Gå till innehållet
Laddar…

Barns rättigheter måste prioriteras i genomförandet av Agenda 2030

I september varje år samlas FN:s generalförsamling i New York för att diskutera globala frågor. För 75:e gången drar nu arbetet igång med start idag och tre månader framåt. I år sker alla möten digitalt och fokus ligger på coronapandemin. UNICEF Sverige vill se satsningar för ett hållbart samhälle efter coronapandemin samt att barns rättigheter prioriteras av världens regeringar.

Mötet inleds med en generaldebatt då många regeringschefer håller tal och framhåller sitt lands syn på olika globala frågor, och här önskar vi se ett tydligare fokus på hur världen kan återuppbyggas till en bättre plats för barn där ingen lämnas utanför. Att ingen får lämnas utanför är en av de övergripande principerna i Agenda 2030.

Under sommaren ingick UNICEF Sverige i den svenska e-delegationen till FN:s årliga högnivåforum för hållbar utveckling (HLPF), där arbetet med Agenda 2030 utvärderas. Fokus för mötet var att accelerera genomförandet av agendan och uppmärksamma att det nu återstår mindre än tio år till dess att målen och delmålen ska uppnås.

Pandemin riskerar att omkullkasta de viktiga framsteg som gjorts de senaste decennierna, så nu måste lärdomarna som då drogs omsättas i praktiken av världens länder. UNICEFs förhoppning är att världens regeringar sätter barns rättigheter främst på agendan.

Globala utmaningar, kräver globala lösningar

Årets uppföljning och översyn av Agenda 2030 visar att pandemin påverkar möjligheterna att nå målen mycket negativt och att det saknas finansiering. Coronapandemin blottlägger de brister som finns i samhället och tydliggör vikten av samverkan; globala utmaningar kräver globala lösningar.

UNICEF välkomnar Sveriges ambitioner, som lyftes fram i FN under HLPF, om att samhället ska bli mer hållbart efter coronapandemin, och ser fram emot att följa det fortsatta arbetet i FN som nu kickar igång i och med öppnandet av generalförsamlingen. Vi välkomnar att Sverige i samband med öppnandet särskilt lyfter pandemiresponsen, inklusive rättvis global tillgång till vaccin mot covid-19 och ett starkt engagemang för mänskliga rättigheter och hållbar utveckling i linje med Agenda 2030.

Sam­hällen och länder måste, nu mer än någonsin, sam­arbeta över gränserna för att bygga upp en bättre värld, så att ingen hamnar utanför.

Internationellt samarbete för barns rättigheter

UNICEF arbetar hårt för att se till att corona­pandemin inte blir en bestående kris för barn. Pandemins konse­kvenser skadar barn mer än själva sjuk­domen. Sommarens forum belyste att våld mot barn ökat under pandemin samt att 1.6 miljarder skolbarn drabbats av skolnedstängningar, något som får störst konsekvenser för barn i utsatthet. Sam­hällen och länder måste, nu mer än någonsin, sam­arbeta över gränserna för att bygga upp en bättre värld, så att ingen hamnar utanför.

Barn och deras rättigheter måste sättas i centrum för genomförandet av Agenda 2030, vilket lyftes ovanligt tydligt under årets forum, inte minst från svensk håll. Sverige, ihop med 60 andra länder har bildat en grupp av barns vänner “Group of Friends of Children and the Sustainable Development Goals (SDGs)” vars gemensamma mål är att skapa en bättre framtid för världens barn. Arbetet måste få ny fart då generalförsamlingen nu öppnas på nytt.

Inkludering av barns och ungas röster

I Sverige har en nationell samordnare för Agenda 2030 tillsatts, som ska fokusera särskilt på barns och ungas perspektiv och delaktighet samt på de som befinner sig i en särskilt utsatt situation. Varje år gör ett antal FN-länder en frivillig rapportering om sitt genomförande av Agenda 2030 och uppfyllandet av globala målen på FN:s högnivåforum. Sverige har annonserat att de kommer att rapportera till HLPF 2021 och då önskar vi på UNICEF se en tydlig inkludering av barns och ungas röster i den svenska rapporten. Låt barns rättigheter få visa vägen i genomförandet av Agendan såväl nationellt som internationellt. Barns rätt måste sättas i centrum och deras röster måste också få höras.

Sverige har möjlighet att ta på sig ledartröjan i frågor som rör barn och unga såväl på hemmaplan som globalt. Barnkonventionen och Agenda 2030 är utmärkta verktyg för den nystart som krävs efter pandemin.

Mark Levengood: ”I mitt testa­mente för­säkrar jag mig om att livet fort­sätter”

Idag gästbloggar Mark Levengood, ambassa­dör för UNICEF Sverige, om sin älskade mamma som gick bort i våras och om hur man kan påverka barns fram­tid även när man inte längre finns kvar.

Mark Levengood vill, genom att skriva in UNICEF i sitt testamente, försäkra sig om att livet fortätter för barn, även när han själv inte längre finns kvar.

När morfar dog var han 89 år gammal. Och min moster, som är rysligt sentimental på ett finländskt sätt, hon tyckte att vi i dödsannonsen skulle skriva såhär: ”Varför?” Morfar var alltså 89. Och min mamma, som inte alls var sentimental, svarade ”Nej, vi skriver såhär istället: Varför inte?”.

Jag kan tycka att mamma hade rätt. Ett liv har en början, ett innehåll och ett slut. Morfar hann under sina dagar delta aktivt i både första och andra världskriget, han tog sig från fattigdom till välstånd och hann även med en älskarinna efter mormors bortgång (älskarinnan pratade i ett så gällt tonläge att hon kunde ha drivit den ihärdigaste i en alltför tidig grav). Morfar var nog rätt nöjd som det var.

Ett tabubelagt ämne

Efter många år här i Sverige tänker jag att det är konstigt att livets slut är så tabubelagt här. De första åren i Sverige arbetade jag inom långvården, och kom att se att en naturlig död är organisk och i regel lugn, vacker och fridfull. Lättast var det för dem som accepterat sin förgänglighet, och planerat för hur de ville ha det.

Marks mamma fick ett händelserikt liv innan hon i våras somnade in. Saknaden blandas med tacksamhet. Dels över henne, dels över att hon fick chans till ett liv.

I våras somnade mamma in, efter ett långt och händelserikt liv. Det var sorgligt och jag var (och är väl än) ledsen. Men saknaden blandas, just när det gäller min mamma, med tacksamhet. Dels över henne, hon var underbar (och jobbig. Och underbar igen), och dels över att hon fick en chans till ett liv.

Hon föddes till en ogift mor och okänd far 1943, hamnade på barnhem vid födseln och blev adopterad först efter krigsslutet. Tack vare det då nybildade UNICEF fick hon vaccin. Mat hade hon, till all lycka, i hemmet. Mamma fick växa, gå i skola, gifta sig (några gånger) och få barn. Starten på hennes liv kom att bli beroende av främlingars välvilja, av sådana som blev föräldrar till den som ingen förälder hade.

Jag blir glad av att veta att mitt liv kan bidra till att nya barn får chansen.

Därför är jag noga i mitt testamente. En dag är det min tur att ligga på sotsängen, och jag kommer bli gladare av att veta att min död, och framför allt mitt liv, kan bidra till att nya barn får chansen. Genom att komma ihåg UNICEF i mitt testamente försäkrar jag mig om att livet fortsätter, vare sig jag är här eller inte. Och det, ser ni…det känns bra.

Mark Levengood

Är du nyfiken på hur man gör för att testamentera?

Då kan du anmäla dig till vårt seminarium i ämnet där Mark Levengood, Amelia Adamo och juristen Caroline Thörnquist deltar.

Inför sändningen har du möjlighet att ställa dina specifika frågor direkt till panelen, och om du har tur blir det just din fråga som tas upp. Självklart går det även bra att ta del av innehållet, utan att ställa någon fråga. Det viktiga är att du efter sändningen känner dig trygg i hur man gör den dagen du bestämmer dig.

Jag vill anmäla mig

Gängen lyckas där sam­hället sviker

Under senare tid har den eskalerande gäng­krimi­nali­teten upp­märk­sammats stort i media. I många fall är barn både förövare och brotts­offer. En djupt tragisk utveck­ling, inte minst för ett land med både resurser och för­ut­sätt­ningar att stävja den. Idag äger en sär­skild debatt rum i riks­dagen på temat, och mot den bak­grunden vill UNICEF Sverige ge några konkreta förslag.

Foto: © Frank Aschberg

Det är hög tid att konkreta och riktade insatser sätts in för att vända den utveckling vi ser. Alla barn som växer upp i Sverige ska kunna ha en tro på fram­tiden, till­gång till utbild­ning av god kvalitet, en menings­full fritid och förut­sätt­ningar att vara del­aktiga och bli lyss­nade på.

För de barn som hamnat i ett krimi­nellt bete­ende måste det finnas tydliga alter­nativ och stöd för att bryta en krimi­nell livs­stil. Det krävs både före­byggande åtgärder och insatser här och nu.

Skolan är den viktigaste skydds­faktorn för ett barn

Vi kan inte accep­tera att en hög andel barn i våra utsatta områden inte klarar gymnasie­behörighet. Stöd­insatser från tidiga år är nöd­vändigt för att bryta utveck­lingen. Vi välkomnar de budget­sats­ningar på barn och unga som med­delats i och med höst­bud­geten, särskilt de förslag som handlar om att stärka utbil­dning för barn i utsatta situa­tioner. Det är dags att vi tar ett brett grepp för att ge alla barn en utbil­dning av god kvalitet.

Att många barn inte klarar sin skol­gång är inte ett ansvar som i första hand kan läggas på det enskilda barnet. Det är ett samhälls­ansvar som måste tas, för att för­hindra att fler barn hamnar i krimi­nali­tet och utan­för­skap. 

Utöver att vara en tragedi för de berörda barnen, vet vi att utan­för­skapet också är den perfekta rekry­terings­basen för gängen.

Jag är bara 15 år, men ibland känns det som att det redan är kört.

Pojke, 15 år

Socialtjänstens befogen­heter innebär ett glapp

En annan mycket viktig fråga är social­tjänstens befogen­heter gällande de barn som dragits in i krimi­nali­tet. Med nuvarande lag­stift­ning bygger social­tjänstens insatser i hög utsträck­ning på fri­vil­lig­het, vilket i sig är bra. Men det finns till­fällen när glappet mellan fri­vil­lig­het och tvång blir allt­för stort. 

När barn eller deras vårdnads­havare säger nej till insatser från social­tjänsten, kan följden bli att barnet ris­kerar att dras djupare in i krimi­nali­tet – utan att sam­hället har befog­en­het att ingripa. 

Det är först när situa­tionen blir så all­varlig att den unge måste tvångs­om­händer­tas som sam­hället kan ingripa och då kan det vara för sent. Det är djupt olyck­ligt för den enskilde såväl som för sam­hället i stort. 

Vad säger barnkonventionen?

I debatten om barn som begår brott och som befinner sig i gäng­krimi­nali­tet har fråge­tecken lyfts kring vad barn­konven­tionen egentligen säger om barn som är förövare. Om barn­konven­tionen som lag kan utgöra ett hinder för polisen i deras arbete att utreda brott, eller inne­bära svårig­heter i situa­tioner där barn blir frihets­berövade. Här behövs ett förtyd­ligande:

Enligt barn­­kon­­ven­tionen har barn rätt att skyddas från utan­för­skap och krimi­nali­tet. Kon­ven­tionen uttrycker också tydligt att barn har sär­skilda rättig­heter och inte ska behand­las som vuxna. Det gäller även barn som begår brott, och i en even­tuell efter­följande rätts­process. 

Däremot säger inte barn­kon­ven­tionen att barn ska kunna begå brott utan att mötas av på­följder. Den utgör heller inget hinder för att för­höra barn eller på annat sätt hindra polisen från att utreda brott. Snarare tvärtom. 

Barnkonventionen bör i dessa fall användas som väg­ledning och stöd i hur man ska hantera ärenden med barn på ett barn­an­passat sätt och utifrån all­männa rätts­säker­hets­prin­ciper.

Barnrättsperspektivet måste stå i fokus

För att stävja gäng­krimi­nali­teten anser vi att alla insatser och åt­gärder som riktas mot barn ska ta avstamp i ett barn­rätts­per­spek­tiv och att barn ska göras del­aktiga i beslut som rör dem. Föl­jande insatser är exempel på detta:

  • Socialtjänst, skola, förskola, barn­hälso­vård, rätts­vårdande myndig­heter och civil­samhälle måste ges till­räckliga resurser och faktiska möjlig­heter att samverka för att kunna arbeta effektivt med före­byggande åtgärder och aktivt stöd till de barn som lämnar kriminali­teten.
  • Inför ett “mellantvång” i svensk lagstiftning, för att minska glappet mellan frivillig­het och tvång inom social­tjänstens arbete. Skydds­åtgärder för barn måste kunna sättas in även om föräldrar säger nej.
  • Inför tidiga insatser i skolan såsom läxhjälp på skoltid, redan från förskoleklass.

Barns rättig­heter måste prio­riteras efter branden i Moria

Över 400 ensam­kommande barn som levde i flykting­lägret Moria på Lesbos har flyttats till grekiska fast­landet efter branden. Ett efter­längtat besked, men fort­farande saknar allt för många barn och familjer skydd.

De barn och familjer som drabbats av branden i flyktinglägret Moria är i akut behov av skydd och stöd. Barn sover utomhus på marken och har förlorat allt. Nu är det långsiktiga lösningar som behövs. 

En kvinna bär en liten flicka bort från branden i flyktinglägret Moria. Tusentals barn och vuxna tvingades fly för sina liv när lägret brann ner för några dagar sedan.

Under flera år före branden har förhållandena i lägret varit en källa till oro. Lägret har varit hem till mer än fyra gånger så många människor som det från början var tänkt för, och det har varit ständiga utmaningar kring hygien och sanitet, brist på grundläggande tjänster och skydd för barn och kvinnor.

UNICEF anser att alla barn, inte bara de ensamkommande, nu ska flyttas till fastlandet där de kan få ordentligt boende och stöd. Tidiga indikationer från europeiska länder som sagt sig vara villiga att förflytta ensamma barn är extremt viktiga, och UNICEF uppmuntrar fler länder att agera.

Grekland kan inte fortsätta att bära det här ansvaret själva. UNICEF fortsätter arbetet för att stötta våra partners i Grekland och de insatser som görs av EU:s medlemsstater för att stärka rättigheterna för barn på flykt. Sveriges regering bör visa sitt solidariska ansvar och erbjuda skydd till de mest utsatta barnen och deras familjer.

Tillsammans med partners på plats i Moria arbetar UNICEF för att se till att barnen och deras familjer får mat, vatten och tak över huvudet. Arbetet pågår bland annat med att återförena barn och familjer som separerades under branden, och för att erbjuda psykosocialt stöd till drabbade. 

Direkt efter branden byggde UNICEF tillsammans med partners om ett familjecenter till en plats som ger tillfälligt skydd åt personer med kritiska behov. Mer än 200 utsatta kvinnor och barn får just nu tak över huvudet där.

Läget för barnen är akut. Ge en gåva till vårt katastrofarbete idag:

Jag vill hjälpa

4 000 barn i behov av hjälp efter branden i Moria

Branden i Greklands största flyktingläger Moria har lämnat tusentals barn i behov av akut hjälp. UNICEF står redo att ge omedelbart skydd till barnen. Händelsen är en stark påminnelse om behovet av ett gemensamt och fungerande asylsystem som respekterar barns rätt till skydd över hela Europa.

HJÄLP BARN PÅ FLYKT

En flicka står i rasmassorna i det nedbrunna lägret Moria.

Tusentals asylsökande på den grekiska ön Lesbos flydde för sina liv när en enorm brand spreds i det överfulla flyktinglägret Moria i natt. UNICEF finns på plats, redo att hjälpa de över 4 000 barn som är i behov av akut hjälp – särskilt de 407 ensamkommande barnen.

Vår högsta prioritet är att säkerställa omedelbart skydd för barnen, och se till att de får mat, vatten och tak över huvudet.

Eftersom covid-19 hade börjat spridas i lägret är det mer komplicerat men mycket viktigt att ge snabb och säker hjälp. Tillsammans med partners har vi byggt om ett familjecenter till en plats som tillfälligt ger skydd åt ensam­kommande barn, gravida kvinnor och andra med kritiska behov – till dess att det finns andra alternativ. Mer än 150 ensam­kommande barn skyddas just nu där.

Händelsen är en stark påminnelse om det akuta behovet av ett gemensamt och fungerande asylsystem inom EU – ett system som respekterar barns rätt till skydd över hela Europa. Sveriges regering bör visa sitt solidariska ansvar och erbjuda skydd till de mest utsatta barnen och deras familjer.

Vill du hjälpa barn på flykt?

Ge en gåva

Covid-19 hotar år­tion­den av fram­steg i kampen mot barna­dödlig­het

Antalet barn som dör före sin femårs­dag var förra året 5,2 miljoner, eller cirka 14 000 per dag. En rekord­låg nivå efter år­tionden av framsteg. Men fram­stegen hotas nu av corona­pandemin. Livs­viktiga insatser för att rädda barns liv har avbrutits på grund av brist på resurser och rädsla för smitt­spridning.

Zuka, tre månader, får livsviktigt vaccin i Aleppo, Syrien. Vaccin är en av de insatser som räddat miljontals barns liv de senaste årtiondena. Men coronapandemin har lett till stora störningar inom barn- och mödrahälsovården, något som nu riskerar att utradera årtionden av framsteg i kampen mot barnadödlighet.

År 1990 dog 12,5 miljoner barn innan de nådde sin fem­årsdag. En ny rapport från UNICEF, WHO, UNDESA (FN:s avdelning för ekonomiska och sociala frågor) och Världsbanken visar att den siffran år 2019 sjunkit till 5,2 miljoner, tack vare stora fram­steg inom arbetet för att bekämpa barna­dödlig­heten. 

Men under­sökningar från UNICEF och WHO visar att corona­pandemin har lett till stora stör­ningar inom barn- och mödra­hälso­vården, något som nu riskerar att utradera årtionden av fram­steg.

När barn nekas tillgång till vård på grund av att systemet är överbelastat, eller när mammor är så rädda för infektionsrisken att de inte vågar föda på sjukhus, riskerar de också att bli offer för pandemin.

Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef

– Det globala sam­fundet har kommit så långt inom arbetet för att elimi­nera döds­fall som går att före­bygga, vi får inte låta pandemin stoppa oss, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef. Utan omedel­bara inves­teringar för att få barn- och mödra­hälso­vården att fungera igen riskerar miljon­tals barn under fem år att dö.

De senaste 30 åren har enorma fram­steg gjorts för barns över­levnad

  • Det totala antalet döds­fall bland barn under fem år minskade med 58 procent till 5,2 miljoner år 2019, från 12,5 miljoner 1990. (2018: 5,3 miljoner)  
  • Det totala antalet döds­fall bland barn 5-14 år minskade med 47 procent till 0,9 miljoner år 2019, från 1,6 miljoner 1990.
  • Det totala antalet döds­fall bland ung­domar och unga vuxna i åldern 15-24 år minskade med 22 procent till 1,4 miljoner år 2019, från 1,7 miljoner 1990.

De senaste 30 åren har mycket gjorts för att före­bygga döds­fall bland barn. Stora sats­ningar inom vården för att före­bygga risker och behandla vid bland annat prematur födsel, låg födelse­vikt, för­loss­nings­kom­plika­tioner, lung­inflam­mation, diarré och malaria, har i kombi­nation med vacci­na­tioner räddat miljon­tals liv. 

Men samtidigt som världen kämpar för att hantera covid-19-pandemin, kan störningar i barn- och mödrahälsovården utlösa den största krisen för barns överlevnad sedan andra världskriget.

Redan bräckliga hälso­system försvagas när de kämpar för att bemöta behoven som skapas av pandemin. Utan brådskande åtgärder riskerar denna hälso­kris att utvecklas till en barn­rätts­kris:

  • Baserat på globala under­sök­ningar utförda av UNICEF och WHO har stör­ningar inom en rad hälso­områden rappor­terats över hela världen. I synner­het har tjänster som hälso­kontroller för barn, vaccina­tioner, familje­planering och för­loss­nings­vården påverkats negativt i minst 50 procent av länderna på grund av pandemin.
  • Risken ökar för brist på till­gång till och använd­ning av viktiga hälso- och sjuk­vårds­tjänster för gravida kvinnor och nyfödda under pandemin: hälso­kontroller av gravida, vård efter födseln, och vaccina­tioner mot sjuk­domar som kan före­byggas. 
  • Initiala upp­skatt­ningar tyder på betydande minskning av liv­räddande insatser och en ökning av under­näring, vilket kan leda till mer än en miljon döds­fall bland barn under fem år på bara sex månader.

Den här typen av vård­insatser är kritiskt viktiga för att se till att barn och nyfödda inte dör av orsaker som går att före­bygga. Till exempel: mammor som får vård av barn­morskor som utbildats enligt inter­nationell standard löper 16 procent lägre risk att förlora sitt barn, och 24 procent lägre risk att föda för tidigt, enligt WHO.

Följande länder har drabbats hårdast av nedstängd sjukvård: Central­afrikanska republiken, Afghanistan, Madagaskar, Bolivia, Kamerun, Libyen och Sudan. 

Världens länder har enats om 17 globala mål som ska nås till år 2030. Endast tio år återstår och vi är fort­farande långt ifrån att nå globala mål kopplade till barns över­levnad. Rapporten visar att vi måste öka takten för att säker­ställa att nyfödda och små barn över­lever och utveck­las som de ska. 

Det är oacceptabelt att barn år 2020 fort­sätter att dö av orsaker som hade kunnat före­byggas. Det satsas helt enkelt inte till­räck­ligt på barns rättig­heter. Det behövs omedel­bara inves­teringar för att se till att barn- och mödra­hälso­vården börjar fungera igen. Annars riskerar miljoner barn under fem år att dö.

Läs hela rapporten

U-Report hjälper barn under pandemin

För att sprida information om corona­viruset och sam­tidigt ge barn en möjlig­het att uttrycka sina åsikter använder UNICEF U-Report. En av alla våra innova­tiva lös­ningar, för att höra vad barn världen över tycker och tänker.

Med hjälp av U-Report får barn och unga både viktig information och möjlighet att göra sig hörda i frågor som berör dem.

U-Report är ett digitalt verktyg som lanserades redan 2011. Med hjälp av tjänsten som kan användas via exempel­vis sms, Facebook eller Whatsapp, kan barn och ung­domar göra sina röster hörda.

Här kan de till exempel rappor­tera om vad som händer i deras sam­hällen och om saker som oroar dem. Informa­tionen gör det lättare för UNICEF att dels identi­fiera problem men också att hitta lös­ningar. Allt för barnens bästa. 

I skrivande stund finns över 11 miljoner användare, så kallade U-Reporters, i 70 länder världen över. Barnen får inte bara möjlig­het att via tjänsten uttrycka sin åsikt, de får också till­gång till pålitlig informa­tion om pågående kata­strofer som kan påverka deras liv – så som exempel­vis corona­pandemin.

En ny funktion är att barn och ung­domar kan ställa sina frågor om corona direkt via U-Report, och få svar från UNICEFs hälso­experter via en så kallad chat­bot. Boten är för­program­merad och kan svara på flera olika språk, allt för att barnen ska få den infor­ma­tion de behöver, och hjälp att minska deras oro.

Läs mer om U-Report

UNICEF ska säker­ställa rättvis till­gång till vaccin mot covid-19

UNICEF är redo för en stor utmaning: att leda insatser för inköp och leverans av ett framtida vaccin mot covid-19. Vi måste se till att alla länder har säker, snabb och rättvis tillgång till de första doserna när de är tillgängliga.

När ett säkert och effektivt vaccin mot covid-19 är till­gäng­ligt, måste vi garan­tera att alla som behöver vaccin får till­gång till det så snart som möjligt. Alla länder, oavsett resurser, ska ha till­gång till samma vaccin så snart det finns ett säkert och effek­tivt vaccin att leverera.

UNICEF ska se till att alla länder har säker, snabb och rättvis tillgång till de första doserna av vaccin mot covid-19 när de är tillgängliga.

Som världens största inköpare av vaccin, och en av de största leveran­törerna, upp­handlar UNICEF mer än två miljarder doser på uppdrag av nästan 100 länder varje år.

Med den expertisen ska vi nu leda insat­serna med att köpa in och leverera doser av ett fram­tida vaccin mot covid-19 till 92 låg- och lägre medel­inkomst­länder, med stöd av det inter­nationella sam­fundet. Vi kommer också att sam­ordna processen för 80 hög- och medel­inkomst­länder, men dessa länder finan­sierar leve­ran­serna på egen hand.

Vår expertis och erfarenhet kommer att hjälpa till att skydda alla människor, så snabbt som möjligt, var de än befinner sig.

– Det här är ett partner­skap mellan regeringar, till­verkare och andra partners för att fort­sätta kampen mot covid-19-pandemin. I vår gemen­samma strävan efter ett vaccin använder UNICEF sina styrkor i vaccin­försörj­ningen, för att säker­ställa att alla länder har säker, snabb och rätt­vis till­gång till de första doserna när de är till­gäng­liga, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

Vi kommer att genom­föra insat­serna i nära sam­arbete med exempel­vis WHO, Gavi (the Global Alliance for Vaccines and Immunization) och Världsbanken, för att säker­ställa att inget land lämnas utan till­gång till vaccin mot covid-19.

UNICEF, partners och regeringar har inlett ett viktigt förberedande arbete som inkluderar att:

  • Samarbeta med till­verkare för att skapa säker utrust­ning till själva vacci­ne­ringen och utveckla krav på vaccinets kyl­kedja.  
  • Utveckla rikt­linjer och utbild­ning för att stödja vaccinations­policys och lämplig hantering, lagring och leverans av de framtida vaccinerna.
  • Samarbeta med till­verkare för frakt- och logistik­lösningar, för att snabbt kunna leverera vaccin mot covid-19 till världens länder.
  • Stödja länder i att prioritera de människor som är mest utsatta för covid-19, samt i planeringen för att ta emot vaccinet när det levereras.
  • Öka insatserna med att säker­ställa att människor är väl­infor­merade om vaccinations­processerna, samt införa åtgärder för att öka för­troendet för, och hindra des­infor­mation om, vaccin mot covid-19.

En global kris kräver globala insatser, sam­arbete och soli­dari­tet. Vi måste säker­ställa att vaccinet mot covid-19 blir till­gängligt för alla, så snart det finns ett säkert och effektivt vaccin att tillgå.

Tillsammans kan vi få ett slut på pandemin och dess förödande inverkan på individer, sam­hällen och ekonomier. Ge en gåva idag så är du med i kampen för att stoppa spridningen av coronaviruset:

Stoppa coronaviruset

Sverige brister när det gäller barns psykiska hälsa

Sverige hamnar långt ner på listan när det gäller barns psykiska väl­befin­nande. Det visar en ny rapport från UNICEF, som jämför barns situation i världens rika länder.

Studien visar att världens rikaste länder har resurserna, men väljer att inte satsa tillräckligt mycket på barnen.

Rapporten Worlds of Influence – Understanding what shapes child well being in rich countries har undersökt hur barn har det i världens rika länder inom EU och OECD. Länderna har rankats utifrån barnens psykiska och fysiska hälsa samt skol­kunskaper och sociala färdig­heter. 

Barns psykiska väl­befinnande har mätts utifrån hur till­freds­ställda barn uppger att de är med livet, samt utifrån själv­mords­statistik. Sverige hamnar här på 22:a plats av 38 jäm­förda länder.

Sverige har en uttalad målsättning att vara det bästa landet för barn att växa upp i, men gör inte tillräckligt för att fånga upp de barn som mår dåligt.

Pernilla Baralt, generalsekreterare UNICEF Sverige

– Placeringen är en indikation på att Sverige är på väg åt fel håll, och inte har gjort till­räckligt för att fånga upp de barn som mår dåligt. Sverige har ju en uttalad mål­sätt­ning att vara det bästa landet för barn att växa upp i och då krävs det tyd­ligare åtgärder och priori­teringar, säger Pernilla Baralt, general­sekreterare för UNICEF Sverige.

Rapporten listar de bästa och sämsta länderna för ett barn att växa upp i. En rad olika områden har under­sökts, som till exempel barns kunskaper, över­vikt, barna­dödlig­het och delaktig­het. När resul­taten från alla områden slås samman till en över­gripande jäm­förelse hamnar Sverige på en tionde­plats. Nederländerna, Danmark och Norge rankas som de bästa länderna, medan USA, Bulgarien och Chile hör till de sämsta länderna för barn.

När det gäller fysisk hälsa får Sverige en femte­plats, medan skol­kunskaper och sociala färdig­heter ger en 14:e placering av 38 länder.

Den här studien visar att världens rikaste länder har resurserna, men ändå väljer att inte satsa tillräckligt mycket på barnen.

Pernilla Baralt, generalsekreterare UNICEF Sverige

Det är inte ekonomiska förut­sättningar som avgör

Rapporten pekar på att det inte är ett lands ekonomiska förut­sätt­ningar som nöd­vändigt­vis avgör var det hamnar på listan. Till exempel rankas Slovenien högre än Sverige, medan Litauen presterar bättre än USA.

Rapporten rankar även länderna utifrån de sociala väl­färds­system som finns på plats för att främja barns välmående, till exempel föräldra­försäkring. Här ligger Norge, Island och Finland i topp, medan Sverige kommer på en sjätte plats.

De rika länder som ingår i studien visar inte upp goda resultat när det gäller barns möjlig­heter till del­aktig­het och att komma till tals. Mellan 40 och 60 procent av alla till­frågade barn uppger till exempel att de inte är del­aktiga i beslut som fattas i skolan. Enligt rapporten är det även ett problem att statistiken om barns del­aktig­het är brist­fällig och inget som priori­teras av länderna.

– Det är djupt olyckligt att inte barns röster och åsikter finns med när beslut fattas. För att veta vilka insatser som behövs måste vi ge barn möjlighet att komma till tals. Om vi inte pratar med barn och frågar hur de mår, så är risken stor att vi sätter in fel insatser och inte möter deras behov, säger Pernilla Baralt.

För att förbättra barns psykiska hälsa kräver UNICEF Sverige: 

  • Metoder måste upp­rättas för att barn ska få inflytande och del­aktig­het i beslut som rör dem. På så sätt ökar kunskapen om hur barn faktiskt mår och vilka insatser de behöver.
  • För­stärkta insatser för en mer jäm­lik skola. Skolan är en av de viktigaste skydds­faktorerna mot psykisk ohälsa, och måste därför prioriteras. 
  • Riktade åtgärder till gruppen barn som är utanför arbets­marknaden och som inte går i skolan. Denna grupp har ökat i Sverige, och löper stor risk att hamna i utanförskap.

Läs hela rapporten här.

Pandemins konse­kvenser skadar barn mer än själva sjuk­domen

6,7 miljoner barn riskerar att bli allvarligt undernärda på grund av corona­pandemins konse­kvenser varnar UNICEF. Det betyder att 10 000 fler barn riskerar att dö varje månad innan året är slut. Och det är bara toppen av isberget om inte stora insatser görs nu.

Jubil, 2 år, hämtar sig från svår akut undernäring vid ett näringscenter i flyktinglägret Kutupalong, i Bangladesh. På grund av coronapandemin hotas nu den här typen av livräddande hjälp till undernärda barn, och många barn riskerar att dö.

Redan före corona­pandemin led 47 miljoner barn världen över av wasting, det vill säga under­vikt på grund av under­näring – ett livs­hotande till­stånd. Men utan snabba insatser riskerar nu antalet att öka till nära 54 miljoner. Orsaken till ökningen är de socio­ekonomiska effekterna av corona­pandemin.

Enligt en analys publicerad i The Lancet lever 80 procent av barnen som riskerar att drabbas i Afrika, söder om Sahara, och i södra Asien – varav över hälften i södra Asien.

– En ökande fattig­dom bland hus­håll och störningar i livs­medels­försörj­ningen, i kombi­nation med avbrutna närings­program, har lett till att barn får sämre till­gång till mat och att under­näringen kommer att stiga, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

Det blir allt tydligare att pandemins konsekvenser skadar barn mer än själva sjukdomen.

Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

Rapporter från UNICEF under början av pandemin visar på en minskning med omkring 30 procent bland de liv­räddande närings­insatserna som görs runt om i världen.

  • I vissa länder har insatserna minskat med 75-100 procent under ned­stäng­­ningarna.
  • Över 250 miljoner barn världen över går miste om A-vitamin­tillskott (tillskott av vitamin A motverkar både barnblindhet och minskar dödsfallen av diarré).
  • Hundratals miljoner barn får inte vaccin mot farliga sjuk­domar på grund av isolering, social distansering och minskad till­gång till vaccinations­tjänster, då sjuk­vården tvingas lägga om sitt arbete för att agera på utbrottet av corona­viruset.

Aissata, sex månader, äter näringsrik nötkräm i sitt hem i Mopti i centrala Mali. Tidigare var hon så svårt undernärd att hon slutade röra sig. ”Jag var helt förtvivlad,” berättar hennes pappa Boureima, ”jag förberedde mig mentalt på att förlora mitt barn.” Idag mår Aissata bättre igen, tack vare UNICEFs näringsprogram som hon fått ta del av. Den här typen av näringsinsatser är direkt livräddande och måste fortgå.

UNICEF, FN:s livs­medels- och jord­bruks­orga­nisa­tion (FAO), FN:s livs­medels­progam (WFP) och Världs­hälso­orga­nisa­tionen (WHO) kommenterar rapporten i The Lancet och varnar för konse­kvenserna om inte stora insatser görs nu för att skydda barns rättig­heter. Läget är akut och mer pengar behövs snabbt till insatser för att minska effek­terna av pandemin och rädda barns liv. Det är kritiskt viktigt att:

  • Skydda tillgången på närings­rik mat genom att se livs­medels­sektorn som en hörn­sten i arbetet mot corona­pandemin.
  • Investera i stöd­insatser för näring till barn och mammor.
  • Trappa upp insatserna för att snabbt kunna identi­fiera och behandla under­närda barn.
  • Se till att barn kan fortsätta få närings­rik mat i skolan, genom att till exempel nå utsatta barn med hem­leve­ranser eller kuponger även när skolorna är stängda.
  • Öka det sociala skyddet bland de fattigaste och mest utsatta hus­hållen för att stötta till­gången till närings­rik mat och andra livs­viktiga tjänster.

Barnen får inte bli pandemins glömda offer. Vi måste kunna tänka både kort- och långsiktigt samtidigt för att skapa en ljusare framtid för barn och unga.

Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

UNICEF arbetar hårt för att se till att corona­pandemin inte blir en bestående kris för barn. Sam­hällen och länder måste sam­arbeta över gränserna för att bygga upp en bättre värld för barnen. Våra system och regel­verk måste skydda barn och deras familjer alltid, inte bara under en kris. Det är nu vi gör grund­arbetet, till­sammans, för en bättre framtid.

Ge en gåva idag så är du med och kämpar för att stoppa sprid­ningen av corona­viruset och mildra dess negativa konsekvenser på barns framtid:

Jag vill hjälpa

Svår vattenbrist förvärrar läget för barnen i Beirut

Just nu saknar 300 000 människor i Beirut tillgång till rent vatten. Många av dem är barn. Nu riskerar landet stor smittspridning av covid-19 och andra sjukdomar. Läget för Libanons barn är akut.

Hjälp barnen i Libanon

De förödande explosionerna i början av augusti har orsakat stora skador på vattensystemen i stora delar av Beirut. Uppskattningsvis står över 630 byggnader helt eller delvis utan vatten, på grund av skadade vattentankar och rörsystem.

UNICEF och partners reparerar rörledningar och installerar vattentankar på sjukhus, skolor och andra byggnader som drabbades av explosionerna.

Situationen är särskilt svår för de 300 000 människor vars hem förstördes eller skadades i explosionerna. 100 000 av dem är barn.

– Antalet fall av covid-19 fortsätter att öka. Det är mer bråttom än någonsin att se till att barn och familjer, vars liv ställts på ända, får tillgång till rent vatten och sanitet. Utan det riskerar spridningen av covid-19 och andra sjukdomar att skjuta i höjden, säger Yukie Mokuo, chef för UNICEF i Libanon.

Libanon är redan hårt drabbat av ekonomisk kris, politisk instabilitet och samhällsspridning av covid-19. Behovet av rent vatten är just nu särskilt akut eftersom möjligheten att tvätta händerna med tvål och vatten är avgörande för att minska smittspridning.

UNICEF har sedan katastrofen skedde kämpat för att hjälpa barnen och deras familjer. Tillsammans med partners har vi hittills bland annat:

  • Nått fler än 6 650 drabbade barn och deras familjer med rent vatten.
  • Återanslutit över 100 byggnader till det allmänna vattensystemet och installerat 570 vattentankar i drabbade hushåll.
  • Levererat över 4 340 hygienkit och 620 paket med bebisprodukter till drabbade familjer.
  • Kört vatten med lastbilar till stationer där drabbade får hjälp, och levererat vatten till de som arbetar vid frontlinjen.

Explosionerna har ödelagt stora delar av Beirut och läget är fortsatt akut på flera håll. Barn och deras familjer saknar inte bara ett tryggt hem utan också möjlighet att dricka rent vatten och tvätta sig. UNICEF fortsätter att jobba på barnens sida, och vi stannar så länge de behöver oss.

Barnen i Beirut behöver din hjälp. Ge en gåva idag:

Jag vill hjälpa

Ericsson och UNICEF kart­lägger skolors tillgång till internet

Idag lanserar UNICEF och Ericsson ett nytt globalt samarbete för att kartlägga skolors tillgång till internet i 35 länder. Samarbetet kommer fram till 2023 att hjälpa till att identifiera var i världen uppkoppling saknas, och bidra till det långsiktiga målet att ansluta varje skola till internet.

När barn och unga får tillgång till all den information som finns på nätet, och därmed fler möjligheter att lära sig och utvecklas, har de också större chans att nå sin fulla potential.

Covid-19-pandemin har visat hur viktigt det är med global tillgång till internet. För några av oss har pandemin inneburit att vi får studera på distans och hitta nya arbetssätt. Men för många som lever utan tillgång till internet har möjligheten att studera eller arbeta upphört.

360 miljoner unga är idag inte online

Samarbetet mellan Ericsson och UNICEF är ett viktigt stöd till Giga-initiativet, vars mål är att alla skolor ska få en bra internet­uppkoppling, samt att barn och unga ska få tillgång till information och möjlighet att delta och påverka sin egen utveckling. Initiativet lanserades 2019 och leds av UNICEF och International Telecommunication Union (ITU).

En allt djupare digital klyfta är bara en av många ojämlikheter som coronapandemin har gett oss insikter om. Vårt samarbete med Ericsson kommer hjälpa oss på vägen mot att ge varje barn och ungdom tillgång till digitala utbildningsmöjligheter.

Charlotte Petri Gornitzka, UNICEFs biträdande högsta chef

Att identifiera vilka skolor som saknar internetuppkoppling är det första steget inom Giga-initiativet. Kartläggningen av skolor och deras uppkoppling sker genom crowdsourcing, analyser av befintlig data och maskininlärning, och synliggörs visuellt genom en digital karta som är tillgänglig för alla att ta del av.

Ericsson bidrar med finansiellt stöd till UNICEFs globala kartläggningsarbete inom Giga, samt med uppkopplingsdata, viktig teknisk medarbetarexpertis och värdefull branscherfarenhet. De kommer också engagera sin kundbas för att ytterligare främja initiativets mål.

I det treåriga samarbetet ska Ericsson hjälpa UNICEF att identifiera och kartlägga det digitala gapet i 35 länder. Kartläggningen kommer att hjälpa regeringar och den privata sektorn att designa och introducera digitala insatser, för att se till att barn och unga har kontinuerlig tillgång till utbildning.

Alla unga ska ha tillgång till digital information

Världen kan inte uppnå de globala målen eller ambitionen om att alla barn ska kunna uppnå sin fulla potential, om inte alla unga har tillgång till digital information. Digitala plattformar kommer alltmer att vara grunden för framtida arbeten och möjligheter.

Det är kritiskt viktigt att agera nu för att öka den digitala inkluderingen och jämlikheten inom utbildning. Det nya samarbetet mellan UNICEF och Ericsson är ett stort steg på vägen för att minska den digitala klyftan, och öka barns och ungas delaktighet.

Vill ert företag också samarbeta med UNICEF? Det finns många olika möjligheter att till­sammans skapa verkliga föränd­ringar för barn och unga runt om i världen:

Läs mer om företagssamarbeten

Fakta

  • En majoritet av världens länder har tillfälligt stängt sina skolor, något som har drabbat över 91 procent av eleverna runt om i världen – omkring 1,6 miljarder barn och unga.
  • 360 miljoner unga saknar idag möjlighet att ansluta till internet.
  • År 2030 måste företag och samhällen världen över vara redo för att driva sina verksamheter på ett hållbart sätt. För att uppnå de globala målen måste vi möta nästa generations behov och säkerställa jämlik tillgång till information.
  • Samarbetet mellan Ericsson och UNICEF ska fram till och med 2023 globalt kartlägga var skolor saknar internetuppkoppling, och bidra till att ansluta varje skola till internet. Samarbetet är ett viktigt stöd till Giga-initiativet.

Barnkon­ven­tionen ska inte vara slag­trä i de­batten om frihets­berövade barns rättig­heter

Förra veckan gick personal på SiS ut i media angående problem som ska ha ökat sedan barnkonventionen blev lag. UNICEF Sverige är övertygade om att personalen vill göra ett gott arbete, där respekten för de intagna och anställda är utgångspunkten. Men vi anser inte att barnkonventionen är anledningen till de ökade problemen.

Personalen på Statens institutionsstyrelse (SiS) beskriver en arbets­situation som har blivit alltmer komplex och svårhanterlig. Ett problem som särskilt lyfts är tillgången till mobiltelefoner, som man menar försvårar för de intagna att bryta kontakten med sitt tidigare kriminella liv. Det ska, enligt personalen, ha blivit ett växande problem sedan barnkonventionen blev lag 1 januari 2020. 

Att barnkonventionen har blivit lag innebär visserligen att den har fått en högre status och att det ställs högre krav på myndigheter och domstolar att tillämpa konventionen i praktiken. Men det innebär inte en villkorslös rätt för barn att använda sin mobiltelefon.

Barnkonventionen utgör inte heller ett absolut hinder för att göra inskränkningar i barns rätt till ett privatliv, så länge det bedöms vara ett måste för att förhindra att ett barn utsätter sig själv eller andra för fara. Barn har rätt till ett privatliv och rätt att kommunicera med anhöriga, men givetvis måste noga överväganden och riskbedömningar göras i varje enskilt fall i dessa situationer. Föreligger det en stor risk för kriminellt utnyttjande, ska åtgärderna till exempel kombineras med ökade säkerhetsrutiner.

Barnkonsekvensanalys

Barnkonventionen är tydlig med att en prövning av barnets bästa ska genomföras vid alla beslut som rör barn, där man väger in barns rättigheter i förhållande till andra övervägande – såsom riskbedömningar och säkerhetsbeslut. Vi utgår därför från att mål­sättningen är att individuella riskbedömningar och konsekvensanalyser av barn och ungas rättigheter på SiS särskilda ungdomshem görs av berörd personal. Och om personalen bedömer att ett barn måste fråntas sin mobiltelefon för att kunna bryta med sina tidigare kriminella kontakter, så hindrar inte barnkonventionen det. Däremot ska ett beslut som inskränker barns grundläggande rättigheter vara noga utrett, dokumenterat, proportionerligt och tydligt motiverat.

I övrigt anser vi att det är viktigt att vården för de barn som befinner sig på SiS-hem utgår från barnets individuella behov. Verksamheten på SiS har idag stora utmaningar när det gäller att anpassa vården. Men vården ska vara skyddande, så att barnen inte fortsätter sitt negativa beteende. 

Likaså är det angeläget att personalen får kunskap om barnkonventionen och hur den ska tolkas, så att det inte blir onödiga missförstånd kring hur barns rättigheter ska efterlevas i praktiken. Barnkonventionen ska ses som ett verktyg i beslut snarare än som ett hinder i arbetet.

FN:s barnrättskommitté har i en så kallad allmän kommentar gjort en omfattande beskrivning av hur barnkonventionen ska tolkas och tillämpas för barn som är frihetsberövade, vilken kan vara en bra vägledning. 

Tillsammans för barnen i Beirut

Flera veckor har nu gått sedan explosionerna i Beirut, och situationen i staden är fortsatt förödande. UNICEF gör allt som står i vår makt för att hjälpa de drabbade barnen och deras familjer.

Över 1 000 barn blev skadade i explosionerna, många har förlorat sina hem och tragiskt nog har det rapporterats om fyra dödsfall. Fyra barn har därmed fråntagits möjligheten att utvecklas, växa upp och nå sin fulla potential. Allt det som varje barn har rätt till.

Hjälp barnen i Libanon

Mira Al Osman, 10 år, berättar att hon stod i duschen när explosionerna träffade hennes hem. ”Jag fick något hårt i huvudet och dörren blåstes av gångjärnen. Jag började skrika. Min mamma sprang in till mig, pressade hårt mot såret och gav mig vatten så att jag inte skulle svimma.” Miras pappa körde henne och andra skadade till sjukhuset, eftersom räddningstjänsten var överbelastad. Nu hoppas Mira att hon kommer kunna gå tillbaka till skolan igen. ”Jag vill ha möjlighet att studera för att en dag bli läkare”, säger hon.

För människorna i Beirut är tillvaron nu mycket svår, omöjlig att begripa. Byggnader och sjukhus är totalförstörda, och de som fortfarande är igång saknar medicinsk utrustning. På grund av skadade vattenledningar har många människor inte tillgång till rent vatten.

Explosionerna hände dessutom i ett sammanhang med en utbredd ekonomisk kris, politisk instabilitet och ökad spridning av covid-19.

UNICEF har varit på plats sedan första dagen och tack vare alla gåvor som har kommit in i samband med katastrofen har vi:

  • Sett till att 1,7 miljoner doser med vaccin och medicin räddats från förstörelse. Det möjliggör att barn kan skyddas mot farliga sjukdomar även framöver.
  • Delat ut 1 600 hygienkit till drabbade familjer, något som är särskilt avgörande i och med covid-19.
  • Stöttat uppbyggnaden av sjukhus och skolor som har förstörts i explosionerna. 
  • Sett till att 750 barn fått psykosocialt stöd, något som är väsentligt när en katastrof har inträffat.
  • Sett till att över 60 byggnader återigen fått tillgång till det allmänna vattensystemet.
  • Installerat 109 vattentankar i hushåll, vilka blev förstörda under explosionerna.
  • Skickat skyddsutrustning till sjukvårdspersonal i det drabbade området.
  • Mobiliserat över 300 volontärer som hjälper till att städa, laga mat och dela ut vatten, mat och hygienprodukter till de drabbade.

Situationen i landet är katastrofal och vi gör allt som står i vår makt för att hjälpa de utsatta barnen. Vi stannar så länge barnen behöver oss – allt för att de ska få möjligheten att utvecklas, växa upp och nå sin fulla potential.

Har du inte hunnit ge en gåva än? Gör det idag. Behoven är fortfarande enorma.

Jag vill hjälpa

Barn i 4 av 10 skolor kan inte tvätta händerna

Att kunna tvätta händerna med tvål och vatten är en förut­sättning för att skydda sig och andra från sjukdomar som covid-19. Men när skolor världen över nu kämpar för att öppna igen är det långt ifrån alla som har den möjlig­heten, visar en ny rapport från UNICEF och WHO.

Dareen, sex år, går i skolan i Al Kader, Jordanien. ”Jag tvättar mina händer för att inte få bakterier och virus på dem. Det kan göra barn väldigt sjuka. Först skrubbar jag händerna noggrant med tvål och tvättar sedan av med vatten.” Men i många skolor världen över saknas tillgång till tvål och vatten, något som innebär en stor risk när skolor ska öppna igen under coronapandemin.

Enligt rapporten saknade omkring 818 miljoner barn möjlig­het att tvätta händerna i sina skolor 2019, något som ökar risken att de drabbas av covid-19 och andra smitt­samma sjuk­domar. Mer än vart tredje barn lever i Afrika, söder om Sahara. I världens minst utveck­lade länder saknar sju av tio skolor handtvätt­möjligheter. 

I rapporten understryker UNICEF och WHO vikten av att regeringar, i sina insatser för att minska sprid­ningen av viruset, måste balansera hälso­aspekterna mot de sociala och ekonomiska effekterna av ned­stäng­ningar. 

– Att skolor världen över hållit stängt sedan pandemins början har inneburit enorma utmaningar för barns utbild­ning och väl­mående, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

Det är väldokumenterat att långa skol­stäng­ningar påverkar barn på ett negativt sätt. Att barn har till­gång till rent vatten, bra sanitet och hygien när skolorna öppnar igen måste vara högsta prioritet. 

Barns utbildning måste prioriteras och det innebär att skolor måste kunna öppna på ett säkert sätt – med möjlighet att tvätta händerna, och tillgång till rent dricksvatten och bra sanitet.

Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef

Rapporten visar att:

  • Av de 818 miljoner barn som saknade möjlighet att tvätta händerna i skolan, hade 355 miljoner till­gång till vatten men ingen tvål. Resten saknade både tvål och vatten.
  • Tre av fyra barn saknade möjlighet att tvätta händerna i skolan vid utbrottets början, i de länder med högst risk för att drabbas av humanitär kris på grund av covid-19. 
  • En av tre skolor världen över hade bristande till­gång till dricks­vatten, eller inget vatten alls.
  • 698 miljoner barn hade ingen till­gång till sanitet på sina skolor.

UNICEF och WFP med flera har tagit fram rikt­linjer för hur myndig­heter världen över bör agera för att kunna öppna skolorna igen på ett säkert sätt och se till att barnen är trygga. Rikt­linjerna fokuserar bland annat på vikten av skydds­utrustning, städning och desinfi­cering, och att ge till­gång till rent vatten, bra toaletter och möjlig­het att tvätta händerna med tvål. 

UNICEF arbetar världen över med att se till att barn kan gå i skolan, vara trygga och hålla sig friska. Köp ett hygien­paket i vår gåvoshop så är du med och ser till att barn får möjlighet att skydda sig mot covid-19:

Hjälp barn att skydda sig