För alla barns rätt till en barndom

Att leka är att vara barn. Men att vara barn är ingen lek, det är blodigt allvar. I varje konflikt, katastrof och överallt där barn drabbas av obegripliga orättvisor i sin vardag – det är där UNICEF finns och arbetar. Och vi stannar så länge barnen behöver oss, för deras skull ger vi aldrig upp.

I katastrofområden och vid politikernas förhandlingsbord. Längs flyktvägen, på hälsocentren och i skolan. Där finns UNICEF. Vi blundar aldrig, lyssnar alltid. Och vi ser till att barnens röster hörs. För deras bästa ska alltid komma först.

vatten UNICEF bildades 1946 för att hjälpa barn som drabbats av andra världskriget. Till exempel den här flickan som befann sig på flykt när bilden togs. Foto: © UNICEF

Vi arbetar dag ut och dag in, på några av världens tuffaste platser, för att nå de allra mest utsatta barnen. Vårt uppdrag är att skydda dem. Alla barn har rätt till en barndom där de är älskade, trygga, friska, får gå i skolan och har alla möjligheter att uppnå sin fulla potential.

Varför finns UNICEF?

UNICEF är FN:s barnfond och har funnits sedan den 11 december 1946. Organisationen startades för att hjälpa de barn som drabbats av andra världskriget och ända sedan dess har vi kämpat för barns grundläggande behov och rättigheter. Vårt långvariga arbete har gjort oss till världens ledande barnrättsorganisation.

FN har gett oss i uppdrag att arbeta för att barnkonventionen ska följas av alla länder som skrivit under den. Vi arbetar alltså inte med välgörenhet, utan kämpar för alla barns rätt att få sina grundläggande behov och rättigheter tillgodosedda. Vi står på barnens sida – i alla lägen.

Hur arbetar UNICEF?

UNICEF finns i 190 länder. Som en del av FN har vi ett unikt mandat och inflytande. Vårt uppdrag är att arbeta för att barnkonventionen ska följas av alla länder som har skrivit under den. Barnkonventionen handlar om att alla barn har självklara, absoluta rättigheter som måste respekteras och tillgodoses.

Vi vet att många problem som utsatta barn möter hänger ihop: Ett barn som inte registreras vid födseln får aldrig sin första vaccination. Ett barn som inte vaccineras riskerar att drabbas av allvarliga sjukdomar. Ett sjukt barn kan inte gå i skolan. Ett barn som inte går i skolan har mycket svårare att ta sig ur fattigdom och utsatthet. Därför jobbar vi långsiktigt och brett med barns alla problem och rättigheter – på alla nivåer i samhället.

Vi forskar och skapar nya lösningar på gamla problem

Förutom att vi har expertkunskaper i alla frågor som rör barns behov och rättigheter bedriver vi forskning kring barns och kvinnors situation. Varje år ger vi ut rapporter med statistik och framsteg som används av beslutsfattare och journalister över hela världen.

Att vara innovativa är en förutsättning för att hitta nya lösningar på gamla problem. Vi har en avdelning som enbart arbetar med att komma på nya lösningar och implementera de som visar sig vara framgångsrika. Det har resulterat i en våg av teknologi och produkter med vars hjälp vi når de mest utsatta barnen på platser som ofta är svåra att nå fram till.

Vi har exempelvis börjat använda drönare i kampen mot hiv. Drönaren gör att vi snabbt kan skicka blodprover från avlägsna byar hela vägen till sjukhusen i storstäderna, något som tidigare tagit veckor eller till och med månader. Det räddar många liv.

Barn och vuxna ser nyfiket på när UNICEF testar drönare för att snabbt kunna skicka blodprover mellan vårdcentraler och labb. Foto: © UNICEF/Khonje — Barn och vuxna ser nyfiket på när UNICEF testar drönare i Malawi, för att snabbt kunna skicka blodprover mellan vårdcentraler och labb. Foto: © UNICEF/Khonje

En av våra viktigaste principer i innovationsarbetet är att ta vara på lokal kunskap och erfarenhet av människor som lever i den miljö där innovationen ska användas. Ett exempel är U-report som lanserades av UNICEF i Uganda 2011. U-report låter ungdomar själva rapportera om vad som händer i deras samhällen via sms.

Och beslutsfattarna lyssnar – en parlamentsledamot i Uganda startade till exempel en vaccinationskampanj i sitt distrikt efter att U-report informerat om att väldigt få barn under fem år vaccinerades där. Idag används U-report av unga i länder över hela världen.

Hur används pengarna?

UNICEF är FN:s barnfond, men vi får inget ekonomiskt stöd från FN. Vårt arbete finansieras helt och hållet av frivilliga bidrag av privatpersoner, regeringar och företag. Tack vare alla som ger och är med och kämpar för barns rättigheter kan vi fortsätta vårt arbete med att skapa en bättre värld för alla barn, och det ger resultat.

Pengarna UNICEF Sverige samlar in används där de behövs som mest just nu. De mest utsatta barnen får hjälp först. Pengarna används även till långsiktigt arbete för att barn till exempel ska kunna ta sig ur fattigdom, börja gå i skolan och få en bättre framtid. Av 100 kronor går 89 kronor direkt till vårt arbete för barnen. 10 kronor används till kostnader för insamling, för att vi ska kunna hjälpa ännu fler barn. Och 1 krona går till administration, det vill säga kostnader som behövs för att vi ska kunna driva organisationen.

Det blir bättre

Ibland kan det kännas hopplöst när nyheterna rapporterar om katastrofer och konflikter där barn far illa. Men världen blir faktiskt en bättre plats för många barn, och vårt arbete skapar verkliga förändringar:

Allt fler barn överlever
Allt fler barn får en plats i en skolbänk
Allt färre barn smittas med hiv av sina mammor under graviditet och förlossning
Allt fler barn blir registrerade när de föds

Vi stannar så länge barnen behöver oss

UNICEF strävar efter att alla barn ska få den barndom de har rätt till, och trots att det går framåt så har vi en bit kvar. Det kan låta konstigt, men vårt mål är att vi inte ska behöva finnas. För när den dagen kommer betyder det att alla barns rättigheter är tillgodosedda. Tills dess fortsätter vi, tillsammans, att kämpa för alla barn. Och vi kommer att stanna så länge de behöver oss.

För barnens skull ger vi aldrig upp.

Barnkonventionen blir svensk lag 2020!

Äntligen! Idag är en historisk dag för barns rättigheter i Sverige. Riksdagen har röstat ja till att barnkonventionen blir svensk lag och börjar gälla från 1 januari 2020, något vi på UNICEF Sverige arbetat för i över tio år. Nu är det både en större skyldighet och en ökad möjlighet för domstolar och myndigheter att sätta barnets rättigheter i fokus.

Barnkonventionen kommer att bli inkorporerad i svensk lag och börjar gälla från 1 januari 2020. Dessutom har man även beslutat om fortsatt transformering av barnkonventionen i andra lagar, så att relevanta lagar ändras och anpassas till konventionens bestämmelser.

Förutom det mer lagtekniska arbetet kommer ett kunskapslyft att genomföras, för att öka kunskapen om barnkonventionen bland barn och unga, i kommuner, landsting och statliga myndigheter. Utbildning och ökad kompetens är en förutsättning för ett bättre genomslag. En vägledning kommer också att tas fram för att underlätta hur barnkonventionen ska tolkas och tillämpas.

Äntligen är det klart att barnkonventionen blir svensk lag! Foto: © Petra Kyllerman

Vad blir det för skillnad?

Barnkonventionen har sedan den antogs 1990 visserligen varit juridiskt bindande för Sverige, men det har visat sig att det inte var tillräckligt. Genom att göra konventionen till lag blir det ännu tydligare att barn är egna individer med egna rättigheter.

Barnkonventionen får en högre status som svensk lag men det innebär inga nya rättigheter för barn. Det kommer dock att bli skillnad genom att det läggs ett större ansvar på myndigheter, rättsväsendet och andra beslutsfattare, att tillämpa rättigheterna i konventionen så att de får ett större genomslag vid bedömningar, ärenden och beslut som rör barn.

Barnkonventionen kommer att ha samma status som andra svenska lagar (till exempel socialtjänstlagen, utlänningslagen och föräldrabalken) och kommer även att ensamt kunna åberopas i svenska domstolar – något som tidigare inte varit möjligt. Barnkonventionen lägger grunden för barns rättigheter och är tänkt att vara det yttersta skyddsnätet då övriga lagar inte räcker till.

Enligt barnkonventionen ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla beslut och åtgärder som rör barn. Foto: © Petra Kyllerman

Några exempel på förändringar:

Särskilt barn i utsatta situationer – som barn i vårdnadstvister, barn som är omhändertagna av socialtjänsten eller befinner sig i migrationsprocessen – kommer att få ett starkare rättsligt skydd.
Enligt barnkonventionen ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, vilket är en starkare formulering än i exempelvis utlänningslagen. Nu stärks bland annat grunden för denna princip och för hela barnkonventionen.
Barnkonventionen kommer också att stärka barns rättigheter vid en konflikt mellan svensk lag och barnkonventionen. Enligt dagens system är det svensk lag som gäller vid en sådan konflikt. Utlänningslagen ”vinner” alltså idag över barnkonventionen, liksom även annan lagstiftning, såsom lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).
Barns rätt att komma till tals kommer också att få ett större genomslag. Flera fall visar att barn inte har fått komma till tals i vårdnadstvister, vid utredningar inom socialtjänsten eller i asylprocessen. Andra exempel visar att barn har fått göra sin röst hörd, men på ett sätt som inte tagit hänsyn till barnets bästa och där barnet till och med blivit kränkt.
Det kommer också tydligare visa att bestämmelserna i konventionen hänger samman och utgör en helhet.

UNICEF Sverige fortsätter det viktiga arbetet med att se till att barnkonventionen tillämpas i praktiken, så att alla barn får sina rättigheter respekterade och tillgodosedda. Foto: © Petra Kyllerman

Trots att lagen inte träder i kraft förrän januari 2020 har det så kallade kunskapslyftet redan påbörjats, och många myndigheter förbereder sig för att öka kompetensen kring barns rättigheter utifrån barnkonventionen.

Dagens viktiga milstolpe är nådd men vi sätter inte punkt för vårt arbete. Vi fortsätter det viktiga arbetet med att se till att barnkonventionen tillämpas i praktiken, så att alla barn får sina rättigheter respekterade och tillgodosedda – på alla nivåer i samhället.

Stort varmt tack till alla er som är med och stöttar vårt arbete för barns rättigheter. Tillsammans förändrar vi barns liv.

Läs mer om barnkonventionen

Barnens bästa ligger i riksdagens händer

På onsdag sker en av de viktigaste omröstningarna i riksdagen på mycket länge. I mars fattade regeringen det historiska beslutet att göra barnkonventionen till svensk lag, men förslaget måste alltså ha stöd av riksdagen för att det ska bli verklighet – något som UNICEF Sverige har arbetat för i över tio år.

FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Konventionen antogs av FN år 1989. Sverige ratificerade den 1990, det vill säga vi blev juridiskt bundna att följa den. Men barnkonventionen är ännu inte svensk lag vilket innebär att den ofta avfärdas av beslutsfattare och myndigheter, när viktiga beslut ska fattas om barn.

Varför behövs barnkonventionen?

Redan innan barnkonventionen skrevs fanns flera dokument och konventioner kring mänskliga och medborgerliga rättigheter. Men på 70-talet framkom att barn var en av de grupper som behövde ett starkare skydd. Under tio års tid arbetade man fram det dokument som skulle bli barnkonventionen, och 1989 antogs den av FN:s generalförsamling.

Barnkonventionen slår fast att barn är individer med egna rättigheter, inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar. Den innehåller 54 artiklar som alla är lika viktiga och utgör en helhet, men det finns fyra grundläggande och vägledande principer som alltid ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn:

Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde.
Artikel 3: Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.
Artikel 6: Alla barn har rätt till liv och utveckling.
Artikel 12: Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.

Vad skulle ändras om barnkonventionen blev lag i Sverige?

Att Sverige år 1990 ratificerade barnkonventionen, och blev juridiskt bunden att följa den, innebär inte att den gäller som svensk lag. I stället har vi anpassat våra lagar så att de överensstämmer med barnkonventionen genom en så kallad transformeringsmetod. Det innebär att barnkonventionen har en lägre status än de nationella lagarna, och den kan till exempel inte ensamt användas av våra domstolar eller vid myndighetsbeslut.

Regeringen vill nu att barnkonventionen ska bli svensk lag genom inkorporering, eftersom barnkonventionen inte tillämpats fullt ut och barns rättigheter behöver förstärkas.

En inkorporering innebär att barnets roll som rättssubjekt med egna specifika rättigheter tydliggörs och kan därmed förväntas medverka till att barnet i högre grad hamnar i fokus i de situationer som gäller barnet.

Att barnkonventionen blir svensk lag skulle innebära att den får samma rättsliga status som andra nationella lagar, och att den därmed ensamt kan ligga till grund för beslut av våra domstolar och myndigheter. Barnets rättigheter ska beaktas vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser som rör barn. Om riksdagen röstar ja blir barnkonventionen lag från januari 2020.

Barns rättigheter skulle då tas på större allvar, inte minst inom det svenska rättsväsendet.

Den nya lagen innebär ett förtydligande av att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen.

Vad är UNICEFs roll?

I barnkonventionens artikel 45 finns det inskrivet att UNICEF ska arbeta för att bestämmelserna i konventionen följs överallt. Det specialuppdraget innebär att vi har en unik möjlighet att angripa orsakerna till att barns rättigheter kränks. Vi vill att barnets bästa alltid ska komma i första rummet när politiker, myndigheter och makthavare tar beslut som berör barn, nu och i framtiden.

UNICEF Sverige har i över tio års tid arbetat för att barnkonventionen ska bli svensk lag. Därför att:

Det är en villfarelse att tro att barn i Sverige inte behöver få starkare och fler rättigheter än de redan har. Särskilt barn i utsatta situationer – som barn i vårdnadstvister, barn som är omhändertagna av socialtjänsten eller befinner sig i migrationsprocessen – kommer att få ett starkare rättsligt skydd när barnkonventionen blir lag.

– Det är dags att flytta fram positionerna för barns rättigheter och att stärka barnkonventionens ställning så att den används. Inte bara i den politiska debatten utan även i domstolar, i socialtjänsten och hos myndigheter. Det kommer inte att ske förrän den får status som lag, säger Christina Heilborn, chefsjurist på UNICEF Sverige.

På onsdag ligger barnens bästa i riksdagens händer.

Missuppfattning att islamsk rätt skulle bli gällande i Sverige genom barnkonventionen

Ett antal riksdagspartier gjorde i förra veckan ett utspel kring att barnkonventionen som lag skulle möjliggöra att islamsk rätt tillämpas i Sverige. Det är en missuppfattning som vi härmed vill reda ut och förklara.

Anledning till utspelet är en skrivelse i artikel 20 i barnkonventionen, gällande barn som berövats sin familjemiljö. I texten omnämns kafalah enligt islamsk rätt som ett exempel på placeringsform. Om man läser hela artikeln blir det dock tydligt att barn som är i behov av omvårdnad utanför hemmet ska placeras enligt bestämmelserna i nationell lagstiftning, det vill säga svensk speciallagstiftning på området. Det står uttryckligt i texten att staterna ska i enlighet med sin nationella lagstiftning säkerställa alternativen för omvårdnad.

Enligt svensk nationell lagstiftning har vi detaljerade bestämmelser för hur barn ska placeras enligt socialtjänstlagen och lagen för vård av unga (LVU). Kafalah är ingen placeringsform enligt vår nationella lagstiftning och kan alltså inte åberopas vid beslut om placering av barn.

Det har även uttryckts en oro för att bestämmelsen säger att vid val av boende ska hänsyn tas till barnets etniska, kulturella, religiösa och språkliga bakgrund. En barnets bästa bedömning (barnkonsekvensanalys) ska alltid göras i varje enskilt fall utifrån de placeringsformer vi har enligt nationell lag. Hänsyn till barnets kultur och religion ska givetvis tas men gäller följaktligen vid val av de alternativ som finns tillgängliga.

Enligt de lagar och förordningar som gäller i Sverige så ska barn som inte kan bo hos sina föräldrar i första hand placeras med släktingar eller andra närstående om det är förenligt med barnets bästa, sedan familjehem eller i sista hand på institution (HVB-hem). Placeringen är ett formellt beslut och ska utgå från en individuell prövning med barnets bästa som utgångspunkt och andra faktorer ska vara noggrant övervägda.

Läser man övriga delar av barnkonventionen ser man också att andra hänvisningar görs till barns rätt att utöva sitt eget kulturliv, utöva sin religion och använda sitt eget språk (till exempel artikel 30). Det gäller alla religioner och kulturer och är en grundläggande mänsklig rättighet oberoende av placeringsform för barn som ska placeras.

I det här sammanhanget är det viktigt att påminnas om att barnkonventionen är en internationell konvention som är skriven för att kunna tillämpas i alla världens länder. Konventionen har nästintill universell giltighet (gäller i alla världens länder utom USA). Det förklarar vissa språkbruk och för oss ibland främmande hänvisningar.

Barnkonventionen ska kunna tillämpas i alla länder, med olika rättssystem. Konventionen måste läsas i sin helhet och alla artiklarna är beroende av varandra. Artikel 20 eller någon annan artikel bör inte läsas separat.

Vi hoppas att missförståndet är utrett och att vi kan se fram emot att barnkonventionen som svensk lag röstas igenom i riksdagen senare i vår.

Ge besked om hur ni tänker rösta om barnkonventionen

Regeringen har nu fattat det historiska beslutet att göra barnkonventionen till svensk lag. Propositionen har överlämnats till riksdagen som fattar det slutgiltiga beslutet genom en omröstning i juni. Vi är dock oroliga för att förslaget inte kommer att gå igenom eftersom beskeden från Centerpartiet och Moderaterna hittills har varit otydliga.

UNICEF Sverige, BRIS och Rädda Barnen är några av många remissinstanser som är mycket positiva till förslaget att göra barnkonventionen till lag. Vi har under många år arbetat för detta. Barnkonventionen behöver göras till lag för att stärka barns rättsliga ställning och för att förtydliga att barnkonventionen måste beaktas och tillämpas vid alla beslut som rör barn.

Förslaget har dock varit kontroversiellt. Det är framför allt domstolarna och de rättsvårdande myndigheterna, inte minst Lagrådet, som är skeptiska och motsätter sig förslaget. Regeringen har därför gjort en del förtydliganden och nu presenterat ett mer genomarbetat förslag som hanterar de svårigheter och utmaningar kritikerna lyft fram.

Det finns även skeptiker bland riksdagspartierna och några partier har fortfarande inte tagit klar ställning till beslutet. Förutom regeringspartierna har Kristdemokraterna, Liberalerna och Vänsterpartiet ställt sig bakom förslaget, medan övriga partier inte gett något tydligt besked.

Både Centerpartiet och Moderaterna har dock gjort en rad utspel där de tydligt tagit ställning för att förstärka situationen för utsatta barn. Moderaterna har till exempel presenterat ett reformpaket för att både förebygga och stödja redan utsatta barn med satsningar på skolan, socialtjänsten och ungdomspsykiatrin. Centerpartiet vill också lägga fokus på barn och unga som på olika sätt far illa och på att samhället ska fånga upp alla de barn som behöver stöd. Därför vore det rimligt att dessa båda partier nu klargör hur de avser att rösta när det gäller barnkonventionens ställning.

Vi anser att det är nödvändigt att göra barnkonventionen till svensk lag om vi på allvar ska kunna stärka barns rättigheter i Sverige. Detta borde därmed vara en självklar väg att gå för partierna. Särskilt barn i utsatta situationer – så som barn i vårdnadstvister, barn i brottmålsprocessen, samt barn som är omhändertagna av socialtjänsten eller befinner sig i migrationsprocessen – kommer att få ett starkare rättsligt skydd när barnkonventionen blir lag. Om barnkonventionen blir svensk lag skulle det innebära att det enskilda barnets rättssäkerhet stärks och att barnets bästa kommer i främsta rummet på ett tydligare sätt än idag.

De vanligaste argumenten hos dem som är skeptiska till att göra barnkonventionen till lag är att många bestämmelser i konventionen är svårtolkade. Dessutom att ingen internationell domstol finns kopplad till konventionen, som kan skapa praxis och vägledning. Vi anser dock, i likhet med regeringen, att utmaningarna är hanterbara och att det finns konkreta lösningar i propositionen.

Det förberedande arbetet med att göra barnkonventionen till lag har pågått under många år och bland annat lett fram till en gedigen statlig utredning (SOU 2016:19). Barnombudsmannen har dessutom fått ett uppdrag att genomföra ett kunskapslyft, för att förbereda och utbilda berörda statliga myndigheter och kommuner, i frågor som rör tillämpningen av barnkonventionen.

Det är nu hög tid att flytta fram positionerna för barns rättigheter och stärka barnkonventionens ställning. Vi uppmanar därför riksdagen att noga gå igenom propositionen och rösta för en inkorporering av barnkonventionen.

Barn är rättighetsbärare. Och det tydligaste beviset på att vi menar allvar med det är att göra barnkonventionen till lag.

Véronique Lönnerblad, generalsekreterare UNICEF Sverige
Magnus Jägerskog, generalsekreterare BRIS
Elisabeth Dahlin, generalsekreterare Rädda Barnen

Debattartikel publicerad i Aftonbladet 11 april 2018.

Ännu ett steg närmare barnkonventionen som svensk lag

Förra veckan fattade regeringen det historiska beslutet att göra barnkonventionen till svensk lag. Regeringen har nu lämnat över sin proposition till riksdagen som fattar det slutgiltiga beslutet genom en omröstning i juni. Förslaget måste alltså ha stöd av riksdagen för att inkorporeringen ska bli verklighet.

UNICEF Sverige är en av många remissinstanser som är mycket positiva till förslaget att barnkonventionen ska bli lag. Vi anser att det skulle stärka barns rättsliga ställning och förtydliga att barnkonventionen måste beaktas och tillämpas vid alla beslut som rör barn.

Förslaget har dock varit kontroversiellt. Det är framför allt domstolarna och de rättsvårdande myndigheterna, inte minst Lagrådet, som är skeptiska och motsätter sig förslaget.

Regeringen har därför gjort en del förtydliganden och presenterar nu ett uppdaterat väl genomarbetat förslag som motiverar varför barnkonventionen bör inkorporeras, och hur man kan hantera de svårigheter och utmaningar som har lyfts från kritikerna.

Propositionen förslår i huvudsak följande:

Att barnkonventionen ska inkorporeras som svensk lag och börja gälla 1 januari 2020.
Fortsatt transformering av barnkonventionen i svenska lagar. Det anser man är en förutsättning för att barnkonventionen ska få starkare ställning. Den nuvarande transformeringsmetoden ersätts alltså inte av inkorporering utan båda metoder ska tillämpas.
Barnkonventionen ska gälla som vanlig lag och får inte företräde framför annan lagstiftning. Skulle en så kallad normkonflikt uppkomma (när två lagar anses motstridiga) så ska sedvanliga tolkningsprinciper tillämpas.
En vägledning ska tas fram som stöd i arbetet med att tolka och tillämpa barnkonventionens bestämmelser. Vägledningen ska bland annat innehålla en redogörelse för folkrättsliga principer och regler, barnrättskommitténs allmänna kommentarer och rekommendationer samt domstolsavgöranden från andra länder.
En kartläggning ska genomföras för att se över hur svensk lagstiftning och praxis stämmer överens med barnkonventionen.
Det tidigare beslutade kunskapslyftet för myndigheter, landsting och kommun och inte minst barn själva pågår fram till 2019. Arbetet leds av Barnombudsmannen.

I samband med förslaget har man även genomfört en nyöversättning av barnkonventionen till svenska. Utöver rent språkliga ändringar har en del begrepp som tidigare varit svårtolkade förtydligats.

Till exempel har principen gällande beslut om barnets bästa som i tidigare version lytt ”ska komma i främsta rummet” ersatts med ”ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa” (artikel 3). Originaltexterna till konventionen är de som föreslås vara gällande som svensk lag och den svenska översättningen ska fungera som hjälpmedel vid tolkning.

Alla sakartiklarna ska inkorporeras medan de administrativa ligger utanför. Bestämmelsen om att staten är skyldig att sprida konventionen till barn och vuxna tas dock också med i inkorporeringen.

Regeringen skriver också att de noga kommer att följa upp effekterna av inkorporeringen. Det är givetvis av stor betydelse. Vi har i vårt remissvar förslagit en utvärdering efter tre år för att framför allt se över effekten av barnkonventionens formella status och om så kallade normkonflikter har uppkommit och hur de i så fall hanterats.

Vi uppmanar nu riksdagen att noga gå igenom propositionen och instämma i regeringens motiveringar om varför en inkorporering är nödvändig, och slutligen ställa sig bakom förslaget.

Läs hela regeringens proposition här.

Ny handbok från UNICEF ska stärka barns rätt inom idrotten

Inom barn- och ungdomsidrotten finns det idag brister både när det gäller kunskap och tillämpning av barnkonventionen. När konventionen blir lag år 2020 kommer det att ställas högre krav på idrottsföreningarna och därför har UNICEF Sverige nu tagit fram en handbok som ett stöd till landets idrottsledare.

För att barn- och ungdomsidrotten ska erhålla statsbidrag krävs att verksamheten bedrivs ur ett barnrättsperspektiv, något som idag inte sker i tillräckligt hög utsträckning. I och med att barnkonventionen blir lag 2020 ställs ännu högre krav på kunskap om barns rättigheter inom idrotten.

– Alla barn har inte möjlighet att delta i idrottsverksamhet på grund av ekonomiska förutsättningar, kön eller olika typer av funktionsnedsättning. Barnkonventionen innebär att aktivt skydda barn mot diskriminering och att främja inkludering, säger Christina Heilborn, programchef vid UNICEF Sverige.

För att stödja idrottsledare i deras arbete med barns rättigheter har UNICEF Sverige nu tagit fram en handbok, Barnkonventionen och föreningsidrotten – handbok för idrottsledare. Boken är skriven av idrottsforskarna Susanna Hedenborg och Johan R Norberg.

Handboken utgår från barnkonventionens fyra grundprinciper, det vill säga att alla barn har rätt till liv och utveckling, delaktighet och att få komma till tals, samt att barnets bästa ska beaktas i alla beslut som rör barn. Handboken sammanfattar forskning kring respektive område och ger en överblick över hur barnkonventionen kan tolkas inom idrotten.

Samtidigt ges handfasta tips på hur idrottsledare kan göra i sin egen förening. Det kan till exempel handla om hur du samtalar med barn, gör barn delaktiga och hur du upptäcker och hanterar oro för ett barn.

– Föreningar måste se till att ha rutiner för hur de ska förebygga och hantera situationer där barn far illa, och idrottsledare måste bli bättre på att göra barn delaktiga i hur verksamheten ska bedrivas. Vi hoppas att vår handbok ska kunna inspirera till detta, säger Christina Heilborn.

Brynäs IF, Svenska Skidförbundet och Marathongruppen är organisationer som redan inlett ett samarbete med UNICEF Sverige och som nu, tillsammans med oss, tar nästa steg genom den nya satsningen inom idrott.

Handboken är gratis och kan laddas ner här:

Ett brev till Annie Lööf

Inför Centerpartiets partistämma i helgen har vi på UNICEF Sverige skrivit ett brev till Annie Lööf. Syftet är att tydliggöra några av våra krav, som vi hoppas att Centerpartiet ställer sig bakom. Framför allt vill vi att partiet ansluter sig till regeringens förslag om att göra barnkonventionen till svensk lag. Läs hela brevet här.

Bästa Annie Lööf,

Det var med glädje som vi tog del av ditt sommartal där det framkom att Centerpartiet sätter fokus på situationen för utsatta barn i Sverige och deras rättigheter. UNICEF Sveriges uppdrag är att säkerställa att barnkonventionen efterlevs och tillämpas i Sverige. Vi har under många år arbetat för att barnkonventionen ska inkorporeras som svensk lag. Detta ser vi som en nödvändighet för att barns rättigheter ska förverkligas fullt ut. Vi hoppas därför att Centerpartiet, på er kommande partistämma, beslutar att ställa er bakom regeringens beslut om att göra barnkonventionen till svensk lag.

UNICEF Sverige driver ett antal barnrättsfrågor med utgångspunkt att barns ställning ska stärkas och tillämpas på alla samhällsnivåer. Vi arbetar bland annat för att öka delaktigheten för barn i socialt utanförskap, skydda barn på flykt, motverka våld mot barn, liksom att stärka barnrättsperspektivet i biståndet.

Inför er partistämma vill vi uppmärksamma er på några av våra krav som vi hoppas ni diskuterar och kan ställa er bakom:

Våld mot barn

Våld mot barn är en komplex fråga och inbegriper många aspekter. Vad gäller den svenska lagstiftningen ser vi behov av en ändring. Idag är inte barnmisshandel ett specifikt brott utan omfattas av de allmänna bestämmelserna i brottsbalken kring misshandel och ofredande. Vi anser i stället att barnmisshandel ska ses som ett specifikt brott. Vi vill också att barn som bevittnar våld i hemmet ska erkännas som brottsoffer, då forskning visar att det är lika traumatiserande att bevittna våld som att själv bli misshandlad.

Skydda barn på flykt

Vi vill att barns egna asylskäl tydliggörs inom asylprocessen. Vi vill ha fler lagliga vägar till Europa för att förhindra att barn utnyttjas och riskerar livet på flyktvägen. Vidare anser vi att den tillfälliga utlänningslagen måste ändras så att barns rätt till sin familj säkras. Vi vill också att den framtida migrationspolitiken har ett tydligt fokus på barns rättigheter.

Med vänlig hälsning,

Véronique Lönnerblad
Generalsekreterare UNICEF Sverige

Vi har skickat brevet till Annie Lööfs stab och hoppas på fortsatt dialog med henne och Centerpartiet om de här viktiga frågorna.

Vill du få mer information om hur vi på UNICEF arbetar för att förbättra barns situation, i Sverige och i världen? Prenumerera på vårt nyhetsbrev:

Onödig oro med barnkonventionen som lag

Igår anordnade UNICEF Sverige ett rundabordssamtal med jurister från myndigheter och domstolar för att prata om möjligheter och utmaningar med barnkonvention som svensk lag. Vår huvudgäst var Arnfinn Bårdsen, domare från Högsta domstolen i Norge, som delade med sig av sina erfarenheter av barnkonventionen som lag i praktiken. Hans huvudbudskap till oss i Sverige var att vi inte ska oroa oss och måla upp stora problem inför att den blir lag. Snarare ska det ses som en möjlighet att stärka barns rättigheter och synliggöra deras perspektiv i en vuxendominerad värld.

Nästa år förväntas barnkonventionen bli svensk lag. Foto: ©UNICEF/Kyllerman

Nästa år förväntas barnkonventionen bli svensk lag. Vi ser detta som en milstolpe i arbetet med att stärka barns rättigheter i Sverige. Visserligen är Sverige redan juridiskt bunden av barnkonventionen genom folkrätten, men att göra den till svensk lag kommer stärka barns rättigheter ytterligare och höja deras status. Vi på UNICEF Sverige är mycket positiva till förslaget men det finns dock en del myndigheter och domstolar som är skeptiska. De anser bland annat att många bestämmelser i konventionen är svårtolkade, och att ingen internationell domstol finns kopplad till konventionen som skapar praxis och vägledning.

Barnkonventionen som lag i tolv år

Arnfinn Bårdsen menade dock att vi i Sverige verkar ha en tendens att måla upp onödiga hypotetiska frågeställningar och konflikter som inte nödvändigtvis kommer bli aktuella. Norge har haft barnkonventionen som lag i tolv år. När barnkonventionen blev lag i Norge trodde många av domstolarna att det inte skulle bli så stor förändring. Innan den blev lag så användes den mycket lite och sågs inte ha stor betydelse i rätten. Det blev inte heller någon stor förändring den första dagen eller till och med första året. Men med tiden så har det påverkat inställningen till barns rättigheter. Under åren har man sett många positiva erfarenheter som visar på att barn får en starkare ställning och att deras rättigheter synliggjorts. Man har både använt barnkonventionen som ett verktyg för att förstärka barnets rättigheter i specifika ärenden och förtydligat hur barnkonventionens artiklar ska tolkas.

Det är tre områden där barnkonventionen har använts mest i avgörande från Högsta domstolen:

Socialtjänsten
Brottmål
Asyl- och migrationsärenden

De artiklar som prövats är främst art 3 om barnets bästa och art 12 kring rätten att få delta och bli hörd. Domstolarna har i sitt arbete haft stor användning av FN:s barnrättskommittés kommenterar och vägledning på hur barnkonventionens artiklar ska tolkas.

Rättsfallen visar på att göra barnkonventionen till lag (så kallad inkorporering) inte är tillräckligt utan det måste kompletteras av fortsatt anpassning av övrig lagstiftning (så kallad transformering). Barnkonventionen lägger grunden för en miniminivå för barns rättigheter och är främst tänkt som ett yttersta skyddsnät då övriga lagar inte räcker till. Utbildningsinsatser till rättsväsendet och myndigheter är också avgörande.

Ett nytt kraftfullt verktyg

Efter gårdagens samtal och diskussion är i alla fall jag övertygad om att vi är bra rustade för att göra barnkonventionen till svensk lag. Det svenska förslaget innebär både inkorporering och transformering. Barnombudsmannen har redan nu fått i uppdrag av regeringen att arbeta med att utbilda myndigheter och kommuner kring barnkonventionen och hur den ska tillämpas i deras verksamhet. Istället för oro bör vi därför känna att barnkonventionen som lag blir ett nytt kraftfullt verktyg för att stärka barns rättigheter.

Läs mer om barnkonvention som lag här: https://unicef.se/projekt/gor-barnkonventionen-till-lag

Brynässpelarna bär barnens viktigaste ord

På söndag är det barnkonventionens dag. Det firades redan igår i Gävle där Brynäs IF, UNICEF och Mattecentrum samlade över 2 100 elever för att fokusera på alla barns rättigheter. Och barnens åsikter har verkligen fått stå i centrum, något som nu kommer synas både på Brynässpelarnas tröjor och på sargen i Gavlerinken.

Under tisdagen arrangerade ”En bra start” – en del av samarbetet mellan Brynäs IF och UNICEF – och Mattecentrum barnkonventionens dag i Gavlerinken Arena. Mer än 2 100 elever från Gävles skolor deltog. Dagen genomfördes precis som förra året för att uppmärksamma barnkonventionen, med fokus på två av konventionens artiklar: alla barns rätt till utbildning (artikel 28) och alla barns rätt till lek, vila och fritid (artikel 31).

Under hela hösten har Gävles skolor arbetat med barnkonventionen ute i sina klassrum. Utifrån det arbetet har klasserna enats om de tre värdeord som betyder mest för dem. Och nu kommer klassernas värdeord att sitta på sargen i Gavlerinken. Dessutom kommer varje spelare i herrlaget att bära ett värdeord på sin matchtröja under två hemmamatcher.

Förarbetet i skolorna har i år varit en viktig del i förberedelserna inför årets Barnkonventionens dag. Samtliga elever i årskurs 4, 5 och 6 har arbetat med olika uppdrag, och där ett av uppdragen har varit att välja ut de tre värdeord från barnkonventionen som är viktigast för dem. Nu pryder elevernas viktigaste ord sargerna i Gavlerinken. Foto: Brynäs IF.

Jacob Blomqvist är lagkapten i Brynäs IF:s herrlag: ”Jag är mycket stolt att tillsammans med laget, föreningen, partners och fans sprida barnens viktigaste ord. Jag kommer själv att ha ordet respekt på min tröja.” Foto: Brynäs IF.

I år har också en referensgrupp bestående av 19 elever från årskurs 5 varit med i planeringsarbetet inför Barnkonventionens dag.

– Grunden i barnkonventionen är att lyssna på barnen och att de ska få göra sin röst hörd och bli tagna på allvar. Att Barnkonventionens dag ska ha en referensgrupp är därför helt självklart. Dessutom vill vi uppmärksamma vuxenvärlden på vilka värdeord som barnen tycker är viktiga, säger Johan Cahling, vice klubbdirektör i Brynäs IF och verksamhetsansvarig i ”En bra start”.

– Det känns både kul och spännande att agera megafon åt barnen, och kul att använda arenans sargplatser till deras ord.

UNICEFs och Brynäs IF:s samarbete inom ”En bra start” har som mål att ge fler barn möjlighet att delta i konstruktiva och roliga aktiviteter, och att stötta eldsjälar, lärare och ledare i deras dagliga arbete så att fler barn och ungdomar får en bra start i livet.

Tack alla ni som skriver under!

På mindre än två veckor har över 9 000 skrivit under UNICEFs krav om en fullständig barnkonvention för barn i Sverige. Stort tack alla ni som engagerar er, skriver under och sprider ordet! Nu är det dags att regeringen tar barns rätt att utkräva sina rättigheter på allvar.

Under tio dagar har vi kraftsamlat för att sätta ljuset på det faktum att Sverige saknar en fullständig barnkonvention. Vi tog hjälp av barn i Costa Rica – som antagit det tredje tilläggsprotokollet och sett till att barn kan utkräva sina rättigheter om de kränks – för att uppmana Sverige att göra samma sak.

Ställ dig bakom vårt krav

Tusentals har engagerat sig för barns rätt till en fullständig barnkonvention. Flera av våra riksdagspartier har uttryckt sig positivt till att anta det tredje tilläggsprotokollet, och inget av partierna ser direkt negativt på frågan. Men nu är det dags att Sverige sätter fart och faktiskt går från ord till handling.

Senare i höst kommer vi att lämna över underskrifterna från alla som skrivit under vårt krav till barnminister Åsa Regnér.

Skriv under du också och visa att vi är många som tycker att barn måste få rätt att utkräva sina rättigheter! Tillsammans kan vi skapa förändring för barn i Sverige.

Vad säger Sveriges politiker om en fullständig barnkonvention?

Som en del i UNICEFs kampanj för att införa en fullständig barnkonvention frågade vi samtliga riksdagspartier vad de anser om att ge barn i Sverige möjlighet att klaga när deras rättigheter kränks. Vi fick följande svar.

Vi ställde följande frågor till partiernas barnrättspolitiska talespersoner:

Vad anser du och ditt parti om att ge barn individuell klagorätt och att Sverige ansluter sig till det tredje tilläggsprotokollet?
Hur arbetar du och ditt parti för att stärka barns rättigheter i Sverige?

Alla riksdagspartier har svarat, något vi sätter ett stort värde på. Vi kan också med glädje konstatera att flera är positiva och inget parti uttrycker sig negativt till att Sverige antar det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen och inför individuell klagorätt för barn.

Svar från Socialdemokraterna

I utredningen ”Barnkonventionen ska bli svensk lag” föreslås det att regeringen bör utreda om Barnombudsmannen ska ges möjlighet att föra talan för enskilda i de fall frågan är av särskilt intresse för genomförandet av barnkonventionen. Utredningen har precis varit ute på remiss och frågan kommer sedan beredas inom regeringskansliet. Regeringen har därför inte tagit ställning men jag som ledamot kan säga att jag tycker frågan är av sådan vikt att det bör utredas närmare och så långt som möjligt realiseras.

Svar från Vänsterpartiet:

Vänsterpartiet anser att Sverige måste skriva under barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll, om en individuell klagomekanism för barn, som ger barn rätt att få sin sak prövad och bli lyssnad på. Barnperspektivet måste alltid finnas med när lagar stiftas och samhällets resurser fördelas. Barns rättigheter och förutsättningar är tätt förknippade med de vuxnas varför en generell välfärd är viktig.

Svar från Miljöpartiet:

En angelägen fråga – en pusselbit som utöver att barnkonventionen blir lag skulle hjälpa till att stärka barns rätt i praktiken. Genom att verka för ett barnperspektiv i alla beslut som fattas, oavsett nivå. Vi avser också att göra barnkonventionen till svensk lag.

Svar från Moderaterna:

För oss är det centralt att värna om varje barns rättigheter. Vi analyserar Barnrättighetsutredningens förslag noggrant. Det har dock inte ingått i utredningens uppdrag att utreda om Sverige bör ansluta sig till det tredje tilläggsprotokollet. Därför krävs det vidare utredning innan förslaget prövas. Det krävs en analys för att säkerställa att barns rättigheter skulle stärkas med individuell klagorätt, något som ej togs upp i utredningen.

Vi vill stärka alla barns rättigheter i deras vardag. Barns rättigheter ska stärkas genom nolltolerans mot dåliga skolor och ökade möjligheter till trygghet i till exempel barnomsorg och socialtjänst.

Barn i Sverige har rätt till en fullständig barnkonvention. Foto: © Frank Aschberg

Svar från Liberalerna:

Vi tycker definitivt att detta är en fråga som bör tittas på! I vår barnrättsmotion kan man läsa mer om våra ståndpunkter vad gäller detta. Vi har också varit pådrivande för att barnkonventionen ska bli lag och vi har en barnrättspolitisk talesperson.

Svar från Centerpartiet:

Vi står upp för det och vill ansluta oss till det tredje tilläggsprotokollet i barnkonventionen. Det är i linje med vår syn på allas lika rätt och värde.

Svar från Kristdemokraterna:

Ja, barn bör få klagorätt när deras rättigheter kränks. De ska också ha stärkta möjligheter och rättigheter i alla rättsprocesser. Alla politiska beslut ska prövas mot hur de påverkar familjer i nära relationer och barnkonventionens roll ska stärkas genom att bli lag.

Svar från Sverigedemokraterna:

Vi har ännu inte tagit ställning till frågan om huruvida Sverige bör ansluta sig till det tredje tilläggsprotokollet till Barnkonventionen. Det är en komplex fråga som man måste sätta sig noggrant in i och analysera grundligt innan man beslutar om. Vad gäller hur vi arbetar för att stärka barns rättigheter så har vi självfallet alltid barnperspektivet i åtanke då vi tar ställning till olika lagförslag etc. Vi har också ett barnpolitiskt inriktningsprogram som vi presenterade förra året. I programmet finner du information om hur vi försöker att bland annat stärka barns rättigheter.

UNICEF Sverige har länge arbetat för att barnkonventionen ska bli svensk lag, vilket också en majoritet i riksdagen har ställt sig bakom. Flera av våra riksdagspartier ställer sig positiva till att anta det tredje tilläggsprotokollet, och inget av partierna ser direkt negativt på frågan. Det banar väg för att vårt långsiktiga mål – en fullständig barnkonvention – kan bli verklighet.

Barn i Sverige har rätt till en fullständig barnkonvention. Läs mer och skriv under vårt krav till regeringen.

Barnkonventionen som lag räcker inte

Sverige är på många sätt ett bra land för barn att växa upp i. UNICEF Sverige vill dock se att det blir ännu bättre och då räcker det inte med att barnkonventionen blir lag. Karin Ödquist Drackner, barnrättsjurist, förklarar genom att jämföra Sverige med Norge och Irland.

Sverige är på många sätt ett bra land för barn att växa upp i. Men att barnkonventionen blir lag räcker inte. Barn måste också få rätt att utkräva sina rättigheter. Foto: © Frank Aschberg

Att göra barnkonventionen till svensk lag är ett steg i rätt riktning. Det utgör både ett pedagogiskt och juridiskt verktyg för att stärka barns rättigheter. Men för att stärka barns rätt att utkräva sina rättigheter räcker det inte att barnkonventionen blir lag. Låt oss titta på hur situationen ser ut i två andra europeiska länder:

Norge har gjort barnkonventionen till nationell lag men saknar fortfarande effektiva och barnanpassade rättsmedel för barn att utkräva sina rättigheter.

Norge har inte ratificerat barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll som ger barn möjlighet att klaga till FN:s barnrättskommitté när deras rättigheter inte har uppfyllts. Det finns inte heller någon tydlig översikt kring vart barn kan vända sig och vilka nationella instanser som är tillgängliga för barn.

Eftersom barnkonventionen är lag kan rättigheterna prövas i domstol, vilket är bra. Men så länge man inte har ett barnanpassat system eller ger barn rätten att självständigt driva en process i domstol så blir den rättigheten mycket begränsad. Barnombudsmannen har precis som i Sverige inte mandat att utreda enskilda ärenden från barn och kan därför inte hjälpa barn att klaga.

Irland har inte inkorporerat barnkonventionen som nationell lag men däremot har de antagit det tredje tilläggsprotokollet. På Irland har barn överlag goda möjligheter att klaga när deras rättigheter kränks. Barnet kan göra det själv eller genom ombud och redan på kommunal nivå. Processen är barnanpassad vilket till exempel innebär att språket, bemötandet och tillgängligheten har anpassats.

Barn har även tillgång till juridiskt biträde vid behov. På nationell nivå har barnombudsmannen mandat att ta emot ärenden från barn och kan stötta dem i att få upprättelse. Ärendena rör myndighetsutövning inklusive rätten till vård och utbildning.

Migrationsfrågor och polisärenden är undantagna eftersom det finns separata instanser för det, vilket innebär en utmaning då de instanserna inte är särskilt anpassade för barn. En annan stor utmaning för Irland är att barnkonventionen inte är lag. Det går därför inte att ta fall till domstol om barns rättigheter enligt barnkonventionen kränkts.

Sverige har ännu så länge varken inkorporerat barnkonventionen eller anslutit sig till det tredje tilläggsprotokollet. Sverige har inte heller barnanpassade instanser på nationell nivå dit barn kan vända sig för att få stöd i att kräva upprättelse när deras rättigheter kränkts.

Alla tre delar är nödvändiga för att barns rättigheter fullt ut ska tillgodoses. Det är dags för Sverige att vakna upp och sätta fart!

Barn i Sverige har rätt till en fullständig barnkonvention. Läs mer och skriv under vårt krav till regeringen.

En fullständig barnkonvention höjer barns status i Costa Rica

Just nu kraftsamlar vi på UNICEF för att sätta ljuset på det faktum att Sverige saknar en fullständig barnkonvention. Vi jämför oss med Costa Rica, som antagit det tredje tilläggsprotokollet och sett till att barn kan utkräva sina rättigheter om de kränks. Men hur har det påverkat situationen för barnen i landet? Jonatan Lewis, chef för UNICEF i Costa Rica, ger svar på tal.

Hur kan det tredje tilläggsprotokollet stärka barns rättigheter?

– Tilläggsprotokollet fungerar som en motor för alla institutioner och myndigheter som arbetar med barns rättigheter. Inget land vill uppmärksammas för att det kommit ett stort antal ärenden till FN:s barnrättskommitté. Det gör att protokollet kan ses som ett påtryckningsmedel och gör att länderna tvingas arbeta mer förebyggande för att ärenden inte ska behöva komma dit, säger Jonatan Lewis.

Vi har förstått att det finns en ombudsman som tar emot enskilda klagomål från barn i Costa Rica. Är det vanligt att barn vänder sig till ombudsmannen, och tas frågor vidare?

– Klagomål förekommer och det gjorde det redan innan tilläggsprotokollet ratificerades. I Costa Rica kan både barn och vuxna föra fram sina klagomål till ombudsmannen om deras rättigheter blivit kränkta. Även om klagomål kunde föras fram även innan tilläggsprotokollet antogs så har det hjälpt till att stärka ombudsmannens roll här i Costa Rica.

Vanliga klagomål i Costa Rica är kopplade till utbildning, till exempel mobbning, eller till övergrepp som sexuellt våld mot barn.

– Vi ser inte det tredje tilläggsprotokollet som lösningen på alla problem men vi tror att införandet av det bidragit till att vi stärkt barns rättigheter som helhet i landet, säger Jonatan Lewis.

Jonatan berättar vidare om de utmaningar han ser, och om varför tredje tilläggsprotokollet är viktigt:

– Fortfarande är det många i vårt land som inte vet att barn har rättigheter och att man måste skydda och respektera de rättigheterna. Ett område som UNICEF i Costa Rica arbetar med är det ökande våldet mot barn och mot flickor i synnerhet. För att lyckas med det här arbetet är tilläggsprotokollet ett viktigt redskap. Men det handlar också om att myndigheter måste samarbeta och att man hela tiden arbetar med protokollet för att stärka barns rättigheter.

– Vi ser inte att det tredje tilläggsprotokollet ska vara den primära instansen när barns rättigheter kränks. Det ska snarare ses som en sista instans om ett land inte har gett barnen möjlighet att få upprättelse. Det är också ett viktigt symboliskt värde för att höja statusen för barns rättigheter, avslutar Jonatan.

Det är dags att införa en fullständig barnkonvention

Sverige var bland de första att anta barnkonventionen. Men, barn i Sverige har idag ändå inte möjlighet att få upprättelse om deras rättigheter kränks – eftersom Sverige inte antagit det tredje tilläggsprotokollet. Det är dags för det nu.

Barn i Sverige har rätt till en fullständig barnkonvention, precis som barnen i Costa Rica. Läs mer och skriv under vårt krav till regeringen.

Sverige behöver en fullständig barnkonvention

Barn i Sverige har idag inte fullständiga rättigheter. Därför driver vi på UNICEF just nu en kampanj för att Sverige ska införa en fullständig barnkonvention. Men vad menar vi egentligen med det? Och vad innebär det tredje tilläggsprotokollet? Få svaren i vår film.

Barnkonventionen är till för att skydda alla barn och försvara deras rättigheter. Det tredje tilläggsprotokollet är till för att barn praktiskt ska kunna utkräva sina rättigheter.

Protokollet ger barn rätten att vända sig till FN:s barnrättskommitté och anmäla när deras rättigheter kränks. Men Sverige har hittills valt att inte skriva under det tillägget, och därför har barn idag inte den möjligheten, varken genom FN eller i Sverige.

Barnombudsmannen är den enda ombudsmannen i Sverige som inte kan ta emot enskilda klagomål från sin målgrupp, det vill säga barn. Barn som kränks i Sverige idag riskerar att hamna i ett ingenmansland där det är svårt att få hjälp.

Det tredje tilläggsprotokollet behövs för att barnen ska kunna utkräva sina rättigheter. Det är dags att införa en fullständig barnkonvention.

Barn i Sverige har rätt till en fullständig barnkonvention. Läs mer och skriv under vårt krav till regeringen.

Bli Världsförälder

Handla i gåvoshopen

Ge en katastrofgåva

Stöd oss

Vad vi gör

Engagera dig

Företag

Skolor

Världsföräldrar