För att skapa förändring i samhället krävs att människor går samman och kämpar för den framtid de önskar. Historiskt sett har ideella rörelser världen över bidragit till stor förändring inom mänskliga rättigheter. Idag ser vi till exempel ett stort engagemang för miljö- och klimatfrågor.

FNs volontärprogram (UNV) har i år temat Volunteer now for our common future, och uppmanar till att ta ansvar för framtiden genom att engagera sig i att lösa de utmaningar som samhällen möter. När vi gör det till­sammans har vi större möjlighet att skapa genomförbara och varaktiga lösningar. Det är så vi kan bygga en bättre och säkrare framtid för oss alla.

Barnets rättigheter som drivkraft

Inom UNICEF samlas vi kring engagemanget för barns rättigheter. Våra frivilliga sprider information och kunskap om barnkonventionen och UNICEFs arbete, med målet att skapa en bättre värld för alla barn.

Det är berikande att samla personer från olika platser, med olika kompetenser och bakgrunder samt olika personligheter och intressen. Diskussionerna är utvecklande och engagemanget är underbart. Vi vill tacka alla som deltar i vår verksamhet för att ni vill och kan delta i uppdrag för att uppfylla barns rättigheter!

Blir du nyfiken på hur du skulle kunna bidra och vill veta mer? Här hittar du mer information:

Engagera dig

Du är också varmt välkommen att kontakta UNICEFs frivilligsamordnare:
Cecilia Åhl, frivilliggrupper och idrottsuppdrag, cecilia.ahl@unicef.se
Mikael Blixt, skoluppdrag, mikael.blixt@unicef.se

Värdet av att engagera sig

Här möter vi två av våra frivilliga, som berättar om varför de engagerar sig och vad de tycker om att göra för uppdrag.

Anna, du har varit med på många frivilliga aktiviteter med UNICEF Sverige. Kan du ge några exempel på vad du har gjort? Någon favorit?

– Jag har varit med i UNICEFs frivilliggrupp i Göteborg sedan hösten 2017. Vi har som fast aktivitet att besöka ett av Migrationsverkets ankomst­boenden. Där kan vi bland annat leka, spela spel och pyssla med barnen. I en miljö som annars inte är så stimulerande för barn, tycker jag att det roligaste är att se glädjen hos både barnen och deras föräldrar när vi öppnar upp och de kan komma dit och bara ha kul några timmar.

– Jag har också varit med vid event i offentliga sammanhang, till exempel delat ut böcker för att uppmärksamma Barnkonventionens dag i Nordstan eller anordnat aktiviteter, som dans och måleri, på Frölunda kulturhus. Jag känner mig stolt över att få representera UNICEF, och det är alltid mycket glädje när barnen förstår att vi är där för deras skull. Glada barn är alltid belöningen, oavsett aktivitet!

Hur kommer det sig att du vill engagera dig? Vad ger det dig?

– Jag vill arbeta för barns rättigheter och UNICEF är en organisation som har inspirerat mig i såväl mitt val av utbildning som i mina framtids­drömmar. Att engagera sig frivilligt är en bra merit. Det ger erfarenhet och även kunskap och insikt i organisationen.

– Men framför allt är det givande att se vad det ger barnen, det är då jag känner att den tid jag investerar i mitt frivilliguppdrag är värt det. Då känns det som en självklarhet att ”offra” några timmar en ledig dag, för att bidra till att barnets rätt till lek tillgodoses. Det kan kännas lite men för ett barn som nyligen har anlänt till Sverige, och inte har andra samman­hang där det finns möjlighet att leka, kan det göra stor skillnad.

Ida, du har varit ute och rest och gjort andra saker ett tag, men är nu tillbaka som frivillig hos UNICEF Sverige. Hur känns det?

– Självklart är det lite nervöst att genomföra skolbesök igen men det känns jätteroligt att vara tillbaka! Jag känner att jag har ett lite annat perspektiv än innan min resa, sådant som jag tidigare tyckte var utmanande känns plötsligt inte lika svårt. Jag kan ta med mig mina erfarenheter och utvecklas i mitt engagemang. 

Var hittar du ditt engagemang?

– Överallt egentligen, men huvudsakligen på två ställen. Det ena är tillsammans andra volontärer, att höra vad som driver dem och vad de drömmer om. Det andra är när jag genomför ett skolbesök eller liknande. När barnen jag möter ställer frågor kring det jag har informerat om eller någon övning vi har gjort, då känns det som att jag verkligen har lyckats nå fram och att det jag gör faktiskt har betydelse.

Ideellt engagemang är meningsfullt på så många sätt och bidrar till alltifrån meriter, sociala relationer och lek till kunskap, inspiration och utveckling. Varmt tack till våra aktiva volontärer för ert engagemang och välkommen till dig som känner att du också vill vara med!

Resultatet av det nyligen avslutade klimatmötet COP26 i Glasgow är blandat. Vissa framsteg skedde, i form av löften om minskad av­skogning, minskade nivåer av metangas­utsläpp och ett starkare globalt system för finansiering av klimat­åtgärder. Men över­lag är många besvikna, och det med rätta. 

Det står klart att ländernas åtaganden för att begränsa utsläppen av växthus­gaser inte är till­räckliga för att för­hindra de värsta effekterna av klimat­förändringarna. Enligt nuvarande prognos kommer ut­släppen år 2030 inte att ha minskat utan istället ha ökat med 16 procent jämfört med 2010 års nivåer.

Världens höginkomstländer har inte heller hållit löftet från 2009, om att bidra med 100 miljarder USD per år för klimat­anpassningar i låginkomst­länderna. Trots att det är en mycket liten summa jämfört med de pengar som höginkomst­länderna lägger på egna subventioner av fossila bränslen.

En positiv utkomst av mötet är dock att länderna åtagit sig att redan under 2022 se över och stärka sina utsläppsmål. Det ger UNICEF och andra aktörer en möjlighet att påverka planerna i en positiv riktning.

Barns deltagande – en självklarhet i klimatarbetet

Ett annat positivt resultat från klimat­mötet är ett starkare erkännande av barn och ungas deltagande i klimat­frågan, bland annat genom beslutet att framöver bättre koppla samman konferensen Conference of Youth (som leds av FNs klimatpanel UNFCCC) med kommande klimat­möten.

UNICEF Sverige förväntar oss att barn och ungas deltagande och inflytande blir allt tydligare och mer självklart i klimat­arbetet på alla nivåer framöver.

UNICEF fortsätter att uppmana världens beslutsfattare att:

• Skynda på arbetet med att minska sina länders utsläpp av växthus­gaser. Till år 2030 ska de ha minskat med 45 procent (jämfört med 2010) för att år 2050 ha nollutsläpp. 
• Öka investeringar i klimat­anpassningar i de mest drabbade låg- och medelinkomst­länderna. Exempelvis genom att ge stöd till vatten­pumpar drivna med sol­paneler, cyklon­säkra skolor, översvämnings­säkra vatten­brunnar, grödor som står bättre emot torka och nya tekniska lösningar för att ersätta fossila bränslen.·
• Garantera barn och ungas deltagande och inflytande i alla för­handlingar och beslut som rör klimat och miljö.

För att underlätta för regeringar och företag att förstå i vilken utsträckning barn och unga påverkas av klimat­förändringarnas följder och hur åtgärder ska prioriteras för att hjälpa de mest utsatta, har UNICEF tagit fram rapporten The Climate Crisis is a Child Rights Crisis:

Läs rapporten här

Barns rätt till delaktighet och inflytande i frågor som rör dem är en central del av barnkonventionen. I Sverige finns ungefär två miljoner barn, som var och en har rätt att uttrycka sina åsikter och påverka beslut som rör dem. Barns rätt till delaktighet är också viktigt i det ständigt pågående arbetet för att stärka vår demokrati. Att tidigt göra barn medvetna om vikten av att göra sin röst hörd är mycket betydelsefullt i det arbetet.

Barns rätt till delaktighet, som är en grundprincip i barnkonventionen, handlar inte om att barn ska “bestämma”. Det är alltid vuxna som har det yttersta ansvaret och därmed också beslutanderätten. Men genom att ta in barnets perspektiv och göra barnet delaktigt i beslut som rör barnet, blir både beslut och resultat bättre, mer effektiva och långsiktigt hållbara.

U-Report ökar barns delaktighet och inflytande

Som ett led i att konkretisera vårt arbete med barns rättigheter lanserar UNICEF Sverige idag U-Report Sverige, ett digitalt verktyg som gör det möjligt för barn och unga att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem.

U-Report används redan av UNICEF i över 90 länder, för att öka barns delaktighet och inflytande. Idag finns över 18 miljoner användare, så kallade U-Reporters. Nu finns verktyget även i Sverige, för att öka barns delaktighet och inflytande i det svenska samhället.

Hur fungerar U-Report Sverige?

U-Report Sverige riktar sig till barn och unga mellan 13-17 år. När de unga registrerar sig får de regelbundet korta frågeformulär skickade till sig via Facebook Messenger eller WhatsApp, beroende på vilken plattform de har valt. Frågorna handlar exempelvis om coronapandemins konsekvenser, klimatkrisen, psykisk hälsa och skolan.

Svaren som samlas in anonymiseras och presenteras direkt på U-Report Sveriges hemsida. Resultaten och åsikterna kommer sedan att delas med politiker, myndigheter och andra som kan bidra till att Sverige blir ett bättre land för barn och unga att växa upp i.

Barn och unga lever här och nu, och de är vår framtid. De har egna rättigheter, är kompetenta, kreativa och tillför unika perspektiv. Vi vuxna behöver lyssna på vad de tycker är viktigt och skapa goda förutsättningar för dem att vara med och påverka den verklighet de lever i. U-Report Sverige är ett steg i rätt riktning.

Barn och unga – er röst är viktig för oss!

Vi vuxna måste engagera oss för barns bästa, tillsammans med barn. Därför vill vi att så många barn och unga som möjligt nås av nyheten att U-Report nu finns i Sverige! Alla barn och unga som vill bli en U-Reporter och dela med sig av sina åsikter måste få möjlighet att göra det. 

Hjälp oss att sprida U-Report till barn och unga i din närhet! Läs mer här:

U-Report Sverige

På lördag är det barnkonventionens dag och ikoniska landmärken och byggnader runtom i Sverige och världen kommer att lysa blått för barns rättigheter. Det globala initiativet är framtaget av UNICEF och syftar till att uppmärksamma de globala utmaningar som världens unga står inför. En fråga i fokus är barns rätt till delaktighet och inflytande.

Barns rätt att göra sina röster hörda

Barn och unga är djupt påverkade av – och engagerade i – många av vår tids stora globala utmaningar, som klimatkrisen och coronapandemin. De har, enligt barnkonventionen, rätt att uttrycka sin mening och bli lyssnade på i frågor som påverkar dem. UNICEF arbetar för att i ännu högre grad inkludera barn i sammanhang där de får möjlighet att bidra till lösningar. 

– Barn och unga har rätt att få vara delaktiga och måste få den möjligheten. De är också bäst lämpade att definiera vilka problem som är mest akuta och allvarliga för dem själva. Vi vuxna måste lyssna och agera. Bara så kommer vi att hitta nya, innovativa lösningar för att bättre möta de nationella och globala utmaningar vi står inför, säger Pernilla Baralt, UNICEF Sveriges generalsekreterare.

Landmärken i Sverige som lyser blått på lördag är:

Stockholm

• Gröna Lund
• Kaknästornet
• Hötorgsskraporna
• Katarinahissen
• Centralstationen
• Fotografiska
• Tornet, Telefonplan

Göteborg

• Stora Teatern
• Gothia Towers

Västerås

• ABB Arena Syd
• Mälarenergi Arena

Örebro

• Vattentornet Svampen

Jönköping

• Ansvaret2

Eskilstuna

• Gallerian Eskilstuna

Sandviken

• Sandvik Coromants huvudkontor

Vill du veta mer om hur ni som företag kan samarbeta med UNICEF?

Läs mer här

Köp fars dag-paket

På söndag är det fars dag – ett perfekt tillfälle att ge lite extra kärlek till en pappa som behöver det. I vår gåvoshop finns fina presenter ett klick bort, fyllda av produkter som räddar livet på barn världen över. Fantastiskt, eller hur?

köp ett paket

När du beställer ett Fars dag-paket får du ett digitalt gåvobevis att skicka vidare via e-post eller skriva ut och ge bort fysiskt. Allt du handlar skickas till de barn som behöver det mest just nu.

I hela världen finns de, papporna som är stolta, oroliga, glada och trötta. Vissa får just nu sitt nyfödda barn i famnen för första gången, och kommer för resten av livet att vara någons pappa. Andra försöker göra livet så vanligt som möjligt för sina barn, vars värld rasat samman av krig, konflikt och katastrofer.

Trots pappor som kämpar, så dör 18 000 barn varje dag världen över. De flesta av orsaker som går att för­hindra med vaccin, mat, rent vatten och till­räcklig sjuk­vård. 

Situationen riskerar nu att försämras ytterligare, på grund av corona­pandemin och de störningar den orsakar i barn- och mödrahälso­vården. Antalet döds­fall bland barn beräknas öka och riskerar att skapa den största krisen för barns överlevnad sedan andra världs­kriget. Det är oacceptabelt, och det behöver inte vara så.

UNICEF levererar livräddande produkter till barn världen över. Med din hjälp kan fler barn få den trygga start i livet de har rätt till. Skippa slipsen i år och hylla en älskad pappa med en present som räddar barns liv:

KÖP Fars dag-paket

Beställ senast måndag 8 november, för att hinna få ett tryckt gåvobevis att ge bort. Allt du handlar skickas till de barn som behöver det allra mest.

Klimatförändringarna är en barnrättskris och det största hotet för barn och unga. Nästan varje barn på jorden drabbas av klimatrelaterade risker genom exempelvis värmeböljor, vattenbrist och luftföroreningar som hotar deras tillgång till utbildning, sjukvård, rent vatten och hygien.

Barn och unga över hela världen uttrycker nu tydligt sin djupa frustration över vuxenvärldens brist på handling i den här ödesfrågan. De visar mod och vilja att utmana status quo genom stora sociala rörelser. Vi måste ta deras oro och ilska på allvar och lyssna på deras förslag på lösningar och kreativa idéer.

Barn och ungas deltagande på COP 26

Idag börjar den globala klimatkonferensen COP 26 i Glasgow. Eftersom UNICEF anser att klimatkonferensen i allra högsta grad rör barn och unga, har vi möjliggjort för ungdomsrepresentanter att delta.

Vuxenvärlden måste öka arbetet med att involvera barn och unga, inte bara för att låta dem komma till tals i en fråga som rör dem – utan för att vi ska komma fram till långsiktiga lösningar och skapa en mer hållbar värld för alla.   

Barn och unga har rätt att delta och ha reellt inflytande i alla processer och beslut som fattas i klimatarbetet, även i finrummen och på globala konferenser. De påminner oss om att läget är akut. Här är några av deras röster:

Vad gör UNICEF?

UNICEF ger stöd till barn och unga som är engagerade i klimatfrågan. Vi uppmuntrar och stödjer ungdomsorganisationer och de ungas egna initiativ. Vi lyfter deras röster i våra kanaler och plattformar. Vi arbetar för att de ska bjudas in och ha inflytande i viktiga beslut på alla nivåer.

Vi kommer också att vara med på COP 26 där vi uppmanar världens beslutsfattare att:

• Skynda på arbetet med att minska sina utsläpp av växthusgaser. Till år 2030 ska de ha minskat med 45 procent (jämfört med 2010) för att år 2050 ha nollutsläpp. Detta ansvar ligger till största del på regeringar och företag i världens hög- och medelinkomstländer som står för de största utsläppen.
• Öka investeringarna i klimatanpassningar i de mest drabbade låg- och medelinkomstländerna. Exempelvis genom att ge stöd till vattenpumpar drivna med solpaneler, cyklonsäkra skolor, översvämningssäkra vattenbrunnar, grödor som står bättre emot torka och nya tekniska lösningar för att ersätta fossila bränslen.
• Garantera barn och ungas deltagande och inflytande i alla förhandlingar och beslut som rör klimat och miljö.

För att underlätta för regeringar och företag att förstå i vilken utsträckning barn och unga påverkas av klimatförändringarnas konsekvenser och hur åtgärder ska prioriteras för att hjälpa de mest utsatta, har UNICEF tagit fram rapporten The Climate Crisis is a Child Rights Crisis:

Läs rapporten här

Rapporten innehåller det första globala indexet som mäter riskerna med klimatförändringarna utifrån ett barnrättsperspektiv.

År 1988 inledde hälsoarbetare, regeringar och globala partners ett uppdrag med målet att till år 2018 utrota alla former av polio – en dödlig sjukdom som har lamslagit hundra­tusentals barn de senaste årtiondena.

Uppbackat av investeringar och politiskt engagemang har antalet fall minskat med 99,9 procent och sjuk­domen är nära att utrotas, men det innebär inte att det är läge att slappna av.

Spridning av polio i ett land – ett hot mot barn överallt

Vägen mot en värld fri från polio har kantats av utmaningar och flera länder är fortfarande sårbara på grund av låg vaccinations­täckning, brist­fällig sjuk­vård eller väpnade konflikter. Miljontals barn går idag miste om polio­vaccin av flera orsaker:

• De vanliga barnvaccinationerna, inklusive polio, har skjutits upp i många länder på grund av covid-19. 23 miljoner barn gick miste om rutin­vaccinationer under 2020. Det är det högsta antalet sedan 2009.  
• Barn som lever på flykt eller i utsatta och konflikt­drabbade områden, exempelvis i Afghanistan, har inte möjlighet att ingå i vaccin­kampanjerna.
• Desinformation om vaccin och vaccintvekan innebär en snabbt ökande utmaning, något som är tydligt i exempelvis Pakistan.

Så länge polio existerar i ett land, finns det en risk att det sprider sig till länder som tidigare förklarats fria från viruset. Inom och mellan Pakistan och Afghanistan fortsätter nu polio att spridas, därför arbetar UNICEF och partners hårt för att vaccinera barn i Pakistan. Från 8 november tillåter även ledningen i Afghanistan oss att återuppta vaccinations­programmen mot viruset – ett steg i rätt riktning. 

Innovativ strategi ska utrota polio

För att omedelbart ta oss an de utmaningar som hindrar världen från att utrota polio har UNICEF och partners, bland annat med stöd från Bill and Melinda Gates Foundation, antagit en innovativ strategi för 2022-2026. Strategin är en del av Global Polio Eradication Initiative och syftar till att samman­koppla insatser mot polio med andra viktiga hälso­program i drabbade länder, för att skydda barn och samhällen från viruset och samtidigt stärka hela hälso­system.

Kvinnor spelar en avgörande roll i kampen mot polio. Det är ofta de som går från dörr till dörr för att vaccinera barn, och som utför det viktiga förtroende­skapande arbetet gentemot föräldrar och byns ledare. Därför har UNICEF även antagit en jämställdhets­strategi, som ytterligare stärker kvinnors deltagande på alla nivåer. Något som är särskilt viktigt i Pakistan och Afghanistan där kvinnors rättigheter ofta diskrimineras. 

Vad gör UNICEF?

Trots stora framsteg är läget fortfarande så allvarligt att WHO klassar polio som ett internationellt hot mot människors hälsa. UNICEF och partners arbetar med att involvera alla delar av samhället och nå ut med vaccinet till varje barn, för att stoppa polio för gott. Vi ger aldrig upp.

UNICEF uppmanar nu regeringar, civilsamhället, partners och givare att öka engagemang och investeringar i insatser som utrotar polio och skyddar barn och samhällen mot andra sjukdomar som kan förebyggas med hjälp av vaccin.

En värld utan polio är möjlig, och vi är snart där. Köp poliovaccin i vår gåvoshop och var med och rädda barns liv och ta ett steg närmare att utrota sjukdomen:

Köp poliovaccin

För elfte året i rad lanserar UNICEF Sverige ännu en unik julkula till samlingen. Årets motiv är hämtat ur Jan Lööfs annorlunda julberättelse Tomten berättar och föreställer tomten som läser en saga för alla djuren.

– När jag skulle till att skriva en julbok ville jag att huvudpersonen skulle vara med om ett klassiskt äventyr så därför hämtade jag inspiration från bibeln och berättelsen om Noaks Ark, säger Jan Lööf.

Ett populärt samlarobjekt

Den handmålade julkulan i glas är ett kärt samlarobjekt och har genom åren haft motiv illustrerade av Ilon Wikland, Lena Andersons och Stig Lindberg. När Jan Lööf fick frågan om han ville illustrera årets julkula blev det ett tveklöst ja till svar.

– Hur skulle jag kunna tacka nej till ett hedersuppdrag som detta? UNICEFs uppdrag här i världen kan aldrig ifrågasättas. Det handlar om universella värden. Sådant som har med hopp och tro att göra, fortsätter Jan.

Jan Lööf är konstnären och författaren bakom välkända klassiker såsom Sagan om det röda äpplet, Morfar är sjörövare och serien om Skrotnisse – en av hans mest älskade figurer. Jan började tidigt att teckna gubbar och fick sin formella utbildning som bildkonstnär på Konstfack i Stockholm. Sedan dess har hans barnböcker underhållit barn i flera generationer.

Äkta hantverk

Julkulorna är handmålade in i minsta detalj och varje kula är unik. Kulan släpps i begränsad upplaga och finns att köpa i Unicefbutiken för 249 kronor. Den säljs även som ett paket tillsammans med förra årets julkula, som har motiv av Lena Andersson, för 429 kronor.

Passa på att köpa din kula innan den tar slut. Det är en perfekt julklapp eller varför inte ge bort den som namngivnings- eller födelsedagspresent till ett barn?

Köp årets julkula

I Unicefbutiken hittar du också våra fina julkort. All försäljning sker till förmån för UNICEF och 20 procent av intäkterna går till vårt arbete för barns rättigheter.

Redan innan pandemin led många barn och unga av psykisk ohälsa. Trots det investerar inget land tillräckligt i området, visar UNICEFs rapport ”The State of the World’s Children”, som årligen utreder läget för barn världen över. För att under­söka situationen för barns psykiska hälsa i Sverige har vi, till­sammans med Karolinska institutet och Trygg-Hansa, tagit fram rapporten ”Lyssna, vi har något att säga!”.

Rapporten, som är en del av det globala arbetet för barns psykiska hälsa, samlar barns och ungas erfarenheter och förslag på lösningar i Sverige. Vad orsakar psykisk ohälsa enligt barn och unga? Vad anser de att samhället behöver göra för att barn och unga ska må bättre?

Pandemins följder på barns psykiska hälsa

Rapporten visar att många barn och unga har känt oro för släktingars liv och hälsa under pandemin, men situationen har också kraftigt reducerat barns och ungas sociala liv. Det har lett till fysisk inaktivitet och en ökad rädsla för att bli utesluten från kompis­gruppen och lämnad ensam.

Många lyfter också att de har haft svårig­heter att studera på grund av distans­undervisning. De beskriver att de inte har fått till­räckligt stöd hemma och känner oro över att det kan leda till sämre betyg, vilket i sin tur kan påverka deras framtid.

Höga krav, sociala medier och mobbning

Barn och unga upplever stor stress orsakad av sociala för­väntningar om att vara lyckad, till och med ”perfekt”, inom många områden samtidigt – skolan, fritids­aktiviteter, det sociala umgänget och utseendet. Sociala medier spelar en stor roll i ungas liv, och det upplevda tvånget att ständigt visa upp en lyckad fasad kan påverka själv­bilden och själv­känslan negativt.

Mobbning är också en vanlig orsak till psykisk ohälsa och före­kommer både i skolan och på sociala medier, där den pågår dygnet runt.

Våld och kriminalitet

Både flickor och pojkar är oroliga för att råka ut för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld – i hemmet och i bostads­området. I utsatta områden är framför allt pojkar oroliga för att dras in i kriminalitet och drog­handel. Utsattheten och oron ökade under pandemin, när de fråntogs de fristäder som fritids­aktiviteter, vänner och skolan utgör.

De unga diskuterade också de traditionella köns­rollerna, något som enligt dem hindrar både flickor och pojkar från att vara den de vill vara och särskilt pojkar från att tala om sina känslor.

Klimatet och framtiden

Barn och unga har en mycket dyster syn på klimatet och vuxnas hantering av klimat­krisen, vilket skapar en känsla av osäkerhet och pessimism inför framtiden. Oron över hur klimat­förändringarna kommer att påverka deras liv är enligt rapporten vanlig, och genererar starka känslor.

Vad anser de behöver göras för att fler barn ska må bättre?

Det är tydligt att barn och unga vill, och att det krävs, att vuxna tar ett övergripande ansvar för barns väl­befinnande. Skolan lyfts fram som en viktig platt­form, och de unga önskar ett större ansvars­tagande från lärare och annan personal i skolan, särskilt mot mobbning, utanförskap och psykisk ohälsa generellt.

De anser också att föräldrar behöver bli mer medvetna om hur deras förväntningar påverkar barnen. Många drar sig för att prata med sina föräldrar när de mår dåligt och väljer istället att prata med vänner, vuxna på skolan eller att ta kontakt med hjälplinjer.

Dags att lyssna på barnen – och agera!

Rapporten visar att barns och ungas generella mående i Sverige har försämrats under de senaste decennierna. Det måste förändras. UNICEF arbetar för att påverka offentliga och privata aktörer att öka insatser som främjar barns och ungas rätt till en god psykisk hälsa. Det är hög tid att:

• Involvera! Lyssna på barn och unga och ta deras erfarenheter på allvar, för att bryta stigma kring psykisk ohälsa.
• Investera! Ökad finansiering och samverkan krävs för att hindra att barn drabbas av psykisk ohälsa och för att tidigt hjälpa de som mår dåligt. Särskilt skolan måste få de resurser som krävs för att fånga upp barn som mår dåligt och arbeta förebyggande. 
• Agera! Ge ökat stöd till vårdnadshavare och se till att skolan kan ge stöd till barn som behöver det. Psykisk ohälsa är inte bara en vårdfråga, det är en fråga som kräver ett helhetsperspektiv.

Läs rapporten

Covid-19-pandemin har slagit hårt mot barns och ungas psykiska hälsa. Världen över har barn stängts utanför klassrummen, isolerats i sina hem och fråntagits den dagliga glädjen av att umgås med vänner. Miljontals fler familjer har drivits in i fattigdom, barnarbete har ökat för första gången på 20 år och övergrepp och könsbaserat våld ökar i pandemins spår.

Även innan pandemin led alldeles för många barn och unga av psykisk ohälsa – ärrade av konflikter, svåra motgångar och berövade på skydd och stöd. Pandemin representerar bara toppen av ett isberg, ett isberg som världen har ignorerat alldeles för länge.

I UNICEFs årliga rapport The State of the World’s Children undersöks för första gången barns psykiska hälsa, ett eftersatt område som nu är i fokus med anledning av pandemin. Rapporten visar att en av sju barn lever med psykisk ohälsa, samtidigt som endast två procent av länders hälso­budgetar går till psykisk ohälsa. Enbart en procent i låginkomst­länder.

Följderna av passivitet är stora

• 13 procent av världens ungdomar lever med diagnostiserad psykisk ohälsa, enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Det innebär 86 miljoner unga mellan 15-19 år och 80 miljoner mellan 10-14 år.
• En av fem ungdomar mellan 15-24 år känner sig ofta deprimerade eller saknar lust att hitta på saker att göra.
• 45 800 ungdomar tar livet av sig varje år. Självmord är den femte vanligaste dödsorsaken bland unga i åldern 10-19 år globalt, och inom EU den andra vanligaste orsaken.

När vi ignorerar psykiska problem i våra samhällen, förstärker vi stigma och hindrar människor från att söka den hjälp de behöver. Det är uppenbart att den mänskliga kostnaden är förödande för barn och deras familjer, men rapporten visar även att det påverkar samhället i stort. Den ekonomiska kostnaden för passivitet kring psykisk ohälsa uppskattas överstiga 390 miljarder dollar per år.

Investera, involvera och agera för barns psykiska hälsa

Med årets The State of the World’s Children signalerar UNICEF vår beslutsamhet att lyssna – och agera. Vi uppmanar offentliga och privata aktörer att öka arbetet med att främja god psykisk hälsa för alla barn, unga och vårdnadshavare, genom att:

• Investera: Ledarskap och finansiellt stöd behövs både globalt och nationellt. Frågan är underfinansierad i nästan alla länder, låginkomstländer som höginkomstländer. Ökad finansiering och samverkan mellan olika sektorer måste till för att minimera riskfaktorer och maximera skyddsfaktorer.

• Involvera: Lyssna på barn och unga, och ta deras erfarenheter på allvar för att bryta stigma kring psykisk ohälsa. 

• Agera: Ge ökat stöd till vårdnadshavare och se till att skolan kan ge kvalitativt stöd till barn som behöver det. Säkra att psykisk hälsa och välbefinnande inte bara ses som en hälsofråga, utan en fråga som kräver ett helhetsperspektiv. Förbättra statistikinsamling forskning och evidens. 

Läs rapporten

I Afghanistan ökar nu undernäringen bland barn och kvinnor rejält på grund av att familjer tvingas fly sina hem under konflikten. Torka, den kommande vintern och covid-19-pandemin förvärrar situationen ytterligare.

Antalet barn som lider av den mest extrema formen av undernäring – svår akut undernäring – är mycket hög: 9,5 procent. En siffra som fortsätter att stiga. Den senaste tiden har fyra av hundra barn diagnostiserats med svår akut undernäring varje månad, men mörkertalet är stort då inte alla barn ens får möjlighet att undersökas. 

Undernäring – en ond cirkel

Den omfattande undernäringen i Afghanistan är ett resultat av att barn inte har tillräckligt med mat och att de får fel näring. Till exempel ammas endast hälften av barnen under de första sex månaderna, ofta på grund av att mamman också är undernärd. När mammor inte får tillräckligt med näring skapas en ond cirkel – undernärda barn växer upp och blir undernärda mammor, generation efter generation.

Det här är en cykel som måste brytas. Tjänster som stöttar barns näring är en del av all statlig hälsovård i landet, men det finns områden som inte har möjlighet att ge barnen och mammorna den vård de behöver. Landets regering måste prioritera ökade insatser för barns hälsa och överlevnad.

Vad gör UNICEF?

• UNICEF stödjer hälsovården i 34 provinser i Afghanistan, för att ge barn, gravida och nyblivna mammor förebyggande vård och akut behandling mot undernäring. 
• Vi arbetar för att öka leveransen av produkter mot undernäring, som näringsrik nötkräm, för att barn som är i akut behov av näring snabbt ska få den behandling de behöver – oavsett var i landet de befinner sig.
• Vi ökar nu även vårt arbete med att förebygga att barn blir allvarligt undernärda, genom att förbättra amningspraxis och variationen i barns, flickors och kvinnors kost samt utbildar familjer i hur man tar bättre livsmedelsbeslut för sig själva och sina familjer.

På måndag är det Kanelbullens dag. Visste du att en kanelbulle för 25 kr motsvarar sju påsar nötkräm som räddar barn från undernäring? Var med och rädda barns liv i Afghanistans och i andra delar av världen:

Köp nötkräm

Utmaningarna som barn världen över står inför saknar motstycke. Det är omöjligt att föreställa sig hur deras framtid kommer att se ut om vi inte omedelbart sätter barnen i fokus och samarbetar för att skapa en bättre värld för dem. För att lyckas måste vi bygga partnerskap och tillsammans med barn och unga tänka – och agera – innovativt.

Barn och unga är experter på sina liv och är därför bäst lämpade att definiera vilka problem som är mest akuta för dem, liksom att hitta lösningar. Barn är kreativa och har bättre förmåga än vuxna att tänka nytt. Därför har vi under en tid satsat på att göra barn och unga mer delaktiga. 

Samarbete och innovation för alla barns rättigheter

Sverige är ett ledande land inom innovation. Näringslivet har gått före på många områden. Även svenskt utvecklingssamarbete bygger på innovativa lösningar, från digitalisering till högteknologisk utveckling, för att stärka rättigheter och bekämpa fattigdom. 

– Det internationella utvecklingssamarbetet måste vara katalytiskt och innovativt. Traditionellt bistånd kan inte ensamt lösa de utmaningar vi står inför. Barn och unga är vår framtid, och innovation är en viktig pusselbit för framtidens bistånd, säger Per Olsson Fridh, minister för internationellt utvecklingssamarbete. 

Innovation i nära samverkan med barn och unga är vägen framåt. Etableringen av UNICEFs innovationscenter (UNICEF Office of Innovation) i Stockholm innebär en möjlighet att kraftsamla och skala upp samt att involvera barn och unga i innovationsprocesser och projekt.

– Vi tror att nya tillvägagångssätt, partnerskap och innovativa lösningar är absolut nödvändiga för att förverkliga barns rättigheter och uppnå FNs hållbarhetsmål. Vi är mycket nöjda med valet att placera innovationskontoret i Sverige. Det gör att vi kan samverka tätt ihop med UNICEF Sverige och även komma nära det svenska ekosystemet för utveckling och innovation, säger Thomas Davin, chef för UNICEF Office of Innovation.

Läs mer om Office of Innovation här.

Många barn under två år får inte den mat eller näring de behöver för att överleva och utvecklas, vilket kan leda till oåterkalleliga utvecklings­skador och dödsfall. Under en avgörande period i barns liv, när de börjar äta fast föda, får två av tre barn världen över inte de närings­ämnen de behöver. Det visar UNICEFs nya näringsrapport Fed to Fail? The crisis of children’s diets in early life.

Rapporten varnar för att ökande fattigdom, ojämlikheter, konflikter, klimatrelaterade katastrofer, ohälsosamma livsmedel och hälso­katastrofer som covid-19-pandemin, bidrar till den näringskris som drabbar världens yngsta befolkning. En näringskris som visat få tecken på förbättring de senaste tio åren.

Undernäring – mer komplext än brist på mat

Undernäring har många olika skepnader, som undervikt, näringsbrist, tillväxthämning, övervikt och fetma. De livshotande skadorna syns inte alltid utanpå, utan drabbar istället insidan av kroppen. Hårdast drabbas barn under två år, då kropp och hjärna utvecklas snabbt. Om barnen inte får tillräckligt med mat och viktiga näringsämnen som exempelvis finns i grönsaker, frukt, ägg, fisk och kött, riskerar deras hjärn­utveckling, inlärnings­förmåga och immun­försvar att påverkas resten av livet.

Enligt UNICEF är mer än hälften av de 23 miljoner barn som lider av undervikt yngre än två år. Bara en tredjedel av barnen mellan sex månader och två år får de näringsrika livsmedel de behöver för att utvecklas och växa bra. 

Det är oacceptabelt att så många barn förlorar sina liv eller hindras i utvecklingen på grund av olika former av undernäring. Världens länder måste göra allt för att de yngsta barnen inte glöms bort och hamnar efter i utvecklingen.

Familjer behöver stöd för tillräcklig och näringsrik mat

UNICEF är mycket bekymrade över att det inte har gjorts några framsteg när det gäller att förbättra barns mat- och näringsintag det senaste årtiondet, trots kraftig tillväxt i många länders ekonomier. Särskilt oroväckande är det att situationen för redan utsatta barn fortsätter att förvärras. I exempelvis Sydasien får enbart 19 procent av barnen mellan sex månader och två år den varierade mat de behöver.

Föräldrar vill ge sina barn den näringsrika mat de behöver för att utvecklas och växa, men de står inför enorma utmaningar – fattigdom, klimatförändringar, ohälsosamma livsmedel och nu covid-19-pandemin. Familjer behöver olika former av stöd från både offentliga och privata aktörer för att kunna ge sina barn tillräckligt med mat och rätt näring. Men i dagsläget har inget land den breda uppsättningen policys som krävs för att förbättra barns kosthållning, och länder världen över saknar möjlighet att göra näringsrika livsmedel tillgängliga och prisvärda.

Framsteg är möjliga med rätt investeringar

Undernäring är komplext och lösningarna likaså. För att lyckas ge varje barn näringsrik, säker och prisvärd mat måste regeringar, givare, civilsamhälles­organisationer och andra aktörer samarbeta för att utveckla de livsmedelssystem, hälsosystem och sociala skyddssystem som barnen är beroende av. De här viktiga åtgärderna krävs:

• Öka tillgängligheten och prisvärdheten för näringsrika livsmedel, som frukt, grönsaker, ägg, fisk och kött, genom att stimulera produktion, distribution och detaljhandel. Främja och underlätta val av hälsosamma alternativ vid inköp av livsmedel för barn, ungdomar och familjer.
• Implementera nationella standarder och regelverk för att skydda barn i tidig ålder från processad och ohälsosam mat och dryck, och för att stoppa skadlig marknadsföring som riktar sig till barn och familjer.
• Öka efterfrågan av näringsrika och säkra livsmedel genom att ge föräldrar och barn lättförståelig information i olika kommunikationskanaler.

Rapporten Fed to Fail? The crisis of children’s diets in early life lanseras inför FN:s toppmöte om livsmedelssystem den 23 september, med tydlig uppmaning om att världens länder måste prioritera investeringar som förhindrar alla former av undernäring. Framsteg är möjliga, men länder måste omedelbart agera och ta ansvar för barns hälsa, det är grunden för hälsosamma och produktiva samhällen i framtiden.