Gå till innehållet
Laddar…

Fler former av våld mot barn ska bli straffbart

Ett viktigt steg framåt tas nu för att göra fler former av våld mot barn straffbart. En statlig utredning som presenterats föreslår att en ny straffbestämmelse, barnfridsbrottet, ska införas som gör det olagligt att låta barn bevittna våld i hemmet. Idag skickar vi in vårt remissvar på förslaget. Vi är över lag mycket positiva men belyser också en del rättsliga dilemman där barnets rättigheter får ge vika för rättsliga grundprinciper.

Bevittnande av våld mellan närstående är en del av de psykiska våldet som barnkonventionen uppmärksammar, men som tidigare inte varit straffbart enligt svensk lag. Detta är en fråga som UNICEF Sverige har drivit länge. Förslagen i utredningen synliggör en mycket utsatt grupp barn i samhället som länge varit osynliga både i statistiken och för samhällets omsorg och rätt till upprättelse.

Enligt artikel 19 i barnkonventionen har barn rätt att skyddas från alla former av fysiskt och psykiskt våld. Att kriminalisera bevittnande av våld ger inte bara en tydlig signal att händelsen är skadlig och farlig för barnet, utan visar även på en rättighetskränkning. Att göra barn till målsägande och fullt ut erkännas som brottsoffer, ger en utökad rätt till upprättelse och en större möjlighet att ta del av sociala stödinsatser (som är avgörande för barnet).

Förslagen i utredningen synliggör en mycket utsatt grupp barn som länge varit osynliga både i statistiken och för samhällets omsorg.

Utmaningar med lagförslaget

Det finns dock en del utmaningar med förslaget då barnrättsperspektivet och straffrättens principer inte alltid överensstämmer. Detta är förståeligt men problematiskt utifrån barnets rättigheter. Det gäller till exempel definition av ”bevittna”, då barnets upplevelser inte kan vara utgångspunkten utan begränsas av situationer där barnet sett eller hört gärningen för att straffansvar ska kunna klargöras.

Barn upplever våld med många sinnen och genom att utesluta situationer som ur barnets perspektiv är traumatiska är olyckligt. Det kan till exempel handla om situationer som att barn påträffar en utav sina föräldrar misshandlad eller påträffar sitt hem totalförstört utan att själv ha bevittnat brottet. Detta vara lika traumatiserande som att bevittna själva brottet, men barnet kan med den nya bestämmelsen inte få upprättelse för den upplevda situationen.

Det är även problematiskt att grundbrottet måste vara styrkt för att barnfridsbrottet kan aktualiseras. Detta innebär att om själva våldshandlingen som barnet bevittnat inte kan bevisas så finns det heller inte möjlighet att fällas för barnfridsbrott. Detta är ett exempel på när barns rättigheter fortfarande är beroende av vuxnas utsatthet som får företräde för barnets upplevelser. 

Utredningen innehåller många bra kompletterande förslag till själva straffbestämmelsen. De handlar bland annat om att den särskilda företräden, (juridiska biträdet), som stödjer barnet under rättsprocessen ska få ett utökat mandat för att bättre kunna ge det stöd som barnet behöver. Insatser för att till exempel socialtjänst ska samverka mer strukturerat finns också med, vilket är nödvändigt. Juridiken kan inte ensam skydda barn som utsätts för våld, utan sociala skydd och stödinsatser måste förstärkas.

Barnanpassade rättsprocesser måste också prioriteras då fler barn kommer att bli delaktiga genom den nya straffbestämmelsen. Dagens rättssystem behöver möjliggöra för barn att delta i rättsprocessen utifrån sina förutsättningar, ålder och mognad. Konkreta åtgärder för hur detta ska göras saknas tyvärr i utredningen.

En majoritet i riksdagen säger sig vara positiva till förslaget och är beredda att ändra i brottsbalken. Vi gläds år detta då vi ser att lagen kommer göra stor skillnad för en del våldsutsatta barn. Vi fortsätter dock arbetet med att synliggöra att fler former av psykiskt våld ska vara straffbara så att barn får rätt att skyddas från alla former av våld i enlighet med barnkonventionens bestämmelser.

Läs hela remissvaret här.

Var med och utrota mässling

Antalet mässlingsutbrott i världen har ökat kraftigt de senaste åren. Idag dör ett barn var femte minut i mässling. Det är ett allvarligt bakslag i kampen mot sjukdomen, som går att förebygga med vaccin. UNICEF kämpar för att utrota sjukdomen.

Under 2018 rapporterades 350 000 fall av mässling globalt. Det är mer än dubbelt så många jämfört med 2017. Sjukdomen är en av de mest smitt­samma som finns. Den sprids via luften och riskerar att döda barn som är undernärda, sjuka, eller för små för att vaccineras. Eftersom det inte finns någon direkt behandling mot sjukdomen är det livsviktigt att barn blir vaccinerade.

På grund av kriser och konflikter på många håll i världen har antalet vaccinerade barn minskat de senaste åren, vilket har lett till flera mässlingsutbrott. Många föräldrar har inte möjlighet att vaccinera sina barn på grund av otillräcklig sjukvård, höga avgifter och brist på information. För de barnen är UNICEFs vaccinationsinsatser livsviktiga.

Mubashir, nio månader, blir vaccinerad mot mässling i Kabul, Afghanistan.

Antalet fall av mässling har även ökat i många hög- och medelinkomst­länder. I takt med att misstron mot vaccin ökar, ökar även antalet mässlings­fall. Det innebär att den positiva utvecklingen som vi har sett sedan år 2000 har avstannat. Under 2010-talet har flera stora mässlings­utbrott skett i Europa, till exempel i Frankrike och Rumänien, med tiotusentals smittade.

Nästan alla fall av mässling går att förebygga, men ändå drabbas barn även på platser där det inte finns någon ursäkt för det. Mässling må vara sjukdomen, men alltför ofta är det felaktig information och misstro som är det farligaste. Vi måste göra mer för att alla föräldrar ska få korrekt information, så att vi kan skydda varje barn,

Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef

Att alla barn i världen får tillgång till vaccin är inte bara av intresse för låginkomstländerna, utan för hela världen. Även om flera av de farligaste barnsjukdomarna sedan många år har varit utrotade i vår del av världen, innebär det inte att vi är skyddade från smitta. Sjukdomar sprids lätt över landgränser och om de inte behandlas kan epidemier bryta ut. Så, genom att vaccinera andra skyddar vi även oss själva.

UNICEF är världens största inköpare av mässlingsvaccin. Vi har vaccinerat barn i över 45 år och har, i ett nära samarbete med forskare och vaccin­experter, samlat på oss enormt mycket kunskap och erfarenhet om hur vaccin fungerar.

Vaccination är ett av de kraftfullaste sätten att skydda barn från allvarliga sjukdomar. Få andra hälsoinsatser har haft så stor betydelse för att minska dödligheten bland barn. Men för att kunna skydda alla barn mot mässling behövs mer resurser.

VAR MED OCH UTROTA MÄSSLING

Vanliga frågor om mässlingsvaccin

Varför är det viktigt att vaccinera barn mot mässling?

Var femte minut dör ett barn i mässling, och antalet mässlingsfall har fördubblats mellan år 2017 och 2018. Sjukdomen är en av de mest smitt­samma som finns och riskerar att döda barn som är undernärda, sjuka eller för små för att vaccineras.

På grund av kriser och konflikter på många håll i världen har antalet vaccinerade barn minskat de senaste åren, vilket har lett till flera mässlings­utbrott. I många hög- och medelinkomstländer är motstånd mot vaccin ett växande problem. Det har resulterat i flera stora mässlings­utbrott även i Europa. Det är viktigt att föräldrar får korrekt information om vaccin så att alla barn får grundläggande skydd mot den farliga sjukdomen. Läs mer på Folkhälsomyndighetens hemsida.

Kan mässlingsvaccin orsaka allvarliga sjukdomar eller autism?

I början av 2000-talet publicerades en omdiskuterad artikel i en veten­skaplig tidskrift som indikerade en koppling mellan mässlingsvaccin och autism. Men på grund av forskningsfusk drog den vetenskapliga tid­skriften tillbaka artikeln.  

Forskning i flera olika länder har kommit fram till att det inte finns någon koppling mellan mässlingsvaccin och tarmsjukdom med efterföljande autism (1).

Många människor fick narkolepsi av vaccinet mot svininfluensan, hur vet ni att mässlingsvaccin är säkert?

Allt vaccin från UNICEF är rekommenderade av Världshälsoorganisationen (WHO) och har genomgått noggrann kvalitetskontroll. Mässlingsvaccinet är mycket välbeprövat och har använts sedan 1963 med goda resultat. Innan dess inträffade stora mässlingsutbrott regelbundet och förorsakade ungefär 2,6 miljoner dödsfall varje år.

1) Läkemedelsverket

”Jag bär med mig barns ihärdiga vilja att leva ett värdigt liv”

Efter 17 år som UNICEF Sveriges generalsekreterare väljer Véronique Lönnerblad nu att ge uppdraget vidare. Hon sammanfattar sin tid som fantastiskt utvecklande, både för organisationen och personligen.

Hur har UNICEF Sverige utvecklats under din tid som generalsekreterare?

– Under de här åren har UNICEF Sverige utvecklats från att vara en upp­stickare till att bli en etablerad och accepterad organisation inom både insamling och påverkansarbete. Vi har varit innovativa i många samman­hang och visat vägen för organisationer både i Sverige och internationellt. Med vår kreativitet och effektivitet har vi levererat livsviktig hjälp till barn världen över, och idag är vi en organisation som många ser upp till globalt. 

”Det har även varit en fantastisk utveckling för mig personligen. Jag har fått en större förståelse för världen och biståndsfrågor, vad som är bra, mindre bra och vad som går att förbättra. Vi har gjort en otrolig resa tillsammans”, säger Véronique.

Vad är du mest stolt över?

– Att vi har lyckats leverera allt mer hjälp till UNICEFs insatser i fält, sam­tidigt som vi har utvecklat vårt arbete för barns rättigheter i Sverige. Vi blir aldrig bekväma, vi utvecklar och optimerar vårt arbete för att kunna göra mer för fler barn världen över. 

Kan du berätta om en fältresa som har betytt mycket för dig? 

– År 2005 gjordes ett reportage om en tolvårig pojke, Madalitso, i Malawi. Madalitso hade precis förlorat sina föräldrar i aids och stod då som ensam försörjare till sina två syskon i ett fallfärdigt hus. Han var som ett öppet sår. Det var ett tufft reportage som fastnade i mitt minne. När jag fyra år senare reste till Malawi ville jag gärna träffa Madalitso. Jag åkte ensam till hans hem och möttes av en positiv ung man utanför ett numera välskött hus. Med UNICEFs hjälp hade Madalitso fått möjlighet att gå i skolan. Emellanåt hjälpte han sina grannar med diverse sysslor för att tjäna lite pengar. Han drömde om att bli elektriker, och det är jag övertygad om att han är idag.

Vad tar du med dig från din tid hos UNICEF Sverige?

– Jag har fått möjlighet att åka på många fältresor och har imponerats av barns ihärdiga vilja att leva ett värdigt liv. Det är något jag alltid kommer att bära med mig. 

Under en av Véroniques många fältresor, här i Filippinerna. Véronique har en bakgrund inom skolvärlden och brinner för barns rätt till utbildning.

I Dorians spår: barn i behov av akut hjälp

I nästan två dagar härjade orkanen Dorian över önationen Bahamas. Minst 43 personer har dött, tusentals saknas och många är i akut behov av hjälp. UNICEF arbetar dygnet runt för att leverera rent dricksvatten, näring och stöd till familjer som har överlevt stormen.

Orkanen Dorian som slog mot Bahamas den första september är en av de mest intensiva stormarna någonsin. Hårdast drabbade blev öarna Abaco och Grand Bahama. Enligt myndigheterna har minst 68 000 människor drabbats, varav 18 000 barn och ungdomar. Hittills har minst 43 personer dött, tusentals är saknade och många av de överlevande är i akut behov av humanitär hjälp.

Guyana, ett år, får tillsammans med sin mamma skydd på en anläggning för familjer som tvingades fly från Dorian.

De omfattande skadorna på vägar och transportanläggningar gör det extremt svårt att leverera humanitär hjälp och som så ofta i katastrofer har de mest utsatta familjerna drabbats hårdast. UNICEFs hjälp­arbetare finns på plats och arbetar dygnet runt för att leverera hjälp till alla som behöver det. De vittnar om den stora förödelsen i och runtom området Marsh Harbour på ön Abaco, där skolor och sjukhus har rasat, hus och vägar har kollapsat och bilar och båtar hänger i träden.

Benson Etienns, 15 år, cyklar runt Marsh Harbour för att se vad som finns kvar av hans hemort. ”Vi var tvungna att simma för livet i det smutsiga vattnet. Nu är allt förstört, varenda skola. Och det finns inget vatten att dricka”, säger han.

Översvämningarna har äventyrat vatten- och sanitetssystemen och bristen på tillgång till rent dricksvatten och sanitet gör att människor riskerar att drabbas av vattenburna sjukdomar.

– Många av de barn och familjer som har överlevt orkanen har förlorat sina hem, sin försörjning och sina släktingar. Nu är det bråttom att se till att de får hjälp. Det mest brådskande är att leverera rent dricksvatten, särskilt till mödrar och barn, säger Youssouf Abdel-Jelil, UNICEFs biträdande regionaldirektör för Latinamerika och Karibien.

Den 7 september kom den första leveransen av livräddande produkter från UNICEF. De följande dagarna distribuerades de till familjer i de kritiskt drabbade områdena.

Med stöd från regeringen och andra FN-organ arbetar UNICEF dygnet runt för att så snabbt som möjligt leverera livräddande hjälp till familjer i nöd. Den första leveransen bestod av vattenreningstabletter, vattentankar och dunkar som gav över 9 500 barn och familjer tillgång till rent vatten.

Men i Dorians spår finns det fortfarande många barn som behöver akut hjälp. Ge en gåva som ger barn i katastrofområden det skydd de har rätt till.

HJÄLP BARN I KATASTROFER

Ny granskning av hur mänskliga rättigheter efterlevs i Sverige

Inom ramen för Universal Periodic Review (UPR) granskar FN:s medlemsländer situationen för mänskliga rättigheter i alla världens länder. I januari är det återigen dags för Sverige att genomgå processen. Inför granskningen har UNICEF Sverige lämnat synpunkter på hur rättigheterna efterlevs i praktiken.

Sverige granskas inte bara av FN:s barnrättskommitté gällande efterlevnaden av barnkonventionen. Det sker också en process – FN:s Universal Periodic Review (UPR) – i vilken FN:s medlemsländer granskar varandra gällande hur konventionen om mänskliga rättigheter efterlevs i respektive land. Syftet med UPR-granskningen är att staterna ska ges möjlighet att belysa problem och ge varandra rekommendationer till förbättringar. Rekommendationerna ska sedan följas upp under de kommande fem åren.

I januari 2020 är det dags för Sverige att genomgå den här processen för tredje gången och det förberedande arbetet pågår nu för fullt. Under hösten ska regeringen lämna in en rapport om hur de har arbetat med att implementera rekommendationerna från den förra granskningen samt redogöra för den aktuella situationen för mänskliga rättigheter, inklusive barns rättigheter. 

Sverige fick under den senaste granskningen 208 rekommendationer, varav 35 direkt berörde barns rättigheter. Många handlade om att göra barnkonventionen till svensk lag – en lag som träder i kraft 1 januari 2020. Men Sverige fick också ett antal rekommendationer gällande att ansluta sig till barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll om individuell klagorätt, vilket innebär att barn ska få möjlighet till upprättelse. Det här arbetet har inte påbörjats än, trots att regeringen har åtagit sig att se över frågan.

Migration, diskriminering och utbildning var andra rekommendationer inom barnrättsområdet som togs upp vid förra granskningen.

Inför den kommande granskningen har UNICEF Sverige och andra organisationer lämnat in så kallade alternativrapporter över hur vi ser att rättigheterna efterlevs i praktiken, kopplat till de tidigare rekommenda­tionerna.

Vi har i vår alternativrapport särskilt lyft frågan om den bristande möjligheten för barn att utkräva sina rättigheter när de har utsatts för kränkning samt vikten av att ansluta sig till barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll. Vi har även belyst situationen för barn i migrations­processer, då den kraftigt har försämrats under de senaste fem åren. Vi har också lyft behovet av att skärpa lagstiftningen för att göra fler former av våld mot barn straffbara och för att säkerställa att alla barn får den trygghet och det sociala skydd de har rätt till.

Utöver vår egen rapport deltar vi i de sakråd som regeringen anordnar inför granskningen. Under de här mötena får civilsamhället möjlighet att ge synpunkter på innehållet i statens rapport.

De här internationella processerna är centrala delar för att driva på viktiga frågor på högsta nivå, och framför allt för att utkräva ansvar från staten som är ytterst skyldig att säkerställa att alla barn får sina rättigheter tillgodosedda i enlighet med barnkonventionen. Därför prioriterar UNICEF Sverige det här arbetet.

Barns rättigheter måste säkras i kommande migrationslagstiftning

I samband med att den tillfälliga utlänningslagen förlängdes lovade regeringen att tillsätta en kommitté för att ta fram en ny permanent migrationslagstiftning. Det ser UNICEF Sverige positivt på, men för att säkra ett tydligt barnrättsperspektiv vill vi framföra några rekommendationer till det kommande arbetet.

I somras förlängdes den tillfälliga utlänningslagen gällande regler för personer som söker asyl i Sverige. Samtidigt lovade regeringen att utse en parlamentarisk kommitté med uppdraget att ta fram en ny permanent migrationslagstiftning som ska gälla efter år 2021. Idag hade kommittén sitt första möte.

Det är positivt att humanitet, rättssäkerhet och hållbarhet lyfts fram som ledord i utredningens direktiv. Men mot bakgrund av de politiska ställningstaganden som florerar i medier ser vi att det finns starka skäl att ifrågasätta om den permanenta lagen kommer att beakta barnkonven­tionens bestämmelser i tillräckligt stor utsträckning.

Barns rättigheter måste säkerställas i den kommande migrationslagstiftningen.

Barnkonventionen, som blir svensk lag den 1 januari 2020, kommer att ställa högre krav på rättstillämpare och individuella bedömningar kring barnets rättigheter. Det är därmed viktigt att utredningen gör en ordentlig barnkonsekvensanalys av sina förslag.

Vi lyfter fram följande rekommendationer till utredningen:

  • Återinför permanenta uppehållstillstånd för barn
    Barnkonventionen innehåller ingen specifik bestämmelse om att barn ska beviljas permanent uppehållstillstånd, men den förordar långsiktiga och hållbara lösningar för barn snarare än tillfälliga och oförutsägbara. Barn har rätt till rehabilitering och återanpassning i en miljö som främjar deras hälsa och välbefinnande, något som är särskilt viktigt för barn som har upplevt krig, våld och svår utsatthet. 
  • Återinför särskilt ömmande omständigheter som en humanitär skyddsgrund för barn
    Om Sverige vill vara ett land som lever upp till att främja en human flyktingpolitik måste de mest utsatta barnen skyddas. Vi anser därför att särskilt ömmande omständigheter för barn ska återinföras som en humanitär skyddsgrund. Bestämmelsen infördes initialt för att tydliggöra att olika bedömnings­grader ska gälla för barn och vuxna i syfte att säkerställa barnets bästa. Det här mot bakgrund av att det har förekommit fall där barn har hamnat utanför allmänna skydds­bestämmelser trots att de behövt skydd. Bestämmelsen är av undantagskaraktär och tillämpas restriktivt men är avgörande för de svårt utsatta barn den berör.
  • Möjliggör för familjer att leva tillsammans i praktiken
    Rätten till familjeåterförening har återinförts för att omfatta fler familjer men lagen har fortfarande hårda försörjningskrav och andra praktiska hinder som gör det svårt för familjer att leva tillsammans. Kraven måste revideras för att fler familjer ska kunna hålla ihop. Att neka barn rätten att återförenas med sin familj genom alltför restriktiva försörjningskrav strider inte bara mot barnkonventionen – det ökar även risken för att barn i stället söker illegala vägar för att återförenas med sina närstående. Till följd av det löper de också hög risk att hamna i händerna på smugglare eller på annat sätt utnyttjas.

Vi följer utredningens arbete på nära håll och kommer vid tillfälle – när arbetet har kommit en bit på väg och viktiga beslut ska fattas – att uppvakta kommittén för att säkerställa att barns rättigheter beaktas i enlighet med barnkonventionen. 

Medvetna attacker mot skolor hotar barns framtid

Attacker och hot mot elever, lärare och skolor breder ut sig över Väst- och Centralafrika. Nu larmar UNICEF om att 1,9 miljoner barn har förlorat sin utbildning till följd av våldet.

Sedan juni i år har 9 272 skolor i Väst- och Centralafrika tvingats stänga på grund av attacker och hot. Som en följd av våldet har 1,9 miljoner barn förlorat sin utbildning och står nu inför en tuff tillvaro och en framtid utan hopp.

Attackerna är inte slumpmässiga. Det ideologiska motståndet mot det som anses vara västerländsk utbildning – särskilt för flickor – är central för många av attackerna i området.

UNICEFs vice chef Charlotte Petri Gornitzka och ambassadören Muzoon Almellehan reste till Mali för att se hur våldet har påverkat barns säkerhet och utbildning.

— De medvetna attackerna och hoten mot utbildning – själva grunden för fred och välstånd – kastar en mörk skugga över barn, familjer och sam­hällen i regionen. Jag besökte ett läger i Mopti, Mali, där jag träffade barn på ett UNICEF-stött center för utbildning. Det är tydligt hur viktig utbild­ningen är för dem och deras familjer, säger Charlotte Petri Gornitzka.

Rokiyatou Barry, elva år, skriver på tavlan i ett provisoriskt klassrum stött av UNICEF i ett läger i Socoura, Mali. I lägret bor hundratals barn som är i behov av stöd och utbildning efter att ha flytt från osäkerheterna i centrala Mali. Foto: © UNICEF/Dicko

Våldet och hoten skapar stor rädsla i de lokala samhällena – skolor tvingas stänga, lärare tvingas fly och barn förlorar sin skolgång. Men även om traditionell undervisning i klassrum är att föredra är det inte det enda sättet för barn att få tillgång till utbildning.

Därför arbetar UNICEF tillsammans med regeringar för att erbjuda barn – var de än är – alternativ till utbildning. Vi har till exempel startat ett utbildningsprogram via radio, som ger upp till nio månaders undervisning i läskunnighet och matematik. Radioprogrammen täcker inte hela läro­planen, men de ger barn goda grundkunskaper och skapar förutsättningar för att barnen enklare ska kunna komma tillbaka till skolan i framtiden.

Pojken på bilden är 14 år och har inte satt sin fot i ett klassrum sedan hans skola blev attackerad och hans familj tvingades fly från deras by i norra Burkina Faso. Men med hjälp av radioprogrammen får han utbildning varje dag, trots att han inte går i en fysisk skola. Foto: © UNICEF/Bindra

Utbildning är det främsta verktyget för att skydda barn från skadligt arbete, människohandel och sexuell exploatering. Barnen skyddas dels direkt genom att befinna sig i skolan istället för på gatan, dels indirekt genom att lära sig att läsa och skriva och därmed kunna tillvarata sina rättigheter.

Det är därför viktigt att alla barn, även de som lever i konfliktdrabbade områden, får tillgång till de kunskaper, värderingar och attityder de behöver för att bli ansvarsfulla, aktiva och produktiva vuxna.

UNICEF och partners uppmanar regeringar, väpnade styrkor, alla parter i konflikterna och det internationella samfundet att göra gemensamma satsningar för att stoppa attackerna och hoten mot skolor, elever och lärare i Väst- och Centralafrika – och att stötta en kvalitativ utbildning för alla barn i regionen.

HJÄLP BARN I KATASTROFER

De riskerar livet för andra

UNICEFs anställda och frivilliga i fält riskerar sina liv för att hjälpa människor i nöd. Idag, på internationella dagen för humanitärt arbete, hyllar vi de modiga människorna lite extra.

Jemima har överlevt ebola och arbetar nu på ett UNICEF-stött daghem i Demokratiska republiken Kongo. I famnen har hon Josue, vars mamma får behandling mot ebola. Under tiden får Josue mat och stöd av Jemima och andra kvinnor som har blivit botade och inte längre är mottagliga för sjukdomen. Foto: © UNICEF/Hubbard

På internationella dagen för humanitärt arbete hedrar vi hjältarna som finns på plats för att hjälpa barn i de tuffaste områdena i världen – från hungerkatastrofen i Jemen, Sydsudan och Nigeria, till kriget i Syrien och spridningen av ebola i Demokratiska republiken Kongo.

Ett stort antal av de som riskerar livet för att hjälpa andra är kvinnor. De är ofta de första som agerar och de sista som lämnar. Därför hyllar vi de kvinnliga hjälparbetarna lite extra i år.

Mer än 130 miljoner människor i världen är i behov av humanitär hjälp för att överleva, och som alltid drabbas barnen värst. Våra fantastiska hjälp­arbetare finns på plats och prioriterar barnen.

GE EN KATASTROFGÅVA

Skolstart – men inte för alla

Höstterminen är snart här och för tusentals barn i Sverige väntar ett läsår med nya kunskaper. Men trots att grundskoleutbildning är en mänsklig rättighet är det inte en självklarhet för alla – fortfarande längtar många barn i världen efter en skolstart.

UNICEF har byggt och utrustat 54 förskolor i två flyktingläger i Jordanien, och tusentals barn har nu tillgång till kvalitativ förskoleutbildning. Maya, sex år, går i en förskoleklass i lägret Za’atari. Hon vill bli läkare när hon blir stor. ”Jag lär mig för att jag måste, alla borde få en utbildning”, säger Maya. Foto: © UNICEF/Herwig

Hela 263 miljoner barn världen över saknar möjligheten att gå i skolan. Den främsta orsaken är fattigdom. I många länder är skolavgifterna mycket höga, och föräldrar har inte råd att finansiera barnens skolgång.

Andra anledningar är att skolan ligger långt från hemmet eller att barnen behöver stanna hemma för att sköta hushållssysslor. Väpnade konflikter är ytterligare en anledning till att tiotals miljoner barn inte kan gå i skolan. 

Soanafiny Fille de Jesus Clarta (andra från vänster) är 14 år och går i högstadiet. Hon hoppade av skolan i ett år, men tack vare ett program stött av UNICEF har hon nu kommit ikapp med studierna.
Foto: © UNICEF/Ralaivita

GE FLER BARN EN SKOLSTART

Att lära sig att läsa och skriva öppnar dörren till ett självständigt liv med god hälsa, inkomst och möjlighet att påverka. Utbildning är helt enkelt en väg ut ur fattigdom och utsatthet.

Därför kämpar vi över hela världen för att utveckla läroplaner, bygga skolor, utbilda lärare och öka kvalitén på undervisningen. Vi arbetar också för att övertyga regeringar och lokala beslutsfattare om att satsa mer på utbildning.

Fortfarande står hundratals miljoner barn utan skolgång. Med din hjälp kan fler barn få utbildning och en chans till en bättre framtid. Köp ett Skolpaket för 50 barn.

Ebolainformation på schemat

Skolelever i Demokratiska republiken Kongo har under den senaste tiden fått lära sig mer än att bara räkna, läsa och skriva. Numera får de även information om hur de genom handtvätt och undvikande av kroppskontakt kan minimera riskerna att drabbas av blödar­febern ebola.

Kambale, sju år, går i en skola i området Beni i Demokratiska republiken Kongo. ”Idag har jag lärt mig att jag ska tvätta händerna för att minimera risken att smittas av ebola”, säger Kambale. Foto: © UNICEF/Nybo

Utbrottet i landet har pågått sedan förra sommaren och fall har även upptäckts i Uganda. Botemedel har nyligen tagits fram, men informations­spridning till människorna i de drabbade länderna är fortfarande av största vikt. Hittills har var tredje person som smittats varit barn, många av dem under fem år. Ett stort antal barn har även förlorat sina föräldrar.

För att stoppa spridningen har UNICEF gått ut med informations­kampanjer via lokalradio och upprättat tillfälliga handtvättsstationer på olika platser, exempelvis torg, skolor och kyrkor. 

Vad gör UNICEF för att hindra smittspridning bland skolelever? 
Tillsammans med partners arbetar vi för att:

  • Kartlägga skolor för att minimera risken för att sjukdomen sprids.
  • Utbilda elever, lärare och föräldrar om hur man kan förebygga sjukdomen.
  • Tillhandahålla termometrar för att i ett tidigt skede upptäcka om någon drabbats.
  • Se till att det finns dokumentation som kan underlätta arbetet med att förebygga sjukdomen.
  • Se till att de barn som drabbats av sjukdomen, eller har en nära anhörig som insjuknat, får psykosocialt stöd

Som månadsgivare är du med i det här viktiga arbetet. 

Bli Världsförälder

Än finns det platser kvar till Stafesten för UNICEF

Sommarledigheten börjar lida mot sitt slut och de allra flesta har hittat tillbaka till sina arbetsplatser. Glädjande nog, finns det fortfarande platser kvar till höstens roligaste löpartävling Stafesten för UNICEF. Anmäl dig och dina kollegor idag så är du med och bidrar till att fler barn får den barndom de har rätt till.

Rörelseglädje i Indien.

Vad är Stafesten för UNICEF?
Stafesten för UNICEF är årets, kanske viktigaste, motionsevent.  Alla som deltar i eventet bidrar nämligen till att skapa en bättre värld för alla barn genom att 125 kr av anmälningsavgiften går direkt till UNICEF. Dessutom är det roligt och ett perfekt tillfälle för ett företagsevent, kick-off eller för att bara motionera.

Hur går det till?
Ett lag består av fem personer som var och en springer fem kilometer. Vill man hellre gå, går det lika bra att göra det. Stafesten för UNICEF passar alla. Efter målgång väntar en god picknick för hela laget. 

Stafesten för UNICEF besöker totalt sju orter runt om i landet

  • Stockholm – 21-22 augusti
  • Umeå – 28 augusti
  • Luleå – 29 augusti
  • Örebro – 3 september
  • Göteborg – 4 september
  • Jönköping – 5 september
  • Malmö – 18 september

    Så knyt på dig gympaskorna och börja ladda upp, så ses vi på startfältet.

Anmäl ditt lag idag!

Pernilla Baralt ny generalsekreterare för UNICEF Sverige

Styrelsen för UNICEF Sverige har beslutat att utse Pernilla Baralt till ny generalsekreterare. Pernilla Baralt kommer närmast från tjänsten som statssekreterare till barn-, äldre- och jämställdhetsministern och tillträder sitt nya jobb i september 2019.

— Pernilla Baralt tar med sig breda kunskaper och erfarenheter till UNICEF från sitt arbete för barn och unga i Sverige och i världen. Hon har ett brinnande intresse för barns rättigheter och lång erfarenhet av internationellt påverkansarbete, säger Maj-Inger Klingvall, ordförande för styrelsen för UNICEF Sverige.

Pernilla Baralt blir ny generalsekreterare för UNICEF Sverige den 16 september.

Som statssekreterare till barn-, äldre- och jämställdhetsministern har Pernilla Baralt bland annat haft ansvar för propositionen att göra barnkonventionen till lag, för Sveriges bidrag till det globala partnerskapet mot våld mot barn, samt för upprättandet av en nationell barnrättsdelegation. Hon har även haft ledande positioner inom EU-kommissionen i Bryssel och i Stockholm, och varit generalsekreterare för tankesmedjan Global Utmaning.

— Det är en dröm jag har haft att få arbeta för UNICEF – världens ledande
barnrättsorganisation, säger Pernilla Baralt.
— Att inom ramen för FN få verka för att fler barn överlever, når sin potential och får sina rättigheter tillgodosedda. Detta är centralt om vi ska nå målen i Agenda 2030 för global hållbar utveckling.

Pernilla Baralt efterträder Véronique Lönnerblad och tillträder sin tjänst som generalsekreterare den 16 september.

Barn utsätts i hög grad för trafficking

I samband med internationella dagen mot trafficking av personer uppmärksammar UNICEF alla barn som varje år faller offer för människohandel. Trafficking är idag den tredje största brottsliga verksamheten i världen, och det är till stor del barn som utnyttjas.

En åttaårig flicka på ett UNICEF-stött center i Haiti. På centret får barn som har blivit utsatta för trafficking tillfällig vård medan landets myndigheter söker efter barnens föräldrar. Foto: © UNICEF/Dormino

Människohandel är en omfattande, lönsam och ofta välorganiserad verksamhet som finns världen över. Eftersom verksamheten är dold och olaglig finns ingen exakt statistik över hur många som drabbas, men FN har gjort en grov beräkning att cirka 1,2 miljoner barn utsätts varje år.

Barn utnyttjas hänsynslöst som handelsvaror runtom i världen. De säljs och köps som redskap för vuxna med ett enda syfte; att tjäna pengar. Det är ett mycket allvarligt brott som innebär en stor utsatthet för de barn som drabbas och en allvarlig kränkning av deras rättigheter.

Varför säljs barn?

Handel med barn förekommer i alla länder och i alla samhällsgrupper men barn som lever i fattigdom är extra utsatta. Både flickor och pojkar utnyttjas sexuellt, som billig arbetskraft och soldater, adopteras bort eller tvingas stjäla, tigga och smuggla narkotika. 

Många kidnappas och tvingas in i handeln, eller lockas av löften om jobb och ett bättre liv i något annat land eller område. Andra barn misstänker fara men är desperata nog att göra i princip vad som helst i hopp om att det ska bli bättre för familjen.

Att barn i hög grad faller offer för människohandel beror på att de är lättare att utnyttja än vuxna. I grunden handlar det också om att det finns människor som betraktar barn, särskilt flickor, som objekt utan några som helst rättigheter.

Den unga kvinnan på bilden kommer från Bangladesh. När hon var 14 år såldes hon till en bordell i Sonagachi, Indien, där hon smittades med hiv. Nu lever hon i ett skyddat boende där hon får medicin och utbildning. Foto: © UNICEF/Noorani

Vad gör UNICEF?

Vi arbetar för att förhindra människohandel genom att påverka lag­stiftning, driva rehabiliteringsprojekt och utbilda ansvariga myndigheter. Det förebyggande arbetet är mycket viktigt. Därför kämpar vi för att alla barn ska få gå i skolan, där de skyddas mot att bli utnyttjade och får kunskap om sina rättigheter.

Vi samarbetar med polis och tull för att tillsammans identifiera offer och rädda dem. De barn och unga som räddas från till exempel prostitution ges möjlighet att bearbeta sina upplevelser, få utbildning och återförenas med sin familj – om det är det som är bäst för barnet.

Bli Världsförälder, så stöder du vårt arbete med att skydda barn mot människohandel.

BLI VÄRLDSFÖRÄLDER

Hjälpen skickas inom 48h

Visste du att UNICEF har ett centrallager strax utanför Köpenhamn? Från det lagret levererar vi exempelvis vaccin, vätskeersättning och nötkräm till barn världen över. Inom 48 timmar från det att en katastrof inträffar packar och skickar vi de livsviktiga produkterna.

På katastroflagret i Köpenhamn packas varor som ska hjälpa barn världen över. Foto: © UNICEF/Nabrdalik

Centrallagret är till ytan ungefär lika stort som tre fotbollsplaner. Här finns över 800 produkter som hjälper och skyddar barn som befinner sig i kris- eller katastrofdrabbade områden. För att reducera kostnader och trans­port­tider har vi även flera mindre lager, bland annat i Panama och Shanghai. Allt för att så snabbt som möjligt nå så många barn som möjligt.

Foto: Mathew Twells / UNICEF

Livsviktiga produkter som ska levereras till barnen. Foto: © UNICEF/Twells

För att aldrig behöva stå utan förnödenheter har vi särskilda avtal med leverantörer, som träder i kraft omgående om en katastrof inträffar. De här överenskommelserna går ut på att tillverkare av exempelvis tält på kort tid ska förse oss med produkter när det behövs som mest.

Foto: © Frank Dejongh / UNICEF

Det livsviktiga vaccinet har levererats! Här får en flicka i Chad skydd mot farliga sjukdomar.
Foto: © UNICEF/Dejongh

Vill du vara med och se till att lagret ständigt fylls med livsviktiga förnödenheter? Bli Världsförälder, så hjälper du barn varje dag, året om.

BLI VÄRLDSFÖRÄLDER

Fotbollsglädjen är universell

Ikväll möts Sveriges och Nederländernas damlandslag i semifinal i fotbolls-VM. I samband med det vill vi på UNICEF uppmärksamma hur viktig idrott och lek är för alla barns hälsa och välmående. En boll kan innebära en paus från en svår vardag, både för flickor och pojkar.

Idrott och lek har många fördelar. Det förbättrar både fysisk och psykisk hälsa och hjälper barn att lära sig interagera och samarbeta med varandra. Dessutom skapar det ofta en känsla av att vara en del av ett positivt sammanhang, något som är extra viktigt för barn som lever i utsatta förhållanden.

Genom att lyfta alla barns rätt till lek, vila och fritid vill vi poängtera att alla barn, oavsett ekonomisk situation, kön eller fysisk förmåga, ska ges möjlighet att delta.

En fotbollsmatch mellan klasskompisar i Elfenbenskusten. Att leka och spela fotboll ger energi och utvecklar barns kreativitet, självkänsla och samarbetsförmåga. Foto: © UNICEF/Dejongh

Vi gör alltid vårt bästa för att hjälpa barn och familjer som har drabbats av svåra händelser. Vi levererar leklådor fulla med leksaker, bollar och spel för att skapa förutsättningar för barn att leka och kanske för en stund glömma svåra situationer.

UNICEF arbetar också med Sport for Development, en metod för att stärka barns rättigheter inom sport. Ett exempel är att öka kunskapen hos tjejer om hiv och jämställdhet i samband med att de spelar fotboll. Ett annat är att skapa förutsättningar för lek och idrott på UNICEFs barnvänliga platser i flyktingläger.

Alla barn har rätt att vara barn, och vårt arbete för alla barns rätt till just lek, vila och fritid fortsätter. Fotbollsglädjen är universell och ikväll önskar vi Sverige stort lycka till!