Rekordstora leveranser till barn i katastrofer

Under 2017 levererade UNICEF rekordstora mängder livräddande produkter, som nötkräm, vaccin och mediciner till barn som drabbats av konflikter och katastrofer världen över. Och antalet barn som fick vaccin var det största någonsin – hela 123 miljoner barn har nu ett bättre skydd mot farliga sjukdomar.

Ibland kan det kännas hopplöst när nyheterna rapporterar om katastrofer och konflikter där barn far illa. Då är det viktigt att också påminnas om det arbete som görs för att saker ska bli bättre, och att vi är många som vill vara med och hjälpa till för att skapa förändringar. Tack vare alla er som skänker gåvor till UNICEFs arbete, kunde vi under 2017 leverera rekordmånga livräddande produkter till barn i katastrofer världen över.

UNICEF-personal packar upp vattenreningstabletter och andra livräddande produkter som levererats via flygplan till byn Aburoc i Sydsudan. Foto: © UNICEF/Hatcher-Moore

I Jemen, Sydsudan, Somalia och nordöstra Nigeria är över 20 miljoner barn utsatta för torka, konflikt, på flykt, undernärda eller utan en skola att gå till. Hit levererade UNICEF bland annat enorma mängder högenergimjölk, högenergikex och utrustning för att mäta och väga barn och behandla dem mot undernäring.

Emmanuel John, 1,5 år, dricker högenergimjölk mot undernäring vid sjukhuset Al Shabbab i Juba, Sydsudan. Foto: © UNICEF/Gonzalez Farran

Afrikas horn som drabbats hårt av torka och undernäring fick nära en fjärdedel av UNICEFs leveranser av näringsprodukter. Som nötkräm till exempel, som kan rädda svårt undernärda barns liv. Mer än hälften av produkterna som köptes in var tillverkade av lokala producenter, för att öka effektiviteten och stötta lokala marknader.

Förutom näringsprodukterna levererade UNICEF också livräddande hjälp inom vatten och sanitet, vaccin och mediciner, liksom skolmaterial och kläder till barn och familjer i 61 länder. Det mesta skickades till Cox’s Bazar i Bangladesh för att hjälpa rohingyer på flykt, och till Jemen, Afrikas horn, Syrien, området runt Tchadsjön och till Sydsudan.

En pojke tvättar händerna i rent vatten som UNICEF levererat till flyktinglägret Unchiprang i Cox's Bazar, Bangladesh. Foto: © UNICEF/LeMoyne — En pojke tvättar händerna i rent vatten som UNICEF levererat till flyktinglägret Unchiprang i Cox’s Bazar, Bangladesh. Foto: © UNICEF/LeMoyne

Till Jemen, där omkring 22 miljoner människor är hårt drabbade av matbrist och ett sviktande sjukvårdssystem, skickade vi över 900 miljoner vattenreningstabletter och 33 miljoner doser vaccin.

Vi lyckades också under 2017 kraftigt sänka priset på vaccin. UNICEF är världsledande när det gäller vaccinering av barn. Vi är världens största inköpare av vaccin och de stora volymerna gör att vi kan pressa priset hos de företag som producerar vaccinen. Tack vare de lägre priserna kan många låginkomstländer köpa in vaccin till sina grundvaccineringsprogram, som de annars inte hade haft råd med.

Tasneem, tre år, får A-vitamin och vaccin mot mässling vid en vaccinationskampanj i Helwanieh, i östra delen av Aleppo, Syrien. Foto: © UNICEF/Al-Issa

Rekordmånga barn vaccinerades världen över under 2017, hela 123 miljoner. Statistik från WHO och UNICEF visar att nio av tio barn fick minst en dos vaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta. Det globala vaccinskyddet mot mässling och röda hund har också ökat, från 35 procent 2010 till 52 procent idag. Det är goda nyheter!

Vill du veta mer om barns situation och hur UNICEF jobbar? Anmäl dig till vårt nyhetsbrev:

Jag vill få nyhetsbrev

3 av 4 barn i Sydsudan har bara upplevt krig

Sedan Sydsudan blev självständigt 2011 har 3,4 miljoner barn fötts i landet. Tre fjärdedelar av dem har kommit till världen efter att inbördeskriget bröt ut 2013, och har därmed inte upplevt något annat än krig i hela sina liv. Nu ger ett nytt fredsavtal hopp – förutsatt att det hålls.

Lilla Sarah tittar upp på sin pappa. Hon är ett av de barn som fötts in i krigets Sydsudan. Foto: © UNICEF/Rich

Sydsudan har varit hårt drabbat av konflikter och bristande utveckling i årtionden. När landet utropades som självständigt 2011 tändes ett hopp om en bättre framtid för barnen. Men redan 2013 bröt ett inbördeskrig ut, som har plågat landet sedan dess. 2,5 miljoner människor, varav en miljon barn, har tvingats fly till grannländerna.

Förra månaden skrevs ett fredsavtal under av de två huvudsakligen stridande parterna i Khartoum, ett mycket positivt steg i rätt riktning. Men nu måste fredsavtalet också hållas, och den humanitära hjälpen måste tillåtas komma fram till alla som behöver den.

Mer än hundra hjälparbetare har dödats sedan konflikten började 2013, varav en av UNICEFs chaufförer senast förra veckan.

Sammanlagt har omkring 800 barn släppts fria från väpnade grupper sedan årets början, något som UNICEF arbetat hårt för att förhandla fram. Men fortfarande uppskattas omkring 19 000 barn utnyttjas som barnsoldater, kockar, vakter och budbärare av väpnade grupper. Många av barnen utsätts också för sexuella övergrepp.

Före detta barnsoldater har lämnat sina vapen på marken vid en frigivningsceremoni i april, i Yambio, Sydsudan. Efter frigivningen fick barnen stöd av UNICEF för att kunna återintegreras i sina samhällen. Foto: © UNICEF/Rich

Just nu arbetar vi för att tusen barnsoldater till ska släppas, och få hjälp att återintegreras i sina samhällen och bara vara barn igen.

I vissa områden lurar svälten runt hörnet

Andelen människor som inte vet var de ska få sitt nästa mål mat ifrån, har stigit från 35 procent 2014 till nära 60 procent idag. Undernäringen ligger på kritiska nivåer. Över en miljon barn är undernärda, varav 300 000 är så pass allvarligt sjuka att de riskerar att dö.

Under 2018 arbetar UNICEF för att se till att över 200 000 svårt undernärda barn får behandling. Vi kommer också att stötta drygt en miljon mammor och andra vårdnadshavare till barn som är yngre än fem år med olika insatser inom näring, och se till att 800 000 människor får tillgång till rent vatten och sanitet.

UNICEF arbetar för att alla barn ska få gå i skolan. I konfliktdrabbade områden i Sydsudan sätter vi upp tillfälliga skolor och levererar skolmaterial som böcker, pennor, läroböcker och school-in-a-box (som innehåller allt som behövs för att snabbt sätta upp en skola för 40 barn). Foto: © UNICEF/Makundi — UNICEF arbetar för att alla barn ska få gå i skolan. I Sydsudan sätter vi upp tillfälliga skolor och levererar skolmaterial som böcker, pennor, läroböcker och school-in-a-box (som innehåller allt som behövs för att snabbt sätta upp en skola för 40 barn). Foto: © UNICEF/Makundi

Sydsudan är det land i världen där största andelen barn står utanför skolan. Mer än två miljoner barn, 70 procent av de som borde gå i skolan, får i dagsläget ingen utbildning. Under 2018 kommer UNICEF se till att 500 000 barn får en plats i en skolbänk igen. Vi bygger över 400 tillfälliga skolor och utbildar fler än 15 000 lärare och annan personal.

Vill du också vara med och ge hopp till barnen i Sydsudan? Ge en gåva till vårt katastrofarbete:

Jag vill ge hopp

Barnrättsfrågor viktigast i Almedalen

För UNICEF Sverige var Almedalen en vecka fylld av konstruktiva och viktiga samtal. Vårt fokus var tydligt – stärkta rättigheter för barn, såväl i Sverige som i resten av världen.

I mötet med riksdagspartiernas barnpolitiska talespersoner diskuterade vi hur rättigheterna för barn som utsätts för våld behöver förbättras. Två särskilt viktiga slutsatser framkom:

Ett övergripande opinionsbildande och kunskapshöjande arbete kring antiagalagstiftningen behövs, för att uppmärksamma både det fysiska och det psykiska våld som barn utsätts för.
Det finns också ett gehör bland politikerna att ställa högre krav på samverkan mellan berörda myndigheter och instanser för att barn ska få det stöd och skydd de har rätt till.

Det finns en stor utmaning i att lyfta barns rättigheter i migrationsprocessen. Men barns rätt att leva med sin familj är en fråga som åtminstone en del politiker ser som nödvändig att lyfta i den migrationspolitiska debatten.

Barns delaktighet är en central del i vårt arbete kring barns rättigheter. En av de frågor vi lyfte fram i Almedalen var att professioner som möter barn i utsatthet, behöver ökad kunskap för att bättre möta barnens behov. Utmaningen är att skapa förutsättningar för de barn som känner någon form av utanförskap. Vi vuxna behöver möta barn på deras arenor och ta del av deras unika kunskap om den egna livssituationen, för att hitta framtidens lösningar.

Inom det internationella arbetet deltog vi också på seminarier om FN:s roll i framtiden, och barn i väpnad konflikt. Vi lyfte särskilt vikten av att fortsätta förebygga barns utsatthet, samt att ge upprättelse till de barn som utsatts för våld och övergrepp.

Våra möten i Almedalen ger oss viktiga inspel i vårt fortsatta påverkansarbete under kommande år. Vi fortsätter inför valet med att särskilt driva följande tre viktiga frågor, för att stärka barns rättigheter i Sverige:

Barns rätt till familjeåterförening
Alla former av våld mot barn ska vara straffbara
Ökat statligt ansvar för en likvärdig skola

Många barn har dött i ny våldsvåg i Syrien

De senaste tre veckorna har våldet kraftigt eskalerat i sydvästra Syrien. Bara under det senaste dygnet har läget förvärrats då försöken att nå en fredlig lösning i området misslyckats. På kort tid har 65 barn mist livet.

Tvååriga Vian har andningssvårigheter och undersöks av en läkare i en mobil hälsoklinik som stöds av UNICEF. Barnen i Syrien fortsätter att betala det högsta priset för ett krig som de är helt oskyldiga till. Foto: © UNICEF/Al-Issa — Tvååriga Vian undersöks av en läkare i en mobil hälsoklinik som stöds av UNICEF. Barnen i Syrien fortsätter att betala det högsta priset för ett krig som de är helt oskyldiga till. Foto: © UNICEF/Al-Issa

På kort tid har omkring 180 000 barn har tvingats på flykt i den största flyktingvågen i landets södra delar, sedan kriget började för sju år sedan.

UNICEF har bland annat fått rapporter om att en hel familj, varav fyra barn, har dödats i en by i den hårt drabbade Daraaprovinsen.

– Humanitär hjälp och skydd är inte ett privilegium eller en lyx – det är en grundläggande rättighet för varje syriskt barn. Det är en skam för världen att misslyckas skydda de här barnen. De fortsätter att betala det högsta priset för ett krig som de är helt oskyldiga till. Det är allas vår skyldighet att se till att barnen snabbt får den hjälp de behöver, säger Geert Cappelaere, regionchef för UNICEF i Mellanöstern och Nordafrika.

UNICEF finns på plats i Syrien och vi stannar så länge barnen behöver oss. För deras skull får vi aldrig sluta kämpa för att konflikten ska ta slut.

Du kan vara med och rädda barns liv. Ge en gåva nu:

Hjälp barnen i Syrien

Barns rättigheter i fokus i Almedalen

Samtal och diskussioner med politiker och andra beslutsfattare är en mycket viktig del i UNICEFs arbete för barnen. På söndag startar årets Almedalsvecka och vi finns på plats för att möta makthavarna och diskutera frågor med barns rättigheter i fokus, både inom valårets Sverige och internationellt.

Inför valet i höst har vi tagit fram ett valmanifest med tre politiska förslag som vi anser är särskilt viktiga att de genomförs i Sverige, och som vi kommer trycka extra på i Almedalen:

UNICEF Sveriges valmanifest: Alla barn har rätt till familjeåterförening. Alla former av våld mot barn ska vara straffbara. Ökat statligt ansvar för en likvärdig skola.

Vi kommer bland annat att ha ett rundabordssamtal med riksdagspartiernas barnpolitiska talespersoner, om hur våldsutsatta barns ställning kan stärkas. Vi möter också några av de migrationspolitiska talespersonerna, för att diskutera barns rättigheter i migrationsprocessen.

Andra viktiga seminarier där UNICEF deltar fokuserar på barnrättsperspektivet i ett framtida hållbart samhällsbyggande, barns möjligheter att göra sina röster hörda i frågor som rör dem, och barns utsatthet i väpnade konflikter. Vi arrangerar även seminarier där de utrikespolitiska talespersonerna från riksdagspartierna diskuterar Sveriges FN-politik, biståndet och Agenda 2030.

Följ oss gärna på Twitter och delta i samtalet och diskussionerna från Almedalen där!

Våld mot barn engagerade många på Järvaveckan

Under Järvaveckan var UNICEF Sverige på plats och fick möjlighet att prata med människor om vilka frågor de anser är viktigast att vi driver, och vad de tycker är viktigast inför valet i höst.

UNICEFs arbete i Sverige utgår från sex prioriterade sakområden: barnkonventionens ställning i Sverige, barns rättigheter i biståndet, barnkonventionen i skolan, våld mot barn, barn på flykt och socialt utanförskap. Under dagarna på Järvaveckan röstade drygt 500 personer på den av våra frågor de anser är extra viktig.

Resultatet visade att våld mot barn engagerar flest, en fråga som också är en av våra prioriterade inför valet i höst.

Efter röstningen kunde den som ville också fritt tycka till om vilken fråga de anser är viktigast inför valet. Här delade 115 personer, i åldrarna 5-70 år, med sig av sina tankar:

”Våld mot barn är dåligt, eftersom att alla barn har rätt till ett bra liv.” 12 år, Tensta.

”Alla barn ska få samma möjligheter till utbildning, yrken osv, oavsett bostadsort, etnicitet, religion, kön och sexuell läggning/identitet.” 15 år, Sundbyberg.

”Migration, integration och jämställdhet är de viktigaste frågorna inför valet.” 22 år, Lidingö.

Andra frågor som lyftes av många som besökte vårt tält var klimatet och miljön, samt barn på flykt.

Inför valet i höst har UNICEF Sverige tagit fram ett valmanifest med de tre frågor som vi anser är extra viktiga att lyfta:

Att hjälpa barn på flykt
Enligt barnkonventionen ska alla barn ha rätt till familjeåterförening. Dagens lagstiftning behandlar barn olika genom att endast en del av dem som har beviljats uppehållstillstånd kan ansöka om familjeåterförening, men inte alla, vilket strider mot barnkonventionen.
Att stoppa våld mot barn
UNICEF Sverige anser att alla former av våld mot barn måste vara straffbara. Det behöver införas en särskild bestämmelse om misshandel mot barn i brottsbalken. Idag skiljer man inte på misshandel av barn och vuxna, utan samma lagar gäller oavsett vem som är drabbad. Dessutom måste psykiskt våld som hot, trakasserier och att bevittna våld också bli straffbart.
Barns rättigheter i skolan
Alla elever ska ha tillgång till kvalitativ utbildning oavsett boendekommun och bakgrund. För att skolan ska leva upp till sitt uppdrag och bidra till ökad likvärdighet krävs ett ökat centraliserat ansvar och samverkan mellan berörda aktörer på statlig, regional och kommunal nivå.

Resultatet från röstningen och de medskick besökarna gjort bekräftar att de frågor vi har fokus på är angelägna för dem som röstar, både nu och i framtiden.

Genom att skapa dialog, lära av varandra och lyfta de frågor som utmanar tryggheten, välbefinnandet och framtidstron för många människor i det svenska samhället idag, kan vi tillsammans skapa en framtid där våra barn får växa upp i trygghet – med framtidstro och med möjligheten att utvecklas till sin fulla potential.

När vi lämnade Järvaveckan för den här gången, gjorde vi det lite klokare, lite mer inspirerade och målmedvetna inför vårt fortsatta arbete för att stärka barns rättigheter i Sverige.

För alla barns rätt till en barndom

Att leka är att vara barn. Men att vara barn är ingen lek, det är blodigt allvar. I varje konflikt, katastrof och överallt där barn drabbas av obegripliga orättvisor i sin vardag – det är där UNICEF finns och arbetar. Och vi stannar så länge barnen behöver oss, för deras skull ger vi aldrig upp.

I katastrofområden och vid politikernas förhandlingsbord. Längs flyktvägen, på hälsocentren och i skolan. Där finns UNICEF. Vi blundar aldrig, lyssnar alltid. Och vi ser till att barnens röster hörs. För deras bästa ska alltid komma först.

vatten UNICEF bildades 1946 för att hjälpa barn som drabbats av andra världskriget. Till exempel den här flickan som befann sig på flykt när bilden togs. Foto: © UNICEF

Vi arbetar dag ut och dag in, på några av världens tuffaste platser, för att nå de allra mest utsatta barnen. Vårt uppdrag är att skydda dem. Alla barn har rätt till en barndom där de är älskade, trygga, friska, får gå i skolan och har alla möjligheter att uppnå sin fulla potential.

Varför finns UNICEF?

UNICEF är FN:s barnfond och har funnits sedan den 11 december 1946. Organisationen startades för att hjälpa de barn som drabbats av andra världskriget och ända sedan dess har vi kämpat för barns grundläggande behov och rättigheter. Vårt långvariga arbete har gjort oss till världens ledande barnrättsorganisation.

FN har gett oss i uppdrag att arbeta för att barnkonventionen ska följas av alla länder som skrivit under den. Vi arbetar alltså inte med välgörenhet, utan kämpar för alla barns rätt att få sina grundläggande behov och rättigheter tillgodosedda. Vi står på barnens sida – i alla lägen.

Hur arbetar UNICEF?

UNICEF finns i 190 länder. Som en del av FN har vi ett unikt mandat och inflytande. Vårt uppdrag är att arbeta för att barnkonventionen ska följas av alla länder som har skrivit under den. Barnkonventionen handlar om att alla barn har självklara, absoluta rättigheter som måste respekteras och tillgodoses.

Vi vet att många problem som utsatta barn möter hänger ihop: Ett barn som inte registreras vid födseln får aldrig sin första vaccination. Ett barn som inte vaccineras riskerar att drabbas av allvarliga sjukdomar. Ett sjukt barn kan inte gå i skolan. Ett barn som inte går i skolan har mycket svårare att ta sig ur fattigdom och utsatthet. Därför jobbar vi långsiktigt och brett med barns alla problem och rättigheter – på alla nivåer i samhället.

Vi forskar och skapar nya lösningar på gamla problem

Förutom att vi har expertkunskaper i alla frågor som rör barns behov och rättigheter bedriver vi forskning kring barns och kvinnors situation. Varje år ger vi ut rapporter med statistik och framsteg som används av beslutsfattare och journalister över hela världen.

Att vara innovativa är en förutsättning för att hitta nya lösningar på gamla problem. Vi har en avdelning som enbart arbetar med att komma på nya lösningar och implementera de som visar sig vara framgångsrika. Det har resulterat i en våg av teknologi och produkter med vars hjälp vi når de mest utsatta barnen på platser som ofta är svåra att nå fram till.

Vi har exempelvis börjat använda drönare i kampen mot hiv. Drönaren gör att vi snabbt kan skicka blodprover från avlägsna byar hela vägen till sjukhusen i storstäderna, något som tidigare tagit veckor eller till och med månader. Det räddar många liv.

Barn och vuxna ser nyfiket på när UNICEF testar drönare för att snabbt kunna skicka blodprover mellan vårdcentraler och labb. Foto: © UNICEF/Khonje — Barn och vuxna ser nyfiket på när UNICEF testar drönare i Malawi, för att snabbt kunna skicka blodprover mellan vårdcentraler och labb. Foto: © UNICEF/Khonje

En av våra viktigaste principer i innovationsarbetet är att ta vara på lokal kunskap och erfarenhet av människor som lever i den miljö där innovationen ska användas. Ett exempel är U-report som lanserades av UNICEF i Uganda 2011. U-report låter ungdomar själva rapportera om vad som händer i deras samhällen via sms.

Och beslutsfattarna lyssnar – en parlamentsledamot i Uganda startade till exempel en vaccinationskampanj i sitt distrikt efter att U-report informerat om att väldigt få barn under fem år vaccinerades där. Idag används U-report av unga i länder över hela världen.

Hur används pengarna?

UNICEF är FN:s barnfond, men vi får inget ekonomiskt stöd från FN. Vårt arbete finansieras helt och hållet av frivilliga bidrag av privatpersoner, regeringar och företag. Tack vare alla som ger och är med och kämpar för barns rättigheter kan vi fortsätta vårt arbete med att skapa en bättre värld för alla barn, och det ger resultat.

Pengarna UNICEF Sverige samlar in används där de behövs som mest just nu. De mest utsatta barnen får hjälp först. Pengarna används även till långsiktigt arbete för att barn till exempel ska kunna ta sig ur fattigdom, börja gå i skolan och få en bättre framtid. Av 100 kronor går 89 kronor direkt till vårt arbete för barnen. 10 kronor används till kostnader för insamling, för att vi ska kunna hjälpa ännu fler barn. Och 1 krona går till administration, det vill säga kostnader som behövs för att vi ska kunna driva organisationen.

Det blir bättre

Ibland kan det kännas hopplöst när nyheterna rapporterar om katastrofer och konflikter där barn far illa. Men världen blir faktiskt en bättre plats för många barn, och vårt arbete skapar verkliga förändringar:

Allt fler barn överlever
Allt fler barn får en plats i en skolbänk
Allt färre barn smittas med hiv av sina mammor under graviditet och förlossning
Allt fler barn blir registrerade när de föds

Vi stannar så länge barnen behöver oss

UNICEF strävar efter att alla barn ska få den barndom de har rätt till, och trots att det går framåt så har vi en bit kvar. Det kan låta konstigt, men vårt mål är att vi inte ska behöva finnas. För när den dagen kommer betyder det att alla barns rättigheter är tillgodosedda. Tills dess fortsätter vi, tillsammans, att kämpa för alla barn. Och vi kommer att stanna så länge de behöver oss.

För barnens skull ger vi aldrig upp.

Nytt globalt ramverk ska stärka rättigheterna för barn på flykt

Idag på internationella flyktingdagen vill UNICEF sätta ljuset på de 28 miljoner barn som är på flykt runt om i världen. Barn utgör mer än hälften av världens alla flyktingar, och världen måste göra mer för att skydda deras rättigheter.

Barn utgör mer än hälften av alla de människor som just nu befinner sig på flykt. Foto: © UNICEF/Georgiev

Inom FN pågår för närvarande ett intensivt arbete med att ta fram ett globalt ramverk för flyktingar (Global Compact on Refugees), och ett om migration (Global Compact on Migration). Arbetet är en uppföljning av den så kallade New York-deklarationen som antogs av alla FN:s medlemsstater i september 2016.

Syftet är att tillsammans enas om hur man ska arbeta med den globala flykting- och migrationsfrågan. Det finns också ett behov av att förstärka och påminna om de bindande regelverk som finns, samt reglera de områden där tydliga luckor finns. Ramverken är en del av de åtaganden som länderna har enligt de globala målen som trädde i kraft 2016.

Det är viktigt att de dokument som förhandlas fram globalt enas om långsiktiga hållbara lösningar för alla som befinner sig på flykt. Det blir särskilt synligt på EU-nivå där vi idag befinner oss i mycket svår situation och mer eller mindre dödläge i förhandlingarna om ett gemensamt asylsystem. Det räddningsfartyg som nyligen inte fick lägga till i Italien och Malta, trots många nödställda människor ombord (många av dem barn), är ett levande exempel på hur det fungerar i praktiken.

I USA ser vi också allvarliga kränkningar av barns mänskliga rättigheter, där barn separeras från sina föräldrar vid gränsen. Gemensamma beslut och regler måste till för att upprätthålla grundläggande mänskliga rättigheter och samverkan globalt för människor på flykt. Barn har rätt till trygghet och skydd i sitt hemland, på flykt och vid slutdestinationen.

28 miljoner barn befinner sig just nu på flykt runt om i världen. Foto: © UNICEF/Georgiev

Viktig politisk signal

De nya ramverken är icke-bindande men anses som en mycket viktig politisk signal, och utgångspunkt för utvecklandet av nationell och regional migration- och flyktingpolitik. Båda ramverken förväntas antas under hösten 2018.

UNICEF har aktivt arbetat med att påverka innehållet i båda dokumenten. Som vid alla förhandlingar mellan stater är det mycket givande och tagande och diplomatiska kompromisser. UNICEF är dock en tydlig röst för barnen där vi har ställningstaganden och principer att presentera till länderna som vi anser inte är förhandlingsbara.

Målet är att alla barn, oavsett var de befinner sig, ska erbjudas skydd, vård och stöd. Barnkonventionen ska respekteras och efterlevas. Eftersom flykten ofta är långdragen och kan pågå under hela barndomen är det viktigt att barns rättigheter finns närvarande och efterlevs oberoende av om barnet befinner sig i hemlandet, längs flyktvägen eller i sitt destinationsland. Det gäller både ensamkommande barn och barn i familj.

Sabah, 10 år, och hennes lillebror Ahmed flydde från Jemen efter att deras hus förstörts i en raketattack. Nu lever de i ett flyktingläger i Djibouti. Sabah drömmer om att bli läkare när hon blir stor. Foto © UNICEF/Rita — Sabah, 10 år, och hennes lillebror Ahmed flydde från Jemen efter att deras hus förstörts i en raketattack. Nu lever de i ett flyktingläger i Djibouti. Sabah drömmer om att bli läkare när hon blir stor. Foto: © UNICEF/Rita

I de nya ramverken vill UNICEF särskilt lyfta fram:

Barn har oavsett rättslig status eller bakgrund rätt till skydd och bör direkt vid ankomst omfattas av det nationella skyddssystemet i det land de befinner sig i.
Principen om barnets bästa ska vara vägledande och ligga till grund för alla beslut som fattas kring barn.
Tillgång till grundläggande rättigheter så som utbildning och hälso- och sjukvård måste garanteras oberoende av var barnet befinner sig.
Alla länder måste samverka och ta delat ansvar genom gränsöverskridande arbete för att säkerställa att barnets rätt till skydd inte upphör på grund av att barnet förflyttar sig.
Samverkan mellan länderna bör även omfatta kontinuitet i barnets skolgång och sjukvård, samt system för familjeefterforskning och familjeåterförening.
Beslut om att barn ska återvända till sitt hemland måste grundas i en barnkonsekvensanalys och ska ske på ett barnanpassat sätt.
Inga barn ska tas i förvar eller på annat sätt frihetsberövas med anledning av sin migrationsstatus. Alternativ till förvar ska erbjudas och familjer ska hållas samman.

Då barn utgör mer än hälften av de människor som är på flykt anser UNICEF att det är särskilt viktigt att de globala ramverken speglar det och har tydliga skrivningar och åtaganden för barns rättigheter, och vi kommer fortsätta att arbeta för detta.

Läs mer i UNICEFs rapport ”Beyond boarders”.

Livsviktig hamn i Jemen under attack

Kriget i Jemen har eskalerat ytterligare och staden Hodeidah är under attack. Hamnstaden är den viktigaste punkten i landet för att komma in med humanitär hjälp till befolkningen. Om hamnen stängs är risken stor att landet drabbas av en fullständig svältkatastrof. UNICEF finns på plats och kämpar för att rädda barns liv.

Hotet mot Hodeidah innebär fruktansvärda konsekvenser för de minst 300 000 barnen i staden och för hela Jemen.

Miljontals barn och deras familjer i Jemen är beroende av den humanitära hjälpen och de varor som varje dag kommer till Hodeidah. Det är en fråga och liv och död. Om ingen mat kan importeras riskerar landet en fullständig svältkatastrof. För att vatteninfrastrukturen ska fungera krävs bränsle – och kan det inte importeras kommer befolkningens tillgång till rent vatten att minska ytterligare. Något som ökar risken för koleraepidemier och andra vattenburna sjukdomar som är dödliga för små barn.

– 11 miljoner barn är i akut behov av humanitär hjälp i det krigsdrabbade Jemen. Att kapa deras enda livlina skulle innebära fruktansvärda konsekvenser för varje enskilt barn, säger Henrietta Fore, UNICEFs högste chef.

För bara några dagar sedan kunde UNICEF leverera sjukvårdsprodukter, hygienprodukter och livsviktiga näringstillskott till Hodeidah. Vi har också, tillsammans med många partners på plats, förberett ett lager om konflikten eskalerar ännu mer. Men det kommer bara att räcka ett kort tag. Om hamnen stängs eller förstörs minskar våra möjligheter att ge barnen och deras familjer den livsavgörande hjälp de behöver.

Fakta om situationen i Jemen:

11 miljoner barn, 80 procent av befolkningen under 18 år, är i akut behov av humanitär hjälp.
Barnen betalar med sina liv för en konflikt som de är helt oskyldiga till. Bara mellan januari och maj i år dödades 224 barn och 333 skadades. Troligen är den verkliga siffran mycket högre.
Uppskattningsvis är 1,8 miljoner barn akut undernärda, varav 400 000 lider av den allra värsta sortens undernäring och kämpar för sina liv.
Den kollapsande infrastrukturen för vatten och sanitet har lett till att 8,6 miljoner barn har dålig eller ingen tillgång till rent vatten – något som kraftigt ökar risken för sjukdomar.
Mer än hälften av alla vårdinrättningar i Jemen har skadats, förstörts eller saknar så mycket personal att de inte kan hålla öppet. Vårdpersonalen har inte fått betalt på 18 månader.
Nära två miljoner barn står utanför skolan.

Enligt internationell humanitär rätt är alla parter i en konflikt skyldiga att göra allt i sin makt för att skydda civila och se till att de får tillgång till den hjälp de behöver för att överleva. UNICEF uppmanar alla parter i konflikten i Jemen att leva upp till denna skyldighet.

– Vi välkomnar det pågående diplomatiska arbetet för att förhindra en fullständig attack mot Hodeidah. Barnen i Jemen förtjänar inget mindre än fred, säger Henrietta Fore.

Vi kommer aldrig att sluta kämpa för barnen i Jemen. Ge en gåva till vårt katastrofarbete så är du med och räddar barns liv:

Hjälp barn i katastrofer

Barnkonventionen blir svensk lag 2020!

Äntligen! Idag är en historisk dag för barns rättigheter i Sverige. Riksdagen har röstat ja till att barnkonventionen blir svensk lag och börjar gälla från 1 januari 2020, något vi på UNICEF Sverige arbetat för i över tio år. Nu är det både en större skyldighet och en ökad möjlighet för domstolar och myndigheter att sätta barnets rättigheter i fokus.

Barnkonventionen kommer att bli inkorporerad i svensk lag och börjar gälla från 1 januari 2020. Dessutom har man även beslutat om fortsatt transformering av barnkonventionen i andra lagar, så att relevanta lagar ändras och anpassas till konventionens bestämmelser.

Förutom det mer lagtekniska arbetet kommer ett kunskapslyft att genomföras, för att öka kunskapen om barnkonventionen bland barn och unga, i kommuner, landsting och statliga myndigheter. Utbildning och ökad kompetens är en förutsättning för ett bättre genomslag. En vägledning kommer också att tas fram för att underlätta hur barnkonventionen ska tolkas och tillämpas.

Äntligen är det klart att barnkonventionen blir svensk lag! Foto: © Petra Kyllerman

Vad blir det för skillnad?

Barnkonventionen har sedan den antogs 1990 visserligen varit juridiskt bindande för Sverige, men det har visat sig att det inte var tillräckligt. Genom att göra konventionen till lag blir det ännu tydligare att barn är egna individer med egna rättigheter.

Barnkonventionen får en högre status som svensk lag men det innebär inga nya rättigheter för barn. Det kommer dock att bli skillnad genom att det läggs ett större ansvar på myndigheter, rättsväsendet och andra beslutsfattare, att tillämpa rättigheterna i konventionen så att de får ett större genomslag vid bedömningar, ärenden och beslut som rör barn.

Barnkonventionen kommer att ha samma status som andra svenska lagar (till exempel socialtjänstlagen, utlänningslagen och föräldrabalken) och kommer även att ensamt kunna åberopas i svenska domstolar – något som tidigare inte varit möjligt. Barnkonventionen lägger grunden för barns rättigheter och är tänkt att vara det yttersta skyddsnätet då övriga lagar inte räcker till.

Enligt barnkonventionen ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla beslut och åtgärder som rör barn. Foto: © Petra Kyllerman

Några exempel på förändringar:

Särskilt barn i utsatta situationer – som barn i vårdnadstvister, barn som är omhändertagna av socialtjänsten eller befinner sig i migrationsprocessen – kommer att få ett starkare rättsligt skydd.
Enligt barnkonventionen ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, vilket är en starkare formulering än i exempelvis utlänningslagen. Nu stärks bland annat grunden för denna princip och för hela barnkonventionen.
Barnkonventionen kommer också att stärka barns rättigheter vid en konflikt mellan svensk lag och barnkonventionen. Enligt dagens system är det svensk lag som gäller vid en sådan konflikt. Utlänningslagen ”vinner” alltså idag över barnkonventionen, liksom även annan lagstiftning, såsom lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).
Barns rätt att komma till tals kommer också att få ett större genomslag. Flera fall visar att barn inte har fått komma till tals i vårdnadstvister, vid utredningar inom socialtjänsten eller i asylprocessen. Andra exempel visar att barn har fått göra sin röst hörd, men på ett sätt som inte tagit hänsyn till barnets bästa och där barnet till och med blivit kränkt.
Det kommer också tydligare visa att bestämmelserna i konventionen hänger samman och utgör en helhet.

UNICEF Sverige fortsätter det viktiga arbetet med att se till att barnkonventionen tillämpas i praktiken, så att alla barn får sina rättigheter respekterade och tillgodosedda. Foto: © Petra Kyllerman

Trots att lagen inte träder i kraft förrän januari 2020 har det så kallade kunskapslyftet redan påbörjats, och många myndigheter förbereder sig för att öka kompetensen kring barns rättigheter utifrån barnkonventionen.

Dagens viktiga milstolpe är nådd men vi sätter inte punkt för vårt arbete. Vi fortsätter det viktiga arbetet med att se till att barnkonventionen tillämpas i praktiken, så att alla barn får sina rättigheter respekterade och tillgodosedda – på alla nivåer i samhället.

Stort varmt tack till alla er som är med och stöttar vårt arbete för barns rättigheter. Tillsammans förändrar vi barns liv.

Läs mer om barnkonventionen

Barnens bästa ligger i riksdagens händer

På onsdag sker en av de viktigaste omröstningarna i riksdagen på mycket länge. I mars fattade regeringen det historiska beslutet att göra barnkonventionen till svensk lag, men förslaget måste alltså ha stöd av riksdagen för att det ska bli verklighet – något som UNICEF Sverige har arbetat för i över tio år.

FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Konventionen antogs av FN år 1989. Sverige ratificerade den 1990, det vill säga vi blev juridiskt bundna att följa den. Men barnkonventionen är ännu inte svensk lag vilket innebär att den ofta avfärdas av beslutsfattare och myndigheter, när viktiga beslut ska fattas om barn.

Varför behövs barnkonventionen?

Redan innan barnkonventionen skrevs fanns flera dokument och konventioner kring mänskliga och medborgerliga rättigheter. Men på 70-talet framkom att barn var en av de grupper som behövde ett starkare skydd. Under tio års tid arbetade man fram det dokument som skulle bli barnkonventionen, och 1989 antogs den av FN:s generalförsamling.

Barnkonventionen slår fast att barn är individer med egna rättigheter, inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar. Den innehåller 54 artiklar som alla är lika viktiga och utgör en helhet, men det finns fyra grundläggande och vägledande principer som alltid ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn:

Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde.
Artikel 3: Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.
Artikel 6: Alla barn har rätt till liv och utveckling.
Artikel 12: Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.

Vad skulle ändras om barnkonventionen blev lag i Sverige?

Att Sverige år 1990 ratificerade barnkonventionen, och blev juridiskt bunden att följa den, innebär inte att den gäller som svensk lag. I stället har vi anpassat våra lagar så att de överensstämmer med barnkonventionen genom en så kallad transformeringsmetod. Det innebär att barnkonventionen har en lägre status än de nationella lagarna, och den kan till exempel inte ensamt användas av våra domstolar eller vid myndighetsbeslut.

Regeringen vill nu att barnkonventionen ska bli svensk lag genom inkorporering, eftersom barnkonventionen inte tillämpats fullt ut och barns rättigheter behöver förstärkas.

En inkorporering innebär att barnets roll som rättssubjekt med egna specifika rättigheter tydliggörs och kan därmed förväntas medverka till att barnet i högre grad hamnar i fokus i de situationer som gäller barnet.

Att barnkonventionen blir svensk lag skulle innebära att den får samma rättsliga status som andra nationella lagar, och att den därmed ensamt kan ligga till grund för beslut av våra domstolar och myndigheter. Barnets rättigheter ska beaktas vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser som rör barn. Om riksdagen röstar ja blir barnkonventionen lag från januari 2020.

Barns rättigheter skulle då tas på större allvar, inte minst inom det svenska rättsväsendet.

Den nya lagen innebär ett förtydligande av att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen.

Vad är UNICEFs roll?

I barnkonventionens artikel 45 finns det inskrivet att UNICEF ska arbeta för att bestämmelserna i konventionen följs överallt. Det specialuppdraget innebär att vi har en unik möjlighet att angripa orsakerna till att barns rättigheter kränks. Vi vill att barnets bästa alltid ska komma i första rummet när politiker, myndigheter och makthavare tar beslut som berör barn, nu och i framtiden.

UNICEF Sverige har i över tio års tid arbetat för att barnkonventionen ska bli svensk lag. Därför att:

Det är en villfarelse att tro att barn i Sverige inte behöver få starkare och fler rättigheter än de redan har. Särskilt barn i utsatta situationer – som barn i vårdnadstvister, barn som är omhändertagna av socialtjänsten eller befinner sig i migrationsprocessen – kommer att få ett starkare rättsligt skydd när barnkonventionen blir lag.

– Det är dags att flytta fram positionerna för barns rättigheter och att stärka barnkonventionens ställning så att den används. Inte bara i den politiska debatten utan även i domstolar, i socialtjänsten och hos myndigheter. Det kommer inte att ske förrän den får status som lag, säger Christina Heilborn, chefsjurist på UNICEF Sverige.

På onsdag ligger barnens bästa i riksdagens händer.

Information är nyckeln till att stoppa ebola

Barnen i Demokratiska republiken Kongo påverkas allvarligt av ebolautbrottet. Var tionde som smittats är ett barn, och hundratals barn behöver psykosocialt stöd. UNICEF finns på plats och kämpar för att hjälpa drabbade familjer och stoppa spridningen.

UNICEF-personal berättar för barn om hur man skyddar sig mot ebola, i staden Mbandaka, Demokratiska republiken Kongo. Foto: © UNICEF/Naftalin — UNICEF-personal berättar för en grupp barn om hur man skyddar sig mot ebola, i staden Mbandaka, Demokratiska republiken Kongo. Foto: © UNICEF/Naftalin

Ebolautbrottet startade i början av maj, Sedan dess har UNICEF och partners nått över 300 000 människor med livräddande information om hur man undviker att smittas av ebola. Kampanjen har som mål att nå 800 000 personer i de drabbade områdena.

– Information och social mobilisering är nyckeln till att stoppa ebola, säger Dr. Gianfranco Rotigliano, chef för UNICEF i Kongo. Under utbrottet i Västafrika, 2014-2015, lärde vi oss att det är extremt viktigt att de lokala samhällena engageras och hjälper till att informera om hur man skyddar sig. Det är så vi kommer att stoppa sjukdomens spridning.

Barn tvättar sina händer noga innan de går in i sitt klassrum i Mbandaka. God hygien är viktigt för att minska spridningen av ebola. Foto: © UNICEF/Naftalin

Tillsammans med partners har UNICEF arbetat med över 2 500 lärare och 53 000 elever för att sprida livsviktig kunskap. 30 ungdomsreportrar har fått utbildning för att informera sina jämnåriga om goda hygienvanor, för att minska spridningen av sjukdomen. Vi har också utbildat 181 socialarbetare för att hjälpa drabbade familjer.

Över 1 100 hälsoarbetare och andra som kommer i kontakt med sjuka, har fått vaccin mot ebola. Lokala samhällen får information om att vaccinet är gratis för hälsoarbetare och andra utsatta som har kontakt med personer som smittats.

En pojke får sin temperatur mätt innan han går in i skolan i Mbandaka i Kongo. För att minska spridningen av ebola är det viktigt att snabbt upptäcka om någon har fått feber eller andra symptom. Foto: © UNICEF/Naftalin — En pojke får sin temperatur mätt innan han går in i skolan i Mbandaka. För att minska spridningen av ebola är det viktigt att snabbt upptäcka om någon har fått feber. Foto: © UNICEF/Naftalin

UNICEF arbetar också hårt för att främja bra hygien i bland annat skolor och vårdcentraler. På 49 offentliga platser, som kontor, marknader och hamnar, finns nu handtvättsstationer och termometrar, för att man snabbt ska kunna upptäcka om någon har feber.

Var med och kämpa för barn i katastrofer:

Ge en katastrofgåva

Allt fler barn i Afghanistan går inte i skolan

44 procent av alla barn i åldrarna 7-17 år, går inte i skolan i Afghanistan. 3,7 miljoner barn går därmed miste om sin utbildning, varnar UNICEF i en ny rapport. Och situationen är värst för flickorna – i vissa områden saknar hela 85 procent en plats i en skolbänk.

Rapporten visar att konflikt och ett förvärrat säkerhetsläge, ökad fattigdom och diskriminering mot flickor har lett till att allt fler barn nu inte går i skolan i Afghanistan.

Madena, nio år, går i tältskola utanför staden Jalalabad, i östra Afghanistan. När familjen tvingades på flykt missade hon två år av sin utbildning, men i Jalalabad lyckades hon övertyga sina föräldrar om att få börja igen. "Jag sa: jag vill studera, låt mig göra det. Jag kan bli läkare eller lärare och hjälpa människor, och tillslut gick min pappa med på det." Foto: © UNICEF/Fricker — Madena, nio år, går i tältskola utanför staden Jalalabad, i östra Afghanistan. När familjen tvingades på flykt missade hon två år av sin utbildning, men i Jalalabad kunde hon börja igen. ”Jag sa: jag vill studera, låt mig göra det. Jag kan bli läkare eller lärare och hjälpa människor.” Foto: © UNICEF/Fricker

60 procent av barnen som går miste om sin utbildning är flickor, något som ytterligare spär på könsdiskrimineringen i landet. I de värst drabbade områdena – som Kandahar, Wardak och Zabul – går uppemot 85 procent av flickorna inte i skolan.

Rapporten visar också att barn som befinner sig på flykt, eller tvingats till barnäktenskap, löper högre risk att inte gå i skolan. Brist på kvinnliga lärare, dåliga skolbyggnader och svårigheter att nå fram med utbildningsinsatser i konfliktdrabbade områden, är också orsaker till att barn – framför allt flickor – hamnar utanför skolan.

Men rapporten innehåller också hoppfull statistik. Studien visar att det är få barn som hoppar av skolan när de väl börjat – 85 procent av de barn som börjar grundskolan genomför den till sista klass. 94 procent av pojkarna och 90 procent av flickorna som börjar gymnasiet tar också examen. Utmaningen är alltså att få in barnen i skolan från första början.

För att lösa problemet är det viktigt att barn tidigt kommer i kontakt med skolan, gärna så nära hemmet som möjligt – och ibland till och med i hemmet. Det är särskilt viktigt för flickor eftersom det minskar riskerna med lång väg till skolan i konfliktdrabbade områden.

– Att få flickor och pojkar till skolan handlar om så mycket mer än att bara befinna sig i klassrummet, säger Adele Khodr, chef för UNICEF i Afghanistan. Det är att skapa rutiner och stabilitet i barnens liv, något som är en mycket viktig investering i ett land som på många platser är otryggt.

I rapporten lyfts fyra viktiga insatser för att säkra barnens, och särskilt flickornas, rätt till utbildning:

Påverkansarbete i provinser där särskilt många flickor står utanför skolan, bland annat mot religiösa ledare och andra grupper för att få fler flickor till skolbänken.
Se till att skolmiljöer är trygga och har bra standard när det gäller toaletter, rent vatten och möjlighet att tvätta händerna.
Rekrytera och utbilda fler kvinnliga lärare.
Stoppa barnäktenskap.

Stöd alla barns rätt till utbildning, köp ett studentpaket i vår gåvoshop:

Handla i gåvoshopen

Läs hela rapporten, Global Initiative on Out-of-School Children: Afghanistan Country Study, som tagits fram av UNICEF, USAID och tankesmedjan Samuel Hall.

Syskon i Aleppo återförenades med sin familj

Bröderna Zakariya, sex år, och Doha, fem år, förlorade sina föräldrar i våldet i Aleppo, Syrien. Tillsammans med sina fyra syskon överlevde de under två månader i ett förstört hus, innan UNICEF hittade dem och påbörjade arbetet för att återförena barnen med sin släkt.

De sex syskonen sökte tillsammans i rasmassorna efter metallskrot att sälja. De brände bitar av trä för att hålla värmen och trängdes tillsammans i ett rum när de skulle sova.

Zakariya, 6 och Doha, 5, ler tillsammans. Efter fyra månaders sökande lyckades UNICEF hitta brödernas farbror och barnen kunde återförenas med sina släktingar igen. Foto: © UNICEF/Al-Issa

Efter två månader hittades barnen av UNICEFs personal i Aleppo. Barnen var rädda, men hade bara ett önskemål – att få fortsätta vara tillsammans.

Syskonen togs om hand och varje dag, medan de var i skolan, sökte vi efter deras släktingar. Efter fyra månader kom goda nyheter, barnens farbror hade hittats.

Att lyckas spåra släktingar till barn som blivit ensamma är ingen enkel sak, särskilt inte i Syrien – en av världens största humanitära kriser. Men det är värt det för att barn som Zakariya och Doha ska få en chans till återhämtning, och en ljusare framtid tillsammans med sin familj.

Vill du få fler goda nyheter och information om barns situation runt om i världen? Prenumerera på vårt nyhetsbrev:

Jag vill få nyhetsbrev

Det här måste politikerna prioritera under valrörelsen

UNICEFs uppdrag är att säkerställa att barnkonventionen efterlevs över hela världen för att alla barn ska få den barndom de har rätt till. Inför svenska valet i september har vi valt att fokusera på tre politiska förslag som vi anser är särskilt viktiga att de genomförs.

I Sverige arbetar vi för att barnkonventionens ställning ska stärkas och tillämpas bättre på alla samhällsnivåer. Vi fokuserar på de områden där barn är särskilt utsatta och där Sverige fått kritik av bland annat FN för att inte leva upp till bestämmelserna i barnkonventionen.

I vårt valmanifest fokuserar vi på tre politiska förslag som vi anser är särskilt viktiga att de genomförs:

Alla barn ska ha rätt till familjeåterförening
Alla barn ska ha rätt att leva med sin familj. Dagens lagstiftning möjliggör endast för en del som har beviljats uppehållstillstånd att återförenas med sin familj. Detta står i strid med barnkonventionen och inskränker dessutom en av få lagliga vägar som finns för barn på flykt.
Alla former av våld mot barn ska vara straffbart
Det behöver införas en särskild bestämmelse om misshandel mot barn i brottsbalken. Idag skiljer man inte på misshandel av barn och vuxna. Det innebär att de lagar som gäller för misshandel och ofredande av vuxna även tillämpas när barn är drabbade. Lagstiftningen behöver också tydliggöras så att både fysisk och psykisk misshandel av barn blir straffbart.
Ökat statligt ansvar för en likvärdig skola
Alla elever ska ha tillgång till kvalitativ utbildning oavsett boendekommun och bakgrund. För att skolan ska leva upp till sitt kompensatoriska uppdrag och bidra till ökad likvärdighet krävs ett ökat centraliserat ansvar och samverkan mellan berörda aktörer på statlig, regional och kommunal nivå.

Barns rättigheter har inte någon partipolitisk tillhörighet eller särskild politisk färg. Barns rättigheter är mänskliga rättigheter som ska efterlevas och prioriteras av samtliga politiker och andra beslutsfattare. Vi uppmanar därför nu samtliga politiker att sätta barns rättigheter i fokus under valrörelsen och ställa sig bakom våra krav.

Sprid gärna vårt valmanifest och utmana politiker och övriga beslutsfattare att ta ställning för barns rättigheter!

Bli Världsförälder