Ett år efter att pandemin bröt ut stod 168 miljoner elever utan en skola att gå till på grund av skol­stängningar. Idag har 77 miljoner av dem fortfarande inget klassrum att gå till, visar en ny analys av UNICEF, och konsekvenserna för barnen är allvarliga. 

Förutom att eleverna hamnar efter i sin utbildning, går många miste om viktiga skol­måltider, rutin­mässiga vaccinationer och upplever ökad ångest. Dessutom ökar risken att utsättas för övergrepp, våld, barn­arbete och barn­äktenskap. Många föräldrar har förlorat sina jobb då de tvingats vara hemma med barnen, vilket har drivit många familjer in i fattigdom. 

Större risk att barn smittas av covid-19 utanför skolan 

Förutom de mest extrema fallen är riskerna för barn att inte gå i skolan på grund av pandemin större än riskerna att gå i skolan. Här är tre viktiga skäl:

• Rapporter visar fortfarande att skolor inte driver på spridningen av covid-19 i samhället. Viruset utgör inte heller en hög risk för barn. Om skolor antar säkra åtgärder för att minimera smitta kan skolmiljön vara säkrare för barn än utanför skolan.
• Skolnedstängningar påverkar elevernas lärande, hälsa och välmående. Att barn inte får gå i skolan under viktiga utvecklings­stadier innebär allvarliga följder för varje barn, deras familj och ekonomi. Många riskerar att aldrig ta ikapp den utbildning de missat.
• Skolstängningar drabbar de redan utsatta barnen hårdast. De som har mindre möjlighet att få distans­utbildning och som löper stor risk att utsättas för olika typer av övergrepp. Ju längre tiden går, desto större är risken att barnen aldrig sätter sin fot i skolan igen.

Vaccin ska inte vara en förutsättning för skolor att öppna igen

I och med den globala bristen på vaccin som plågar låg- och medelinkomst­länder, prioriteras vaccinering av sjukvårdspersonal och högriskgrupper. När vaccin till de mest utsatta grupperna är säkrad ska lärare prioriteras. Men vaccinering av lärare och elever ska inte vara en förutsättning för att barn ska kunna återgå till skolan. 

Det viktigaste just nu är att alla barn kan fortsätta sin utbildning i ett klassrum. Om det betyder att lärare och barn måste vistas i klassrummen ovaccinerade, så krävs ökade insatser som minskar risken för smitt­spridning. 

UNICEF uppmanar regeringar att öppna skolorna så snart som möjligt och vidta åtgärder som minskar smitt­spridning i skolan. Det innebär ökade investeringar i smitt­skydds­åtgärder, som desinfektionsmedel, tvål, rent vatten och i vissa fall skydds­utrustning och social distansering.

Men det räcker inte att bara öppna klassrummen. För att minska de långsiktiga följderna som skol­stängningarna kan få på barns liv, måste skolor och lärare se till att alla barn får det omfattande stöd de behöver för att komma ikapp i utbildningen, fortsätta att lära sig och må bra fysiskt och psykiskt. 

Lärare måste få stöd i att hantera varje barns förlorade utbildning och öka användandet av digital teknik i sin undervisning. Det inkluderar insatser för att nå barn som redan innan covid-19 inte hade tillgång till utbildning.

Utbildning minskar fattigdom

UNICEF och partners fortsätter att mobilisera insatser för att förhindra en katastrof för barns utbildning. Vårt påverkans­arbete syftar till att samla världens ledare, lärare och föräldrar kring en gemensam sak: att öppna skolorna så snart som möjligt och fortsätta att hålla dem öppna. 

Ökad tillgång till utbildning minskar fattigdom och ojämlikhet, och är därmed avgörande för att nå målen i Agenda 2030. Brådskande åtgärder och ökade investeringar krävs för att hindra att den redan existerande utbildnings­krisen utvecklas till en fullskalig katastrof för en hel generation barn.

Stort behov av hjälp – beräknas öka ytterligare

Det är omöjligt att blunda för den fruktansvärda situationen som barn och kvinnor i Afghanistan just nu upplever. Minst 10 miljoner barn är i behov av akut hjälp för att överleva. Utan omedelbara insatser beräknas en miljon barn drabbas av allvarlig akut undernäring de kommande månaderna.

Sedan januari har FN dokumenterat över 2 000 allvarliga kränkningar av barns rättigheter, såsom våld, övergrepp och rekrytering till väpnade grupper. 550 000 människor flyr just nu inom landet – mer än hälften är barn. Dessutom står 4,2 miljoner barn utan skolgång, majoriteten är flickor.

Behovet av hjälp är enormt. På grund av allvarlig torka och vattenbrist, fortsatta flyktingströmmar inom landet, brist på säkerhet och de förödande socioekonomiska konsekvenserna av covid-19, beräknar UNICEF att de humanitära behoven kommer att öka ytterligare de kommande månaderna. 

Världen får inte svika Afghanistans barn

Det finns situationer då ett land och dess invånare är beroende av omvärldens hjälp. Den situationen råder just nu i Afghanistan. Barn och kvinnor är i enormt behov av skydd, sjukvård, mat, vatten och sanitet, utbildning och livsviktigt vaccin mot polio och mässling.

UNICEF och våra samarbetspartners kämpar outtröttligt för att leverera den hjälp som behövs, men det finns mycket kvar att göra för att säkra alla barns överlevnad och utveckling. 

Vi uppmanar därför världens regeringar att fortsätta sina humanitära och långsiktiga insatser i Afghanistan, för att både agera på det akuta behovet och förhindra att de stora framsteg som gjorts inom exempelvis flickors utbildning går förlorade. Biståndet får inte politiseras, det måste i första hand baseras på behoven. Barn och kvinnor kan inte fråntas den hjälp de är beroende av för att överleva.  

Hjälpen måste nå fram till de mest utsatta

UNICEF har varit på plats i Afghanistan i 65 år och vi gör allt vi kan för att fortsätta vårt viktiga arbete. Vi för en kontinuerlig dialog med landets myndigheter, talibanerna och andra parter, för att vi och våra partners ska få en säker, snabb och obegränsad möjlighet att nå fram till alla barn som behöver oss – var de än befinner sig i landet.

Vi är mycket bekymrade över barns och kvinnors säkerhet och hälsa. De behöver just nu all hjälp de kan få och därför skalar vi upp vårt arbete, vilket bland annat innebär att vi:

• Behandlar barn som lider av svår akut undernäring.
• Ser till att människor på flykt får sjukvård genom mobila hälsocentraler.
• Ger barn som har kommit bort från sina familjer skydd och stöd samtidigt som vi letar efter deras närstående.
• Vaccinerar bebisar mot polio och andra sjukdomar, samt vaccinerar människor mot covid-19. 
• Levererar vatten till de områden som har drabbats av torka, samt hygienkit för att ge möjlighet att hålla sig ren och skydda sig mot smitta.
• Ger stöd för att skolor på ett säkert sätt ska kunna öppna igen, och hållas öppna, under covid-19. Det innebär insatser riktade till 300 000 barn, där mer än hälften är flickor.

UNICEF gör allt vi kan för att ge alla barn i Afghanistan den hjälp de behöver. Vi riktar ett varmt tack till våra Världsföräldrar, samarbetspartners och andra givare som gör vårt arbete möjligt. 

Vill du också vara med och kämpa för Afghanistans barn? 

Ge en gåva idag

Jag vill hjälpa till

Afghanistan anses vara en av världens grymmaste platser för barn att växa upp på, det var ett faktum redan innan den uppblossande konflikten de senaste veckorna. Över 550 barn har dödats sedan årsskiftet och fler än 1 400 skadats. Under dagen igår (30 augusti) kom nya oroande rapporter om att barn är ensamma, att de utsätts för grovt våld och rekryteras till väpnade grupper. Det berättade Hervé Ludovic De Lys, UNICEFs representant i Afghanistan på en pressträff igår.

– De som är minst ansvariga för den här krisen är de som betalar de högsta priset.

Barn i landet lider svårt i spåren av de långvariga oroligheterna som pågått i landet. Bland annat går många miste om livsviktiga vaccineringar, mot exempelvis polio, en sjukdom som kan orsaka barn skada för livet om de drabbas. Dessutom saknar de mat och vatten.

– Många barn är så undernärda att de inte orkar greppa ett utsträckt finger, säger Hervé Ludovic De Lys.

Barnen går miste om sin barndom

Barnen i Afghanistan blir berövade på sin rätt till en barndom i trygghet, med tillgång till vård, skola och skydd. UNICEF har varit på plats i landet i 65 år och stannar så länge vi behövs – vi arbetar dag och natt för att varenda ett av dessa barn ska få den hjälp de behöver. Vi jobbar i nära samarbete med våra fem landskontor i Afghanistan och med våra partners, exempelvis transportföretag som levererar nödvändigheter från grannlandet Pakistan.

För att säkerställa att människor i landet får den hjälpen de mest behöver använder vi oss av det digitala verktyget U-Report, en gratistjänst via vilken vi kan kommunicera med befolkningen med hjälp av textmeddelanden.

– Förra veckan meddelade över 100 000 människor, av vilka 15 000 var flickor, genom U-Report att de var i störst behov av pengar. Pengar ger människor makt att bestämma själva över vad de behöver mest och köpa just det, och samtidigt bevara sin värdighet, säger Hervé Ludovic De Lys.

Uppmanar partners att hjälpa

UNICEF är bekymrade över rubriker om att internationella givare drar in sitt bistånd till landet, inte bara till UNICEF utan även till andra hjälporganisationer. Vi är också bekymrade över vår möjlighet att kunna leverera hjälp på ett säkert sätt, framförallt gäller det vår kvinnliga personal. 

Vi uppmanar nu alla våra partners och privatpersoner att stödja vårt arbete när vi nu prioriterar att skala upp våra insatser. Vilket bland annat innebär att vi:

• Sätter upp mobila hälsocentraler så att människor på flykt kan få vård
• Vaccinerar bebisar mot polio och andra sjukdomar, och vaccinerar människor mot covid-19 
• Behandlar barn som lider av svår akut undernäring
• Levererar vatten till de områden som utsatts för torka, samt hygienkit för möjlighet att kunna hålla sig ren och skydda sig mot smitta
• Ser till att det finns möjlighet för barn att återgå till skolan nästa månad. Det innebär insatser riktade till 300 000 barn, där mer än hälften är flickor. 

Inget barn ska lämnas utanför

De senaste veckorna har behovet av att skydda de mest sårbara barnen i Afghanistan ökat. Många är vi som sett de fruktansvärda bilderna från Kabuls flygplats förra veckan.

– UNICEFs personal åkte direkt till flygplatsen. De tillbringade natt efter natt med att ta hand om barn som blivit övergivna eller separerade från sina familjer i kaoset som rådde, och återförenade dem några dagar senare, säger Hervé Ludovic De Lys.

UNICEF jobbar för alla barn, inget ska lämnas utanför. Nu är läget ytterst kritiskt för miljoner barn i Afghanistan, tack för att du vill hjälpa oss att rädda barns liv.

Jag vill rädda liv

Förödelsen efter jordbävningen och den efterföljande orkanen som drabbade Haiti i mitten av augusti är enorm och behoven stora. De första leveranserna som fraktats från UNICEFs globala lager, nådde Port-Au-Prince i slutet av förra veckan (20 augusti) och innehåller medicin och medicinsk utrustning samt mat, vatten och hygienprodukter. Innehållet kommer att hjälpa över 23 000 barn och deras familjer under kommande tre månader. I leveransen fanns även tält som fungerar som hälsocentraler för att kunna ge människor vård i de områden där befintliga vårdinstanser förstörts.

– De humanitära behoven har eskalerat de senaste dagarna. Sjukhusen är överfulla, vårdpersonal och medicinsk utrustning räcker inte till. Barn och familjer som förlorat sina hem tvingas sova utomhus i regnet. Den här leveransen är avgörande för att kunna rädda liv, men det är fortfarande svårt att nå de familjer som är värst drabbade, säger Bruno Maes, UNICEFs representant i Haiti.

540 000 barn i behov av hjälp

Över 2 000 människor har hittills dött och fler än 1 200 har skadats av det kraftiga jordskalvet, med en styrka på 7,2. UNICEF bedömer att 1,2 miljoner människor, av dem 540 000 barn är drabbade. 130 000 hus, 94 skolor och 180 000 vattensystem har blivit helt eller delvis förstörda. Förödelsen är enorm och behovet av mat, vatten, skydd och hygien är akut. 

Bara timmar efter skalvet var UNICEF på plats med medicinsk utrustning till tre sjukhus i Les Cayes, i sydvästra Haiti. Utrustning nog att räcka till att behandla 30 000 människor som skadats i jordbävningen i tre månader. 

Ge en gåva till barn i katastrofer

UNICEF har bland annat hittills levererat:

• Rent vatten till 3 000 familjer i Les Cayes. Tankar som kommer att fyllas på regelbundet tack vare bidrag från Generaldirektoratet för europeiskt civilskydd och humanitära biståndsåtgärder (ECHO)
• 2 300 hygienkit 
• Avgörande medicinsk utrustning, som ortopediska verktyg, röntgenapparater och labbutrustning
• Tält, madrasser, filtar, ambulans samt anställning av frivilligt arbetande vårdpersonal
• 50 syrgastuber, en elgenerator och bränsle till att driva en syrgasgenerator

Enligt UNICEFs beräkning behövs det över 130 miljoner kronor de närmsta åtta veckorna för att kunna möta de mest skriande behoven som finns bland barn och familjer i landet just nu, däribland 167 000 barn under fem år. Summan kan komma att justeras de kommande veckorna beroende på hur situationen utvecklar sig.

Hjälp oss att rädda barn i Haiti och andra katastrofer. Varmt tack för ditt stöd!

Skänk en gåva idag

Klimatförändringarna är en kris som sker här och nu, i alla världens länder. Baserat på vetenskap och erfarenheter från olika delar av världen vet vi att klimatförändringarna är det största hotet för världens barn och unga.

För att underlätta för regeringar och företag att förstå i vilken utsträckning barn och unga påverkas av klimatförändringarnas konsekvenser och hur åtgärder ska prioriteras för att hjälpa de mest utsatta, lanserar UNICEF idag rapporten ”The Climate Crisis is a Child Rights Crisis: Introducing the Children’s Climate Risk Index”. Rapporten innehåller det första globala indexet som mäter riskerna med klimatförändringarna utifrån ett barnrättsperspektiv.

En miljard barn utsätts för extremt höga klimatrelaterade risker

Rapporten visar att nästan varje barn på jorden drabbas av klimatrelaterade risker genom exempelvis värmeböljor, vattenbrist och luftföroreningar, och att så många som 330 miljoner barn utsätts för fem eller flera risker samtidigt. I indexet klassas 33 länder som länder med extremt hög risk när det gäller klimatförändringarnas påverkan på barnen. I de länderna bor en miljard barn – vilket utgör nästan hälften av alla världens barn.

Barnen utsätts för en kombination av olika typer av farliga naturkatastrofer, samtidigt som de saknar tillgång till rent vatten, sanitet, sjukvård, skydd och utbildning. Det innebär en extremt hög utsatthet, vilket är särskilt tydligt i Centralafrikanska republiken, Tchad, Nigeria, Guinea och Guinea-Bissau. 

Barn löper dessutom rent fysiskt högre risk att drabbas av klimatförändringarnas följder än vuxna. Exempelvis på grund av att deras kroppar är känsligare för undernäring och infektioner, som malaria och denguefeber, som ofta ökar i naturkatastrofer. Barn som på grund av klimatkriser missar hela eller delar av sin skolgång riskerar också ett liv i fattigdom och går miste om livsmöjligheter.

Redan utsatta barn betalar det högsta priset

Rapporten visar att de länder som drabbas hårdast av klimatförändringarna är minst ansvariga för problemet. Tillsammans släpper de 33 länderna med hög risk enligt indexet enbart ut nio procent av de globala koldioxidutsläppen, medan de tio länderna som släpper ut mest koldioxid står för hela 70 procent av de globala utsläppen. Endast ett av de länderna rankas i indexet som ett land med hög risk när det gäller klimatförändringarnas konsekvenser för barnen.

UNICEF Sverige och Fridays For Future överlämnar rapporten till barn- och jämställdhetsminstern

Idag är det tre år sedan Greta Thunberg inledde sin klimatstrejk utanför Sveriges riksdag. Den handling som gav upphov till en av de största globala ungdomsrörelserna i världen: Fridays For Future. I samband med dagens lansering lämnar vi och Fridays For Future gemensamt över rapporten till barn- och jämställdhetsminister Märta Stenevi. 

Syftet är att involvera barn och unga, inte bara för att låta dem komma till tals i en fråga som rör dem, utan för att vi tillsammans ska komma fram till långsiktiga lösningar och skapa ett bättre och mer hållbart samhälle för alla.   

UNICEF Sverige uppmanar nu politiker och företag att lyssna på barn och unga och vidta åtgärder som skyddar dem från klimatrisker genom att:

• Öka investeringarna för klimatanpassning och motståndskraft gällande livsviktiga samhällsfunktioner som vatten, hygien, hälsa och utbildning. 
• Prioritera kraftfulla åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Framför allt höginkomstländerna måste minska sina utsläpp med minst 45 procent fram till 2030 (jämfört med 2010 års nivåer). 
• Låt barn delta och ha inflytande i alla regionala, nationella och internationella klimatförhandlingar och beslut. 
• Utbilda barn och unga inom klimatfrågor, för att de bättre ska kunna skydda sig vid klimatförändringarnas konsekvenser.

Vi betonar även att alla länder måste öka takten i arbetet med de globala målen i Agenda 2030. UNICEF Sveriges ansvar är att följa upp Agenda 2030 kopplat till barns rättigheter. Klimatet är en avgörande del i agendan, och som den här rapporten visar berör klimatförändringarna barn i allra högsta grad.

Läs hela rapporten här

Läget i Afghanistan är i dagsläget osäkert och ingen kan förutspå vad som händer härnäst. Men med över 270 000 internflyktingar och över 18 miljoner människor som är i behov av humanitär hjälp, varav hälften är barn, är behoven enorma. Dessutom hotas landet av torka och den pågående covid-19-pandemin.

Utan brådskande åtgärder kommer en miljon barn under fem år att vara allvarligt undernärda vid årets slut. På grund av konflikt och covid-19 står 9,5 miljoner barn utan skolgång, majoriteten är flickor. Vi måste nu gemensamt agera för att ge de mest utsatta, särskilt barnen, den hjälp de behöver för att överleva och utvecklas.

Hjälp Afghanistans barn

UNICEF på plats i alla regioner – för alla barn

Trots att framtiden för Afghanistan är oviss, är en sak säker: UNICEF finns på plats i alla regioner för att ge varje barn och kvinna den hjälp de behöver – både akut och långsiktigt. Vi har funnits på plats i 65 år, har närvaro i hela landet och planerar inte att lämna.

UNICEF i Afghanistan har under flera år fört dialog med talibanerna i de områden de haft makten. De har nu bett oss att pausa vår verksamhet i vissa regioner tills situationen är säker, men UNICEF och våra kollegor på plats är dedikerade att stanna. Vi har daglig kontakt med den lokala ledningen i nästan alla regioner och deras budskap är tydligt: vår hjälp behövs. Nu arbetar vi därför hårt för att öka våra humanitära insatser och möta de stora utmaningarna som Afghanistans barn och kvinnor står inför.

Vad gör UNICEF?

• Vårt arbete innebär bland annat att säkerställa att barn och familjer får den akuta hjälp de behöver – sjukvård, näring och rent vatten. Vi distribuerar hygienpaket, kör ut vatten med lastbil, fortsätter ge stöd till skolor, behandlar allvarligt undernärda barn och vaccinerar barn mot farliga sjukdomar. 

• I flyktingläger sätter vi upp trygga och barnvänliga platser där barnen får viktigt stöd för att bearbeta trauman, samt bygger tillfälliga skolor för att barn, särskilt flickor, ska kunna fortsätta sin utbildning.

• Vi arbetar för att ta ett steg framåt i bekämpningen av polio. Afghanistan är ett av två länder i världen där polio fortfarande hotar många barns liv. En av våra största utmaningar de senaste åren har varit att komma fram till varje stad, by, moské och hem för att vaccinera alla barn och utrota sjukdomen.

• Vi kämpar för att utöka vår verksamhet över hela landet och nå alla barn – även de i svåråtkomliga områden – med både akut och långsiktig hjälp. Vi för kontinuerlig dialog med konfliktens alla parter för att de ska ge oss säker och obehindrad tillgång till alla delar av landet, i linje med principerna kring humanitärt hjälparbete.

Stort tack till alla samarbetspartners och givare som hittills har gjort det möjligt för oss att fortsätta vårt arbete i Afghanistan. Utan er hjälp skulle vårt livräddande arbete för de mest utsatta barnen och kvinnorna inte vara möjligt. 

Vill du också vara med och kämpa för Afghanistans barn?

Ge en gåva idag

En fruktansvärd situation

Sedan årsskiftet har fler än 552 barn dödats och över 1 400 skadats i de upptrappade konflikterna i landet. Bara de senaste dagarna har över 150 barn dödats eller skadats och nära tio miljoner barn är i behov av humanitär hjälp. Människor har gjort desperata försök att fly landet för att sätta sig och sina familjer i säkerhet. För de som blir kvar väntar en osäker framtid och rapporter visar att risken för barn att bli rekryterade av väpnade grupper ökar.

Vad gör UNICEF?

UNICEF är på plats i alla delar av landet och tillsammans med samarbetspartners intensifierar vi nu våra livräddande insatser till de mest utsatta. Redan innan krisen var ett faktum, förberedde UNICEF leveranser till hela landet och vi kan därför nu: 

• Dela ut hygienpaket innehållande bland annat tvål och vattenreningstabletter.
• Transportera vatten – att barn får rent vatten är en av UNICEFs viktigaste uppgifter i en konflikt.
• Se till att undernärda barn får hjälp med näring.
• Vaccinera barn mot sjukdomar.

I veckan etablerade UNICEF barnvänliga utrymmen, näringscenter och vaccinationsplatser i flera av Kabuls nya flyktingläger för att hjälpa de människor som flyr inom landet.

UNICEF finns på plats i Afghanistan och i andra katastrofer världen över. Vi kämpar varje dag för att inga barn ska behöva betala priset för krig och konflikter. Om du vill hjälpa barn som drabbats av krig och katastrofer – ge en gåva idag.

HJÄLP BARN I KATASTROFER

Stor förödelse – akuta humanitära behov

Den kraftiga jordbävningen i sydvästra Haiti med en efterföljande storm har orsakat landet och dess invånare enorm skada. De officiella dödsiffrorna stiger fortfarande, men minst 1 940 människor har avlidit och över 9 900 skadats. Just nu har ungefär en halv miljon barn begränsad eller ingen tillgång till skydd, rent vatten, hälsovård eller näring.

Lite mer än ett decennium har gått sedan Haiti senast råkade ut för en stor jordbävning, som tog hundratusentals liv och orsakade enormt lidande. Nu drabbas landet igen. Jordbävningen och stormen som efterföljde sammanfaller dessutom med politisk instabilitet, stigande gängvåld, hög undernäring bland barn och covid-19-pandemin.

De humanitära behoven i drabbade områden är akuta eftersom grundläggande tjänster nu har förstörts. Många människor behöver sjukvård och rent vatten. De som har tvingats fly sina hem behöver skydd och barn som har separerats från sina familjer mitt i kaoset behöver stöd.

Ge en gåva till barn i katastrofer

Stor skada på skolor – barn riskerar stå utan skolgång

Förödelsen är även stor på sjukhus, skolor och andra viktiga faciliteter som barn och familjer är beroende av. I det drabbade området beräknas 94 av 255 skolor vara helt förstörda eller delvis skadade, vilket innebär att barn som redan har varit utan skolgång en längre period till följd av covid-19 får svårt att återuppta sin utbildning.

Vad gör UNICEF?

UNICEF är på plats och samarbetar med myndigheter och partners för att snabbt nå fram med akut hjälp till de svårt drabbade. Vi bygger upp temporära boenden, latriner och duschar samt levererar medicin, syrgas, rent vatten och hygien- och sanitetsartiklar till de drabbade områdena. Vi arbetar även för att förhindra att familjer separeras och för att säkerställa skydd och psykosocialt stöd till barnen.

Vi arbetar hårt för att bygga upp skolorna igen och utrusta klassrummen, lärare och elever med det material som behövs för att undervisningen ska kunna återupptas. Att få tillbaka barnen till skolan är ett av de bästa sätten för att se till att de, deras familjer och samhällen kan återhämta sig.

Trots utmaningar med logistik och säkerhet gör vi allt vi kan för att leverera hjälp från beredskapslagren, som finns runt om i landet. UNICEF kommer att stanna kvar i Haiti och fortsätta ge barn och familjer hjälp och stöd så länge de behöver oss. Vi ger aldrig upp.

Hjälp oss att rädda barns liv, på Haiti och i andra katastrofer. 

Ge en gåva idag

Visste du att världens länder har åtagit sig att arbeta för mål som minskad fattigdom, ökad jämställdhet och minskade klimatutsläpp, för att uppnå en hållbar utveckling för alla människor på jorden till år 2030? 

Det är det Agenda 2030 handlar om. Med 17 globala mål och 169 delmål sätter agendan fingret på hur faktorer som utbildning, jämställdhet, biologisk mångfald, produktion och konsumtion hänger ihop – och vilka åtgärder som krävs för att samhällen ska kunna ställa om och bli hållbara. Under FN:s årliga högnivåforum (HLPF) samlas länder, civilsamhälle och företag för att utvärdera arbetet så här långt, och planera för hur agendan gemensamt ska föras framåt. 

Vi, Sofia Constanza Brännström och Daniel Samuelsson, blev utsedda av 86 barn- och ungdomsorganisationer att representera barn och unga i hållbarhetsforumet, samt att ingå i Sveriges delegation till HLPF. Under de här veckorna har vi bland annat hållit anförande där vi lyft att världen måste fokusera mer på att bekämpa ojämlikhet, att resurser måste omfördelas och att klimatarbetet måste prioriteras.

I möten med beslutsfattare har vi också lyft att barns och ungas chanser att påverka, både sina egna liv och samhällsutvecklingen, måste öka. Vi vet att om unga får möjlighet att påverka, så får det avsevärda positiva synergi­effekter på samhälls­utvecklingen. 

HLPF och covid-19 

Covid-19 har slagit hårt världen över, och de som drabbas allra värst är de som redan innan var mest utsatta och marginaliserade. Årets HLPF är därför extra oroväckande att följa, eftersom så stor del av rapporteringen handlar om hur akut läget är – humanitära kriser och konflikter som eskalerar, fattigdomsbekämpning som går bakåt, mäns våld mot kvinnor som ökar och unga som blir nedtystade i spåren av pandemin. 

Världen står inför stora utmaningar, men samtidigt som vi agerar på de akuta situationerna måste vi tänka långsiktigt och preventivt. Vi har nu sett hur fort det går att ställa om samhällen, om bara den politiska viljan och kraften finns. 

Sveriges frivilliga granskning 

I år rapporterar Sverige till FN om hur arbetet för att nå de globala målen i Sverige går. Av den frivilliga rapporteringen (VNR) framgår att Sverige måste bli bättre på bland annat klimatarbete, att motverka de växande ojämlikheterna samt hållbar konsumtion och produktion.

Unga har inkluderats i granskningen genom konsultationer och en enkät, och av de unga som nåtts framgick att klimat, jämställdhet och internationellt samarbete är högst prioriterat. Däremot finns det stora möjligheter för Utrikesdepartementet att förbättra VNR-rapporteringen genom att satsa mer resurser på att involvera barn och unga i god tid och på så vis nå ut till en större mångfald barn och unga. 

Barn under 18 år behöver inkluderas mer och det behöver framför allt ske mer systematiskt. Vid granskning av Sveriges genomförande av Agenda 2030 behöver regeringen också inkludera fler nationella perspektiv från barn och ungas vardag – verkliga erfarenheter av hur det är att vara barn i dagens Sverige.  

Klimaträttegångar 

Under veckan som gick anordnade vi även ett officiellt sidoevent till HLPF tillsammans med ungdomsdelegater från Tyskland, Nederländerna, Belgien och Irland. Inbjudna talare och panelister fick diskutera ett initiativ från World Youths for Climate Justice och studenter från önationer, om hur mänskliga rättigheter kan användas för att ställa stater till svars för konsekvenserna av klimatförändringarna. Ett förslag är att använda sig av så kallade klimaträttegångar, som ett verktyg för ansvarsutkrävande och för att få medlemsstater att utveckla en internationell lag. Liknande exempel är lagen om mänskliga rättigheter och barnkonventionen, som länder redan har skrivit under och ska följa.  

Som ungdomsrepresentanter vill vi ge några rekommendationer till Sveriges regering:  

• Sverige behöver visa att de prioriterar samtal och konsultationer med det unga civilsamhället, både genom att bjuda in till dialog och välja att delta när ungdomsrörelsen själva bjuder in.  

• Det är viktig att barn och unga stärks i alla delar av Sverige. Kom ihåg att det finns fler än ett ungdomsperspektiv! 

• Sverige behöver bli bättre på att värdesätta inspel som barn och unga bidrar med och skapa förändring utifrån dessa. Unga är experter på sina liv och på olika samhällsfrågor samt har värdefull kunskap om vilka konsekvenser olika förslag kan få för unga idag. 

• Vi ser positivt på att barn och unga är i fokus för Sveriges rapportering, men vi anser att unga hade kunnat involverats i de politiska processerna på ett mer strukturerat och systematiskt sätt.  

Vi vill att världens regeringar, civilsamhälle och företag ska ta till vara på ungdomsrörelsers engagemang och kraft. Förutom att vara experter på att vara ung idag har barn och unga åsikter och kunskaper inom andra områden som är nödvändiga för arbetet med Agenda 2030.

För att beslut och initiativ ska bli långsiktigt hållbara är det helt avgörande att barn och unga driver på förändringarna och är delaktiga i processerna. Det är en demokrati- och rättighetsfråga! 

Sofia Constanza Brännström, LSU 
Daniel Samuelsson, LSU 

Varje år i juli arrangerar FN ett globalt högnivåforum om hållbar utveckling, High-level Political Forum (HLPF). Forumet pågår i två veckor, 6-15 juli, och syftar till att följa upp hur det går för världens länder i arbetet med de globala målen i Agenda 2030.

Temat för årets hållbarhetsforum är ”Hållbar och motståndskraftig återhämtning från covid-19-pandemin som främjar ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling”. Forumet fokuserar på nio av de 17 mål som är särskilt relaterade till återhämtningen efter pandemin.

I år presenterar Sverige sin frivilliga granskning

Hållbarhetsforumet utgör en mötesplats för länder, civilsamhälle och företag, som samlas för att utvärdera och planera hur hållbarhetsagendan gemensamt ska föras framåt. Programmet innehåller frivilliga nationella granskningar (Voluntary National Review) där olika länder presenterar sina utmaningar och framsteg med arbetet på hemmaplan, med syftet att dra lärdomar och hitta gemensamma lösningar. För andra gången sedan de globala målen antogs kommer Sverige att presentera sin frivilliga nationella granskning av Agenda 2030. Läs Sveriges rapport till HLPF 2021.

Det pågår även en rad sidoevent inom olika teman, som arrangeras både av FN, företag och civilsamhälle. UNICEF är medarrangörer på global nivå och håller i ett antal seminarier som belyser barns rättigheter kopplat till målen. På grund av pandemin är årets HLPF digitalt, precis som under 2020. 

UNICEF Sverige betonar barns rättigheter för att nå en hållbar värld

Tillsammans med War Child, Barnfonden och SOS Barnbyar och vi tagit fram en rapport om vikten av att inkludera barnrättsperspektivet för att bygga tillbaka bättre efter pandemin och uppnå målen i Agenda 2030. I rapporten, som är delad med regeringen, uppmanas Sverige ta en ledarroll kring konkreta områden under respektive mål som är uppe för granskning under årets HLPS. Områden som måste prioriteras och stärkas för att skapa en bättre värld för barn världen över. Läs rapporten här.

Även om Sverige är en stark röst för arbetet med Agenda 2030, visar olika granskningar att en del arbete återstår. Med anledning av Sveriges Voluntary National Review har Concord Sveriges arbetsgrupp för Agenda 2030 arbetat fram en spotlight-rapport (skuggrapport) till Sveriges officiella granskning, vilken lyfter de områden där civilsamhället anser att regeringen inte lever upp till sina åtaganden och där det finns målkonflikter. Vi har varit aktiva och ställt oss bakom delar av rapporten – inledningen samt kapitlen om ”Leave No One Behind”. Här hittar du spotlight-rapporten.

För andra året i rad ingår UNICEF Sverige i den officiella delegation från Sverige till HLPF. Det innebär att vi tillsammans med andra aktörer är med vid officiella programpunkter och för fram svenska budskap samt driver påverkansarbete för barns rättigheter. HLPF går att följa för alla som vill från hängmattan här.

Under sommaren får många i Sverige sin andra spruta. Nu har du möjlighet att ge en till. Den till världen. För pandemin är inte över förrän den är över – överallt.

Årtionden av framsteg för barns hälsa, utbildning och utveckling har raserats. Det finns bara en sak som kan vända utvecklingen. Att stoppa pandemin genom att nå ut med vaccin globalt. Då kan vi se till att livsviktiga insatser för barn fortsätter, öppna skolorna och bygga tillbaka en bättre värld för alla barn.

För bara 60 kronor kan du se till att två personer får vaccin. Tillsammans skapar vi en bättre värld för alla barn.

Köp en extra spruta

En parlamentarisk kommitté fick 2019 i uppdrag att ta fram ett förslag på en långsiktigt hållbar migrationspolitik. Förslaget presenterades förra året och regeringen har nu landat i ett antal lagändringar som har röstats igenom del för del i riksdagen. Det hävdas att lagen nu är långsiktigt hållbar och rättssäker – en åsikt vi inte delar då de beslutade reglerna fortsätter att drabba barn oproportionerligt hårt.

Den otrygghet och osäkerhet som funnits sedan den tillfälliga lagen infördes har inneburit stora risker för barn, och när huvuddelarna från den tillfälliga lagen nu blir permanenta kvarstår även riskerna. Vi saknar en genomgång av förslagens förenlighet med barnkonventionen och förklaringar till varför regeringen valt att gå vidare med förslag som får negativa konsekvenser för barn.

Huvuddragen i den nya lagen

• Tillfälliga uppehållstillstånd blir fortsatt huvudregel. 
  
• Längden på uppehållstillstånd skiljer sig åt beroende på skyddsstatus och gör därmed skillnad mellan barn och barn (13 månader alternativt tre år beroende på skyddsstatus).
  
• Det hårda försörjningskravet kvarstår för familjeåterförening (uppehållstillstånd på grund av anknytning). 
  
• Särskilt ömmande omständigheter för barn som skyddsgrund.
  
• Undantag från försörjningskrav om ansökan om anknytning görs inom tre månader.

Positivt med den nya lagen är att man återinför särskilt ömmande omständigheter för barn som skyddsgrund. Det är en undantagsregel som infördes 2014, som en möjlighet att ge barn skydd på grund av humanitära omständigheter. Tiden på uppehållstillståndet blir dock tillfälligt – endast 13 månader inledningsvis.

Majoriteten av förslagen innebär inskränkningar i barns rättigheter

Vi saknar ett genomgående barnrättsperspektiv samt en barnkonsekvensanalys av den nya lagen. Vi anser inte att det finns fog för att fortsätta inskränka barns rättigheter med tanke på den situation gällande flyktingmottagande som råder idag och som förväntas råda enligt prognoser framåt. Sveriges regelverk ligger nu på EU-rättens och internationella konventioners miniminivå.

Tillfälliga uppehållstillstånd är inte i enlighet med långsiktiga hållbara lösningar för barn som söker skydd. De orimliga och allmänna försörjningskraven som beslutats är svåra för vårdnadshavare att uppnå och innebär i många fall ett hinder för barn att återförenas med sina föräldrar. Det har den tillfälliga lagen redan visat. Den nya lagen fortsätter att hålla familjer isär, vilket varken är förenligt med barnkonventionen eller hållbart för att komma till bukt med de illegala vägar som människor tvingas ta för att söka skydd.

FN:s barnrättskommitté har bland annat betonat att konventionsstaterna ska se till att barnets bästa till fullo tas i beaktande i migrationslagstiftning. Barnkonventionen förespråkar också långsiktigt hållbara lösningar för barn som befinner sig på flykt och söker skydd. Förslagen som idag beslutats är tyvärr långt ifrån att möta de kraven.
Trots pandemin har antalet människor som flyr från krig, våld och förföljelse samt kränkningar av mänskliga rättigheter stigit till nära 82,4 miljoner under 2020, enligt UNHCR. 42 procent av dem är barn. Vi vet att den tillfälliga lagen har haft konsekvenser för människor på flykt, och att den har drabbat barnen hårdast. Barn på flykt har fått sämre möjligheter att stanna i Sverige och även drabbats av psykisk ohälsa.

Vi vet också att kontinuitet är viktigt för barns uppväxt. Tillfälliga uppehållstillstånd bidrar inte till kontinuitet, tvärtom bidrar det till en osäker och utsatt situation vilket påverkar barns välmående mycket negativt. Att dessutom vidhålla orimliga försörjningskrav för föräldrar att leva tillsammans med sina barn i Sverige är inte för barnets bästa.

Varningen att svält hotar i Tigray kommer från UNICEF, WFP (FN:s livs­medels­program) och FAO (FN:s liv­smedels- och jordbruks­orga­nisa­tion), efter en ny analys av hungernivåerna i Etiopien. Rapporten visar att över 60 procent av befolkningen lider akut brist på mat, och i Tigray är situationen som allra värst.

Rädda barns liv nu

Över 350 000 människor i Tigray lever under förhållanden som klassas som katastrofala – nivå 5 – den högsta nivån på skalan över brist på mat, enligt analysen. Det är det största antalet människor inom ett land under det senaste årtiondet.

Och läget riskerar att förvärras ännu mer fram till september, särskilt i Tigray, om inget görs nu och den humanitära hjälpen inte tillåts komma fram. Konflikten har lett till att många tvingats på flykt, människor har förlorat sin förmåga att försörja sig, och skördar och infrastruktur har förstörts.

Den infrastruktur av vård och rent vatten som barnen är beroende av för sin överlevnad har drabbats av svåra skador. Mobila team inom vård och näring har attackerats, vårdcentraler har plundrats, och skador på infrastrukturen för vatten har lett till enorm brist på rent dricksvatten.

Bara under den senaste månaden har antalet barn som varje vecka behöver vård för svår akut undernäring fyrdubblats. Minst 33 000 barn, i otillgängliga områden i Tigray, är svårt undernärda och riskerar att dö om de inte kan få hjälp nu.

I flyktingläger, där många lever trångt tillsammans under osanitära förhållanden, är risken stor för utbrott av smittsamma sjukdomar, något som riskerar att drabba undernärda barn ännu hårdare.

Vad gör UNICEF?

UNICEF leder arbetet för näringsinsatser i Tigray och trappar nu upp arbetet för att undersöka och behandla undernärda barn, samt vaccinera mot mässling och polio i Tigrayregionen.

Vi uppmanar alla parter i konflikten att skydda barn från våld och att upphöra med attacker mot civila och infrastruktur. Den humanitära hjälpen måste få komma fram.

Vi gör allt vi kan för att alla barn ska få tillgång till vård, näring, rent vatten, sanitet, utbildning och skyddas från våld. Men barnen behöver din hjälp. Ge en gåva idag så är du med och räddar liv.

Hjälp barn i katastrofer

Sedan augusti 2020 samarbetar UNICEF med Ericsson för att kart­lägga skolors till­gång till internet­uppkoppling i 35 länder. Nu släpper The Economist Intelligence Unit (EIU) en ny rapport, Connecting Learners: Narrowing the Educational Divide, som visar att genom att ge skolor till­gång till internet och digitalt lärande kan världens minst upp­kopplade länder inte bara ge barn bättre möjlig­heter, utan också höja sitt BNP med upp till 20 procent.

En välutbildad befolkning har större möjlig­heter att driva på den ekonomiska utveck­lingen i sitt land, och här är till­gången till digitalt lärande av största vikt – något som inte minst blivit tydligt i samband med corona­pandemin. 

Två av tre skolbarn saknar idag internet­uppkoppling

I mars 2020 hade skol­stäng­ningar resulterat i att hela 89 procent av världens elever – 1,5 miljarder barn – stod utan den skol­gång de har rätt till. En siffra som sedan ökade till 1,6 miljarder barn när det var som värst. Samtidigt har två av tre skol­barn idag inte tillgång till internet­uppkoppling. Pandemin har orsakat en global utbild­nings­kris.

När barn och unga saknar till­gång till all den infor­mation som finns på nätet, har de färre möjlig­heter att lära sig, utveck­las och nå sin fulla potential. Det digitala gapet måste stängas, något som kräver globalt sam­arbete, ledar­skap och inno­vation inom finans och teknologi.

Rapporten lyfter fyra viktiga nyckel­faktorer för att åstad­komma detta:

1. Samarbete
   Regeringar och den privata sektorn måste sam­arbeta för att se till att skolor dels får till­gång till internet och digitala verktyg, och dels att det inte­greras på ett effek­tivt sätt i utbild­nings­systemen.

2. Prisvärda och till­gängliga lös­ningar
   Att bygga infra­struk­tur för att säkra till­gången till internet är steg ett. Men man måste också kunna nyttja till­gången på ett menings­fullt sätt. Dålig kvalitet och höga kostnader får inte bli ett hinder. Regeringar, företag och telekom­branschen måste fokusera på både hög kvalitet och pris­värda lös­ningar. 

3. Internet och digitala verktyg måste ingå i läro­planen
   När pris­värd till­gång till internet har säkrats, måste det också inte­greras på ett effektivt sätt i läro­planen. Lärare måste få utbild­ning och verktyg för att kunna utföra sitt jobb på ett bra sätt.

4. Barn måste skyddas på nätet
   Förbättrad till­gång till internet och digitala verktyg ger barn oändliga möjlig­heter att lära sig och utveck­las. Men, det ökar också risken för att barn utnyttjas online. En risk som ofta inne­bär att lärare och föräldrar känner mot­stånd mot en ökad internet­användning. För att säker­ställa att barn får till­gång till alla för­delar med internet, krävs också att de kan nyttja nätet på ett tryggt och säkert sätt.

När barn och unga får fler möjlig­heter att lära sig och utveck­las, har de också större chans att nå sin fulla potential. Till­sammans med Ericsson kart­lägger vi skolors upp­kopp­ling i 35 länder, för att nå vårt mål att minska det digitala gapet och ge fler barn en ljusare framtid.

Läs mer om samarbetet

Läs hela rapporten från EIU