Laddar…

Unga kan få längre uppehållstillstånd om de studerar på gymnasiet

Regeringen presenterar ett nytt lagförslag där unga kan få ett längre uppehållstillstånd om de studerar på gymnasiet. UNICEF Sverige välkomnar förslaget men påpekar vikten av permanenta tillstånd som en varaktig hållbar lösning för barn och unga som har skyddsskäl.

Ännu ett lagförslag inom asylområdet har presenterats av regeringen. Förslaget innebär att ungdomar som har skyddsskäl och har fått ett kortare tillfälligt uppehållstillstånd kan få ett längre tillstånd om de studerar på gymnasiet. Även ungdomar som inte längre har skyddsskäl kan i vissa fall beviljas den här formen av uppehållstillstånd.

UNICEF Sverige välkomnar förslagen som gör det möjligt för ungdomar att få ett längre uppehållstillstånd och kunna fullfölja sina studier, och kan öka möjligheterna till arbete och etablering på arbetsmarknaden. Vi vill dock betona betydelsen av permanenta uppehållstillstånd som utgångspunkt för en varaktig hållbar lösning för barn och unga som har skyddsskäl. Att bevilja permanenta uppehållstillstånd ger ett starkare skydd som främjar barns rätt till trygghet och skydd, vilket är förenligt med bestämmelserna i barnkonventionen.

Vi har i vårt remissvar till förslaget lyft fram två huvudsakliga svårigheter för de personer som har skyddsskäl, det vill säga laglig grund att stanna kvar i landet:

  1. Villkorat uppehållstillstånd

Har man skyddsskäl så bör inte tillståndet vara villkorat med studier eller annat krav. Det är inte förenligt med asylrätten. Uppehållstillstånd för studier kan erbjudas som ett alternativ men de asylsökande som har skyddsskäl måste kunna få ett långsiktigt skydd som inte villkoras med krav på studier. Lagförslagen måste även kunna säkerställa att de barn som har skyddsskäl och av olika anledningar inte kan eller vill studera ges en hållbar varaktig lösning.

  1. Icke-diskriminering är en grundläggande rättighet enligt barnkonventionen

Lagförslagen innehåller olika regler och villkor för uppehållstillståndet beroende på barns formella status och tidpunkten för registrering av asylansökan. Utifrån ett icke-diskrimineringsperspektiv bör bestämmelserna vara lika för alla barn, oberoende av skyddsgrund och tidpunkt för när asylansökan registrerades. Förslaget bör förtydliga att man inte ställer högre krav på barn som vistas i Sverige med uppehållstillstånd på grund av studier, än på övriga barn i Sverige.

Trots att förslagen öppnar upp för nya möjligheter till långsiktigare lösningar för barn på flykt ser vi med oro på förslagens syfte och inriktning. Asylrätten måste fortsatt vara i fokus och en individuell prövning med noga utredda asylskäl måste alltid komma i första hand.

Förslagen ger utrymme för en viss respit kring längden för uppehållstillstånd, men förslagen innebär en hög risk för att man i praktiken skjuter upp oron för utvisning och återvändande till studentdagen i stället för 18-årsdagen. Det är fortfarande osäkert vad som händer när uppehållstillståndet på grund av studier löper ut. Det är inte säkert att permanent uppehållstillstånd senare kommer att beviljas. Därmed kvarstår osäkerheten för barn som har skyddsskäl och har rätt till en långsiktig hållbar lösning.

Läs hela remissvaret här.


Tidigare åldersbedömning ökar rättssäkerheten för unga asylsökande

Idag genomförs en åldersbedömning i slutet av processen när någon söker asyl i Sverige och personens ålder bedöms som tveksam. Men nu har regeringen tagit fram ett förslag för att göra bedömningen tidigare i asylprocessen. UNICEF Sverige ser positivt på förslaget, men några viktiga principer måste förtydligas innan förslaget blir verklighet.

UNICEF Sverige lämnar idag in sitt remissvar till regeringens förslag om att tidigarelägga åldersbedömningen i asylprocessen. Vi ser överlag positivt på att åldersbedömningar görs tidigare för att öka rättssäkerheten för unga asylsökande. Barn måste få möjlighet att styrka sin ålder och det är viktigt att det finns rättssäkra metoder för att göra det. Det finns dock en rad viktiga principer som måste förtydligas innan förslaget blir verklighet:

Helhetsbedömning

Medicinska åldersbedömningar kan aldrig bli hundra procent säkra och faktiskt bestämma en exakt ålder. Trots förslag på nya utvecklade metoder är felmarginalen fortfarande relativt stor. Medicinska åldersbedömningar måste därför kompletteras av underlag från exempelvis socialsekreterare, lärare, psykolog och barnläkare.

Det finns idag en möjlighet att inhämta dokumentation från socialtjänsten men det görs sällan eftersom det inte ett krav. Vi anser därför att det bör ställas tydligare krav på samordning och inhämtande av uppgifter från relevanta aktörer för att säkerställa en helhetsbedömning.

Benefit of the doubt

I resultatet av den medicinska åldersbedömningen ska den lägsta åldern i åldersspannet gälla enligt regeln om ”benefit of the doubt”. Det innebär att om tvivel finns ska beslutet fattas till den sökandes fördel. Regeln har stöd i den internationella asylrätten, EU-rätt och barnkonventionen och måste fortsatt respekteras.

Samtycke

Förslaget innehåller krav på samtycke för medicinsk åldersbedömning men enbart genom god man eller offentligt biträde. Vi anser att det måste förtydligas att den sökande själv måste ge samtycke och förstå innebörden av beslutet.  Den sökande måste få en möjlighet att själv yttra sig och vara delaktig.

Barns rätt att komma till tals i beslut som rör dem är en grundläggande rättighet för barn och en av barnkonventionens grundprinciper. Bestämmelsen finns också uttryckt i utlänningslagen.

Rätt att överklaga

Lagförslaget innehåller rätten att överklaga beslut om åldersbedömning. De tillfälliga beslutet gäller dock direkt även om man väljer att överklaga beslutet. Om det tillfälliga beslutet ska gälla omedelbart måste ärendena om överklagan prioriteras och hanteras skyndsamt så att rätten får en faktisk inverkan för den asylsökande.

Lagförslaget måste också förtydliga att rätten att överklaga gäller alla beslut. Så som förslaget ser ut i dag så finns det fortfarande ingen möjlighet att överklaga beslut kring uppskrivning av ålder i de så kallat ”uppenbara” fallen (det vill säga när ingen åldersbedömning görs). Det är ett problem utifrån rättssäkerheten för den sökande och det måste ses över.

Barnrättsperspektivet centralt

Vi delar uppfattningen att det inte är lämpligt att vuxna bor med asylsökande barn, men det är samtidigt viktigt att det framkommer att det heller inte alltid är lämpligt att barn bor med asylsökande vuxna. Det måste också finnas med i beslutet som fattas inom asylprocessen.

Att ifrågasätta barnets berättelse och uppgift om ålder ger stora konsekvenser för barn och deras tillit till vuxna och asylprocessen. Barnkonsekvensanalyser måste alltid genomföras vid alla beslut med barnets bästa i fokus.

Läs hela vårt remissvar här.

Vill du få löpande information om UNICEFs arbete för barns rättigheter? Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.


FN är nu viktigare än någonsin

När det känns som om världen brinner är det viktigt att påminna sig om att utvecklingen sedan länge stadigt går framåt i de allra flesta länder. Samtidigt är behovet av en världsorganisation större än någonsin, skriver UNICEF Sveriges programhandläggare internationell utveckling, Eva Dalekant, på FN-dagen.

Ibland känns det som om hela världen brinner och att nya konflikter regelbundet blossar upp. Det är plågsamt att se medias bilder av bombade sjukhus, och barn som längtar tillbaka till den skola de inte längre kan gå till. Då är det extra viktigt att påminna sig om att utvecklingen i världen sedan flera decennier stadigt går framåt i de allra flesta länder.

Men det är också ett faktum att antalet väpnade konflikter ökar igen efter att ha minskat under lång tid. Mer än 100 miljoner människor är i behov av humanitär hjälp och antalet människor på flykt är rekordhögt. Därför är behovet av en världsorganisation större än någonsin.

UNICEF och andra FN-organisationer finns på plats och kämpar för mänskliga rättigheter i katastrofområden runt om i världen. Karin Aaen arbetar för UNICEF i Danmark. Här är hon på plats i Gevgelija med lille Rital som föddes under familjens flykt från Syrien. Foto: © UNICEF

UNICEF och andra FN-organisationer finns på plats och kämpar för mänskliga rättigheter i katastrofområden runt om i världen. Karin Aaen arbetar för UNICEF i Danmark. Här är hon på plats i Gevgelija med lille Rital som föddes under familjens flykt från Syrien. Foto: © UNICEF

I hundratals kriser runt om i världen kämpar FN-organisationer som UNICEF, FN:s utvecklingsprogram och FN:s livsmedelsprogram för att människor ska få sin rätt till mat, vatten och säkerhet uppfylld. Med våra mandat och vår storlek har vi ett unikt inflytande på världens regeringar och makthavare i arbetet med att förverkliga allas lika värde och rättigheter.

Med risk för sina egna liv arbetar UNICEFs personal och våra samarbetspartners dygnslånga arbetsdagar för att till exempel:

  • Installera mobila latriner i flyktingläger i Syrien och dess grannländer.
  • Köra ut vatten i tankbilar till tyfondrabbade områden.
  • Sätta upp mobila näringskliniker för att behandla undernärda barn i områden som drabbas av torka i östra och södra Afrika.
  • Vi delar ut vattenreningstabletter och hygienpaket för att hindra spridningen av kolera i Haiti, och sätter upp trygga platser där mammor kan amma i fred och barnen får tillfälle att leka och känna sig trygga.
  • I till exempel Jemen sätter vi upp mobila hälsovårdsteam som ger grundsjukvård till barnfamiljer, reparerar vattenreningsverk och ger kontantbidrag till familjer för att de ska kunna köpa livsnödvändiga förnödenheter.
  • Vi förhandlar med krigsherrar för att få in nödhjälp till instängda och lidande människor och för att de ska släppa barn som tvingats bli soldater.

Skolbarn som idag ritar fredsduvor i sina klassrum är kanske inte medvetna om allt detta. Men FN:s grund är ändå densamma – ett försvar av de grundläggande mänskliga rättigheterna och vår gemensamma strävan efter en värld utan konflikter och våld, där ingen behöver vara undernärd, utsättas för sexuella övergrepp, giftas bort som barn eller tvingas hoppa av skolan.

Det är så viktigt att vi borde påminna om oss om det varje dag, men framför allt en dag som denna.

Vill du få löpande information om UNICEFs arbete för barns rättigheter? Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.


Vad säger Sveriges politiker om en fullständig barnkonvention?

Som en del i UNICEFs kampanj för att införa en fullständig barnkonvention frågade vi samtliga riksdagspartier vad de anser om att ge barn i Sverige möjlighet att klaga när deras rättigheter kränks. Vi fick följande svar.

Vi ställde följande frågor till partiernas barnrättspolitiska talespersoner:

  1. Vad anser du och ditt parti om att ge barn individuell klagorätt och att Sverige ansluter sig till det tredje tilläggsprotokollet?
  2. Hur arbetar du och ditt parti för att stärka barns rättigheter i Sverige?

Alla riksdagspartier har svarat, något vi sätter ett stort värde på. Vi kan också med glädje konstatera att flera är positiva och inget parti uttrycker sig negativt till att Sverige antar det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen och inför individuell klagorätt för barn.

Svar från Socialdemokraterna

I utredningen ”Barnkonventionen ska bli svensk lag” föreslås det att regeringen bör utreda om Barnombudsmannen ska ges möjlighet att föra talan för enskilda i de fall frågan är av särskilt intresse för genomförandet av barnkonventionen. Utredningen har precis varit ute på remiss och frågan kommer sedan beredas inom regeringskansliet. Regeringen har därför inte tagit ställning men jag som ledamot kan säga att jag tycker frågan är av sådan vikt att det bör utredas närmare och så långt som möjligt realiseras.

Svar från Vänsterpartiet:

Vänsterpartiet anser att Sverige måste skriva under barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll, om en individuell klagomekanism för barn, som ger barn rätt att få sin sak prövad och bli lyssnad på. Barnperspektivet måste alltid finnas med när lagar stiftas och samhällets resurser fördelas. Barns rättigheter och förutsättningar är tätt förknippade med de vuxnas varför en generell välfärd är viktig.

Svar från Miljöpartiet:

En angelägen fråga – en pusselbit som utöver att barnkonventionen blir lag skulle hjälpa till att stärka barns rätt i praktiken. Genom att verka för ett barnperspektiv i alla beslut som fattas, oavsett nivå. Vi avser också att göra barnkonventionen till svensk lag.

Svar från Moderaterna:

För oss är det centralt att värna om varje barns rättigheter. Vi analyserar Barnrättighetsutredningens förslag noggrant. Det har dock inte ingått i utredningens uppdrag att utreda om Sverige bör ansluta sig till det tredje tilläggsprotokollet. Därför krävs det vidare utredning innan förslaget prövas. Det krävs en analys för att säkerställa att barns rättigheter skulle stärkas med individuell klagorätt, något som ej togs upp i utredningen.

Vi vill stärka alla barns rättigheter i deras vardag. Barns rättigheter ska stärkas genom nolltolerans mot dåliga skolor och ökade möjligheter till trygghet i till exempel barnomsorg och socialtjänst.

Barn i Sverige har rätt till en fullständig barnkonvention. Foto: © Frank Aschberg

Barn i Sverige har rätt till en fullständig barnkonvention. Foto: © Frank Aschberg

Svar från Liberalerna:

Vi tycker definitivt att detta är en fråga som bör tittas på! I vår barnrättsmotion kan man läsa mer om våra ståndpunkter vad gäller detta. Vi har också varit pådrivande för att barnkonventionen ska bli lag och vi har en barnrättspolitisk talesperson.

Svar från Centerpartiet:

Vi står upp för det och vill ansluta oss till det tredje tilläggsprotokollet i barnkonventionen. Det är i linje med vår syn på allas lika rätt och värde.

Svar från Kristdemokraterna:

Ja, barn bör få klagorätt när deras rättigheter kränks. De ska också ha stärkta möjligheter och rättigheter i alla rättsprocesser. Alla politiska beslut ska prövas mot hur de påverkar familjer i nära relationer och barnkonventionens roll ska stärkas genom att bli lag.

Svar från Sverigedemokraterna:

Vi har ännu inte tagit ställning till frågan om huruvida Sverige bör ansluta sig till det tredje tilläggsprotokollet till Barnkonventionen. Det är en komplex fråga som man måste sätta sig noggrant in i och analysera grundligt innan man beslutar om. Vad gäller hur vi arbetar för att stärka barns rättigheter så har vi självfallet alltid barnperspektivet i åtanke då vi tar ställning till olika lagförslag etc. Vi har också ett barnpolitiskt inriktningsprogram som vi presenterade förra året. I programmet finner du information om hur vi försöker att bland annat stärka barns rättigheter.

UNICEF Sverige har länge arbetat för att barnkonventionen ska bli svensk lag, vilket också en majoritet i riksdagen har ställt sig bakom. Flera av våra riksdagspartier ställer sig positiva till att anta det tredje tilläggsprotokollet, och inget av partierna ser direkt negativt på frågan. Det banar väg för att vårt långsiktiga mål – en fullständig barnkonvention – kan bli verklighet.

Barn i Sverige har rätt till en fullständig barnkonvention. Läs mer och skriv under vårt krav till regeringen. 


Barnkonventionen som lag räcker inte

Sverige är på många sätt ett bra land för barn att växa upp i. UNICEF Sverige vill dock se att det blir ännu bättre och då räcker det inte med att barnkonventionen blir lag. Karin Ödquist Drackner, barnrättsjurist, förklarar genom att jämföra Sverige med Norge och Irland.

Sverige är på många sätt ett bra land för barn att växa upp i. Men att barnkonventionen blir lag räcker inte. Barn måste också få rätt att utkräva sina rättigheter. Foto: © Frank Aschberg

Sverige är på många sätt ett bra land för barn att växa upp i. Men att barnkonventionen blir lag räcker inte. Barn måste också få rätt att utkräva sina rättigheter. Foto: © Frank Aschberg

Att göra barnkonventionen till svensk lag är ett steg i rätt riktning. Det utgör både ett pedagogiskt och juridiskt verktyg för att stärka barns rättigheter. Men för att stärka barns rätt att utkräva sina rättigheter räcker det inte att barnkonventionen blir lag. Låt oss titta på hur situationen ser ut i två andra europeiska länder:

Norge har gjort barnkonventionen till nationell lag men saknar fortfarande effektiva och barnanpassade rättsmedel för barn att utkräva sina rättigheter.

Norge har inte ratificerat barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll som ger barn möjlighet att klaga till FN:s barnrättskommitté när deras rättigheter inte har uppfyllts.  Det finns inte heller någon tydlig översikt kring vart barn kan vända sig och vilka nationella instanser som är tillgängliga för barn.

Eftersom barnkonventionen är lag kan rättigheterna prövas i domstol, vilket är bra. Men så länge man inte har ett barnanpassat system eller ger barn rätten att självständigt driva en process i domstol så blir den rättigheten mycket begränsad. Barnombudsmannen har precis som i Sverige inte mandat att utreda enskilda ärenden från barn och kan därför inte hjälpa barn att klaga.

Irland har inte inkorporerat barnkonventionen som nationell lag men däremot har de antagit det tredje tilläggsprotokollet. På Irland har barn överlag goda möjligheter att klaga när deras rättigheter kränks. Barnet kan göra det själv eller genom ombud och redan på kommunal nivå. Processen är barnanpassad vilket till exempel innebär att språket, bemötandet och tillgängligheten har anpassats.

Barn har även tillgång till juridiskt biträde vid behov. På nationell nivå har barnombudsmannen mandat att ta emot ärenden från barn och kan stötta dem i att få upprättelse. Ärendena rör myndighetsutövning inklusive rätten till vård och utbildning.

Migrationsfrågor och polisärenden är undantagna eftersom det finns separata instanser för det, vilket innebär en utmaning då de instanserna inte är särskilt anpassade för barn. En annan stor utmaning för Irland är att barnkonventionen inte är lag. Det går därför inte att ta fall till domstol om barns rättigheter enligt barnkonventionen kränkts.

Sverige har ännu så länge varken inkorporerat barnkonventionen eller anslutit sig till det tredje tilläggsprotokollet. Sverige har inte heller barnanpassade instanser på nationell nivå dit barn kan vända sig för att få stöd i att kräva upprättelse när deras rättigheter kränkts.

Alla tre delar är nödvändiga för att barns rättigheter fullt ut ska tillgodoses. Det är dags för Sverige att vakna upp och sätta fart!

Barn i Sverige har rätt till en fullständig barnkonvention. Läs mer och skriv under vårt krav till regeringen.


Hög tid att bryta orättvisa mönster

En ny rapport från UNICEF visar hur ojämn fördelning av hushållsarbete håller hundratals miljoner flickor tillbaka och bland annat hindrar deras skolgång. Ett mönster som måste brytas nu, skriver Eva Dalekant, programhandläggare internationell utveckling, på FN:s internationella flickdag.

Varje dag tjatar jag på mina döttrar om att de ska sätta in disken i maskinen, lägga tvätten i tvättkorgen, städa sina rum och hjälpa till att gå ut med soporna. Nästan varje dag tänker jag också på hur bra de har det. Den lilla tid de måste ägna åt hushållsarbete är inte betungande i jämförelse med många andra flickors situation världen över.

Hamesa, 19 år, från Nepal. Hon fick aldrig gå i skolan eftersom hon är tjej och kommer från en starkt patriarkal minoritetsgrupp. Den typen av orättvisa arbetar UNICEF för att ändra på.

Hamesa, 19 år, från Nepal.

Mina tankar går till de tonårstjejer jag har träffat i olika länder som råkar vara födda under andra förutsättningar. En av dem är 19-åriga Hamesa i östra Nepal som aldrig fick gå i skolan eftersom hon är tjej och kommer från en starkt patriarkal minoritetsgrupp. Hon bor med sin mamma,  sin 5-åriga dotter och sina fem syskon, tre systrar och två bröder. Hamesas mamma och de tre döttrarna delar på allt hushållsarbete, medan bröderna inte behöver lyfta ett finger hemma.

Bröderna går i skolan, vilket inga av döttrarna kunnat göra, och kan ägna all sin fritid åt skolarbete och nöjen. Hamesa tycker förvisso att det är orättvist, men har ingen makt att förändra situationen. Hon är dock fast besluten om att hennes egen dotter ska kunna gå i skolan.

Hundratals miljoner flickor hålls tillbaka

Hamesas situation är inte unik. Flera hundra miljoner flickor över hela världen har en liknande vardag. En ny rapport från UNICEF visar att flickor i åldrarna 5-14 år ägnar 40 procent mer tid än jämnåriga pojkar åt obetalt hushållsarbete. De lagar mat, städar, hämtar vatten och ved, tar hand om syskon eller andra släktingar.

Mönstret blir tydligare ju äldre flickorna blir. Flickor i åldrarna 10-14 år ägnar 50 procent mer tid än pojkarna åt hushållssysslor. Allt detta arbete går i många fall ut över deras skolarbete – de kommer för sent, hinner inte läsa läxor och i värsta fall kan de inte gå i skolan alls. De får inte heller tid att leka och vara med sina kompisar. I flera länder innebär arbetet med att hämta ved och vatten dessutom en risk att utsättas för sexuella övergrepp.

Den ojämna fördelningen av hushållsarbetet för dessutom vidare tanken – både hos tjejerna och i deras samhällen – att ansvaret för barn och hem ligger på just flickorna. Det här orättvisa och diskriminerande mönstret måste brytas för att världens flickor ska få sin rätt till utbildning, hälsa och vila förverkligad. Och även för att de stereotypa könsrollerna och den ekonomiska ojämställdheten ska kunna brytas i vuxenlivet.

Det finns lösningar

Ett sätt är bryta mönstren är att synliggöra och sätta ett värde på den stora mängden obetalt hushållsarbete som kvinnor och flickor utför. Flickor måste få mer stöd i sin skolgång genom att föräldrarna får ökad kunskap om hur viktigt det är. I flera länder har man också knutit barnbidraget till att familjens döttrar går i skolan.

Det går också att minska tiden det tar att utföra hushållsarbetet. Till exempel genom att dra in rinnande vatten i fler hushåll, dra in elektricitet för att minska tiden att samla ved och att bygga fler förskolor för att flickorna ska slippa ta hand om sina småsyskon.

Många av de nya globala utvecklingsmålen rör tjejers rättigheter. För att de ska kunna uppnås måste vi få även killarna att ta ansvar i hemmet. Tillsammans kan vi förändra flickors liv.

Läs mer om flickors situation och UNICEFs arbete.


Barnkonventionen ska bli svensk lag

UNICEF Sverige lämnar idag in sitt remissvar på utredningen kring att barnkonvention blir svensk lag. Vi är mycket positiva till förslagen i utredningen men det finns några brister som är värda att belysa, skriver Karin Ödquist Drackner, barnrättsjurist.

Utredningsarbetet har pågått under flera år och de politiska signalerna och beslutet har gått från att utreda om barnkonventionen ska bli lag till ett beslut från regeringen att den ska bli lag. Det är förstås ett beslut som vi ser mycket positivt på eftersom det ger en tydlig politisk signal och ett vassare juridiskt verktyg för att stärka tillämpningen av barns rättigheter i Sverige.

Sammantaget är vi positiva till utredningens förslag, men följande brister vill vi lyfta fram:

  • Barnkonventionens formella status. Om det uppkommer en situation då vanlig svensk lag skulle strida mot barnkonventionen är det inte självklart att barnkonventionen skulle ha företräde. Om regeringen menar allvar med att höja barnkonventionens ställning i Sverige föreslår vi därför att man i den kommande lagen tydliggör att barnkonventionen som internationell konvention är överordnad och har högre rang än nationell lag. Det är en erkänd tolkningsregel enligt Högsta domstolen och FN:s barnrättskommitté.
  • Inga tilläggsprotokoll omfattas av utredningen. Det går emot synsättet att barns rättigheter i konventionen är odelbara och ömsesidigt beroende av varandra. Syftet med tilläggsprotokollen är att förstärka barns rättigheter inom områden där skyddet inte varit tillräckligt starkt i konventionen. Det finns därmed en risk att rättigheterna i protokollen får en särställning inom svensk rättstillämpning, till nackdel för barnet.

Barnkonventionen har sedan den antogs 1990 visserligen varit juridiskt bindande för Sverige men det har visat sig inte vara tillräckligt. Genom att göra konventionen till lag blir det ännu tydligare att barn är egna individer med egna rättigheter. Det kommer att ställa högre krav på kunskap bland personal på samtliga myndigheter i Sverige att förstå vad barnkonventionen är och hur den ska tillämpas i deras arbete. Barnkonventionen kommer nu även att kunna åberopas i svenska domstolar och ha samma status som övriga svenska lagar.

De vanligaste argumenten som kommer upp bland de som är skeptiska till barnkonventionen som lag är att många bestämmelser i konventionen är svårtolkade, att traditionella förarbeten saknas, och att ingen internationell domstol finns kopplad till konventionen och skapar praxis och vägledning. Vi anser dock att utmaningarna är hanterbara och föreslår konkreta lösningar. Läs hela vårt remissvar här.

Förslaget ska nu beredas inom Regeringskansliet och barnkonventionen förväntas bli svensk lag i början av 2018.

Vill du få löpande information om UNICEFs arbete för barns rättigheter? Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.


Medicinska ålders­bedömningar för barn återupptas

Rättsmedicinalverket (RMV) fick tidigare i år ett uppdrag av regeringen att ta fram förslag på hur medicinska åldersbedömningar av asylsökande kan genomföras i Sverige. UNICEF Sveriges barnrättsjurist Karin Ödquist Drackner kommenterar förslaget som presenterades i fredags.

Vi ser positivt på att regeringen åter tagit upp frågan för att göra det möjligt för barn att kunna bevisa sin ålder som asylsökande. De metoder som använts tidigare har haft stora felmarginaler och varken varit tillfredsställande eller rättssäkra.

Medicinska åldersbedömningar kan aldrig bli hundra procent säkra och faktiskt bestämma en exakt ålder, men förslagen är ett steg i rätt riktning och kan utgöra en grund för en uppskattning av en persons ålder.

Den nya metoden som föreslås innebär att man gör en tandröntgen av visdomständer samt magnetröntgen av knäleden. Arbetet ska utföras av två oberoende tandläkare och röntgenläkare. Den samlade medicinska åldersbedömningen som Rättsmedicinalverket lämnar kommer sedan att göras av rättsläkare.

Nästa steg i arbetet är att upphandla medicinska tjänster för genomförandet nu under hösten. Förhoppningen är att de medicinska åldersbedömningarna kan påbörjas i början av nästa år.

Viktigt att ta hänsyn till helheten

När arbetet kommer igång under nästa år är det fortsatt viktigt att medicinska åldersbedömningar inte ensamt ligger till grund för en bedömning av en persons ålder. Det är också viktigt att de kompletteras av psykosociala underlag från exempelvis psykolog, barnläkare, lärare och socialsekreterare. I resultatet av den medicinska åldersbedömningen ska den lägsta åldern i åldersspannet gälla.

För rättssäkerheten och i enlighet med barns rättigheter är det fortsatt viktigt att barnet ger sitt samtycke och att beslutet ska kunna överklagas. Det måste Sverige följa enligt EU-lagstiftning och FN:s barnkonvention.


Att motverka våld mot barn – är Sverige bäst i klassen?

Sverige ses ofta som ett föregångsland i att bekämpa våld mot barn och vi var först med att lagstifta mot barnaga 1979. Som ett av de nya globala utvecklingsmålen har världen slagit fast att inga barn ska utsättas för våld år 2030. Vid gårdagens seminarium i Almedalen diskuterades hur målet ska uppnås.

Under de senaste 25 åren har stora utvecklingsframsteg gjorts i världen. Antalet små barn som dör har halverats, många fler barn går i skolan, färre barn arbetar och 2,5 miljarder fler människor har tillgång till rent vatten. Men det våld som miljoner barn i världen dagligen utsätts för har inte minskat. Enligt en UNICEF-rapport från 2014 utsätts sex av tio barn för våld av sina vårdnadshavare och ungefär var tionde flicka utsätts för sexuellt våld.

I år kom ett nytt internationellt initiativ för att stoppa våld mot barn – Global partnership to end violence against children. Sverige har valt att vara föregångsland i satsningen. För att diskutera vad det innebär bjöd UNICEF Sverige, Plan Sverige, SOS Barnbyar, Barnfonden och Rädda Barnen in till ett gemensamt seminarium i Almedalen.

Almedalen_våld mot barn

Medverkande var barnminister Åsa Regnérs statssekreterare Pernilla Baralt, Plan Sveriges programchef Pia Stavås Meijer, UNICEF Sveriges programchef Christina Heilborn och Rädda Barnens generalsekreterare Elisabeth Dahlin.

Pernilla Baralt sade att Sverige ska arbeta stenhårt med frågorna:

– Vi måste bland annat stärka den sociala barn- och ungdomsvården. Vi har också nyligen tagit fram en handlingsplan mot människohandel – ett av de värsta övergrepp ett barn kan bli utsatt för. Sverige planerar också att inom partnerskapet anordna en så kallad Solutions summit, att samla länder och dela lösningar och insatser kring vad som praktiskt fungerar för att minska våld mot barn.

Pia Stavås Meijer pratade bland annat om vikten av insatser i skolan:

– Eftersom skolan i många länder är den enda institutionen som finns runt ett barn kan vi göra många insatser här. Det är också viktigt att påverka attityder hos lokala ledare med stort inflytande i lokalsamhället. Frågan om våld mot barn borde också vara med i alla biståndsinsatser.

Christina Heilborn påpekade att Sverige inte kan leva på gamla meriter och nöja oss med lagstiftningen mot aga:

– Vissa av våra lagar är för snäva gällande våld mot barn och borde ändras. Det är också viktigt att kunskapen ökar hos barnen själva, och att kunskapen och kompetensen höjs hos alla som arbetar med och möter barn.

Stort tack till alla medverkande och till alla som kom!

Som ett av de nya globala utvecklingsmålen har världen slagit fast att inga barn ska utsättas för våld år 2030. Punkt 16.2 i de nya globala utvecklingsmålen: Stoppa övergrepp, exploatering, människohandel och alla former av våld och tortyr mot barn.

 


Från flykt till trygghet – fungerar vårt mottagande för barn?

Idag höll UNICEF Sverige ett seminarium i Almedalen för att diskutera hur Sverige har hanterat mottagandet för de barn som kommit hit och sökt asyl.

Almedalen_barn på flykt

På seminariet deltog (från vänster) Christina Heilborn, programchef UNICEF Sverige, Petra West-Stenkvist, socialchef Sjöbo kommun och styrelseledamot i Föreningen Sveriges socialchefer FSS, moderaternas migrationspolitiska talesperson Johan Forsell och barnminister Åsa Regnér. Moderator var Niklas Svensson.

Utgångspunkten för diskussionen var de tio förslag UNICEF Sverige tagit fram och som vi anser bör ingå i en gemensam handlingsplan för att säkerställa barns grundläggande rättigheter.

Barnminister Åsa Regnér var tydlig med att alla barn ska behandlas lika och att vi inte ska sänka standarden på det mottagande vi har för barn i Sverige. Hon ser positivt på UNICEFs förslag och lovade att flera av dem kommer att ingå i den nationella handlingsplan som regeringen ska presentera i höst. Planen ska ha ett tydligt fokus på långsiktiga lösningar och kunna följas upp kontinuerligt.

Moderaternas Johan Forsell höll med om att en handlingsplan är en bra väg att gå och tar gärna inspiration från UNICEFs förslag vad gäller innehåll. De ser även åldersbedömningar som ett viktigt verktyg för att säkerställa ordning i systemet.

Petra West-Stenkvist pekade på behovet av samverkan inom kommunen och med regeringen. Hon var också tydlig med att vi inte får glömma bort att de barn som kommer till Sverige är individer med egna behov och rättigheter och måste behandlas därefter.

UNICEF gläds åt att ansvariga politiker och tjänstemän tagit till sig av våra förslag och ser fram emot genomförande av förslagen med ett tydligt barnrättsperspektiv som utgångspunkt. Det är särskilt viktigt att påminna om att arbetet måste omfatta alla barn, det vill säga ensamkommande barn och barn med familj.

Stort tack till alla medverkande och till alla som kom!


UNICEF Sverige i Almedalen 2016

På söndag inleds årets Almedalsvecka. UNICEF Sverige finns på plats för att lyfta viktiga frågor som det svenska mottagandet av barn på flykt och att stoppa våld mot barn. Varmt välkommen att besöka våra seminarier!

Skandia Idéer för Livet bjuder oss även i år på lokal, teknik och marknadsföring av arrangemangen i Skandias trädgård, Tage Cervins gata 3B. Här nedan hittar du vårt program.

Foto: © UNICEF/Georgiev

Foto: © UNICEF/Georgiev

Tisdagen den 5 juli, klockan 8:00-9:00, frukostseminarium i Skandias trädgård

Från flykt till trygghet – fungerar vårt mottagande för barn på flykt?

Förra året tog Sverige emot rekordmånga asylsökande barn. Det svenska mottagningssystemet var och är fortfarande under stor press. Barn riskerar därmed att inte få sina grundläggande rättigheter tillgodosedda. Hur säkerställer vi att Sverige lever upp till sina åtaganden för dessa barn?

Medverkande: Åsa Regnér, barnminister, Johan Forssell, migrationspolitisk talesperson (M), Petra West-Stenkvist, socialchef Sjöbo kommun och styrelseledamot Föreningen Sveriges socialchefer, FSS, samt Christina Heilborn, UNICEF.
Moderator: Niklas Svensson.
Seminariet på facebook.

Foto: © UNICEF/LeMoyne

Foto: © UNICEF/LeMoyne

Tisdagen den 5 juli, klockan 16:00-16:45, seminarium i Skandias trädgård

Att stoppa våld mot barn – är Sverige bäst i klassen?

Våld mot barn är ett enormt problem både i Sverige och i världen. I de nya globala utvecklingsmålen ingår att stoppa alla former av våld mot barn. Sverige har åtagit sig att vara ett föregångsland i detta arbete, både här hemma och i vårt utvecklingssamarbete. Hur tänker Sverige driva frågan?

Medverkande: Pernilla Baralt, statssekreterare åt barnminister Åsa Regnér, Pia Stavås Meier, programchef, Plan Sverige och Christina Heilborn, programchef UNICEF Sverige
Moderator: Elisabeth Dahlin, generalsekreterare Rädda Barnen.
Medverkande organisationer: UNICEF, Rädda Barnen, Plan Sverige, SOS Barnbyar och Barnfonden (Barnrättsnätverket för utvecklingsfrågor).
Seminariet på facebook.

Vi kommer också att delta i Petter Stordalens och Nordic Choice hotels årliga seminarium där Caroline Sommarbo, en av våra frivilliga, medverkar för att tala om sitt engagemang för UNICEF. Vi medverkar också i seminarium om FN:s framtid och Agenda 2030 (UNICEFs medverkan sker genom vårt medlemskap i CONCORD Sverige).

Ska du också till Almedalen? Varmt välkommen till våra spännande samtal! Sprid också gärna vår information om evenemangen. Tack!


Regeringen stärker barns rättigheter i biståndet

Under juni är en ny policy för det svenska internationella utvecklingssamarbetet ute på remiss. UNICEF Sveriges programhandläggare för internationell utveckling, Eva Dalekant, förklarar här varför den nya policyn är bättre än den förra.

Policyn är en omarbetad version av den förra regeringens så kallade biståndspolitiska plattform. Vi tycker det är positivt att de huvudsakliga prioriteringarna för det svenska utvecklingssamarbetet nu finns samlat i ett dokument. Vi anser också att den nya policyn är bättre än den tidigare bland annat av följande anledningar:

  • Den har ett tydligt rättighetsperspektiv och allt arbete ska syfta till att stärka kapaciteten inom samarbetsländernas egna institutioner och välfärdssystem. Det ligger helt i linje med UNICEFs mål och arbetssätt.
  • Barnrättsperspektivet lyfts fram mer tydligt än i den biståndspolitiska plattformen. De fyra grundprinciperna i barnkonventionen (barnets bästa ska komma i första rummet, rätten att komma till tals, rätt till liv och utveckling samt rätten att inte bli diskriminerad) finns nu med. Barnets roll som bärare av rättigheter och som viktig aktör i sin egen utveckling lyfts också fram tydligare nu.
  • Viktiga arbetsområden för UNICEF är prioriterade, bland annat rätten till hälsa med insatser mot barna- och mödradödlighet, samt även utbildning, vatten och sanitet.

Några invändningar vi har mot policyn:

  • Den är väldigt bred och sträcker sig över stora tematiska områden, alla relevanta för att åstadkomma hållbar utveckling. Men svenskt utvecklingssamarbete kan i praktiken bara stödja en viss del av alla dessa områden. Det gör att regeringens verkliga prioriteringar inom biståndet fortfarande inte är tydliga.
  • Den nya ambitionen är hög: ”barnrättsperspektivet ska genomsyra alla nivåer och alla områden i utvecklingssamarbetet”. För att det ska förverkligas krävs bland annat tydligare politiska signaler från UD till Sida, ett starkare metodstöd inom Sida och att barnrättsperspektivet även förs in i områden där inte barn är en självklar målgrupp, som när det gäller energi och insatser mot klimatförändringar.
  • Sidas nya kartläggning Study of Sida’s work with child rights visar att de praktiska systemen och processerna inte alltid är konsekventa. Det är viktigt att det finns en fungerande kedja från policy, till strategier och sen vidare till utbetalat stöd och dialog med samarbetsländerna kring de områden som Sverige verkligen vill prioritera.

Läs remissen här och UNICEF Sveriges remissvar här.


En mörk dag för Sveriges asylpolitik

Det omdebatterade lagförslaget om ändringar i utlänningslagen har idag av en stor majoritet röstats igenom i riksdagen. Sveriges asylregler ligger nu på EU:s lägsta nivå tillsammans med länder som Rumänien, Grekland och Malta, något UNICEF Sverige är mycket kritiska till.

Den nya lagen, vars huvudsyfte är att minska antalet asylsökande i Sverige,  innebär bland annat följande:

  • Tillfälliga uppehållstillstånd blir huvudregeln i stället för permanenta. De tillfälliga uppehållstillståndens längd blir tre år för de som beviljas flyktingstatus och 13 månader som alternativt skyddsbehov.
  • Endast de asylsökande som beviljas flyktingstatus har rätt till familjeåterförening och då enbart kärnfamiljen. Alternativt skyddsbehövande (majoriteten av de som flyr från Syrien och ensamkommande barn) nekas all rätt till familjeåterförening.
  • Bestämmelsen om uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter (humanitära skyddsskäl för barn) har ersatts av bestämmelsen synnerligen ömmande omständigheter som endast kan tillämpas om det strider mot Sveriges internationella åtaganden.

UNICEF har i gott sällskap av majoriteten remissinstanser påtalat att förslaget tydligt strider mot barnkonvention, framför allt alla barns rätt till familjeåterförening. Förslaget är inte förenligt med regeringens förslag att stärka barns rättsliga status och göra barnkonventionen till lag, eller att skapa fler lagliga vägar till EU och Sverige.

Några riksdagspartier hade reserverat sig mot just inskränkningarna i familjeåterförening, men det vann inte gehör hos riksdagens alla ledamöter.

Foto: © UNICEF/Georgiev

Alla barn har rätt att leva tillsammans med sin familj. Foto: © UNICEF/Georgiev

UNICEFs uppdrag är att se till att staten uppfyller sina skyldigheter enligt barnkonventionen och se till att den efterlevs. Barnkonventionen är tydlig när det gäller alla barns lika värde och rättigheter. Oavsett under vilka omständigheter ett barn lever i, ­eller vilken skyddsstatus man tillskrivs, har alla barn rätt att leva med sin familj.

Lagen som träder i kraft 20 juli 2016 ska gälla i tre år med en uppföljning efter två år. UNICEF Sverige är angelägen om att lagen inte görs permanent utan att den förblir tillfällig. Vi kräver därmed att Sverige under de kommande tre åren:

  • upprättar ett mottagningssystem med strukturer där barns rättigheter och barnets bästa kommer i främsta rummet
  • ser över och rustar det nuvarande systemet för att möta framtida utmaningar
  • fortsätter vara drivande för ett gemensamt ansvarstagande inom EU med barns rättigheter och behov i fokus.

För mer information:

Läs vårt remissvar om den tillfälliga utlänningslagen.

”Barn har rätt till familjeåterförening”, läs vår debattartikel i Svenska Dagbladet.

Läs vårt brev till socialförsäkringsutskottet angående tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige.


Begränsningar i familjeåterförening kränker barns rättigheter

I juni förväntas den nya tillfälliga utlänningslagen klubbas igenom i riksdagen. UNICEF Sverige kritiserar förslaget eftersom det innebär begränsningar i barns rätt till familjeåterförening och inte är förenligt med barnkonventionen, skriver Karin Ödquist Drackner, barnrättsjurist.

Antalet barn som befinner sig på flykt till och inom Europa ökar. Enligt den senaste statistiken från Eurostat sökte närmare 90 000 ensamkommande barn asyl i EU 2015.

UNICEF Sverige har i sitt remissvar till lagförslaget bland annat påpekat att de förslag som innebär begränsningar i barns rätt till familjeåterförening inte är förenliga med barnkonventionen. Vi är väl medvetna om att förslaget har som huvudsyfte att begränsa antalet asylsökande i Sverige. Men rätten till familjeliv har en så stor påverkan för ett barns liv och utveckling att den inte kan förbises på det här sättet.

Att inte ge barn rätt att återförenas med sin familj ökar risken att barn i stället söker illegala vägar för att återförenas med sina föräldrar och närstående, och löper hög risk att hamna i händerna på smugglare eller utnyttjas på andra sätt.

Enligt beräkningar från Interpol försvinner ett av nio barn som befinner sig på flykt. Mörkertalet är stort och siffrorna ger endast en fingervisning kring hur situationen ser ut i verkligheten.

Vi har idag skrivit ett brev till de ansvariga i riksdagen för att än en gång påtala problemet och samtidigt ge förslag på hur man kan stärka barns rätt till familjeåterförening.

  • Alla barn har rätt till familjeåterförening oberoende av skyddsskäl. Det är högst orimligt och diskriminerande att barn som får uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande eller som flykting inte har lika rättigheter att få vara med sin familj.
  • Barn ska ha rätt att återförenas med övriga närstående. Den individuella prövningen måste bli än mer central snarare än blodsband. Familjebegreppet måste ses över och definieras utifrån att de som faktiskt är närstående till barnet får möjlighet att återförenas med barnet.
  • Barn ska ha rätt att återförenas med sina syskon.
  • Familjeåterföreningsärenden måste prioriteras och hanteras skyndsamt. Företräde måste ges åt anknytningsärenden som berör barn. Ärendena måste hanteras positivt, humant och skyndsamt.
  • Ansökningarna för familjeåterförening bör förenklas och subventioneras. Ekonomi får inte utgöra det enda hinder för barns möjlighet att återförenas med sina föräldrar. De faktiska kostnaderna är idag höga och de administrativa processerna krångliga.

Vi förväntar oss att Sverige tar sitt ansvar och uppfyller sina skyldigheter enligt barnkonventionen.


Helhetsgrepp viktigt vid åldersbedömning av barn

Socialstyrelsen presenterar sina förslag på nya metoder för medicinska åldersbedömningar. Nu föreslås magnetröntgen av knä- och fotled vara den mest exakta för att skilja barn från vuxna. Men det är viktigt att ta hänsyn till många aspekter, skriver UNICEF Sveriges barnrättsjurist Karin Ödquist Drackner.

Tidigare tand- och handledsröntgen har visat sig var en osäker metod för att bedöma en åldersgräns på 18 år. UNICEF ser positivt på att man gjort en ordentlig undersökning för att försöka komma fram till en mer rättssäker och tillförlitlig metod. Men det är viktigt att understryka att metoden som nu föreslås gäller bedömning och inte bestämning av ålder.

Felmarginalen är fortfarande relativt stor och därför kan medicinska åldersbedömningar inte ensamt vara en metod för att besluta om en person är under eller över 18 år. I bedömningen måste många olika underlag vägas in, från exempelvis psykolog, barnläkare, lärare och socialsekreterare.

Barnet måste också få en chans att styrka sin ålder och det är viktigt att det finns rättssäkra metoder för att göra det. Barn har särskilda rättigheter enligt både barnkonventionen och svensk lag. Asylsökande barn har till exempel rätt till utbildning, hälso- och sjukvård och socialt stöd, en god man och ett särskilt boendestöd. Vid beslut som rör barn ska barnets bästa alltid särskilt beaktas och utredas.

Vad säger lagen?

I Sverige har vi så kallad fri bevisprövning vilket innebär att man kan använda medicinska åldersbedömningar som ett av många bevisunderlag för att bedöma ålder. Den asylsökande ska informeras om möjligheten att göra en läkarundersökning för att göra sin ålder sannolik, men det är inte reglerat i lag hur det ska gå till.

Enligt EU:s asyldirektiv (som Sverige är bundet av) är det tydligare vilka principer som gäller. Medicinska undersökningar ska endast användas vid tveksamma situationer och inte som en rutinåtgärd. Om tvivel uppstår gäller den så kallade ”benefit of the doubt”-principen vilket betyder att den sökande då ska bedömas som underårig.

Barnet måste samtycka till processen och få information om vad undersökningen innebär och hur den kan påverka utredningen. Beslut om åldersbedömning ska också kunna överklagas.

FN:s barnrättskommitté menar också i sin tolkning av barnkonventionens bestämmelser att åldersbedömningar måste vägledas av principen om barnets bästa och att vid tvivelaktiga situationer besluta till den sökandes fördel.

Ingen universallösning

Socialstyrelsens förslag är endast en av många pusselbitar för att få ett rättssäkert förfarande utifrån de regler och bestämmelser som gäller. Det är oroande att man från politiskt håll vill påskynda processen med att ta fram tillförlitliga metoder för medicinska åldersbedömningar, som en universallösning på problematiken med oklar ålder på asylsökande.

Metoden får aldrig bli ett rutinförande och inte heller ensamt utgöra underlaget för att bedöma åldern på den person som söker asyl i Sverige.

Läs mer om barns rättigheter och barnets bästa vid bedömningar för ensamkommande barn i asylprocessen.