Gå till innehållet

Bli Världsförälder

Ge pengar varje månad.

Handla i gåvoshopen

Köp produkter som räddar barns liv.

Ge en katastrofgåva

Hjälp barn i katastrofer.

Stöd oss

Vad vi gör

Engagera dig

Företag

Skolor

Världsföräldrar

Laddar…

Kategori: Barnkonventionen

Onödig oro med barnkonventionen som lag

Igår anordnade UNICEF Sverige ett rundabordssamtal med jurister från myndigheter och domstolar för att prata om möjligheter och utmaningar med barnkonvention som svensk lag. Vår huvudgäst var Arnfinn Bårdsen, domare från Högsta domstolen i Norge, som delade med sig av sina erfarenheter av barnkonventionen som lag i praktiken. Hans huvudbudskap till oss i Sverige var att vi inte ska oroa oss och måla upp stora problem inför att den blir lag. Snarare ska det ses som en möjlighet att stärka barns rättigheter och synliggöra deras perspektiv i en vuxendominerad värld.

Nästa år förväntas barnkonventionen bli svensk lag. Foto: ©UNICEF/Kyllerman

Nästa år förväntas barnkonventionen bli svensk lag. Vi ser detta som en milstolpe i arbetet med att stärka barns rättigheter i Sverige. Visserligen är Sverige redan juridiskt bunden av barnkonventionen genom folkrätten, men att göra den till svensk lag kommer stärka barns rättigheter ytterligare och höja deras status. Vi på UNICEF Sverige är mycket positiva till förslaget men det finns dock en del myndigheter och domstolar som är skeptiska. De anser bland annat att många bestämmelser i konventionen är svårtolkade, och att ingen internationell domstol finns kopplad till konventionen som skapar praxis och vägledning.

Barnkonventionen som lag i tolv år

Arnfinn Bårdsen menade dock att vi i Sverige verkar ha en tendens att måla upp onödiga hypotetiska frågeställningar och konflikter som inte nödvändigtvis kommer bli aktuella. Norge har haft barnkonventionen som lag i tolv år.  När barnkonventionen blev lag i Norge trodde många av domstolarna att det inte skulle bli så stor förändring. Innan den blev lag så användes den mycket lite och sågs inte ha stor betydelse i rätten. Det blev inte heller någon stor förändring den första dagen eller till och med första året. Men med tiden så har det påverkat inställningen till barns rättigheter. Under åren har man sett många positiva erfarenheter som visar på att barn får en starkare ställning och att deras rättigheter synliggjorts. Man har både använt barnkonventionen som ett verktyg för att förstärka barnets rättigheter i specifika ärenden och förtydligat hur barnkonventionens artiklar ska tolkas.

Det är tre områden där barnkonventionen har använts mest i avgörande från Högsta domstolen:

  • Socialtjänsten
  • Brottmål
  • Asyl- och migrationsärenden

De artiklar som prövats är främst art 3 om barnets bästa och art 12 kring rätten att få delta och bli hörd. Domstolarna har i sitt arbete haft stor användning av FN:s barnrättskommittés kommenterar och vägledning på hur barnkonventionens artiklar ska tolkas.

Rättsfallen visar på att göra barnkonventionen till lag (så kallad inkorporering) inte är tillräckligt utan det måste kompletteras av fortsatt anpassning av övrig lagstiftning (så kallad transformering). Barnkonventionen lägger grunden för en miniminivå för barns rättigheter och är främst tänkt som ett yttersta skyddsnät då övriga lagar inte räcker till. Utbildningsinsatser till rättsväsendet och myndigheter är också avgörande.

Ett nytt kraftfullt verktyg

Efter gårdagens samtal och diskussion är i alla fall jag övertygad om att vi är bra rustade för att göra barnkonventionen till svensk lag. Det svenska förslaget innebär både inkorporering och transformering. Barnombudsmannen har redan nu fått i uppdrag av regeringen att arbeta med att utbilda myndigheter och kommuner kring barnkonventionen och hur den ska tillämpas i deras verksamhet. Istället för oro bör vi därför känna att barnkonventionen som lag blir ett nytt kraftfullt verktyg för att stärka barns rättigheter.

Läs mer om barnkonvention som lag här: https://unicef.se/projekt/gor-barnkonventionen-till-lag

Brynässpelarna bär barnens viktigaste ord

På söndag är det barnkonventionens dag. Det firades redan igår i Gävle där Brynäs IF, UNICEF och Mattecentrum samlade över 2 100 elever för att fokusera på alla barns rättigheter. Och barnens åsikter har verkligen fått stå i centrum, något som nu kommer synas både på Brynässpelarnas tröjor och på sargen i Gavlerinken.

Under tisdagen arrangerade ”En bra start” – en del av samarbetet mellan Brynäs IF och UNICEF – och Mattecentrum barnkonventionens dag i Gavlerinken Arena. Mer än 2 100 elever från Gävles skolor deltog. Dagen genomfördes precis som förra året för att uppmärksamma barnkonventionen, med fokus på två av konventionens artiklar: alla barns rätt till utbildning (artikel 28) och alla barns rätt till lek, vila och fritid (artikel 31).

Under hela hösten har Gävles skolor arbetat med barnkonventionen ute i sina klassrum. Utifrån det arbetet har klasserna enats om de tre värdeord som betyder mest för dem. Och nu kommer klassernas värdeord att sitta på sargen i Gavlerinken. Dessutom kommer varje spelare i herrlaget att bära ett värdeord på sin matchtröja under två hemmamatcher.

Förarbetet i skolorna har i år varit en viktig del i förberedelserna inför årets Barnkonventionens dag. Samtliga elever i årskurs 4, 5 och 6 har arbetat med olika uppdrag, och där ett av uppdragen har varit att välja ut de tre värdeord från barnkonventionen som är viktigast för dem. Nu pryder elevernas viktigaste ord sargerna i Gavlerinken. Foto: Brynäs IF.

Jacob Blomqvist är lagkapten i Brynäs IF:s herrlag: ”Jag är mycket stolt att tillsammans med laget, föreningen, partners och fans sprida barnens viktigaste ord. Jag kommer själv att ha ordet respekt på min tröja.” Foto: Brynäs IF.

I år har också en referensgrupp bestående av 19 elever från årskurs 5 varit med i planeringsarbetet inför Barnkonventionens dag.

– Grunden i barnkonventionen är att lyssna på barnen och att de ska få göra sin röst hörd och bli tagna på allvar. Att Barnkonventionens dag ska ha en referensgrupp är därför helt självklart. Dessutom vill vi uppmärksamma vuxenvärlden på vilka värdeord som barnen tycker är viktiga, säger Johan Cahling, vice klubbdirektör i Brynäs IF och verksamhetsansvarig i ”En bra start”.

– Det känns både kul och spännande att agera megafon åt barnen, och kul att använda arenans sargplatser till deras ord.

UNICEFs och Brynäs IF:s samarbete inom ”En bra start” har som mål att ge fler barn möjlighet att delta i konstruktiva och roliga aktiviteter, och att stötta eldsjälar, lärare och ledare i deras dagliga arbete så att fler barn och ungdomar får en bra start i livet.

Tack alla ni som skriver under!

På mindre än två veckor har över 9 000 skrivit under UNICEFs krav om en fullständig barnkonvention för barn i Sverige. Stort tack alla ni som engagerar er, skriver under och sprider ordet! Nu är det dags att regeringen tar barns rätt att utkräva sina rättigheter på allvar.

Under tio dagar har vi kraftsamlat för att sätta ljuset på det faktum att Sverige saknar en fullständig barnkonvention. Vi tog hjälp av barn i Costa Rica – som antagit det tredje tilläggsprotokollet och sett till att barn kan utkräva sina rättigheter om de kränks – för att uppmana Sverige att göra samma sak.

Ställ dig bakom vårt krav

Tusentals har engagerat sig för barns rätt till en fullständig barnkonvention. Flera av våra riksdagspartier har uttryckt sig positivt till att anta det tredje tilläggsprotokollet, och inget av partierna ser direkt negativt på frågan. Men nu är det dags att Sverige sätter fart och faktiskt går från ord till handling.

Senare i höst kommer vi att lämna över underskrifterna från alla som skrivit under vårt krav till barnminister Åsa Regnér.

Skriv under du också och visa att vi är många som tycker att barn måste få rätt att utkräva sina rättigheter! Tillsammans kan vi skapa förändring för barn i Sverige.

Vad säger Sveriges politiker om en fullständig barnkonvention?

Som en del i UNICEFs kampanj för att införa en fullständig barnkonvention frågade vi samtliga riksdagspartier vad de anser om att ge barn i Sverige möjlighet att klaga när deras rättigheter kränks. Vi fick följande svar.

Vi ställde följande frågor till partiernas barnrättspolitiska talespersoner:

  1. Vad anser du och ditt parti om att ge barn individuell klagorätt och att Sverige ansluter sig till det tredje tilläggsprotokollet?
  2. Hur arbetar du och ditt parti för att stärka barns rättigheter i Sverige?

Alla riksdagspartier har svarat, något vi sätter ett stort värde på. Vi kan också med glädje konstatera att flera är positiva och inget parti uttrycker sig negativt till att Sverige antar det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen och inför individuell klagorätt för barn.

Svar från Socialdemokraterna

I utredningen ”Barnkonventionen ska bli svensk lag” föreslås det att regeringen bör utreda om Barnombudsmannen ska ges möjlighet att föra talan för enskilda i de fall frågan är av särskilt intresse för genomförandet av barnkonventionen. Utredningen har precis varit ute på remiss och frågan kommer sedan beredas inom regeringskansliet. Regeringen har därför inte tagit ställning men jag som ledamot kan säga att jag tycker frågan är av sådan vikt att det bör utredas närmare och så långt som möjligt realiseras.

Svar från Vänsterpartiet:

Vänsterpartiet anser att Sverige måste skriva under barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll, om en individuell klagomekanism för barn, som ger barn rätt att få sin sak prövad och bli lyssnad på. Barnperspektivet måste alltid finnas med när lagar stiftas och samhällets resurser fördelas. Barns rättigheter och förutsättningar är tätt förknippade med de vuxnas varför en generell välfärd är viktig.

Svar från Miljöpartiet:

En angelägen fråga – en pusselbit som utöver att barnkonventionen blir lag skulle hjälpa till att stärka barns rätt i praktiken. Genom att verka för ett barnperspektiv i alla beslut som fattas, oavsett nivå. Vi avser också att göra barnkonventionen till svensk lag.

Svar från Moderaterna:

För oss är det centralt att värna om varje barns rättigheter. Vi analyserar Barnrättighetsutredningens förslag noggrant. Det har dock inte ingått i utredningens uppdrag att utreda om Sverige bör ansluta sig till det tredje tilläggsprotokollet. Därför krävs det vidare utredning innan förslaget prövas. Det krävs en analys för att säkerställa att barns rättigheter skulle stärkas med individuell klagorätt, något som ej togs upp i utredningen.

Vi vill stärka alla barns rättigheter i deras vardag. Barns rättigheter ska stärkas genom nolltolerans mot dåliga skolor och ökade möjligheter till trygghet i till exempel barnomsorg och socialtjänst.

Barn i Sverige har rätt till en fullständig barnkonvention. Foto: © Frank Aschberg

Barn i Sverige har rätt till en fullständig barnkonvention. Foto: © Frank Aschberg

Svar från Liberalerna:

Vi tycker definitivt att detta är en fråga som bör tittas på! I vår barnrättsmotion kan man läsa mer om våra ståndpunkter vad gäller detta. Vi har också varit pådrivande för att barnkonventionen ska bli lag och vi har en barnrättspolitisk talesperson.

Svar från Centerpartiet:

Vi står upp för det och vill ansluta oss till det tredje tilläggsprotokollet i barnkonventionen. Det är i linje med vår syn på allas lika rätt och värde.

Svar från Kristdemokraterna:

Ja, barn bör få klagorätt när deras rättigheter kränks. De ska också ha stärkta möjligheter och rättigheter i alla rättsprocesser. Alla politiska beslut ska prövas mot hur de påverkar familjer i nära relationer och barnkonventionens roll ska stärkas genom att bli lag.

Svar från Sverigedemokraterna:

Vi har ännu inte tagit ställning till frågan om huruvida Sverige bör ansluta sig till det tredje tilläggsprotokollet till Barnkonventionen. Det är en komplex fråga som man måste sätta sig noggrant in i och analysera grundligt innan man beslutar om. Vad gäller hur vi arbetar för att stärka barns rättigheter så har vi självfallet alltid barnperspektivet i åtanke då vi tar ställning till olika lagförslag etc. Vi har också ett barnpolitiskt inriktningsprogram som vi presenterade förra året. I programmet finner du information om hur vi försöker att bland annat stärka barns rättigheter.

UNICEF Sverige har länge arbetat för att barnkonventionen ska bli svensk lag, vilket också en majoritet i riksdagen har ställt sig bakom. Flera av våra riksdagspartier ställer sig positiva till att anta det tredje tilläggsprotokollet, och inget av partierna ser direkt negativt på frågan. Det banar väg för att vårt långsiktiga mål – en fullständig barnkonvention – kan bli verklighet.

Barn i Sverige har rätt till en fullständig barnkonvention. Läs mer och skriv under vårt krav till regeringen. 

Barnkonventionen som lag räcker inte

Sverige är på många sätt ett bra land för barn att växa upp i. UNICEF Sverige vill dock se att det blir ännu bättre och då räcker det inte med att barnkonventionen blir lag. Karin Ödquist Drackner, barnrättsjurist, förklarar genom att jämföra Sverige med Norge och Irland.

Sverige är på många sätt ett bra land för barn att växa upp i. Men att barnkonventionen blir lag räcker inte. Barn måste också få rätt att utkräva sina rättigheter. Foto: © Frank Aschberg

Sverige är på många sätt ett bra land för barn att växa upp i. Men att barnkonventionen blir lag räcker inte. Barn måste också få rätt att utkräva sina rättigheter. Foto: © Frank Aschberg

Att göra barnkonventionen till svensk lag är ett steg i rätt riktning. Det utgör både ett pedagogiskt och juridiskt verktyg för att stärka barns rättigheter. Men för att stärka barns rätt att utkräva sina rättigheter räcker det inte att barnkonventionen blir lag. Låt oss titta på hur situationen ser ut i två andra europeiska länder:

Norge har gjort barnkonventionen till nationell lag men saknar fortfarande effektiva och barnanpassade rättsmedel för barn att utkräva sina rättigheter.

Norge har inte ratificerat barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll som ger barn möjlighet att klaga till FN:s barnrättskommitté när deras rättigheter inte har uppfyllts.  Det finns inte heller någon tydlig översikt kring vart barn kan vända sig och vilka nationella instanser som är tillgängliga för barn.

Eftersom barnkonventionen är lag kan rättigheterna prövas i domstol, vilket är bra. Men så länge man inte har ett barnanpassat system eller ger barn rätten att självständigt driva en process i domstol så blir den rättigheten mycket begränsad. Barnombudsmannen har precis som i Sverige inte mandat att utreda enskilda ärenden från barn och kan därför inte hjälpa barn att klaga.

Irland har inte inkorporerat barnkonventionen som nationell lag men däremot har de antagit det tredje tilläggsprotokollet. På Irland har barn överlag goda möjligheter att klaga när deras rättigheter kränks. Barnet kan göra det själv eller genom ombud och redan på kommunal nivå. Processen är barnanpassad vilket till exempel innebär att språket, bemötandet och tillgängligheten har anpassats.

Barn har även tillgång till juridiskt biträde vid behov. På nationell nivå har barnombudsmannen mandat att ta emot ärenden från barn och kan stötta dem i att få upprättelse. Ärendena rör myndighetsutövning inklusive rätten till vård och utbildning.

Migrationsfrågor och polisärenden är undantagna eftersom det finns separata instanser för det, vilket innebär en utmaning då de instanserna inte är särskilt anpassade för barn. En annan stor utmaning för Irland är att barnkonventionen inte är lag. Det går därför inte att ta fall till domstol om barns rättigheter enligt barnkonventionen kränkts.

Sverige har ännu så länge varken inkorporerat barnkonventionen eller anslutit sig till det tredje tilläggsprotokollet. Sverige har inte heller barnanpassade instanser på nationell nivå dit barn kan vända sig för att få stöd i att kräva upprättelse när deras rättigheter kränkts.

Alla tre delar är nödvändiga för att barns rättigheter fullt ut ska tillgodoses. Det är dags för Sverige att vakna upp och sätta fart!

Barn i Sverige har rätt till en fullständig barnkonvention. Läs mer och skriv under vårt krav till regeringen.

En fullständig barnkonvention höjer barns status i Costa Rica

Just nu kraftsamlar vi på UNICEF för att sätta ljuset på det faktum att Sverige saknar en fullständig barnkonvention. Vi jämför oss med Costa Rica, som antagit det tredje tilläggsprotokollet och sett till att barn kan utkräva sina rättigheter om de kränks. Men hur har det påverkat situationen för barnen i landet? Jonatan Lewis, chef för UNICEF i Costa Rica, ger svar på tal.

Hur kan det tredje tilläggsprotokollet stärka barns rättigheter?

– Tilläggsprotokollet fungerar som en motor för alla institutioner och myndigheter som arbetar med barns rättigheter. Inget land vill uppmärksammas för att det kommit ett stort antal ärenden till FN:s barnrättskommitté. Det gör att protokollet kan ses som ett påtryckningsmedel och gör att länderna tvingas arbeta mer förebyggande för att ärenden inte ska behöva komma dit, säger Jonatan Lewis.

Vi har förstått att det finns en ombudsman som tar emot enskilda klagomål från barn i Costa Rica. Är det vanligt att barn vänder sig till ombudsmannen, och tas frågor vidare?

– Klagomål förekommer och det gjorde det redan innan tilläggsprotokollet ratificerades. I Costa Rica kan både barn och vuxna föra fram sina klagomål till ombudsmannen om deras rättigheter blivit kränkta. Även om klagomål kunde föras fram även innan tilläggsprotokollet antogs så har det hjälpt till att stärka ombudsmannens roll här i Costa Rica.

Vanliga klagomål i Costa Rica är kopplade till utbildning, till exempel mobbning, eller till övergrepp som sexuellt våld mot barn.

– Vi ser inte det tredje tilläggsprotokollet som lösningen på alla problem men vi tror att införandet av det bidragit till att vi stärkt barns rättigheter som helhet i landet, säger Jonatan Lewis.

Jonatan berättar vidare om de utmaningar han ser, och om varför tredje tilläggsprotokollet är viktigt:

– Fortfarande är det många i vårt land som inte vet att barn har rättigheter och att man måste skydda och respektera de rättigheterna. Ett område som UNICEF i Costa Rica arbetar med är det ökande våldet mot barn och mot flickor i synnerhet. För att lyckas med det här arbetet är tilläggsprotokollet ett viktigt redskap. Men det handlar också om att myndigheter måste samarbeta och att man hela tiden arbetar med protokollet för att stärka barns rättigheter.

– Vi ser inte att det tredje tilläggsprotokollet ska vara den primära instansen när barns rättigheter kränks. Det ska snarare ses som en sista instans om ett land inte har gett barnen möjlighet att få upprättelse. Det är också ett viktigt symboliskt värde för att höja statusen för barns rättigheter, avslutar Jonatan.

Det är dags att införa en fullständig barnkonvention

Sverige var bland de första att anta barnkonventionen. Men, barn i Sverige har idag ändå inte möjlighet att få upprättelse om deras rättig­heter kränks – eftersom Sverige inte antagit det tredje tilläggsprotokollet. Det är dags för det nu.

Barn i Sverige har rätt till en fullständig barnkonvention, precis som barnen i Costa Rica. Läs mer och skriv under vårt krav till regeringen.

Sverige behöver en fullständig barnkonvention

Barn i Sverige har idag inte fullständiga rättigheter. Därför driver vi på UNICEF just nu en kampanj för att Sverige ska införa en fullständig barnkonvention. Men vad menar vi egentligen med det? Och vad innebär det tredje tilläggsprotokollet? Få svaren i vår film.

Barnkonventionen är till för att skydda alla barn och försvara deras rättigheter. Det tredje tilläggs­protokollet är till för att barn praktiskt ska kunna utkräva sina rättigheter.

Protokollet ger barn rätten att vända sig till FN:s barnrättskommitté och anmäla när deras rättigheter kränks. Men Sverige har hittills valt att inte skriva under det tillägget, och därför har barn idag inte den möjligheten, varken genom FN eller i Sverige.

Barnombudsmannen är den enda ombudsmannen i Sverige som inte kan ta emot enskilda klagomål från sin målgrupp, det vill säga barn. Barn som kränks i Sverige idag riskerar att hamna i ett ingenmansland där det är svårt att få hjälp.

Det tredje tilläggsprotokollet behövs för att barnen ska kunna utkräva sina rättigheter. Det är dags att införa en fullständig barnkonvention.

Barn i Sverige har rätt till en fullständig barnkonvention. Läs mer och skriv under vårt krav till regeringen.

Wake up Suecos!

Sverige ses ofta som ett föregångsland när det gäller barns rättigheter. Men trots att vi var bland de första att skriva under barnkonventionen har barn i Sverige inte fullständiga rättigheter. Det är dags att Sverige vaknar och inför en fullständig barnkonvention, som i Costa Rica.

Barn i Costa Rica har något att säga till oss i Sverige:

Med start idag och tio dagar framåt kraftsamlar vi för att få Sverige att vakna och införa en fullständig barnkonvention.

Vi var bland de första att anta barnkonventionen. Men, barn i Sverige har ändå inte fullständiga rättigheter. De har idag ingen möjlighet att få upprättelse om deras rättig­heter kränks – ett viktigt tillägg till barn­konven­tionen som Sverige inte antagit.

Costa Rica är ett av de länder som har antagit det tredje tilläggs­proto­kollet och sett till att barn kan utkräva sina rättig­heter om de kränks. Därför tar vi nu hjälp av barn i Costa Rica och uppmanar svenska folket. Barn i Sverige behöver det tredje tilläggsprotokollet för att kunna utkräva sina rättigheter. Det är dags att införa en fullständig barnkonvention.

Vi behöver din hjälp

Barn i Sverige har rätt till en fullständig barnkonvention. Läs mer och skriv under vårt krav till regeringen.

Barnkonventionen ska bli svensk lag

UNICEF Sverige lämnar idag in sitt remissvar på utredningen kring att barnkonvention blir svensk lag. Vi är mycket positiva till förslagen i utredningen men det finns några brister som är värda att belysa, skriver Karin Ödquist Drackner, barnrättsjurist.

Utredningsarbetet har pågått under flera år och de politiska signalerna och beslutet har gått från att utreda om barnkonventionen ska bli lag till ett beslut från regeringen att den ska bli lag. Det är förstås ett beslut som vi ser mycket positivt på eftersom det ger en tydlig politisk signal och ett vassare juridiskt verktyg för att stärka tillämpningen av barns rättigheter i Sverige.

Sammantaget är vi positiva till utredningens förslag, men följande brister vill vi lyfta fram:

  • Barnkonventionens formella status. Om det uppkommer en situation då vanlig svensk lag skulle strida mot barnkonventionen är det inte självklart att barnkonventionen skulle ha företräde. Om regeringen menar allvar med att höja barnkonventionens ställning i Sverige föreslår vi därför att man i den kommande lagen tydliggör att barnkonventionen som internationell konvention är överordnad och har högre rang än nationell lag. Det är en erkänd tolkningsregel enligt Högsta domstolen och FN:s barnrättskommitté.
  • Inga tilläggsprotokoll omfattas av utredningen. Det går emot synsättet att barns rättigheter i konventionen är odelbara och ömsesidigt beroende av varandra. Syftet med tilläggsprotokollen är att förstärka barns rättigheter inom områden där skyddet inte varit tillräckligt starkt i konventionen. Det finns därmed en risk att rättigheterna i protokollen får en särställning inom svensk rättstillämpning, till nackdel för barnet.

Barnkonventionen har sedan den antogs 1990 visserligen varit juridiskt bindande för Sverige men det har visat sig inte vara tillräckligt. Genom att göra konventionen till lag blir det ännu tydligare att barn är egna individer med egna rättigheter. Det kommer att ställa högre krav på kunskap bland personal på samtliga myndigheter i Sverige att förstå vad barnkonventionen är och hur den ska tillämpas i deras arbete. Barnkonventionen kommer nu även att kunna åberopas i svenska domstolar och ha samma status som övriga svenska lagar.

De vanligaste argumenten som kommer upp bland de som är skeptiska till barnkonventionen som lag är att många bestämmelser i konventionen är svårtolkade, att traditionella förarbeten saknas, och att ingen internationell domstol finns kopplad till konventionen och skapar praxis och vägledning. Vi anser dock att utmaningarna är hanterbara och föreslår konkreta lösningar. Läs hela vårt remissvar här.

Förslaget ska nu beredas inom Regeringskansliet och barnkonventionen förväntas bli svensk lag i början av 2018.

Vill du få löpande information om UNICEFs arbete för barns rättigheter? Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.

Helhetsgrepp viktigt vid åldersbedömning av barn

Socialstyrelsen presenterar sina förslag på nya metoder för medicinska åldersbedömningar. Nu föreslås magnetröntgen av knä- och fotled vara den mest exakta för att skilja barn från vuxna. Men det är viktigt att ta hänsyn till många aspekter, skriver UNICEF Sveriges barnrättsjurist Karin Ödquist Drackner.

Tidigare tand- och handledsröntgen har visat sig var en osäker metod för att bedöma en åldersgräns på 18 år. UNICEF ser positivt på att man gjort en ordentlig undersökning för att försöka komma fram till en mer rättssäker och tillförlitlig metod. Men det är viktigt att understryka att metoden som nu föreslås gäller bedömning och inte bestämning av ålder.

Felmarginalen är fortfarande relativt stor och därför kan medicinska åldersbedömningar inte ensamt vara en metod för att besluta om en person är under eller över 18 år. I bedömningen måste många olika underlag vägas in, från exempelvis psykolog, barnläkare, lärare och socialsekreterare.

Barnet måste också få en chans att styrka sin ålder och det är viktigt att det finns rättssäkra metoder för att göra det. Barn har särskilda rättigheter enligt både barnkonventionen och svensk lag. Asylsökande barn har till exempel rätt till utbildning, hälso- och sjukvård och socialt stöd, en god man och ett särskilt boendestöd. Vid beslut som rör barn ska barnets bästa alltid särskilt beaktas och utredas.

Vad säger lagen?

I Sverige har vi så kallad fri bevisprövning vilket innebär att man kan använda medicinska åldersbedömningar som ett av många bevisunderlag för att bedöma ålder. Den asylsökande ska informeras om möjligheten att göra en läkarundersökning för att göra sin ålder sannolik, men det är inte reglerat i lag hur det ska gå till.

Enligt EU:s asyldirektiv (som Sverige är bundet av) är det tydligare vilka principer som gäller. Medicinska undersökningar ska endast användas vid tveksamma situationer och inte som en rutinåtgärd. Om tvivel uppstår gäller den så kallade ”benefit of the doubt”-principen vilket betyder att den sökande då ska bedömas som underårig.

Barnet måste samtycka till processen och få information om vad undersökningen innebär och hur den kan påverka utredningen. Beslut om åldersbedömning ska också kunna överklagas.

FN:s barnrättskommitté menar också i sin tolkning av barnkonventionens bestämmelser att åldersbedömningar måste vägledas av principen om barnets bästa och att vid tvivelaktiga situationer besluta till den sökandes fördel.

Ingen universallösning

Socialstyrelsens förslag är endast en av många pusselbitar för att få ett rättssäkert förfarande utifrån de regler och bestämmelser som gäller. Det är oroande att man från politiskt håll vill påskynda processen med att ta fram tillförlitliga metoder för medicinska åldersbedömningar, som en universallösning på problematiken med oklar ålder på asylsökande.

Metoden får aldrig bli ett rutinförande och inte heller ensamt utgöra underlaget för att bedöma åldern på den person som söker asyl i Sverige.

Läs mer om barns rättigheter och barnets bästa vid bedömningar för ensamkommande barn i asylprocessen.

Barnkonventionen snart svensk lag

Ytterligare en milstolpe är nådd i processen med att göra barnkonventionen till svensk lag, en fråga som UNICEF Sverige drivit under många år. Idag presenterade Barnrättighetsutredningen sitt förslag på hur det ska gå till.

På regeringens uppdrag har utredningen tagit fram förslag på en konkret lag där barnkonventionen inkorporeras och alltså får status som svensk lag. Det innebär att barnkonventionen som lag förhoppningsvis blir verklighet genom beslut i riskdagen under hösten och kan träda i kraft nästa år.

UNICEF har initierat och drivit på under flera års tid att barnkonventionen måste bli svensk lag och vi ser nu konkret resultat av det arbetet. När barnkonventionen är lag kommer det att innebära att barns rättigheter tas på större allvar av rättsväsendet, socialtjänsten, skolor, myndigheter och kommuner.

Även om alla dessa instanser redan idag är bundna av konventionens bestämmelser sedan Sverige skrev under den 1990, så används den inte. UNICEF såg tidigt brister i förståelsen och kunskapen bland beslutsfattare, jurister och politiker om vad bestämmelserna innebär.

Det allvarligaste har varit uppfattningen att endast svenska lagar gäller och att barnkonventionen mest är något visionärt som inte går att använda praktiskt. Den svenska rättstraditionen att endast transformera – det vill säga ändra lagar så att de stämmer överens med konventionen, och inte göra konventionen som helhet till lag – har varit den dominerande åsikten bland de flesta.

Det är mycket bra att utredningen föreslår en kombination av att inkorporera, det vill säga göra barnkonventionen till lag, men också att även fortsättningsvis ändra lagar för att anpassas till konventionen.

En fråga som tyvärr inte tas upp av utredningen är den om individuell klagorätt för barn när deras rättigheter kränkts. Det är en viktig del av helheten för att genomföra barnkonventionen. Möjligheten till individuell upprättelse är central och regeringen bör därför snarast skriva på det särskilda tilläggsprotokollet till barnkonventionen.

I praktiken kommer barnkonventionen som lag innebära att:

  • Barn har egna rättigheter som måste tas på allvar.
  • Barnkonventionen kan läggas till direkt grund för beslut som kräver lagstöd.
  • Barn får större möjlighet att själva påverka sin situation.
  • Alla barn som vistas i Sverige måste få samma rättigheter och skyddas mot diskriminering.
  • Barnkonsekvensanalyser måste göras innan beslut fattas.

Vi lever i en globaliserad värld och då krävs att internationell, universell rätt får större betydelse för nationell lagstiftning för att säkerställa mänskliga rättigheter. Dagens förslag från Barnrättighetsutredningen och barnministerns positiva inställning visar att detta är fullt möjligt om politisk vilja finns.

Barnkonventionen glöms bort i lagförslag om nya asylregler

Regeringens lagförslag innebär kraftiga inskränkningar i barns mänskliga rättigheter och är varken acceptabelt, rimligt eller proportionerligt, skriver UNICEF Sveriges barnrättsjurist Karin Ödquist Drackner.

Foto: © UNICEF/Georgiev

Foto: © UNICEF/Georgiev

Det är med stor besvikelse som vi idag lämnar vårt remissvar till regeringen kring deras förslag på lagändringar som ska begränsa antalet asylsökande i Sverige. Förslagen är inte förenliga med barnkonventionen och andra internationella åtaganden som Sverige måste följa.

Det är beklagligt att regeringen behöver påminnas om att värna barns grundläggande rättigheter. Regeringen har i lagförslaget helt tappat fokus på barns rättigheter och barnkonventionen. Barnkonventionen nämns inte vid något tillfälle och förslaget saknar helt en barnkonsekvensanalys. Detta trots att majoriteten av förslagen har omfattande inskränkningar i barns grundläggande mänskliga rättigheter.

Regeringen har exempelvis inte tagit hänsyn till rätten att få vara med sina föräldrar, rätten till trygghet och skydd samt rätten att inte diskrimineras på grund av sin utsatta situation. Detta är inte vad man väntat sig av en regering som utlovat att barnkonventionen ska bli svensk lag och att Sverige ska vara det bästa landet för barn att växa upp i.

De förslag som UNICEF reagerat särskilt på är:

  • Införandet av tidsbegränsade uppehållstillstånd för barn och familjer.
  • Att vissa asylsökande barn inte får rätt till familjeåterförening och att få vara med sina föräldrar.
  • Att bestämmelsen kring särskilt ömmande omständigheter tas bort, som uttryckligen togs fram för att värna särskilt utsatta barns rätt att få uppehållstillstånd.

Att inte ge barn möjlighet att förenas med sin familj är inte förenligt med barnkonventionens bestämmelser och inskränker en av barns mest fundamentala mänskliga rättigheter. Alla barn har en uttryckt rätt att få vara med sina föräldrar om det är för barnets bästa. Barn som får uppehållstillstånd i Sverige ska inte heller behöva leva i ovisshet kring hur länge de får stanna utan ska ges permanent uppehållstillstånd för att leva i trygghet och skydd och utvecklas som fullvärdiga individer.

Att regeringen föreslår så kraftiga inskränkningar i barns mänskliga rättigheter är varken acceptabelt, rimligt eller proportionerligt. Vi säger därför nej till dessa förslag och hoppas att regeringen ser över sina förslag med ett tydligt barnrättsperspektiv och barns rättigheter som utgångspunkt.

Läs vårt remissvar här.

EU urholkar asylrätten

"Mänskliga rättigheter har helt satts ur spel" skriver UNICEFs programchef Christina Heilborn med anledning av överenskommelsen mellan EU-länderna och Turkiet.

På ännu ett i raden av toppmöten i Bryssel häromdagen kom EU-länderna överens med Turkiet om en uppgörelse som ska stoppa människor på flykt från att ta sig in i EU. Ledarna verkar anse att asylrätten är sekundär eftersom det primära nu är att få ett slut på att människor söker sig till EU.

Gränser stängs, taggtråd sätts upp och tårgas används urskillningslöst mot desperata människor. Barnen är stressade, sjuka och särskilt utsatta. Mänskliga rättigheter och rättssäkerhet beaktas inte längre i praktiken utan har helt satts ur spel. Främlingsfientliga krafter ökar i flera länder och det viktigaste tycks vara att upprätthålla det egna landets välfärd.

Barn vid ett transitcenter på gränsen mellan Makedonien och Grekland väntar på tåget vidare mot den serbiska gränsen. Barn utgör nu 40 procent av alla människor som befinner sig på flykt.

Barn vid ett transitcenter på gränsen mellan Makedonien och Grekland väntar på tåget vidare mot den serbiska gränsen. Barn utgör nu 40 procent av alla människor som befinner sig på flykt. Foto: © UNICEF/Georgiev

Men är det verkligen omöjligt att förena respekt för mänskliga rättigheter och att upprätthålla ordningen i ett land ? Nej, men det kräver politisk vilja, mod och ledarskap. Något som idag saknas.

UNICEF inser att flyktingsituationen medför ett ansträngt läge för regeringar, myndigheter och kommuner. Men även i krislägen gäller de internationella åtagandena som stater har skrivit under och även i dessa tider måste mänskliga rättigheter, såsom barnkonventionen, vägleda dem både rättsligt och moraliskt. I nuvarande situation krävs därför att:

  • Barns individuella rätt att söka asyl och skydd undan förföljelse och krig respekteras.
  • Barn inte skickas tillbaka till ett land där de riskerar att bli barnsoldater, utsättas för människohandel eller annan exploatering eller tas i förvar.
  • Barn som är på flykt kan ta lagliga och säkra vägar för att söka skydd.

Det är en skam för Europa att barn som är strandade i Grekland tvingas sova under bar himmel, utan tillgång till hälsovård och skolgång. Barnen befinner sig i en extremt utsatt situation och riskerar att utsättas för människohandel eller hamna i människosmugglares händer.

Chansen att undkomma krig och hoppet om att återförenas med sin familj kommer att överväga risken att mista livet eller utsättas för övergrepp under flykten. Det kan uppfattas som att barnen befinner sig i ett laglöst ingenmansland där osäkerhet råder om deras rättsliga status, men de befinner sig de facto i EU – vars uppgift är att främja fred, frihet och stå upp för mänskliga rättigheter.

UNICEF finns på plats för barnen i de konfliktdrabbade länderna, i flyktingläger och längs flyktvägen. Men mer hjälp behövs. Var med och kämpa för barn på flykt, ge en gåva nu.

UNICEFs krav till regeringen angående barns rättigheter i mottagandeprocessen

Det behövs en nationell handlingsplan för att säkerställa att asylsökande barn får sina grundläggande rättigheter tillgodosedda i mottagarprocessen. Det menar UNICEF Sverige som i ett brev till regeringen lagt fram tio punkter som bör ingå i en sådan plan.

Nästan dagligen slås vi av nya larm från myndigheter och kommuner kring hur mottagandet av de nyanlända barn som kommer till Sverige brister. Socialtjänsten slår larm om att de inte kan sköta sitt arbete och leva upp till sina förpliktelser. Många kommuner anmäler sig själva enligt Lex Sarah.

Barnombudsmannen slår också larm om barn som far illa på ankomstboenden.

Alla barn har rätt till en rättssäker prövning och ett värdigt mottagande.

UNICEF Sverige har förståelse för att mottagningssystemet inte fungerat på bästa sätt under hösten då ett stort antal asylsökande barn anlände till Sverige. Det är dock viktigt att slå fast att barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i Sverige. FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är till för att värna barns rättigheter och gäller alla barn som vistas i Sverige. Bestämmelserna i konventionen kan vara ett bra verktyg för hur man ska arbeta med barn i mottagandeprocessen och bör användas mer.

Nationell handlingsplan

UNICEF ser att situationen är så allvarlig att regeringen måste ta ett helhetsansvar och ta fram en nationell handlingsplan för att säkerställa att barn inte faller mellan stolarna och blir ingens ansvar. Vi har skrivit ett brev där vi lägger fram tio punkter som vi anser bör ingå i en nationell handlingsplan för att säkerställa att barns grundläggande rättigheter inte åsidosätts. Punkterna ska inte tolkas som en uttömmande lista utan är exempel nära kopplat till de diskussioner och förslag som under den senaste tiden uppmärksammats.

UNICEFs tio punkter:

  1. Samverkan mellan myndigheter och med civilsamhället
  2. Förebygga att barn försvinner och utsätts för övergrepp
  3. God man till ensamkommande barn måste fortsatt prioriteras och kompletteras med provisoriska lösningar
  4. Barnets behov av vård, trygghet och skydd måste stå i fokus vid boendeplacering snarare än ekonomiska motiveringar. Varje beslut om boende måste föregås av en individuell prövning.
  5. Hälsoundersökningar måste fortsatt prioriteras redan i ankomstkommunen. Akuta behov ska omgående tillgodoses medan övriga åtgärder kan anstå till anvisningskommunen.
  6. Utbildning måste vara en fortsatt prioritering. Kommunen bör se på möjligheter till tillfälliga och flexibla lösningar för att få fler att komma igång med utbildningsinsatser i väntan på att börja skolan.
  7. Individuell handläggning och barnkonsekvensanalyser vid alla beslut som berör barn. Detta gäller för alla myndigheter; socialtjänst, landsting och Migrationsverket
  8. Kompetenskrav. Det är viktigt att all personal som kommer i kontakt med barn och deras ärenden ges grundläggande utbildning om barns rättigheter och betydelsen av ett bra bemötande. Fördjupad kunskap och rådgivning vid svårare situationer och beslut kan tillgodoses av en ”resurspool” på kommun eller nationell nivå med seniora handläggare som har lång erfarenhet av att arbeta med barn i asylprocessen och i mottagandet.
  9. Anpassad information till barn. För att barn måste de få anpassad information och kunskap om sina rättigheter. Informationen måste vara tillgänglig efter språk, ålder och mognad.
  10. Barn ska inte frihetsberövas under mottagandet – det är inget brott att söka asyl.

 

Här kan du läsa hela brevet: Barns rättigheter i mottagandet.

Barnrättsperspektivet saknas i rapport om utsatta EU-medborgare

Igår överlämnade den nationella samordnaren för utsatta EU-medborgare, Martin Valfridsson, sin slutrapport till regeringen. Han skriver att frågan kring hur samhället ska hantera barnen har varit det svåraste i uppdraget. Trots det saknar utredningen ett barnrättsperspektiv.

Utredningen är tydlig med att skyddslagstiftningen (socialtjänstlagen och lagen för vård av unga, LVU) gäller för alla barn som vistas i Sverige, även utsatta EU-medborgare. Det medför ett tydligt ansvar för socialtjänsten att söka upp de barn som befinner sig i kommunen och ge det stöd och skydd de och deras föräldrar kan behöva utifrån barnets bästa.

Vad gäller barns rätt till utbildning har dock samordnaren inte samma förhållningssätt utan nekar generellt dessa barn rätt till utbildning i Sverige. Man föreslår att det i undantagsfall kan ges en möjlighet till utbildning för barnen men utan tydliga grunder för denna bedömning och helt utan rättighetsperspektiv.

Vad gäller hälso- och sjukvård lämnar rapporten inga tydliga svar på hur barnen ska få sina rättigheter tillgodosedda i Sverige, utan lämnar det till landstigen att tolka de tvetydiga och snåriga lagrum som finns tillgängliga idag.

Foto: © Frank Aschberg

Foto: © Frank Aschberg

UNICEF har under ett flertal tillfällen under hösten påtalat att barn som är utsatta EU-medborgare befinner sig i ett rättsligt vakuum då de befinner sig i Sverige. De är till exempel den enda grupp barn i Sverige som saknar rätt till utbildning. Hälso- och sjukvårdsfrågan är heller inte tydlig och lämnar det upp till landstinget att tolka otydliga lagar själva. Då blir det ofta restriktivt och inte till barnets fördel.

Detta blev bekräftat i den rättsliga undersökning som vi låtit göra tillsammans med ett antal forskare i offentlig rätt vid Barnrättscentrum, som tittade på barns rättigheter enligt internationell rätt, EU-rätt samt svensk lagstiftning.

UNICEF står fast vid att barnkonventionen måste få en starkare ställning i det svenska samhället och påminner om att den gäller för samtliga barn som befinner sig i Sverige. Staten måste ge riktlinjer och vägledning till kommuner och myndigheter kring hur de ska tolka lagar och bestämmelser för att undvika godtyckliga tolkningar.

Barnkonventionen är tydlig vad gäller alla barns lika rätt och FN:s barnrättskommitté har tydliga så kallade allmänna kommentarer och förklaringar på hur rättigheterna i barnkonventionen ska tolkas och tillämpas. Det bör vara en utgångspunkt och ett stöd till Sverige kring hur det rättsliga läget för barn kan tydliggöras.

Vi ser positivt på utredningens förslag om ett nationellt ansvar och stöd till kommunerna vad gäller handläggning av barnärenden, och erkännandet att det är komplexa frågor. Det verkar dock oklart vilka underlag de ska utgå ifrån när rättsläget är otydligt. Rådgivningsfunktionen måste ha ett tydligt rättighetsperspektiv som utgångspunkt för att kunna ge stöd till kommuner utifrån gällande lagstiftning och rättsprinciper.

Samordnaren säger uttryckligen att alla människor är lika inför lagen och att detta är en viktig princip att hålla fast vid. Det är därför beklagligt att se hur lite utredningen stödjer sig på grundläggande mänskliga rättigheter och inte minst barnkonventionen i sina rekommendationer till regeringen. Detta förhållningssätt blir mycket svårt för regeringen att tillämpa när vi nu förbereder för att barnkonventionen ska bli lag i Sverige.

Läs samordnarens slutrapport till regeringen här.

Vår rapport om barn som är EU-medborgare och lever i utsatthet i Sverige finns att läsa här.