sig trygga. Coronapandemin som nu sveper över Jemen har förvärrat en redan förtvivlad situation. UNICEF finns där och kämpar för att rädda barns liv, men det är bråttom.

Hjälp barnen i Jemen

Jemen är ett av de länder i världen där bristen på vatten är som allra störst. 18 miljoner människor är i akut behov av vatten, och omkring 70 procent av befolkningen saknar tillgång till tvål för att kunna tvätta händerna. En livsfarlig situation när covid-19 nu sprids i landet.

Efter fem år av konflikt, brist på mat, rent vatten och sjukvård har coronaviruset slagit till mot Jemen och förvärrat en redan förtvivlad situation:

  • Hittills har omkring 1 000 fall av covid-19 bekräftats, en siffra som stiger dagligen.
  • Över två miljoner barn under fem år är akut undernärda.
  • 1,7 miljoner barn har tvingats på flykt från sina hem.
  • Jemen är ett av de länder i världen där bristen på vatten är som allra störst. 18 miljoner människor är i akut behov av vatten, och omkring 70 procent av befolkningen saknar tillgång till tvål för att kunna tvätta händerna.
  • Bara hälften av landets vård­inrätt­ningar är igång och det är stor brist på livs­viktig utrustning, så som ansikts­masker, skydds­handskar och syrgas. Många hälso­arbetare jobbar utan lön.

Din gåva kan vara skillnaden mellan liv och död

I konfliktdrabbade länder som Jemen är det en stor utmaning att behandla sjukdomar som egentligen är enkla att förebygga, så som kolera och mässling. När corona­pandemin nu även kommit till Jemen har hotet mot barns liv kraftigt eskalerat.

Rent vatten och möjlighet att tvätta händerna med tvål är livsviktigt för att kunna stoppa spridningen av covid-19. Nu, mitt under en pågående global pandemi, riskerar vi att inte längre kunna leverera den hjälp barnen i Jemen behöver.

Hjälp barnen i Jemen

Vad gör UNICEF?

Sedan det första fallet av covid-19 konstaterades i Jemen i april har UNICEF levererat 10 000 test mot covid-19, över 33 000 respiratorer, 33 000 ansiktsskydd och 18 000 skyddsrockar. Den här livsviktiga skyddsutrustningen hjälper 400 hälsoarbetare att kunna arbeta under tre månader, men det representerar bara en liten del av de insatser som behövs för att bekämpa corona­pandemin i Jemen.

Vi har funnits på plats sedan konflikten började och levererat rent vatten, hygienprodukter, behandlat barn mot undernäring, vaccinerat mot farliga sjukdomar, och sett till att barnen fått psykosocialt stöd och möjlighet att gå i skolan. Vi får aldrig ge upp för barnens skull.

UNICEF gör och kan göra mycket, men inte utan hjälp. Vårt arbete är helt beroende av frivilliga bidrag. Barnen i Jemen behöver dig. Ge en gåva och rädda barns liv idag:

Hjälp barnen i Jemen

Coronaviruset kan få förödande konsekvenser för barn på flykt

Coronaviruset sprider sig snabbt över vår värld, och de miljontals barn som lever på flykt kommer inte att skonas. Sannolikt kommer viruset snart få fäste i flyktingläger, där många lever extremt trångt utan tillgång till rinnande vatten och sjukvård. UNICEF arbetar för att hindra spridning av viruset, men vi kan inte göra det ensamma.

Hela 31 miljoner barn befinner sig just nu på flykt. De flesta har inte möjlighet att tvätta händerna med tvål och vatten eller hålla fysiskt av­stånd för att hindra smittspridning. De har inte heller lyxen att komma i kontakt med en läkare när de är sjuka. Alla dessa barn är redan idag i stort behov av hjälp, och om coronaviruset får fäste i de överfulla flykting­lägren kan konsekvenserna bli katastrofala.

Coronaviruset kommer få förödande konsekvenser för barn på flykt

Det är mycket brådskande att se till att barn på flykt får tillgång till vatten och tvål och ges möjlighet att hålla fysiskt avstånd till andra människor, för att hindra spridning av coronaviruset.

UNICEFs högsta chef Henrietta Fore uppmanar nu samtliga insatser att försöka nå barn och familjer som befinner sig på flykt med den hjälp de behöver. Vi måste säkerställa att de får tillgång till tester och sjukvård, och att de nås av information om hur spridning av viruset kan förebyggas. Det är mycket brådskande att se till att de får tillgång till vatten, tvål och säker­het, och att de ges möjlighet att hålla fysiskt avstånd till andra människor.

Det är även väsentligt att ta fram en plan för hur vi på ett säkert sätt ska kunna hjälpa de barn som har blivit separerade från sina föräldrar eller vars föräldrar har dött. Rörelsebegränsning och stängning av gränser till följd av coronaviruset får inte hindra barns rätt att söka asyl och åter­förenas med sina familjemedlemmar. Inte heller ska det hindra hjälp­arbetare att nå fram med humanitär hjälp till de mest utsatta. 

Vad gör UNICEF?

UNICEF arbetar tillsammans med partners för att hindra spridning av coronaviruset bland barn och familjer på flykt. Det gör vi bland annat genom att:

  • Leverera hygienartiklar och säkra tillgången till rent vatten.
  • Hindra smittan från att spridas i skyddsrum, läger och bostads­områden.
  • Utveckla barnvänlig information om covid-19 och ta fram material med syfte att bekämpa stigma kopplat till viruset, samt att främja ett positivt föräldraskap.

Men vi kan inte göra det här arbetet ensamma. Vi befinner oss i en situation som vi aldrig har befunnit oss i tidigare. Nu, mer än någonsin, måste regeringar, företag och det internationella samfundet hjälpas åt och prioritera de mest utsatta.

Nio år av lidande för Syriens barn

Idag markerar årsdagen för nio år av konflikt i Syrien. Nio år av flykt, förödelse och krig. Det är en humanitär katastrof som har pågått alldeles för länge och situationen kan kännas hopplös. Men UNICEF ger aldrig upp. Vi kommer fortsätta att göra allt som står i vår makt för att hjälpa de syriska barnen.

Sedan december i fjol har över 900 000 människor tvingats på flykt, varav mer än hälften är barn. Många har flytt utan varken kläder, mat eller id-handlingar. Och för flera av dem, är det inte första gången som de lämnar allt de äger för att fly för sina liv.

Många syriska barn har aldrig upplevt någonting annat än krig.

Människor på flykt sover i kalla tältläger eller under bar himmel eftersom många flyktingläger i området är fulla och inte kan ta emot fler. Det är minusgrader på flera håll och barn har frusit ihjäl i kylan.

Hjälp barnen på flykt

I al-Hol-lägret, nordöstra Syrien, bor 66 000 människor. 46 000 av dem är barn.

Vad gör UNICEF?

UNICEF finns på plats i Syrien och på flera andra platser i regionen. Vi hjälper barnen att hantera konflikten och gör vad vi kan för att de ska ha möjlighet till fortsatt skolgång.

Bara under januari månad har vi exempelvis:


• Levererat varma kläder och filtar till mer än 21 000 barn.
• Gett 280 000 människor tillgång till vatten, sanitet, utbildning och sjukvård.
• Sett till att 10 000 bebisar som ännu inte fyllt ett år fått vaccin mot farliga sjukdomar.

Oavsett vilken riktning konflikten tar härnäst, kommer UNICEF att fortsätta kämpa vid barnens sida. Var med och se till att fler av dem går en trygg framtid till mötes:

Ge en gåva nu

Bomberna i Syrien måste tystna

Över en halv miljon barn har tvingats fly det upptrappade våldet och kalla vädret i nordvästra Syrien. 77 barn har dött eller skadats sedan början av året. UNICEF arbetar dag som natt för att hjälpa de hårt drabbade familjerna.

Nour, elva år, väntar gråtandes i bilen medan hennes familj förbereder sig för att fly. ”Striderna har kommit till vår by. Mina yngre bröder och min mamma är väldigt rädda, så vi måste lämna. Några hus på vår gata har rasat och några av våra grannar har dött.”

Sedan december har den humanitära situationen försämrats drastiskt i nordvästra Syrien. Minst 28 barn har dött, och 49 skadats. De urskillningslösa attackerna mot civila har tvingat 800 000 människor på flykt, varav 500 000 barn. De flesta flyr inte för första, och förmodligen inte för sista, gången.

Förtvivlan är stor när hundratusentals människor trängs in i allt mindre områden utan att veta vart de ska ta vägen härnäst. De söker skydd i tält, skolor, butiker eller offentliga byggnader. Många tvingas sova utomhus i minusgrader. Bomber och snö faller från himlen, och föräldrar vet inte längre hur de ska kunna skydda sina barn.

Vi gick i tre dagar och bor nu i tält. Alla våra ägodelar var genomblöta och täckta av lera. Ett av mina barn är mycket sjukt och behöver vård. Om han dör kan jag inte göra annat än att begrava honom.

En mamma som har flytt från Idlib till Aleppo tillsammans med sina barn.

Förra veckan fick UNICEF rapporter om att de två sista verksamma sjukhusen i den västra delen av Aleppo har drabbats av attacker, ett av dem var ett sjukhus för barn och mödrar.

Samtidigt är 1,2 miljoner barn i behov av akut hjälp. De lever i korselden, under usla förhållanden i den bitande kylan, utan tillräckligt med mat, vatten, värme och sjukvård.

Bomberna som faller över barnen i Syrien måste tystna. Parterna i konflikten måste skydda barnen och de instanser de är beroende av, och ge hjälparbetare möjlighet att nå alla som behöver hjälp.

Vad gör UNICEF?

Under januari har vi bland annat:

  • Levererat varma kläder och filtar till mer än 21 000 barn.
  • Gett 280 000 människor tillgång till vatten, sanitet, utbildning och sjukvård.
  • Vaccinerat 10 000 bebisar som ännu inte hunnit fylla ett år.

Vi kommer att fortsätta leverera näringsrik nötkräm, rent dricksvatten, vaccin, varma vinterkläder och hygienartiklar till barn och familjer i nöd. Vi ser också till att barn kan fortsätta sin utbildning och får psykosocialt stöd för att bearbeta de fruktansvärda händelser de utsätts för.

Var med och se till att fler barn får rent vatten, näring, vaccin, skolgång och psykosocialt stöd:

Hjälp barn i syrien

25 miljoner hjälper barn i katastrofer

Igår samlades Postkodlotteriets förmånstagare för årets utdelning. 25 miljoner kronor gick till UNICEF Sverige. Helt fantastiskt! Pengarna kommer att gå till vårt viktiga arbete för barn i katastrofer.

Sedan Postkod­lotteriet startade år 2005 har nu mer än elva miljarder kronor delats ut till ideella orga­nisa­tioner. UNICEF har varit förmåns­tagare sedan 2008 och totalt har vi mottagit över 313 miljoner kronor till vårt arbete för barnen. Helt fantastiskt!

Syriska barn på flykt får varma vinterkläder av UNICEF

Här får tre barn på flykt från Syrien en brådskande vinterleverans från UNICEF. Tack vare pengarna från Postkodlotteriet kommer vi nu kunna hjälpa ännu fler barn i katastrofer. 

Just nu pågår många kata­strofer runt om i världen. Som alltid är barnen mest utsatta. Med hjälp av Postkod­lotteriet och alla lottköpare kommer vi kunna se till att de barn som behöver det allra mest, i kata­strofer där behovet är som störst, får den hjälp de behöver.

Stort tack till Postkodlotteriet och alla lottköpare!

Effektiva tält som skyddar barn i krig och katastrofer

Idag lanserar UNICEF nya innovativa tält, som bättre står emot extremväder och ger barn i nödsituationer skydd och en fast plats i en annars kaotisk tillvaro.

Varje år hjälper UNICEFs nuvarande tält miljontals barn genom att användas som hälsokliniker, skolor och barnvänliga platser i krig och katastrofer. Men på grund av klimatförändringar och nya nödsituationer behövde tälten förbättras.

För att de nya tälten ska erbjuda barn en så säker plats som möjligt ställde vi över 1 000 krav på tillverkarna. Ökad motståndskraft vid extrem­väder, förbättrad och rymligare miljö inne i tälten, tillgång till ström och bättre installations- och transportmetoder var några av dem.

Det är viktigt att tillverkarna förstår vilka behoven är i olika klimat. Därför följde de med till Uganda (hett och torrt), Filippinerna (vått och fuktigt) och Afghanistan (kallt).

Slutprodukten blev högeffektiva tält som bland annat innehåller:

  • Ett nytt förankringssystem som fäster tälten i olika jordtyper och gör dem säkra under extrema väderförhållanden.
  • En väggkonstruktion som ger hela 20 procent mer användbar golvyta inne i tälten.
  • Ett fönstersystem som ger bra belysning, ventilation och fullständigt skydd mot insekter.
  • Ett inbyggt skuggnät som ger lämpliga temperaturer inne i tälten.
  • Ett vinterfodral för kalla klimat.
  • Solpanel och el-utrustning för att ge belysning och säkerhet på natten.
  • Ett inre foder som ger en mjuk känsla i barnvänliga utrymmen.

De förbättrade tälten är ett bevis på att nya produkter blir som mest framgångsrika när vi kombinerar innovationskunskap med våra med­arbetares kunskap i fält. UNICEFs globala status gör det också möjligt för oss att driva industrin mot att utveckla de bästa produkterna för barn till ett rimligt pris.

En grupp barn på väg in i en till­fällig tält­skola som UNICEF har satt upp i byn Mulombela i Kasai­regionen, Demokratiska republiken Kongo.

Vid en katastrof är det viktigt att så snart som möjligt få igång skol­undervisningen. Dels för att barnen inte ska stanna i sin utveckling, men främst för att det är en bra plats för de barn som behöver återhämta sig från svåra upplevelser.

Vi arbetar nu för att tälten ska användas i så stor skala som möjligt och ge fler barn en säker och trygg plats i en annars kaosartad värld.