Gå till innehållet
Laddar…

Regeringens förslag att för­länga till­fällig lag för asyl­sökande är omotiverat

Den tillfälliga lag för asyl­sökande som togs fram efter hösten 2015 går ut i sommar. Rege­ringen vill nu förlänga lagen utan att ha genom­fört någon utvär­dering eller analys av dess konse­kvenser, skriver Karin Ödquist Drackner, barn­rätts­jurist på UNICEF Sverige.

Barn är en av de grupper som drabbats allra hårdast av lagen och vi ser inte att det är moti­verat att förlänga den. Det finns starka anled­ningar att ifråga­sätta beslutet utifrån barn­konven­tionen och dess bestäm­melser.

Barn drabbas oproportionerligt hårt

Idag skickar vi in vårt remissvar till regeringens förslag på för­läng­ning av den till­fälliga utlännings­lagen. Vi tar avstånd från för­slaget att för­länga lagen. Det saknas en ordentlig utvär­dering och analys av lagens effekter, och den över­syn som skulle genom­föras vad gäller lagens inverkan på barns rättig­heter har inte genom­förts.

Barn har visat sig drabbats oproportioner­ligt hårt av den till­fälliga lagen. Vi anser att det inte finns skäl för att fort­sätta göra inskränk­ningar på barns rättig­heter, särskilt då situa­tionen ser annor­lunda ut i Sverige idag vad gäller antalet asyl­sökande som kommer hit.

Vad säger lagförslaget?

Lagen ska förlängas i ytter­ligare två år, och till­fälliga uppe­hålls­till­stånd är fort­satt huvud­regel. Vi beklagar att till­fälliga uppe­hålls­till­stånd fort­satt beviljas som utgångs­punkt. Det avrådde vi från redan i vårt tidigare remissvar till lagen om till­fälliga begräns­ningar av möjlig­heten att få uppe­hålls­till­stånd i Sverige.

FN:s barnrätts­kommitté har uttryck­ligen påtalat att stater ska sträva efter håll­bara och lång­siktiga lös­ningar för barn som är på flykt och söker en fristad. Att ha asyl­skäl men ändå inte ges en permanent fristad som barn är inte för­en­ligt med den rekommen­dationen.

Några få positiva ändringar, men det räcker inte

Vi välkomnar framför­allt för­slaget om att utöka rätten till familje­åter­förening. Det är något som vi sedan lagen infördes påtalat att det strider mot barn­konven­tionen och behöver åtgärdas.

Vi ser dock all­varligt på att rege­ringen inte före­slår att åter­införa bestäm­melsen om uppe­hålls­till­stånd för särskilt ömmande omständig­heter för barn. Det är visser­ligen en undan­tags­bestäm­melse, men den är av­görande för de svårt utsatta barn som den berör.

Vi ser positivt på för­slaget att stats­lösa barn i Sverige ges perma­nent uppe­hålls­till­stånd, men ser att det är fler grupper av barn som behöver en perma­nent fristad. Så kallade devitali­serade barn (barn med uppgiven­hets­syndrom) är en mycket utsatt grupp. Tidigare bevil­jades de skydd av humani­tära skäl men inte på samma sätt idag, trots att det visats sig vara det enda sättet att få barnen att till­friskna. Det är mycket all­varligt ur ett barn­rätts­pers­pektiv.

Vi efterfrågar en permanent human asylrättslagstiftning

Rent principi­ellt anser vi att rege­ringen bör driva fram en perma­nent human asyl­rätts­lag­stift­ning snarare än att stifta fler till­fälliga lagar.

Regeringen har till­satt en parla­men­tarisk kommitté som ska ge förslag på hur vår fram­tida migrations­politik ska utformas. Vi ser fram emot att följa det arbetet och hoppas att det blir ett genom­arbetat förslag, som föregås av en ordentlig utvär­dering och väl under­byggd analys utifrån ett barn­rätts­per­spektiv.

Regeringen behöver sär­skilt för­hålla sig till det faktum att barn­konven­tionen ska bli svensk lag nästa år med alla åtaganden som det innebär.

Läs hela vårt remissvar

“Missupp­fatt­ning att kriget i Syrien är över”

2018 var det dödligaste året hittills för barnen i Syrien. 1 106 barn dödades i striderna – det största antalet sedan kriget började för åtta år sedan. ”Det är en oro­väckande miss­upp­fatt­ning att kriget i Syrien är över”, säger UNICEFs högsta chef Henrietta Fore.

En pojke och en flicka i ett flyktingläger i Jordanien.

Under åren har miljontals barn tvingats fly från Syrien. De har lämnat alla sina vänner och allt de äger för att överleva. Sedan sex år tillbaka lever Zainab, nio år, med sin familj i ett flyktingläger i Jordanien. Hennes lillebror Mohammad föddes här. Livet i lägret är tufft, varje dag är en kamp. Foto: © UNICEF/Herwig

FN har verifierat 1 106 fall där barn dödats i striderna i Syrien under 2018. Men den verkliga siffran är troligen mycket högre. Den största orsaken är just nu minor – något som ledde till 434 döds­fall och skador förra året.

Hjälp barnen i Syrien

Syriens barn fick också upp­leva ett rekord­högt antal attacker mot skolor och vård­inrätt­ningar under året, hela 262 stycken.

– Situationen i Idlib i nordvästra Syrien är särskilt oroande just nu, bara under de senaste veckorna har 59 barn dödats där, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

Situationen i Syrien och grann­länderna

  • Åtta miljoner syriska barn är i behov av hjälp, i Syrien och i grann­länderna.
  • 2,6 miljoner syriska barn befinner sig på flykt i landet, och över 2,5 miljoner har flytt till andra länder.
  • Över två miljoner barn i Syrien går inte i skolan.
  • Över 83 procent av den syriska befolk­ningen lever under fattig­doms­gränsen, vilket tvingar barn till barn­arbete, tidiga äkten­skap och att strida, för att hjälpa sina familjer att över­leva.
  • Hälften av Syriens sjuk­hus och vård­centraler är ur funktion.
En man i UNICEF-väst håller ett barn i famnen.

Yusuf, sex månader, är bara ett av alla barn som tvingades på flykt under 2018. Tillsammans med sin familj lämnade han östra Ghouta och hamnade i ett flyktingläger i landet. UNICEF såg till att det fanns rent vatten, installerade toaletter och vaccinerade barn mot livshotande sjukdomar. Foto: © UNICEF/Sanadiki

Exempel på UNICEFs insatser under 2018

  • Över 2,3 miljoner barn har fått till­gång till utbild­ning i Syrien, och 3,7 miljoner barn i grann­länderna.
  • 3,5 miljoner barn i Syrien, och omkring 26 miljoner barn i grann­länderna, vacci­nerades mot polio.
  • 1,3 miljoner barn, gravida och ammande kvinnor under­söktes för under­näring i Syrien. Över 6 800 barn i Syrien, och 531 000 barn i grann­länderna, fick behand­ling mot akut under­näring.
  • Över 4,6 miljoner människor i Syrien, och över tio miljoner i grann­länderna, har fått bättre till­gång till säkert vatten.

– Konflikten i Syrien går nu in på sitt nionde år. Barnen är de som har lidit allra mest. Varje dag som kriget fort­sätter är ännu en dag stulen från deras barn­dom. Att skydda barnen måste vara högsta priori­tet för alla inblandade parter, säger Henrietta Fore.

Vi kommer aldrig att sluta kämpa för att barnen i Syrien ska skyddas och få allt som de har rätt till. Du kan hjälpa till, ge en gåva så är du med och räddar barns liv:

Hjälp barnen i Syrien

145 000 barn från rohingya­folket tillbaka i skolan

Goda nyheter! Över 145 000 barn från rohingya­folket får nu möjlighet att gå i skolan igen. Barnen som flytt från Myanmar (Burma) till Bangladesh har börjat det nya skol­året i skolor som stöds av UNICEF, i flykting­lägren i Cox’s Bazar.

Glada tjejer med skolväskor och skrivplattor sitter utanför UNICEFs utbildningscenter i lägret Balukhali i Cox's Bazar, Bangladesh.

Glada tjejer vid UNICEFs utbildningscenter i lägret Balukhali i Cox’s Bazar, Bangladesh. Foto: © UNICEF/Sokol

Sammanlagt har omkring 1 600 utbildnings­center byggts runt om i flykting­lägren, något som ger barnen som flytt från våldet en möjlig­het till en mer normal vardag igen.

– Jag har gått i skolan i nästan en månad nu, säger Minara, elva år. Det är fint här, det finns ingen lera på golvet.

– Många av barnen har genom­gått svåra trauman. De har utsatts för våld och många har skott­skador, syn­skador eller svårig­heter att prata, säger Iffat Farhana som arbetar med utbild­ning för UNICEF i Cox’s Bazar. Varje barn har rätt till utbild­ning, och med fler skolor och lärare har UNICEF som mål att nå alla barn och hjälpa dem att lära sig, utveck­las och nå sin fulla potential.

Arbetet med att bygga fler skolor fort­sätter. Målet är att 260 000 barn ska få möjlig­het att komma till­baka till skolan under året, vid totalt 2 500 skolor. Kvaliteten på utbild­ningen ska också för­bättras löpande genom att nya och befintliga lärare deltar i utvecklings­program.

Skolan är bästa medicinen mot trauma

När krig och kata­strofer skapar kaos i barnens till­varo, är något så själv­klart som att gå till skolan och leka med sina kompisar den allra bästa medi­cinen. De får vardagliga rutiner som lugnar och skapar en känsla av normalitet.

Barnen får också möjlig­het att leka, skratta och vara just barn – något som är absolut nöd­vändigt för att barn ska kunna komma över hemska upp­levelser.

Här kan du läsa mer om hur UNICEF arbetar för att barn i kata­strofer ska få sina rättig­heter till­godo­sedda:

Fakta: Barn i katastrofer

41 miljoner barn saknar skydd i katastrofer

Miljontals barn som lever i katastrof- och konflikt­drabbade länder saknar det skydd de behöver. UNICEF presenterar idag årets katastrof­plan och vädjar om 35 miljarder kronor för att kunna ge rent vatten, näring, utbild­ning och skydd till barn i 59 länder.

Två barn i ett flyktingläger i Syrien håller i ett rep som det hänger en filt på.

Sedan våldet eskalerat i flera delar av Syrien de senaste månaderna har tusentals familjer tvingats på flykt. I Syrien saknas en femtedel av de resurser som krävs för att UNICEF ska kunna nå alla de barn som behöver vår hjälp. Foto: © UNICEF/Watad

I rapporten Humanitarian Action for Children beskrivs UNICEFs arbete för att nå 41 miljoner barn i kata­strofer med den livs­viktiga hjälp de behöver. Samman­lagt behövs drygt 35 mil­jarder kronor för att täcka insat­serna i 59 länder.

I till exempel Demokratiska republiken Kongo kunde endast en tredje­del av de behövda insat­serna finan­sieras under 2018, och i Syrien saknas en femte­del av de resurser som krävs.

– Vikten av att arbeta med skydds­insatser för barn i kon­flikter och kata­strofer kan inte över­skattas, säger Henrietta Fore, UNICEFs högste chef. Barn behöver trygga platser att leka på, att få åter­förenas med sina familjer och få psyko­socialt stöd, annars kommer de inte att komma över sina trauman.

Med pengarna som efter­frågas planerar UNICEF bland annat följande insatser under 2019:

  • Fyra miljoner barn och vårdnadshavare ska få psykosocialt stöd.
  • 43 miljoner människor ska få tillgång till rent vatten.
  • 10,1 miljoner barn ska få tillgång till utbildning.
  • 10,3 miljoner barn ska vaccineras mot mässling.
  • 4,2 miljoner barn ska få behandling mot svår akut undernäring.

Du kan vara med och se till att barn som drabbas av kata­strofer och kon­flikter får den livs­viktiga hjälp de behöver. Ge en gåva idag:

Jag vill hjälpa barn i katastrofer

Lycklig familje­återförening efter fem år i ovisshet

God nyhet från Sydsudan. Sedan konflikten bröt ut 2013 har tusentals familjer splittrats, men UNICEF har tillsammans med partners hjälpt omkring 6 000 barn att hitta hem igen. Syskonen Ferdos, Jidu och Chogi är några av dem.

Sista gången Ferdos och hennes bröder Chogi och Jidu, såg sin mamma var för fem år sedan. Syskonen var ensamma hemma när skott­­lossning plötsligt började utanför deras hem.

– Sist jag såg mina barn, var innan jag gick ut för att hämta ved i skogen. Stridig­­heterna började när jag var ute. Jag sprang hela vägen hem, men när jag kom fram, var barnen borta, säger mamma Khamisa Adam.

En av grannarna flydde tillsammans med barnen till fots. Från Malakal till Fangak, och sedan vidare till huvud­­staden Juba, där barnen har bott sedan dess. Syskonen visste inte om deras mamma var vid liv, så det blev en glad över­raskning för dem när de nåddes av beskedet att UNICEF hade hittat mamma Khamisa.

Vi kämpar varje dag, året om, för att skapa fler posi­tiva för­ändringar i barns liv. Stort tack till alla er som står på barnens sida och gör vårt arbete möjligt.

Svår kyla i Syrien – minst 15 barn på flykt har dött

Det hårda vinter­vädret och brist på sjuk­vård har lett till att minst 15 barn har dött i Syrien den senaste månaden. De flesta av dem var bebisar under ett år. UNICEF upp­manar nu alla parter att släppa fram en humani­tär konvoj till Rukban, där läget är akut.

En bebis bärs av sin mamma i ett snöigt flyktingläger.

Vinterkylan och brist på sjukvård har lett till att minst 15 små barn har dött i Syrien den senaste månaden. Foto: © UNICEF/Alessio Romenzi

I Rukban, på den sydvästra gränsen mellan Syrien och Jordanien, lever omkring 45 000 människor i ett flykting­läger. 80 procent av dem är barn och kvinnor. Kylan där är just nu extrem, och bristen på sjukvård för mammor, gravida och späd­barn och för­värrat den redan mycket svåra situa­tionen för barnen och deras familjer.

På bara en månad har minst åtta barn dött i Rukban, de flesta var under fyra månader gamla och den yngsta levde i bara någon timme.

Skicka varma bebisvinterkläder

Samtidigt har kraftigt våld i Hajin i östra Syrien tvingat omkring 10 000 människor på flykt sedan december. Den farliga och svåra flykten har lett till att sju barn omkommit, de flesta av dem var under ett år.

– Bebisar dör här på grund av orsaker som går att före­bygga eller be­handla. Det finns ingen ursäkt för det. Utan till­gång till bra sjuk­vård, skydd och tak över huvudet kommer fler barn att dö, säger Geert Cappelaere, chef för UNICEF i Mellan­östern.

I Rukban är läget mer än akut, och UNICEF upp­manar alla parter i kriget att släppa fram en humani­tär konvoj, så att den liv­räddande hjälpen kan nå fram till barnen som behöver det allra mest.

UNICEF finns på plats i Syrien och vi stannar så länge barnen behöver oss

Vi levererar varma vinter­­kläder, filtar, rent vatten, närings­­produkter och annat som behövs för att barnen ska klara vintern. Men vi behöver din hjälp för att nå fler barn:

Jag vill skicka varma bebisvinterkläder

Genom att köpa bebisvinterkläder i vår gåvo­shop ser du till att en bebis som befinner sig på flykt i Syrien eller något av grann­länderna, får varma kläder som till exempel en varm overall, mössa, vantar, varma strumpor och skor.

Världen lyckades inte skydda barn i kon­flikter 2018

Under 2018 har barn i väpnade konflikter utsatts för all­varliga brott, och världens länder har inte lyckats ställa förövarna till svars. Barn har gjorts till direkta mål­tavlor och miljon­tals barns framtid hotas, rappor­terar UNICEF.

En flicka med lila tröja i Syrien.

Mellan januari och september 2018 dödades 870 barn i Syrien, den högsta siffran någonsin under samma period under ett år sedan konflikten började 2011. Foto: © UNICEF/Al-Issa

I konflikter som exempel­vis Syrien, Jemen, Demo­kratiska republiken Kongo, Nigeria, Sydsudan och Myanmar (Burma) har våld­täkt, tvångs­gifte och att barn rövas bort blivit vanliga tak­tiker. Barn används som mänsk­liga sköldar, dödas, lem­lästas och rekry­teras till att strida.

För att vända den här fruktans­värda trenden måste världen göra mer för att skydda barnen och ställa förövarna till svars.

Hjälp barn i katastrofer

Några exempel från konflikt­zoner 2018:

  • Afghanistan: 5 000 barn dödades eller skadades under årets första nio månader. Det är lika många som under hela 2017.
  • Central­afrikanska republiken: Våldet har eska­lerat i stora delar av landet och två av tre barn behöver humanitär hjälp.
  • Demo­kratiska republiken Kongo: Våldet har fått katastro­fala följder för barnen, bland annat har insat­serna mot ebola­utbrottet all­varligt hindrats av instabili­teten i landet. 4,2 miljoner barn riskerar svår akut undernäring.
  • Irak: Även om våldet i stort har minskat, dödades fyra barn i november när de var på väg till skolan. Många familjer som fått möjlig­het att åter­vända hem riskerar att skadas eller dödas av minor och ammunition som inte exploderat. Många på flykt hotas av vinter­kylan och över­sväm­ningar.
En pojke med skolväska går förbi raserade byggnader i Irak.

”Jag blir ledsen när jag ser hur förstört allting är på vägen till skolan. Men jag är glad att vi har kunnat börja skolan i år igen,” säger Ali, 11 år. Han går nu i en skola som stöds av UNICEF i Mosul, Irak. Foto: © UNICEF/Anmar

  • Jemen: Över 1 400 barn har dödats eller skadats i olika attacker, bland annat mot en skol­buss i Sa’ada. Skolor och sjukhus attackeras ofta eller används av stridande styrkor, och hindrar barnen från att få till­gång till den vård och utbild­ning de har rätt till. Var tionde minut dör ett barn av orsaker som kan före­byggas, och 400 000 barn lider av svår akut under­näring.
  • Myanmar (Burma): FN fortsätter att få rapporter om brott mot rohingya­folkets rättig­heter i delstaten Rakhine. Bland annat rappor­teras det om mord, försvinnanden och slump­mässiga arres­teringar. Det finns också många restrik­tioner mot rohingyernas möjlig­heter att röra sig fritt och få till­gång till vård och utbild­ning.
  • Nordöstra Nigeria: Väpnade grupper, så som Boko Haram, attackerar flickor som våldtas, tvingas bli fruar till soldater, eller används som mänsk­liga bomber.
  • Palestina: Mer än 50 barn dödades eller skadades under året, många medan de demon­strerade mot den för­värrade levnads­situa­tionen i Gaza. Barn i Israel och Palestina har skadats och traumati­serats.
  • Sydsudan: Den pågående konflikten och osäker­heten har lett till att 6,1 miljoner människor nu lider av extrem hunger.
  • Somalia: Över 1 800 barn tvingades in i väpnade styrkor under årets nio första månader, varav över 1 200 barn kid­nappades.
  • Syrien: Mellan januari och september dödades 870 barn, den högsta siffran någon­sin under samma period under ett år sedan kon­flikten började 2011.
  • Tchadsjöområdet: Utbild­ningen för 3,5 miljoner barn hotas av den pågående kon­flikten. Minst 1 041 skolor är stängda och skolor och lärare attackeras.
  • Ukraina: Mer än fyra år av konflikt har fått fruktans­värda konse­kvenser för barns utbild­ning. Hundra­tals skolor har för­störts och över 700 000 barn går nu i skolan under mycket farliga omständig­heter, där de hotas av strider, minor och ammuni­tion som inte exploderat.
En flicka står i ett förstört klassrum i Ukraina.

Masha, 11 år, står i ett klassrum i en skola som attackerades i Luhanskregionen i Ukraina. ”Jag gick nära skolan och såg hur skadad den blev. Jag var rädd. Smällen var så hög att jag inte kunde höra någonting på en lång stund efteråt,” säger Masha. Foto: © UNICEF/Morris

Hjälp barn i katastrofer

I alla de här länderna arbetar UNICEF för att se till att de mest utsatta barnen får vård, näring, utbild­ning och skydd. Några exempel på våra insatser under 2018:

  • I oktober kunde vi hjälpa 833 barn att bli fri­givna från väpnade styrkor i nord­östra Nigeria och vi arbetar för att hjälpa dem åter­inte­greras i sina sam­hällen.
  • I Bangladesh kunde UNICEF under 2018 nå tusen­tals barn från rohingya­folket med psyko­socialt stöd.
  • Sedan konflikten i Sydsudan bröt ut för fem år sedan har UNICEF hjälpt omkring 6 000 barn att åter­förenas med sina familjer.
En flicka, hennes mamma och moster gråter och skrattar av glädje för att återförenas i Sydsudan.

Angelina, 15 år, gråter av glädje när hon återförenas med sin mamma och moster igen. När strider bröt ut vid Angelinas hem flydde hon med sin mormor och kom ifrån sin mamma. I två års tid har hon trott att hennes mamma var död, men tack vare UNICEF och partners kunde de återförenas igen. Foto: © UNICEF/Everett

2019 firar barn­konven­tionen 30 år, men idag är fler länder inblan­dade i kon­flikter än någon­sin tidigare sedan barn­konven­tionen antogs 1989.

UNICEF uppmanar alla stridande parter att leva upp till sina skyldig­heter och följa inter­nationell rätt, att sluta bryta mot barns rättig­heter och upp­höra med alla attacker mot civila mål som skolor, sjuk­hus och vatten­infra­struktur.

Du kan vara med och kämpa för barn som drabbas av kata­strofer och kon­flikter, ge en gåva idag:

Hjälp barn i katastrofer

Det kalla vädret hotar barns liv – ge dem en varmare vinter

År av kris har lett till att många familjer i Mellanöstern helt saknar resurser, och det är omöjligt att ha råd med de varma kläder och filtar som behövs för att överleva vintern. Hårt väder hotar nu att göra livet ännu svårare och kylan kan snabbt bli livshotande för små barn.

En liten flicka står i ett flyktingläger med snö på marken.

Många barn på flykt lever nu i läger, utan skydd mot minusgrader, stormar och snö. Foto: © UNICEF/Sanchez

För en miljon barn i Syrien, Jordanien, Libanon, Turkiet, Irak, Palestina och Egypten riskerar vintern att bli en iskall mardröm. Många familjer på flykt lever i läger, utan skydd mot minusgrader, stormar och snö.

Barnens hälsa är ofta redan försvagad av under­näring och brist på vård. Luftvägs­infek­tioner och ned­kylning hotar barns liv. Förra vintern frös några barn på flykt från Syrien till Libanon ihjäl i sin jakt på trygghet. Det får inte hända.

KÖP VARMA VINTERKLÄDER

Det finns hopp

UNICEF finns på plats och arbetar hårt för att nå alla barn som behöver skydd mot kylan. Vi levererar varma vinter­kläder, filtar, rent vatten, närings­produkter och annat som behövs för att barnen ska klara vintern. Målet är att 1,3 miljoner barn i området ska få hjälp. Men pengarna räcker inte.

En liten pojke med varm mössa och halsduk.

Du kan ge fler barn en tryggare och varmare vinter. Foto: © UNICEF/Sparks

För att nå alla barn behöver vi din hjälp

Den här vintern kan du vara med och ge barnen den värme och trygghet de har rätt till. I gåvoshopen hittar du ett vinter­paket med varma filtar och kläder, och bebis­vinter­kläder för de allra minsta:

JAG VILL GE VÄRMANDE KLAPPAR

Köp julklappar som räddar barns liv, så ser vi till att de kommer fram. Du får fina gåvobevis att lägga under granen.

Nytt hopp i Sydsudan för barn som Yar och Chogi

Sedan konflikten i Sydsudan bröt ut 2013 har mer än fyra miljoner människor tvingats på flykt, de flesta av dem barn. Ett påskrivet fredsavtal mellan de stridande parterna ger nu hopp om att fler barn ska kunna få en bättre framtid. Möt Yar och Chogi, två av de barn som redan fått hjälp av UNICEF.

Yar Makoi, sju månader, sitter i sin mammas knä vid sjukhuset i Rumbek., Sydsudan. Foto: © UNICEF/Ryeng

Foto: © UNICEF/Ryeng

Yar Makoi, sju månader, sitter i sin mammas knä vid sjukhuset i Rumbek. Mamma Ayen förklarar att när Yar föddes hade hon ingen mjölk. Gröten hon gav sin dotter räckte inte och Yar blev snart akut undernärd. Då fick Ayen tips av några vänner om UNICEFs program för att hjälpa undernärda barn i Rumbek, och Yar blev snart inskriven.

– Läkarna har räddat mitt barns liv. Jag vill att hon ska gå i skolan och förhoppningsvis bli läkare en dag, så att hon också kan rädda andra barns liv, säger Ayen.

Yar är ett av 1,2 miljoner akut undernärda barn i Sydsudan – det är den högsta siffran som uppmätts sedan konflikten bröt ut 2013. UNICEF hoppas nu kunna nå ut ännu bättre och hjälpa fler, sedan fredsavtalet skrevs under. Men vi behöver din hjälp.

I vår gåvoshop hittar du julklappar som räddar barns liv

Där finns till exempel näringsrik nötkräm, svältkatastrofpaket, vaccinpaket och andra livräddande produkter som redan idag används på plats i bland annat Sydsudan. Du får fina gåvobevis att ge bort i julklapp.

Köp dina klappar idag och hjälp fler barn som Yar:

Handla i gåvoshopen

Vi hjälper barn att hitta hem igen

Sedan konflikten började för fem år sedan har tusentals barn i Sydsudan separerats från sina familjer. Men UNICEF har tillsammans med partners hjälpt omkring 6 000 barn att hitta hem igen. Chogi, åtta år, ler glatt i sin flygplansstol – på väg för att äntligen få träffa sin mamma.

Sydsudan. Chogi, åtta år, ler glatt i sin flygplansstol – på väg för att äntligen få träffa sin mamma igen, efter att ha varit åtskilda i nästan fem år. Foto: © UNICEF/Ryeng

Foto: © UNICEF/Ryeng

Sista gången Chogi, hans bror Jidu och syster Ferdos, såg sin mamma var för nästan fem år sedan. Mamman var ute och letade efter ved, när det plötsligt blev skottlossning utanför syskonens hem.

En granne flydde tillsammans med barnen och familjen separerades. Men för några månader sedan lyckades UNICEF och partners hitta Chogis mamma, och familjen ska nu äntligen få bli hel igen.

Vi kommer aldrig sluta kämpa för att barnen ska få allt som de har rätt till.

Några resultat av UNICEFs arbete i Sydsudan sen konflikten bröt ut:

  • 630 000 barn har behandlats mot svår akut undernäring.
  • Vi har vaccinerat nära sex miljoner barn.
  • 1,5 miljoner barn har fått tillgång till utbildning.
  • Vi har stöttat frigivningen av omkring 3 000 barn från väpnade grupper.
  • 800 000 barn och vuxna har fått tillgång till rent vatten.

 

Världens länder måste sam­arbeta för en säker och ordnad mig­ration

Idag samlas majoriteten av världens ledare i Marrakech för att anta det globala migrationsramverket som förhandlats fram i FN. Men ramverket har stött på motstånd från en del länder som i slutändan valt att hoppa av. Idag förklarar Karin Ödquist Drackner, barnrättsjurist på UNICEF Sverige, varför ramverket är ett viktigt steg framåt för barns rättigheter.

Ramverket är en överenskommelse om hur vi internationellt kan samarbeta för en mer ordnad och säker migration enligt våra åtaganden i de globala målen. Under de senaste veckorna har ramverket ifrågasatts även i Sverige, av både samhällsdebattörer och politiker, men regeringen har stått fast vid att Sverige ska anta ramverket.

Laila, tre år, sitter på sin pappas axlar på väg över gränsen från Colombia till Ecuador. Lailas föräldrar migrerar med sina två döttrar från Venezuela i förhoppningen att de lättare ska få jobb och kunna ge sina barn en bättre framtid. Foto: © UNICEF/Arcos

Laila, tre år, sitter på sin pappas axlar på väg över gränsen från Colombia till Ecuador. Lailas föräldrar migrerar med sina två döttrar från Venezuela i hopp om att de lättare ska få jobb och kunna ge sina barn en bättre framtid. Foto: © UNICEF/Arcos

30 miljoner barn tvingas idag lämna sina hem och migrera på grund av våld eller konflikt. Cirka en miljon barn sitter frihetsberövade någonstans i världen på grund av sin migrationsstatus, och en tredjedel av alla offer för människohandel är barn.

Oavsett om barn flyr krig och katastrof eller söker bättre sociala och ekonomiska möjligheter är de särskilt utsatta för våld, sexuellt utnyttjande och socialt utanförskap.

Därför har UNICEF arbetat mycket intensivt med att påverka innehållet i migrationsramverket för att säkerställa att barns särskilda rättigheter lyfts fram. Målet har varit att alla barn, oavsett var de befinner sig, ska erbjudas skydd, vård och stöd, och att barnkonventionen ska följas.

En liten flicka kramar om sin leksakshund i tågvagnen som nu är hennes hem. Efter att familjens hem förstörst av missiler i Uglehorsk, Ukraina, tvingades hon flytta hit tillsammans med sin mamma. Foto: © UNICEF/Zmey

En liten flicka kramar om sin leksakshund i tågvagnen som nu är hennes hem. Efter att familjens hem förstörts av missiler i Uglehorsk, Ukraina, tvingades hon flytta hit tillsammans med sin mamma. Foto: © UNICEF/Zmey

Som ett resultat har det slutgiltiga ramverket betonat att barn i migration är särskilt utsatta och att deras rättigheter behöver tydliggöras och förstärkas. Bland annat har man kommit överens om följande:

  • Barn ska oavsett rättslig status eller bakgrund omfattas av det nationella skyddssystemet i det land de befinner sig i.
  • Grundläggande rättigheter så som utbildning och hälso- och sjukvård måste garanteras oberoende av var barnet befinner sig.
  • Rätten till familjeliv ska främjas.
  • Alla länder måste samverka och ta delat ansvar genom gränsöverskridande arbete för att säkerställa att barnets rätt till skydd inte upphör på grund av att barnet förflyttar sig.

Ramverket är inte juridiskt bindande och innehåller inte heller några nya internationella åtaganden. Det är dock en viktig politisk signal och utgångspunkt för internationellt samarbete i globala migrationsfrågor.

En pojke går längs ett tågspår med sina tillhörigheter i en säck över axeln. Foto: © UNICEF/Georgiev

Barn är inte flyktingar eller migranter, barn är barn – med lika rättigheter – oavsett vem de är eller var de befinner sig. Foto: © UNICEF/Georgiev

Global migration är ett fenomen som alltid har funnits och det finns inget som tyder på att det kommer att minska. Det finns många positiva aspekter av migration samt en del utmaningar. Vad som saknats fram till idag är en global överenskommelse om hur migration ska regleras och bli mer säker och ordnad, både för individen och för staten.

Ramverket har därför lagt stort fokus på internationellt gränsöverskridande samarbete för att bekämpa den irreguljära migrationen, då det inte kan ordnas enbart på nationell nivå. Det är särskilt viktigt framför allt för barn, som utgör en så stor del av den globala migrationen, och oftast faller offer för illegala och osäkra migrationsvägar.

Vill du vara med och hjälpa barn som tvingats lämna sina hem? Köp ett barn på flykt-paket i vår gåvoshop. Du får ett fint gåvobevis att ge bort i julklapp:

Jag vill hjälpa barn på flykt

 

Desperat situation för barnen i Central­afrikanska republiken

Fem år efter att våldet kraftigt eskalerade i Centralafrikanska republiken är livet svårare än någonsin för barnen. En ny rapport från UNICEF visar att två av tre barn i landet behöver humanitär hjälp. Men trots det är det en nästan helt bortglömd katastrof.

Den nya rapporten, Crisis in the Central African Republic: In a neglected emergency, children need aid, protection – and a future, visar att:

  • 1,5 miljoner barn behöver humanitär hjälp, en ökning med 300 000 barn sedan 2016.
  • Över 43 000 barn under fem år riskerar att dö av svår akut undernäring under 2019.
  • Vart fjärde barn är på flykt, antingen inom eller utanför landet.
  • Tusentals barn är tillfångatagna av väpnade styrkor, och tusentals fler utsätts för sexuellt våld.
  • I stort sett alla barn behöver skydd mot de olika väpnade grupper som nu kontrollerar 80 procent av landet
  • Antalet attacker mot hjälparbetare har mer än fyrdubblats, från 67 attacker 2017 till 294 fram till september 2018.

Krisen utspelar sig i ett av världens fattigaste och minst utvecklade länder. Det är också ett av de länder där det är allra farligast att arbeta med humanitär hjälp. Situationen för barnen är desperat.

Familjer drivs från sina hem. I slutet av september hade över 640 000 människor tvingats på flykt inom landet – hälften av dem barn – och över 573 000 har flytt till andra länder. Det här i kombination med extrem brist på vård, rent vatten och sanitet leder till en undernäringskris för barnen i Centralafrikanska republiken. Foto: © UNICEF/Gilbertson

Familjer drivs från sina hem. I slutet av september hade över 640 000 människor tvingats på flykt inom landet – hälften av dem barn – och över 573 000 har flytt till andra länder. Det här i kombination med extrem brist på vård, rent vatten och sanitet leder till en undernäringskris för barnen i Centralafrikanska republiken. Foto: © UNICEF/Gilbertson

Vad ligger bakom krisen?

Krisen i Centralafrikanska republiken beror till stor del på stridigheter mellan ett dussintal väpnade grupper. De strider bland annat om områden för boskap, och platser som är rika på diamanter, guld och uran. Grupperna attackerar vårdcentraler, sjukhus och skolor, moskéer och kyrkor, så väl som platser där många på flykt har sökt skydd.

Familjer drivs från sina hem. I slutet av september hade över 640 000 människor tvingats på flykt inom landet – hälften av dem barn – och över 573 000 har flytt till andra länder. Det här i kombination med extrem brist på vård, rent vatten och sanitet leder till en undernäringskris för barnen.

Samtidigt har landet världens näst högsta spädbarnsdödlighet och mödradödlighet, färre än tre av fem barn går ut grundskolan, och nästan hälften av befolkningen saknar tillgång till rent vatten.

Prosper vakar över sin son Pierre som var svårt akut undernärd när de kom in till sjukhuset i Bangui. Men efter en dryg månads behandling med näringsrik nötkräm, högenergimjölk och noggrann uppföljning är Pierre en frisk och glad lite pojke igen. Foto: © UNICEF/Le Du

Prosper vakar över sin son Pierre som var svårt akut undernärd när de kom in till sjukhuset i Bangui. Men efter en dryg månads behandling med näringsrik nötkräm, högenergimjölk och noggrann uppföljning är Pierre en frisk och glad lite pojke igen. Foto: © UNICEF/Le Du

Vad gör UNICEF?

UNICEF arbetar för att nå barnen som är i akut behov av hjälp, och vi arbetar ofta under mycket svåra omständigheter. Några exempel på vad vi gör:

  • Vi levererar livräddande näringsprodukter, medicin, vårdutrustning och utbildar för att behandla tiotusentals akut undernärda barn. Tillsammans med partners arbetar vi för att nå 890 000 kvinnor och barn i förebyggande syfte, för att undvika undernäring.
  • Vi vaccinerar barn mot livsfarliga sjukdomar, och hjälper dem att få rent vatten och bra sanitet.
  • Vi sätter upp tillfälliga skolor och trygga platser, ser till att barnen får utbildning och en möjlighet att leka. Vi utbildar också lärare för att hjälpa barnen tillbaka till skolan.
  • Vi hjälper barn som släppts fria från väpnade grupper eller som har utsatts för sexuellt våld, och ser till att de får stöd, vård och hjälp att återvända till sina familjer och samhällen.
  • Vi når ut till utsatta områden och levererar rent vatten, tält, myggnät och andra förnödenheter.
  • UNICEF levererar i princip alla näringsprodukter som krävs för att behandla svår undernäring, och nästan allt skolmaterial som används i katastrofen i landet. Vi levererar också hälften av allt vaccin och den andra hälften köper vi in till våra partners och regeringen.

Trots katastrofens enorma omfattning får den väldigt lite uppmärksamhet, och det saknas resurser för att nå alla de barn som behöver vår hjälp.

Inför jul kan du vara med och hjälpa till genom att köpa dina julklappar i vår gåvoshop. Där hittar du till exempel svältkatastrofpaketet och barn på flykt-paketet, fyllda med produkter som räddar barns liv. Allt du handlar skickas till de barn som behöver det mest, som barn i Centralafrikanska republiken:

Handla i gåvoshopen

 

Glädjande besked för barns rätt till familje­åter­förening

Nu har Migrationsöverdomstolen slagit fast att det strider mot Europakonventionen och barnkonventionen att neka familjeåterförening. Det här är ett viktigt principiellt beslut som kommer att få stor betydelse för Sveriges migrationspolitik och barns rätt att leva med sin familj, skriver Karin Ödquist Drackner, barnrättsjurist på UNICEF Sverige.

Det aktuella fallet rör en åttaårig pojke från Syrien som kom till Sverige som asyl­sökande till­sammans med sin morbror, hösten 2015. Pojken bevil­jades uppehålls­tillstånd som alter­nativt skydds­behövande. Hans familj (föräldrar och bror) som var kvar i Syrien har sedan ansökt om att få åter­förenas med sin son. Men enligt den gällande lagen har pojken inte rätt till familje­åter­förening, eftersom det endast är de asyl­sökande som beviljas så kallad flykting­status som ges rätt till familje­åter­förening.

Det finns dock en undantags­bestämmelse i lagen som säger att om ett beslut att neka familje­åter­förening skulle strida mot ett svenskt konventions­åtagande så kan det ändå beviljas. Det är den här bestämmelsen som nu har prövats, och dom­stolen har kommit fram till att det inte är propor­tioner­ligt att neka ett barn rätten att åter­förenas med sin familj.

Migrationsverket och migrations­domstolarna är överens om att det utgör en kränkning av rätten till familje­liv. Men skill­naden ligger i hur de har bedömt om det anses propor­tioner­ligt, det vill säga om beslutet står i proportion till resultatet. Å ena sidan bedöms barnets intresse av att åter­förenas och å andra sidan statens intresse av att minska antalet asyl­sökande. Enligt lagen så måste besluts­fattarna (Migrations­verket och sedan dom­stolarna vid ett eventuellt över­klagande) göra en propor­tionalitets­bedömning om barnets bästa, och intresset av att minska antalet asyl­sökande som kommer till Sverige. Man väger alltså dessa ”våg­skålar” mot varandra och avgör sedan vilket som väger tyngst.

Migrationsverket konstaterade i sitt beslut att det var rimligt och propor­tioner­ligt att neka pojken rätt till familje­åter­förening eftersom lagen är till­fällig och behovet av att minska antalet asyl­sökande till Sverige är ett intresse som väger tyngre.

Men migrations­överdom­stolen landade dock i motsatt slutsats. De använder sig både av Europa­konventionen och barn­konven­tionen i sitt resone­mang, och är tydliga med att när det gäller barn ska det i bedöm­ningen läggas särskilt vikt vid barnets ålder, situa­tionen i hem­landet och graden av beroende­förhållande till föräld­rarna.

I det här fallet kunde pojken inte åter­förenas med sin familj i hem­landet (Syrien). Det fanns inte heller något annat land där det var möjligt för dem att leva till­sammans, förutom i Sverige. Pojken har också visat tyd­liga signaler på att hans psykiska hälsa för­sämrats på grund av att han saknar sina föräldrar. I det här fallet väger alltså rätten till ett familje­liv, och barnens rätt till sina föräldrar, tyngre än statens intresse av att ha en minskad asyl­invandring. Beslutet strider mot svenska konven­tions­åtaganden, artikel 8 i Europa­konven­tionen och barn­konven­tionens artiklar 3, 9 och 10.

UNICEF Sverige ser mycket positivt på beslutet. Det innebär en stor möjlig­het för fler barn i liknande ömmande situa­tioner att få rätt att åter­förenas med sin familj. Den väg­ledande domen visar tydligt att barn­konven­tionen fått större utrymme i rätts­till­ämp­ningen genom att dom­stolen tydligt markerat vad som är tillåtet och propor­tioner­ligt när det gäller barns rättig­heter.

Beslutet är också viktigt i den kommande debatten om vår framtida migrations­politik, då våra politiker kommer få svårt att motivera möjlig­heten att för­länga bestämmel­serna om nekad rätt till familje­åter­förening i den till­fälliga utlännings­lagen. Alla barn ska ha rätt att leva med sin familj om det är fören­ligt med barnets bästa. Allt annat står i strid med barn­konven­tionen och inskränker dess­utom en av få lag­liga vägar som finns för barn på flykt.

Så som den svenska migra­­tions­­­lag­stift­­ningen ser ut idag har inte alla barn rätt till familje­­åter­­förening. Det är inte bara inhumant, utan även en kränk­ning av barns mänsk­liga rättig­heter. UNICEF valde att göra det här till en valfråga och vi kommer att fort­sätta driva frågan gente­mot våra poli­tiker och ansvarig rege­ring för att alla barn ska få sina rättig­heter upp­fyllda.

Läs domen i sin helhet.

 

Ris och ros till utred­ning om nytt system för asyl­mot­tagandet

Under 2015 skedde en kraftig ökning av antalet asylsökande till Sverige och Europa. Mycket har gjorts från politiskt håll med tillfälliga lagar och beslut, och nu har en statlig utredning kommit med förslag på hur ett framtida mottagandesystem kan se ut i Sverige för de personer som söker asyl.

Huvudsyftet med utredningen är att ge konkreta förslag på ett mer samman­hållet och effektivt system för mot­tagande av asyl­sökande och nyan­lända. Vårt nuvarande system har mycket långa vänte­tider, något som har lett till för­seningar i eta­blering eller åter­vändande. Sam­verkan mellan ansvariga aktörer och tydligare roller mellan staten, lands­tingen och kommunerna är en av huvud­frågorna.

Vi skickar idag in vårt remissvar, som inne­håller både ris och ros, och lämnar syn­punkter till regeringen på delar av förslagen i utred­ningen utifrån ett barn­rätts­perspektiv.

UNICEF Sverige ser positivt på att utred­ningen före­språkar ett gemen­samt samlat system för mot­tagande av asyl­sökande. Vi tycker att utred­ningens syfte och ända­mål med ett gemen­samt helhets­grepp där rätts­säker­het och snabba pro­cesser står i fokus är bra.

Däremot anser vi att utred­ningen har ett bris­tande barnrätts­perspektiv och även på andra sätt brister i att lyfta individens perspektiv och skydds­behov som asyl­sökande, samt brister i principen om lika­behand­ling.

En liten pojke blir buren längs tågspåret i Idomeni, Grekland. Här på gränsen mellan Makedonien och Grekland hamnade tusen­tals barn på flykt under flykting­krisen i Europa 2015, i väntan på en osäker framtid. Foto: © UNICEF/Georgiev

Foto: © UNICEF/Georgiev

Exempel på brister i barnrätts­perspek­tivet är olika behand­ling av barn beroende på deras asyl­prognos. Utred­ningens förslag gör en tydlig distink­tion mellan de barn som har god prognos för att beviljas asyl och de barn som med största sanno­lik­het kommer att nekas asyl och i stället åter­vända.

Det här blir särskilt tydligt när det gäller rätten till utbild­ning, där barn som anses ha en god prognos att stanna i landet ges rätt att inom 30 dagar börja skolan, medan barn med dålig prognos att få stanna i Sverige går en oklar framtid till mötes gällande sin utbild­ning. Alla barn som vistas i Sverige har rätt att få tillgång till samma grund­läggande skydd och rättig­heter utifrån icke-diskrimi­nerings­principen. Det innebär att även asyl­sökande barn bör omfattas av skol­plikt på samma sätt som övriga barn i Sverige. Att gå i skolan är en betydande faktor för integra­tion och trygg­het för barnen.

Det är bra att utred­ningen tar upp frågan om eget boende (EBO) och ger förslag på hur trång­bodd­het och annan utsatt­het kan före­byggas. Att införa total­förbud på boende i vissa områden, utan individuell prövning av barnets bästa, anser vi dock inte är förenligt med ett barnrätts­perspektiv.

I utredningens förslag gällande till exempel rätt till informa­tion har utred­ningen lyft fram behovet endast för ensam­kommande barn. Vi anser att även barn i familj måste ges informa­tion om asyl­processen och få ett större utrymme till delaktig­het. Barn i familj glöms ofta bort och blir osynliga i pro­cessen och det är därför särskilt viktigt att deras rättig­heter synlig­görs och att informa­tion till barn görs till­gänglig.

Mottagandet av ensam­kommande barn som söker asyl omfattas inte närmare av utred­ningens förslag eftersom man anser att många reformer redan gjorts på det området. Det tycker vi är beklag­ligt eftersom nuvarande system är brist­fälligt och kräver omtag vad gäller till exempel för­ordnande av god man, och tydliga roller och ansvar mellan myndig­heter.

Förutom ett bristande barn­rätts­perspektiv ställer vi oss frågande till syn­sättet på indi­videns behov och rättig­heter i asyl­processen. Många av föränd­ringarna är omfat­tande och det ställs många vill­kor och obliga­toriska krav med inskränk­ning i till exempel rörelse­friheten som följd. Den asyl­sökandes rätt att söka en fristad och barns rätt till trygg­het och skydd måste vara central under pro­cessen. Det gäller även rätten att få sina grund­läggande rättig­heter till­godo­sedda.

Barnkonventionen ska bli svensk lag 2020. Det är alltså särskilt viktigt att vi stiftar nya lagar som överens­stämmer med barn­konven­tionens grund­läggande prin­ciper för att undvika norm­kon­flikter och svårig­heter i tillämpning.

Läs vårt remissvar i sin helhet.

 

UNICEF arbetar med familje­åter­förening efter kata­strofen i Indonesien

Dödssiffran efter jordbävningen och tsunamin i Indonesien har nu stigit till nära 2 000 döda. 5 000 rapporteras vara saknade, och enligt myndigheterna är hoppet nu ute om att fler ska hittas vid liv i rasmassorna. För tiotusentals överlevande barn är situationen mycket svår, särskilt då många av dem har separerats från sina familjer.

Rido Saputra, tio år, står framför ruinerna av det som var hans hem. Huset förstördes i tsunamin i Donggala. Foto: © UNICEF/Wilander

Rido Saputra, tio år, står framför ruinerna av det som var hans hem. Huset förstördes i tsunamin i Donggala. Foto: © UNICEF/Wilander

UNICEF och ett team socialarbetare samarbetar med myndigheterna i Indonesien för att snabbt kunna identifiera och återförena ensamma barn med sina familjer. Ju längre ett barn är ensamt desto svårare blir det att hitta barnet, och risken ökar att barnet utsätts för våld, utnyttjande eller människohandel.

I dagarna arbetar vi också med att sätta upp fler barnvänliga trygga platser, ge drabbade barn psykosocialt stöd, sätta upp tillfälliga skolor och leverera skolmaterial. Hittills har 47 skoltält levererats till de drabbade områdena.

Ainun Mardiah, sju år, ler vid en aktivitet tillsammans med UNICEFs team som ger barn som drabbats av katastrofen psykosocialt stöd. Här vid ett skyddscenter i Palu. Här får barnen möjlighet att leka, bearbeta sina upplevelser, och bara vara barn för en stund. Foto: © UNICEF/Wilander

Ainun Mardiah, sju år, ler vid en aktivitet tillsammans med UNICEFs team som ger barn som drabbats av katastrofen psykosocialt stöd. Här vid ett skyddscenter i Palu. Här får barnen möjlighet att leka, bearbeta sina upplevelser, och bara vara barn för en stund. Foto: © UNICEF/Wilander

I den här typen av katastrofer är risken stor att vattenburna sjukdomar sprids. Det finns därför också ett stort behov av produkter för att rena vatten och se till att drabbade barn och vuxna får möjlighet att hålla en god hygien.

Jordbävningen och tsunamin som slog till mot Sulawesi 28 september var den andra katastrofen som drabbade Indonesien på kort tid. Redan i augusti drabbades ön Lombok av flera jordbävningar, och sammanlagt är nu minst 600 000 barn i landet drabbade av katastroferna.

Du kan vara med och rädda barns liv i Indonesien, ge en gåva till vårt katastrofarbete:

Hjälp barnen i Indonesien

 

Vi flyger med liv­räddande last till barn i Tchad

Nästa vecka skickar UNICEF och Norwegian ett helt plan fyllt med näringsprodukter, vaccin och skolmaterial, till barn i Tchad som drabbats hårt av våld och torka. Men för att fylla planet till brädden behöver vi din hjälp.

Tchad är en av världens glömda katastrofer. Det är ett av de fattigaste länderna i Afrika, och våldet som orsakats av Boko Haram – i kombi­nation med svår torka – har lett till en all­varlig humani­tär kris.

Hundratusentals barn riskerar att dö på grund av under­näring. Många barn har utsatts för våld och förlorat både familje­med­lemmar och sina hem. Barnen har även gått miste om flera års skol­under­visning.

Fyll ett flyg

Tchelou, elva år, förlorade sitt vänstra ben i en självmordsattack i ett flyktingläger i Tchad. Nu kämpar hon för att börja om med sitt liv: - Jag var på väg för att hämta vatten när det hände. Jag minns inget annat än smällen. Nu drömmer jag om att lära mig skriva, säger Tchelou.

Foto: © UNICEF/Bahaji

Tchelou, elva år, för­lorade sitt vänstra ben i en själv­mords­attack i ett flykting­läger i Tchad. Nu kämpar hon för att börja om med sitt liv:

– Jag var på väg för att hämta vatten när det hände. Jag minns inget annat än smällen. Nu drömmer jag om att lära mig skriva, säger Tchelou.

Planet kommer att lastas i Köpenhamn där UNICEFs stora katastroflager finns. Hjälp oss att fylla det till bredden! Foto: © UNICEF/Brekke

Planet kommer att lastas i Köpenhamn där UNICEFs stora katastrof­lager finns. Hjälp oss att fylla planet till brädden! Foto: © UNICEF/Brekke

Tillsammans har Norwegian och UNICEF skickat flyg­plan fullastade med liv­­räddande produkter och skol­­material till bland annat Mali, Central­­afrikanska republiken och till flykting­­läger i Jordanien. Och i år går alltså resan till Tchad, för att nå och hjälpa fler barn som Tchelou.

Hjälp oss att fylla planet med skol­­material, närings­­produkter, vaccin och annan livs­­viktig nöd­­hjälp och ge barnen i Tchad en bättre fram­tid:

Jag vill hjälpa till