Gå till innehållet
Laddar…

Vi flyger med liv­räddande last till barn i Tchad

Nästa vecka skickar UNICEF och Norwegian ett helt plan fyllt med näringsprodukter, vaccin och skolmaterial, till barn i Tchad som drabbats hårt av våld och torka. Men för att fylla planet till brädden behöver vi din hjälp.

Tchad är en av världens glömda katastrofer. Det är ett av de fattigaste länderna i Afrika, och våldet som orsakats av Boko Haram – i kombi­nation med svår torka – har lett till en all­varlig humani­tär kris.

Hundratusentals barn riskerar att dö på grund av under­näring. Många barn har utsatts för våld och förlorat både familje­med­lemmar och sina hem. Barnen har även gått miste om flera års skol­under­visning.

Fyll ett flyg

Tchelou, elva år, förlorade sitt vänstra ben i en självmordsattack i ett flyktingläger i Tchad. Nu kämpar hon för att börja om med sitt liv: - Jag var på väg för att hämta vatten när det hände. Jag minns inget annat än smällen. Nu drömmer jag om att lära mig skriva, säger Tchelou.

Foto: © UNICEF/Bahaji

Tchelou, elva år, för­lorade sitt vänstra ben i en själv­mords­attack i ett flykting­läger i Tchad. Nu kämpar hon för att börja om med sitt liv:

– Jag var på väg för att hämta vatten när det hände. Jag minns inget annat än smällen. Nu drömmer jag om att lära mig skriva, säger Tchelou.

Planet kommer att lastas i Köpenhamn där UNICEFs stora katastroflager finns. Hjälp oss att fylla det till bredden! Foto: © UNICEF/Brekke

Planet kommer att lastas i Köpenhamn där UNICEFs stora katastrof­lager finns. Hjälp oss att fylla planet till brädden! Foto: © UNICEF/Brekke

Tillsammans har Norwegian och UNICEF skickat flyg­plan fullastade med liv­­räddande produkter och skol­­material till bland annat Mali, Central­­afrikanska republiken och till flykting­­läger i Jordanien. Och i år går alltså resan till Tchad, för att nå och hjälpa fler barn som Tchelou.

Hjälp oss att fylla planet med skol­­material, närings­­produkter, vaccin och annan livs­­viktig nöd­­hjälp och ge barnen i Tchad en bättre fram­tid:

Jag vill hjälpa till

 

Barnen från rohingya­folket riskerar att bli en ”för­lorad gene­ration”

Ett år efter massflykten från Burma (Myanmar) riskerar nu över 500 000 barn från rohingyafolket en dyster framtid. Barnen som befinner sig på flykt i Bangladesh går miste om sin utbildning, och stora insatser behövs nu för att undvika att barnen blir ”en förlorad generation”.

I en rapport från UNICEF beskrivs hur barnen som lever i de trånga och mycket enkla flyktinglägren i Cox’s Bazar riskerar en osäker framtid, med få möjligheter att utbilda sig och ingen aning om när de kan återvända hem.

En enorm internationell hjälpinsats, ledd av regeringen i Bangladesh, har sett till att flyktingarna har fått den grundläggande hjälp de behöver, och för stunden har risker för större sjukdomsutbrott avvärjts. Men utan en bra skola får barnen sämre möjligheter att hantera situationen de befinner sig i just nu, och de blir också sämre rustade att bidra till sina samhällen i framtiden.

Läraren Samira hjälper Hafsa, åtta år, under en lektion vid ett utbildningscenter som stöds av UNICEF i Cox's Bazar. Foto: © UNICEF/Sujan

Läraren Samira hjälper Hafsa, åtta år, under en lektion vid ett utbildningscenter som stöds av UNICEF i Cox’s Bazar. Foto: © UNICEF/Sujan

Att se till att den stora mängd barn som plötsligt kom till Bangladesh fick tillgång till utbildning har varit en stor utmaning för UNICEF och partners under året som gått. I juli hade sammanlagt 1 200 tillfälliga skolor satts upp, och nära 140 000 barn hade skrivits in. Men eftersom skolorna är så enkla blir klassrummen ofta överfulla, och de saknar ibland tillgång till vatten.

Nu genomförs en insats för att förbättra kvaliteten på utbildningen som erbjuds, och se till att barnen också får lära sig nödvändiga livskunskaper.

Mer pengar behövs för att ge barnen den utbildning de har rätt till. Ge en gåva till vårt katastrofarbete och hjälp fler barn på flykt i Bangladesh, och i andra i katastrofer:

Ge en gåva

Rapporten uppmanar det internationella samfundet att investera i utbildning av god kvalitet för alla barn från rohingyafolket, särskilt flickor och tonåringar som riskerar att hamna utanför. Regeringen i Burma (Myanmar) uppmanas också att säkerställa att alla barn i delstaten Rakhine, där mer än en halv miljon rohingyer fortfarande befinner sig, får likvärdig tillgång till utbildning.

För att komma till en långsiktig lösning på krisen måste situationen i Rakhine hanteras. Den muslimska befolkningens rättigheter måste erkännas så de får tillgång till grundläggande tjänster som vård och utbildning, och en möjlighet att försörja sig på ett meningsfullt sätt.

I rapporten uppmanas också regeringen i Burma (Myanmar) att skydda barnen från rohingyafolket och alla andra etniska grupper, och göra det möjligt för familjerna att återvända till sina hem på ett tryggt och värdigt sätt.

Här kan du läsa hela rapporten.

Barn ska inte vara mål­tavlor i krig

Våldet mot barn världen över måste få ett slut nu. Den senaste tiden har flera attacker riktats mot barn och många har dödats eller skadats allvarligt. UNICEF uppmanar alla parter i konflikter runt om världen att respektera humanitära principer, och inte rikta våld mot barn.

FN beskriver situationen i Jemen som den värsta humanitära katastrofen i världen - skapad av människor. Barnen betalar det högsta priset. © UNICEF/Mohammed

FN beskriver situationen i Jemen som den värsta humanitära katastrofen i världen – skapad av människor. Barnen betalar det högsta priset. © UNICEF/Mohammed

För en dryg vecka sedan dödades över 50 personer, de flesta barn, i ett flygangrepp mot en skolbuss i Jemen. Förra veckan attackerades ett utbildningscenter i Afghanistan och ett dussintal barn dödades och skadades allvarligt. Vi är djupt oroade över den våldsamma utvecklingen i länderna och över barnens säkerhet.

I provinsen Idlib i Syrien finns över en miljon barn – utmattade av krig, osäkerhet, konstant rädsla och våld. Många har tvingats fly uppemot sju gånger. De flesta lever i överfulla läger och det är extrem brist på mat, vatten och mediciner. Nu hotas barnen i området av ännu en upptrappning av våldet, något som kommer att få katastrofala följder för barnen.

Samtidigt pågår flera andra katastrofer som drabbar barn världen över. I Demokratiska republiken Kongo har ebolautbrottet drabbat barnen särskilt hårt. Kraftigt monsunregn i Indien har orsakat stora översvämningar och jordskred, vägar och hus har rasat och många har tvingats fly från sina hem.

För alla barn som drabbas finns UNICEF

Vi kämpar för att alla barn som drabbas av konflikter och katastrofer ska få sjukvård, näring, vatten, toaletter och vaccin. Vi ser också till att de skyddas mot våld och övergrepp.

När de mest akuta behoven är tillgodosedda, ser vi till att barnen så fort som möjligt kan fortsätta sin skolgång och få hjälp att bearbeta sina traumatiska upplevelser. Vi arbetar också för att återförena familjer som kommit ifrån varandra.

Våldet som riktas mot barn världen över är oacceptabelt och måste få ett slut. Barnen måste prioriteras i alla katastrofer och konflikter.

Ge en gåva så är du med och ser till att barnen får vård, vatten, mat och vaccin, och bidrar till att vi kan fortsätta sätta press på makthavare världen över, för att skydda barnen och rädda deras liv:

Hjälp barn i katastrofer

 

3 av 4 barn i Sydsudan har bara upp­levt krig

Sedan Sydsudan blev självständigt 2011 har 3,4 miljoner barn fötts i landet. Tre fjärdedelar av dem har kommit till världen efter att inbördeskriget bröt ut 2013, och har därmed inte upplevt något annat än krig i hela sina liv. Nu ger ett nytt fredsavtal hopp – förutsatt att det hålls.

Lilla Sarah tittar upp på sin pappa. Hon är ett av de barn som fötts in i krigets Sydsudan. Foto: © UNICEF/Rich

Lilla Sarah tittar upp på sin pappa. Hon är ett av de barn som fötts in i krigets Sydsudan. Foto: © UNICEF/Rich

Sydsudan har varit hårt drabbat av konflikter och bristande utveckling i årtionden. När landet utropades som självständigt 2011 tändes ett hopp om en bättre framtid för barnen. Men redan 2013 bröt ett inbördeskrig ut, som har plågat landet sedan dess. 2,5 miljoner människor, varav en miljon barn, har tvingats fly till grannländerna.

Förra månaden skrevs ett fredsavtal under av de två huvudsakligen stridande parterna i Khartoum, ett mycket positivt steg i rätt riktning. Men nu måste fredsavtalet också hållas, och den humanitära hjälpen måste tillåtas komma fram till alla som behöver den.

Mer än hundra hjälparbetare har dödats sedan konflikten började 2013, varav en av UNICEFs chaufförer senast förra veckan.

Sammanlagt har omkring 800 barn släppts fria från väpnade grupper sedan årets början, något som UNICEF arbetat hårt för att förhandla fram. Men fortfarande uppskattas omkring 19 000 barn utnyttjas som barnsoldater, kockar, vakter och budbärare av väpnade grupper. Många av barnen utsätts också för sexuella övergrepp.

Före detta barnsoldater har lämnat sina vapen på marken vid en frigivningsceremoni i april, i Yambio, Sydsudan. Efter frigivningen fick barnen stöd av UNICEF för att kunna återintegreras i sina samhällen. Foto: © UNICEF/Rich

Före detta barnsoldater har lämnat sina vapen på marken vid en frigivningsceremoni i april, i Yambio, Sydsudan. Efter frigivningen fick barnen stöd av UNICEF för att kunna återintegreras i sina samhällen. Foto: © UNICEF/Rich

Just nu arbetar vi för att tusen barnsoldater till ska släppas, och få hjälp att återintegreras i sina samhällen och bara vara barn igen.

I vissa områden lurar svälten runt hörnet

Andelen människor som inte vet var de ska få sitt nästa mål mat ifrån, har stigit från 35 procent 2014 till nära 60 procent idag. Undernäringen ligger på kritiska nivåer. Över en miljon barn är undernärda, varav 300 000 är så pass allvarligt sjuka att de riskerar att dö.

Under 2018 arbetar UNICEF för att se till att över 200 000 svårt undernärda barn får behandling. Vi kommer också att stötta drygt en miljon mammor och andra vårdnadshavare till barn som är yngre än fem år med olika insatser inom näring, och se till att 800 000 människor får tillgång till rent vatten och sanitet.

UNICEF arbetar för att alla barn ska få gå i skolan. I konfliktdrabbade områden i Sydsudan sätter vi upp tillfälliga skolor och levererar skolmaterial som böcker, pennor, läroböcker och school-in-a-box (som innehåller allt som behövs för att snabbt sätta upp en skola för 40 barn). Foto: © UNICEF/Makundi

UNICEF arbetar för att alla barn ska få gå i skolan. I Sydsudan sätter vi upp tillfälliga skolor och levererar skolmaterial som böcker, pennor, läroböcker och school-in-a-box (som innehåller allt som behövs för att snabbt sätta upp en skola för 40 barn). Foto: © UNICEF/Makundi

Sydsudan är det land i världen där största andelen barn står utanför skolan. Mer än två miljoner barn, 70 procent av de som borde gå i skolan, får i dagsläget ingen utbildning. Under 2018 kommer UNICEF se till att 500 000 barn får en plats i en skolbänk igen. Vi bygger över 400 tillfälliga skolor och utbildar fler än 15 000 lärare och annan personal.

Vill du också vara med och ge hopp till barnen i Sydsudan? Ge en gåva till vårt katastrofarbete:

Jag vill ge hopp

 

Nytt globalt ram­verk ska stärka rättig­heter­na för barn på flykt

Idag på internationella flyktingdagen vill UNICEF sätta ljuset på de 28 miljoner barn som är på flykt runt om i världen. Barn utgör mer än hälften av världens alla flyktingar, och världen måste göra mer för att skydda deras rättigheter.

Barn utgör mer än hälften av alla de människor som just nu befinner sig på flykt. Foto: © UNICEF/Georgiev

Barn utgör mer än hälften av alla de människor som just nu befinner sig på flykt. Foto: © UNICEF/Georgiev

Inom FN pågår för närvarande ett intensivt arbete med att ta fram ett globalt ramverk för flyktingar (Global Compact on Refugees), och ett om migration (Global Compact on Migration). Arbetet är en uppföljning av den så kallade New York-deklarationen som antogs av alla FN:s medlemsstater i september 2016.

Syftet är att tillsammans enas om hur man ska arbeta med den globala flykting- och migrationsfrågan. Det finns också ett behov av att förstärka och påminna om de bindande regelverk som finns, samt reglera de områden där tydliga luckor finns. Ramverken är en del av de åtaganden som länderna har enligt de globala målen som trädde i kraft 2016.

Det är viktigt att de dokument som förhandlas fram globalt enas om långsiktiga hållbara lösningar för alla som befinner sig på flykt. Det blir särskilt synligt på EU-nivå där vi idag befinner oss i mycket svår situation och mer eller mindre dödläge i förhandlingarna om ett gemensamt asylsystem. Det räddningsfartyg som nyligen inte fick lägga till i Italien och Malta, trots många nödställda människor ombord (många av dem barn), är ett levande exempel på hur det fungerar i praktiken.

I USA ser vi också allvarliga kränkningar av barns mänskliga rättigheter, där barn separeras från sina föräldrar vid gränsen. Gemensamma beslut och regler måste till för att upprätthålla grundläggande mänskliga rättigheter och samverkan globalt för människor på flykt. Barn har rätt till trygghet och skydd i sitt hemland, på flykt och vid slutdestinationen.

28 miljoner barn befinner sig just nu på flykt runt om i världen. Foto: © UNICEF/Georgiev

28 miljoner barn befinner sig just nu på flykt runt om i världen. Foto: © UNICEF/Georgiev

Viktig politisk signal

De nya ramverken är icke-bindande men anses som en mycket viktig politisk signal, och utgångspunkt för utvecklandet av nationell och regional migration- och flyktingpolitik. Båda ramverken förväntas antas under hösten 2018.

UNICEF har aktivt arbetat med att påverka innehållet i båda dokumenten. Som vid alla förhandlingar mellan stater är det mycket givande och tagande och diplomatiska kompromisser. UNICEF är dock en tydlig röst för barnen där vi har ställningstaganden och principer att presentera till länderna som vi anser inte är förhandlingsbara.

Målet är att alla barn, oavsett var de befinner sig, ska erbjudas skydd, vård och stöd. Barnkonventionen ska respekteras och efterlevas. Eftersom flykten ofta är långdragen och kan pågå under hela barndomen är det viktigt att barns rättigheter finns närvarande och efterlevs oberoende av om barnet befinner sig i hemlandet, längs flyktvägen eller i sitt destinationsland. Det gäller både ensamkommande barn och barn i familj.

Sabah, 10 år, och hennes lillebror Ahmed flydde från Jemen efter att deras hus förstörts i en raketattack. Nu lever de i ett flyktingläger i Djibouti. Sabah drömmer om att bli läkare när hon blir stor. Foto © UNICEF/Rita

Sabah, 10 år, och hennes lillebror Ahmed flydde från Jemen efter att deras hus förstörts i en raketattack. Nu lever de i ett flyktingläger i Djibouti. Sabah drömmer om att bli läkare när hon blir stor. Foto: © UNICEF/Rita

I de nya ramverken vill UNICEF särskilt lyfta fram:

  • Barn har oavsett rättslig status eller bakgrund rätt till skydd och bör direkt vid ankomst omfattas av det nationella skyddssystemet i det land de befinner sig i.
  • Principen om barnets bästa ska vara vägledande och ligga till grund för alla beslut som fattas kring barn.
  • Tillgång till grundläggande rättigheter så som utbildning och hälso- och sjukvård måste garanteras oberoende av var barnet befinner sig.
  • Alla länder måste samverka och ta delat ansvar genom gränsöverskridande arbete för att säkerställa att barnets rätt till skydd inte upphör på grund av att barnet förflyttar sig.
  • Samverkan mellan länderna bör även omfatta kontinuitet i barnets skolgång och sjukvård, samt system för familjeefterforskning och familjeåterförening.
  • Beslut om att barn ska återvända till sitt hemland måste grundas i en barnkonsekvensanalys och ska ske på ett barnanpassat sätt.
  • Inga barn ska tas i förvar eller på annat sätt frihetsberövas med anledning av sin migrationsstatus. Alternativ till förvar ska erbjudas och familjer ska hållas samman.

Då barn utgör mer än hälften av de människor som är på flykt anser UNICEF att det är särskilt viktigt att de globala ramverken speglar det och har tydliga skrivningar och åtaganden för barns rättigheter, och vi kommer fortsätta att arbeta för detta.

Läs mer i UNICEFs rapport ”Beyond boarders”.

 

”Kulorna träffade mig och jag låtsades att jag var död”

I augusti 2017 utbröt våldsamheter i delstaten Rakhine i Burma. Folkgruppen rohingya utsätts för ett fruktansvärt våld och över en miljon barn och vuxna har nu flytt till Bangladesh. Nyligen besökte David Hellenius flyktinglägret Cox's Bazar och mötte barn med ofattbara berättelser.

Se Davids reportage från Bangladesh i sin helhet, ikväll 20.00 i TV4.

Sammanlagt är nu över en miljon rohingyer i behov av hjälp i Cox’s Bazar. Över 700 000 av dem är barn. I mars reste David Hellenius dit och träffade några av de barn och familjer som tvingats fly för sina liv.

De flesta barn hade kommit med sina mammor och många var helt utmattade när de anlände. Flera av dem hade gått fem-sex mil på en vecka. Bland annat träffade David Faruk som berättade om när våldet kom till hans by:

– Jag skadades när kulorna träffade mig och jag låtsades att jag var död. Jag gömde mig sedan i djungeln ett tag efter att militären gett sig av. Sedan hittade min mamma mig och jag fick hjälp.

Faruk, 10 år, visar David var kulorna träffade honom när militären kom till hans by. Foto: Melker Dahlstrand.

Faruk, 10 år, visar David var kulorna träffade honom när våldet kom till hans by. Foto: Melker Dahlstrand.

David träffade också Momtaz och hennes dotter. Momtaz man och tre av hennes barn dödades inför hennes ögon. Hon blev våldtagen och torterad, och huset sattes i lågor. Hon har svåra brännskador på kroppen och även ärr efter att ha blivit huggen med en machete. Hennes enda överlevande dotter har också skador efter att ha misshandlats med machete.

David träffar Momtaz som förlorat nästan hela sin familj i det fruktansvärt grymma våldet. Foto: Melker Dahlstrand. COPYRIGHT/PHOTO: Melker Dahlstrand melker@dahlstrand.se +46-70 630 20 88

David träffar Momtaz som förlorat nästan hela sin familj i det fruktansvärt grymma våldet. Foto: Melker Dahlstrand.

– Det här går inte att förstå över huvud taget. Vi måste hjälpa de här människorna. De måste ha någonstans att ta vägen, de kan inte uppleva mer än vad de har varit med om, säger David efter mötet med Momtaz.

Vad gör UNICEF?

UNICEF finns på plats i Cox’s Bazar och ser tillsammans med myndigheterna till att barnen och deras familjer får rent vatten genom vattenreningsverk och att vi installerar och reparerar brunnar.

Vi vaccinerar också barn mot bland annat kolera och jobbar med det förebyggande arbetet mot sjukdomar, där god sanitet och kunskap om hygien är oerhört viktigt.

– Om organisationer som UNICEF inte fanns här skulle det vara helt förödande för de människor som bor här. De skulle inte haft tillgång till varken rent vatten eller bra sanitet som exempelvis toaletter. Det är mycket enkla saker, sådana som vi tar för givet, säger Edouard Beigbeder, chef för UNICEFs katastrofinsatser i Bangladesh.

COPYRIGHT/PHOTO: Melker Dahlstrand melker@dahlstrand.se +46-70 630 20 88

Foto: Melker Dahlstrand

UNICEF ansvarar också för att skydda barnen i lägret genom så kallade barnvänliga trygga platser där barnen kan få vård, utbildning och psykosocialt stöd för att bearbeta allt det hemska de varit med om.

Davids reportage från Bangladesh kan du se i sin helhet i ”Världens viktigaste kväll – och roligaste”. Ikväll, 20.00 i TV4. Missa inte det.

 

P.s. För att hjälpa alla de barn som flytt våldet i Burma behövs mer resurser. Bli Världsförälder idag och ge hundra kronor varje månad:

Bli Världsförälder nu

 

Vad gör UNICEF för att hjälpa barn på flykt?

Sammanlagt befinner sig 28 miljoner barn idag på flykt, världen över. De flyr naturkatastrofer, konflikter och våld i bland annat Syrien, Sydsudan, Irak och Burma. Idag delar vi några exempel på hur UNICEF arbetar för att skydda barnen och ge dem vad de behöver och har rätt till.

Under de senaste fem åren har 15 nya konflikter brutit ut, eller blossat upp på nytt, i världen. Antalet utdragna konflikter (som pågått i över fem år) ökar också.

Att stanna på en plats där du eller din familj riskerar att dödas, våldtas eller rekryteras för att strida är nog otänkbart för de flesta. I konflikter och katastrofer blir det också ofta mycket svårt att försörja sig. Grödor och infra­struktur förstörs, och det blir svårt att sätta mat på bordet till sina barn eller ge dem rent vatten.

De flesta barn som nu är på flykt har flytt inom sitt eget land. Av dem som flyr från sitt land bosätter sig de flesta i ett grannland.

Mohmmad, tio år, är rohingyer och har flytt till fots från Burma till Bangladesh. Hans hus brändes ner och två av hans bröder sköts till döds. "Min enda dröm är att överleva." Foto: © UNICEF/Nybo

Mohmmad, tio år, är rohingyer och har flytt till fots från Burma till Bangladesh. Hans hus brändes ner och två av hans bröder sköts till döds. ”Min enda dröm är att överleva.” Foto: © UNICEF/Nybo

Exempel: Flyktingkrisen i Bangladesh

Våldet i Burma har vid flera tillfällen tvingat rohingyer att fly till Bangladesh. Sedan slutet av augusti förra året har över 655 000 människor flytt och sammanlagt är nu 1,2 miljoner rohingyer i behov av hjälp i Cox’s Bazar. Över 700 000 av dem är barn.

UNICEF har hela tiden funnits på plats för att hjälpa barnen och deras familjer. Barnen i Cox’s Bazar är extremt utsatta. Många har liksom Mohmmad genomgått svåra trauman och lever nu mycket trångt i flyktinglägren. Risken för sjukdomar är stor, liksom behoven av rent vatten, mat och bra sanitet.

Vad gör UNICEF för barn på flykt?

När barn tvingas fly får de många av sina rättigheter kränkta. UNICEF gör stora insatser i krigs­härjade områden, i flykting­läger och på flykt­vägen för de här barnen. Vi är ofta samordnare för katastrof­insatserna inom vatten och sanitet, näring och skydd mot våld och över­grepp. Några exempel på vad vi gör:

  • För att minska sprid­ningen av vatten­burna sjuk­domar, som är särskilt farliga för små barn, är det livsviktigt att skilja på de ställen där människorna hämtar dricksvatten, går på toaletten, tvättar sig och lagar mat.
  • UNICEF sätter upp närings­center för att under­söka  och behandla barn mot undernäring. Vi levererar närings­produkter som nöt­kräm, mjölk, gröt och kex.
  • Vi ser också till att vacci­nera barn, för att förebygga sjuk­domar som diarré och mäss­ling.
© UNICEF/Sanadiki

© UNICEF/Sanadiki

  • För att skydda barn mot våld och övergrepp sätter vi upp barnvänliga trygga platser där barnen kan få vård, utbildning och psykosocialt stöd. Vi tar också hand om ensamma barn som kommit ifrån sina familjer och hjälper dem att hitta varandra igen.
  • Vi sätter upp tillfälliga skolor i tält, utbildar lärare och levererar skol­material och material till fritidsaktiviteter och lek.

Här kan du läsa mer om barn på flykt och hur UNICEF arbetar:

Fakta: barn på flykt

 

Barn är barn även i krigets Syrien

Mousa, fem år, är på flykt i Syrien tillsammans med sin familj. De tvingades lämna sitt hem i Deir-ez-Zor för tre år sedan. Då hade Mousa precis skadats av granatsplitter som träffade honom i ögat. Han har opererats en gång, och behöver en operation till. Men trots allt det hemska hittar Mousa anledningar att le.

Mousa, fem år, fick nya kläder av UNICEF vid en leverans i Syrien. Foto: © UNICEF

Mousa, fem år, fick nya kläder av UNICEF vid en leverans i Syrien. Foto: © UNICEF

I Syrien har den brutala konflikten tvingat halva befolkningen (11 miljoner) på flykt, varav majoriteten, som Mousas familj, har flytt inom landet. UNICEF finns där och kämpar varje dag för att se till att barnen får vad de behöver och har rätt till.

På bilden har Mousa precis fått nya varma kläder i en leverans från UNICEF. Han blev väldigt glad när han upptäckte att kläderna matchade hans blå glasögon.

Situationen för barnen som drabbas av konflikten är ofattbar. Under de senaste sju åren har mer än åtta miljoner barn tvingats utstå fruktansvärt våld, förlorat familjemedlemmar och sina hem och skolor. En misstänkt kemvapenattack i Douma, i östra Ghouta för en dryg vecka sedan, är den senaste i raden av dödliga attacker mot barn i Syrien.

Trots allt det fruktansvärda de har fått utstå är det fantastiskt att se hur levnadsglada barn som Mousa är. De är barn, precis som på vilken annan plats i världen som helst. För deras skull får vi aldrig sluta kämpa för att konflikten i Syrien ska ta slut.

Här kan du läsa mer om barnens situation i Syrien och vad UNICEF gör:

Barns rätt försummas i asyl­processen

Barns rättigheter får stå tillbaka i asylprocessen i Sverige. Rättssäkerheten blir lidande och barnets bästa prioriteras inte. Det visar en ny rapport från UNICEF som jämför läget för barnen i de nordiska länderna.

Rapporten Protected on Paper? An analysis of Nordic country responses to asylum-seeking children undersöker hur asylsökande barns rättigheter efterlevs i Danmark, Finland, Island Norge och Sverige. Det handlar till exempel om barns rättigheter under asylprövningen, samt rätten till utbildning, hälsa och socialt skydd. Rapporten lyfter fram de brister som finns, men även goda exempel som kan tjäna som vägledning. Den innehåller även rekommendationer för hur mottagandet kan förbättras.

– Den stora utmaningen för Sverige är att se till att asylsökande barn inte behandlas sämre, utan får sina rättigheter tillgodosedda på samma sätt som andra barn i landet, säger Christina Heilborn, chefsjurist vid UNICEF.

– När det gäller barns grundläggande skydd får man aldrig kompromissa.

Ett tydligt exempel på när barns rättigheter får stå tillbaka kan ses i ärenden som rör barn som omhändertas när föräldrarna brister i omsorgen. Trots att ett barn kan vara omhändertaget enligt LVU, kan ett beslut om utvisning ändå tas. Det innebär att barnet utvisas tillsammans med samma föräldrar som bedömts som olämpliga.

Rapporten lyfter även fram de brister som finns i asylprocessen när det gäller att höra barn. Barn som kommer med sin familj till Sverige får mycket sällan möjlighet att själva komma till tals och berätta sin historia. Detta trots att barn kan ha egna asylskäl som till exempel risken för barnäktenskap, könsstympning eller rekrytering till väpnade konflikter.

I rapporten framkommer att Sverige i vissa fall använder sig av möjligheten att sätta barn i förvar, trots att FN:s barnrättskommitté fastslagit att detta aldrig får ske enbart på grund av att barnen och deras föräldrar är asylsökande. Metoden för åldersbedömningar i Sverige får också kritik. Enligt rapporten innebär den svenska metoden att för stor vikt läggs vid den medicinska bedömningen, istället för att utgå från ett helhetsperspektiv där både fysiska och psykiska faktorer vägs in.

Rapporten framhåller Sverige som ett föredöme när det gäller utbildning eftersom alla barn i asylprocessen har rätt till skolgång. Sverige får också beröm inom området hälso- och sjukvård, där alla barn har rätt till samma vård. Däremot får Sverige kritik för att asylsökande barn inte får psykiatrisk vård på lika villkor. Det är särskilt allvarligt med tanke på den höga nivån av psykisk ohälsa bland asylsökande ungdomar och antalet självmordsförsök och fullbordade självmord.

– Rapporten visar att trots att Sverige anses världsledande inom barnrättsområdet finns det stora brister när det gäller asylsökande barn och deras rättigheter. Det kan se bra ut på pappret, medan det i verkligheten finns stora svagheter, säger Christina Heilborn.

Ett exempel på ett bra asylmottagande som lyfts fram i rapporten är Islands så kallade barnahusmodell, där både registrering och själva asylintervjun sker på ett barnahus där alla aktörer är samlade runt barnet i en barnvänlig miljö. På så vis får barnet möjlighet att verkligen komma till tals, samtidigt som samordning och ansvarsfördelning mellan de olika aktörerna säkerställs.

UNICEFs rekommendationer till Sverige i rapporten är:

  • Barnkonventionen ska vara överordnad migrationsrätten – barnets bästa ska alltid vara vägledande i beslut som rör barn.
  • Metoderna för åldersbedömning ska vara rättssäkra och holistiska.
  • Barns rätt att komma till tals i asylprocessen måste säkerställas.
  • De svenska bestämmelserna för frihetsberövande av barn måste ses över. Inga barn ska sättas i förvar enbart för att de är asylsökande.

Läs hela rapporten här.

Sju år av krig: en livstid för barn i Syrien

Idag är det sju år sedan den våldsamma konflikten i Syrien började. Miljontals barn har tvingats fly från sina hem och var fjärde person som dödats i kriget är ett barn. Efter sju års konflikt kan situationen kännas hopplös men UNICEF ger aldrig upp. För barnens skull.

UNICEF har sedan krigets början gett omfattande humanitärt stöd till barn och familjer i Syrien och grannländerna. Vi är en av få organisationer som finns på plats och kan arbeta i Syrien och vi ger aldrig upp så länge barnen behöver oss.

Du kan vara med och förändra barns liv. Din gåva blir till rent vatten, psykosocialt stöd, näring, vaccin och utbildning:

Fakta om situationen i Syrien

Konflikten i Syrien räknas som en av de värsta humanitära katastroferna i modern tid. Hälften av alla syrier har tvingats fly från sina hem och 5,3 miljoner barn i Syrien är i behov av humanitär hjälp. Dessutom lever 2,6 miljoner syriska barn som flyktingar i Libanon, Turkiet, Jordanien och andra länder.

  • Sammanlagt är 13,1 miljoner människor i behov av hjälp inne i Syrien. 170 000 barn lever under belägring, bland annat i östra Ghouta som drabbats hårt av våld de senaste månaderna.
  • 1,75 miljoner barn i Syrien går inte i skolan, liksom 43 procent av barnen som flytt till Turkiet, Libanon, Irak, Jordanien och Egypten.
  • Före konflikten levde 34 procent av befolkningen i extrem fattigdom – en siffra som idag ökat till nära 70 procent.
  • Under 2017 kunde FN verifiera 175 attacker mot skolor och sjukhus, och den omfattande förstörelsen av Syriens vård- och utbildningssystem har drabbat barnen hårdast.
Sarah, 12 år, kommer från Qamishli i Syrien. Nu bor hon i ett flyktingläger i norra Irak. I februari delade UNICEF ut vinterkläder till 500 familjer i lägret. Sarah och de andra barnen fick bland annat varma jackor, skor, mössor och vantar. Foto: © UNICEF/Anmar

Sarah, 12 år, kommer från Qamishli i Syrien. Nu bor hon i ett flyktingläger i norra Irak. I februari delade UNICEF ut vinterkläder till 500 familjer i lägret. Sarah och de andra barnen fick bland annat varma jackor, skor, mössor och vantar. Foto: © UNICEF/Anmar

Vad gör UNICEF i Syrien och grannländerna?

Vatten och sanitet

Vi kör ut vatten med tankbilar, reparerar vattenlednings- och avloppssystem och delar ut vattenreningstabletter och hygienprodukter till barn och deras familjer.  Under 2017 fick 14,6 miljoner människor tillgång till rent vatten i Syrien.

Hälsa och vaccinering

UNICEF stöttar sjukhus och vårdcentraler genom att utbilda sjukvårdare och att leverera mediciner och medicinsk utrustning. Under 2017 vaccinerades nära nio miljoner barn mot polio i Syrien, Jordanien, Irak och Egypten.

Näring

UNICEF arbetar med mobila hälsoteam för att nå ut till utsatta familjer, och vi sätter upp näringscenter där vi undersöker barn för undernäring. De undernärda barnen får vitaminer, mineraler och näringstillskott  som högenergimjölk, nötkräm och högenergikex. 1,7 miljoner barn och gravida kvinnor i Syrien fick näringstillskott och näringsrådgivning under 2017.

Utbildning

UNICEF ger stöd till grannländernas utbildningsmyndigheter för att de vanliga skolorna ska kunna ta emot syriska flyktingbarn. Vi bidrar även med skolväskor, skrivböcker och undervisningsmaterial och sätter upp tillfälliga tältskolor. Under 2017 fick över 3,2 miljoner barn hjälp att återgå till skolan.

Skydd mot våld och övergrepp

UNICEF arbetar för att stärka de system som skyddar barn mot våld och övergrepp. Bland annat skapar vi trygga platser för barn där de kan leka och få psykosocialt stöd. Under 2017 nåddes över 773 000 barn med psykosocialt stöd.

För att kunna fortsätta det viktiga arbetet behöver vi din hjälp. Vi får aldrig sluta kämpa för barnen:

 

Barn med funktions­nedsätt­ningar drabbas värst av kriget i Syrien

Den 15 mars har kriget i Syrien pågått i sju år. För många av de drabbade barnen är det hela eller större delen av deras liv. Många har skadats och fått svåra funktionsnedsättningar, och utan ett slut på kriget i sikte riskerar de här barnen att glömmas bort.

2017 dödades minst 910 barn i Syrien, en ökning med 50 procent jämfört med 2016. Och bara under de två första månaderna av 2018 har över tusen barn dödats eller skadats. Konflikten är nu den främsta dödsorsaken bland ungdomar i landet.

Sami, 14, var tio år när han förlorade båda sina ben i en bombattack. "Jag minns att jag lekte i snön med mina kusiner. Sen såg jag min kusins händer flyga genom luften. Två av mina kusiner dog." Nu lever Sami i flyktinglägret Za'tari i Jordanien. Han fick lämna skolan för att opereras två gånger, men hans vilja är stark. "Ingen är starkare än jag. Jag vill rita och gå på fester." Foto: © UNICEF

Sami, 14, var tio år när han förlorade båda sina ben i en bombattack. ”Jag minns att jag lekte i snön med mina kusiner. Sen såg jag min kusins händer flyga genom luften. Två av mina kusiner dog.” Nu lever Sami i flyktinglägret Za’tari i Jordanien. ”Ingen är starkare än jag. Jag vill rita och gå på fester.” Foto: © UNICEF

Var fjärde person som dödats i Syrienkonflikten är ett barn

Under 2017 skadades över 360 barn och många av dem drabbades av funktionsnedsättningar. Det här är de siffror som FN har kunnat verifiera, men det verkliga antalet tros vara mycket högre.

  • Omkring 3,3 miljoner barn i Syrien lever i områden där de riskerar att skadas av bland annat minor, ammunition som inte exploderat och andra improviserade sprängladdningar.
  • Över 1,5 miljoner människor lever nu med permanenta skador orsakade av kriget, varav 86 000 har förlorat kroppsdelar.
  • 80 procent av skadorna bland syriska flyktingar i Libanon och Jordanien är orsakade av kriget.
  • Brist på vård och psykologiskt stöd har i många fall förlängt eller förvärrat skador och funktionsnedsättningar bland barn.
  • Barn med funktionsnedsättningar riskerar i högre grad att utsättas för våld och har svårare att få tillgång till grundläggande tjänster som vård, utbildning och de hjälpmedel de behöver.

Under 2017 kunde FN verifiera 175 attacker mot skolor och sjukhus. Den omfattande förstörelsen av Syriens vård- och utbildningssystem har drabbat barn med funktionsnedsättningar allra hårdast. Många står nu helt utan den särskilda vård de behöver och utan möjlighet att gå i skolan.

Vad gör UNICEF?

Några exempel från 2017:

  • På 558 platser i Syrien såg UNICEF till att över 383 000 barn med funktionsnedsättningar fick bättre tillgång till rent vatten och sanitet.
  • 5 800 barn med svåra funktionsnedsättningar fick stöd av UNICEF inom ett program som ger regelbundna kontantbidrag.
  • I Jordanien stöttade UNICEF fyra center som ger yrkesutbildning till unga syriska flyktingar med funktionsnedsättningar.
  • I Libanon fick 755 barn med funktionsnedsättningar tillgång till anpassade tjänster.
Hanaa, 8 år, (till höger) blev förlamad i benen efter en bombattack. I flera månader efter skadan vågade hon inte lämna sitt hem för att leka med sin lillasyster Khadija, 5, eller sina vänner. Men så tog några volontärer med henne till UNICEFs barnvänliga trygga plats i Aleppo. Här fick hon möjlighet att leka, sjunga, rita och bearbeta det hon varit med om. Nu går hon också i skolan igen. Hanaa har två drömmar i livet: "Jag drömmer om att bli sjukgymnast och hjälpa barn som mig. Och min stora dröm är att det ska bli fred i mitt land." Foto: © UNICEF/Al-Issa

Hanaa, 8 år, (till höger) blev förlamad i benen efter en bombattack. I flera månader efter skadan vågade hon inte lämna sitt hem för att leka med sin lillasyster Khadija, 5, eller sina vänner. Men så tog några volontärer med henne till UNICEFs barnvänliga trygga plats i Aleppo. Här fick hon möjlighet att leka, sjunga, rita och bearbeta det hon varit med om. Nu går hon också i skolan igen. ”Jag drömmer om att bli sjukgymnast och hjälpa barn som mig.” Foto: © UNICEF/Al-Issa

I konflikter som den i Syrien är barn med funktionsnedsättningar bland de allra mest utsatta. Ofta behöver de särskild hjälp och behandlingar, men utan tillgång till hjälpmedel och anpassade skolor riskerar många av de här barnen att glömmas bort. De hamnar utanför, stigmatiseras och kommer efter sina jämnåriga i utvecklingen.

UNICEF har sedan krigets början gett omfattande humanitärt stöd till barn och familjer i Syrien och grannländerna. Vi finns på plats och vi stannar så länge barnen behöver oss. Vi arbetar för att minska krigets påverkan på barnen och ser till att barn får vård, vaccin, rent vatten, utbildning och skydd.

Men vi behöver din hjälp för att kunna fortsätta vårt arbete. Ge en gåva idag så är du med och räddar barns liv:

 

48 miljoner barn behöver hjälp i katastrofer 2018

Idag presenterade UNICEF sin katastrofplan för 2018, där målet är att hjälpa 48 miljoner barn som drabbats av katastrofer och konflikter, i 51 länder. En stor del av arbetet kommer att fokusera på att stötta 6,9 miljoner barn som drabbats av konflikten i Syrien.

Mohmmad, tio år, är rohingyer och har flytt till fots från Burma till Bangladesh. Hans hus brändes ner och två av hans bröder sköts till döds. "Min enda dröm är att överleva." Foto: © UNICEF/Nybo

Mohmmad, tio år, är rohingyer och har flytt till fots från Burma till Bangladesh. Hans hus brändes ner och två av hans bröder sköts till döds. ”Min enda dröm är att överleva.” Foto: © UNICEF/Nybo

Parter i konflikter världen över visar en uppenbar brist på respekt för barns liv. Barn är inte bara måltavlor för våld, de nekas också tillgång till sina rättigheter att gå i skolan och få vård, när sjukhus och skolor attackeras. Just nu lever nästan vart fjärde barn i ett land som drabbats av en konflikt eller katastrof, och för många barn är varje dag en mardröm.

Vattenburna sjukdomar ett stort hot

Spridningen av vattenburna sjukdomar är ett av de största hoten mot barns liv i katastrofer. Attacker mot infrastruktur för vatten och sanitet, belägringar där barn nekas tillgång till rent vatten, eller när familjer tvingas på flykt, är alla exempel på tillfällen där barn riskerar att bli sjuka av smutsigt vatten och dålig sanitet. Flickor och kvinnor är extra utsatta eftersom det ofta faller på dem att hämta vatten till sina familjer i en farlig situation.

– 117 miljoner människor lever i katastrofer utan tillgång till rent vatten. I många länder dör fler barn av sjukdomar orsakade av smutsigt vatten och dålig sanitet, än av direkt våld, säger Manuel Fontaine, chef för UNICEFs katastrofverksamhet.

Barn på flykt från Boko Harams härjningar i Nigeria släcker törsten vid en brunn i ett flyktingläger i Dar es-Salaam, Tchad. Spridningen av vattenburna sjukdomar är ett av de största hoten mot barns liv i katastrofer. Foto: © UNICEF/Sokhin

Barn på flykt från Boko Harams härjningar i Nigeria släcker törsten vid en brunn i ett flyktingläger i Dar es-Salaam, Tchad. Spridningen av vattenburna sjukdomar är ett av de största hoten mot barns liv i katastrofer. Foto: © UNICEF/Sokhin

Vad gör UNICEF?

UNICEF är den organisation som leder arbetet för rent vatten, sanitet och hygien i katastrofer världen över.

När en katastrof sker samarbetar vi med partners för att snabbt ge barn och familjer tillgång till rent vatten och minska spridningen av sjukdomar. Vi sätter upp latriner, delar ut hygienprodukter, kör in tusentals liter med vatten till flyktingläger varje dag, stöttar sjukhus och vårdcentraler, samt reparerar trasiga vatten- och sanitetssystem.

Arbetet räddar både liv direkt, och får långsiktiga effekter då det banar väg för andra viktiga insatser som att sätta upp hälsokliniker, vaccinationsprogram, näringsprogram och se till att barn kan gå i skolan.

Stort fokus på Syrien

Sammanlagt kommer UNICEF att behöva 3,6 miljarder dollar för att nå målen när det gäller att ge barn i katastrofer det stöd de behöver inom vatten, näring, utbildning, hälsa och skydd under 2018.

Den största delen av pengarna kommer att gå till arbetet för att hjälpa 6,9 miljoner barn som lever i Syrien eller har tvingats på flykt till grannländer. Syrienkonflikten går snart in på sitt åttonde år.

UNICEFs mål för 2018

Tillsammans med partners och med stöd av våra givare planerar vi att:

  • ge 35,7 miljoner människor tillgång till rent vatten
  • nå 8,9 miljoner barn med grundläggande utbildning
  • vaccinera 10 miljoner barn mot mässling
  • ge psykosocialt stöd till över 3,9 miljoner barn
  • behandla 4,2 miljoner barn mot akut undernäring

För att nå alla barn som behöver vårt stöd behöver vi din hjälp. Ge en katastrofgåva idag så är du med och räddar barns liv:

 

168 000 barn från rohingya­folket har fått skydd mot difteri

Överallt där barn måste skyddas mot farliga sjukdomar finns UNICEF på plats. Just nu stöttar vi en stor vaccinationskampanj i Bangladesh för att skydda barn ur rohingyafolket mot den dödliga sjukdomen difteri.

Tack vare hjälp från frivilliga, som informerat om sjukdomen i flyktinglägren, har vi hittills sett till att över 168 000 barn har fått livräddande vaccin.

Överallt där barn måste skyddas mot farliga sjukdomar finns UNICEF på plats och distribuerar vaccin, utbildar hälsoarbetare och bidrar med den viktiga kylutrustning som krävs för att vaccinet ska hålla rätt temperatur. Vaccinationer är en av de mest effektiva metoderna att rädda barns liv.

Vill du få mer information om hur UNICEF arbetar för barns rättigheter världen över? Prenumerera på vårt nyhetsbrev:

 

Varma vinter­kläder till 50 000 syriska flyktingar

Den här veckan vill vi dela med oss av några goda nyheter för barn runt om i världen, och vi börjar i Jordanien. Förra veckan lyckades UNICEF leverera varma vinterkläder och hygienprodukter till omkring 50 000 utsatta barn och familjer på flykt från Syrien.

Tack vare den här insatsen får nu fler utsatta syriska barn en möjlighet att hålla värmen och klara sig genom vintern. Foto: © UNICEF/Penttilä

Varma vinterkläder ger utsatta syriska barn på flykt en möjlighet att hålla värmen och klara sig genom vintern. Foto: © UNICEF/Penttilä

Leveransen var en del av en gemensam FN-konvoj till Rukban, på gränsen mellan Jordanien och Syrien.

Temperaturerna sjunker just nu i området. Barn under fem år är särskilt utsatta och riskerar att drabbas av sjukdomar i kylan. Men tack vare den här insatsen får nu fler utsatta barn en möjlighet att hålla värmen och klara sig genom vintern.

Vill du vara med och skapa ännu fler goda nyheter? Bli Världsförälder och kämpa för barnen varje dag:

UNICEFs personal lastar av de livräddande produkterna i Rukban. Foto: © UNICEF Jordanien

UNICEFs personal lastar av de livräddande produkterna i Rukban. Foto: © UNICEF Jordanien

Ålders­bedöm­ningar av asyl­sökande måste vara rätts­säkra

UNICEF Sverige ser med oro på den senaste tidens rapportering om bristande kvalitet på de medicinska åldersbedömningar som genomförs på asylsökande ungdomar. Granskningen visar på ett system som har allvarliga brister och äventyrar barns rättigheter, skriver Karin Ödquist Drackner, barnrättsjurist.

Både svenska och internationella experter inom rättsmedicin, samt övriga läkare och jurister dömer ut metoden som används för att avgöra åldern på asylsökande ungdomar i Sverige. Det är viktigt att möjligheten att genomföra åldersbedömningar finns, men det måste vara en rättssäker och tillförlitlig metod som utgår från en helhetsbedömning.

Enligt EU:s asyldirektiv (som Sverige är bundet av) är det tydligt vilka principer som gäller. Medicinska undersökningar ska endast användas vid tveksamma situationer och inte som en rutinåtgärd. Om tvivel kring åldern uppstår gäller den så kallade ”benefit of the doubt”-principen, vilket betyder att den sökande då ska bedömas som underårig. Regeln har inte bara stöd i EU-rätten utan även i den internationella asylrätten och barnkonventionen.

Foto: © UNICEF/Frank Aschberg

Foto: © UNICEF/Frank Aschberg

FN:s barnrättskommitté menar i sin tolkning av barnkonventionen att åldersbedömningar måste vägledas av principen om barnets bästa och att vid tvivelaktiga situationer besluta till den sökandes fördel. I deras senaste uttalande betonar de betydelsen av en helhetsbedömning som omfattar både den fysiska och psykologiska utvecklingen:

  • Bedömningen ska genomföras av kvalificerade barnläkare eller andra specialister.
  • De avråder specifikt från att utföra medicinska åldersbedömningar på ben och tänder.
  • Tillgängliga dokument ska anses äkta om inte motsatsen kan bevisas.
  • Barnet och de anhörigas berättelser ska väga tungt i bedömningen.
  • Bedömningarna och beslut ska även kunna överklagas.

Medicinska åldersbedömningar får alltså inte ensamt ligga till grund för en bedömning av en persons ålder. Det är viktigt att de kompletteras av psykosociala underlag från exempelvis psykolog, barnläkare, lärare och socialsekreterare. Det finns enligt svenska bestämmelser en möjlighet att inhämta dokumentation från socialtjänsten men det görs sällan eftersom det inte ett krav. Idag får man snarare intrycket av att andra utlåtanden får ge efter och inte ges någon tyngd i bevisbedömningen.

Vi anser därför att det bör ställas tydligare krav på samordning och inhämtande av uppgifter från relevanta aktörer för att säkerställa en helhetsbedömning. Metoden måste utgå från den asylsökandes uppgivna ålder snarare än att utgå från en vuxenpresumtion. För rättssäkerheten är det även viktigt att barnet ger sitt samtycke (som inte villkoras) och att beslutet ska kunna överklagas.

Metoderna för de medicinska åldersbedömningarna kan aldrig bli 100 procent precisa men vi måste säkerställa att vi använder oss av evidensbaserade och välbeprövade metoder och inte lägger vår tilltro till ett system som uppenbarligen varken är tillförlitligt eller rättssäkert.

Ansvariga politiker måste agera och ge tydliga riktlinjer till ansvariga myndigheter som utgår från våra internationella åtaganden och grundläggande mänskliga rättigheter.