Gå till innehållet
Laddar…

Internationella flyktingdagen

En av tre personer som söker asyl i Europa är barn. En tredjedel av dem är ensamkommande. Idag på internationella flyktingdagen vill vi uppmärksamma delar av arbetet som pågår inom EU för barn på flykt och utvecklingen av det gemensamma asylsystemet.

Idag är det internationella flyktingdagen och vi vill uppmärksamma att arbetet för barn på flykt faktiskt går framåt. Foto: © UNICEF

Arbetet med att ta fram ett gemensamt asylsystem går framåt om än i långsam takt. Utmaningarna är stora eftersom medlemsstaterna inte är överens om hur politiken ska utformas. Det man vill enas kring är gemensamma regler inom EU. Ett så kallat harmoniserat system är bra men risken är att de minimikrav som förhandlas fram blir utgångspunkten och lämnar inget utrymme till de länder som vill ha en mer generös flyktingpolitik.

De permanenta uppehållstillstånden som Sverige haft som huvudregel är en utav frågorna som ligger i allvarlig riskzon eftersom många andra länder i Europa inte ser detta som ett hållbart alternativ. Vi som arbetar för barns rättigheter vet att permanenta uppehållstillstånd är en viktig förutsättning för hållbara och långsiktiga lösningar för barn på flykt. Att få en permanent fristad skapar bättre förutsättningar till trygghet, stabilitet och god psykisk hälsa med mindre oro och stress. Det har också visats sig vara en stark bidragande faktor till integration och god utveckling för barn. Rätten till familjeåterförening är en annan fråga som är fundamental för barns grundläggande rättigheter samt en rättssäker asylprocess där barn tillåts komma till tals och deras asylskäl prövas och får skydd.

Alla barn ska ges ett heltäckande skydd

Majoriteten av förslagen till det gemensamma asylsystemet förhandlas fortfarande och det väntas ta lång tid innan de slutliga avgörande besluten fattas. Ett positivt resultat i förhandlingar kring barns rättigheter är den gemensamma policy som antogs i april i år med syftet att stärka skyddet för alla barn som befinner sig på flykt. Det som utmärker policyn är att alla barn oavsett rättslig status och anledning till att vara på flykt ska ges ett heltäckande skydd. UNICEF har tillsammans med många andra barnrättsorganisationer jobbat aktivt med att policyn skulle komma till stånd men också att den ska bli förankrad och tillämpad i praktiken.

Ett viktigt steg vidare i arbetet är de så kallade rådslutsatser som EU:s migrationsministrar antog i förra veckan som uteslutande fokuserar på hur EU:s medlemsstater ska skydda barn på flykt och uppfylla deras grundläggande rättigheter. Rådslutsatserna tydliggör bland annat att barnets bästa ska komma i främsta rummet i alla beslut som rör barn inklusive vidarebosättning, integration och återvändande. Barn måste ges ett heltäckande skydd mot våld, övergrepp och människohandel. Alla medlemsstater ska också särskilt se till barnets bästa i de pågående förhandlingarna av det gemensamma asylsystemet, både för barn i familj och ensamkommande barn. Även om rådslutsatserna inte är rättsligt bindande är de vägledande och fastställer den politiska agendan och pekar ut riktningen för EU:s arbete.

En liten pojke blir buren längs tågspåret i Idomeni, Grekland. UNICEF arbetar hårt för att barn på flykt ska få sina rättigheter tillgodosedda. Foto: © UNICEF/Georgiev

UNICEF vill nu se att policyn och rådslutsatserna omsätts i praktiken. För Sveriges del innebär det att vi står fast vid att inte sätta asylsökande barn i förvar förutom i extrema undantagsfall som sista möjliga utväg, samt ser över bestämmelserna kring rätten till familjeåterförening respekteras och hur fler lagliga vägar kan skapas för barn som är på flykt. Vi vill också se att en mer effektiv och rättssäker asylprövning där ansökningar från barn prioriteras och barns asylskäl blir mer synliggjorda. Detta är inte bara vår skyldighet enligt barnkonventionen utan numera också beslutat vara utgångspunkten för EU:s gemensamma asylsystem.

Vill du veta mer om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

UNICEF Sverige kräver lagändring

Barnets bästa ska alltid komma i första hand. Det säger barnkonventionen. Trots det finns en bestämmelse i utlänningslagen som innebär att socialtjänsten är skyldig att lämna ut uppgifter gällande barnfamiljer som lever gömda eller utan uppehållstillstånd. Därför skickar UNICEF Sverige i dagarna ett brev till inrikesminister Anders Ygeman med uppmaningen att socialnämndens uppgiftsskyldighet måste tas bort.

I dagarna skickar UNICEF Sverige ett brev till inrikesminister Anders Ygeman med uppmaningen att socialnämndens uppgiftsskyldighet måste tas bort. Foto: ©UNICEF/Georgiev

En av konsekvenserna med socialtjänstens uppgiftsskyldighet är att redan utsatta barn i Sverige fråntas rätten till stöd och skydd om de har problem hemma. Till exempel om det förekommer våld, övergrepp eller missbruk i en familj. Socialtjänsten är enligt lag skyldig att erbjuda alla barn i Sverige skydd eller stöd, men på grund av hotet om att familjens uppgifter kan avslöjas blir en kontakt med myndigheten i praktiken omöjlig. Risken är dessutom att skolor och förskolor i förlängningen förlorar tilltron till socialtjänsten och därför drar sig för att anmäla oro för utsatta barn, medvetna om vad följderna kan bli.

Barnen blir de största förlorarna 

Under de år jag arbetat som socialsekreterare har jag träffat barnfamiljer, vars livssituationer varit svåra och påfrestande på olika sätt, men där myndigheternas stöd ändå kunnat fungera som en positiv kraft och påverkat barnets situation i positiv riktning. När enskilda socialsekreterare istället tvingas frångå sitt uppdrag och dessutom ställs inför ett omöjligt yrkesetiskt dilemma till förmån för andra intressen urholkas successivt tilltron till en av välfärdssamhällets allra viktigaste funktioner. Och barnen blir de största förlorarna.

Alla barn som befinner sig i Sverige ska ha tillgång till sina rättigheter enligt barnkonventionen. Vi kan inte göra skillnad på barn och barn. Speciellt inte i ett land som har höga ambitioner att vara det bästa landet för barn att växa upp i. Barnkonventionen och socialtjänstens uppdrag som samhällets yttersta skyddsnät måste tas på allvar och får inte åsidosättas till förmån för andra intressen.

Läs brevet i sin helhet här.

Vill du veta mer om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

UNICEF kräver lagliga vägar för barn på flykt

Antalet barn i världen som flyr ensamma har femfaldigats sedan 2010. Det visar en ny rapport från UNICEF som släpps idag. Majoriteten av dem söker sig till Europa. Barnen tvingas använda livsfarliga rutter och utsätts för våld, övergrepp och utnyttjande. Nu kräver UNICEF fler lagliga vägar för barn på flykt.

Antalet barn i världen som flyr ensamma har ökat med 500 procent sedan 2010. Foto: © UNICEF/Georgiev

Rapporten A child is a child visar de risker som barn utsätts för när de är på flykt. Situationen är särskilt allvarlig i Italien där 92 procent av barnen som anländer till landet är ensamkommande. Den centraleuropeiska rutten anses som en av världens farligaste. Under 2016 omkom 4 579 personer när de försökte korsa Medelhavet till Italien. 700 var barn. Majoriteten av barnens berättelser pekar på att de varit utsatta för människohandel eller utnyttjande på annat sätt. Det kan vara så många som 91 procent.

Orsakerna till att barn flyr ensamma är olika. Många flyr från våld, konflikter, förföljelse, fattigdom eller klimatförändringar. Andra har mer specifika anledningar som att förenas med sina familjer. Oavsett anledning finns det få lagliga vägar för barn att förflytta sig. Familjeåterföreningsregler är mycket restriktiva, humanitära visum existerar inte praktiken och andelen avtalade kvotflyktingar täcker endast 14 procent av behovet enligt FN:s flyktingorgan UNHCR.

I brist på lagliga vägar tvingas barnen att använda livsfarliga rutter och hamnar ofta i händer på smugglare och människohandlare. Våld, övergrepp och utnyttjande är vardag för många barn.

Alla barn har rätt att vara med sin familj

Trots alla faror stoppar det inte barnen från att fly utan trycker istället ner dem under ytan och i osäkerhet och fara. För att minska riskerna för barnen som flyr behövs det fler lagliga vägar att söka skydd, till exempel familjeåterförening. I Sverige har dock rättigheterna för flyktingar och asylsökande inskränkts i både lag och praktisk tillämpning. Regeringen har kraftigt begränsat möjligheten för familjer att återförenas här. Det betyder att den säkraste flyktvägen till Sverige för barn numera i praktiken är stängd.

Alla barn, oavsett rättslig status, har rätt till skydd mot övergrepp och utnyttjande. Alla barn har också rätt att vara med sin familj. Foto: © UNICEF/Georgiev

Alla barn, oavsett rättslig status, har rätt till skydd mot övergrepp och utnyttjande. Barn har även grundläggande rätt till utbildning och hälso- och sjukvård. Och rätt att vara med sin familj.

Nu kräver UNICEF fler lagliga vägar för barn på flykt för att hindra att barn utnyttjas och riskerar livet på flyktvägen. Familjer ska inte behöva splittras och de sociala skyddssystemen för barn måste stärkas. Sverige måste ta ett ansvar för sin nationella flyktingpolitik och vara en stark röst inom EU för de här frågorna.

Var med oss i kampen. Ge en gåva till vårt arbete för barn på flykt

Skolan ska ge samma möjligheter för alla barn

UNICEF Sverige välkomnar flera av förslagen som presenteras i Skolkommissionens slutbetänkande. Dock hade vi velat se ett ännu tydligare barnrättsperspektiv i vissa delar. Vi uppmanar regeringen att fortsätta utveckla skolan för alla barns rätt till en likvärdig utbildning.

I går lämnade Skolkommissionen sitt slutbetänkande till regeringen. Skolkommissionen har haft i uppdrag sedan 2015 att lämna förslag på hur skolan kan höja kunskapsresultat, öka likvärdigheten och förbättra kvaliteten i undervisningen. Uppdraget bygger på resultat från PISA-rapporten 2015. PISA är en internationell undersökning som mäter femtonåringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Rapporten visar att Sverige har höjt sina kunskapsresultat något från tidigare år. Dock har likvärdigheten i den svenska skolan försämrats. Barns uppväxtvillkor blir alltmer avgörande för hur väl de klarar sin skolgång. Vi kommer att analysera förslagen noggrant ur ett barnrättsperspektiv.

Förstärkt arbete mot diskriminering och kränkningar

Hur elever mår har stor betydelse för hur väl de lyckas i skolan. I veckan presenterade OECD en rapport som visar att var femte 15-åring i Sverige känner sig utanför i skolan. Elever som utsätts för mobbning och kränkningar skolkar oftare och har svårare att prestera väl.

UNICEF har tagit fram en arbetsmodell; rättighetsbaserad skola, RBS som utgår från barnkonventionen. RBS-modellen visar att ett aktivt arbete med utgångspunkt i barnkonventionen stärker skolans värdegrundsarbete vilket minskar kränkningar och diskriminerande behandling. När barn får kunskap om sina rättigheter blir de mer aktiva utövare av dem, exempelvis genom att uppmärksamma vuxna på att de utsätts för kränkningar i skolan, i hemmet, av sina jämnåriga eller av andra vuxna. Skolor, i Sverige och i andra länder, som deltagit i RBS-arbetet uppvisar förbättrad trivsel, trygghet och välmående hos elever.

Vi kräver en likvärdig utbildning för alla elever i svenska skolor. Foto: © UNICEF/Zmey

Öka elevernas möjligheter till delaktighet och inflytande

Inflytande är en rättighet i barnkonventionen och fastslaget i skollagen. Inflytande skapar motivation. Det är också gynnsamt för utvecklingen av akademiska färdigheter. Inflytande gör elever mer nöjda med sin utbildning, de känner större tillhörighet till skolan, mår bättre och får bättre självförtroende. Därför föreslår UNICEF Sverige en kompetensutveckling för lärare och skolledare med utgångspunkt i barnets rättigheter för att höja kunskapen om och tillämpning av barns rättigheter bland både vuxna och barn i skolan.

Förbättra likvärdigheten i skolan

UNICEF Sverige välkomnar regeringens förslag om att ett förstärkt statligt ansvar för skolan behövs. Vi har länge krävt att regeringen tar ett ökat centralt utbildningsansvar för att minska ojämlikheten och för att säkra alla barns rätt till en likvärdig och jämlik skola och utbildning. Det är oacceptabelt att bakgrundsfaktorer som socioekonomisk tillhörighet, boendekommun och ursprung i så hög utsträckning får påverka barns utbildning.

Ur ett barnrättsperspektiv är det ett mycket allvarligt problem att barn inte ges samma möjligheter i skolan. En likvärdig utbildning ska gälla för alla barn, med extra stöd för de mest utsatta barnen. Skolan ska fungera som en inkluderande och kompenserande faktor för barn i socialt utanförskap. Ett samhälle som säkrar alla barns rätt till likvärdig utbildning av god kvalitet är ett samhälle som också kommer att stå bättre rustat för framtidens utmaningar.

Vill du veta mer om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

Stärkt skydd för barn på flykt inom EU

Idag har EU antagit en gemensam policy med syftet att stärka skyddet för barn på flykt. UNICEF välkomnar policyn om ett heltäckande skydd för barn på flykt och har drivit ett aktivt påverkansarbete för att få till stånd förslaget. Det är särskilt positivt att den omfattar alla barn och därmed sätter barnets rättigheter i fokus oberoende av ursprung eller rättslig status.

En flicka bärs av sin mamma, på flykt från Mosul i Irak. Foto: © UNICEF/Romenzi

En flicka bärs av sin mamma, på flykt från Mosul i Irak. Idag har EU antagit en gemensam policy med syftet att stärka skyddet för barn på flykt. Foto: © UNICEF/Romenzi

Det är första gången som EU-kommissionen antar en policy av detta slag. Den är unik i och med att den omfattar samtliga barn som befinner sig på flykt, asylsökande, migranter, barn i familj och ensamkommande barn. Policyn har tagits fram mot bakgrund av att man upptäckt många luckor i de existerande skyddssystemen för barn som av olika anledningar befinner sig på flykt. Många barn har fallit mellan stolarna i och med olika länders regelverk och bristande samverkan mellan länder. Detta har varit särskilt tydligt vad gäller arbete med spårning och efterforskning av familjemedlemmar och familjeåterförening. Många länder har också brustit i registrering av de barn som anlänt och brustit i sin skyldighet att tillgodose barnen sina grundläggande rättigheter. Barn på flykt ska genom förslagen i policyn skyddas under hela flyktvägen- från ursprungsland, transitländer till slutdestination.

Här är exempel på några av de åtgärder som föreslås:

  • Fånga upp barnen genom att tidigt registrera dem och utreda deras omedelbara och långsiktiga behov.
  • Aktivt spåra familjemedlemmar och främja familjeåterförening.
  • Utbyta information mellan länder och gemensamt motverka att barn avviker och försvinner.
  • Förbättra mottagandet av barn och bistå med tillgång till utbildning, hälso- och sjukvård och psykosocialt stöd.
  • Inte frihetsberöva barn på flykt utan istället placera dem på adekvata boenden t.ex. familjehem.
  • Skyndsamt bistå barn med ett ombud eller god man som kan stödja och företräda dem.
  • Anta ett helhetsperspektiv vid åldersbedömningar med fokus integritet och värdighet.
  • Prioritera asylansökningar från barn och hantera deras ärenden skyndsamt.
  • Främja hållbara lösningar så som lagliga vägar, stärkt utvecklingsbistånd, barnkonsekvensanalyser vid avslagsbeslut och återvändande samt social inkludering.

Policyn är inte juridiskt bindande men utgör ändå ett viktigt och starkt ställningstagande från EU och alla medlemsstater i arbetet att stärka skyddet för barn på flykt. Det blir en betydelsefull grund och utgångspunkt i det pågående arbetet med gemensamt asylsystem och andra direktiv och lagförslag som utvecklas inom EU på området.

Läs policyn in sin helhet här.

Vill du veta mer om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

Den svenska skolan håller inte måttet

I veckan hölls konferensen ReadMe i Malmö. ReadMe är en samhälls- och kulturkonferens med ambition att lyfta aktuella samhällsfrågor och skapa förändring. UNICEF var inbjudna för att tala om skola, utanförskap och barns rättigheter.

UNICEFs rapport Report Card 13: A league table of inequality in child well-being in rich countries jämför barns levnadsvillkor inom olika livsområden. Sverige lyfts fram som ett exempel på ett av de länder som sjunkit mest vad gäller jämlikheten i levnadsvillkor för barn. Sammanlagt hamnar Sverige på plats 23 av 35 bland jämförda OECD-länder.

Inom området utbildning är siffrorna ännu dystrare. I början av 1990-talet var Sverige i topp vad gäller läsförståelse och likvärdighet, men har nu sjunkit till plats 29 av 35. Skillnaden i läsförståelse mellan genomsnittet och de barn som halkar efter mest motsvarar tre års undervisning.

I rapporten Ungas röster om socialt utanförskap i Sverige berättar barn själva om upplevelsen av sin livssituation. Barnen beskriver känslan av att sakna samma förutsättningar som sina kamrater och hur det påverkar engagemanget för skolan. De berättar hur bristen på framtidstro skapar en känsla av att det redan är kört.

Skolan ska ge alla elever förutsättningar till utveckling 

Ur ett barnrättsperspektiv är den sjunkande likvärdigheten i den svenska skolan ett allvarligt problem. En av grundtankarna i barnkonventionen är att alla barn ska ha samma tillgång till sina rättigheter utan undantag eller diskriminering (artikel 2). I barnkonventionens 29:e artikel står det att skolan ska ge alla elever förutsättningar till utveckling. Det betyder att alla elever, oavsett olikheter i socioekonomisk och kulturell bakgrund, funktionsnedsättningar eller förmågor av olika slag, har rätt till en utbildning som ger dem fulla möjligheter till lärande och personlig utveckling. Och att skolan ska kompensera för skillnader i förutsättningar och förmågor.

I veckan hölls samhälls- och kulturkonferensen ReadMe i Malmö där aktuella samhällsfrågor diskuterades. Foto: © Frank Aschberg

Skolan är den ansvarsbärare i samhället som ska se till att våra barn får sin rätt till utbildning tillgodosedd. Ändå ser vi hur bakgrundsfaktorer som socioekonomiska förhållanden, boendeort och familjeförhållanden får en allt viktigare roll för hur barn klarar sin skolgång. Vi vet att hur skolan fungerar har väsentlig betydelse för hur vi klarar oss senare i livet. En misslyckad skolgång ökar riskerna för arbetslöshet, psykisk ohälsa, kriminalitet med mera. Och en fungerande skolgång är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för barn i social utsatthet.

Förstärker känslan av hopplöshet 

Under de år jag arbetade som utredare inom socialtjänsten träffade jag barn i olika livssituationer, med olika former av utsatthet. Nästan alla de barn jag var i kontakt med bekräftar skolans svårigheter att leva upp till sitt kompensatoriska uppdrag. Att skolan misslyckats med att vara den viktiga skyddsfaktor den borde vara. Bilden blir snarare den motsatta. Misslyckanden i skolan läggs till listan av andra former av utsatthet och förstärker snarare känslan av hopplöshet för barnen. Insatser de här barnen behöver tidigt kommer ofta först längre upp i åldrarna, om ens då. Och då har problemen ofta blivit alltför omfattande.

Plats 29 av 35 jämförda länder är långt ifrån godkänt. Sverige är ett av världens rikaste länder och borde ha alla förutsättningar att ligga i topp när det gäller att tillgodose alla barns rätt till en jämlik och likvärdig skola.

UNICEF Sverige anser att följande punkter måste uppfyllas för att bryta den negativa utvecklingen:

  • Att kunskapen om och tillämpningen av barns rättigheter stärks bland både vuxna och barn i skolan.
  • Att samverkan mellan aktörer som socialtjänst, skola, hälso- och sjukvård och polis förbättras för att minska den sociala utsattheten.
  • Att barn får information och erbjuds delaktighet i frågor som rör dem.

Vill du få information om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

Rättssäkerheten för barn på flykt satt ur spel

Idag överlämnas utredningen som utvärderat hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015 till regeringen. Vår chefsjurist Christina Heilborn har ingått i utredningen som expert och berättar här om slutsatserna och lärdomarna ur ett barnrättsperspektiv.

År 2015 kom det 163 000 asylsökande till Sverige. Av dem var 70 000 barn, varav 35 000 var ensamkommande. Utredningen har haft i uppdrag att göra en kartläggning av händelseförloppet under hösten 2015 och att utifrån det analysera regeringens, myndigheternas och kommunernas ansvar och beredskap. Utifrån kartläggningen och analysen har lärdomar dragits för att stärka förmågan hos samhället att hantera en eventuell liknande situation. Fokus för utredningen har varit myndigheternas och civilsamhällets mottagande av de människor som kom.

Utgångspunkterna har varit de krav som måste ställas på mottagandet utifrån Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter och barnets rätt och rättssäkerhet. Mänskliga rättigheter och rättssäkerhet gäller varje individ som tas emot och även i en ansträngd situation. Andra utgångspunkter har varit att all maktutövning måste ha stöd i lag och allas likhet inför lagen.

En utredning har tagits fram som utvärderat hanteringen av flyktingsituationen i Sverige 2015. Foto: © UNICEF/Georgiev

Generellt konstaterar utredningen att ingen i Sverige var förberedd på att ett så stor antal människor på flykt skulle komma till Sverige hösten 2015. Detta trots omvärldsbevakningar och prognoser. De flesta myndigheter och kommuner gjorde dock så gott de kunde trots brister i samordning, styrning och ledarskap. Civilsamhället spelade en stor roll och gjorde viktiga insatser.

Det mest allvarliga som utredningen konstaterar är att rättssäkerheten i flera hänseenden sattes ur spel, särskilt när det gäller de ensamkommande barnen under 18 år. Det handlar till exempel om:

  • rätten att registreras som asylsökande
  • rätten till god man
  • rätten till tillgång till asylprocessen
  • rätten till omvårdnad
  • rätten att skyddas mot exploatering

Utöver dessa rättssäkerhetsgarantier som gäller för varje individ följdes inte barnkonventionen heller när det gäller:

  • rätten till hälso- och sjukvård
  • rätten till utbildning
  • rätten till rehabilitering
  • rätten till skälig levnadsstandard

Kritiken är mycket allvarlig och understryks i Barnombudsmannens rapport som ligger till grund för utredningens slutsatser.

De lärdomar utredningen drar för att uppfylla rättssäkerhetskrav och internationella åtaganden är att barn på flykt måste få och har rätt till:

  • korrekt information
  • tillgång till asylprocessen
  • tryggt och säkert mottagande

Den viktigaste slutsatsen är att internationell rätt, såsom barnkonventionen, även gäller i tider av stor belastning och ansträngning och att det under inga omständigheter är godtagbart att sätta sådana bestämmelser ur spel.

Det är till och med så att i tider av kriskänsla är de här kraven särskilt angelägna att hålla fast vid, så att barns liv och säkerhet inte äventyras. En avgörande faktor för att få rättsstatens maskineri att fungera är ledning och samordning mellan myndigheter och civilsamhället.

Vill du veta mer om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

 

 

Barn måste ha ett absolut skydd mot människohandel

Idag skickar vi in vårt remissvar på Människohandelsutredningen. UNICEF Sverige har tittat på de förslag som rör barn. Vi ser positivt på förslagen i utredningen som syftar till att ge ett ökat straffrättsligt skydd för barn som utsätts för människohandel. Vi anser dock att ytterligare åtgärder är nödvändiga för att tydliggöra och uppmärksamma barns särskilda utsatthet och rätt till skydd och öka antalet lagförda brott mot barn.

Att det endast finns två fall av människohandel med barn i nuvarande praxis är en tydlig indikation på att lagen inte kan tillämpas som avsett. Enligt utredningen har inga åtal om människohandel med barn väckts mellan 2012 – 2015 trots 82 polisanmälningar och 39 inledda förundersökningar. Människohandel är ett mycket allvarligt och grovt brott som innebär en stor utsatthet för de barn som drabbas och en allvarlig kränkning av deras rättigheter. Enligt barnkonventionen ska staterna vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder för att skydda barnet mot alla former av våld och övergrepp, utnyttjande samt förhindra handel med barn.

Idag skickar vi in vårt remissvar som rör barns särskilda utsatthet i människohandel. Foto: © UNICEF/Frank Aschberg

Barns skyddsintresse är större än vuxnas i enlighet med barnkonventionen. Detta måste framgå tydligt av den svenska lagstiftningen. För att barn ska få ett starkare skydd från att utsättas för människohandel föreslår vi följande:

  • En särskild bestämmelse om människohandel med barn i brottsbalken

Detta skulle öka tydligheten och underlätta rättstillämpningen samt stärka barns rättsliga ställning. Kriterierna för vad som är brottsligt är olika för vuxna och barn. Att skilja på människohandel mellan vuxna och barn ger även en viktig pedagogisk effekt och signal till allmänheten om brottets allvar och särskilt allvarliga inverkan på barn.

  • Strikt ansvar införs för människohandel med barn

Gärningsmannen ska inte under några omständigheter kunna undgå att frias från ansvar om brottet gäller ett barn. Ansvar ska ligga på den vuxna att försäkra sig om att offret inte är under 18 år.

  • Förtydliga exploateringsformerna

Det måste framgå av lagtexten vilka former av hänsynslösa utnyttjanden som barn kan utsättas för. Större hänsyn bör tas till barns särskilda utsatthet och omfatta former av exploatering som är specifika för barn.

  • Ökade utbildningsinsatser

Utbildningsinsatser till polis, rättsväsende och övriga myndigheter prioriteras där fokus på barns särskilda utsatthet, behov och rättigheter ska vara en central del. Specialiserade enheter inom polisen måste inrättas med fördjupad kunskap kring att identifiera barn som är, har varit, eller riskerar bli offer för människohandel.

Läs hela vårt remissvar här.

Läs mer om handel med barn här.

Vill du veta mer om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

Starkare skydd mot barnmisshandel

Det krävs ett starkare skydd mot barnmisshandel. Det skriver vår generalsekreterare Véronique Lönnerblad och vår chefsjurist Christina Heilborn i en debattartikel i Svenska Dagbladet idag.

Sverige var först i världen med att förbjuda aga. Men trots det saknar barn idag ett verkligt skydd mot våld i hemmet. Barnmisshandel ses nämligen inte som ett specifikt brott där barn är särskilt utsatta och sårbara, utan det omfattas av de allmänna bestämmelserna i brottsbalken. Följden kan bli att den som begår övergrepp mot barn  inte straffas.

Våld mot barn bedöms idag under samma brottsrubricering som våld mellan vuxna. Det tas inte hänsyn till barnets beroendeställning gentemot föräldern, eller att barnet befinner sig i en särskilt utsatt situation. Att barnet dessutom utsätts för misshandel i hemmet – i den miljö där det ska vara som allra tryggast – är ytterligare en försvårande omständighet som inte beaktas.

Trots dokumenterade skador och vittnen till händelser läggs många förundersökningar ned. Detta sker trots att föräldern kan ha erkänt misshandeln. Anledningen kan vara att föräldern har uttryckt ånger eller att misshandeln inte varit tillräckligt ”grov”. I vissa fall har polisen ansett att frågan bör hanteras av socialtjänsten och inte av rättsväsendet. I de fall som gått vidare och avgjorts i domstol kan ett liknande resonemang förekomma.

Föräldrarnas pressade situation sätts före barnets upplevelse
I uttalanden från domstol har i flera fall förälderns pressade situation satts före barnets faktiska upplevelse av händelsen. Förälderns våld mot barnet har ansetts vara en ”befogad tillrättavisning”, alternativt har våldet inte bedömts vara tillräckligt allvarligt då smärtan inte ansetts som så stor. Med andra ord finns det både en tillåtande attityd och ett juridiskt handlingsutrymme för att föräldrar utövar våld mot sina barn.

Så var till exempel fallet i en tingsrättsdom där en styvpappa stod åtalad för ofredande efter att ha tejpat för sin tioårige styvsons mun med silvertejp. Pojken blev tejpad bakifrån och tejpen, som täckte hela ansiktet, gjorde att han inte kunde andas eller tala ordentligt. Pojken berättade att han varit tejpad i två – tre minuter och försökt ropa på hjälp ett 40-tal gånger. Tingsrätten ansåg att pojkens berättelse skulle bedömas med försiktighet, på grund av hans låga ålder och att han av rädsla kunde ha misstagit sig på hur långt händelseförloppet egentligen var. Rätten ansåg istället att det ingick i rollen som styvpappa att sätta gränser för olika typer av beteenden. Mot denna bakgrund ansågs styvpappans agerande inte utgöra ett brott i brottsbalkens mening. Åtalet ogillades och styvpappan friades.

Idag kan du läsa vår debattartikel i Svenska Dagbladet som argumenterar för starkare skydd mot barnmisshandel. Foto: ©UNICEF/Frank Aschberg

Mer än vart tionde barn uppger att de blivit slagna av en vuxen
Det finns också luckor i det rättsliga skyddet för de barn som tvingas se när den ena föräldern blir slagen. Det är nämligen inte ett brott att låta barn bevittna misshandel i hemmet. Detta trots att forskning visar att effekterna är desamma som att utsättas för direkt våld. En övervägande del av de pojkar som bevittnat våld i hemmet blir dessutom själva våldsutövare.

Det är nu snart 40 år sedan som Sverige förbjöd barnaga. Men trots det så uppger fortfarande mer än vart tionde barn i den senaste nationella kartläggningen att de har blivit slagna av vuxna i hemmet under det senaste året. Det visar att det nuvarande förbudet har brister och inte ger barn tillräckligt skydd mot misshandel.

Enligt barnkonventionen har barn rätt till skydd från alla former av våld. Detta innefattar såväl fysisk som psykisk misshandel, det vill säga även att bevittna våld. Frågan om våld mot barn måste därför prioriteras när barnkonventionen blir lag. De luckor som finns i rättssystemet idag måste täppas till, och barnen måste garanteras det skydd som de har rätt till. Det innebär i praktiken att det krävs ändringar både av lagen och själva attityden till att barn blir misshandlade.

UNICEF Sverige kräver därför:

  • Att det införs en särskild bestämmelse i brottsbalken om misshandel mot barn.
  • Att definitionen av våld mot barn också ska innefatta barn som bevittnar våld i hemmet.
  • Att det införs tydliga nationella bestämmelser för hur socialtjänsten, polis, socialtjänst och rättsväsende ska arbeta tillsammans i ärenden som rör barn som utsätts för våld i hemmet.

Här kan du läsa artikeln på Svenska Dagbladets hemsida.

Vill du veta mer om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

Onödig oro med barnkonventionen som lag

Igår anordnade UNICEF Sverige ett rundabordssamtal med jurister från myndigheter och domstolar för att prata om möjligheter och utmaningar med barnkonvention som svensk lag. Vår huvudgäst var Arnfinn Bårdsen, domare från Högsta domstolen i Norge, som delade med sig av sina erfarenheter av barnkonventionen som lag i praktiken. Hans huvudbudskap till oss i Sverige var att vi inte ska oroa oss och måla upp stora problem inför att den blir lag. Snarare ska det ses som en möjlighet att stärka barns rättigheter och synliggöra deras perspektiv i en vuxendominerad värld.

Nästa år förväntas barnkonventionen bli svensk lag. Foto: ©UNICEF/Kyllerman

Nästa år förväntas barnkonventionen bli svensk lag. Vi ser detta som en milstolpe i arbetet med att stärka barns rättigheter i Sverige. Visserligen är Sverige redan juridiskt bunden av barnkonventionen genom folkrätten, men att göra den till svensk lag kommer stärka barns rättigheter ytterligare och höja deras status. Vi på UNICEF Sverige är mycket positiva till förslaget men det finns dock en del myndigheter och domstolar som är skeptiska. De anser bland annat att många bestämmelser i konventionen är svårtolkade, och att ingen internationell domstol finns kopplad till konventionen som skapar praxis och vägledning.

Barnkonventionen som lag i tolv år

Arnfinn Bårdsen menade dock att vi i Sverige verkar ha en tendens att måla upp onödiga hypotetiska frågeställningar och konflikter som inte nödvändigtvis kommer bli aktuella. Norge har haft barnkonventionen som lag i tolv år.  När barnkonventionen blev lag i Norge trodde många av domstolarna att det inte skulle bli så stor förändring. Innan den blev lag så användes den mycket lite och sågs inte ha stor betydelse i rätten. Det blev inte heller någon stor förändring den första dagen eller till och med första året. Men med tiden så har det påverkat inställningen till barns rättigheter. Under åren har man sett många positiva erfarenheter som visar på att barn får en starkare ställning och att deras rättigheter synliggjorts. Man har både använt barnkonventionen som ett verktyg för att förstärka barnets rättigheter i specifika ärenden och förtydligat hur barnkonventionens artiklar ska tolkas.

Det är tre områden där barnkonventionen har använts mest i avgörande från Högsta domstolen:

  • Socialtjänsten
  • Brottmål
  • Asyl- och migrationsärenden

De artiklar som prövats är främst art 3 om barnets bästa och art 12 kring rätten att få delta och bli hörd. Domstolarna har i sitt arbete haft stor användning av FN:s barnrättskommittés kommenterar och vägledning på hur barnkonventionens artiklar ska tolkas.

Rättsfallen visar på att göra barnkonventionen till lag (så kallad inkorporering) inte är tillräckligt utan det måste kompletteras av fortsatt anpassning av övrig lagstiftning (så kallad transformering). Barnkonventionen lägger grunden för en miniminivå för barns rättigheter och är främst tänkt som ett yttersta skyddsnät då övriga lagar inte räcker till. Utbildningsinsatser till rättsväsendet och myndigheter är också avgörande.

Ett nytt kraftfullt verktyg

Efter gårdagens samtal och diskussion är i alla fall jag övertygad om att vi är bra rustade för att göra barnkonventionen till svensk lag. Det svenska förslaget innebär både inkorporering och transformering. Barnombudsmannen har redan nu fått i uppdrag av regeringen att arbeta med att utbilda myndigheter och kommuner kring barnkonventionen och hur den ska tillämpas i deras verksamhet. Istället för oro bör vi därför känna att barnkonventionen som lag blir ett nytt kraftfullt verktyg för att stärka barns rättigheter.

Läs mer om barnkonvention som lag här: https://unicef.se/projekt/gor-barnkonventionen-till-lag

Unga kan få längre uppehållstillstånd om de studerar på gymnasiet

Regeringen presenterar ett nytt lagförslag där unga kan få ett längre uppehållstillstånd om de studerar på gymnasiet. UNICEF Sverige välkomnar förslaget men påpekar vikten av permanenta tillstånd som en varaktig hållbar lösning för barn och unga som har skyddsskäl.

Ännu ett lagförslag inom asylområdet har presenterats av regeringen. Förslaget innebär att ungdomar som har skyddsskäl och har fått ett kortare tillfälligt uppehållstillstånd kan få ett längre tillstånd om de studerar på gymnasiet. Även ungdomar som inte längre har skyddsskäl kan i vissa fall beviljas den här formen av uppehållstillstånd.

UNICEF Sverige välkomnar förslagen som gör det möjligt för ungdomar att få ett längre uppehållstillstånd och kunna fullfölja sina studier, och kan öka möjligheterna till arbete och etablering på arbetsmarknaden. Vi vill dock betona betydelsen av permanenta uppehållstillstånd som utgångspunkt för en varaktig hållbar lösning för barn och unga som har skyddsskäl. Att bevilja permanenta uppehållstillstånd ger ett starkare skydd som främjar barns rätt till trygghet och skydd, vilket är förenligt med bestämmelserna i barnkonventionen.

Vi har i vårt remissvar till förslaget lyft fram två huvudsakliga svårigheter för de personer som har skyddsskäl, det vill säga laglig grund att stanna kvar i landet:

  1. Villkorat uppehållstillstånd

Har man skyddsskäl så bör inte tillståndet vara villkorat med studier eller annat krav. Det är inte förenligt med asylrätten. Uppehållstillstånd för studier kan erbjudas som ett alternativ men de asylsökande som har skyddsskäl måste kunna få ett långsiktigt skydd som inte villkoras med krav på studier. Lagförslagen måste även kunna säkerställa att de barn som har skyddsskäl och av olika anledningar inte kan eller vill studera ges en hållbar varaktig lösning.

  1. Icke-diskriminering är en grundläggande rättighet enligt barnkonventionen

Lagförslagen innehåller olika regler och villkor för uppehållstillståndet beroende på barns formella status och tidpunkten för registrering av asylansökan. Utifrån ett icke-diskrimineringsperspektiv bör bestämmelserna vara lika för alla barn, oberoende av skyddsgrund och tidpunkt för när asylansökan registrerades. Förslaget bör förtydliga att man inte ställer högre krav på barn som vistas i Sverige med uppehållstillstånd på grund av studier, än på övriga barn i Sverige.

Trots att förslagen öppnar upp för nya möjligheter till långsiktigare lösningar för barn på flykt ser vi med oro på förslagens syfte och inriktning. Asylrätten måste fortsatt vara i fokus och en individuell prövning med noga utredda asylskäl måste alltid komma i första hand.

Förslagen ger utrymme för en viss respit kring längden för uppehållstillstånd, men förslagen innebär en hög risk för att man i praktiken skjuter upp oron för utvisning och återvändande till studentdagen i stället för 18-årsdagen. Det är fortfarande osäkert vad som händer när uppehållstillståndet på grund av studier löper ut. Det är inte säkert att permanent uppehållstillstånd senare kommer att beviljas. Därmed kvarstår osäkerheten för barn som har skyddsskäl och har rätt till en långsiktig hållbar lösning.

Läs hela remissvaret här.

Tidigare åldersbedömning ökar rättssäkerheten för unga asylsökande

Idag genomförs en åldersbedömning i slutet av processen när någon söker asyl i Sverige och personens ålder bedöms som tveksam. Men nu har regeringen tagit fram ett förslag för att göra bedömningen tidigare i asylprocessen. UNICEF Sverige ser positivt på förslaget, men några viktiga principer måste förtydligas innan förslaget blir verklighet.

UNICEF Sverige lämnar idag in sitt remissvar till regeringens förslag om att tidigarelägga åldersbedömningen i asylprocessen. Vi ser överlag positivt på att åldersbedömningar görs tidigare för att öka rättssäkerheten för unga asylsökande. Barn måste få möjlighet att styrka sin ålder och det är viktigt att det finns rättssäkra metoder för att göra det. Det finns dock en rad viktiga principer som måste förtydligas innan förslaget blir verklighet:

Helhetsbedömning

Medicinska åldersbedömningar kan aldrig bli hundra procent säkra och faktiskt bestämma en exakt ålder. Trots förslag på nya utvecklade metoder är felmarginalen fortfarande relativt stor. Medicinska åldersbedömningar måste därför kompletteras av underlag från exempelvis socialsekreterare, lärare, psykolog och barnläkare.

Det finns idag en möjlighet att inhämta dokumentation från socialtjänsten men det görs sällan eftersom det inte ett krav. Vi anser därför att det bör ställas tydligare krav på samordning och inhämtande av uppgifter från relevanta aktörer för att säkerställa en helhetsbedömning.

Benefit of the doubt

I resultatet av den medicinska åldersbedömningen ska den lägsta åldern i åldersspannet gälla enligt regeln om ”benefit of the doubt”. Det innebär att om tvivel finns ska beslutet fattas till den sökandes fördel. Regeln har stöd i den internationella asylrätten, EU-rätt och barnkonventionen och måste fortsatt respekteras.

Samtycke

Förslaget innehåller krav på samtycke för medicinsk åldersbedömning men enbart genom god man eller offentligt biträde. Vi anser att det måste förtydligas att den sökande själv måste ge samtycke och förstå innebörden av beslutet.  Den sökande måste få en möjlighet att själv yttra sig och vara delaktig.

Barns rätt att komma till tals i beslut som rör dem är en grundläggande rättighet för barn och en av barnkonventionens grundprinciper. Bestämmelsen finns också uttryckt i utlänningslagen.

Rätt att överklaga

Lagförslaget innehåller rätten att överklaga beslut om åldersbedömning. De tillfälliga beslutet gäller dock direkt även om man väljer att överklaga beslutet. Om det tillfälliga beslutet ska gälla omedelbart måste ärendena om överklagan prioriteras och hanteras skyndsamt så att rätten får en faktisk inverkan för den asylsökande.

Lagförslaget måste också förtydliga att rätten att överklaga gäller alla beslut. Så som förslaget ser ut i dag så finns det fortfarande ingen möjlighet att överklaga beslut kring uppskrivning av ålder i de så kallat ”uppenbara” fallen (det vill säga när ingen åldersbedömning görs). Det är ett problem utifrån rättssäkerheten för den sökande och det måste ses över.

Barnrättsperspektivet centralt

Vi delar uppfattningen att det inte är lämpligt att vuxna bor med asylsökande barn, men det är samtidigt viktigt att det framkommer att det heller inte alltid är lämpligt att barn bor med asylsökande vuxna. Det måste också finnas med i beslutet som fattas inom asylprocessen.

Att ifrågasätta barnets berättelse och uppgift om ålder ger stora konsekvenser för barn och deras tillit till vuxna och asylprocessen. Barnkonsekvensanalyser måste alltid genomföras vid alla beslut med barnets bästa i fokus.

Läs hela vårt remissvar här.

Vill du få löpande information om UNICEFs arbete för barns rättigheter? Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.

FN är nu viktigare än någonsin

När det känns som om världen brinner är det viktigt att påminna sig om att utvecklingen sedan länge stadigt går framåt i de allra flesta länder. Samtidigt är behovet av en världsorganisation större än någonsin, skriver UNICEF Sveriges programhandläggare internationell utveckling, Eva Dalekant, på FN-dagen.

Ibland känns det som om hela världen brinner och att nya konflikter regelbundet blossar upp. Det är plågsamt att se medias bilder av bombade sjukhus, och barn som längtar tillbaka till den skola de inte längre kan gå till. Då är det extra viktigt att påminna sig om att utvecklingen i världen sedan flera decennier stadigt går framåt i de allra flesta länder.

Men det är också ett faktum att antalet väpnade konflikter ökar igen efter att ha minskat under lång tid. Mer än 100 miljoner människor är i behov av humanitär hjälp och antalet människor på flykt är rekordhögt. Därför är behovet av en världsorganisation större än någonsin.

UNICEF och andra FN-organisationer finns på plats och kämpar för mänskliga rättigheter i katastrofområden runt om i världen. Karin Aaen arbetar för UNICEF i Danmark. Här är hon på plats i Gevgelija med lille Rital som föddes under familjens flykt från Syrien. Foto: © UNICEF

UNICEF och andra FN-organisationer finns på plats och kämpar för mänskliga rättigheter i katastrofområden runt om i världen. Karin Aaen arbetar för UNICEF i Danmark. Här är hon på plats i Gevgelija med lille Rital som föddes under familjens flykt från Syrien. Foto: © UNICEF

I hundratals kriser runt om i världen kämpar FN-organisationer som UNICEF, FN:s utvecklingsprogram och FN:s livsmedelsprogram för att människor ska få sin rätt till mat, vatten och säkerhet uppfylld. Med våra mandat och vår storlek har vi ett unikt inflytande på världens regeringar och makthavare i arbetet med att förverkliga allas lika värde och rättigheter.

Med risk för sina egna liv arbetar UNICEFs personal och våra samarbetspartners dygnslånga arbetsdagar för att till exempel:

  • Installera mobila latriner i flyktingläger i Syrien och dess grannländer.
  • Köra ut vatten i tankbilar till tyfondrabbade områden.
  • Sätta upp mobila näringskliniker för att behandla undernärda barn i områden som drabbas av torka i östra och södra Afrika.
  • Vi delar ut vattenreningstabletter och hygienpaket för att hindra spridningen av kolera i Haiti, och sätter upp trygga platser där mammor kan amma i fred och barnen får tillfälle att leka och känna sig trygga.
  • I till exempel Jemen sätter vi upp mobila hälsovårdsteam som ger grundsjukvård till barnfamiljer, reparerar vattenreningsverk och ger kontantbidrag till familjer för att de ska kunna köpa livsnödvändiga förnödenheter.
  • Vi förhandlar med krigsherrar för att få in nödhjälp till instängda och lidande människor och för att de ska släppa barn som tvingats bli soldater.

Skolbarn som idag ritar fredsduvor i sina klassrum är kanske inte medvetna om allt detta. Men FN:s grund är ändå densamma – ett försvar av de grundläggande mänskliga rättigheterna och vår gemensamma strävan efter en värld utan konflikter och våld, där ingen behöver vara undernärd, utsättas för sexuella övergrepp, giftas bort som barn eller tvingas hoppa av skolan.

Det är så viktigt att vi borde påminna om oss om det varje dag, men framför allt en dag som denna.

Vill du få löpande information om UNICEFs arbete för barns rättigheter? Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.

Vad säger Sveriges politiker om en fullständig barnkonvention?

Som en del i UNICEFs kampanj för att införa en fullständig barnkonvention frågade vi samtliga riksdagspartier vad de anser om att ge barn i Sverige möjlighet att klaga när deras rättigheter kränks. Vi fick följande svar.

Vi ställde följande frågor till partiernas barnrättspolitiska talespersoner:

  1. Vad anser du och ditt parti om att ge barn individuell klagorätt och att Sverige ansluter sig till det tredje tilläggsprotokollet?
  2. Hur arbetar du och ditt parti för att stärka barns rättigheter i Sverige?

Alla riksdagspartier har svarat, något vi sätter ett stort värde på. Vi kan också med glädje konstatera att flera är positiva och inget parti uttrycker sig negativt till att Sverige antar det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen och inför individuell klagorätt för barn.

Svar från Socialdemokraterna

I utredningen ”Barnkonventionen ska bli svensk lag” föreslås det att regeringen bör utreda om Barnombudsmannen ska ges möjlighet att föra talan för enskilda i de fall frågan är av särskilt intresse för genomförandet av barnkonventionen. Utredningen har precis varit ute på remiss och frågan kommer sedan beredas inom regeringskansliet. Regeringen har därför inte tagit ställning men jag som ledamot kan säga att jag tycker frågan är av sådan vikt att det bör utredas närmare och så långt som möjligt realiseras.

Svar från Vänsterpartiet:

Vänsterpartiet anser att Sverige måste skriva under barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll, om en individuell klagomekanism för barn, som ger barn rätt att få sin sak prövad och bli lyssnad på. Barnperspektivet måste alltid finnas med när lagar stiftas och samhällets resurser fördelas. Barns rättigheter och förutsättningar är tätt förknippade med de vuxnas varför en generell välfärd är viktig.

Svar från Miljöpartiet:

En angelägen fråga – en pusselbit som utöver att barnkonventionen blir lag skulle hjälpa till att stärka barns rätt i praktiken. Genom att verka för ett barnperspektiv i alla beslut som fattas, oavsett nivå. Vi avser också att göra barnkonventionen till svensk lag.

Svar från Moderaterna:

För oss är det centralt att värna om varje barns rättigheter. Vi analyserar Barnrättighetsutredningens förslag noggrant. Det har dock inte ingått i utredningens uppdrag att utreda om Sverige bör ansluta sig till det tredje tilläggsprotokollet. Därför krävs det vidare utredning innan förslaget prövas. Det krävs en analys för att säkerställa att barns rättigheter skulle stärkas med individuell klagorätt, något som ej togs upp i utredningen.

Vi vill stärka alla barns rättigheter i deras vardag. Barns rättigheter ska stärkas genom nolltolerans mot dåliga skolor och ökade möjligheter till trygghet i till exempel barnomsorg och socialtjänst.

Barn i Sverige har rätt till en fullständig barnkonvention. Foto: © Frank Aschberg

Barn i Sverige har rätt till en fullständig barnkonvention. Foto: © Frank Aschberg

Svar från Liberalerna:

Vi tycker definitivt att detta är en fråga som bör tittas på! I vår barnrättsmotion kan man läsa mer om våra ståndpunkter vad gäller detta. Vi har också varit pådrivande för att barnkonventionen ska bli lag och vi har en barnrättspolitisk talesperson.

Svar från Centerpartiet:

Vi står upp för det och vill ansluta oss till det tredje tilläggsprotokollet i barnkonventionen. Det är i linje med vår syn på allas lika rätt och värde.

Svar från Kristdemokraterna:

Ja, barn bör få klagorätt när deras rättigheter kränks. De ska också ha stärkta möjligheter och rättigheter i alla rättsprocesser. Alla politiska beslut ska prövas mot hur de påverkar familjer i nära relationer och barnkonventionens roll ska stärkas genom att bli lag.

Svar från Sverigedemokraterna:

Vi har ännu inte tagit ställning till frågan om huruvida Sverige bör ansluta sig till det tredje tilläggsprotokollet till Barnkonventionen. Det är en komplex fråga som man måste sätta sig noggrant in i och analysera grundligt innan man beslutar om. Vad gäller hur vi arbetar för att stärka barns rättigheter så har vi självfallet alltid barnperspektivet i åtanke då vi tar ställning till olika lagförslag etc. Vi har också ett barnpolitiskt inriktningsprogram som vi presenterade förra året. I programmet finner du information om hur vi försöker att bland annat stärka barns rättigheter.

UNICEF Sverige har länge arbetat för att barnkonventionen ska bli svensk lag, vilket också en majoritet i riksdagen har ställt sig bakom. Flera av våra riksdagspartier ställer sig positiva till att anta det tredje tilläggsprotokollet, och inget av partierna ser direkt negativt på frågan. Det banar väg för att vårt långsiktiga mål – en fullständig barnkonvention – kan bli verklighet.

Barn i Sverige har rätt till en fullständig barnkonvention. Läs mer och skriv under vårt krav till regeringen. 

Barnkonventionen som lag räcker inte

Sverige är på många sätt ett bra land för barn att växa upp i. UNICEF Sverige vill dock se att det blir ännu bättre och då räcker det inte med att barnkonventionen blir lag. Karin Ödquist Drackner, barnrättsjurist, förklarar genom att jämföra Sverige med Norge och Irland.

Sverige är på många sätt ett bra land för barn att växa upp i. Men att barnkonventionen blir lag räcker inte. Barn måste också få rätt att utkräva sina rättigheter. Foto: © Frank Aschberg

Sverige är på många sätt ett bra land för barn att växa upp i. Men att barnkonventionen blir lag räcker inte. Barn måste också få rätt att utkräva sina rättigheter. Foto: © Frank Aschberg

Att göra barnkonventionen till svensk lag är ett steg i rätt riktning. Det utgör både ett pedagogiskt och juridiskt verktyg för att stärka barns rättigheter. Men för att stärka barns rätt att utkräva sina rättigheter räcker det inte att barnkonventionen blir lag. Låt oss titta på hur situationen ser ut i två andra europeiska länder:

Norge har gjort barnkonventionen till nationell lag men saknar fortfarande effektiva och barnanpassade rättsmedel för barn att utkräva sina rättigheter.

Norge har inte ratificerat barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll som ger barn möjlighet att klaga till FN:s barnrättskommitté när deras rättigheter inte har uppfyllts.  Det finns inte heller någon tydlig översikt kring vart barn kan vända sig och vilka nationella instanser som är tillgängliga för barn.

Eftersom barnkonventionen är lag kan rättigheterna prövas i domstol, vilket är bra. Men så länge man inte har ett barnanpassat system eller ger barn rätten att självständigt driva en process i domstol så blir den rättigheten mycket begränsad. Barnombudsmannen har precis som i Sverige inte mandat att utreda enskilda ärenden från barn och kan därför inte hjälpa barn att klaga.

Irland har inte inkorporerat barnkonventionen som nationell lag men däremot har de antagit det tredje tilläggsprotokollet. På Irland har barn överlag goda möjligheter att klaga när deras rättigheter kränks. Barnet kan göra det själv eller genom ombud och redan på kommunal nivå. Processen är barnanpassad vilket till exempel innebär att språket, bemötandet och tillgängligheten har anpassats.

Barn har även tillgång till juridiskt biträde vid behov. På nationell nivå har barnombudsmannen mandat att ta emot ärenden från barn och kan stötta dem i att få upprättelse. Ärendena rör myndighetsutövning inklusive rätten till vård och utbildning.

Migrationsfrågor och polisärenden är undantagna eftersom det finns separata instanser för det, vilket innebär en utmaning då de instanserna inte är särskilt anpassade för barn. En annan stor utmaning för Irland är att barnkonventionen inte är lag. Det går därför inte att ta fall till domstol om barns rättigheter enligt barnkonventionen kränkts.

Sverige har ännu så länge varken inkorporerat barnkonventionen eller anslutit sig till det tredje tilläggsprotokollet. Sverige har inte heller barnanpassade instanser på nationell nivå dit barn kan vända sig för att få stöd i att kräva upprättelse när deras rättigheter kränkts.

Alla tre delar är nödvändiga för att barns rättigheter fullt ut ska tillgodoses. Det är dags för Sverige att vakna upp och sätta fart!

Barn i Sverige har rätt till en fullständig barnkonvention. Läs mer och skriv under vårt krav till regeringen.