Gå till innehållet
Laddar…

Ingen klagorätt för barn – Sverige på efterkälken

Barn i Sverige har idag svårt att söka upprättelse när deras rättigheter har kränkts. Det saknas en instans dit barn kan vända sig och här har Sverige halkat efter jämfört med andra länder. Det visar en ny rapport från UNICEF Sverige.

I rapporten framkommer hur svårt det är för barn att få sin sak prövad, och hur de är utelämnade åt ett system som är utformat för vuxna. Men ett tilläggsprotokoll till FN:s konvention om barnets rättigheter ger barn och deras ombud möjlighet att framföra klagomål till FN:s barnrättskommitté. Sverige har dock hittills valt att inte skriva under protokollet.

– Sverige vill ju vara ett föregångsland när det gäller barns rättigheter, men ligger tyvärr inte i framkant när det handlar om barns klagorätt, säger Christina Heilborn, chefsjurist vid UNICEF Sverige.

Tilläggsprotokollet till barnkonventionen har hittills ratificerats av 36 länder, varav 22 är länder i Europa som till exempel Danmark, Finland, Tyskland och Frankrike. Ytterligare 51 länder har undertecknat protokollet, vilket är första steget i processen där länder visar att de står bakom innehållet.

Sverige har fått upprepad kritik av FN:s barnrättskommitté som har uppmanat regeringen att skyndsamt ratificera tilläggsprotokollet och att upprätta en nationell instans dit barn kan vända sig. I Sverige skulle det kunna vara Barnombudsmannen, men BO har idag inte mandat att ta emot enskilda ärenden från barn. Det är den enda ombudsmannen som inte kan ta emot enskilda ärenden från sin målgrupp.

Foto: Frank Aschberg

Rapporten, som har gjorts av Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet på uppdrag av UNICEF Sverige, har undersökt tre europeiska länder – Belgien, Irland och Norge – och jämfört barns möjlighet till individuell klagorätt. Inget av länderna har system som fungerar perfekt, men alla har system som är bättre än Sveriges, enligt rapporten.

Både i Belgien och på Irland kan Barnombudsmannen ta emot individuella klagomål från barn. Belgien har till exempel, förutom att ratificera tilläggsprotokollet, även tagit fram nationella och lokala möjliga vägar för barn som vill utkräva sina rättigheter. Det innebär att barn på lokal nivå kan vända sig till lokala barnombudsmän som i många fall gör individuella besök, och som i första hand använder sig av medling som ett led för att barnanpassa processen.

– Vi ser att Sverige har mycket att lära av andra länder på det här området. Vi har ett bristfälligt system som inte tar barns rättigheter på fullt allvar, säger Christina Heilborn.

Rapporten ger även exempel på verkliga situationer i Sverige där barns rättigheter har blivit åsidosatta, och där det har saknats möjlighet att få hjälp. Det kan till exempel röra sig om:

  • En 16-årig flicka som blir utsatt för våld i hemmet, men som nekas hjälp av socialtjänsten. Hon har ingenstans att vända sig med sina klagomål.
  • En 17-årig pojke som sitter frihetsberövad och isolerad nekas rätten att träffa sin familj under häktestiden. När pojken frias från misstankarna har han suttit häktad i tre månader. Hans rättigheter har kränkts på en rad punkter, men det finns ingenstans han kan vända sig för att få upprättelse.

UNICEF Sverige anser att om regeringen menar allvar med att höja barnkonventionens status och barns rättsliga ställning i Sverige måste följande göras:

  • Ratificera det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen om en individuell klagorätt för barn.
  • Inrätta barnanpassade klagomekanismer för barn när deras rättigheter har kränkts.
  • Se över hur Barnombudsmannens mandat kan utvidgas till att ta emot individuella klagomål från barn.

Läs hela vår rapport här.

Vill du få mer information om hur UNICEF arbetar för barns rättigheter i Sverige och i världen? Prenumerera på vårt nyhetsbrev:

 

Stoppa utvisningar till Afghanistan

Situationen för ensamkommande barn och unga som ska utvisas från Sverige till Afghanistan är ohållbar och åtgärder krävs omedelbart. Individuella bedömningar måste göras där bestämmelserna i barnkonventionen tillämpas och asylrätten respekteras.

Vi bevittnar nu hur rättssäkerheten för barn på flykt sätts på undantag. Det handlar om osäkra metoder för åldersbedömningar, bristande utredningar om barnets bästa samt undermåliga kontroller för ett ordnat mottagande i Afghanistan.

Politiker och myndigheter tar stora risker som sätter barns liv, hälsa och utveckling på spel.

Vi ställer oss därför bakom #Novemberuppropet och uppmanar regeringen att agera.

Rättigheterna måste stärkas för barn i samhällsvård

Media har under hösten rapporterat om ökande psykisk ohälsa och självmord bland barn i samhällets vård. Mot bakgrund av höstens händelser måste vi påminna oss om samhällets särskilda ansvar för placerade barn, skriver Marie Hugander Juhlin, barnrättsrådgivare på UNICEF Sverige.

Foto: Frank Aschberg.

Foto: Frank Aschberg.

UNICEF Sveriges rapport Barn och samhällsvård – Vad vet vi om institutions- och familjehemsvården? visar att det finns ett stort kunskapsglapp när det gäller livssituationen för barn under själva placeringstiden. Barn i behov av samhällets skydd och stöd tvingas med andra ord nyttja en välfärdstjänst vi inte vet hur den fungerar, samtidigt som vi ser att barns psykiska ohälsa försämras.

Samhället har det yttersta ansvaret för att säkerställa att den vård barn och unga ges håller hög kvalitet och att barns grundläggande rättigheter blir tillgodosedda. Enligt barnkonventionens grundprincip om barnets bästa ska just barnets bästa beaktas i alla beslut som rör barn. Och enligt både socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) ska barnets bästa vara avgörande i de beslut som tas. Vet vi då om att kunskapen brister om barns villkor under placeringstiden, borde än högre krav ställas på uppföljning av insatser inom ramarna för socialtjänsten.

För drygt två år sedan färdigställdes slutbetänkandet för förslaget till ny LVU (SOU 2015:71). Slutbetänkandet genomsyrades av ett starkt barnrättsperspektiv och hade sin utgångspunkt i barnet och barnets rättigheter. Bland annat lyfte förslaget fram vikten av att vården enligt LVU ska präglas av trygghet, omtanke och respekt för den enskilda personen. Mjuka värden lyftes fram gällande vårdens uppföljning och kvalitet, och barns delaktighet och rätt till information belystes.

UNICEF Sverige var remissinstans för betänkandet och vi var positiva till många av de förslag som lyftes fram. Vad som hänt med slutbetänkandet efter remissrundan är en gåta och än idag väntar vi på att förslaget till ny LVU ska bli verklighet.

I väntan på ny lagstiftning som stärker rättigheterna för barn i samhällsvård måste högre krav ställas på bedömningar, insatser och uppföljningar inom den sociala barnavården. Det är inte acceptabelt att barn som är utelämnade till samhällets vård inte kan få kontakt med sin socialsekreterare, att orosanmälningar för barn som är placerade inte tas på allvar eller att de myndigheter som är ansvariga inte har full insyn i vårdens utförande.

Samhället kan göra mycket mer för placerade barn än vad som görs idag. För att förbättra situationen för barn som befinner sig i samhällets vård föreslår UNICEF Sverige bland annat följande åtgärder:

  • Barnen måste få ökat inflytande och delaktighet i vårdens utformning och sin livssituation i allmänhet.
  • Samverkan mellan myndigheter såsom socialtjänst, skola, hälso- och sjukvård och polis måste stärkas, med barnets behov och rättigheter i fokus.
  • Ökade resurser på forskning som förstärker kunskaperna om effekterna av vården och livssituationen för barn i samhällsvård.

Läs vår rapport om barn och samhällsvård här.

Vårt remissvar om slutbetänkandet om förslag till ny LVU finns att läsa här.

Världen blir bättre, trots många utmaningar

Även om det inte alltid känns så är det viktigt att påminnas om att världen blir bättre. Utvecklingen går stadigt framåt på många områden, skriver Eva Dalekant, programhandläggare internationell utveckling på UNICEF Sverige, idag på FN-dagen.

Akut humanitär kris i bland annat Jemen, Syrien och Bangladesh. 15 000 små barn som dör varje dag av enkla orsaker som hade gått att förebygga. 2,1 miljarder människor som saknar tillgång till rent vatten. Flera hundra miljoner barn som inte kan gå i skolan. Det saknas inte utmaningar för världssamfundet att arbeta med.

Men, mot den här dystra bilden måste den motsatta ges – utvecklingen i världen går stadigt framåt på många områden. Även om det sker i olika takt i olika delar av världen.

  • Barnadödligheten minskar stadigt.
  • Fler barn vaccineras mot enkla sjukdomar.
  • Fler människor får tillgång till rent vatten.
  • Fler mammor som lever med hiv får behandling under sin graviditet
  • Den extrema fattigdomen minskar.
Den här pojken, som är på flykt från Syrien, får psykosocialt stöd och en möjlighet att gå i skolan vid ett center som stöds av UNICEF i Istanbul, Turkiet. Foto: © UNICEF/Rich

Foto: © UNICEF/Rich

FN har en nyckelroll att spela i att uppmuntra, kräva, driva på och ge stöd till regeringar i deras åtagande att uppfylla alla människors grundläggande rättigheter. De globala målen för hållbar utveckling som världens alla ledare åtog sig att arbeta för började gälla för ett och ett halvt år sedan. De hjälper regeringar, företag och organisationer att kraftsamla och samarbeta bättre på många olika områden.

På Bokmässan i Göteborg genomförde vi en omröstning bland besökarna i vår monter om de globala målen. Tusentals människor fick lägga tre röster på vilka av de 17 målen de tycker är viktigast att arbeta med. På frågan om vad som bör prioriteras i världen fick följande tre mål flest röster:

  1. God utbildning för alla
  2. Bekämpa klimatförändringen
  3. Avskaffa all fattigdom överallt

På frågan om vad som bör prioriteras här i Sverige fick följande områden flest röster:

  1. Uppnå jämställdhet
  2. God utbildning för alla
  3. Bekämpa klimatförändringen

I verkligheten väljer förstås inte världens regeringar ut vilka mål de ska välja att arbeta med, då de utgör en helhet. Men vår undersökning visar att de tre dimensioner som målen i stort täcker – ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling – också ansågs högst prioriterade av besökarna på Bokmässan.

Vill du få mer information om hur vi på UNICEF arbetar för att förbättra barns situation, i Sverige och i världen? Prenumerera på vårt nyhetsbrev:

 

Ett brev till Annie Lööf

Inför Centerpartiets partistämma i helgen har vi på UNICEF Sverige skrivit ett brev till Annie Lööf. Syftet är att tydliggöra några av våra krav, som vi hoppas att Centerpartiet ställer sig bakom. Framför allt vill vi att partiet ansluter sig till regeringens förslag om att göra barnkonventionen till svensk lag. Läs hela brevet här.

Bästa Annie Lööf,

Det var med glädje som vi tog del av ditt sommartal där det framkom att Centerpartiet sätter fokus på situationen för utsatta barn i Sverige och deras rättigheter. UNICEF Sveriges uppdrag är att säkerställa att barnkonventionen efterlevs och tillämpas i Sverige. Vi har under många år arbetat för att barnkonventionen ska inkorporeras som svensk lag. Detta ser vi som en nödvändighet för att barns rättigheter ska förverkligas fullt ut. Vi hoppas därför att Centerpartiet, på er kommande partistämma, beslutar att ställa er bakom regeringens beslut om att göra barnkonventionen till svensk lag.

UNICEF Sverige driver ett antal barnrättsfrågor med utgångspunkt att barns ställning ska stärkas och tillämpas på alla samhällsnivåer. Vi arbetar bland annat för att öka delaktigheten för barn i socialt utanförskap, skydda barn på flykt, motverka våld mot barn, liksom att stärka barnrättsperspektivet i biståndet.

Inför er partistämma vill vi uppmärksamma er på några av våra krav som vi hoppas ni diskuterar och kan ställa er bakom:

  • Våld mot barn

Våld mot barn är en komplex fråga och inbegriper många aspekter. Vad gäller den svenska lagstiftningen ser vi behov av en ändring. Idag är inte barnmisshandel ett specifikt brott utan omfattas av de allmänna bestämmelserna i brottsbalken kring misshandel och ofredande. Vi anser i stället att barnmisshandel ska ses som ett specifikt brott. Vi vill också att barn som bevittnar våld i hemmet ska erkännas som brottsoffer, då forskning visar att det är lika traumatiserande att bevittna våld som att själv bli misshandlad.

  • Skydda barn på flykt

Vi vill att barns egna asylskäl tydliggörs inom asylprocessen. Vi vill ha fler lagliga vägar till Europa för att förhindra att barn utnyttjas och riskerar livet på flyktvägen. Vidare anser vi att den tillfälliga utlänningslagen måste ändras så att barns rätt till sin familj säkras. Vi vill också att den framtida migrationspolitiken har ett tydligt fokus på barns rättigheter.

Med vänlig hälsning,

Véronique Lönnerblad
Generalsekreterare UNICEF Sverige

Vi har skickat brevet till Annie Lööfs stab och hoppas på fortsatt dialog med henne och Centerpartiet om de här viktiga frågorna.

Vill du få mer information om hur vi på UNICEF arbetar för att förbättra barns situation, i Sverige och i världen? Prenumerera på vårt nyhetsbrev:

 

UNICEF Sverige kommenterar Förbättringsresan

Under tisdagen deltog UNICEF Sverige när den nationella samordnaren för den sociala barn- och ungdomsvården höll sin slutkonferens i Stockholm. Samordnarens arbete har lett fram till en rad regeringsbeslut som på olika sett ska bidra till att stärka den sociala barn- och ungdomsvården.

Socialtjänsten har under flera år signalerat att man, av olika anledningar, har svårt att klara av sitt uppdrag som samhällets yttersta skyddsnät. Ekonomiska och organisatoriska begränsningar, alltmer administration och ökande orosanmälningar har resulterat i en situation där socialsekreterare lägger för lite av sin tid på det som de faktiskt borde göra – prata med barn.

Syftet med den nationella samordnarens uppdrag har varit att sätta den sociala barn- och ungdomsvården på den politiska agendan. Under Förbättringsresan, som uppdraget döpts till, har den nationella samordnaren arbetat tillsammans med 50 kommuner och gjort två besök i varje kommun. Målet var att identifiera utvecklingsområden inom den sociala barn-och ungdomsvården och sedan följa upp hur kommunerna arbetar med att förbättra de områden som identifierats. Kartläggningarna och uppföljningarna har sedan resulterat i ett antal förslag till regeringen.

Förbättringsresans positiva anda är ett friskt inslag i diskussionen om den sociala barn- och ungdomsvårdens framtid. UNICEF Sverige välkomnar många av initiativen och det utrymme frågorna om krisen i socialtjänsten faktiskt fått under senare år. Det är också viktigt att belysa det goda sociala arbete som varje dag utförs av kompetenta och engagerade socialsekreterare runt om i landet, för att stärka en yrkesgrupp som ofta utmålas på ett negativt sett, antingen för att de gör för mycket – eller ingenting alls.

Att satsa på att ge socialsekreterarna bättre förutsättningar är avgörande. Men vi får inte glömma bort vilka socialtjänsten är till för, nämligen barnen. För även om socialsekreterarnas situation måste bli bättre är det är inte de som i första hand betalar priset för bristerna i socialtjänsten – det gör barnen.

Det arbete som gjorts ute i kommunerna och de frågor som lyfts under Förbättringsresan har bidragit till många förslag på kreativa och moderna lösningar för att underlätta för socialsekreterare och deras arbete. Att översynen av socialtjänstlagen nu också är igång är ett annat positivt steg i rätt riktning.

UNICEF Sverige efterfrågar dock en tydligare analys av vad effekten blir för barnen i praktiken:

  • Hur säkerställs att ökat tidsutrymme för socialsekreteraren faktiskt kommer innebära mer tid med enskilda barn och inte större ärendemängd, fler samverkansmöten eller andra uppgifter?
  • Hur analyseras satsningarna som görs från regeringens håll och dess effekter för barnen ur ett barnrättsperspektiv?
  • Och hur ska de goda exemplen bidra till ökad likvärdighet för alla barn som är i behov av kontakten med socialtjänsten?

UNICEF Sverige ser fram emot att ta del av slutrapporten som ska presenteras den 15 december, och hoppas att svaren på några av våra frågor kommer rymmas där.

Här kan du läsa mer om regeringsbesluten.

Vill du få mer information om UNICEFs arbete för barnen? Prenumerera på vårt nyhetsbrev:

Barn får inte drabbas av hårdare tag mot papperslösa

Förra helgen gjorde polisen en så kallad inre gränskontroll på ett sommarläger för utsatta barnfamiljer anordnat av Svenska kyrkan. UNICEF ser allvarligt på händelsen. Alla barn som vistas i Sverige, oavsett rättslig status, har rättigheter enligt barnkonventionen som måste respekteras.

Alla barn som vistas i Sverige har rättigheter som måste respekteras. Vi tar starkt avstånd från ingripandet som gjordes mot utsatta barnfamiljer under ett sommarläger förra helgen. Foto: © UNICEF/Krepkih

Med anledning av händelsen går vi ut med ett gemensamt uttalande tillsammans med fem andra organisationer där vi tar starkt avstånd från ingripandet.

”Undertecknade vill protestera mot polisens agerande i Skåne då fem barnfamiljer greps vid ett sommarläger anordnat av kyrkan.

Det är oacceptabelt att barn drabbas av hårdare tag mot papperslösa.

Barn är inte ansvariga varken för migrationspolitiken eller för föräldrarnas situation.

Barn utan uppehållstillstånd lever i extrem utsatthet. Förutom den ekonomiska och sociala utsattheten lever de i en ständig rädsla för vad som ska hända dem och deras föräldrar. Det är vårt gemensamma ansvar att de inte skadas för livet. De verksamheter som kyrkan och frivilligorganisationer ordnar är tillsammans med skolan livsviktiga för att ge barnen normalitet och sammanhang.

En sådan händelse som den i Skåne drabbar inte bara de inblandade familjerna, utan också alla andra som avskräcks från att gå till platser där barnen hittills varit fredade.

Det finns ingen lag om frizoner i Sverige. Men alla aktörer, inklusive polisen, har en skyldighet att alltid handla med ett barnperspektiv, i enlighet med barnkonventionen.

Ingen lag förbjuder polisen att agera hänsynsfullt och varsamt när barn är inblandade.”

Henrik Alberius OP, Ordförande Caritas Sverige; Anna Lindenfors, generalsekreterare, samt Madelaine Seidlitz, ansvarig flykting-och migration, Amnesty International, svenska sektionen; Veronique Lönnerblad, Generalsekreterare UNICEF Sverige; Lasse Svensson, Kyrkoledare, Equmeniakyrkan; Lotta Säfström, ordförande Sveriges Stadsmissioner och Sanna Vestin, ordförande Flyktinggruppernas Riksråd, FARR.

Vill du få mer information om UNICEFs arbete för barnen? Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Varför tas inte våld mot barn på större allvar?

Igår anordnade UNICEF Sverige ett seminarium i Almedalen där vi diskuterade luckor i svensk lagstiftning kring våld mot barn och vilka konsekvenser det får, utifrån ett barnrättsperspektiv. Skyddet för barn som utsätts för våld måste stärkas.

Sverige var det första landet i världen som 1979 införde förbud mot barnaga. Intentionen med förbudet var att förändra attityder men det var inte straffrubricerande. Och snart fyrtio år senare finns det fortfarande ingen särskild bestämmelse i brottsbalken, utan misshandel mot barn faller under samma brottsrubricering som våld mellan vuxna.

UNICEF Sverige ser framför allt två problem med detta och vi vill därför:

  1. Att det införs en särskild bestämmelse i brottsbalken om misshandel mot barn som stämmer bättre överens med barnkonventionen.
  2. Att barn som bevittnar våld i hemmet inräknas i definitionen av våld mot barn och erkänns som brottsoffer.

Till vårt seminarium var barnminister Åsa Regnér inbjuden tillsammans med Tomas Tobé, rättspolitisk talesperson (M) och Sven-Erik Alhem, ordförande Brottsofferjouren Sverige.

Både regeringen och moderaterna ansåg att det rättsliga skyddet för barn som utsätts för våld är otillräckligt och svagt och därför måste prioriteras.

Barnminister Åsa Regnér och moderator Niklas Svensson vid UNICEF Sveriges seminarium om våld mot barn, i Almedalen.

Barnminister Åsa Regnér och moderator Niklas Svensson.

Åsa Regnér lyfte bland annat några av de förslag som regeringen presenterat för att stärka socialtjänsten, så som ökad bemanning. Men framförallt lyfte Regnér regeringens beslut som antas idag, om att göra barnkonventionen till svensk lag år 2020, som ett sätt att stärka barns rättigheter.

Dock var Regnér tydlig med att frågan om att införa misshandel mot barn som en egen straffbestämmelse inte är aktuellt i dagsläget. Den frågan ska ses över ytterligare.

Tomas Tobé var inte lika övertygad om att barnkonventionen som lag nödvändigtvis är lösningen, för att stärka barns rättigheter. Dock vill han invänta propositionen innan moderaterna ger sitt formella besked. Däremot var Tobé positiv till att se över möjligheten att införa en särskild straffbestämmelse om misshandel mot barn.

Sven-Erik Alhem påtalade tydligt att barn som bevittnar våld måste synliggöras mer och erkännas som brottsoffer. Brottsofferjouren vill att synsättet förändras så att rättsväsendet utgår ifrån att alla barn som bevittnat våld farit illa. Som lagstiftningen ser ut idag måste barnet själv bevisa att hen farit illa för att få stöd och skydd och brottsskadeersättning.

UNICEF Sverige ser mycket positivt på regeringens beslut att göra barnkonventionen till svensk lag och kommer arbeta intensivt för att beslutet ska gå igenom i riksdagen. Vad gäller de nuvarande luckorna i lagen kring våld mot barn, anser UNICEF Sverige att de måste täppas till – för att kunna leva upp till barnkonventionens bestämmelse om heltäckande skydd för barn mot alla former av våld. Och för att ge en tydlig markering att det aldrig är tillåtet att slå ett barn.

Här kan du läsa mer om hur vi arbetar för att stoppa våld mot barn i Sverige.

Sexuella övergrepp på nätet måste stoppas

Igår hade UNICEF Sverige, Ecpat och Bris ett gemensamt seminarium i Almedalen på temat att stoppa sexuella övergrepp på nätet. Panelen diskuterade bland annat en studie från Filippinerna där tiotusentals barn är utsatta för så kallad ”webcam sex tourism”.

Medverkande i seminariet var Lotta Sylwander, chef för UNICEF Filippinerna, Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris och Anders Pettersson, generalsekreterare Ecpat. Moderator var Caroline Engvall, journalist, författare och föreläsare.

Medverkande i seminariet var Lotta Sylwander, chef för UNICEF Filippinerna, Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris och Anders Pettersson, generalsekreterare Ecpat. Moderator var Caroline Engvall, journalist, författare och föreläsare.

Med nätet och sociala mediers intåg i vår vardag har en ny typ av övergrepp mot barn vuxit fram. Inför studien Perils and Possibilities: Growing up online (2016) tillfrågade UNICEF 10 000 18-åringar i 25 länder om riskerna de upplever med nätet. Åtta av tio svarade att de ansåg sig vara i fara för sexuella övergrepp eller utnyttjande online.

UNICEF Filippinerna genomför nu en stor studie om sexuella övergrepp mot barn på nätet i landet. Landet har blivit en global knutpunkt och tiotusentals utsatta är barn. En vanlig företeelse här är en typ av ”show” som streamas live, där en vuxen får barn att utföra sexlekar med varandra eller med vuxna framför en webkamera. Barnen är oftast runt 8-10 år, men de kan vara så unga som två år. För detta får de runt 150 pesos (25 kronor) i ersättning.

Personer utomlands kopplar upp sig och ser showen mot betalning. Det har kommit att kallas ”webcam sex tourism”. Hög fattigdom driver den här lukrativa verksamheten. I många fall är föräldrarna medvetna om vad som sker, eller möjliggör till och med själva att deras barn deltar.

På gårdagens seminarium i Almedalen berättade Lotta Sylwander, chef för UNICEF i Filippinerna, om hur de arbetar för att stoppa övergreppen:

– Vi driver påverkansarbete för att stärka lagstiftningen. Dels måste lagarna anpassas till den nya tekniken. Och dels måste åldern för samtycke till sex höjas. Idag är den åldern i landet endast tolv år.

Andra viktiga aktörer för att stoppa övergreppen är både internetoperatör och de företag som sköter betalningarna för bilderna och filmerna på nätet. De har en viktig roll i att identifiera förövare och för att förhindra att materialet köps och sprids vidare.

– Det är redan två stora internetoperatörer i Filippinerna som har stoppat tillgången till de pornografiska sidor som ligger på det öppna internet. Flera av betalningarna på nätet har också stoppats. De här företagen har nu ett bättre samarbete med polisen så att förövarna kan spåras och lagföras. Vi har också gett stöd till polisen att köpa in program för så kallat photo dna för att kunna identifiera och hitta de utsatta barnen, sade Lotta Sylwander.

Ett problem är att mycket av övergreppsmaterialet som involverar barn endast finns på det så kallade ”dark web” – en dold del av internet för kriminell verksamhet och som kräver kryptering. Där är materialet och användarna svårare att stoppa.

En annan sak som UNICEF i Filippinerna gör är att driva en kampanj för att öka människors kunskap om dessa frågor:

– De här övergreppen kan fortgå endast om alla personer runt det utsatta barnet är tysta. Nu finns det en attityd hos många att barnen själva ville och ställde upp på övergreppen. Vi har alla ett ansvar att prata om detta, inte minst med våra barn, sade Lotta Sylwander.

Med barnen i fokus när städer byggs

Växande städer och ett ökat socialt utanförskap som innebär kostnader, risker och utmaningar. Hur kan ett ett barnperspektiv öka förutsättningarna att åtgärda de ökande klyftorna? Det var en av frågorna i det seminarium som igår hölls av UNICEF Sverige och NCC i Almedalen.

En panel bestående av UNICEF Sveriges programchef Christina Heilborn, NCC:s hållbarhetschef Christina Lindbäck och Lisa Klingwall, från Stockholms stads stadsbyggnadskontor, deltog vid UNICEF Sveriges och NCC:s seminarium i Almedalen igår.

En panel bestående av UNICEF Sveriges programchef Christina Heilborn, NCC:s hållbarhetschef Christina Lindbäck och Lisa Klingwall, från Stockholms stads stadsbyggnadskontor, deltog vid seminariet. Panelen lyfte fram vikten av att ansvariga parter i stadsplanering anlägger ett barnperspektiv och väljer att ta med barns och ungdomars åsikter i byggprocessen.

– Barn och kvinnor är de som mest av alla uppehåller sig i den egna närmiljön och deras kunskap och åsikter är värdefulla om man vill åstadkomma ett bra resultat när boendemiljöer planeras, konstaterade Christina Lindbäck, NCC.

Det vanligast förekommande sättet att inhämta åsikter är via det som kallas samråd, något som ofta innebär en ensidig kommunikation. Det leder många gånger till konfrontationer.

– För att man ska komma vidare krävs i stället en dialog. Det stärker dessutom demokratin, sade Christina Lindbäck.

Christina Heilborn menade att en dialog med barn och ungdomar kan vara ett bra sätt att bryta socialt utanförskap:

– Våra studier visar att barnen och ungdomarna blir stolta och får en bättre självkänsla när de får vara delaktiga, samtidigt som det tidigt ger dem en inblick i den demokratiska processen.

Lisa Klingwall betonade vikten av en ärlig dialog och en tydlig återkoppling till barnen. Det måste vara på riktigt:

– Vi kan inte gå ut och lova det vi inte kan hålla, men samtidigt förstår barn att de inte alltid kan få igenom precis allt de vill, menade hon.

Samverkan mellan UNICEF, kommuner och byggföretag som NCC är nyckeln till framgång i arbetet med att sätta barnen i fokus och skapa förutsättningar för ett inkluderande samhälle.

Med det nya projektet ”Barnrättskommun” vill UNICEF Sverige driva på utvecklingen till ett samhälle med ett barnrättsperspektiv, där barns och ungdomars egna åsikter tas till vara. Fem kommuner blir nu piloter i projektet, men målet är att alla kommuner ska ansluta sig till modellen. NCC sitter med i en referensgrupp och bidrar med sina erfarenheter och sin kompetens.

Partnerskapet mellan UNICEF och NCC är ett exempel på ett nytt sätt för företag och organisationer att samarbeta för att främja barns rättigheter.

UNICEF Sverige i Almedalen 2017

På söndag startar årets Almedalsvecka och UNICEF Sverige finns på plats. Vi kommer bland annat tala om vårt arbete med barnrättskommun. Likaså lyfter vi frågan om våld mot barn och de luckor som finns i lagstiftningen samt hur vi kan stoppa sexuella övergrepp mot barn. Varmt välkomna att delta på våra seminarier!

UNICEF Sverige finns på plats i Almedalen och kommer bland annat tala om arbetet med barnrättskommun. Vi kommer också lyfta frågan om våld mot barn och de luckor som finns i lagstiftningen samt hur vi kan stoppa sexuella övergrepp mot barn. Foto: © UNICEF/Khuzaie

Här är våra seminarier i Almedalen:

Måndag 3 juli

  • Var finns barnen i våra framtida städer? 13:00 – 13:40, Strandvägen, H511 (Dome of Vision). Arrangörer: UNICEF Sverige och NCC.
  • Barn i krig – har vi råd med en förlorad generation? 17:20 – 18:00 Barnrättstorget, S:t Hansgatan 21. Arrangörer: UNICEF Sverige och Sida. Seminariet på Facebook.

Tisdag 4 juli

  • Rätten till sin familj gäller den alla? 12:15 – 12:35, Barnrättstorget, tältet, S:t Hansgatan 21. Arrangör: Barnombudsmannen.
  • Sexuella övergrepp mot barn – en global utmaning. 16:15 – 17:00 Skandias trädgård, Tage Cervins gata 3. Arrangörer: UNICEF Sverige, Bris och Ecpat.

Onsdag 5 juli

  • Luckor i lagen för våldsutsatta barn – varför tar vi inte våld mot barn på större allvar? 12:30 – 13:15 Skandias trädgård, Tage Cervins gata 3. Arrangör: UNICEF Sverige. Seminariet på Facebook.
  • Ett hotat FN? – Politiska trender, globala värden och behovet av starkt ledarskap. 13.00 – 13.45, Sverige i världen torget, Donnersgatan 6. Arrangörer: UNICEF Sverige, Dag Hammarskjöld Foundation, FN-förbundet, UNDP och UN Women nationell kommitté Sverige. Seminariet på Facebook.
  • Hur ställer vi om till en värld med större migrationsrörelser? 16:00 – 16:50 Syregården, Södra Kyrkogatan 6. Arrangör: Tidningen Syre

Torsdag 6 juli 

  • Sverige och FN:s fredsbyggande arbete. 08:00 – 08:45, Sverige i världen torget, Donnersgatan 6. Arrangörer: UNICEF Sverige, Dag Hammarskjöld Foundation, FN-förbundet, UNDP och UN Women nationell
    kommitté Sverige. Seminariet på Facebook.

Vill du veta mer om våra seminarier? Ladda ned UNICEF Sveriges Almedalskalendarium här

Vi måste nå de fattigaste

Nyligen släppte UNICEF rapporten "Narrowing the Gaps: The power of investing in the poorest children" som tar upp vikten av att fokusera på de mest utsatta barnen. Tidigare i vår reste UNICEF Sveriges Eva Dalekant till Madagaskar och fick se vilka positiva effekter investeringar i utsatta områden kan leda till.

Tack vare insatser har 12-åriga Elisabeth och 13-åriga Fleurisse fått en ny skolbyggnad med toaletter, handtvättställ och vattenfilter och byn de bor i har blivit ansluten till ett nytt vattensystem. I UNICEFs senaste rapport lyfts vikten av att satsa på de mest utsatta barnen. Foto: © UNICEF

Längs en grusväg på landsbygden i Madagaskar bor några av alla de cirka 850 miljoner människor som lever enligt definitionen ”extrem fattigdom”. De flesta har ett enkelt hus och en jordplätt där de kan odla tillräckligt med mat för familjens behov. Maten är dock enformig och saknar många näringsämnen. I bästa fall har familjen några getter eller får. Om skörden slår fel har de inga reserver att ta av. Vatten till hushållet hämtar de i enkel brunn i byn. Vattnet är ofta inte rent och de flesta har kroniska magproblem. Det är bara om någon i familjen blir riktigt sjuk de tar sig till vårdcentralen som ligger fyra mil bort.

I en liknande by bor 12-åriga Elisabeth och 13-åriga Fleurisse som ofta drabbats av bland annat diarré. Senaste gången blev Elisabeth så dålig att hon svimmade. Nu har deras skola fått en ny skolbyggnad med toaletter, handtvättställ och vattenfilter och hela byn har också blivit ansluten till ett nytt vattensystem. Det har har lett till att de numera nästan inte har några magproblem längre.

Vi vet vilka insatser som är effektiva 

Det är flickor och pojkar som Elisabeth och Fleurisse vi måste satsa ännu mer på att nå. Dels för deras rätt till exempelvis hälsovård, utbildning och grundläggande socialt skydd. Men också för att det är kostnadseffektivt. För varje dollar som investeras i sociala tjänster för de här utsatta barnen räddas dubbelt så många barn under fem år från att dö jämfört med om insatserna fokuserar på andra grupper i samhället.

Vi vet vilka insatser som är effektiva för att minska barnadödligheten; grundläggande sjukvård för kvinnor och barn, användandet av myggnät, amning under barnets första sex månader, tillgänglig mödra- och barnhälsovård, grundvaccinationer och ökad kunskap hos föräldrar om barnsjukdomar så att de söker vård i tid.

Många låginkomstländer har gjort stora framsteg i att minska antalet små barn som dör genom att bygga ut de här tjänsterna för de allra fattigaste. Ibland annat Malawi och Bangladesh har barnadödligheten minskat med 74 procent sedan 1990. Det här går att läsa mer om i UNICEFs nya rapport Narrowing the Gaps: The power of investing in the poorest children. För att kunna investera krävs dock stora resurser. Och det är vanliga människor som du och jag som kan bidra till att det här blir verklighet.

Var med oss i kampen för barn som Elisabeth och Fleurisse. Som Världsförälder ger du pengar varje månad och kämpar för utsatta barn varje dag, året runt. Läs mer här

Tydligare barnrättsperspektiv krävs i översyn av SoL

”All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen” (prop 2009/10:232) är ord som borde bli vägledande vid översynen av socialtjänstlagen. UNICEF Sverige välkomnar översynen, men vill i ett brev till utredaren lyfta ett antal punkter som är centrala för det kommande arbetet och det nya lagförslaget.

Den nya socialtjänstlagen har setts över och vi välkomnar översynen, men anser att det finns ett antal centrala områden som ytterligare behöver belysas och adresseras i utredningen. Foto: © UNICEF/Anmar

Sedan socialtjänstlagen trädde i kraft för 35 år sedan har både samhället och socialtjänstens uppdrag förändrats. Det har länge pratats om den välbehövliga översynen, men inget har hänt. Att beskedet nu kommit är glädjande och det finns många positiva ansatser i det kommittédirektiv som ligger till grund för uppdraget.

Bland annat är syftet med översynen att göra lagen mer förståelig och tillämpbar, samtidigt som möjligheterna för samverkan mellan olika samhällsaktörer ska ses över. Ambitionen är också att resultaten av utredningen ska leda till en mer jämlik lagstiftning som har individen i fokus och som lägger större vikt vid förebyggande och trygghetsskapande insatser. UNICEF Sverige är positiv till utredningen och dess intentioner, men anser att det finns ett antal centrala områden som ytterligare behöver belysas och adresseras i utredningen.

UNICEF Sverige vill bland annat se:

  • Ett tydligare barnrättsperspektiv med tydlig förankring i barnkonventionen och dess grundläggande principer om barnets bästa, icke-diskriminering, rätten till delaktighet och inflytande, samt varje barns rätt till liv och utveckling till dess fulla potential.
  • Att utredningen på ett tydligt sätt beaktar Sveriges internationella åtaganden, nationella handlingsplaner samt tidigare utredningar inom socialtjänstens område och dess rekommendationer, t ex LVU-utredningen och barnskyddsutredningen. Den nationella samordnaren för den sociala barn- och ungdomsvårdens resultat är också centrala för översynen.
  • Att barns ställning som aktörer, snarare än objekt tydliggörs och att barn görs delaktiga i översynsprocessen för att ge sina perspektiv. Därmed ges förutsättningar för en inkluderande och hållbar lagstiftning.
  • Att frågan gällande klagoinstanser och tillsynsansvar på individnivå ingår i översynen. När barn är utlämnade till samhällets allra yttersta skyddsinstans måste det finnas bättre och tydligare vägar att gå när barns rättigheter kränks. Det måste finnas möjlighet att få sitt ärende prövat och det måste finnas en väg till upprättelse. Som även är anpassad för barn.
  • Att kostnadsfrågan inte blir avgörande för det nya lagförslaget. För att resultera i förslag som verkligen genomsyras av ett rättighetsperspektiv, bör utredningen snarare koncentrera sig på hur lagen kan stärkas och förbättras med individen i centrum. Kostnader och effektivt användande av resurser får sedan analyseras i ett nästkommande led.

För att ta del av samtliga punkter, läs brevet till den särskilda utredaren här.

Vill du veta mer om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

Internationella flyktingdagen

En av tre personer som söker asyl i Europa är barn. En tredjedel av dem är ensamkommande. Idag på internationella flyktingdagen vill vi uppmärksamma delar av arbetet som pågår inom EU för barn på flykt och utvecklingen av det gemensamma asylsystemet.

Idag är det internationella flyktingdagen och vi vill uppmärksamma att arbetet för barn på flykt faktiskt går framåt. Foto: © UNICEF

Arbetet med att ta fram ett gemensamt asylsystem går framåt om än i långsam takt. Utmaningarna är stora eftersom medlemsstaterna inte är överens om hur politiken ska utformas. Det man vill enas kring är gemensamma regler inom EU. Ett så kallat harmoniserat system är bra men risken är att de minimikrav som förhandlas fram blir utgångspunkten och lämnar inget utrymme till de länder som vill ha en mer generös flyktingpolitik.

De permanenta uppehållstillstånden som Sverige haft som huvudregel är en utav frågorna som ligger i allvarlig riskzon eftersom många andra länder i Europa inte ser detta som ett hållbart alternativ. Vi som arbetar för barns rättigheter vet att permanenta uppehållstillstånd är en viktig förutsättning för hållbara och långsiktiga lösningar för barn på flykt. Att få en permanent fristad skapar bättre förutsättningar till trygghet, stabilitet och god psykisk hälsa med mindre oro och stress. Det har också visats sig vara en stark bidragande faktor till integration och god utveckling för barn. Rätten till familjeåterförening är en annan fråga som är fundamental för barns grundläggande rättigheter samt en rättssäker asylprocess där barn tillåts komma till tals och deras asylskäl prövas och får skydd.

Alla barn ska ges ett heltäckande skydd

Majoriteten av förslagen till det gemensamma asylsystemet förhandlas fortfarande och det väntas ta lång tid innan de slutliga avgörande besluten fattas. Ett positivt resultat i förhandlingar kring barns rättigheter är den gemensamma policy som antogs i april i år med syftet att stärka skyddet för alla barn som befinner sig på flykt. Det som utmärker policyn är att alla barn oavsett rättslig status och anledning till att vara på flykt ska ges ett heltäckande skydd. UNICEF har tillsammans med många andra barnrättsorganisationer jobbat aktivt med att policyn skulle komma till stånd men också att den ska bli förankrad och tillämpad i praktiken.

Ett viktigt steg vidare i arbetet är de så kallade rådslutsatser som EU:s migrationsministrar antog i förra veckan som uteslutande fokuserar på hur EU:s medlemsstater ska skydda barn på flykt och uppfylla deras grundläggande rättigheter. Rådslutsatserna tydliggör bland annat att barnets bästa ska komma i främsta rummet i alla beslut som rör barn inklusive vidarebosättning, integration och återvändande. Barn måste ges ett heltäckande skydd mot våld, övergrepp och människohandel. Alla medlemsstater ska också särskilt se till barnets bästa i de pågående förhandlingarna av det gemensamma asylsystemet, både för barn i familj och ensamkommande barn. Även om rådslutsatserna inte är rättsligt bindande är de vägledande och fastställer den politiska agendan och pekar ut riktningen för EU:s arbete.

En liten pojke blir buren längs tågspåret i Idomeni, Grekland. UNICEF arbetar hårt för att barn på flykt ska få sina rättigheter tillgodosedda. Foto: © UNICEF/Georgiev

UNICEF vill nu se att policyn och rådslutsatserna omsätts i praktiken. För Sveriges del innebär det att vi står fast vid att inte sätta asylsökande barn i förvar förutom i extrema undantagsfall som sista möjliga utväg, samt ser över bestämmelserna kring rätten till familjeåterförening respekteras och hur fler lagliga vägar kan skapas för barn som är på flykt. Vi vill också se att en mer effektiv och rättssäker asylprövning där ansökningar från barn prioriteras och barns asylskäl blir mer synliggjorda. Detta är inte bara vår skyldighet enligt barnkonventionen utan numera också beslutat vara utgångspunkten för EU:s gemensamma asylsystem.

Vill du veta mer om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

UNICEF Sverige kräver lagändring

Barnets bästa ska alltid komma i första hand. Det säger barnkonventionen. Trots det finns en bestämmelse i utlänningslagen som innebär att socialtjänsten är skyldig att lämna ut uppgifter gällande barnfamiljer som lever gömda eller utan uppehållstillstånd. Därför skickar UNICEF Sverige i dagarna ett brev till inrikesminister Anders Ygeman med uppmaningen att socialnämndens uppgiftsskyldighet måste tas bort.

I dagarna skickar UNICEF Sverige ett brev till inrikesminister Anders Ygeman med uppmaningen att socialnämndens uppgiftsskyldighet måste tas bort. Foto: ©UNICEF/Georgiev

En av konsekvenserna med socialtjänstens uppgiftsskyldighet är att redan utsatta barn i Sverige fråntas rätten till stöd och skydd om de har problem hemma. Till exempel om det förekommer våld, övergrepp eller missbruk i en familj. Socialtjänsten är enligt lag skyldig att erbjuda alla barn i Sverige skydd eller stöd, men på grund av hotet om att familjens uppgifter kan avslöjas blir en kontakt med myndigheten i praktiken omöjlig. Risken är dessutom att skolor och förskolor i förlängningen förlorar tilltron till socialtjänsten och därför drar sig för att anmäla oro för utsatta barn, medvetna om vad följderna kan bli.

Barnen blir de största förlorarna 

Under de år jag arbetat som socialsekreterare har jag träffat barnfamiljer, vars livssituationer varit svåra och påfrestande på olika sätt, men där myndigheternas stöd ändå kunnat fungera som en positiv kraft och påverkat barnets situation i positiv riktning. När enskilda socialsekreterare istället tvingas frångå sitt uppdrag och dessutom ställs inför ett omöjligt yrkesetiskt dilemma till förmån för andra intressen urholkas successivt tilltron till en av välfärdssamhällets allra viktigaste funktioner. Och barnen blir de största förlorarna.

Alla barn som befinner sig i Sverige ska ha tillgång till sina rättigheter enligt barnkonventionen. Vi kan inte göra skillnad på barn och barn. Speciellt inte i ett land som har höga ambitioner att vara det bästa landet för barn att växa upp i. Barnkonventionen och socialtjänstens uppdrag som samhällets yttersta skyddsnät måste tas på allvar och får inte åsidosättas till förmån för andra intressen.

Läs brevet i sin helhet här.

Vill du veta mer om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.