Gå till innehållet
Laddar…

UNICEF trappar upp insatserna mot handel med barn i Nepal

Minst 245 fall där barn riskerat trafficking eller olagliga barnhemsplaceringar har stoppats sedan den första jordbävningen drabbade Nepal för två månader sedan. UNICEF samarbetar med nepalesiska myndigheter och polisen för att minska risken för handel med barn, och uttrycker oro för ökad "volonturism" till barnhem.

Foto: © UNICEF/Panday

Foto: © UNICEF/Panday

– Vi oroade oss för ökad handel med barn efter de två jordbävningarna. Förlorade arbeten och förvärrade livssituationer kan göra det lättare för människohandlare att övertyga föräldrar att ge upp sina barn, genom att lova dem skolgång, mat och en bättre framtid. Men verkligheten innebär tyvärr för många barn exploatering och övergrepp, säger Tomoo Hozumi, chef för UNICEF i Nepal.

Vad gör UNICEF?

UNICEF samarbetar med Nepals regering och andra partners för att trappa upp insatserna mot handel med barn:

  • UNICEF har etablerat 141 barnvänliga trygga platser där 14 000 barn får en chans att återhämta sig från traumatiska upplevelser. Här kan också barn som riskerar att utsättas för trafficking identifieras och skyddas.
  • Vi har också satt upp tillfälliga skolor och levererat skolmaterial som hjälper barn att stanna i skolan trots katastrofen. Skolorna skyddar barn från exploatering och utnyttjande och informerar om hur barnen kan hålla sig trygga och friska.
  • Efter jordbävningarna lanserade UNICEF en informationskampanj om hur barn kan skyddas i Nepal. Vi har bland annat delat ut 40 000 flygblad med information om hur man kan förebygga att familjer separeras, i de drabbade distrikten, på polisstationer och i flyktingläger med mera. Information går också ut till omkring 70 procent av befolkningen via Radio Nepal.

Efter katastrofer som jordbävningar ökar risken för handel med barn. Det finns också en ökad risk att familjer skickar sina barn till barnhem efter löften om säkerhet och utbildning. Före jordbävningen levde omkring 15 000 barn i barnhem i Nepal och riskerade potentiellt osäkra adoptioner, exploatering och övergrepp. Mer än 85 procent av dessa barn hade minst en förälder i livet.

Volontärresor till barnhem oroar

UNICEF uttrycker oro över att familjer runt om i världen uttryckt önskan om att hjälpa barn i Nepal genom att adoptera dem eller komma och besöka barnhem.

– I vissa fall tas barn från sina familjer och placeras på barnhem för att locka adoptivföräldrar, betalande volontärer och andra givare, säger Tomoo Hozumi. Även om många volontärer vid barnhem har goda intentioner är de ofta inte medvetna om att de ofrivilligt kan utsätta barn för fara. Ofta kontrolleras inte heller volontärernas bakgrund vilket ytterligare kan utsätta barn för risker.

För att sprida kunskap om riskerna med volontärer som reser till barnhem (så kallad ”volonturism”) samarbetar UNICEF med bland annat turismsektorn. Till exempel har vi kontaktat 40 nationella och internationella organisationer som rekryterar volontärer till barnhem i Nepal och uppmuntrat dem att avbryta volontärprogrammen. Åtta av dem har redan stoppat verksamheten.

– Det absolut bästa sättet att hjälpa barn återhämta sig från jordbävningarna i Nepal är att återuppbygga samhällena på plats och hjälpa familjer att hålla samman, avslutar Tomoo Hozumi.

Var med och kämpa för barnen i Nepal och i andra katastrofer. Ge en katastrofgåva idag.

Människohandel med barn – det ultimata brottet

I dagarna arrangerar länsstyrelsen en nationell konferens om människohandel och sexuell exploatering för att öka kunskapen om denna grymma brottslighet. Ett stöd för myndigheter som kan komma i kontakt med barn som kan vara utsatta för människohandel är skriften ”Kan det vara människohandel?” som UNICEF Sverige tagit fram tillsammans med länsstyrelsen.

Foto: © UNICEF/Pirozzi

Foto: © UNICEF/Pirozzi

Att sälja och köpa barn för att kunna utnyttja dem på olika sätt för att tjäna pengar är det ultimata brottet eftersom:

  • det är lukrativt
  • barn är lojala
  • risken att bli upptäckt är liten

Handel med barn förekommer över hela världen och brukar räknas som den tredje största organiserade brottsligheten. Bara vapenhandeln och knarkindustrin omsätter mer pengar. En tredjedel av de som utsätts för människohandel är barn, och det ökar. Fler flickor än pojkar är offer. Barnen utnyttjas i alla sammanhang där man kan tjäna pengar på dem. De tvingas sälja sex, stjäla i butiker eller begå fickstölder, jobba som hembiträden, soldater eller att tigga på gatorna.

I Sverige finns barnen framförallt inom sexhandeln och tiggeri. Efterfrågan på att betala för att utnyttja ett barn sexuellt gör att männniskohandlaren kan ta bra betalt. Statistik är mycket svårt att få fram och mörkertalet tros vara stort. Anmälningar görs men nästan ingen fällande dom finns.

Ofta barn i beroendeställning

Barnen det handlar om är ofta i en beroendeställning till människohandlarna och vågar inget annat än att lyda. Det kan vara en pojkvän, släkting eller granne som håller dem i ett järngrepp eller låtsas erbjuda ett liv med guldkant. Barnen hämtas från länder där de lever i fattigdom och social utsatthet, och de har kanske aldrig gått i skolan.

Om barnet inte gör som hen blir tillsagd finns risk för våldtäkt, utpressning och social utfrysning. Barn som exploateras i Sverige och kommer från andra länder känner sig osäkra på om myndigheterna här verkligen vill hjälpa dem. Dessutom ser sig barnen själva inte som offer utan har blivit så hjärntvättade och psykiskt nedbrutna att de inte tror att det finns ett annat sätt för dem att leva. Det blir en farlig lojalitet mot förövarna.  Barnet är en handelsvara utan mänskliga rättigheter såsom frihet, hälsa, utbildning, trygghet och skydd.

Ett brott som är svårt att upptäcka

Brottet människohandel kan ge upp till tio års fängelse i Sverige men är svårt att upptäcka och bevisa. Polisen säger att ju mer resurser och kunskap de har desto fler fall ser de. De konstaterar att det krävs att särskilda insatser görs för att kunna identifiera den här komplicerade brottsligheten, som kan se ut som något helt annat på ytan.

När det handlar om barn som utnyttjas som handelsvaror krävs inte att det förekommit hot eller våld och barnet kan inte heller samtycka till att utnyttjas. Det som krävs för att det ska handla om brottet människohandel av ett barn under 18 år är huvudsakligen att någon rekryterar, transporterar eller tar emot barnet i syfte att exploatera barnet. Det finns flera myndighetspersoner som saknar kunskap om vilka kriterier som gäller när det handlar om barn, och tror att det krävs någon form av påtryckning eller ”otillbörligt medel” mot barnet.

Vad behövs för att stärka barns skydd?

Enligt UNICEF Sverige behövs följande insatser för att stärka skyddet för barn som utnyttjas i människohandel i Sverige, så att de får sina rättigheter respekterade:

  • att barnkonventionen blir svensk lag
  • att brottsbalken ändras så att människohandel med barn blir ett eget brott
  • att rättsväsendet, Migrationsverket och socialtjänsten får kompetensutveckling
  • att myndigheternas insatser samordnas
  • att regeringens handlingsplan för skydd av barn mot människohandel, exploatering och sexuella övergrepp följs upp

Här hittar du skriften ”Kan det vara människohandel?” som nu finns i en ny upplaga.

Handlingsplan mot handel med barn vi länge kämpat för är nu verklighet

Nu i dagarna har regeringen äntligen presenterat en handlingsplan för barn som utsatts för människohandel, något som vi har kämpat för i många år. Idag deltar dessutom vi och andra barnrättsaktörer i en sammankomst på regeringskansliet för att diskutera det fortsatta arbetet.

En av våra prioriterade frågor i Sverige är att uppnå förbättringar för barn som utsätts för människohandelVi har under många år kämpat för att regeringen ska stärka dessa barns rättigheter och ta fram en handlingsplan som avser handel med barn gällande olika former av exploatering barn kan utsättas för. Regeringen presenterade i dagarna en sådan handlingsplan innehållande uppdrag till bland annat Migrationsverket, Länsstyrelsen och Brottsoffermyndigheten att vidta åtgärder för ett stärkt skydd av barnets rättigheter på området.

Om ensamkommande barn och unga på flykt som åker runt i hela Europa för att få en chans till ett liv, om ensamkommande i Malmö som står utan sina mest grundläggande rättigheter och om organhandel, berättade Omid och Husni från Ensamkommandes förbund i förra veckan i ett samtal i riksdagen. De gav inblick i svårigheter, upplevda kränkningar och inte minst de risker ensamkommande barn och unga står inför under tiden på flykt.

En kartläggning av Länsstyrelsen under 2012 visade att 166 barn mellan 3-17 år registrerats som misstänkta offer för människohandel eller människohandelsliknande brott under 2009 och 2011. Enligt kartläggningen är asylsökande barn och då särskilt ensamkommande en särskilt sårbar grupp i dessa sammanhang. Exempelvis har det under de senaste fem åren försvunnit 850 asylsökande barn i Sverige. Endast ett fåtal av de barnen har efterlysts eller eftersökts. Det är alltså hundratals försvunna barn som ingen letar efter och riskerna för att de ska hamna i exploatering eller människohandel är stora.

Människohandel är den tredje största brottsliga verksamheten i världen, näst efter narkotika och vapenhandel. Enligt FN utsätts cirka 1,2 miljoner barn varje år för människohandel. Barn säljs, köps och utnyttjas för många olika ändamål – för sexuella syften, organhandel, som billig arbetskraft, för att tigga eller tvingas begå stölder.

Handel med barn och unga är en omfattande, lönsam och ofta välorganiserad brottslighet som finns över hela världen. Sverige är inget undantag. ”Jag önskade många gånger att de som arbetade på de här hotellen där det skedde skulle ha reagerat”, berättar Ernesta, en ung tjej som kom till Sverige tillsammans med en kompis med hopp om att hitta arbete, men istället utnyttjades inom sexhandel. Hon fördes mellan olika hotell, ständigt övervakad av tre män och ingen reagerade på hennes situation.

Det är tyvärr en verklighet att det svenska samhället i dagsläget inte klarar av att förhindra att barn och unga exploateras på olika sätt, vilket barnminister Maria Larsson också konstaterade när den nya handlingsplanen presenterades i förra veckan. Det kommer att krävas omfattande och samordnade insatser på många olika nivåer i samhället – hos politiker, myndigheter, organisationer, företag, allmänhet och enskilda personer – för att motverka denna hänsynslösa brottslighet och pågående kränkningar av barnets rättigheter och person. Handlingsplanen är ett stort steg i rätt riktning.

Gemensamma tag mot handeln med barn

I samarbete med Sida bjuder UNICEF in till filmvisning av "Not my life" och efterföljande debatt med fokus på handel med barn, hur det kan förebyggas och hur offren kan stödjas och skyddas.

2013-10-01 12-29-35

När: 17 oktober kl 16.30-20.30
Var: Clarion Hotel Sign, Norra Bantorget, Stockholm
Det är gratis inträde för alla men föranmälan krävs. Anmäl dig här

Människohandel är världens tredje största kriminella verksamhet. Det förekommer i alla länder och i alla samhällsgrupper men barn som lever i fattigdom är extra utsatta.

Medverkande är Oscarsnominerade regissören Robert Billheimer, Susan Bissell, chef för UNICEFs arbete för barn i behov av skydd, Eric Peasah, grundare av organisationen Right To Be Free, Charlotte Petri Gornitzka, Sidas generaldirektör och Véronique Lönnerblad, UNICEF Sveriges generalsekreterare.

Välkomna!

Kan det vara människohandel?

Barn utnyttjas som handelsvaror i Sverige idag i prostitution, tiggeri och stölder. De är lätta att manipulera, hota och styra eftersom de är beroende av människohandlarna för sin överlevnad. Ibland upptäcks barnen av svenska myndigheter och kan få hjälp, ibland inte.

skrift

En avgörande faktor för att bli upptäckta är att polisen, socialsekreteraren eller handläggare på Migrationsverket har kunskap om vad som är riskfaktorer och kännetecken. Vi har därför tillsammans med Länsstyrelsen i Stockholm uppdaterat skriften ”Kan det vara människohandel?”. Den kan vara ett stöd för utredare och handläggare när de möter ett barn och det finns misstankar om att det kan handla om människohandel.

Vi välkomnar också att regeringen utvidgat uppdraget till Länsstyrelsen när det gäller nationell samordning och samverkan mot människohandel till att nu omfatta alla former av utnyttjanden, dvs. inte bara sexuella. Vi ser dock fortfarande ett behov av att regeringen antar en ny handlingsplan mot människohandel så att berörda myndigheter avsätter tid och resurser för kompetensutveckling och prioritering av identifiering och utredning av denna brottslighet.

”Kan det vara människohandel?” finns att beställa via unicefbutiken.se.

Bättre stöd till offer för människohandel

Barn utnyttjas hänsynslöst som handelsvaror. De säljs och köps som redskap för vuxna med ett enda syfte; att tjäna pengar. Idag på internationella brottsofferdagen kräver UNICEF bättre stöd till offer för människohandel.

Människohandel, eller trafficking, finns över hela världen och drabbar ca 1,2 miljoner barn varje år enligt FN. Det är den tredje största brottsliga verksamheten, näst efter narkotika- och vapenhandel, och den ökar.

Både flickor och pojkar utnyttjas sexuellt, som billig arbetskraft och soldater, adopteras bort eller tvingas stjäla, tigga och smuggla narkotika. De har många gånger levt i omgivningar med våld, missbruk och förtryck och kanske inte gått i skolan. Offret är i en beroendeställning till människohandlarna och ser ofta inget annat alternativ än att leva det liv som han eller hon lever just nu. Av rädsla för repressalier berättar därför sannolikt inte heller den som är offer om sin situation. Barnen vågar inte göra annat än dem är tillsagda.

Fattigdom och diskriminering är orsaker till brottsligheten men den frodas också på grund av att risken för förövarna att upptäckas och straffas är liten. Många barn luras och tvingas in i handeln, andra lockas av löften om jobb och ett bättre liv. Vissa anar oråd, men är så desperata att hitta ett sätt att försörja sig att de är beredda att pröva i princip vad som helst. Efterfrågan när det gäller att köpa sex är ett annat skäl till att barn utnyttjas i prostitution.

Även i Sverige finns människohandel med barn som lever i social misär och utnyttjas i kriminell verksamhet, tiggeri och prostitution. Ingen myndighet känner huvudansvar utan barnen lämnas åt sitt öde. Om de får hjälp beror på vilken tjänsteman de råkar komma i kontakt med. Barnen beter sig inte som svenska myndigheter förväntar sig. De ser sig inte själva som offer för ett brott och ber inte om hjälp.

Detta var fallet med en 15-årig flicka från Rumänien som tiggde på Stockholms gator, dels för att köpa mat, dels för att betala tillbaka på sin brudskuld. En polis beskrev henne som aktiv, självständig och driftig. Tingsrätten fick intrycket att hon var mycket kavat. Hovrätten höll med och friade de åtalade. Resonemanget hos domstolarna handlar om att det inte rör sig om tvång eller hot, utan att flickan både är van vid och själv valt misären och utsattheten. Detta fall visar att kunskapen inom rättsväsendet måste öka. Det krävs nämligen varken tvång eller hot, och samtycke är irrelevant, när det handlar om brottet människohandel med barn.

Enligt barnkonventionen har barn samma rättigheter oavsett bakgrund, vilket måste bli klart och tydligt i svensk lag och rättstillämpning.

UNICEF arbetar globalt för att stoppa människohandeln genom att påverka lagstiftning, driva rehabiliteringsprojekt och utbilda ansvariga myndigheter. I Sverige kräver vi att regeringen antar en handlingsplan mot handel med barn, bättre samverkan mellan myndigheter och att barnkonvention blir svensk lag.

Bli Världsförälder så stöder du vårt arbete med att skydda barn mot våld, övergrepp och människohandel.

Ökad risk för handel med barn i katastrofdrabbade Filippinerna

Tyfonen Bopha som drog fram över Filippinerna i början av december räknas som den värsta i landets historia. Över 6 miljoner människor har drabbats varav närmare hälften är barn. UNICEF varnar nu för att de redan extremt utsatta barnen även riskerar att utsättas för handel.

 En pojke bärs bort över vattenmassorna

Förödelsen efter tyfonen är total

Förödelsen i området där tyfonen Bopha dragit fram är total. Hus och bebyggelse är raserade eller helt förstörda och på en del håll har hela byar jämnats med marken. Närmare en miljon människor har förlorat sina hem eller tvingats på flykt undan vattenmassor och förödelse. Vattensystemen har kollapsat och risken för att vattenburna sjukdomar ska spridas är stor. Men för barnen, som alltid drabbas hårdast när katastrofen slår till, lurar även andra faror. Närmare 2,6 miljoner av de drabbade är barn och många av dem löper nu stor risk att utsättas för handel.

NYHQ2012-1695

Människohandlare i katastrofens spår

När kaos och katastrof lamslår ett land är det ofta det direkta humanitära katastrofarbetet man fokuserar på – första hjälpen, vatten och sanitet samt distribution av förnödenheter. Men utöver det arbetet är en av UNICEFs huvudinsatser att skydda barn som utsätts för andra risker, som att hamna i fel händer. Barn som kommit ifrån sina föräldrar är extra utsatta och lätta byten för människohandlare och UNICEF kämpar nu för att snabbt fånga upp ensamma barn och se till att de kommer till trygga och barnvänliga platser.

De trygga och barnvänliga platserna, så kallade child friendly spaces, fungerar inte bara som en uppsamlingsplats utan ger även barnen en plats att leka och bearbeta sina traumatiska upplevelser. Syftet är att trots rådande kaos ge barnen tillvaro där de får vara just barn.

UNICEFs arbete på plats

UNICEF är på plats och hjälper barn och deras familjer. Förutom att fånga upp och registrera ensamma barn distribuerar UNICEF förnödenheter i form av vatten- och hygienpaket, första hjälpenutrustning och näringstillskott. Dessutom leder man arbetet med att säkra tillgången på rent vatten och förbättra förutsättningarna för fungerande sanitet. De första hjälpsändningarna har skickats till de drabbade områdena och ytterligare försändelser är på väg.

Hjälp barn i krig och katastrofer – ge en gåva.

 

Ta ett helhetsgrepp om barnets mänskliga rättigheter!

Idag är det internationella dagen för mänskliga rättigheter. Vad har barns mänskliga rättigheter för status i Sverige?

Varje dag tar vi emot brev, mail och telefonsamtal som handlar om kränkningar av barns rättigheter i Sverige: barn som säljs och köps inom människohandel, barn som har flytt till Sverige och inte får gå i skolan, barn som lever med missbruk och våld i hemmet och inte får hjälp, omhändertagna barn som utsätts för övergrepp etc. Många av de berättelser vi möts av visar tydligt att barnets rättigheter och barnkonventionen avfärdas av domstolar och myndigheter eftersom den inte är svensk lag. Perspektivet kring barnets behov och rättigheter uteblir vilket får svåra konsekvenser för barnen. Tre nyligen avgjorda fall från domstolar och myndigheter utgör tydliga exempel på varför barnkonventionens juridiska status behöver stärkas:

Slag med bälte utgör inte misshandel eller ofredande

En pappa och hans son har hamnat i en diskussion kring läxläsning och begränsande av dataspelande. Sonen har blivit upprörd, varpå pappan har slagit sonens rygg med ett barnskärp. Pojken har berättat om händelsen för skolpersonalen, han har gråtit och uppgett att slaget har gjort mycket ont. Pappan har friats i rätten med motiveringen att det inte är utrett att barnet har tillfogats sådan smärta att det ska utgöra misshandel. Pappan har också friats från ofredande med följande motivering: ”Pappan har visserligen inte handlat i överensstämmelse med förbudet mot aga, men alla former av mindre lämpliga beteenden i det sociala samspelet mellan närstående kan inte betecknas som ofredande. Pappans agerande har framstått mer som ett överilat och olämpligt handlande i en upprörd situation” (Mål nr B 271-12).

Enligt barnkonventionen har alla barn rätt att skyddas mot våld från föräldrarna. Vi ställer oss kritiska till att domstolen inte gör en tydlig markering kring barnets rätt till skydd mot alla former av våld. Vi ställer oss kritiska till rättens formulering kring pappans agerande och den förskjutning som därmed sker kring vad som är ett acceptabelt beteende i det sociala samspelet mellan närstående.

Fråga om 2-årig omhändertagen flickas rätt till uppehållstillstånd bedöms utifrån föräldrarnas rättigheter

Ett spädbarn har omhändertagits av socialtjänsten och placerats i ett familjehem p.g.a. mamman har övergett barnet och lämnat det hos en man som har misshandlat henne. Barnet har bott i familjehemmet fram till två års ålder, då Migrationsverket har beslutat att flickan ska utvisas för att återförenas med den biologiska mamman. Migrationsverket har motiverat beslutet med att barn inte ska skiljas från sina föräldrar samt att föräldrarnas rättigheter och skyldigheter måste respekteras enligt i barnkonventionen.

Enligt barnkonventionens grundprinciper ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Ett barn har rätt till skydd mot våld och vanvård och barnet ska få kontinuitet i sin uppfostran när det är placerat i familjehem.  Vi ställer oss kritiska till att Migrationsverket har bedömt ärendet av ett omhändertaget barn med skyddsbehov, utifrån de biologiska föräldrarnas rättigheter. Beslutet saknar ett helhetsperspektiv kring barnets situation samt en barnkonsekvensanalys – vad har barnet varit med om och vad riskerar det vid en eventuell utvisning för att återförenas med den biologiska mamman?

Par frias från människohandel efter att ha fört in en 14-årig flicka i landet för giftermål med deras 27-årige handikappade son

Ett gift par har åtalats för att ha rekryterat ett 14-årigt barn till Sverige för att hon ska exploateras sexuellt av deras 27-årige, handikappade son. Flickans pappa har träffat en överenskommelse med en av de åtalade om ett kommande giftermål. Flickan har kommit till Sverige under 2010 för att bli flickvän eller hustru åt 27-åringen. Hon har bott med 27-åringens familj under ett år, under denna tid har hon genomgått två graviditeter. Flickan har inte haft tillgång till sitt pass, hon har inte kunnat någon svenska och har inte gått i skolan. Hon har hjälpt till med disk, matlagning, dukning samt barnpassning av småbarn som har funnits i lägenheten. Rätten har friat paret från människohandel då de inte anser att det går att dra den slutsatsen att 27-åringens personliga särdrag och situation varit sådana att en relation med honom skulle ha inneburit ett nödläge. Även om det är visat att 27-åringen och flickan haft samlag med varandra kan denna omständighet inte betraktas som sexuell exploatering i lagens mening (Mål nr B 1689-12).

Enligt barnkonventionen har barn rätt att skyddas mot alla former av utnyttjande. Barn ska skyddas mot att bli bortförda för att exempelvis säljas till en annan familj. Vi ställer oss kritiska till bristen på barnperspektiv och barnrättsperspektiv i domen. Vi ställer oss kritiska till att rätten inte tar ställning till att det här handlar om ett barn som har sålts till Sverige, som har hållits isolerad och saknat möjligheter att påverka eller kunna ta sig ur sin situation.

Vi fortsätter att lyfta fram fall som visar att barnets rättsliga ställning måste stärkas i Sverige. Våra politiker måste se de barn som lever under svåra förhållanden och ge deras situation och rättigheter ett tydligt erkännande. Det är dags att ta ett helhetsgrepp om barnets mänskliga rättigheter genom att göra barnkonventionen till svensk lag.

Hon hade inget annat val än att prostituera sig

Hon var fjorton år när hon lämnade hemmet. Hennes pappa hade börjat dricka igen och misshandlade henne, hon sökte hjälp hos polisen men fick ingen. Till slut jagade pappan bort henne. Hon hade inget annat val än att prostituera sig. Hon var femton år då. Hon och en kompis fick hjälp att hitta kunder. Hon fick veta att hon skulle tjäna bättre om hon åkte till Sverige så hon reste med färjan. Det var uttalat att hon skulle prostituera sig och det förekom inga direkta hot. Första gången var hon i Sverige i ungefär en månad. Sedan reste hon hem igen, sedan tillbaka till Sverige. Så höll det på. Hon började arbeta för en kvinna i Sverige som en kompis kände. Det var tungt. Hon hade precis genomgått en operation men tvingades börja arbeta efter bara några dagar. Det var inte ett direkt tvång, men hon kände ett indirekt tvång. Kvinnan hittade kunder åt henne och hon kunde inte säga nej. Det var en viss hotfullhet i situationen. Hon hade ingen annan utväg.

Så berättar ett av de barn som har utnyttjats inom människohandel i Sverige. FN uppskattar att ungefär 1,2 miljoner barn utsätts för människohandel varje år, exempelvis inom sexhandel, som arbetskraft, för att delta i stöldligor eller för att tigga. Det saknas statistik över hur många barn som förs till Sverige varje år för att utnyttjas inom människohandel. Så länge barnen inte syns i någon statistik, finns de inte. De är ett osynligt problem.

Sannolikheten att barnen själva ska berätta om sin situation och be om hjälp är liten. Barnen är oftast helt utlämnade till och står i beroendeställning till människohandlarna, de ser inget annat alternativ än att leva det liv de lever just nu. Risken för att brotten ska upptäckas och människohandlarna straffas är också väldigt liten. I dagarna kom en friande dom från hovrätten gällande en fjortonårig flicka. Ett gift par friades från människohandel efter att ha fört in flickan i Sverige till deras 24-årige handikappade son (läs rättsfallet).

Att barn köps och säljs som handelsvaror är både obegripligt och oacceptabelt. Ett av de krav vi ställer för att synliggöra dessa barn är att statistiken ska förbättras så att överblick skapas kring hur många barn som faller offer för människohandel i Sverige. Vi kräver också att barnkonventionen blir svensk lag så att barnrättsperspektivet stärks i myndighetsutövningen kring dessa barn.

Barn som tvingas till stöld är brottsoffer


I dag på internationella brottsofferdagen vill UNICEF uppmärksamma barn som begår brott men som själva är brottsoffer.

Runt om i Sverige finns det barn som tvingas stjäla i butiker eller begå fickstölder och som är utsatta för människohandel, eller trafficking. Människohandel är en omfattande och lönsam handel som finns överallt i världen. FN uppskattar att omkring 1, 2 miljoner barn utsätts för människohandel varje år.

Gemensamt för många drabbade är att de systematiskt bryts ner av förövarna så att de till slut inte längre ser sig själva som offer. De känner istället en lojalitet till förövarna som de ofta är utlämnade till och helt beroende av. Att utnyttja barn i människohandeln är mycket lukrativt och risken för att upptäckas och straffas är liten.

Skydd och stöd till drabbade
Det borde vara självklart för myndigheter att barn som begår brott under påtryckningar och tvång inte själva ska ställas till svars för dessa brott. De borde istället ses som brottsoffer och erbjudas skydd och stöd.

I den nyligen publicerade UNICEF-rapporten ”Child Trafficking in the Nordic Countries” framgår att det behövs mer kunskap om detta. Vi uppmanar socialarbetare, poliser och åklagare att vara medvetna om att barn som begår brott, själva kan vara brottsoffer.

Alla barn under 18 år har enligt såväl barnkonventionen som socialtjänstlagen rätt till skydd mot övergrepp och utnyttjanden och måste få hjälp. Detta gäller alla barn som befinner sig i Sverige oavsett nationalitet eller juridisk status.

Maria Larsson lovar handlingsplan redan i år

Maria Larsson

 

Igår lanserade vi vår rapport om handel med barn, ”Child Trafficking in the Nordic Countries”.  I samband med lanseringen anordnade vi också ett rundabordsamtal på samma tema.

I samtalet deltog representanter från bland annat Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Brottsoffermyndigheten, Migrationsverket, Tullen och Barnombudsmannen. Vi var alla eniga om att stärka skyddet för barn utsatta för människohandel.

Rapporten fick stor uppmärksamhet i media, t ex i SR Ekot, DN och SvD Det twittrades också flitigt om nyheten. Bland andra barnsrattigheter.com och EU-kommissionär Cecilia Malmström bloggade om frågan. Malmström lyfte bland annat att ”i början av mars kommer jag att presentera ett förslag på hur vi bättre ska kunna komma åt kriminellas tillgångar och den långa och sega kampen mot slavhandlarna fortsätter”, ett förslag som vi ser fram emot.

Ett av de krav vi ställer för att motverka trafficking är bland annat att regeringen ska anta en handlingsplan mot människohandel med barn för alla former av exploatering. Därför är det särskilt glädjande att barn- och äldreminister Maria Larsson redan i går kväll gick ut och lovade just en ny handlingsplan i år. Det visar att långsiktigt påverkansarbete lönar sig! Nu hoppas vi att detta inte bara är tomma ord utan blir verklighet. Dessutom kräver vi att barnkonventionen blir svensk lag så att diskrimineringsförbudet blir tydligt och barnrättsperspektivet stärks.

Barn utnyttjas mitt framför ögonen på tjänstemän utan att upptäckas

Idag anordnar vi på UNICEF Sverige ett rundabordssamtal med representanter från bland annat Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, Migrationsverket, Tullen och Barnombudsmannen. Syftet är att diskutera handel med barn utifrån vår rapport ”Child Trafficking in the Nordic Countries”, som vi släpper idag. Det har bland annat SR Ekot, DN och SvD rapporterat om (även i dagens papperstidningar).

Rapporten visar att ingen vet hur många barn som utsätts för människohandel. Osäkerheten är stor hos myndigheter om mandat och ansvar. Trots många insatser för ökad kunskap är handlingsförlamningen påfallande när det gäller stöd för enskilda barn som kan vara utsatta för människohandel. Både socialtjänstlagen och barnkonventionen är tydliga med att alla barn som vistas i Sverige ska få hjälp om de far illa. Men ändå utnyttjas barn mitt framför ögonen på tjänstemän från olika myndigheter utan att upptäckas. Det handlar framförallt om de barn som utnyttjas för att tigga eller begå brott. Det verkar som om man tar en slags kulturell hänsyn som medför att barns universella mänskliga rättigheter helt plötsligt inte gäller för alla barn i praktiken. Ett svenskt barn får en typ av insats medan ett romskt barn får ett annat bemötande eller bedömning av sina behov.

Häromdagen kom en uppmärksammad dom där åtalet om människohandel ogillades. Det handlar enligt åklagaren om en 14-årig flicka från Serbien som tagits till Sverige för att bli fru till en man med fysiska och psykiska funktionshinder, något som bland annat SR Ekot och SVT Nyheter rapporterat om. De åtalade var mannen och hans föräldrar. Domen utgör ett utmärkt stöd för människohandlare för hur de ska gå till väga för att undgå ansvar genom att lägga hela ansvaret på flickan. Det är slående hur stor kunskapsbristen fortfarande är när det gäller vad människohandel handlar om och hur den kommer till uttryck. I detta fall framkommer tydligt hur flickan står i beroendeställning till familjen här i Sverige och inte vågar berätta om vad som hänt för myndigheter eller sina föräldrar i hemlandet. Hon varken vågar eller kan stå emot kraven, som ibland sker under hot, på att utföra alltifrån städning till sexuella handlingar. Att hon är ett barn som berövas flera av sina rättigheter och inte får skydd och stöd av samhället blir uppenbart.

UNICEF kräver därför att
•    barnkonventionen blir svensk lag så att diskrimineringsförbudet blir tydligt och barnrättsperspektivet stärks
•    regeringen antar en handlingsplan mot människohandel med barn för alla former av exploatering
•    en samordningsfunktion inrättas där fakta samlas och där enskilda tjänstemän kan få rådgivning i enskilda fall

Läs rapporten i sin helhet här.

Stöd vår kamp mot handel med barn genom att gilla och dela denna post vidare!

Barn behandlas som handelsvaror

Vuxna springer mellan julklappsinköp och lussefiranden. Det är svårt att få tiden att räcka till i julstressen. Men tiden är inte den största bristen för 15-åriga Zina och andra barn i hennes situation. Dagarna känns oändliga när man tvingas sitta på knä i ett gatuhörn i regnrusk och kyla för att vädjande be om en slant av de som skyndar förbi.

Zina har rest till Sverige tillsammans med sina föräldrar för att tjäna ihop pengar för att betala av sin brudskuld i hemlandet. Varför pågår detta utnyttjande av barn i Sverige idag? Enligt ett domslut från hovrätten i januari i år föll ansvaret helt och hållet på  flickan själv som ansågs vara aktiv, självständig och driftig. Domen är märklig och olycklig eftersom det innebär att människohandel med barn i syfte att utnyttja dem i tiggeri verkar lönlöst att driva straffrättsligt. Poliser och åklagare vittnar om att det knappt är värt att driva dessa fall efter denna dom.

UNICEF anser dock att varje enskilt barn som är i en utsatt situation måste få hjälp och stöd av myndigheter och att de som ligger bakom utnyttjandet måste lagföras. Människohandel med barn kan vara svårt att upptäcka och barnen kan utnyttjas på flera sätt i syfte att tjäna pengar åt förövarna. Barnen ses som handelsvaror och blir reducerade till redskap för att dra in pengar. Barnen är lojala och lätta att hota till tystnad.

Det strider mot både svensk lag och barnkonventionen att diskriminera och särbehandla barn utifrån deras juridiska status. Oavsett om ett barn befinner sig här tillfälligt, som asylsökande, papperslös eller har svenskt medborgarskap, så har han eller hon rätt till skydd. Det krävs mer kunskap hos handläggare och beslutsfattare och bättre samverkan mellan myndigheter för att upptäcka barn som kan vara utsatta för människohandel. Barnen själva identifierar sig inte som offer utan vet inget annat än att lyda förövarna eller helt enkelt leva det liv man alltid gjort. Barnen själva söker inte kontakt med myndigheter eftersom de är rädda för repressalier i form av utfrysning ur den enda gemenskap de känner till, eller utvisning tillbaka till hemlandet. Barnen själva ställer inga krav på rättigheter eftersom de inte känner till dessa eller har blivit övertygade om att de helt saknar rättigheter, att de saknar värde.

14-15/12 arrangerar Länsstyrelsen en nationell konferens om prostitution och människohandel där UNICEF Sverige medverkar med ett seminarium med fokus på barns utsatthet och rättigheter. Vi hoppas bidra till att kunskapen och samverkan mellan olika aktörer ökar så att barn som är utsatta för människohandel upptäcks och får hjälp.

Dagens undanflykt: Domarna ”hann inte” till utbildning om människohandel

”Jag vill inte att vuxna män ska få göra elaka saker mot mig”, säger ”Sandra”i en intervju i Aftonbladet. Vid 14 års ålder har hon sålts av sin egen familj till tre olika män, enligt henne själv och åklagaren. När hon har vägrat att vara dem till lags har de misshandlat henne och tvingat sig på henne.

Enligt barnkonventionen ska barn skyddas från att utsättas för människohandel och utnyttjas som handelsvara. Trots det har vi under de senaste dagarna kunnat läsa i media om flera misstänkta fall av människohandel i Sverige, bland annat i Aftonbladet där en 14-årig flicka enligt artikeln sålts och våldtagits och nu hotas av utvisning.  Dagens Nyheter har också rapporterat om ett fall där en annan 14-årig flicka hållits som ”sexslav” i Göteborg under ett år och som befriades av polisen förra i veckan. Samtidigt visar en granskning gjord av Expressen att 722 av Sverige 788 ordinarie domare struntat i regeringens specialutbildning för att höja kompetensen inom prostitution och människohandel  Undanflykterna till domarnas frånvaro är bland annat att ”de inte hann”, ”minns inte varför” eller ”kände inte till den”.

UNICEF/Jim Holmes UNICEF/Jim Holmes

– När man läser vissa domares argumentation, det är då man ser att dessa domare inte har förstått lagstiftningen och att de inte har satt sig in tillräckligt i alla förarbetena. Att de inte förstår mekanismerna bakom människohandel och att de inte skaffat sig de kunskaperna heller, säger Lise Tamm, vice chefsåklagare vid Stockholms internationella åklagarkammare, till Expressen. Hon hade hand om några av de första människohandelsfallen i början på 2000-talet och har varit en av föreläsarna på brottsoffermyndighetens internationella utbildningsdag.

UNICEF har under flera år krävt ökad kompetens inom rättsväsendet när det gäller brottet människohandel med barn. Denna brottslighet är komplicerad och kan vara svår att upptäcka. Barnet ser sig själv ofta inte som brottsoffer utan snarare som tjuv eller tiggare och är lojal med förövaren och vågar inget annat än att lyda. För förövarna är det en lukrativ verksamhet att köpa och sälja barn och risken att bli upptäckt och dömd är liten. Det krävs tillit för att ett barn ska våga berätta sin historia för myndighetspersoner och släppa känslan av skuld och skam. Tillit tar tid och kräver att de som pratar med barnet, och som har ansvar för att avgöra om det barnet varit utsatt för innebär människohandel och därmed exploatering, har särskild kompetens om barns behov och rättigheter. Att delta i utbildningar som anordnas borde då vara en självklarhet. Här kan du läsa mer om hur UNICEF jobbar för att motverka handel med barn.

Protestera mot undanflykter när barns rättigheter kränks på vår Facebooksida (skriv under med din profilbild, det tar bara en minut) och tipsa dina vänner om att göra detsamma. Gilla denna bloggpost och dela den gärna vidare.