Gå till innehållet
Laddar…

Regeringens förslag att för­länga till­fällig lag för asyl­sökande är omotiverat

Den tillfälliga lag för asyl­sökande som togs fram efter hösten 2015 går ut i sommar. Rege­ringen vill nu förlänga lagen utan att ha genom­fört någon utvär­dering eller analys av dess konse­kvenser, skriver Karin Ödquist Drackner, barn­rätts­jurist på UNICEF Sverige.

Barn är en av de grupper som drabbats allra hårdast av lagen och vi ser inte att det är moti­verat att förlänga den. Det finns starka anled­ningar att ifråga­sätta beslutet utifrån barn­konven­tionen och dess bestäm­melser.

Barn drabbas oproportionerligt hårt

Idag skickar vi in vårt remissvar till regeringens förslag på för­läng­ning av den till­fälliga utlännings­lagen. Vi tar avstånd från för­slaget att för­länga lagen. Det saknas en ordentlig utvär­dering och analys av lagens effekter, och den över­syn som skulle genom­föras vad gäller lagens inverkan på barns rättig­heter har inte genom­förts.

Barn har visat sig drabbats oproportioner­ligt hårt av den till­fälliga lagen. Vi anser att det inte finns skäl för att fort­sätta göra inskränk­ningar på barns rättig­heter, särskilt då situa­tionen ser annor­lunda ut i Sverige idag vad gäller antalet asyl­sökande som kommer hit.

Vad säger lagförslaget?

Lagen ska förlängas i ytter­ligare två år, och till­fälliga uppe­hålls­till­stånd är fort­satt huvud­regel. Vi beklagar att till­fälliga uppe­hålls­till­stånd fort­satt beviljas som utgångs­punkt. Det avrådde vi från redan i vårt tidigare remissvar till lagen om till­fälliga begräns­ningar av möjlig­heten att få uppe­hålls­till­stånd i Sverige.

FN:s barnrätts­kommitté har uttryck­ligen påtalat att stater ska sträva efter håll­bara och lång­siktiga lös­ningar för barn som är på flykt och söker en fristad. Att ha asyl­skäl men ändå inte ges en permanent fristad som barn är inte för­en­ligt med den rekommen­dationen.

Några få positiva ändringar, men det räcker inte

Vi välkomnar framför­allt för­slaget om att utöka rätten till familje­åter­förening. Det är något som vi sedan lagen infördes påtalat att det strider mot barn­konven­tionen och behöver åtgärdas.

Vi ser dock all­varligt på att rege­ringen inte före­slår att åter­införa bestäm­melsen om uppe­hålls­till­stånd för särskilt ömmande omständig­heter för barn. Det är visser­ligen en undan­tags­bestäm­melse, men den är av­görande för de svårt utsatta barn som den berör.

Vi ser positivt på för­slaget att stats­lösa barn i Sverige ges perma­nent uppe­hålls­till­stånd, men ser att det är fler grupper av barn som behöver en perma­nent fristad. Så kallade devitali­serade barn (barn med uppgiven­hets­syndrom) är en mycket utsatt grupp. Tidigare bevil­jades de skydd av humani­tära skäl men inte på samma sätt idag, trots att det visats sig vara det enda sättet att få barnen att till­friskna. Det är mycket all­varligt ur ett barn­rätts­pers­pektiv.

Vi efterfrågar en permanent human asylrättslagstiftning

Rent principi­ellt anser vi att rege­ringen bör driva fram en perma­nent human asyl­rätts­lag­stift­ning snarare än att stifta fler till­fälliga lagar.

Regeringen har till­satt en parla­men­tarisk kommitté som ska ge förslag på hur vår fram­tida migrations­politik ska utformas. Vi ser fram emot att följa det arbetet och hoppas att det blir ett genom­arbetat förslag, som föregås av en ordentlig utvär­dering och väl under­byggd analys utifrån ett barn­rätts­per­spektiv.

Regeringen behöver sär­skilt för­hålla sig till det faktum att barn­konven­tionen ska bli svensk lag nästa år med alla åtaganden som det innebär.

Läs hela vårt remissvar

23,8 miljoner hjälper barn i katastrofer

Igår samlades Postkod­Lotteriets alla förmåns­tagare för årets ut­delning, varav 23,8 miljoner kronor gick till UNICEF Sverige. Helt fantastiskt! Pengarna kommer att gå till vårt arbete för barn i katastrofer.

Glada barn sitter på kartonger och gör tummen upp.

Hamam, fem år, och Sham, fyra år, är glada över sina nya vinterkläder från UNICEF. Syskonen har flytt tillsammans med sin familj från Syrien till Jordanien. Tack vare pengarna från Postkodlotteriet kommer vi nu kunna hjälpa ännu fler barn i katastrofer världen över. Foto: © UNICEF/Herwig

Sedan Postkod­lotteriet startade år 2005 har nu mer än tio miljarder kronor delats ut till ideella orga­nisa­tioner. UNICEF har varit förmåns­tagare sedan 2008 och sammanlagt har vi sedan dess mottagit över 288 miljoner kronor till vårt arbete för barnen. Helt fantastiskt!

Tack vare att Postkod­lotteriet väljer att inte öron­märka sin gåva kommer vi kunna se till att de barn som behöver det allra mest, i kata­strofer där behovet är som störst, får den hjälp de behöver.

Pengar som inte öron­märks gör att vi kan arbeta lång­siktigt och skapa var­aktiga för­ändringar för utsatta barn. Det sänker också administra­tions­kost­naderna vilket inne­bär att ännu mer pengar kan användas till att för­ändra barns liv.

Stort tack till PostkodLotteriet och alla lottköpare!

“Missupp­fatt­ning att kriget i Syrien är över”

2018 var det dödligaste året hittills för barnen i Syrien. 1 106 barn dödades i striderna – det största antalet sedan kriget började för åtta år sedan. ”Det är en oro­väckande miss­upp­fatt­ning att kriget i Syrien är över”, säger UNICEFs högsta chef Henrietta Fore.

En pojke och en flicka i ett flyktingläger i Jordanien.

Under åren har miljontals barn tvingats fly från Syrien. De har lämnat alla sina vänner och allt de äger för att överleva. Sedan sex år tillbaka lever Zainab, nio år, med sin familj i ett flyktingläger i Jordanien. Hennes lillebror Mohammad föddes här. Livet i lägret är tufft, varje dag är en kamp. Foto: © UNICEF/Herwig

FN har verifierat 1 106 fall där barn dödats i striderna i Syrien under 2018. Men den verkliga siffran är troligen mycket högre. Den största orsaken är just nu minor – något som ledde till 434 döds­fall och skador förra året.

Hjälp barnen i Syrien

Syriens barn fick också upp­leva ett rekord­högt antal attacker mot skolor och vård­inrätt­ningar under året, hela 262 stycken.

– Situationen i Idlib i nordvästra Syrien är särskilt oroande just nu, bara under de senaste veckorna har 59 barn dödats där, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

Situationen i Syrien och grann­länderna

  • Åtta miljoner syriska barn är i behov av hjälp, i Syrien och i grann­länderna.
  • 2,6 miljoner syriska barn befinner sig på flykt i landet, och över 2,5 miljoner har flytt till andra länder.
  • Över två miljoner barn i Syrien går inte i skolan.
  • Över 83 procent av den syriska befolk­ningen lever under fattig­doms­gränsen, vilket tvingar barn till barn­arbete, tidiga äkten­skap och att strida, för att hjälpa sina familjer att över­leva.
  • Hälften av Syriens sjuk­hus och vård­centraler är ur funktion.
En man i UNICEF-väst håller ett barn i famnen.

Yusuf, sex månader, är bara ett av alla barn som tvingades på flykt under 2018. Tillsammans med sin familj lämnade han östra Ghouta och hamnade i ett flyktingläger i landet. UNICEF såg till att det fanns rent vatten, installerade toaletter och vaccinerade barn mot livshotande sjukdomar. Foto: © UNICEF/Sanadiki

Exempel på UNICEFs insatser under 2018

  • Över 2,3 miljoner barn har fått till­gång till utbild­ning i Syrien, och 3,7 miljoner barn i grann­länderna.
  • 3,5 miljoner barn i Syrien, och omkring 26 miljoner barn i grann­länderna, vacci­nerades mot polio.
  • 1,3 miljoner barn, gravida och ammande kvinnor under­söktes för under­näring i Syrien. Över 6 800 barn i Syrien, och 531 000 barn i grann­länderna, fick behand­ling mot akut under­näring.
  • Över 4,6 miljoner människor i Syrien, och över tio miljoner i grann­länderna, har fått bättre till­gång till säkert vatten.

– Konflikten i Syrien går nu in på sitt nionde år. Barnen är de som har lidit allra mest. Varje dag som kriget fort­sätter är ännu en dag stulen från deras barn­dom. Att skydda barnen måste vara högsta priori­tet för alla inblandade parter, säger Henrietta Fore.

Vi kommer aldrig att sluta kämpa för att barnen i Syrien ska skyddas och få allt som de har rätt till. Du kan hjälpa till, ge en gåva så är du med och räddar barns liv:

Hjälp barnen i Syrien

Stoppa kvinnlig köns­stympning

Var 8:e sekund köns­stympas en flicka någon­stans i världen. Ingreppet görs oftast helt utan bedöv­ning och verk­tyget kan vara en smutsig kniv eller ett gammalt rakblad. UNICEF arbetar för att stoppa det här grova brottet mot flickors rättig­heter. Stöd vårt arbete idag på inter­nationella kvinno­dagen.

En kniv hålls upp i förgrunden, där bakom står en liten flicka som någon håller för ögonen på.

Den grymma sedvänjan kvinnlig könsstympning har praktiserats i mer än 2 000 år. Ofta utförs ingreppet med en enkel kniv utan bedövning. Foto: © UNICEF

Traditionen att köns­stympa flickor har troligen existerat i över två tusen år. Ingreppet görs oftast helt utan bedövning. En del flickor dör. De flesta traumati­seras svårt och får men för livet.

Jag vill stoppa kvinnlig könsstympning

Vad gör UNICEF?

Eftersom det rör sig om en kulturellt känslig fråga, arbetar UNICEF i nära sam­arbete med lokala ledare i de olika länderna för att stoppa köns­stymp­ningen. Det som främst behövs är utbildning för att få fler att förstå de skadliga effekterna av sedvänjan.

Vi informerar, utbildar och stöttar utbildnings­projekt för sjukvårds­personal, social­arbetare, föräldrar, barn­morskor och lärare om köns­stymp­ningens skadliga effekter. Vi ger även stöd till lokala utbildnings­program som syftar till att öka kun­skapen om de skadliga biverk­ningarna av köns­stympning.

Hjälp oss i vår kamp för att stoppa det här grova brottet mot flickors rättigheter!

Jag vill stoppa kvinnlig könsstympning

Det finns hopp

Allt arbete mot könsstympning ger resultat, om än olika snabbt i olika länder. Risken för att en flicka i tonåren ska könsstympas idag har minskat med en tredjedel jämfört med för 30 år sedan.

Attityder förändras också – majoriteten av människorna i de länder där flickor könsstympas tycker att sedvänjan borde upphöra. Men många fortsätter att utsätta sina döttrar för ingreppet på grund av sociala påtryckningar. Tillsammans kan vi ändra på det!

Nytt projekt ska upp­muntra fler barn till lek på snö

Många barn i Sverige har inte utomhus­aktiviteter som en naturlig del av sin var­dag. För att för­ändra det driver UNICEF Sverige, Svenska Skid­förbundet och Håll Sverige Rent pro­jektet Alla barn har rätt till fysisk aktivitet i en skräp­fri miljö.

En grupp barn i skidspår.

I helgen var vi på plats under Vitbergets dag i Skellefteå för att tillsammans med Skellefteå Skidklubb erbjuda barnen på plats en möjlighet att prova att åka skidor. Foto: © UNICEF

Inom projektet utbildas och inspireras gymnasie­ungdomar på Barn- och fritids­programmet i Östersund och Skellefteå till att bli ledare för snö­aktivi­teter på skidor och bob. Målet är att ge över 2 000 barn i åldrarna 6-10 år – på fritids­hem på de här orterna – möjlig­heten att testa på lek på snö.

Alla barn har rätt kommer löpande att erbjuda barn olika sätt att leka och glida på snö. Förhopp­ningen är att väcka ett intresse för fysisk aktivi­tet och att barnen söker sig till förenings­livet – där de kan skapa en livs­lång relation till rörelse och natur.

För att alla barn som projektet når ska få sin rätt till fysisk aktivitet till­godo­sedd, oavsett för­utsätt­ningar, ordnar Alla barn har rätt med material som kommer att finnas på fritids­hemmen under hela vintern.

För att göra aktivi­teterna så trygga och lek­fulla som möjligt utbildas fritids­hems­personal, gymnasie­personal och elever på Barn- och fritids­programmet, i pedagogik, miljö­frågor, barnets rättig­heter och snö­kunskap.

I helgen var vi på plats under Vitbergets dag i Skellefteå för att till­sammans med Skellefteå Skid­klubb erbjuda barnen på plats en möjlig­het att prova att åka skidor. En härlig dag med mycket snölek och många skratt, som toppades med ”Barnens Vasalopp”, där alla del­tagare fick en medalj efter målgång.

Läs mer om projektet

Var hamnade produkterna som köptes i gåvo­shopen 2018?

Tack vare alla generösa personer som handlade i UNICEFs gåvo­shop under 2018 har vi kunnat rädda livet på miljon­tals barn. Se vart produkter som vaccin, nöt­kräm, skriv­böcker och vinter­kläder skickades och möt några av de barn som fått hjälp.

En glad liten flicka sitter med bara fötter på en kartong och håller sina skor i händerna.

Mariam, fyra år, lever i Jordanien med sin familj på flykt från Syrien. Hon har fått varma vinterkläder och skor från UNICEF och slipper nu frysa om fötterna. Foto: © UNICEF/Herwig

Handlade du i UNICEFs gåvo­shop under 2018? Då kanske du vill se var i världen produk­terna har hamnat och hur de för­ändrat barns liv:

HIT LEVERERADES PRODUKTERNA

En liten flicka äter näringsrik nötkräm ur en påse.

Med hjälp av närings­rik nöt­kräm från gåvo­shopen kunde Oumou, två år, behandlas för akut under­näring. Foto: © UNICEF/Keïta

Nötkrämen räddade Oumous liv

I konflikt­drabbade Mali lider just nu många barn av akut under­näring, ett livs­hotande till­stånd. Oumou, två år, är ett av de barn som fått hjälp.

Tack vare att hon fick närings­rik nöt­kräm från UNICEF har hon nu blivit frisk och kan leka och skratta igen.

MÖT FLER BARN SOM FÅTT HJÄLP

Stort tack till alla er som är med och ser till att barn som Oumou och Mariam får en bättre framtid! 

Äntligen har hjälpen nått fram till barn i Rukban

Den största humanitära konvojen någonsin i Syrien har äntligen nått fram till Rukban. UNICEF kunde bland annat leverera vinter­kläder, vaccin och skol­material, till över 40 000 barn och vuxna i det utsatta flykting­lägret på gränsen till Jordanien.

Glada barn sitter på ett antal kartonger i Rukban, Syrien.

UNICEF nådde fram med 30 lastbilar fyllda med livräddande produkter för barn, så som hygienpaket, mediciner, vaccin, näringsprodukter, skolmaterial och varma kläder till barnen i Rukban. Foto: © FN/Syrien2019

I januari rapporterade vi om den mycket svåra situa­tionen i Rukban. Omkring 45 000 människor lever i flykting­­lägret, 80 procent av dem är barn och kvinnor. Brist på sjuk­vård för mammor, gravida och späd­­barn och för­värrat den redan mycket svåra situa­­tionen och flera barn har frusit ihjäl.

Men nu har hjälpen alltså äntligen tillåtits komma fram. Under den nio dagar långa insatsen har UNICEFs personal bland annat sett till att tusen­tals barn fått livs­viktigt vaccin. I den stora FN-konvojen med 118 last­bilar hade UNICEF 30 stycken fyllda med liv­räddande produkter för barn, så som hygien­paket, mediciner, vaccin, närings­produkter, skol­material och varma kläder.

En konvoj av bilar och lastbilar med FN-flaggor och UNICEF-flaggor på väg genom öknen.

Konvojen, som var den största någonsin sedan kriget i Syrien bröt ut för nästan åtta år sedan, var ett samarbete mellan FN, UNICEF och Syriska Röda halvmånen. Foto: © UNICEF

Tillgången till vård är mycket begränsad i området, och många barn står utanför skolan. Konvojen är ett fantastiskt fram­steg, men samtidigt är det bara en till­fällig lösning.

UNICEF uppmanar alla parter i konflikten att låta även fortsatta leveranser komma fram så att alla barn i Syrien kan få den hjälp de har rätt till.

Vi finns på plats och kämpar varje dag för att hjälpa barnen i Syrien. Du kan vara med och rädda barns liv, ge en gåva:

Hjälp barnen i Syrien

Alla hjärtans dag-present i sista minuten

Glad alla hjärtans dag! Har du missat att köpa en present till någon du tycker om? Ingen fara, du hinner fort­farande. I UNICEFs gåvo­shop hittar du till exempel vår livs­viktiga choklad­ask, fylld med nötkräm som räddar under­närda barns liv.

En livsviktig chokladask från UNICEF. Foto: Ómarsson/Antić

En livsviktig chokladask innehåller 34 påsar nötkräm mot undernäring. Köp den, eller någon annan livsviktig Alla hjärtans dag-present i vår gåvoshop:

se presenterna

Allt du handlar skickas till de barn som behöver det mest. Du får ett fint gåvokort, direkt via e-post.

En glad flicka äter näringsrik nötkräm.

Med en Alla hjärtans dag-present från UNICEFs gåvoshop kan du se till att fler barn som Hawa Sanger, fyra månader, får näringsrik nötkräm mot undernäring. Foto: © UNICEF

”Varje gång jag ser en soldat med ett vapen blir jag rädd”

När Mary var tolv år kidnappades hon och hennes äldre syster av en grupp beväpnade rebeller i Sydsudan. Idag, på inter­nationella dagen mot utnytt­jandet av barn­soldater, berättar Mary sin historia.

En flicka skriver på svarta tavlan i ett klassrum.

Mary, 16, skriver på svarta tavlan i sin skola i Yambio, Sydsudan. Efter att under tre år ha utnyttjats av en beväpnad grupp lyckades hon fly och går nu i skolan igen. Foto: © UNICEF/Holt

Mary (som egentligen heter något annat) var bara tolv år när hon och hennes äldre syster kid­nappades av tre beväpnade män. Nu är Mary 16 år och fri, men de tre år hon tvingades till­bringa i rebell­gruppens läger har satt sina spår.

Mary och de andra barnen levde i konstant skräck för att miss­handlas, eller att gruppen skulle hamna i eld­strid med rivali­serande grupper.

– Det värsta var allt skjutande, jag gråter varje gång jag tänker på det. Jag får ofta flashbacks och varje gång jag ser en soldat med ett vapen blir jag rädd, säger Mary.

Barnen utnyttjas på olika sätt

Idag är tusentals barn inblandade i väpnade kon­flikter runt om i världen. Barnen utnyttjas inte enbart som soldater, utan också som tjänste­folk, bärare, spioner eller sex­slavar. Marys arbete inom rebell­gruppen var att hämta ved och vatten. Hon tränades också i att använda vapen, men bara de äldre flickorna fick egna vapen att bära.

Systrarna blev slagna och torterade under åren med rebell­gruppen, ända tills de en dag lyckades fly under en attack mot lägret.

Nu försöker Mary komma tillbaka till ett vanligt liv igen. Hon bor med en ny familj och går i skolan tack vare UNICEFs reintegrations­program för barn som utnyttjats av väpnade styrkor.

– Jag har lite problem med att läsa och kommer inte riktigt ihåg hur jag ska skriva, men det blir bättre och bättre, säger Mary.

Före detta barnsoldater har lämnat sina vapen på marken vid en frigivningsceremoni i Sydsudan. Efter frigivningen fick UNICEF stöd av barnen för att kunna återintegreras i sina samhällen.

Före detta barnsoldater har lämnat sina vapen på marken vid en frigivningsceremoni i Sydsudan. Foto: © UNICEF/Rich

Vad gör UNICEF?

UNICEF förhandlar löpande med krigs­ledare för att få dem att avstå från att utnyttja barn­soldater och att släppa dem fria. Senast idag genom­fördes en lyckad fri­givning av 119 barn i staden Yambio i Sydsudan, helt fantastiskt!

Vi ser till att barnen får rehabili­tering, vård, psyko­socialt stöd, utbildning, och att de har ett hem att åter­vända till.

För att barn som utnyttjats i väpnad konflikt ska kunna återvända till ett liv utan våld krävs stora insatser. Du kan hjälpa till:

Hjälp barn i krig och katastrofer

I stället för en blomma på Alla hjärtans dag

Uppvakta någon du tycker om med den perfekta presenten på Alla hjärtans dag. I UNICEFs gåvoshop hittar du till exempel vår livräddande bukett med vätske­ersättning. En gåva som aldrig vissnar!

En livräddande bukett med vätskeersättning från UNICEFs gåvoshop. Foto: Omarsson.

En livräddande bukett innehåller 398 påsar vätske­ersättning, som snabbt kan rädda uttorkade barns liv. Köp den, eller någon annan livs­viktig Alla hjärtans dag-present i vår gåvoshop:

Se presenterna

Allt du handlar skickas till de barn som behöver det mest. Beställ senast måndag 11 februari så hinner din favorit få ett tryckt gåvobevis med posten.

Hur kan en vålds­dömd pappa få ensam vårdnad av sina barn?

Många frågor har väckts kring den hovrätts­dom som meddelats i veckan, då en pappa tilldelas ensam vårdnad om sina två barn, trots att han är dömd för misshandel mot dem. I det här fallet fram­står det inte som att barnens bästa har tagits i beaktande, skriver Karin Ödquist Drackner, barnrätts­jurist på UNICEF Sverige.

Det här är en dom som väcker många frågor. Det som är mest anmärk­nings­värt är att barnens röst och behov inte till­mäts någon betydelse, trots deras ålder och tydliga ställnings­tagande att de inte vill träffa sin pappa, samt det våld som barnen tidigare utsatts för.

Domen är ett tydligt exempel på den starka föräldra­rätten vi har i svensk rätt och barns svaga rätts­liga ställning. Barnen har inte blivit lyssnade till och rätten har inte tagit deras rädsla på allvar.

Trots att barnen känner en rädsla för sin pappa tvingas de att bo med honom. Barnen får inte heller träffa sin mamma under en inledande tid för att de ska ges möjlig­het att knyta an till sin pappa, utan att hamna i lojalitets­konflikt mellan föräldrarna.

Bedrövligt säger många, och andra har svårt att förstå hur dom­stolen så tydligt kan bedöma att det inte före­ligger någon betydlig risk att barnen kan utsättas för våld från pappan. I stället bedöms han som den mest lämpliga föräldern att ha ensam vårdnad om barnen.

Enligt svensk lag (föräldra­balken) ska barnets bästa vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Det innebär att det inte finns några andra intressen som kan gå före, till exempel föräldrarnas behov av kontakt med barnet, rätt­visa mellan föräldrarna eller vad som är bekvämast för föräldrarna.

I bedömningen av vad som är barnets bästa ska det särskilt vägas in om det före­ligger en risk för att barnet eller annan familje­medlem utsätts för över­grepp, eller far illa på annat sätt, och barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Hänsyn ska tas till barnets vilja, med beaktande av dess ålder och mognad.

Foto: Frank Aschberg

Foto: Frank Aschberg

Domstolens riskbedömning av fallet

I det här fallet har domstolen gjort en risk­bedöm­ning och vägt in de risker som man ansett vara mest ange­lägna; risken att barnens ska utsättas för våld eller kränk­ningar, och risken för att ena föräldern exkluderas från umgänge. Rätten ansåg att mamman inte samarbetat till­räckligt för att främja ett konti­nuer­ligt umgänge med pappan. Hon kan därför inte anses lämplig för ensam vårdnad.

Gemensam vårdnad anser hovrätten inte är lämplig utifrån barnets bästa eftersom det före­ligger en över­hängande risk att föräldrarna inte kommer att sam­arbeta kring barnen. Barnens uttryckta vilja att inte vilja träffa sin pappa, än mindre bo hos honom, anser dom­stolen inte kan ges någon större betydelse efter­som barnen är så pass små (åtta och snart tolv år).

Barnen har inte träffat sin pappa på fyra år. Dom­stolen medger att det kommer bli påfres­tande för barnen att ryckas upp från sitt nuvarande hem där de känner sig trygga, men att betydel­sen för barnen att knyta an och skapa en god relation till sin pappa är viktigare och för­enligt med barnets bästa.

En grundläggande princip enligt barnkonventionen

För att kunna fatta beslut om vad som är barnets bästa måste det alltid göras en indivi­duell bedöm­ning i varje enskilt fall och olika faktorer vägas mot varandra. Att besluta vad som är barnets bästa kräver att man till­frågar barnet och att deras åsikt till­mäts betydelse utifrån ålder och mognad. Det är en grund­läggande princip enligt barn­konven­tionen, och både en materiell rättig­het och ett till­väga­gångs­sätt i rätts­tillämp­ning.

Det råder idag en obalans i det svenska rätts­systemet där vuxna och framför allt föräldrar har ett över­tag. Det är något av en paradox att en förälder som inte vill träffa sina barn kan strunta i det, men barn kan tvingas träffa sin förälder mot sin vilja.

Föräldrar har rätt till umgänge med sina barn, men barn har inte rätt att välja umgänge eller inte. I realiteten tvingas ofta barn till umgänge med föräldrar trots att de kan riskera att utsättas för våld eller fara illa på annat sätt.

Enligt barn­konven­tionen ska barn skyddas från alla former av våld och risker att utsättas för våld och annan kränkande behand­ling. Barn måste få en starkare rätts­lig ställ­ning framför­allt i vårdnads­tvister.

Det är tydligt, särskilt efter en dom som den här, att det även behövs mer kunskap om barns rättig­heter och en attityd­föränd­ring till barn och deras rätt att bli lyssnade till och förmåga att vara delaktiga i beslut som berör dem.

Kvinnlig köns­stympning går att bekämpa

Idag är det internationella dagen mot kvinnlig könsstympning. Trots att alltför många flickor fortfarande utsätts för övergreppet, sjunker antalet stadigt. Eva Dalekant, programhandläggare internationell utveckling på UNICEF Sverige, skriver idag om ett positivt exempel från byn Julangel i östra Gambia.

Under ett besök i byn Julangel i östra Gambia träffade jag Fatou Tirera Mbunda. Hennes by hade då nyligen genomgått ett treårigt program utvecklat av organisationen Tostan, som länge fått stöd av UNICEF.

– Mina döttrar är nu vuxna och könsstympades när de var unga. Hade jag vetat det jag vet idag hade jag aldrig låtit dem genomgå det, berättade Fatou.

Ett tydligt exempel på hur könsstympning kan motarbetas

Inom programmet fick byborna bland annat mer kunskap om mänskliga rättigheter, hälsa och barns utveckling. De fick även reflektera över traditionella sedvänjor, som barnäktenskap och kvinnlig könsstympning, och genom diskussioner kom de till insikt om de skadliga konsekvenserna.

I slutet av programmet deklarerade hela byn kollektivt i en ceremoni att de nu tar avstånd från könsstympning och barnäktenskap.

Fatou Tirera Mbunda blev ordförande i kommittén som hennes by bildade genom programmet för att ta avstånd från könsstympning och barnäktenskap. Foto: © UNICEF

Fatou Tirera Mbunda blev ordförande i kommittén som hennes by bildade genom programmet för att ta avstånd från könsstympning och barnäktenskap. Foto: © UNICEF

Fatou utsågs till ordförande i bykommittén som bildades genom programmet. Hon upplever att männen i byn numera har mer respekt för kvinnorna och att de är lika delaktiga i gemensamma beslut som männen.

Hon har själv sju vuxna barn, fem flickor och två pojkar. Tyvärr könsstympades hennes döttrar innan byn genomgick programmet och tog avstånd från sedvänjan. Men det kommer inte att hända deras egna döttrar försäkrar Fatou. Alla hennes barn fick också själva bestämma vem de skulle gifta sig med.

Enbart lagar räcker inte

I Gambia stöttar UNICEF också en rad andra aktiviteter som kampanjer via mobiltelefoner, filmer, information i skolor och möten med religiösa ledare. Alla insatser måste göras med kulturell respekt, involvera ungdomar och syfta till att stärka flickor och kvinnors ställning och inflytande.

Lagar mot könsstympning är viktiga som grund, men räcker inte. Vi måste fortsätta utbilda, föra dialog och göra människor medvetna om de skadliga konsekvenserna, om alternativen och om flickornas rättigheter.

Det är mest effektivt när dialogen engagerar hela byn. Just byns kollektiva beslut är det som ofta gör att enskilda föräldrar vågar fatta beslutet att inte låta könsstympa sina döttrar.

En kniv hålls upp i förgrunden, där bakom står en liten flicka som någon håller för ögonen på.

Den grymma sedvänjan kvinnlig könsstympning har praktiserats i mer än 2 000 år. Ofta utförs ingreppet med en enkel kniv utan bedövning. Men tack vare utbildning och öppen diskussion har nu fler och fler slutat utföra det farliga ingreppet. Foto: © UNICEF

Könsstympning av flickor är ett tydligt brott mot FN:s barnkonvention. Inom Agenda 2030 är också ett av delmålen (5.3) att könsstympning och andra skadliga sedvänjor helt ska avskaffas till år 2030.

Och arbetet går stadigt framåt:

  • Under de senaste tre åren har antalet flickor som könsstympas minskat i 10 av de 17 länder där övergreppet är som vanligast.
  • Under det senaste decenniet har 34 miljoner människor i 21 000 lokalsamhällen öppet tagit avstånd från sedvänjan.
  • I Liberia har antalet flickor (15-19 år) som utsätts minskat med 41 procent sedan 1990 minskat och med 31 procent i Burkina Faso.

Det här ger hopp om att fler flickor runt om i världen ska slippa genomlida det ibland livslånga trauma som en könsstympning ofta innebär.

Här hittar du mer fakta om kvinnlig könsstympning och hur UNICEF arbetar för att stoppa den livsfarliga sedvänjan:

Fakta: Kvinnlig könsstympning

145 000 barn från rohingya­folket tillbaka i skolan

Goda nyheter! Över 145 000 barn från rohingya­folket får nu möjlighet att gå i skolan igen. Barnen som flytt från Myanmar (Burma) till Bangladesh har börjat det nya skol­året i skolor som stöds av UNICEF, i flykting­lägren i Cox’s Bazar.

Glada tjejer med skolväskor och skrivplattor sitter utanför UNICEFs utbildningscenter i lägret Balukhali i Cox's Bazar, Bangladesh.

Glada tjejer vid UNICEFs utbildningscenter i lägret Balukhali i Cox’s Bazar, Bangladesh. Foto: © UNICEF/Sokol

Sammanlagt har omkring 1 600 utbildnings­center byggts runt om i flykting­lägren, något som ger barnen som flytt från våldet en möjlig­het till en mer normal vardag igen.

– Jag har gått i skolan i nästan en månad nu, säger Minara, elva år. Det är fint här, det finns ingen lera på golvet.

– Många av barnen har genom­gått svåra trauman. De har utsatts för våld och många har skott­skador, syn­skador eller svårig­heter att prata, säger Iffat Farhana som arbetar med utbild­ning för UNICEF i Cox’s Bazar. Varje barn har rätt till utbild­ning, och med fler skolor och lärare har UNICEF som mål att nå alla barn och hjälpa dem att lära sig, utveck­las och nå sin fulla potential.

Arbetet med att bygga fler skolor fort­sätter. Målet är att 260 000 barn ska få möjlig­het att komma till­baka till skolan under året, vid totalt 2 500 skolor. Kvaliteten på utbild­ningen ska också för­bättras löpande genom att nya och befintliga lärare deltar i utvecklings­program.

Skolan är bästa medicinen mot trauma

När krig och kata­strofer skapar kaos i barnens till­varo, är något så själv­klart som att gå till skolan och leka med sina kompisar den allra bästa medi­cinen. De får vardagliga rutiner som lugnar och skapar en känsla av normalitet.

Barnen får också möjlig­het att leka, skratta och vara just barn – något som är absolut nöd­vändigt för att barn ska kunna komma över hemska upp­levelser.

Här kan du läsa mer om hur UNICEF arbetar för att barn i kata­strofer ska få sina rättig­heter till­godo­sedda:

Fakta: Barn i katastrofer

41 miljoner barn saknar skydd i katastrofer

Miljontals barn som lever i katastrof- och konflikt­drabbade länder saknar det skydd de behöver. UNICEF presenterar idag årets katastrof­plan och vädjar om 35 miljarder kronor för att kunna ge rent vatten, näring, utbild­ning och skydd till barn i 59 länder.

Två barn i ett flyktingläger i Syrien håller i ett rep som det hänger en filt på.

Sedan våldet eskalerat i flera delar av Syrien de senaste månaderna har tusentals familjer tvingats på flykt. I Syrien saknas en femtedel av de resurser som krävs för att UNICEF ska kunna nå alla de barn som behöver vår hjälp. Foto: © UNICEF/Watad

I rapporten Humanitarian Action for Children beskrivs UNICEFs arbete för att nå 41 miljoner barn i kata­strofer med den livs­viktiga hjälp de behöver. Samman­lagt behövs drygt 35 mil­jarder kronor för att täcka insat­serna i 59 länder.

I till exempel Demokratiska republiken Kongo kunde endast en tredje­del av de behövda insat­serna finan­sieras under 2018, och i Syrien saknas en femte­del av de resurser som krävs.

– Vikten av att arbeta med skydds­insatser för barn i kon­flikter och kata­strofer kan inte över­skattas, säger Henrietta Fore, UNICEFs högste chef. Barn behöver trygga platser att leka på, att få åter­förenas med sina familjer och få psyko­socialt stöd, annars kommer de inte att komma över sina trauman.

Med pengarna som efter­frågas planerar UNICEF bland annat följande insatser under 2019:

  • Fyra miljoner barn och vårdnadshavare ska få psykosocialt stöd.
  • 43 miljoner människor ska få tillgång till rent vatten.
  • 10,1 miljoner barn ska få tillgång till utbildning.
  • 10,3 miljoner barn ska vaccineras mot mässling.
  • 4,2 miljoner barn ska få behandling mot svår akut undernäring.

Du kan vara med och se till att barn som drabbas av kata­strofer och kon­flikter får den livs­viktiga hjälp de behöver. Ge en gåva idag:

Jag vill hjälpa barn i katastrofer

Vinnarna av bästa initiativ inom Operation Dags­verke 2018 har utsetts

Vi på UNICEF vill premiera olika fantas­tiska initiativ bland de del­tagande skolorna inom Operation Dags­verke. Vår stjärn­späckade jury presen­terar nu vinnarna inom fyra olika kate­gorier under kampanjen 2018.

Under 2018 års Operation Dagsverke har de deltagande skolorna kunnat tävla inom kategorierna Bästa kreativa film, Bästa kreativa initiativ, Bästa budskap och dessutom utses den skola som samlat in mest pengar.

Juryn bestod av Mark Levengood, UNICEF-ambassadör; Lina Axelsson Kihlblom, Chef för barn- och utbildningsförvaltningen i Nynäshamn; Lina Hultqvist, Sveriges Elevkårers ordförande; Viktor Frisk, artist och influencer; och Christina Heilborn, UNICEF Sveriges programchef.

Med följande motiveringar har vinnarna nu utsetts:

Årets vinnare:

  • Bästa kreativa film: Ramsele skola i Sollefteå
    Med flera kreativa filmer om årets Operation Dagsverke visar eleverna på ett genuint engagemang för att skydda barn mot våld i Albanien.
  • Bästa budskap: Lexby Skola i Partille
    Flera elever visade genom skolans temakväll en av de viktigaste delarna av Operation Dagsverke: elever som hjälper elever. Kvällen innehöll sång, musik, fika och information om hur vi kan skydda barn mot våld i Albanien.
  • Bästa kreativa initiativ: Klara Teoretiska Gymnasium i Sundsvall
    Skolan har genom sociala medier genomfört olika kreativa initiativ som effektivt har bidragit till Operation Dagsverkes insamling för att skydda barn mot våld i Albanien.
  • Bästa insamlingsresultat (för andra året i rad!): Johan Skytteskola i Älvsjö
    Elever och lärare på den här skolan har med gemensamma krafter nått ett fantastiskt insamlingsresultat på 140 118 kr. Tack vare skolan stora engagemang bidrar de till att skydda barn mot våld i Albanien.

– Eleverna visade oss ett engagemang utöver det vanliga och det märktes att denna gång var det ”på riktigt”, inte en uppgift i en lärobok. Vi kommer definitivt att vara med nästa höst. Då tror jag att ännu fler idéer och kreativa lösningar kommer upp för att samla in pengar, säger Carin Eriksson, lärare vid Ramsele skola.

Tuva, Olivia, Bella, Stina, Alondra och Aisha från Lexby skola i Partille, som vann kategorin Bästa Budskap. Foto: Lexby skola.

De fyra vinnande skolorna får diplom och biljetter till UNICEFs årliga tv-gala i maj. Stort grattis!

Varmt tack till alla skolor som aktivt och engagerat deltagit i Operation Dagsverke 2018. Ni har sett till att fler barn i Albanien ska få skydd mot våld i skolan. Hoppas att vi ses igen i höst! Ni kan redan nu anmäla er skola:

Anmäl din skola nu