Ladda ner rapporten här

Just nu granskas Sverige av FN om hur väl Sverige lever upp till barnkonventionen. Tillsammans lämnar 31 organisationer som arbetar med barns rättigheter idag en alternativrapport till FN:s barnrättskommitté och till socialminister Lena Hallengren som underlag till granskningen.

Rapporten innehåller en analys av de mest angelägna barnrättsfrågorna i Sverige idag, genomförd av 31 organisationer som arbetar med barns rättigheter. Bland annat varnar organisationerna för att ojämlikhet, diskriminering och rasism ökar i Sverige.   

Huvudrapporten Hör barnens röst är framtagen av barn själva, utan vuxnas analys eller tolkning. Det är första gången någonsin som civilsamhället i Sverige skickar en rapport framtagen av barn som huvudrapport till FN:s barnrättskommitté. I rapporten berättar barnen om erfarenheter av rasism och diskriminering, om att vara barn på flykt och inte höra hemma någonstans, om våld och om andra former av utsatthet. Barnen berättar även om hur myndigheterna inte lyssnar på dem eller tar barn på allvar. Hör barnens röst bygger på 120 barns berättelser, alla med egna upplevelser av utsatthet och övergrepp.

Om rapporten

Rapporten Hör barnens röst lämnas till FN:s barnrättskommitté som granskar hur Sverige lever upp till barnkonventionen. Den presenteras idag 1 juli för regeringen genom att lämnas över till socialminister Lena Hallengren. FN:s barnrättskommitté övervakar att länder som ratificerat barnkonventionen lever upp till den, och genomför regelbundet granskningar. Kommittén granskar just nu Sverige, och rapporten Hör barnens röst är ett underlag till den granskningen. För första gången någonsin är barns egna röster huvudunderlag i en sådan alternativrapport till FN:s barnrättskommitté.  

Hör barnens röst bygger på samråd med 120 barn i åldrarna 5-17 år. Barnen beskriver alla att de har upplevt någon form av utsatt situation, såsom diskriminering, psykiskt och fysiskt våld, placering i familjehem eller att vara på flykt. Varje barn har deltagit i egenskap av expert på sina egna erfarenheter. Efter samråden fick tolv barn under en helg strukturera rapporten, planera layout, identifiera rekommendationer och skriva en introduktion utifrån det material som kommer från samråden med de 120 barnen. Detta gjordes med hjälp och stöd av vuxna men utan inblandning i innehållet.

Som en bilaga presenterar 31 civilsamhällesorganisationer som arbetar med barns rättigheter en analys av de viktigaste frågorna och områdena som kräver förbättring för att skapa ett bättre samhälle för barn.

UNICEF Sverige har samordnat arbetet med att ta fram rapporterna. Organisationerna som står bakom rapporterna, och som har hjälpt barnen sammanställa Hör vår röst, är:

ECPAT, Rädda Barnen, Unizon, Child 10, Civila plattformen mot människohandel, Bris, Maskrosbarn, Rädda Barnens Ungdomsförbund (RBUF), Nätverket för barnkonventionen, SOS Barnbyar, Knas Hemma, Barnrättsbyrån, Civil Rights Defenders, Friends, Asylrättscentrum, Röda Korsets Ungdomsförbund (RKUF), RFSL Ungdom, Unga rörelsehindrade, Svenska samernas riksförbund (SSR), Saminuorra, Unga Örnars Riksförbund, Erikshjälpen, Synskadades riksförbund, Riksförbundet FUB, Sveriges elevkårer, RBU, Frälsningsarmén, BUFFF, Solrosen Räddningsmissionen, Kumulus Umeå Stadsmission och UNICEF Sverige.

Vill du veta mer om rapporten? Kontakta våra barnrättsexperter:
maj.fagerlund@unicef.se eller shanti.ingestrom@unicef.se

Söndag 3 juli

Workshop: Vilka är de viktigaste barnrättsfrågorna 2022?

Barnkonventionen har varit lag i Sverige i drygt två år, men fortfarande är det många barn som inte får sina rättigheter tillgodosedda. Vad behöver förändras och vad händer framöver?

Tid: 14:00 – 15:30

Plats: Hamnplan, H218, ”Barnrättstorget”

Medverkande:

– Lena Hallengren, socialminister, Socialdepartementet

– Magnus Jägerskog, generalsekreterare, Bris

– Bengt Söderström, sakkunnig våld, Stiftelsen Allmänna Barnhuset

– Sandra Skoog, utredare med programansvar för rättsväsendet, Barnafrid vid Linköpings universitet

– Pernilla Baralt, generalsekreterare, UNICEF Sverige

– Mona Örjes, förbundsordförande, Junis

– Lena Ag, generaldirektör, Jämställdhetsmyndigheten

– Anna Karin Hildingson Boqvist, generalsekreterare, Ecpat

– Sandra Patel Seropian, påverkanschef, Maskrosbarn

– Erik Ulnes, rådgivare, Rädda Barnen 

Länk till kalendariet: https://www.almedalsveckan.info/program/66125 

Måndag 4 juli

Panelsamtal: Sänk rösträttsåldern?

Unga är mer engagerade och mer samhällsintresserade än någonsin. Samtidigt sjunker ungas engagemang i de politiska partierna. Tio länder har sänkt rösträttsåldern till 16 år med goda resultat – är Sverige näst på tur?

Tid: 08:00 – 08:45

Plats: Strandgatan 14, Gotlands museum

Medverkande:

– Mayson Joachimsbarn Persson, vice ordförande, Youth 2030 Movement

– Pernilla Baralt, generalsekreterare, UNICEF Sverige

– Elias Fjellander, vice ordförande, LSU

– Camilla Hansén, Riksdagsledamot och demokratitalesperson, Miljöpartiet

– Stefan Holmgren, chef för avdelningen för kunskapsstöd, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Länk till kalendariet: https://www.almedalsveckan.info/program/65766 

Panelsamtal: The role of the UN – Is it being challenged or more needed than ever?

Based on the UN agency’s everyday work around the world, we are opening a conversation about the UN: Is the UN really needed today? Or is the UN more important than ever?

Tid: 15:00 – 15:45

Plats: Donnersgatan 6, Sida, Sverige i Världen, Globala mötesplatsen

Medverkande:

– Ulrika Modeer, UN Assistant Secretary-General and Director of the Bureau of External Relations and Advocacy, UNDP

– Stefan Swartling Petersen, Health Specialist, UNICEF Sweden

– Anne Poulsen, Director Nordic Office, WFP

– Henrik Nordentoft, Representative for the Nordic and Baltic Countries, UNHCR

– Annelie Börjesson, President, UNA Sweden

Länk till kalendariet: https://www.almedalsveckan.info/program/64391 

Panelsamtal: Ökar skolan den psykiska ohälsan bland unga?

Allt fler barn och unga uppger att de lider av psykiska besvär. Undersökningar har pekat ut skolstressen som den enskilt viktigaste orsaken. Vilken roll spelar skolan för barn och ungas psykiska hälsa?

Tid: 15:00 – 16:00

Plats: Hästgatan 2

Medverkande:

– Josefine Fälth, ordförande, Sveriges elevkårer

– Pernilla Baralt, generalsekreterare, UNICEF Sverige

– Anders W Jonsson, riksdagsledamot och gruppledare, Centerpartiet

– Gunilla Svantorp, riksdagsledamot och ordförande i Utbildningsutskottet, Socialdemokraterna

– Kristina Taylor, ordförande, Psykologförbundet

– Helka Widengren, vice ordförande, Skolläkarföreningen

– Dahlia Rezai, moderator, Mind

Länk till kalendarium: https://www.almedalsveckan.info/program/65919  

Panelsamtal: Hur kan vi säkra barns rätt till liv och utveckling i spåren av pandemin?

I spåren av pandemin har skolstängningar, uteblivna rutinkontroller och färre vaccinationer lett till en barnrättskris. Hur kan innovationer hjälpa UNICEF att ge fler barn tillgång till livsviktiga vaccinationer och säkra barns rätt till liv och utveckling? Samtalet hålls på engelska.

Tid: 16:00 – 16:45

Plats: Donnersgatan 6, Sida, Sverige i Världen, Globala mötesplatsen

Medverkande:

– Pernilla Baralt, generalsekreterare, UNICEF Sverige

– Carl Björkman, Head of Nordics, Bill and Melinda Gates Foundation

– Thomas Davin, Global Innovation Director, UNICEF

– Moderator: Stefan Swartling Peterson, Professor of Global Transformation for Health, Karolinska institutet.

Länk till kalendarium: https://www.almedalsveckan.info/program/64615   

Tisdag 5 juli

Debatt: Hur löser vi tillsammans de viktigaste barnrättsutmaningarna som Sverige och världen står inför?

Behovet av att prioritera, investera i och säkra alla barns rättigheter såväl nationellt som globalt har aldrig varit viktigare. Katastrofer och krig fortsätter att skörda liv och hota miljontals barns liv, utveckling och framtid. Inför det svenska riksdagsvalet i september har UNICEF Sverige tagit fram ett valmanifest där vi presenterar konkreta förslag på de viktigaste barnrättsutmaningarna Sverige och världen står inför. Vi har bjudit in representanter från riksdagspartiernas ungdomsförbund till ett samtal med utgångspunkt från UNICEF Sveriges valmanifest. Fokus kommer vara på hur vi kan arbeta tillsammans för att stärka barn och ungas rättigheter, inte minst rätten för barn och unga att komma till tals i frågor som rör dem.

Tid: 08:00 – 08:45

Plats: Hamnplan, H218, ”Barnrättstorget” 

Medverkande:

– Pernilla Baralt, generalsekreterare, UNICEF Sverige

– Dalila Alibasic, styrelseledamot, Moderata ungdomsförbundet

– Aida Badeli, språkrör, Grön ungdom

– Stefan Sarmes, vice ordförande, Kristdemokratiska ungdomsförbundet

– Réka Tolnai, förbundsordförande, Centerpartiets ungdomsförbund

– Romina Pourmokhtari, ordförande, Liberala ungdomsförbundet

– Pavlos Cavelier Bizas, styrelseledamot, Sveriges Socialdemokratiska ungdomsförbund

Länk till kalendarium: https://www.almedalsveckan.info/program/66387  

Seminarium: Hur väl lever Sverige upp till barnkonventionen? 

I år ska Sverige genom regeringen rapportera till FN:s barnrättskommitté om Sveriges efterlevnad av barnkonventionen. UNICEF Sverige har tillsammans med ett trettiotal civilsamhällesorganisationer tagit fram en alternativrapport där vi granskat Sveriges och regeringens efterlevnad av barnkonventionen. Rapporten bygger på intervjuer med barn som själva varit i kontakt med bland annat socialtjänsten. Under seminariet kommer vi att ha en diskussion om rapportens innehåll och slutsatser.

Tid: 15:00 – 15:45

Plats: Hamnplan, H218, ”Barnrättstorget” 

Medverkande:

– Pernilla Baralt, generalsekreterare, UNICEF Sverige

– Tobias Lundin Gerdås, statssekreterare åt socialminister Lena Hallengren, Socialdepartementet

– Maj Fagerlund, barnrättsjurist, UNICEF Sverige

– Karin Sjömilla, barnrättsjurist, Rädda Barnen

Länk till kalendariet: https://www.almedalsveckan.info/program/66621  

I de områden i Etiopien som är värst drabbade av torkan har barnäktenskap mer än fördubblats på ett år visar UNICEFs analys. Dessutom har antalet barn i Somalia, Kenya och Etiopien som på grund av torkan riskerar att hoppa av skolan tredubblats bara de senaste månaderna. Det ökar risken ytterligare för barnäktenskap, könsstympning och barnarbete.

Fyra misslyckade regnsäsonger på rad har skapat en humanitär katastrof på Afrikas horn. Torkan, som förvärras av klimatförändringarna, torkar ut vattenkällor, dödar boskap och förstör skördar. Kriget i Ukraina har ytterligare förvärrat situationen eftersom det driver på de stigande mat- och bränslepriserna. 1,8 miljoner barn är nu i behov av vård om de inte ska dö av undernäring, och i Somalia riskerar 213 000 människor svält. 

För att överleva gifter fler och fler föräldrar bort sina unga döttrar för att få in pengar att köpa mat och vatten för, få färre munnar att mätta eller i ett försök att säkra flickans försörjning. 

– Vi ser en alarmerande ökning av barnäktenskap och könsstympning. Vi ser hur utblottade familjer gifter bort flickor så unga som tolv år, till män mer än fem gånger så gamla, säger Andy Brooks, UNICEFs barnrättsexpert i regionen.

– Barnäktenskap och könsstympning tar död på barndomen. Det driver flickor från skolan och lämnar dem sårbara för våld och ett liv i fattigdom. Det här är en kris som drabbar barnen värst, och vi är i akut behov av mer finansiering för att både kunna rädda barns liv här och nu, och samtidigt kunna skydda dem på lång sikt, säger Andy Brooks.

Exakt hur många barn som gifts bort är svårt att veta eftersom system för att fånga upp och rapportera barnäktenskap till stor del saknas i Somalia, Etiopien och Kenya. UNICEFs analys av den tillgängliga data som finns, och våra egna bedömningar från det humanitära arbetet på plats, visar att:

• Över hela Afrikas horn riskerar fler och fler flickor att tvingas hoppa av skolan i takt med att krisen fördjupas, vilket gör att de löper högre risk för barnäktenskap och könsstympning. Antalet barn som riskerar att hoppa av skolan i Etiopien, Kenya och Somalia på grund av torkan har tredubblats på tre månader – från 1,1 miljoner till uppskattningsvis 3,3 miljoner barn.

• I Etiopien har barnäktenskap enligt lokala myndigheter ökat med i genomsnitt 119 procent i de regioner som drabbats värst av torkan.

• Enligt bedömningar och intervjuer från Somaliland i Somalia rapporterade nästan en fjärdedel av de intervjuade en ökning av könsbaserat våld på grund av torkan, inklusive barnäktenskap, våld i hemmet och sexuellt våld.  

• I Kenya löper flickor också större risker för barnäktenskap och könsstympning. I 14 av de 23 områden som drabbats av torka var könsstympning redan innan väldigt utbrett. Flickor i dessa områden riskerar nu att skäras i allt yngre åldrar eftersom familjer förbereder dem för äktenskap.

• I hela regionen måste kvinnor och flickor gå allt längre sträckor för att hitta vatten, bränsle och mat, vilket gör dem sårbara för sexuellt våld. I Kenya går kvinnor och flickor mer än tre gånger längre än tidigare för att hitta vatten, upp till 30 kilometer på vissa platser, enligt en analys från Röda Korset i Kenya.

UNICEF planerar att utöka vårt arbete för att skydda och hjälpa de barn som riskerar att utsättas för, eller har utsatts för, könsbaserat våld. Det inkluderar att driva samhällsbaserade program för att minska riskerna för våld, exploatering, övergrepp och barnäktenskap, och tillhandahålla tjänster för att hjälpa kvinnor och barn att återhämta sig efter våld.

Samtidigt finns vi på plats för att hjälpa de barn som riskerar att dö av undernäring. UNICEF har hittills i år nått 1,7 miljoner människor, varav 1,2 miljoner barn, med livräddande insatser. 260 000 barn har behandlats för svår akut undernäring, 600 000 barn och kvinnor har fått akut sjukvård och 900 000 människor har fått rent vatten.

Men behoven är enorma, och UNICEF har hittills bara fått en tredjedel av den finansiering som krävs för att vi ska kunna svara upp mot behoven. Vi vädjar därför om mer pengar från stater, företag och individer för att vi ska kunna fortsätta rädda barns liv och hjälpa flickor som riskerar att giftas bort. 

Problemen vi står inför kan bara tacklas tillsammans. Rika länder har ett särskilt ansvar att bidra. Därför ger Sverige sedan flera decennier tillbaka en procent av vår bruttonationalinkomst (BNI) i bistånd. Det är ett stöd som är erkänt effektivt och som är avgörande för miljoner barns framtidsutsikter.

Samtidigt som investeringar i skola, rent vatten, sjukvård och vaccinationsprogram är akuta har regeringen valt att använda flera miljarder kronor från biståndsbudgeten till att finansiera mottagandet av flyktingar till Sverige. Pengar som tas från arbetet för att hjälpa de allra mest utsatta barnen i världen.  

Andra partier går till val på att skära ner ännu mer. Sådana sänkningar får katastrofala följder, som att 760 000 människor som hungrar inte får mat, två miljoner barn inte kan gå i skolan och två miljoner människor inte får tillgång till rent vatten.

Våra politiker behöver veta att vi är många som inte accepterar att Sverige sviker dessa människor. Sverige ska inte vara ett land som vänder världen ryggen.

Därför har UNICEF Sverige tillsammans med ett stort antal organisationer tagit initiativ till ett upprop för att rädda biståndet. Syftet är att samla tusentals namnunderskrifter och visa våra politiker att det finns en stark opinion för ett Sverige som tar ansvar och visar solidaritet med de i störst utsatthet. Efter valet den 11 september kommer samtliga namnunderskrifter att lämnas över till de valda riksdagsledamöterna.

Uppropet samordnas av plattformen CONCORD Sverige som arbetar för en rättvis och hållbar värld.

Skriv på för att rädda biståndet här:

Läs mer om Rädda biståndet här.

I alla katastrofer drabbas barnen värst. Barn i området är nu i desperat behov av sjukvård, rent vatten, tak över huvudet och trygghet.  

UNICEF finns redan på plats för att hjälpa barnen. Vi har skickat flera mobila hälsoteam till området som ger barn och familjer sjukvård. Dessutom delar våra kollegor på plats ut nödhjälp i form av vattendunkar, köksutrustning, tält, varma kläder, filtar och hygienartiklar som tvål och mensskydd.

Vill du ge en gåva för att hjälpa de drabbade barnen i Afghanistan? Ge en gåva här:

Hjälp barnen i Afghanistan

Inför internationella flyktingdagen den 20 juni uppmanar UNICEF regeringar att agera – och att göra det nu. 

– Vi kan inte ignorera detta längre, antalet barn som fördrivs på grund av konflikter och kriser växer snabbt och det är vårt ansvar att nå dem, säger UNICEFs verkställande direktör Catherine Russell. Jag hoppas att detta alarmerande antal får regeringar att agera genom att arbeta för att förhindra att barn tvingas på flykt. Men om de måste fly så måste vi säkerställa barns tillgång till utbildning, skydd och annat viktigt stöd för att säkra deras välbefinnande och utveckling nu och i framtiden.

Statistiken över antalet människor på flykt  är ofattbar och fortsätter att öka, för tionde året i rad. 41 procent av världens alla flyktingar är barn. Varje dag tvingas ett barn fly från sitt hem på grund av krig, konflikter, katastrofer och konsekvenser av klimatförändringar. Därför jobbar UNICEF med akuta insatser över hela världen och kämpar varje dag för att barn på flykt ska få rätt till ut­bild­ning, hälsa och trygg­het.

Hjälp barn på flykt

Situationen för barn på flykt är akut 

FN:s flyktingorgan UNHCR släppte nyligen den årliga Global Trend-rapporten där de beskriver flyktingsituationen på djupet. Sedan årsskiftet har humanitära kriser och krig försatt miljontals familjer och barn på flykt. Kriget i Ukraina har lett till en av de största flyktingkriserna sedan andra världskriget. Nästan två av tre barn från Ukraina är på flykt undan kriget. Afrikas horn hotas av stor hungerkris och situationen i Afghanistan fortsätter att vara akut. Den senaste statistiken visar att totalt 100 miljoner människor världen över har flytt sina hem.

Över fem miljoner barn behöver akut hjälp på grund av kriget i Ukraina

De ukrainska barnens humanitära behov är enorma och antalet barn och familjer som flyr landet fortsätter att öka. Över fem miljoner barn behöver akut hjälp för att överleva, få mat för dagen, kunna gå i skolan och få psykosocialt stöd. Av de 13 miljoner människor som flyr Ukraina är 90 procent kvinnor och barn som  behöver skydd och stöd när de söker hjälp i grannländer. UNICEF finns därför på plats vid gränsövergångarna för att ge välbehövligt stöd längst flyktvägen. 

UNICEFs arbete för barn på flykt

När barn tvingas på flykt får de många av sina rättigheter kränkta. UNICEF gör därför stora insatser i krigshärjade områden, i flyktingläger och på flyktvägen för dessa barn. Vi prioriterar de barn och områden där behoven är allra störst. Vi stannar kvar i länder där krig bryter ut, även om det ofta innebär stora utmaningar och risker att nå ut med humanitär hjälp till barnen och deras familjer. Vi fokuserar på att säkerställa tillgången på rent  vatten, sanitet och hygien, hälsa och vaccinering, näring, utbildning samt skydd mot våld och övergrepp.

Läs mer om UNICEFs arbete för barn på flykt här.

Torkan på Afrikas horn, i Somalia, Etiopien och Kenya, är den värsta på 40 år. Fyra regnsäsonger på rad har uteblivit. Miljoner boskap är döda. Skördar är förstörda. Vattenkällor är uttorkade.

Barn dör nu av undernäring och vattenbrist. Många barn. 386 000 barn i Somalia är i desperat behov av behandling mot livshotande svår akut undernäring om de ska överleva. I Etiopien, Kenya och Somalia behöver 1,7 miljoner vård mot undernäring.

Regn behövs, men regn kommer inte. Väderprognoser tyder på att även regnperioden i höst kommer att utebli. Fler skördar kommer förstöras. Fler människor kommer tvingas på flykt. Fler barn kommer dö.

Om inte hjälpen kommer nu.

UNICEF finns på plats i Somalia, Etiopien och Kenya. Varje dag räddar vi barns liv med näringstillskott, rent vatten och sjukvård. Men pengarna för att kunna nå alla de barn som nu är i desperat behov av hjälp har till stor del uteblivit. UNICEF har bara fått in en tredjedel av den finansiering som vi behöver.   

”Om världen inte vidgar sin blick bortom kriget i Ukraina, och agerar omedelbart, kommer vi se en explosion av barnadödlighet på Afrikas horn.”

Det sade vår biträdande chef för regionen, Rania Dagash, efter ett besök i Somalia i förra veckan.

Under de senaste månaderna har UNICEF nått 1,7 miljoner människor, varav 1,2 miljoner barn, med livräddande insatser. Vi har räddat 260 000 barns liv genom behandling mot svår akut undernäring, framförallt med näringstillskott i form av näringsrik nötkräm. Vi har sett till att 900 000 människor har fått rent vatten.

Varje minut räddar vi ett barns liv genom att behandla dem mot undernäring. Men det är inte nog. Inte nu när situationen är så desperat.

Varje barn har rätt att utvecklas och överleva. Vi vägrar ge upp nu när barnen behöver oss som mest. Men vi behöver din hjälp.

Det gör du bäst genom att bli Världsförälder. Då stöttar du både våra akutinsatser för att rädda barns liv, och det långsiktiga arbetet för att vi återigen inte ska hamna i samma desperata situation. 183 kronor kan räcka till 50 påsar med nötkräm till barn som lider av svår undernäring.

Köp nödpaket

Frågan om hur barnets bästa ska kunna ges större tyngd när bedömningar görs om en placering ska kunna avslutas eller inte har varit föremål för flertalet översyner sedan 1990-talet. Det har rått delade meningar om möjligheten att låta barnets bästa självständigt vara avgörande vid bedömning av om vården ska kunna avslutas eller inte. Förbättringar har skett till förmån för barnets bästa. Men vi menar att alltför stort fokus har hamnat på föräldrarna och deras förmåga att ombesörja barnets behov, inte på barnets rätt till utveckling, trygghet och stabilitet. 

Senast aktualiserades frågan efter den fruktansvärda tragedi som ledde fram till att den treårig flicka som kallades Lilla Hjärtat, Esmeralda, avled hemma hos sina biologiska föräldrar. Detta efter att ha ryckts upp från den enda familj hon kände till, familjehemmet. Vi var många som reagerade starkt på tragedin och vi satte vårt hopp om förändring till regeringens tillsatta utredning, Barnets bästa när vård enligt LVU upphör – lex lilla hjärtat (Prop. 2021/22:178). Flera förstärkningar har skett genom utredningen vilket vi välkomnar och är glada för. Problemets kärna förblev dock olöst när utredningen inte valde att gå vidare med förslaget som innebar att barnets bästa självständigt skulle kunna vara helt avgörande vid beslut om vårdens upphörande. Istället valde utredningen bland annat ökad möjlighet till prövning av överflytt av vårdnaden till familjehemmet, något som kan vara önskvärt men som ofta inte är möjligt. FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är lag i Sverige sedan den 1 januari 2020. Trots det har vi nu en lagstiftning som vid bedömningar av vårdens avslut inte fullt ut säkerställer ett agerande i enlighet med det som bedöms vara barnets bästa.  

Vi är därför glada att socialutskottet tagit det ovanliga initiativet att själva tillsätta en utredning med uppgift att återigen se över frågan. Utredningen har nu överlämnats till socialutskottet. UNICEF Sverige har tillsammans med en rad andra barnrättsorganisationer varit pådrivande i frågan och är nu en av remissinstanserna som ombetts lämna synpunkter på förslaget. Vårt remissvar återfinns i sin helhet nedan i denna blogg. 

Förslaget innebär i huvudsak att vårdens upphörande ska prövas i två steg. Det första steget innebär en prövning av om förutsättningarna för vård fortfarande är uppfyllda. Här ligger fokus på om det skett en varaktig och genomgripande förändring hos föräldrarna eller hos den unge själv. Det kan exempelvis handla om en bedömning av om situationen för en förälder med psykisk ohälsa eller missbruksproblem förändrats på ett varaktigt och genomgripande sätt. Det andra steget innebär att det införs en helt ny grund för vård enligt LVU. En prövning ska då göras av om det finns en risk för att ett barns hälsa eller utveckling allvarligt skadas genom att vården upphör. Vid bedömningen av denna risk ska vad som bedöms vara bäst för barnet vara avgörande. Utredaren föreslår även att en lista förs in i LVU där det framgår vilka omständigheter som bland annat ska beaktas vid bedömningen av om barnets hälsa eller utveckling allvarligt riskerar att skadas. 

Vi välkomnar förslaget som vi menar sätter barnets rättigheter i centrum. Förslaget innebär att även om den problematik som låg till grund för placeringen, till exempel en förälders drogmissbruk, är löst så kan barnet fortsätta vara placerad om det finns en risk att barnets barnets hälsa eller utveckling allvarligt skadas av ett uppbrott. Vi har förståelse för att detta skifte är ett stort steg att ta, men vi menar att det är nödvändigt för att vi ska kunna stärka barnets ställning som rättighetsbärare. Syftet är inte att fler barn ska tvångsvårdas eller att föräldrar ska lämnas utan stöd. Tvärtom, anser vi, att det förslag som nu ligger på bordet behöver gå hand i hand med andra satsningar såsom en tillgänglig socialtjänst med tydligt fokus på förebyggande insatser och stöd till barn, föräldrar och familjehem. 

Det kan låta som en självklarhet att beslutsfattare aldrig ska ta beslut som skadar ett barn när samhället tagit över ansvaret för barnet. Men det är tyvärr långtifrån en självklarhet för de barn som befinner sig i samhällsvård i dag. För att trygghet och kontinuitet för placerade barn ska bli verklighet krävs politisk initiativkraft, investeringar i samhällsvården där ett barnrättsperspektiv integreras i alla delar och där barn ges inflytande och utrymme att vara en självklar del av utvecklingen. 

Vi hoppas nu att riksdagen ställer sig bakom förslaget! 

LÄS REMISSVARET I SIN HELHET HÄR

Kriget är en katastrof för alla barn i Ukraina. Hundratals skolor och sjukhus har förstörts. Miljoner människor saknar rent vatten och el. På mindre än tre månader har två tredjedelar av alla barn i landet tvingats lämna sina hem, antingen till andra platser i Ukraina, eller på flykt till andra länder.

Barnens humanitära behov är enorma. 5,2 miljoner barn behöver akut hjälp för att överleva, få mat för dagen, kunna gå i skolan och få stöd att hantera svåra trauman.

Under de 100 dagar som kriget ha pågått har UNICEF funnits på plats på många platser i Ukraina och i grannländer dit miljoner barn har flytt, för att hjälpa de mest utsatta.

Stödet till vårt arbete för barnen i Ukraina har varit större än någonsin tidigare. När ropen på hjälp har varit som störst har hela Sverige svarat.   

Tack vara det långsiktiga stödet från våra Världsföräldrar och partners, och tack vare generösa gåvor från företag och privatpersoner, har UNICEF kunnat hjälpa barn dag och natt. Vårt arbete har nått fram i massiv skala. Under de senaste månaderna har vi sett till att:

– 2,1 miljoner människor har fått sjukvård

– 2,1 miljoner människor har fått rent vatten

– 290 000 barn har fått skolmaterial så att de kan fortsätta sin utbildning

– 4 000 ensamkommande barn på flykt har identifierats och fått skydd

– Över 3 000 ton med nödhjälp som mediciner, vatten och sjukvårdsutrustning har levererats till Ukraina

Värst är situationen för barn i östra Ukraina där det pågår intensiva strider på många platser. Inte bara riskerar barn att dödas av beskjutning, bomber och minor, deras liv hotas även av brist på mat, vatten, mediciner och sjukvård. 

UNICEF och våra samarbetspartners finns på plats i några av de värst drabbade områdena i östra Ukraina för att nå barn med hjälp. Exempelvis i Zaporizhzhia dit tusentals barn och familjer har evakuerats från Mariupol. Där ser vi till att de får rent vatten, mat och sjukvård. På bara en vecka kunde vi hjälpa över 10 000 människor som evakuerats från Mariupol och andra platser vid frontlinjen.   

UNICEF har funnits på plats i Ukraina sedan 1997 för att hjälpa barn. Och vi kommer fortsätta finnas på plats i landet så länge barnen behöver oss.

Tack till alla som fortsätter stötta vårt arbete för barnen i Ukraina.
Hjälpen når fram. 

Läs hela valmanifestet här

Barns rättigheter är under större hot än på mycket länge. Kriser, katastrofer och krig fortsätter att hota miljontals barns liv. Klimatförändringarna påverkar över en miljard barns livsvillkor redan här och nu. Utbildningsnivåerna sjunker på grund av omfattande skolstängningar under pandemin.

Även Sverige står inför stora utmaningar. Ojämlikheten mellan barn ökar mer än i jämförbara länder. Skolsegregationen har förvärrats under de senaste decennierna. Den mentala ohälsan är hög och självmord är den vanligaste dödsorsaken för unga. Flera rapporter och uppmärksammade fall visar att barn i samhällsvård inte får det skydd som de har rätt till.

Många barn och unga upplever också att de inte blir hörda eller involveras i beslut som rör dem. Både globalt och i Sverige känner barn och unga att politiker har svikit dem i klimatfrågan och att de inte har någon möjlighet att påverka.

Valet 2022 måste bli ett val för alla barn och unga. Det måste bli ett val om hur vi kan vända den negativa utveckling som många barn upplever.

I UNICEF Sveriges valmanifest finns konkreta förslag på förändringar som måste göras inom sju olika områden:

–          Barns rätt till upprättelse

–          En jämlik skola

–          En god psykisk hälsa

–          Trygg och säker samhällsvård

–          Barn och unga i kriminalitet

–          Klimatförändringarnas påverkan på barn

–          Behovet av ökade investeringarna för barns rättigheter globalt

De sakfrågor vi har valt att fokusera på är högt prioriterade på den politiska dagordningen. Det är även frågor som engagerar många barn och unga själva.

Är ni med oss politiker och väljare? 

Läs valmanifestet här

Köp en mors dag present

Men sen kom slutet av graviditeten. Jag hade lite ont i magen. Jag blödde lite. Och det kändes som att han låg väldigt långt ner för att ha en del tid kvar inne i magen.

Vi åkte in och jag förklarade min oro, så min läkare gjorde en extra kontroll. Den där timmen kändes som en evighet innan vi fick svar, men jag kände mig ändå trygg. Jag hade min läkare där, Victor var där och min privata barnmorska som jag hade träffat kontinuerligt sen vecka 7 var där.

Ted Louie, som vi redan då visste skulle få det namnet, hade slutat växa. Huvudet växte men kroppen hade stannat av. Det var svårt att ta in och alla möjliga katastroftankar började komma, såklart. Var det mitt fel? Mår han bra? Hur gör vi? Vi gjorde en tydlig plan för tiden framåt . Han skulle få växa på sig lite till och sen skulle jag bli igångsatt en vecka senare. Jag kan tänka på den veckan och minns tydligt alla våra känslor. Först grät jag bara men sen fick jag samla mig och lita på min läkare. Lita på att situationen var under kontroll. Jag har svårt att ta in att jag kände den oron, trots alla kontroller vi gjorde varje dag och trots den tydliga planen. Om jag kände mig så orolig, hur känner sig då andra kvinnor med inte alls samma slags goda förutsättningar som jag. Det känns så orättvist och fruktansvärt. Jag kan inte föreställa mig den rädslan. 

Sen kom dagen för igångsättning. Ted Louies eventuella födelsedag. Tabletterna jag fick för att sätta i gång allting lurade min livmoder, så från 18 på lördagskvällen kändes det som krystningsvärkar. Nu kommer han!!!!!! Tänkte jag. Barnmorskan förklarade tydligt hur livmodern lurade hjärnan och kroppen och att jag endast var 3 cm öppen. Det var många timmar kvar även om värkarna just nu kändes som att det är dags att krysta. GE MIG ALLT NI HAR skrek jag och efter det fick jag testa både lustgas, epidural och ett annat preparat i en kanyl som gjorde susen (jag vet faktiskt inte namnet men det var verkligen magiskt). Jag sov sen mesta delen av natten och öppnade mig 6 cm på bara en timme. Kroppen slappnade av till slut och smärtan var inte lika fruktansvärd. 

07.12 kom han efter några få krystningar. Och han var så liten. Och vacker. Och världen lös helt plötsligt på ett helt annat sätt. Livet började nu. 

Redan dagen efter förlossningen med Ted Louie hade jag glömt smärtan och jag ville bara föda barn igen och igen och igen. För det var en sådan otrolig upplevelse. Tänk vilken ynnest, att få ha den känslan i kroppen. Jag gav hela mitt förtroende till våra två barnmorskor och jag kommer aldrig att glömma dom. Laura och Anna. Återigen kan jag ofta tänka på hur många miljontals kvinnor i världen som varken kan ha tryggheten av en utbildad barnmorska vid sin sida, sterila miljöer, bedövning eller en doktor i samma byggnad, som finns där om någonting skulle gå fel. 

Som födande kvinna känner man sig redan så otroligt utsatt, liten och hjälplös och då kan jag endast relatera till hur det är att föda barn i England. Hur är det då i andra, betydligt mer utsatta och fattiga länder. 

Veckorna efter blev lite tuffa dom med. Ted Louie fick inte i sig tillräckligt med mat och han var så liten liten liten. Han fick gulsot och vi åkte in och ut på sjukhus i två veckor. Nu i efterhand kan man se på bilder att han verkligen såg sjuk ut men vi som förstagångsföräldrar kunde inte riktigt se det, vi hade ju ingen aning om hur liten en bebis skulle vara. 

Vi fick fantastisk hjälp och efter två, tre veckor var vi hemma igen. TL åt ersättning och började äntligen växa på sig och alla kläder vi hade köpt till månad 1 passade nästan nu. 

Jag slogs av hur viktig vården verkligen är och vilket fantastiskt jobb alla barnmorskor gör. Jag lyssnade knappt på Victor under förlossningen när det gjorde som ondast utan det var dom två kvinnorna som gjorde mig mest lugn. Mest för att dom förklarade för mig gång på gång att allting var under kontroll. Att allting är som det ska. Och att det här barnet kommer att komma ut frisk och kry och jag kommer att må bra. Det kommer att gå bra. Veckorna efter på sjukhuset var det likadant. Det kommer att gå bra. Vi ser efter er. 

Med min andra son var jag mer orolig hela graviditeten. Jag visste vad jag kunde förlora och förstod mer att det var en liten människa där inne i magen. I slutet bokade min läkare in fler kontroller med tanke på historiken med Ted Louie och det kändes också så skönt och kontrollerat. Jag var inte ensam i min oro utan jag, tillsammans med min läkare, hade stenkoll. Francis kom i vecka 38, vi åkte in vid sju på morgonen och 15.15 tittade han ut. Jag fick lite som en revansch den här förlossningen och den blev allt jag någonsin har drömt om. Vi bestämde tidigt vilken slags bedövning jag skulle få och även om jag kämpade på länge med lustgas så var det barnmorskorna som sa att: nej Maja, nu är det dags för någonting annat så att du kan få lite hjälp med smärtan. Jaha, redan? Tänkte jag. Tacksam över att få den hjälpen och att det inte fanns någon prestige i att ”hålla ut”. Vi åkte hem bara några timmar senare, åt på McDonalds och kramades med svärmor som hade varit hemma hela dagen med Ted Louie. Den här gången njöt jag mer. Av allting. Vi hade koll på läget. Vi visste om han åt eller inte. Vi visste att han såg frisk ut. Så veckorna som kom bestod bara av bebisgos, hormoner och sniffandes av Francis huvud. En fantastisk tid i livet. 

Jag har haft två riktigt bra graviditeter. Jag har knappt mått illa, känt mig pigg och glad. Jag är så tacksam över min kropp som har lyckats skapa dom här två små barnen och det har verkligen varit en ynnest att få ha varit med om dels graviditeterna men även mina förlossningar. Jag vet ju bara hur förlossningsvården i England har varit och den har varit över all förväntan. 

Jag hoppas att jag tillsammans med mitt arbete med UNICEF och alla mina följare som månad efter månad är Världsföräldrar eller skänker pengar till UNICEF gör en skillnad för världens andra mammor, kvinnor och barn där ute. Det är redan en så otroligt omtumlande upplevelse och även om vi kvinnor, och våra kroppar, är starka så behöver vi all hjälp vi kan få. Vi behöver hjälp innan, under och efter en förlossning. Och vi kan hjälpas åt så att fler kvinnor får den hjälp dom behöver. Det är vår skyldighet som privilegierade kvinnor att hjälpa andra mammor, kvinnor och barn. Och att kunna ge en chans till att fler får vara med om samma utmanande men ändå underbara upplevelse som vi.

Vi har tidigare berättat om situationen för mammor som Yuliya från Kiev (bilden), som tvingas föda barn under jord i kalla, mörka källarutrymmen. Mellan mars och juni 2022 förväntas över 80 000 kvinnor i Ukraina föda under liknande omständigheter, mitt under ett brinnande krig. Det är en brutal verklighet som är svår att förstå.

UNICEF på plats i Ukraina

UNICEF finns på plats i krisens Ukraina, vi levererar medicinsk utrustning och livräddande produkter – allt för att se till att mammor och barn får en så trygg förlossning som möjligt. Och vi kan göra det tack vare stöd från givare som dig!  

Så om du inte redan handlat en present, eller vill ge något alldeles extra – köp UNICEFs Mors dag-present med bland annat livräddande näringsprodukter, vattenreningstabletter och vaccin som ger en mamma möjlighet att ge sin bebis en trygg, frisk start i livet. Vad kan vara en finare gåva än det? 

Mors dag-present

Handla senast idag, tisdag, för att få ett fint tryckt gåvokort att skicka till den mamma du vill hylla!

I Sverige har 90 procent av 10-åringarna idag en egen mobiltelefon. Barn spenderar allt mer tid online, och i allt yngre åldrar. Det skapar stora möjligheter för utveckling och lärande, men är också förenat med risker.

“En tredjedel av världens internetanvändare är under 18 år. Samtidigt är den digitala världen till stor del skapad för vuxna och inte anpassad till barns behov. Barns rättigheter enligt barnkonventionen gäller fullt ut även på nätet” säger Lulu Li, Barnrättsrådgivare, hållbart företagande, UNICEF Sverige

Enligt barnkonventionen har barn rätt att inte utsättas för diskriminering, barn har rätt att skyddas från våld och barn har rätt till ett privatliv. Men barns tillgång till internet och digitala färdigheter är även en förutsättning för att uppfylla många andra av deras rättigheter som rätten till inkludering, yttrandefrihet och rätten att få tillgång till information.

Svaret kan därför aldrig vara att blockera barn helt och hållet från den digitala världen. Ett stort ansvar ligger på spel- och techföretag, och skapare av digitalt innehåll. För att stötta dem att ta det ansvaret arbetar UNICEF aktivt med att vägleda och utbilda företag som vill växa ansvarsfullt och bygga förtroende. Med hjälp av våra utbildningar och verktyg kan de utveckla sin verksamhet och samtidigt bättre förstå hur det kan göras med barns bästa i fokus.

“Många barn och unga uppger en stor glädje av att spela, men att många vuxna bara är negativa till barns skärmtid och oftast inte vet vad barn gör. Vi vuxna måste prata med barn om vad de gör på nätet och inte göra skillnad på den digitala världen och irl, för barn själva gör inte den skillnaden. För många barn är det digitala livet likvärdigt med livet i till exempel skolan. Företag kan involvera föräldrar och påverka och förebygga psykisk ohälsa hos barn“ säger Shanti Ingeström, Barnrättsrådgivare barns delaktighet, UNICEF Sverige

Nyligen genomförde UNICEF en rad sådana workshops tillsammans med spelutvecklingsföretaget Toca Boca, som gärna ville fördjupa sina kunskaper och vidareutveckla sitt arbete på området ytterligare. Frågor som diskuterades var hur spelutvecklare kan balansera rätten till välmående, delaktighet och meningsfull fritid med rätten till trygghet och skydd mot trakasserier och exploatering.

Undrar du också hur du som skapare av digitalt innehåll kan bidra till barns rättigheter? Hör av dig till oss!

Lulu Li
Barnrättsrådgivare företag
luli.li@unicef.se

Varje år dör omkring fem miljoner barn under fem års ålder i världen. En femtedel av dem dör av orsaker kopplade till undervikt orsakat av undernäring. Det innebär att över en miljon barn varje år dör av undernäring, trots att det är relativt lätt att behandla. 

Den 17 maj släppte UNICEF en ny rapport som visar att flera länder och regioner i världen sett en dramatisk ökning av antalet underviktiga barn de senaste åren. Undervikt är den mest allvarliga och dödligaste formen av undernäring. 

Rapporten visar att:

• Minst 1,7 miljoner barns liv är akut hotade av undervikt på Afrikas horn (Kenya, Somalia och Etiopien).
• I Väst- och Centralafrika lider 1,4 miljoner barn av svår undervikt, en ökning med 12 procent sedan 2021.
• I Afghanistan är 1,1 miljoner barn i akut behov av behandling mot undervikt om deras liv ska kunna räddas, en fördubbling sedan 2018.
• I Uganda har antalet barn som lider av undervikt på grund av undernäring ökat med mer än 60 procent de senaste åren.
• Antalet människor globalt som lever i akut hunger har mer än fördubblats sedan 2019, från 135 miljoner till 275 miljoner.
• 44 miljoner barn i världen riskerar svält. 

Undernäring kan ta sig uttryck på många olika sätt, som exempelvis undervikt, näringsbrist och hämmad utveckling. Framför allt ökar undernäringen i länder och regioner som upplever krig och konflikter, drabbas av klimatförändringar och lider av pandemins ekonomiska effekter visar UNICEFs rapport.  

Insatser mot undernäring underfinansierade

Undernäring behandlas framför allt genom näringstillskott, en effektiv och relativt enkel metod för att rädda barns liv. Trots det är sådana insatser kraftigt underfinansierade. Idag går bara 0,2 procent av det globala biståndet till behandling av undernäring, och det riskerar nu att minska ytterligare när flera länder skär ner på sitt internationella bistånd. 

Fler barn riskerar att dö

UNICEF varnar också för att behandlingen mot undernäring nu blir dyrare när råvarupriserna stiger. Organisationen förutspår en kraftig ökning av priset (16 procent) för att producera näringstillskott de kommande månaderna. Detta på grund av stigande matpriser globalt. 

– Färre barn kommer att nås med behandling för samma summa pengar. Och om det inte kompenseras genom ökade investeringar kommer många barn att dö, det är den bistra verkligheten, säger UNICEF Sveriges generalsekreterare Pernilla Baralt.

Läs mer om rapporten här: https://www.unicef.org/child-alert/severe-wasting