Gå till innehållet
Laddar…

Barn som ska utvisas får dåligt stöd

De svenska myndigheterna brister när det gäller att stödja barn som ska utvisas. Barnen får många gånger inte veta vad som ska hända eller vad de har för rättigheter. Sverige följer inte heller upp hur det går för de barn som skickas tillbaka. Det visar en ny rapport från UNICEF.

UNICEF har gjort en jämförande studie i Sverige, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien för att undersöka vad som händer med de barn som fått avslag på sina asylansökningar. Hur ser återvändandeprocessen ut för de barn som inte har laglig rätt att stanna i de olika länderna?

– Vi ser att skyddet brister för de barn som skickas tillbaka till sina ursprungsländer, och att de inte får sina rättigheter tillgodosedda, säger Christina Heilborn, chefsjurist vid UNICEF Sverige.

– Till exempel ses barn i familjer som ska utvisas som bihang till sina föräldrar, istället för individer med egna rättigheter.

UNICEFs ståndpunkt är att när det har fattats ett beslut som säger att det är för barnets bästa att återvända, ska processen vara barnanpassad och inta ett tydligt barnrättsperspektiv. Men i rapporten framkommer att medan ensamkommande barn får visst stöd under återvändande­processen i Sverige, så gäller inte detsamma för barn i familjer. När Migrationsverket håller återvändandesamtal vänder man sig enbart till föräldrarna, barnen är inte kallade och behöver inte närvara. Mycket lite görs för att stödja eller informera barnen, eller för att stödja föräldrarna i den uppgiften.

Rutiner saknas också för att se till att barnen förbereds på bästa sätt inför återvändandet genom att de får med sig viktiga intyg som rör exempelvis skola och hälsa.

– Barnet måste få information om hela processen: hur tidplanen ser ut, vad som händer på plats när familjen har återvänt, vad det finns för skolor med mera. För många barn är ett utvisningsbesked traumatiskt, men information och förberedelser kan skapa någon form av trygghet och bidra till att integreringen i ursprungslandet blir så bra som möjligt, säger Christina Heilborn.

Rapporten tar upp både brister och goda exempel från de fyra undersökta länderna. Nederländerna har till exempel ett system med en särskild myndighet som arbetar specifikt med återvändande, och som är skild från migrationsmyndigheten. Myndigheten arbetar bland annat med att särskilt stödja barn som fått avslag fram tills de utvisas. Dessutom sker viss uppföljning av vad som händer med de ensamkommande barnen efter återkomsten.

Den svenska regeringen anser däremot inte att den har ett sådant ansvar för uppföljning av barn. Enligt UNICEF innebär det en påtaglig risk för att barn inte får sina rättigheter tillgodosedda när de har återvänt till sina ursprungsländer, till exempel när det gäller sjukvård och skola samt skydd mot utanförskap och exploatering.

När det gäller att sätta barn i förvar i samband med utvisningar är Tyskland det enda land som respekterar barns rättigheter fullt ut. Storbritannien sätter inte ensamkommande barn i förvar, medan det i Sverige och Nederländerna kan förekomma att både ensamkommande barn och barn i familj frihetsberövas.

Sverige sticker ut från de andra länderna i rapporten genom att ha den snävaste lagstiftningen när det gäller möjligheten att låta barn stanna av humanitära skäl, till exempel för att de är svårt sjuka eller har vistats länge i landet. Övriga länder kan låta barn stanna om de har befunnit sig länge i landet.

– Det är viktigt att det finns en möjlighet att ge skydd till barn när det av olika anledningar inte är för barnets bästa att återvända till ursprungs­landet. Det kan till exempel handla om svårt sjuka barn, eller barn som har utsatts för våld och övergrepp av sina föräldrar och inte bör utvisas tillsammans med dem, säger Christina Heilborn.

I rapporten framhålls även flera goda exempel från Sverige där barns rättigheter sätts i främsta rummet. Att barn har rätt till utbildning, sjukvård och socialt stöd under hela vistelsen i Sverige, är ett sådant exempel. Att barn har rätt till juridiskt ombud under asylprocessen ända fram tills att alla överklaganden är uttömda, samt att barn som återvänder till sina ursprungsländer erbjuds ekonomiskt stöd är andra positiva exempel.

Mot bakgrund av det som framkommer i rapporten anser UNICEF att Sverige bör:

  • Återgå till den bestämmelse som tidigare fanns i utlänningslagen om skydd på grund av särskilt ömmande omständigheter för barn.  
  • Införa en barnanpassad återvändandeprocess för samtliga berörda barn (såväl ensamkommande som barn i familj). Det innefattar bland annat tillgång till anpassad information, förberedelsetid samt praktiskt och psykosocialt stöd. 
  • Följa upp situationen för de barn som återvänder för att säkerställa att de får möjlighet till återanpassning och stöd.
  • Införa ett förbud i lag mot att sätta barn i förvar.

Läs rapporten här

Vi finns kvar i Syrien och kämpar för barnens liv

Den senaste tiden är vi många som har bedrövats av den hemska situationen som människorna i norra Syrien utsätts för. Just nu är runt 170 000 barn i behov av akut hjälp. UNICEF finns som en av få organisationer kvar i regionen och arbetar hårt för att hjälpa barnen.

Kriget i Syrien är inne på sitt nionde år och är en av de värsta humanitära kriserna i världen. Syriens barn har levt i konflikt större delen av livet, och när våldet nu eskalerar utsätts tusentals barn återigen för ett ofattbart lidande.

Omkring 70 000 barn har tvingats fly undan oroligheterna i norra delen av landet, till följd av Turkiets offensiv. Situationen är mycket allvarlig och i dagsläget beräknas cirka 170 000 barn vara i behov av akut hjälp.

Hjälp barnen i Syrien

Barnen bär inget ansvar för kriget, ändå är det de som får betala det högsta priset när våldet återigen eskalerar.

På grund av det besvärliga säkerhetsläget tvingas många organisationer att dra sig tillbaka och avbryta sitt arbete. Men UNICEF finns fortfarande kvar, och vi trappar nu upp vårt arbete för att nå ut med livräddande hjälp till alla utsatta barn.

Behoven är enorma och vi arbetar dag som natt för att skydda barnen från våldet och förse dem och deras föräldrar med näring, hälsovård, vatten, sanitet och hygien.

Hittills har vi bland annat:

  • Levererat 95 000 liter vatten till de drabbade
  • Levererat 10 000 hygienpaket till familjer i området
  • Gett 508 kvinnor och barn nödhjälp i form av näring i al-Hol-lägret och lägret i Areesha
  • Hjälpt barn som har separerats från sina föräldrar

Kvinnor och barn flyr från fallande bomber i staden Ras Al-ain. Vissa får tak över huvudet hos släktingar i närliggande städer, medan andra tvingas söka skydd i tillfälliga skyddsrum.

UNICEF deltar även i diskussioner med beslutsfattare och regeringen, där vi kräver att våldet måste upphöra och att de ska ta ansvar för alla barn som är i behov av hjälp.

Vi finns kvar i Syrien och kämpar för alla barn som behöver skydd. Men behoven är enorma och vi behöver din hjälp. Var med och rädda barns liv, ge en gåva:

HJÄLP BARNEN I SYRIEN

Sveriges flyktingpolitik och barnkonvention som lag

Antalet barn på flykt har aldrig varit högre än idag. I samband med internationella flyktingdagen släpper FN:s flyktingorgan UNHCR nya siffror som visar att 70 miljoner människor är på flykt i världen. Hälften av dem är barn. UNICEF anser att barn på flykt och deras rättigheter måste beaktas i enlighet med barnkonventionen.

Barn ska ha lika rättigheter – oavsett vem de är eller var de befinner sig. Foto: © UNICEF/Georgiev

Barnkonventionen ska bli svensk lag 2020, och myndigheter och andra beslutsfattare förbereder sig nu med kunskapslyft och vägledning kring hur barnkonventionen ska tillämpas i den svenska kontexten. En stor fråga är hur den kommande migrations- och flyktingpolitiken förhåller sig till barnkonventionen. Vikten av en human, långsiktig och rättssäker migrationspolitik lyfts fram från politiskt håll, men tyvärr ser vi idag en oroväckande utveckling där barn på flykt och deras rättigheter inte prioriteras tillräckligt.

Tidigare i veckan röstade riksdagen igenom en förlängning av den tillfälliga utlänningslagen som ska gälla fram till juli 2021. Dessvärre har lagen förlängts utan att det varken har gjorts en ordentlig analys av vilka följder lagen kan få eller dess förenlighet med barnkonventionen.

Konsekvenserna av den tillfälliga lagen är tydliga, och det är barnen som har drabbats hårdast. Barn på flykt har fått sämre möjligheter att stanna i Sverige, och lagen har bidragit till utbredd psykisk ohälsa. Dessutom har den haft en negativ inverkan på integrationen.

Ändå förlängs lagen i ytterligare två år. Den har visserligen utökat rätten till familjeåterförening, dock med fortsatt hårda försörjningskrav och andra praktiska hinder som gör det svårt för familjer att leva tillsammans i praktiken. Tillfälliga uppehållstillstånd tillämpas fortfarande som huvudregel, vilket missgynnar barn på flykt och deras rätt till trygghet.

Men det som är mest oroväckande ur ett barnrättsperspektiv är de hårda åtstramningarna vad gäller barns rätt till skydd på grund av humanitära skäl. Tidigare har bland annat svårt sjuka barn och barn utan familj blivit beviljade uppehållstillstånd på grund av så kallade ”särskilt ömmande omständigheter”, men i den tillfälliga lagen har denna möjlighet kraftigt begränsats.

UNICEF kämpar världen över för att barn på flykt ska få sin rätt till utbildning, hälsa, trygghet och skydd. Foto: © UNICEF/Anmar

Regeringen har i dagarna även presenterat utredningsdirektiven för Sveriges framtida migrationspolitik (den lagstiftning som ska gälla efter 2021), och det är positivt att se att humanitet, rättssäkerhet och hållbarhet lyfts fram som ledord. Några av de frågor som ska utredas är om vi ska bevilja permanenta eller tillfälliga uppehållstillstånd som huvud­regel och om vi ska införa en humanitär grund för uppehållstillstånd. Utredningen ska också se över ökade möjligheter att ta sig till Sverige via säkra och lagliga vägar.

Utifrån ett barnrättsperspektiv är permanenta uppehållstillstånd och en särskild humanitär skyddsgrund för barn nödvändiga. Barn är särskilt utsatta och deras rättigheter måste beaktas i enlighet med barn­konventionen.

UNICEF fortsätter att arbeta för barn på flykt och för att stärka deras rättigheter. Vi finns på plats både i ursprungsländer, flyktingläger, transit- och destinationsländer och hjälper bland annat barn med psykosocialt stöd, utbildning och familjeåterförening. Vi stöttar även ansvariga regeringar att bistå med rättssäkra asylprocesser och relevant stöd och skydd till både ensamkommande barn och barn i familj.  

FAKTA: BARN PÅ FLYKT

Livsviktiga insatser för miljontals barn i katastrofer

UNICEF arbetar för att försäkra att varje barn överlever och utvecklas. Förra året fanns vi på plats i 285 katastrofer världen över, och hjälpte miljontals barn med livsviktig näring, sjukvård, rent vatten och skydd.

Konflikter är den främsta anledningen till att människor är i behov av humanitärt stöd världen över. På grund av många, långvariga konflikter ökade behovet av att hjälpa barn under 2018. Så många som 420 miljoner barn – en femtedel av världens barn – bor i ett konfliktdrabbat område.

Under förra året fanns UNICEF på plats i 285 katastrofer i 90 olika länder, och såg till att miljontals barn fick livsviktig hjälp inom hälsa, näring, vatten, sanitet, hygien, utbildning och skydd.

Alaa, 1,5 år, har flytt från våldet i Syrien och får behandling för diarré på en FN-stödd klinik i Jordanien. Vi har levererat 15 lastbilar med rent vatten, näring och hygienartiklar till området för att skydda barn mot diarré, uttorkning, feber och undernäring. Foto: © UNICEF/Jenkins

UNICEF finns på plats i majoriteten av världens länder och når snabbt fram till utsatta barn för att ge dem den hjälp de behöver. Vi ser också till att de skyddas mot våld och övergrepp. När de mest akuta behoven är tillgodo­­sedda, ser vi till att barnen så fort som möjligt kan fortsätta sin skolgång och få hjälp att bearbeta sina traumatiska upplevelser. Vi arbetar också för att återförena familjer som har kommit ifrån varandra.

Våra katastrofinsatser har under 2018 bland annat bidragit till att:

  • 3,4 miljoner barn har fått behandling för svår akut undernäring,
    88 procent av dem tillfrisknade under året
  • 6,9 miljoner barn har fått tillgång till utbildning
  • 19,6 miljoner barn har blivit vaccinerade mot mässlingen
  • 43,6 miljoner människor har fått tillgång till rent vatten

Krisen i Jemen är en av världens största och bristen på sjukvård och rent vatten innebär stor risk för sjukdoms- utbrott. Med våra insatser fick 732 000 personer vaccin mot kolera. Insatserna bidrog till att bota ett av de största kolerautbrotten någonsin, genom att minska antalet nya utbrott från en miljon till 370 000. Foto: © UNICEF/Al-Haj

Tack vare våra givare, partners och personal på plats i katastrofer har miljontals barn världen över fått livsviktigt stöd. Men konflikterna pågår än, och många barn är fortfarande i behov av akut hjälp.

Du kan vara med och kämpa för barn som drabbas av katastrofer och konflikter, ge en gåva idag:

HJÄLP BARN I KATASTROFER

Barn till IS-anhängare måste skyddas – alla länder uppmanas ta sitt ansvar

Tusentals barn till IS-anhängare lever under svåra förhållanden i Syrien och Irak. UNICEFs högsta chef Henrietta Fore uppmanar nu samtliga medlemsländer att ta sitt fulla ansvar för barnen och ge dem det stöd och skydd de har rätt till. Det innefattar åtgärder för att återföra barnen till sina hemländer.

Tusentals barn till utländska IS-anhängare lever fortfarande under svåra förhållanden i bland annat Syrien och Irak. Barnen på bilden har inget med innehållet i artikeln att göra. Foto: © UNICEF/ Modola

De här barnen är offer, inte förövare, säger Henrietta Fore och betonar att de tusentals barn till IS-anhängare som sitter fast i läger, häkten eller barnhem i Syrien, Irak och andra länder tillhör världens mest utsatta. De lever under fruktansvärda förhållanden och har ofta inte stöd från familj eller släkt. Många är fast i lägren tillsammans sina mammor medan andra är helt ensamma.

De här barnen stigmatiseras och fördöms, både av sina egna samhällen och av sina hemländers regeringar. Det innebär enorma utmaningar, juridiskt, praktiskt och politiskt, att ge de här barnen möjlighet att återvända till sina hemländer.

Bara i Syrien räknar UNICEF med att närmare 29 000 barn med utländsk anknytning är fast i läger, de flesta under 12 år. Av dem är omkring 20 000 från Irak och resten från runt 60 andra länder. Utöver dem tros 1 000 barn vara fast i Irak.

Majoriteten av barnen är födda i det IS-kontrollerade området i Irak med omnejd eller har tagits dit av sina föräldrar. Resten, till största del pojkar, har tvingats eller manipulerats att ansluta sig till väpnade grupper. Vissa har varit tvungna för att överleva. De här barnen är offer för djupt tragiska omständigheter och utsätts för grova kränkningar av sina rättigheter. De måste tas om hand och behandlas som de barn de är.

UNICEF uppmanar nu samtliga medlemsländer att ta sitt fulla ansvar för sina medborgare och, i enlighet med barnkonventionen, skydda alla barn under 18 år. Det gäller barn med koppling till väpnade grupper oavsett om de befinner sig i sitt hemland eller utomlands.

UNICEF uppmanar särskilt medlemsländerna att:


• Förse barn som är medborgare i landet med giltiga identitetshandlingar
• Förhindra att barnen är eller blir statslösa
• Stötta barnen i ett säkert, värdigt och frivilligt återvändande till sina hemländer
• Säkerställa att frihetsberövande av ett barn ska ske i enlighet med lag och endast får användas som en sista utväg och för kortast lämpliga tid
• Försäkra sig om att internationellt erkända riktlinjer om en rättssäker process efterlevs för de barn som är straffmyndiga och misstänkta för brott.

De här barnen måste behandlas som offer, inte som förövare. Alla beslut som rör de här barnen ska tas med hänsyn till varje barns bästa och i enlighet med internationella rättsliga principer.

UNICEF arbetar nära medlemsländerna, internationella organisationer och andra delar av FN för att säkerställa en samstämmig strategi i det här arbetet.

Bara en bråkdel av barn till IS-anhängare har i dagsläget återförts till sina länder. UNICEF har hittills stöttat återförandet av över 270 barn. Rent praktiskt har det inneburit samarbete med länders ministerier och konsulat samt juridiskt stöd, men också hjälp att följa med barnen till hemlandet, stödja dem i återföreningen med sina familjer och släktingar och att återanpassas till samhället.

Tusentals barn till utländska IS-anhängare lever dock fortfarande under svåra förhållanden i bland annat Syrien och Irak, utan möjlighet att ta sig därifrån. UNICEF tror att det internationella samfundet kan göra betydligt mycket mer än vad som redan gjorts för att skydda dem.

UNICEF är fortsatt djupt oroad över situationen för de tusentals syriska och irakiska barn som lever i IS-kontrollerade områden i sina egna länder, och som fortfarande är i fara. Även för de här barnen bör frihetsberövning undvikas i största möjliga mån och internationella riktlinjer för unga lagöverträdare måste tillämpas. Alla barn som är drabbade av konflikten i Syrien och Irak måste få sina rättigheter tillgodosedda.

Regeringens förslag att för­länga till­fällig lag för asyl­sökande är omotiverat

Den tillfälliga lag för asyl­sökande som togs fram efter hösten 2015 går ut i sommar. Rege­ringen vill nu förlänga lagen utan att ha genom­fört någon utvär­dering eller analys av dess konse­kvenser, skriver Karin Ödquist Drackner, barn­rätts­jurist på UNICEF Sverige.

Barn är en av de grupper som drabbats allra hårdast av lagen och vi ser inte att det är moti­verat att förlänga den. Det finns starka anled­ningar att ifråga­sätta beslutet utifrån barn­konven­tionen och dess bestäm­melser.

Barn drabbas oproportionerligt hårt

Idag skickar vi in vårt remissvar till regeringens förslag på för­läng­ning av den till­fälliga utlännings­lagen. Vi tar avstånd från för­slaget att för­länga lagen. Det saknas en ordentlig utvär­dering och analys av lagens effekter, och den över­syn som skulle genom­föras vad gäller lagens inverkan på barns rättig­heter har inte genom­förts.

Barn har visat sig drabbats oproportioner­ligt hårt av den till­fälliga lagen. Vi anser att det inte finns skäl för att fort­sätta göra inskränk­ningar på barns rättig­heter, särskilt då situa­tionen ser annor­lunda ut i Sverige idag vad gäller antalet asyl­sökande som kommer hit.

Vad säger lagförslaget?

Lagen ska förlängas i ytter­ligare två år, och till­fälliga uppe­hålls­till­stånd är fort­satt huvud­regel. Vi beklagar att till­fälliga uppe­hålls­till­stånd fort­satt beviljas som utgångs­punkt. Det avrådde vi från redan i vårt tidigare remissvar till lagen om till­fälliga begräns­ningar av möjlig­heten att få uppe­hålls­till­stånd i Sverige.

FN:s barnrätts­kommitté har uttryck­ligen påtalat att stater ska sträva efter håll­bara och lång­siktiga lös­ningar för barn som är på flykt och söker en fristad. Att ha asyl­skäl men ändå inte ges en permanent fristad som barn är inte för­en­ligt med den rekommen­dationen.

Några få positiva ändringar, men det räcker inte

Vi välkomnar framför­allt för­slaget om att utöka rätten till familje­åter­förening. Det är något som vi sedan lagen infördes påtalat att det strider mot barn­konven­tionen och behöver åtgärdas.

Vi ser dock all­varligt på att rege­ringen inte före­slår att åter­införa bestäm­melsen om uppe­hålls­till­stånd för särskilt ömmande omständig­heter för barn. Det är visser­ligen en undan­tags­bestäm­melse, men den är av­görande för de svårt utsatta barn som den berör.

Vi ser positivt på för­slaget att stats­lösa barn i Sverige ges perma­nent uppe­hålls­till­stånd, men ser att det är fler grupper av barn som behöver en perma­nent fristad. Så kallade devitali­serade barn (barn med uppgiven­hets­syndrom) är en mycket utsatt grupp. Tidigare bevil­jades de skydd av humani­tära skäl men inte på samma sätt idag, trots att det visats sig vara det enda sättet att få barnen att till­friskna. Det är mycket all­varligt ur ett barn­rätts­pers­pektiv.

Vi efterfrågar en permanent human asylrättslagstiftning

Rent principi­ellt anser vi att rege­ringen bör driva fram en perma­nent human asyl­rätts­lag­stift­ning snarare än att stifta fler till­fälliga lagar.

Regeringen har till­satt en parla­men­tarisk kommitté som ska ge förslag på hur vår fram­tida migrations­politik ska utformas. Vi ser fram emot att följa det arbetet och hoppas att det blir ett genom­arbetat förslag, som föregås av en ordentlig utvär­dering och väl under­byggd analys utifrån ett barn­rätts­per­spektiv.

Regeringen behöver sär­skilt för­hålla sig till det faktum att barn­konven­tionen ska bli svensk lag nästa år med alla åtaganden som det innebär.

Läs hela vårt remissvar

“Missupp­fatt­ning att kriget i Syrien är över”

2018 var det dödligaste året hittills för barnen i Syrien. 1 106 barn dödades i striderna – det största antalet sedan kriget började för åtta år sedan. ”Det är en oro­väckande miss­upp­fatt­ning att kriget i Syrien är över”, säger UNICEFs högsta chef Henrietta Fore.

En pojke och en flicka i ett flyktingläger i Jordanien.

Under åren har miljontals barn tvingats fly från Syrien. De har lämnat alla sina vänner och allt de äger för att överleva. Sedan sex år tillbaka lever Zainab, nio år, med sin familj i ett flyktingläger i Jordanien. Hennes lillebror Mohammad föddes här. Livet i lägret är tufft, varje dag är en kamp. Foto: © UNICEF/Herwig

FN har verifierat 1 106 fall där barn dödats i striderna i Syrien under 2018. Men den verkliga siffran är troligen mycket högre. Den största orsaken är just nu minor – något som ledde till 434 döds­fall och skador förra året.

Hjälp barnen i Syrien

Syriens barn fick också upp­leva ett rekord­högt antal attacker mot skolor och vård­inrätt­ningar under året, hela 262 stycken.

– Situationen i Idlib i nordvästra Syrien är särskilt oroande just nu, bara under de senaste veckorna har 59 barn dödats där, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

Situationen i Syrien och grann­länderna

  • Åtta miljoner syriska barn är i behov av hjälp, i Syrien och i grann­länderna.
  • 2,6 miljoner syriska barn befinner sig på flykt i landet, och över 2,5 miljoner har flytt till andra länder.
  • Över två miljoner barn i Syrien går inte i skolan.
  • Över 83 procent av den syriska befolk­ningen lever under fattig­doms­gränsen, vilket tvingar barn till barn­arbete, tidiga äkten­skap och att strida, för att hjälpa sina familjer att över­leva.
  • Hälften av Syriens sjuk­hus och vård­centraler är ur funktion.

En man i UNICEF-väst håller ett barn i famnen.

Yusuf, sex månader, är bara ett av alla barn som tvingades på flykt under 2018. Tillsammans med sin familj lämnade han östra Ghouta och hamnade i ett flyktingläger i landet. UNICEF såg till att det fanns rent vatten, installerade toaletter och vaccinerade barn mot livshotande sjukdomar. Foto: © UNICEF/Sanadiki

Exempel på UNICEFs insatser under 2018

  • Över 2,3 miljoner barn har fått till­gång till utbild­ning i Syrien, och 3,7 miljoner barn i grann­länderna.
  • 3,5 miljoner barn i Syrien, och omkring 26 miljoner barn i grann­länderna, vacci­nerades mot polio.
  • 1,3 miljoner barn, gravida och ammande kvinnor under­söktes för under­näring i Syrien. Över 6 800 barn i Syrien, och 531 000 barn i grann­länderna, fick behand­ling mot akut under­näring.
  • Över 4,6 miljoner människor i Syrien, och över tio miljoner i grann­länderna, har fått bättre till­gång till säkert vatten.

– Konflikten i Syrien går nu in på sitt nionde år. Barnen är de som har lidit allra mest. Varje dag som kriget fort­sätter är ännu en dag stulen från deras barn­dom. Att skydda barnen måste vara högsta priori­tet för alla inblandade parter, säger Henrietta Fore.

Vi kommer aldrig att sluta kämpa för att barnen i Syrien ska skyddas och få allt som de har rätt till. Du kan hjälpa till, ge en gåva så är du med och räddar barns liv:

Hjälp barnen i Syrien

145 000 barn från rohingya­folket tillbaka i skolan

Goda nyheter! Över 145 000 barn från rohingya­folket får nu möjlighet att gå i skolan igen. Barnen som flytt från Myanmar (Burma) till Bangladesh har börjat det nya skol­året i skolor som stöds av UNICEF, i flykting­lägren i Cox’s Bazar.

Glada tjejer med skolväskor och skrivplattor sitter utanför UNICEFs utbildningscenter i lägret Balukhali i Cox's Bazar, Bangladesh.

Glada tjejer vid UNICEFs utbildningscenter i lägret Balukhali i Cox’s Bazar, Bangladesh. Foto: © UNICEF/Sokol

Sammanlagt har omkring 1 600 utbildnings­center byggts runt om i flykting­lägren, något som ger barnen som flytt från våldet en möjlig­het till en mer normal vardag igen.

– Jag har gått i skolan i nästan en månad nu, säger Minara, elva år. Det är fint här, det finns ingen lera på golvet.

– Många av barnen har genom­gått svåra trauman. De har utsatts för våld och många har skott­skador, syn­skador eller svårig­heter att prata, säger Iffat Farhana som arbetar med utbild­ning för UNICEF i Cox’s Bazar. Varje barn har rätt till utbild­ning, och med fler skolor och lärare har UNICEF som mål att nå alla barn och hjälpa dem att lära sig, utveck­las och nå sin fulla potential.

Arbetet med att bygga fler skolor fort­sätter. Målet är att 260 000 barn ska få möjlig­het att komma till­baka till skolan under året, vid totalt 2 500 skolor. Kvaliteten på utbild­ningen ska också för­bättras löpande genom att nya och befintliga lärare deltar i utvecklings­program.

Skolan är bästa medicinen mot trauma

När krig och kata­strofer skapar kaos i barnens till­varo, är något så själv­klart som att gå till skolan och leka med sina kompisar den allra bästa medi­cinen. De får vardagliga rutiner som lugnar och skapar en känsla av normalitet.

Barnen får också möjlig­het att leka, skratta och vara just barn – något som är absolut nöd­vändigt för att barn ska kunna komma över hemska upp­levelser.

Här kan du läsa mer om hur UNICEF arbetar för att barn i kata­strofer ska få sina rättig­heter till­godo­sedda:

Fakta: Barn i katastrofer

41 miljoner barn saknar skydd i katastrofer

Miljontals barn som lever i katastrof- och konflikt­drabbade länder saknar det skydd de behöver. UNICEF presenterar idag årets katastrof­plan och vädjar om 35 miljarder kronor för att kunna ge rent vatten, näring, utbild­ning och skydd till barn i 59 länder.

Två barn i ett flyktingläger i Syrien håller i ett rep som det hänger en filt på.

Sedan våldet eskalerat i flera delar av Syrien de senaste månaderna har tusentals familjer tvingats på flykt. I Syrien saknas en femtedel av de resurser som krävs för att UNICEF ska kunna nå alla de barn som behöver vår hjälp. Foto: © UNICEF/Watad

I rapporten Humanitarian Action for Children beskrivs UNICEFs arbete för att nå 41 miljoner barn i kata­strofer med den livs­viktiga hjälp de behöver. Samman­lagt behövs drygt 35 mil­jarder kronor för att täcka insat­serna i 59 länder.

I till exempel Demokratiska republiken Kongo kunde endast en tredje­del av de behövda insat­serna finan­sieras under 2018, och i Syrien saknas en femte­del av de resurser som krävs.

– Vikten av att arbeta med skydds­insatser för barn i kon­flikter och kata­strofer kan inte över­skattas, säger Henrietta Fore, UNICEFs högste chef. Barn behöver trygga platser att leka på, att få åter­förenas med sina familjer och få psyko­socialt stöd, annars kommer de inte att komma över sina trauman.

Med pengarna som efter­frågas planerar UNICEF bland annat följande insatser under 2019:

  • Fyra miljoner barn och vårdnadshavare ska få psykosocialt stöd.
  • 43 miljoner människor ska få tillgång till rent vatten.
  • 10,1 miljoner barn ska få tillgång till utbildning.
  • 10,3 miljoner barn ska vaccineras mot mässling.
  • 4,2 miljoner barn ska få behandling mot svår akut undernäring.

Du kan vara med och se till att barn som drabbas av kata­strofer och kon­flikter får den livs­viktiga hjälp de behöver. Ge en gåva idag:

Jag vill hjälpa barn i katastrofer

Lycklig familje­återförening efter fem år i ovisshet

God nyhet från Sydsudan. Sedan konflikten bröt ut 2013 har tusentals familjer splittrats, men UNICEF har tillsammans med partners hjälpt omkring 6 000 barn att hitta hem igen. Syskonen Ferdos, Jidu och Chogi är några av dem.

Sista gången Ferdos och hennes bröder Chogi och Jidu, såg sin mamma var för fem år sedan. Syskonen var ensamma hemma när skott­­lossning plötsligt började utanför deras hem.

– Sist jag såg mina barn, var innan jag gick ut för att hämta ved i skogen. Stridig­­heterna började när jag var ute. Jag sprang hela vägen hem, men när jag kom fram, var barnen borta, säger mamma Khamisa Adam.

En av grannarna flydde tillsammans med barnen till fots. Från Malakal till Fangak, och sedan vidare till huvud­­staden Juba, där barnen har bott sedan dess. Syskonen visste inte om deras mamma var vid liv, så det blev en glad över­raskning för dem när de nåddes av beskedet att UNICEF hade hittat mamma Khamisa.

Vi kämpar varje dag, året om, för att skapa fler posi­tiva för­ändringar i barns liv. Stort tack till alla er som står på barnens sida och gör vårt arbete möjligt.

Svår kyla i Syrien – minst 15 barn på flykt har dött

Det hårda vinter­vädret och brist på sjuk­vård har lett till att minst 15 barn har dött i Syrien den senaste månaden. De flesta av dem var bebisar under ett år. UNICEF upp­manar nu alla parter att släppa fram en humani­tär konvoj till Rukban, där läget är akut.

En bebis bärs av sin mamma i ett snöigt flyktingläger.

Vinterkylan och brist på sjukvård har lett till att minst 15 små barn har dött i Syrien den senaste månaden. Foto: © UNICEF/Alessio Romenzi

I Rukban, på den sydvästra gränsen mellan Syrien och Jordanien, lever omkring 45 000 människor i ett flykting­läger. 80 procent av dem är barn och kvinnor. Kylan där är just nu extrem, och bristen på sjukvård för mammor, gravida och späd­barn och för­värrat den redan mycket svåra situa­tionen för barnen och deras familjer.

På bara en månad har minst åtta barn dött i Rukban, de flesta var under fyra månader gamla och den yngsta levde i bara någon timme.

Skicka varma bebisvinterkläder

Samtidigt har kraftigt våld i Hajin i östra Syrien tvingat omkring 10 000 människor på flykt sedan december. Den farliga och svåra flykten har lett till att sju barn omkommit, de flesta av dem var under ett år.

– Bebisar dör här på grund av orsaker som går att före­bygga eller be­handla. Det finns ingen ursäkt för det. Utan till­gång till bra sjuk­vård, skydd och tak över huvudet kommer fler barn att dö, säger Geert Cappelaere, chef för UNICEF i Mellan­östern.

I Rukban är läget mer än akut, och UNICEF upp­manar alla parter i kriget att släppa fram en humani­tär konvoj, så att den liv­räddande hjälpen kan nå fram till barnen som behöver det allra mest.

UNICEF finns på plats i Syrien och vi stannar så länge barnen behöver oss

Vi levererar varma vinter­­kläder, filtar, rent vatten, närings­­produkter och annat som behövs för att barnen ska klara vintern. Men vi behöver din hjälp för att nå fler barn:

Jag vill skicka varma bebisvinterkläder

Genom att köpa bebisvinterkläder i vår gåvo­shop ser du till att en bebis som befinner sig på flykt i Syrien eller något av grann­länderna, får varma kläder som till exempel en varm overall, mössa, vantar, varma strumpor och skor.

Världen lyckades inte skydda barn i kon­flikter 2018

Under 2018 har barn i väpnade konflikter utsatts för all­varliga brott, och världens länder har inte lyckats ställa förövarna till svars. Barn har gjorts till direkta mål­tavlor och miljon­tals barns framtid hotas, rappor­terar UNICEF.

En flicka med lila tröja i Syrien.

Mellan januari och september 2018 dödades 870 barn i Syrien, den högsta siffran någonsin under samma period under ett år sedan konflikten började 2011. Foto: © UNICEF/Al-Issa

I konflikter som exempel­vis Syrien, Jemen, Demo­kratiska republiken Kongo, Nigeria, Sydsudan och Myanmar (Burma) har våld­täkt, tvångs­gifte och att barn rövas bort blivit vanliga tak­tiker. Barn används som mänsk­liga sköldar, dödas, lem­lästas och rekry­teras till att strida.

För att vända den här fruktans­värda trenden måste världen göra mer för att skydda barnen och ställa förövarna till svars.

Hjälp barn i katastrofer

Några exempel från konflikt­zoner 2018:

  • Afghanistan: 5 000 barn dödades eller skadades under årets första nio månader. Det är lika många som under hela 2017.
  • Central­afrikanska republiken: Våldet har eska­lerat i stora delar av landet och två av tre barn behöver humanitär hjälp.
  • Demo­kratiska republiken Kongo: Våldet har fått katastro­fala följder för barnen, bland annat har insat­serna mot ebola­utbrottet all­varligt hindrats av instabili­teten i landet. 4,2 miljoner barn riskerar svår akut undernäring.
  • Irak: Även om våldet i stort har minskat, dödades fyra barn i november när de var på väg till skolan. Många familjer som fått möjlig­het att åter­vända hem riskerar att skadas eller dödas av minor och ammunition som inte exploderat. Många på flykt hotas av vinter­kylan och över­sväm­ningar.

En pojke med skolväska går förbi raserade byggnader i Irak.

”Jag blir ledsen när jag ser hur förstört allting är på vägen till skolan. Men jag är glad att vi har kunnat börja skolan i år igen,” säger Ali, 11 år. Han går nu i en skola som stöds av UNICEF i Mosul, Irak. Foto: © UNICEF/Anmar

  • Jemen: Över 1 400 barn har dödats eller skadats i olika attacker, bland annat mot en skol­buss i Sa’ada. Skolor och sjukhus attackeras ofta eller används av stridande styrkor, och hindrar barnen från att få till­gång till den vård och utbild­ning de har rätt till. Var tionde minut dör ett barn av orsaker som kan före­byggas, och 400 000 barn lider av svår akut under­näring.
  • Myanmar (Burma): FN fortsätter att få rapporter om brott mot rohingya­folkets rättig­heter i delstaten Rakhine. Bland annat rappor­teras det om mord, försvinnanden och slump­mässiga arres­teringar. Det finns också många restrik­tioner mot rohingyernas möjlig­heter att röra sig fritt och få till­gång till vård och utbild­ning.
  • Nordöstra Nigeria: Väpnade grupper, så som Boko Haram, attackerar flickor som våldtas, tvingas bli fruar till soldater, eller används som mänsk­liga bomber.
  • Palestina: Mer än 50 barn dödades eller skadades under året, många medan de demon­strerade mot den för­värrade levnads­situa­tionen i Gaza. Barn i Israel och Palestina har skadats och traumati­serats.
  • Sydsudan: Den pågående konflikten och osäker­heten har lett till att 6,1 miljoner människor nu lider av extrem hunger.
  • Somalia: Över 1 800 barn tvingades in i väpnade styrkor under årets nio första månader, varav över 1 200 barn kid­nappades.
  • Syrien: Mellan januari och september dödades 870 barn, den högsta siffran någon­sin under samma period under ett år sedan kon­flikten började 2011.
  • Tchadsjöområdet: Utbild­ningen för 3,5 miljoner barn hotas av den pågående kon­flikten. Minst 1 041 skolor är stängda och skolor och lärare attackeras.
  • Ukraina: Mer än fyra år av konflikt har fått fruktans­värda konse­kvenser för barns utbild­ning. Hundra­tals skolor har för­störts och över 700 000 barn går nu i skolan under mycket farliga omständig­heter, där de hotas av strider, minor och ammuni­tion som inte exploderat.

En flicka står i ett förstört klassrum i Ukraina.

Masha, 11 år, står i ett klassrum i en skola som attackerades i Luhanskregionen i Ukraina. ”Jag gick nära skolan och såg hur skadad den blev. Jag var rädd. Smällen var så hög att jag inte kunde höra någonting på en lång stund efteråt,” säger Masha. Foto: © UNICEF/Morris

Hjälp barn i katastrofer

I alla de här länderna arbetar UNICEF för att se till att de mest utsatta barnen får vård, näring, utbild­ning och skydd. Några exempel på våra insatser under 2018:

  • I oktober kunde vi hjälpa 833 barn att bli fri­givna från väpnade styrkor i nord­östra Nigeria och vi arbetar för att hjälpa dem åter­inte­greras i sina sam­hällen.
  • I Bangladesh kunde UNICEF under 2018 nå tusen­tals barn från rohingya­folket med psyko­socialt stöd.
  • Sedan konflikten i Sydsudan bröt ut för fem år sedan har UNICEF hjälpt omkring 6 000 barn att åter­förenas med sina familjer.

En flicka, hennes mamma och moster gråter och skrattar av glädje för att återförenas i Sydsudan.

Angelina, 15 år, gråter av glädje när hon återförenas med sin mamma och moster igen. När strider bröt ut vid Angelinas hem flydde hon med sin mormor och kom ifrån sin mamma. I två års tid har hon trott att hennes mamma var död, men tack vare UNICEF och partners kunde de återförenas igen. Foto: © UNICEF/Everett

2019 firar barn­konven­tionen 30 år, men idag är fler länder inblan­dade i kon­flikter än någon­sin tidigare sedan barn­konven­tionen antogs 1989.

UNICEF uppmanar alla stridande parter att leva upp till sina skyldig­heter och följa inter­nationell rätt, att sluta bryta mot barns rättig­heter och upp­höra med alla attacker mot civila mål som skolor, sjuk­hus och vatten­infra­struktur.

Du kan vara med och kämpa för barn som drabbas av kata­strofer och kon­flikter, ge en gåva idag:

Hjälp barn i katastrofer

Det kalla vädret hotar barns liv – ge dem en varmare vinter

År av kris har lett till att många familjer i Mellanöstern helt saknar resurser, och det är omöjligt att ha råd med de varma kläder och filtar som behövs för att överleva vintern. Hårt väder hotar nu att göra livet ännu svårare och kylan kan snabbt bli livshotande för små barn.

En liten flicka står i ett flyktingläger med snö på marken.

Många barn på flykt lever nu i läger, utan skydd mot minusgrader, stormar och snö. Foto: © UNICEF/Sanchez

För en miljon barn i Syrien, Jordanien, Libanon, Turkiet, Irak, Palestina och Egypten riskerar vintern att bli en iskall mardröm. Många familjer på flykt lever i läger, utan skydd mot minusgrader, stormar och snö.

Barnens hälsa är ofta redan försvagad av under­näring och brist på vård. Luftvägs­infek­tioner och ned­kylning hotar barns liv. Förra vintern frös några barn på flykt från Syrien till Libanon ihjäl i sin jakt på trygghet. Det får inte hända.

KÖP VARMA VINTERKLÄDER

Det finns hopp

UNICEF finns på plats och arbetar hårt för att nå alla barn som behöver skydd mot kylan. Vi levererar varma vinter­kläder, filtar, rent vatten, närings­produkter och annat som behövs för att barnen ska klara vintern. Målet är att 1,3 miljoner barn i området ska få hjälp. Men pengarna räcker inte.

En liten pojke med varm mössa och halsduk.

Du kan ge fler barn en tryggare och varmare vinter. Foto: © UNICEF/Sparks

För att nå alla barn behöver vi din hjälp

Den här vintern kan du vara med och ge barnen den värme och trygghet de har rätt till. I gåvoshopen hittar du ett vinter­paket med varma filtar och kläder, och bebis­vinter­kläder för de allra minsta:

JAG VILL GE VÄRMANDE KLAPPAR

Köp julklappar som räddar barns liv, så ser vi till att de kommer fram. Du får fina gåvobevis att lägga under granen.

Nytt hopp i Sydsudan för barn som Yar och Chogi

Sedan konflikten i Sydsudan bröt ut 2013 har mer än fyra miljoner människor tvingats på flykt, de flesta av dem barn. Ett påskrivet fredsavtal mellan de stridande parterna ger nu hopp om att fler barn ska kunna få en bättre framtid. Möt Yar och Chogi, två av de barn som redan fått hjälp av UNICEF.

Yar Makoi, sju månader, sitter i sin mammas knä vid sjukhuset i Rumbek., Sydsudan. Foto: © UNICEF/Ryeng

Foto: © UNICEF/Ryeng

Yar Makoi, sju månader, sitter i sin mammas knä vid sjukhuset i Rumbek. Mamma Ayen förklarar att när Yar föddes hade hon ingen mjölk. Gröten hon gav sin dotter räckte inte och Yar blev snart akut undernärd. Då fick Ayen tips av några vänner om UNICEFs program för att hjälpa undernärda barn i Rumbek, och Yar blev snart inskriven.

– Läkarna har räddat mitt barns liv. Jag vill att hon ska gå i skolan och förhoppningsvis bli läkare en dag, så att hon också kan rädda andra barns liv, säger Ayen.

Yar är ett av 1,2 miljoner akut undernärda barn i Sydsudan – det är den högsta siffran som uppmätts sedan konflikten bröt ut 2013. UNICEF hoppas nu kunna nå ut ännu bättre och hjälpa fler, sedan fredsavtalet skrevs under. Men vi behöver din hjälp.

I vår gåvoshop hittar du julklappar som räddar barns liv

Där finns till exempel näringsrik nötkräm, svältkatastrofpaket, vaccinpaket och andra livräddande produkter som redan idag används på plats i bland annat Sydsudan. Du får fina gåvobevis att ge bort i julklapp.

Köp dina klappar idag och hjälp fler barn som Yar:

Handla i gåvoshopen

Vi hjälper barn att hitta hem igen

Sedan konflikten började för fem år sedan har tusentals barn i Sydsudan separerats från sina familjer. Men UNICEF har tillsammans med partners hjälpt omkring 6 000 barn att hitta hem igen. Chogi, åtta år, ler glatt i sin flygplansstol – på väg för att äntligen få träffa sin mamma.

Sydsudan. Chogi, åtta år, ler glatt i sin flygplansstol – på väg för att äntligen få träffa sin mamma igen, efter att ha varit åtskilda i nästan fem år. Foto: © UNICEF/Ryeng

Foto: © UNICEF/Ryeng

Sista gången Chogi, hans bror Jidu och syster Ferdos, såg sin mamma var för nästan fem år sedan. Mamman var ute och letade efter ved, när det plötsligt blev skottlossning utanför syskonens hem.

En granne flydde tillsammans med barnen och familjen separerades. Men för några månader sedan lyckades UNICEF och partners hitta Chogis mamma, och familjen ska nu äntligen få bli hel igen.

Vi kommer aldrig sluta kämpa för att barnen ska få allt som de har rätt till.

Några resultat av UNICEFs arbete i Sydsudan sen konflikten bröt ut:

  • 630 000 barn har behandlats mot svår akut undernäring.
  • Vi har vaccinerat nära sex miljoner barn.
  • 1,5 miljoner barn har fått tillgång till utbildning.
  • Vi har stöttat frigivningen av omkring 3 000 barn från väpnade grupper.
  • 800 000 barn och vuxna har fått tillgång till rent vatten.

 

Världens länder måste sam­arbeta för en säker och ordnad mig­ration

Idag samlas majoriteten av världens ledare i Marrakech för att anta det globala migrationsramverket som förhandlats fram i FN. Men ramverket har stött på motstånd från en del länder som i slutändan valt att hoppa av. Idag förklarar Karin Ödquist Drackner, barnrättsjurist på UNICEF Sverige, varför ramverket är ett viktigt steg framåt för barns rättigheter.

Ramverket är en överenskommelse om hur vi internationellt kan samarbeta för en mer ordnad och säker migration enligt våra åtaganden i de globala målen. Under de senaste veckorna har ramverket ifrågasatts även i Sverige, av både samhällsdebattörer och politiker, men regeringen har stått fast vid att Sverige ska anta ramverket.

Laila, tre år, sitter på sin pappas axlar på väg över gränsen från Colombia till Ecuador. Lailas föräldrar migrerar med sina två döttrar från Venezuela i förhoppningen att de lättare ska få jobb och kunna ge sina barn en bättre framtid. Foto: © UNICEF/Arcos

Laila, tre år, sitter på sin pappas axlar på väg över gränsen från Colombia till Ecuador. Lailas föräldrar migrerar med sina två döttrar från Venezuela i hopp om att de lättare ska få jobb och kunna ge sina barn en bättre framtid. Foto: © UNICEF/Arcos

30 miljoner barn tvingas idag lämna sina hem och migrera på grund av våld eller konflikt. Cirka en miljon barn sitter frihetsberövade någonstans i världen på grund av sin migrationsstatus, och en tredjedel av alla offer för människohandel är barn.

Oavsett om barn flyr krig och katastrof eller söker bättre sociala och ekonomiska möjligheter är de särskilt utsatta för våld, sexuellt utnyttjande och socialt utanförskap.

Därför har UNICEF arbetat mycket intensivt med att påverka innehållet i migrationsramverket för att säkerställa att barns särskilda rättigheter lyfts fram. Målet har varit att alla barn, oavsett var de befinner sig, ska erbjudas skydd, vård och stöd, och att barnkonventionen ska följas.

En liten flicka kramar om sin leksakshund i tågvagnen som nu är hennes hem. Efter att familjens hem förstörst av missiler i Uglehorsk, Ukraina, tvingades hon flytta hit tillsammans med sin mamma. Foto: © UNICEF/Zmey

En liten flicka kramar om sin leksakshund i tågvagnen som nu är hennes hem. Efter att familjens hem förstörts av missiler i Uglehorsk, Ukraina, tvingades hon flytta hit tillsammans med sin mamma. Foto: © UNICEF/Zmey

Som ett resultat har det slutgiltiga ramverket betonat att barn i migration är särskilt utsatta och att deras rättigheter behöver tydliggöras och förstärkas. Bland annat har man kommit överens om följande:

  • Barn ska oavsett rättslig status eller bakgrund omfattas av det nationella skyddssystemet i det land de befinner sig i.
  • Grundläggande rättigheter så som utbildning och hälso- och sjukvård måste garanteras oberoende av var barnet befinner sig.
  • Rätten till familjeliv ska främjas.
  • Alla länder måste samverka och ta delat ansvar genom gränsöverskridande arbete för att säkerställa att barnets rätt till skydd inte upphör på grund av att barnet förflyttar sig.

Ramverket är inte juridiskt bindande och innehåller inte heller några nya internationella åtaganden. Det är dock en viktig politisk signal och utgångspunkt för internationellt samarbete i globala migrationsfrågor.

En pojke går längs ett tågspår med sina tillhörigheter i en säck över axeln. Foto: © UNICEF/Georgiev

Barn är inte flyktingar eller migranter, barn är barn – med lika rättigheter – oavsett vem de är eller var de befinner sig. Foto: © UNICEF/Georgiev

Global migration är ett fenomen som alltid har funnits och det finns inget som tyder på att det kommer att minska. Det finns många positiva aspekter av migration samt en del utmaningar. Vad som saknats fram till idag är en global överenskommelse om hur migration ska regleras och bli mer säker och ordnad, både för individen och för staten.

Ramverket har därför lagt stort fokus på internationellt gränsöverskridande samarbete för att bekämpa den irreguljära migrationen, då det inte kan ordnas enbart på nationell nivå. Det är särskilt viktigt framför allt för barn, som utgör en så stor del av den globala migrationen, och oftast faller offer för illegala och osäkra migrationsvägar.

Vill du vara med och hjälpa barn som tvingats lämna sina hem? Köp ett barn på flykt-paket i vår gåvoshop. Du får ett fint gåvobevis att ge bort i julklapp:

Jag vill hjälpa barn på flykt