Gå till innehållet
Laddar…

Varför tas inte våld mot barn på större allvar?

Igår anordnade UNICEF Sverige ett seminarium i Almedalen där vi diskuterade luckor i svensk lagstiftning kring våld mot barn och vilka konsekvenser det får, utifrån ett barnrättsperspektiv. Skyddet för barn som utsätts för våld måste stärkas.

Sverige var det första landet i världen som 1979 införde förbud mot barnaga. Intentionen med förbudet var att förändra attityder men det var inte straffrubricerande. Och snart fyrtio år senare finns det fortfarande ingen särskild bestämmelse i brottsbalken, utan misshandel mot barn faller under samma brottsrubricering som våld mellan vuxna.

UNICEF Sverige ser framför allt två problem med detta och vi vill därför:

  1. Att det införs en särskild bestämmelse i brottsbalken om misshandel mot barn som stämmer bättre överens med barnkonventionen.
  2. Att barn som bevittnar våld i hemmet inräknas i definitionen av våld mot barn och erkänns som brottsoffer.

Till vårt seminarium var barnminister Åsa Regnér inbjuden tillsammans med Tomas Tobé, rättspolitisk talesperson (M) och Sven-Erik Alhem, ordförande Brottsofferjouren Sverige.

Både regeringen och moderaterna ansåg att det rättsliga skyddet för barn som utsätts för våld är otillräckligt och svagt och därför måste prioriteras.

Barnminister Åsa Regnér och moderator Niklas Svensson vid UNICEF Sveriges seminarium om våld mot barn, i Almedalen.

Barnminister Åsa Regnér och moderator Niklas Svensson.

Åsa Regnér lyfte bland annat några av de förslag som regeringen presenterat för att stärka socialtjänsten, så som ökad bemanning. Men framförallt lyfte Regnér regeringens beslut som antas idag, om att göra barnkonventionen till svensk lag år 2020, som ett sätt att stärka barns rättigheter.

Dock var Regnér tydlig med att frågan om att införa misshandel mot barn som en egen straffbestämmelse inte är aktuellt i dagsläget. Den frågan ska ses över ytterligare.

Tomas Tobé var inte lika övertygad om att barnkonventionen som lag nödvändigtvis är lösningen, för att stärka barns rättigheter. Dock vill han invänta propositionen innan moderaterna ger sitt formella besked. Däremot var Tobé positiv till att se över möjligheten att införa en särskild straffbestämmelse om misshandel mot barn.

Sven-Erik Alhem påtalade tydligt att barn som bevittnar våld måste synliggöras mer och erkännas som brottsoffer. Brottsofferjouren vill att synsättet förändras så att rättsväsendet utgår ifrån att alla barn som bevittnat våld farit illa. Som lagstiftningen ser ut idag måste barnet själv bevisa att hen farit illa för att få stöd och skydd och brottsskadeersättning.

UNICEF Sverige ser mycket positivt på regeringens beslut att göra barnkonventionen till svensk lag och kommer arbeta intensivt för att beslutet ska gå igenom i riksdagen. Vad gäller de nuvarande luckorna i lagen kring våld mot barn, anser UNICEF Sverige att de måste täppas till – för att kunna leva upp till barnkonventionens bestämmelse om heltäckande skydd för barn mot alla former av våld. Och för att ge en tydlig markering att det aldrig är tillåtet att slå ett barn.

Här kan du läsa mer om hur vi arbetar för att stoppa våld mot barn i Sverige.

Sexuella övergrepp på nätet måste stoppas

Igår hade UNICEF Sverige, Ecpat och Bris ett gemensamt seminarium i Almedalen på temat att stoppa sexuella övergrepp på nätet. Panelen diskuterade bland annat en studie från Filippinerna där tiotusentals barn är utsatta för så kallad ”webcam sex tourism”.

Medverkande i seminariet var Lotta Sylwander, chef för UNICEF Filippinerna, Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris och Anders Pettersson, generalsekreterare Ecpat. Moderator var Caroline Engvall, journalist, författare och föreläsare.

Medverkande i seminariet var Lotta Sylwander, chef för UNICEF Filippinerna, Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris och Anders Pettersson, generalsekreterare Ecpat. Moderator var Caroline Engvall, journalist, författare och föreläsare.

Med nätet och sociala mediers intåg i vår vardag har en ny typ av övergrepp mot barn vuxit fram. Inför studien Perils and Possibilities: Growing up online (2016) tillfrågade UNICEF 10 000 18-åringar i 25 länder om riskerna de upplever med nätet. Åtta av tio svarade att de ansåg sig vara i fara för sexuella övergrepp eller utnyttjande online.

UNICEF Filippinerna genomför nu en stor studie om sexuella övergrepp mot barn på nätet i landet. Landet har blivit en global knutpunkt och tiotusentals utsatta är barn. En vanlig företeelse här är en typ av ”show” som streamas live, där en vuxen får barn att utföra sexlekar med varandra eller med vuxna framför en webkamera. Barnen är oftast runt 8-10 år, men de kan vara så unga som två år. För detta får de runt 150 pesos (25 kronor) i ersättning.

Personer utomlands kopplar upp sig och ser showen mot betalning. Det har kommit att kallas ”webcam sex tourism”. Hög fattigdom driver den här lukrativa verksamheten. I många fall är föräldrarna medvetna om vad som sker, eller möjliggör till och med själva att deras barn deltar.

På gårdagens seminarium i Almedalen berättade Lotta Sylwander, chef för UNICEF i Filippinerna, om hur de arbetar för att stoppa övergreppen:

– Vi driver påverkansarbete för att stärka lagstiftningen. Dels måste lagarna anpassas till den nya tekniken. Och dels måste åldern för samtycke till sex höjas. Idag är den åldern i landet endast tolv år.

Andra viktiga aktörer för att stoppa övergreppen är både internetoperatör och de företag som sköter betalningarna för bilderna och filmerna på nätet. De har en viktig roll i att identifiera förövare och för att förhindra att materialet köps och sprids vidare.

– Det är redan två stora internetoperatörer i Filippinerna som har stoppat tillgången till de pornografiska sidor som ligger på det öppna internet. Flera av betalningarna på nätet har också stoppats. De här företagen har nu ett bättre samarbete med polisen så att förövarna kan spåras och lagföras. Vi har också gett stöd till polisen att köpa in program för så kallat photo dna för att kunna identifiera och hitta de utsatta barnen, sade Lotta Sylwander.

Ett problem är att mycket av övergreppsmaterialet som involverar barn endast finns på det så kallade ”dark web” – en dold del av internet för kriminell verksamhet och som kräver kryptering. Där är materialet och användarna svårare att stoppa.

En annan sak som UNICEF i Filippinerna gör är att driva en kampanj för att öka människors kunskap om dessa frågor:

– De här övergreppen kan fortgå endast om alla personer runt det utsatta barnet är tysta. Nu finns det en attityd hos många att barnen själva ville och ställde upp på övergreppen. Vi har alla ett ansvar att prata om detta, inte minst med våra barn, sade Lotta Sylwander.

Med barnen i fokus när städer byggs

Växande städer och ett ökat socialt utanförskap som innebär kostnader, risker och utmaningar. Hur kan ett ett barnperspektiv öka förutsättningarna att åtgärda de ökande klyftorna? Det var en av frågorna i det seminarium som igår hölls av UNICEF Sverige och NCC i Almedalen.

En panel bestående av UNICEF Sveriges programchef Christina Heilborn, NCC:s hållbarhetschef Christina Lindbäck och Lisa Klingwall, från Stockholms stads stadsbyggnadskontor, deltog vid UNICEF Sveriges och NCC:s seminarium i Almedalen igår.

En panel bestående av UNICEF Sveriges programchef Christina Heilborn, NCC:s hållbarhetschef Christina Lindbäck och Lisa Klingwall, från Stockholms stads stadsbyggnadskontor, deltog vid seminariet. Panelen lyfte fram vikten av att ansvariga parter i stadsplanering anlägger ett barnperspektiv och väljer att ta med barns och ungdomars åsikter i byggprocessen.

– Barn och kvinnor är de som mest av alla uppehåller sig i den egna närmiljön och deras kunskap och åsikter är värdefulla om man vill åstadkomma ett bra resultat när boendemiljöer planeras, konstaterade Christina Lindbäck, NCC.

Det vanligast förekommande sättet att inhämta åsikter är via det som kallas samråd, något som ofta innebär en ensidig kommunikation. Det leder många gånger till konfrontationer.

– För att man ska komma vidare krävs i stället en dialog. Det stärker dessutom demokratin, sade Christina Lindbäck.

Christina Heilborn menade att en dialog med barn och ungdomar kan vara ett bra sätt att bryta socialt utanförskap:

– Våra studier visar att barnen och ungdomarna blir stolta och får en bättre självkänsla när de får vara delaktiga, samtidigt som det tidigt ger dem en inblick i den demokratiska processen.

Lisa Klingwall betonade vikten av en ärlig dialog och en tydlig återkoppling till barnen. Det måste vara på riktigt:

– Vi kan inte gå ut och lova det vi inte kan hålla, men samtidigt förstår barn att de inte alltid kan få igenom precis allt de vill, menade hon.

Samverkan mellan UNICEF, kommuner och byggföretag som NCC är nyckeln till framgång i arbetet med att sätta barnen i fokus och skapa förutsättningar för ett inkluderande samhälle.

Med det nya projektet ”Barnrättskommun” vill UNICEF Sverige driva på utvecklingen till ett samhälle med ett barnrättsperspektiv, där barns och ungdomars egna åsikter tas till vara. Fem kommuner blir nu piloter i projektet, men målet är att alla kommuner ska ansluta sig till modellen. NCC sitter med i en referensgrupp och bidrar med sina erfarenheter och sin kompetens.

Partnerskapet mellan UNICEF och NCC är ett exempel på ett nytt sätt för företag och organisationer att samarbeta för att främja barns rättigheter.

UNICEF Sverige i Almedalen 2017

På söndag startar årets Almedalsvecka och UNICEF Sverige finns på plats. Vi kommer bland annat tala om vårt arbete med barnrättskommun. Likaså lyfter vi frågan om våld mot barn och de luckor som finns i lagstiftningen samt hur vi kan stoppa sexuella övergrepp mot barn. Varmt välkomna att delta på våra seminarier!

UNICEF Sverige finns på plats i Almedalen och kommer bland annat tala om arbetet med barnrättskommun. Vi kommer också lyfta frågan om våld mot barn och de luckor som finns i lagstiftningen samt hur vi kan stoppa sexuella övergrepp mot barn. Foto: © UNICEF/Khuzaie

Här är våra seminarier i Almedalen:

Måndag 3 juli

  • Var finns barnen i våra framtida städer? 13:00 – 13:40, Strandvägen, H511 (Dome of Vision). Arrangörer: UNICEF Sverige och NCC.
  • Barn i krig – har vi råd med en förlorad generation? 17:20 – 18:00 Barnrättstorget, S:t Hansgatan 21. Arrangörer: UNICEF Sverige och Sida. Seminariet på Facebook.

Tisdag 4 juli

  • Rätten till sin familj gäller den alla? 12:15 – 12:35, Barnrättstorget, tältet, S:t Hansgatan 21. Arrangör: Barnombudsmannen.
  • Sexuella övergrepp mot barn – en global utmaning. 16:15 – 17:00 Skandias trädgård, Tage Cervins gata 3. Arrangörer: UNICEF Sverige, Bris och Ecpat.

Onsdag 5 juli

  • Luckor i lagen för våldsutsatta barn – varför tar vi inte våld mot barn på större allvar? 12:30 – 13:15 Skandias trädgård, Tage Cervins gata 3. Arrangör: UNICEF Sverige. Seminariet på Facebook.
  • Ett hotat FN? – Politiska trender, globala värden och behovet av starkt ledarskap. 13.00 – 13.45, Sverige i världen torget, Donnersgatan 6. Arrangörer: UNICEF Sverige, Dag Hammarskjöld Foundation, FN-förbundet, UNDP och UN Women nationell kommitté Sverige. Seminariet på Facebook.
  • Hur ställer vi om till en värld med större migrationsrörelser? 16:00 – 16:50 Syregården, Södra Kyrkogatan 6. Arrangör: Tidningen Syre

Torsdag 6 juli 

  • Sverige och FN:s fredsbyggande arbete. 08:00 – 08:45, Sverige i världen torget, Donnersgatan 6. Arrangörer: UNICEF Sverige, Dag Hammarskjöld Foundation, FN-förbundet, UNDP och UN Women nationell
    kommitté Sverige. Seminariet på Facebook.

Vill du veta mer om våra seminarier? Ladda ned UNICEF Sveriges Almedalskalendarium här

Vi måste nå de fattigaste

Nyligen släppte UNICEF rapporten "Narrowing the Gaps: The power of investing in the poorest children" som tar upp vikten av att fokusera på de mest utsatta barnen. Tidigare i vår reste UNICEF Sveriges Eva Dalekant till Madagaskar och fick se vilka positiva effekter investeringar i utsatta områden kan leda till.

Tack vare insatser har 12-åriga Elisabeth och 13-åriga Fleurisse fått en ny skolbyggnad med toaletter, handtvättställ och vattenfilter och byn de bor i har blivit ansluten till ett nytt vattensystem. I UNICEFs senaste rapport lyfts vikten av att satsa på de mest utsatta barnen. Foto: © UNICEF

Längs en grusväg på landsbygden i Madagaskar bor några av alla de cirka 850 miljoner människor som lever enligt definitionen ”extrem fattigdom”. De flesta har ett enkelt hus och en jordplätt där de kan odla tillräckligt med mat för familjens behov. Maten är dock enformig och saknar många näringsämnen. I bästa fall har familjen några getter eller får. Om skörden slår fel har de inga reserver att ta av. Vatten till hushållet hämtar de i enkel brunn i byn. Vattnet är ofta inte rent och de flesta har kroniska magproblem. Det är bara om någon i familjen blir riktigt sjuk de tar sig till vårdcentralen som ligger fyra mil bort.

I en liknande by bor 12-åriga Elisabeth och 13-åriga Fleurisse som ofta drabbats av bland annat diarré. Senaste gången blev Elisabeth så dålig att hon svimmade. Nu har deras skola fått en ny skolbyggnad med toaletter, handtvättställ och vattenfilter och hela byn har också blivit ansluten till ett nytt vattensystem. Det har har lett till att de numera nästan inte har några magproblem längre.

Vi vet vilka insatser som är effektiva 

Det är flickor och pojkar som Elisabeth och Fleurisse vi måste satsa ännu mer på att nå. Dels för deras rätt till exempelvis hälsovård, utbildning och grundläggande socialt skydd. Men också för att det är kostnadseffektivt. För varje dollar som investeras i sociala tjänster för de här utsatta barnen räddas dubbelt så många barn under fem år från att dö jämfört med om insatserna fokuserar på andra grupper i samhället.

Vi vet vilka insatser som är effektiva för att minska barnadödligheten; grundläggande sjukvård för kvinnor och barn, användandet av myggnät, amning under barnets första sex månader, tillgänglig mödra- och barnhälsovård, grundvaccinationer och ökad kunskap hos föräldrar om barnsjukdomar så att de söker vård i tid.

Många låginkomstländer har gjort stora framsteg i att minska antalet små barn som dör genom att bygga ut de här tjänsterna för de allra fattigaste. Ibland annat Malawi och Bangladesh har barnadödligheten minskat med 74 procent sedan 1990. Det här går att läsa mer om i UNICEFs nya rapport Narrowing the Gaps: The power of investing in the poorest children. För att kunna investera krävs dock stora resurser. Och det är vanliga människor som du och jag som kan bidra till att det här blir verklighet.

Var med oss i kampen för barn som Elisabeth och Fleurisse. Som Världsförälder ger du pengar varje månad och kämpar för utsatta barn varje dag, året runt. Läs mer här

Tydligare barnrättsperspektiv krävs i översyn av SoL

”All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen” (prop 2009/10:232) är ord som borde bli vägledande vid översynen av socialtjänstlagen. UNICEF Sverige välkomnar översynen, men vill i ett brev till utredaren lyfta ett antal punkter som är centrala för det kommande arbetet och det nya lagförslaget.

Den nya socialtjänstlagen har setts över och vi välkomnar översynen, men anser att det finns ett antal centrala områden som ytterligare behöver belysas och adresseras i utredningen. Foto: © UNICEF/Anmar

Sedan socialtjänstlagen trädde i kraft för 35 år sedan har både samhället och socialtjänstens uppdrag förändrats. Det har länge pratats om den välbehövliga översynen, men inget har hänt. Att beskedet nu kommit är glädjande och det finns många positiva ansatser i det kommittédirektiv som ligger till grund för uppdraget.

Bland annat är syftet med översynen att göra lagen mer förståelig och tillämpbar, samtidigt som möjligheterna för samverkan mellan olika samhällsaktörer ska ses över. Ambitionen är också att resultaten av utredningen ska leda till en mer jämlik lagstiftning som har individen i fokus och som lägger större vikt vid förebyggande och trygghetsskapande insatser. UNICEF Sverige är positiv till utredningen och dess intentioner, men anser att det finns ett antal centrala områden som ytterligare behöver belysas och adresseras i utredningen.

UNICEF Sverige vill bland annat se:

  • Ett tydligare barnrättsperspektiv med tydlig förankring i barnkonventionen och dess grundläggande principer om barnets bästa, icke-diskriminering, rätten till delaktighet och inflytande, samt varje barns rätt till liv och utveckling till dess fulla potential.
  • Att utredningen på ett tydligt sätt beaktar Sveriges internationella åtaganden, nationella handlingsplaner samt tidigare utredningar inom socialtjänstens område och dess rekommendationer, t ex LVU-utredningen och barnskyddsutredningen. Den nationella samordnaren för den sociala barn- och ungdomsvårdens resultat är också centrala för översynen.
  • Att barns ställning som aktörer, snarare än objekt tydliggörs och att barn görs delaktiga i översynsprocessen för att ge sina perspektiv. Därmed ges förutsättningar för en inkluderande och hållbar lagstiftning.
  • Att frågan gällande klagoinstanser och tillsynsansvar på individnivå ingår i översynen. När barn är utlämnade till samhällets allra yttersta skyddsinstans måste det finnas bättre och tydligare vägar att gå när barns rättigheter kränks. Det måste finnas möjlighet att få sitt ärende prövat och det måste finnas en väg till upprättelse. Som även är anpassad för barn.
  • Att kostnadsfrågan inte blir avgörande för det nya lagförslaget. För att resultera i förslag som verkligen genomsyras av ett rättighetsperspektiv, bör utredningen snarare koncentrera sig på hur lagen kan stärkas och förbättras med individen i centrum. Kostnader och effektivt användande av resurser får sedan analyseras i ett nästkommande led.

För att ta del av samtliga punkter, läs brevet till den särskilda utredaren här.

Vill du veta mer om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

Internationella flyktingdagen

En av tre personer som söker asyl i Europa är barn. En tredjedel av dem är ensamkommande. Idag på internationella flyktingdagen vill vi uppmärksamma delar av arbetet som pågår inom EU för barn på flykt och utvecklingen av det gemensamma asylsystemet.

Idag är det internationella flyktingdagen och vi vill uppmärksamma att arbetet för barn på flykt faktiskt går framåt. Foto: © UNICEF

Arbetet med att ta fram ett gemensamt asylsystem går framåt om än i långsam takt. Utmaningarna är stora eftersom medlemsstaterna inte är överens om hur politiken ska utformas. Det man vill enas kring är gemensamma regler inom EU. Ett så kallat harmoniserat system är bra men risken är att de minimikrav som förhandlas fram blir utgångspunkten och lämnar inget utrymme till de länder som vill ha en mer generös flyktingpolitik.

De permanenta uppehållstillstånden som Sverige haft som huvudregel är en utav frågorna som ligger i allvarlig riskzon eftersom många andra länder i Europa inte ser detta som ett hållbart alternativ. Vi som arbetar för barns rättigheter vet att permanenta uppehållstillstånd är en viktig förutsättning för hållbara och långsiktiga lösningar för barn på flykt. Att få en permanent fristad skapar bättre förutsättningar till trygghet, stabilitet och god psykisk hälsa med mindre oro och stress. Det har också visats sig vara en stark bidragande faktor till integration och god utveckling för barn. Rätten till familjeåterförening är en annan fråga som är fundamental för barns grundläggande rättigheter samt en rättssäker asylprocess där barn tillåts komma till tals och deras asylskäl prövas och får skydd.

Alla barn ska ges ett heltäckande skydd

Majoriteten av förslagen till det gemensamma asylsystemet förhandlas fortfarande och det väntas ta lång tid innan de slutliga avgörande besluten fattas. Ett positivt resultat i förhandlingar kring barns rättigheter är den gemensamma policy som antogs i april i år med syftet att stärka skyddet för alla barn som befinner sig på flykt. Det som utmärker policyn är att alla barn oavsett rättslig status och anledning till att vara på flykt ska ges ett heltäckande skydd. UNICEF har tillsammans med många andra barnrättsorganisationer jobbat aktivt med att policyn skulle komma till stånd men också att den ska bli förankrad och tillämpad i praktiken.

Ett viktigt steg vidare i arbetet är de så kallade rådslutsatser som EU:s migrationsministrar antog i förra veckan som uteslutande fokuserar på hur EU:s medlemsstater ska skydda barn på flykt och uppfylla deras grundläggande rättigheter. Rådslutsatserna tydliggör bland annat att barnets bästa ska komma i främsta rummet i alla beslut som rör barn inklusive vidarebosättning, integration och återvändande. Barn måste ges ett heltäckande skydd mot våld, övergrepp och människohandel. Alla medlemsstater ska också särskilt se till barnets bästa i de pågående förhandlingarna av det gemensamma asylsystemet, både för barn i familj och ensamkommande barn. Även om rådslutsatserna inte är rättsligt bindande är de vägledande och fastställer den politiska agendan och pekar ut riktningen för EU:s arbete.

En liten pojke blir buren längs tågspåret i Idomeni, Grekland. UNICEF arbetar hårt för att barn på flykt ska få sina rättigheter tillgodosedda. Foto: © UNICEF/Georgiev

UNICEF vill nu se att policyn och rådslutsatserna omsätts i praktiken. För Sveriges del innebär det att vi står fast vid att inte sätta asylsökande barn i förvar förutom i extrema undantagsfall som sista möjliga utväg, samt ser över bestämmelserna kring rätten till familjeåterförening respekteras och hur fler lagliga vägar kan skapas för barn som är på flykt. Vi vill också se att en mer effektiv och rättssäker asylprövning där ansökningar från barn prioriteras och barns asylskäl blir mer synliggjorda. Detta är inte bara vår skyldighet enligt barnkonventionen utan numera också beslutat vara utgångspunkten för EU:s gemensamma asylsystem.

Vill du veta mer om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

UNICEF Sverige kräver lagändring

Barnets bästa ska alltid komma i första hand. Det säger barnkonventionen. Trots det finns en bestämmelse i utlänningslagen som innebär att socialtjänsten är skyldig att lämna ut uppgifter gällande barnfamiljer som lever gömda eller utan uppehållstillstånd. Därför skickar UNICEF Sverige i dagarna ett brev till inrikesminister Anders Ygeman med uppmaningen att socialnämndens uppgiftsskyldighet måste tas bort.

I dagarna skickar UNICEF Sverige ett brev till inrikesminister Anders Ygeman med uppmaningen att socialnämndens uppgiftsskyldighet måste tas bort. Foto: ©UNICEF/Georgiev

En av konsekvenserna med socialtjänstens uppgiftsskyldighet är att redan utsatta barn i Sverige fråntas rätten till stöd och skydd om de har problem hemma. Till exempel om det förekommer våld, övergrepp eller missbruk i en familj. Socialtjänsten är enligt lag skyldig att erbjuda alla barn i Sverige skydd eller stöd, men på grund av hotet om att familjens uppgifter kan avslöjas blir en kontakt med myndigheten i praktiken omöjlig. Risken är dessutom att skolor och förskolor i förlängningen förlorar tilltron till socialtjänsten och därför drar sig för att anmäla oro för utsatta barn, medvetna om vad följderna kan bli.

Barnen blir de största förlorarna 

Under de år jag arbetat som socialsekreterare har jag träffat barnfamiljer, vars livssituationer varit svåra och påfrestande på olika sätt, men där myndigheternas stöd ändå kunnat fungera som en positiv kraft och påverkat barnets situation i positiv riktning. När enskilda socialsekreterare istället tvingas frångå sitt uppdrag och dessutom ställs inför ett omöjligt yrkesetiskt dilemma till förmån för andra intressen urholkas successivt tilltron till en av välfärdssamhällets allra viktigaste funktioner. Och barnen blir de största förlorarna.

Alla barn som befinner sig i Sverige ska ha tillgång till sina rättigheter enligt barnkonventionen. Vi kan inte göra skillnad på barn och barn. Speciellt inte i ett land som har höga ambitioner att vara det bästa landet för barn att växa upp i. Barnkonventionen och socialtjänstens uppdrag som samhällets yttersta skyddsnät måste tas på allvar och får inte åsidosättas till förmån för andra intressen.

Läs brevet i sin helhet här.

Vill du veta mer om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

UNICEF kräver lagliga vägar för barn på flykt

Antalet barn i världen som flyr ensamma har femfaldigats sedan 2010. Det visar en ny rapport från UNICEF som släpps idag. Majoriteten av dem söker sig till Europa. Barnen tvingas använda livsfarliga rutter och utsätts för våld, övergrepp och utnyttjande. Nu kräver UNICEF fler lagliga vägar för barn på flykt.

Antalet barn i världen som flyr ensamma har ökat med 500 procent sedan 2010. Foto: © UNICEF/Georgiev

Rapporten A child is a child visar de risker som barn utsätts för när de är på flykt. Situationen är särskilt allvarlig i Italien där 92 procent av barnen som anländer till landet är ensamkommande. Den centraleuropeiska rutten anses som en av världens farligaste. Under 2016 omkom 4 579 personer när de försökte korsa Medelhavet till Italien. 700 var barn. Majoriteten av barnens berättelser pekar på att de varit utsatta för människohandel eller utnyttjande på annat sätt. Det kan vara så många som 91 procent.

Orsakerna till att barn flyr ensamma är olika. Många flyr från våld, konflikter, förföljelse, fattigdom eller klimatförändringar. Andra har mer specifika anledningar som att förenas med sina familjer. Oavsett anledning finns det få lagliga vägar för barn att förflytta sig. Familjeåterföreningsregler är mycket restriktiva, humanitära visum existerar inte praktiken och andelen avtalade kvotflyktingar täcker endast 14 procent av behovet enligt FN:s flyktingorgan UNHCR.

I brist på lagliga vägar tvingas barnen att använda livsfarliga rutter och hamnar ofta i händer på smugglare och människohandlare. Våld, övergrepp och utnyttjande är vardag för många barn.

Alla barn har rätt att vara med sin familj

Trots alla faror stoppar det inte barnen från att fly utan trycker istället ner dem under ytan och i osäkerhet och fara. För att minska riskerna för barnen som flyr behövs det fler lagliga vägar att söka skydd, till exempel familjeåterförening. I Sverige har dock rättigheterna för flyktingar och asylsökande inskränkts i både lag och praktisk tillämpning. Regeringen har kraftigt begränsat möjligheten för familjer att återförenas här. Det betyder att den säkraste flyktvägen till Sverige för barn numera i praktiken är stängd.

Alla barn, oavsett rättslig status, har rätt till skydd mot övergrepp och utnyttjande. Alla barn har också rätt att vara med sin familj. Foto: © UNICEF/Georgiev

Alla barn, oavsett rättslig status, har rätt till skydd mot övergrepp och utnyttjande. Barn har även grundläggande rätt till utbildning och hälso- och sjukvård. Och rätt att vara med sin familj.

Nu kräver UNICEF fler lagliga vägar för barn på flykt för att hindra att barn utnyttjas och riskerar livet på flyktvägen. Familjer ska inte behöva splittras och de sociala skyddssystemen för barn måste stärkas. Sverige måste ta ett ansvar för sin nationella flyktingpolitik och vara en stark röst inom EU för de här frågorna.

Var med oss i kampen. Ge en gåva till vårt arbete för barn på flykt

Skolan ska ge samma möjligheter för alla barn

UNICEF Sverige välkomnar flera av förslagen som presenteras i Skolkommissionens slutbetänkande. Dock hade vi velat se ett ännu tydligare barnrättsperspektiv i vissa delar. Vi uppmanar regeringen att fortsätta utveckla skolan för alla barns rätt till en likvärdig utbildning.

I går lämnade Skolkommissionen sitt slutbetänkande till regeringen. Skolkommissionen har haft i uppdrag sedan 2015 att lämna förslag på hur skolan kan höja kunskapsresultat, öka likvärdigheten och förbättra kvaliteten i undervisningen. Uppdraget bygger på resultat från PISA-rapporten 2015. PISA är en internationell undersökning som mäter femtonåringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Rapporten visar att Sverige har höjt sina kunskapsresultat något från tidigare år. Dock har likvärdigheten i den svenska skolan försämrats. Barns uppväxtvillkor blir alltmer avgörande för hur väl de klarar sin skolgång. Vi kommer att analysera förslagen noggrant ur ett barnrättsperspektiv.

Förstärkt arbete mot diskriminering och kränkningar

Hur elever mår har stor betydelse för hur väl de lyckas i skolan. I veckan presenterade OECD en rapport som visar att var femte 15-åring i Sverige känner sig utanför i skolan. Elever som utsätts för mobbning och kränkningar skolkar oftare och har svårare att prestera väl.

UNICEF har tagit fram en arbetsmodell; rättighetsbaserad skola, RBS som utgår från barnkonventionen. RBS-modellen visar att ett aktivt arbete med utgångspunkt i barnkonventionen stärker skolans värdegrundsarbete vilket minskar kränkningar och diskriminerande behandling. När barn får kunskap om sina rättigheter blir de mer aktiva utövare av dem, exempelvis genom att uppmärksamma vuxna på att de utsätts för kränkningar i skolan, i hemmet, av sina jämnåriga eller av andra vuxna. Skolor, i Sverige och i andra länder, som deltagit i RBS-arbetet uppvisar förbättrad trivsel, trygghet och välmående hos elever.

Vi kräver en likvärdig utbildning för alla elever i svenska skolor. Foto: © UNICEF/Zmey

Öka elevernas möjligheter till delaktighet och inflytande

Inflytande är en rättighet i barnkonventionen och fastslaget i skollagen. Inflytande skapar motivation. Det är också gynnsamt för utvecklingen av akademiska färdigheter. Inflytande gör elever mer nöjda med sin utbildning, de känner större tillhörighet till skolan, mår bättre och får bättre självförtroende. Därför föreslår UNICEF Sverige en kompetensutveckling för lärare och skolledare med utgångspunkt i barnets rättigheter för att höja kunskapen om och tillämpning av barns rättigheter bland både vuxna och barn i skolan.

Förbättra likvärdigheten i skolan

UNICEF Sverige välkomnar regeringens förslag om att ett förstärkt statligt ansvar för skolan behövs. Vi har länge krävt att regeringen tar ett ökat centralt utbildningsansvar för att minska ojämlikheten och för att säkra alla barns rätt till en likvärdig och jämlik skola och utbildning. Det är oacceptabelt att bakgrundsfaktorer som socioekonomisk tillhörighet, boendekommun och ursprung i så hög utsträckning får påverka barns utbildning.

Ur ett barnrättsperspektiv är det ett mycket allvarligt problem att barn inte ges samma möjligheter i skolan. En likvärdig utbildning ska gälla för alla barn, med extra stöd för de mest utsatta barnen. Skolan ska fungera som en inkluderande och kompenserande faktor för barn i socialt utanförskap. Ett samhälle som säkrar alla barns rätt till likvärdig utbildning av god kvalitet är ett samhälle som också kommer att stå bättre rustat för framtidens utmaningar.

Vill du veta mer om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

Stärkt skydd för barn på flykt inom EU

Idag har EU antagit en gemensam policy med syftet att stärka skyddet för barn på flykt. UNICEF välkomnar policyn om ett heltäckande skydd för barn på flykt och har drivit ett aktivt påverkansarbete för att få till stånd förslaget. Det är särskilt positivt att den omfattar alla barn och därmed sätter barnets rättigheter i fokus oberoende av ursprung eller rättslig status.

En flicka bärs av sin mamma, på flykt från Mosul i Irak. Foto: © UNICEF/Romenzi

En flicka bärs av sin mamma, på flykt från Mosul i Irak. Idag har EU antagit en gemensam policy med syftet att stärka skyddet för barn på flykt. Foto: © UNICEF/Romenzi

Det är första gången som EU-kommissionen antar en policy av detta slag. Den är unik i och med att den omfattar samtliga barn som befinner sig på flykt, asylsökande, migranter, barn i familj och ensamkommande barn. Policyn har tagits fram mot bakgrund av att man upptäckt många luckor i de existerande skyddssystemen för barn som av olika anledningar befinner sig på flykt. Många barn har fallit mellan stolarna i och med olika länders regelverk och bristande samverkan mellan länder. Detta har varit särskilt tydligt vad gäller arbete med spårning och efterforskning av familjemedlemmar och familjeåterförening. Många länder har också brustit i registrering av de barn som anlänt och brustit i sin skyldighet att tillgodose barnen sina grundläggande rättigheter. Barn på flykt ska genom förslagen i policyn skyddas under hela flyktvägen- från ursprungsland, transitländer till slutdestination.

Här är exempel på några av de åtgärder som föreslås:

  • Fånga upp barnen genom att tidigt registrera dem och utreda deras omedelbara och långsiktiga behov.
  • Aktivt spåra familjemedlemmar och främja familjeåterförening.
  • Utbyta information mellan länder och gemensamt motverka att barn avviker och försvinner.
  • Förbättra mottagandet av barn och bistå med tillgång till utbildning, hälso- och sjukvård och psykosocialt stöd.
  • Inte frihetsberöva barn på flykt utan istället placera dem på adekvata boenden t.ex. familjehem.
  • Skyndsamt bistå barn med ett ombud eller god man som kan stödja och företräda dem.
  • Anta ett helhetsperspektiv vid åldersbedömningar med fokus integritet och värdighet.
  • Prioritera asylansökningar från barn och hantera deras ärenden skyndsamt.
  • Främja hållbara lösningar så som lagliga vägar, stärkt utvecklingsbistånd, barnkonsekvensanalyser vid avslagsbeslut och återvändande samt social inkludering.

Policyn är inte juridiskt bindande men utgör ändå ett viktigt och starkt ställningstagande från EU och alla medlemsstater i arbetet att stärka skyddet för barn på flykt. Det blir en betydelsefull grund och utgångspunkt i det pågående arbetet med gemensamt asylsystem och andra direktiv och lagförslag som utvecklas inom EU på området.

Läs policyn in sin helhet här.

Vill du veta mer om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

Den svenska skolan håller inte måttet

I veckan hölls konferensen ReadMe i Malmö. ReadMe är en samhälls- och kulturkonferens med ambition att lyfta aktuella samhällsfrågor och skapa förändring. UNICEF var inbjudna för att tala om skola, utanförskap och barns rättigheter.

UNICEFs rapport Report Card 13: A league table of inequality in child well-being in rich countries jämför barns levnadsvillkor inom olika livsområden. Sverige lyfts fram som ett exempel på ett av de länder som sjunkit mest vad gäller jämlikheten i levnadsvillkor för barn. Sammanlagt hamnar Sverige på plats 23 av 35 bland jämförda OECD-länder.

Inom området utbildning är siffrorna ännu dystrare. I början av 1990-talet var Sverige i topp vad gäller läsförståelse och likvärdighet, men har nu sjunkit till plats 29 av 35. Skillnaden i läsförståelse mellan genomsnittet och de barn som halkar efter mest motsvarar tre års undervisning.

I rapporten Ungas röster om socialt utanförskap i Sverige berättar barn själva om upplevelsen av sin livssituation. Barnen beskriver känslan av att sakna samma förutsättningar som sina kamrater och hur det påverkar engagemanget för skolan. De berättar hur bristen på framtidstro skapar en känsla av att det redan är kört.

Skolan ska ge alla elever förutsättningar till utveckling 

Ur ett barnrättsperspektiv är den sjunkande likvärdigheten i den svenska skolan ett allvarligt problem. En av grundtankarna i barnkonventionen är att alla barn ska ha samma tillgång till sina rättigheter utan undantag eller diskriminering (artikel 2). I barnkonventionens 29:e artikel står det att skolan ska ge alla elever förutsättningar till utveckling. Det betyder att alla elever, oavsett olikheter i socioekonomisk och kulturell bakgrund, funktionsnedsättningar eller förmågor av olika slag, har rätt till en utbildning som ger dem fulla möjligheter till lärande och personlig utveckling. Och att skolan ska kompensera för skillnader i förutsättningar och förmågor.

I veckan hölls samhälls- och kulturkonferensen ReadMe i Malmö där aktuella samhällsfrågor diskuterades. Foto: © Frank Aschberg

Skolan är den ansvarsbärare i samhället som ska se till att våra barn får sin rätt till utbildning tillgodosedd. Ändå ser vi hur bakgrundsfaktorer som socioekonomiska förhållanden, boendeort och familjeförhållanden får en allt viktigare roll för hur barn klarar sin skolgång. Vi vet att hur skolan fungerar har väsentlig betydelse för hur vi klarar oss senare i livet. En misslyckad skolgång ökar riskerna för arbetslöshet, psykisk ohälsa, kriminalitet med mera. Och en fungerande skolgång är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för barn i social utsatthet.

Förstärker känslan av hopplöshet 

Under de år jag arbetade som utredare inom socialtjänsten träffade jag barn i olika livssituationer, med olika former av utsatthet. Nästan alla de barn jag var i kontakt med bekräftar skolans svårigheter att leva upp till sitt kompensatoriska uppdrag. Att skolan misslyckats med att vara den viktiga skyddsfaktor den borde vara. Bilden blir snarare den motsatta. Misslyckanden i skolan läggs till listan av andra former av utsatthet och förstärker snarare känslan av hopplöshet för barnen. Insatser de här barnen behöver tidigt kommer ofta först längre upp i åldrarna, om ens då. Och då har problemen ofta blivit alltför omfattande.

Plats 29 av 35 jämförda länder är långt ifrån godkänt. Sverige är ett av världens rikaste länder och borde ha alla förutsättningar att ligga i topp när det gäller att tillgodose alla barns rätt till en jämlik och likvärdig skola.

UNICEF Sverige anser att följande punkter måste uppfyllas för att bryta den negativa utvecklingen:

  • Att kunskapen om och tillämpningen av barns rättigheter stärks bland både vuxna och barn i skolan.
  • Att samverkan mellan aktörer som socialtjänst, skola, hälso- och sjukvård och polis förbättras för att minska den sociala utsattheten.
  • Att barn får information och erbjuds delaktighet i frågor som rör dem.

Vill du få information om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

Rättssäkerheten för barn på flykt satt ur spel

Idag överlämnas utredningen som utvärderat hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015 till regeringen. Vår chefsjurist Christina Heilborn har ingått i utredningen som expert och berättar här om slutsatserna och lärdomarna ur ett barnrättsperspektiv.

År 2015 kom det 163 000 asylsökande till Sverige. Av dem var 70 000 barn, varav 35 000 var ensamkommande. Utredningen har haft i uppdrag att göra en kartläggning av händelseförloppet under hösten 2015 och att utifrån det analysera regeringens, myndigheternas och kommunernas ansvar och beredskap. Utifrån kartläggningen och analysen har lärdomar dragits för att stärka förmågan hos samhället att hantera en eventuell liknande situation. Fokus för utredningen har varit myndigheternas och civilsamhällets mottagande av de människor som kom.

Utgångspunkterna har varit de krav som måste ställas på mottagandet utifrån Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter och barnets rätt och rättssäkerhet. Mänskliga rättigheter och rättssäkerhet gäller varje individ som tas emot och även i en ansträngd situation. Andra utgångspunkter har varit att all maktutövning måste ha stöd i lag och allas likhet inför lagen.

En utredning har tagits fram som utvärderat hanteringen av flyktingsituationen i Sverige 2015. Foto: © UNICEF/Georgiev

Generellt konstaterar utredningen att ingen i Sverige var förberedd på att ett så stor antal människor på flykt skulle komma till Sverige hösten 2015. Detta trots omvärldsbevakningar och prognoser. De flesta myndigheter och kommuner gjorde dock så gott de kunde trots brister i samordning, styrning och ledarskap. Civilsamhället spelade en stor roll och gjorde viktiga insatser.

Det mest allvarliga som utredningen konstaterar är att rättssäkerheten i flera hänseenden sattes ur spel, särskilt när det gäller de ensamkommande barnen under 18 år. Det handlar till exempel om:

  • rätten att registreras som asylsökande
  • rätten till god man
  • rätten till tillgång till asylprocessen
  • rätten till omvårdnad
  • rätten att skyddas mot exploatering

Utöver dessa rättssäkerhetsgarantier som gäller för varje individ följdes inte barnkonventionen heller när det gäller:

  • rätten till hälso- och sjukvård
  • rätten till utbildning
  • rätten till rehabilitering
  • rätten till skälig levnadsstandard

Kritiken är mycket allvarlig och understryks i Barnombudsmannens rapport som ligger till grund för utredningens slutsatser.

De lärdomar utredningen drar för att uppfylla rättssäkerhetskrav och internationella åtaganden är att barn på flykt måste få och har rätt till:

  • korrekt information
  • tillgång till asylprocessen
  • tryggt och säkert mottagande

Den viktigaste slutsatsen är att internationell rätt, såsom barnkonventionen, även gäller i tider av stor belastning och ansträngning och att det under inga omständigheter är godtagbart att sätta sådana bestämmelser ur spel.

Det är till och med så att i tider av kriskänsla är de här kraven särskilt angelägna att hålla fast vid, så att barns liv och säkerhet inte äventyras. En avgörande faktor för att få rättsstatens maskineri att fungera är ledning och samordning mellan myndigheter och civilsamhället.

Vill du veta mer om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

 

 

Barn måste ha ett absolut skydd mot människohandel

Idag skickar vi in vårt remissvar på Människohandelsutredningen. UNICEF Sverige har tittat på de förslag som rör barn. Vi ser positivt på förslagen i utredningen som syftar till att ge ett ökat straffrättsligt skydd för barn som utsätts för människohandel. Vi anser dock att ytterligare åtgärder är nödvändiga för att tydliggöra och uppmärksamma barns särskilda utsatthet och rätt till skydd och öka antalet lagförda brott mot barn.

Att det endast finns två fall av människohandel med barn i nuvarande praxis är en tydlig indikation på att lagen inte kan tillämpas som avsett. Enligt utredningen har inga åtal om människohandel med barn väckts mellan 2012 – 2015 trots 82 polisanmälningar och 39 inledda förundersökningar. Människohandel är ett mycket allvarligt och grovt brott som innebär en stor utsatthet för de barn som drabbas och en allvarlig kränkning av deras rättigheter. Enligt barnkonventionen ska staterna vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder för att skydda barnet mot alla former av våld och övergrepp, utnyttjande samt förhindra handel med barn.

Idag skickar vi in vårt remissvar som rör barns särskilda utsatthet i människohandel. Foto: © UNICEF/Frank Aschberg

Barns skyddsintresse är större än vuxnas i enlighet med barnkonventionen. Detta måste framgå tydligt av den svenska lagstiftningen. För att barn ska få ett starkare skydd från att utsättas för människohandel föreslår vi följande:

  • En särskild bestämmelse om människohandel med barn i brottsbalken

Detta skulle öka tydligheten och underlätta rättstillämpningen samt stärka barns rättsliga ställning. Kriterierna för vad som är brottsligt är olika för vuxna och barn. Att skilja på människohandel mellan vuxna och barn ger även en viktig pedagogisk effekt och signal till allmänheten om brottets allvar och särskilt allvarliga inverkan på barn.

  • Strikt ansvar införs för människohandel med barn

Gärningsmannen ska inte under några omständigheter kunna undgå att frias från ansvar om brottet gäller ett barn. Ansvar ska ligga på den vuxna att försäkra sig om att offret inte är under 18 år.

  • Förtydliga exploateringsformerna

Det måste framgå av lagtexten vilka former av hänsynslösa utnyttjanden som barn kan utsättas för. Större hänsyn bör tas till barns särskilda utsatthet och omfatta former av exploatering som är specifika för barn.

  • Ökade utbildningsinsatser

Utbildningsinsatser till polis, rättsväsende och övriga myndigheter prioriteras där fokus på barns särskilda utsatthet, behov och rättigheter ska vara en central del. Specialiserade enheter inom polisen måste inrättas med fördjupad kunskap kring att identifiera barn som är, har varit, eller riskerar bli offer för människohandel.

Läs hela vårt remissvar här.

Läs mer om handel med barn här.

Vill du veta mer om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

Starkare skydd mot barnmisshandel

Det krävs ett starkare skydd mot barnmisshandel. Det skriver vår generalsekreterare Véronique Lönnerblad och vår chefsjurist Christina Heilborn i en debattartikel i Svenska Dagbladet idag.

Sverige var först i världen med att förbjuda aga. Men trots det saknar barn idag ett verkligt skydd mot våld i hemmet. Barnmisshandel ses nämligen inte som ett specifikt brott där barn är särskilt utsatta och sårbara, utan det omfattas av de allmänna bestämmelserna i brottsbalken. Följden kan bli att den som begår övergrepp mot barn  inte straffas.

Våld mot barn bedöms idag under samma brottsrubricering som våld mellan vuxna. Det tas inte hänsyn till barnets beroendeställning gentemot föräldern, eller att barnet befinner sig i en särskilt utsatt situation. Att barnet dessutom utsätts för misshandel i hemmet – i den miljö där det ska vara som allra tryggast – är ytterligare en försvårande omständighet som inte beaktas.

Trots dokumenterade skador och vittnen till händelser läggs många förundersökningar ned. Detta sker trots att föräldern kan ha erkänt misshandeln. Anledningen kan vara att föräldern har uttryckt ånger eller att misshandeln inte varit tillräckligt ”grov”. I vissa fall har polisen ansett att frågan bör hanteras av socialtjänsten och inte av rättsväsendet. I de fall som gått vidare och avgjorts i domstol kan ett liknande resonemang förekomma.

Föräldrarnas pressade situation sätts före barnets upplevelse
I uttalanden från domstol har i flera fall förälderns pressade situation satts före barnets faktiska upplevelse av händelsen. Förälderns våld mot barnet har ansetts vara en ”befogad tillrättavisning”, alternativt har våldet inte bedömts vara tillräckligt allvarligt då smärtan inte ansetts som så stor. Med andra ord finns det både en tillåtande attityd och ett juridiskt handlingsutrymme för att föräldrar utövar våld mot sina barn.

Så var till exempel fallet i en tingsrättsdom där en styvpappa stod åtalad för ofredande efter att ha tejpat för sin tioårige styvsons mun med silvertejp. Pojken blev tejpad bakifrån och tejpen, som täckte hela ansiktet, gjorde att han inte kunde andas eller tala ordentligt. Pojken berättade att han varit tejpad i två – tre minuter och försökt ropa på hjälp ett 40-tal gånger. Tingsrätten ansåg att pojkens berättelse skulle bedömas med försiktighet, på grund av hans låga ålder och att han av rädsla kunde ha misstagit sig på hur långt händelseförloppet egentligen var. Rätten ansåg istället att det ingick i rollen som styvpappa att sätta gränser för olika typer av beteenden. Mot denna bakgrund ansågs styvpappans agerande inte utgöra ett brott i brottsbalkens mening. Åtalet ogillades och styvpappan friades.

Idag kan du läsa vår debattartikel i Svenska Dagbladet som argumenterar för starkare skydd mot barnmisshandel. Foto: ©UNICEF/Frank Aschberg

Mer än vart tionde barn uppger att de blivit slagna av en vuxen
Det finns också luckor i det rättsliga skyddet för de barn som tvingas se när den ena föräldern blir slagen. Det är nämligen inte ett brott att låta barn bevittna misshandel i hemmet. Detta trots att forskning visar att effekterna är desamma som att utsättas för direkt våld. En övervägande del av de pojkar som bevittnat våld i hemmet blir dessutom själva våldsutövare.

Det är nu snart 40 år sedan som Sverige förbjöd barnaga. Men trots det så uppger fortfarande mer än vart tionde barn i den senaste nationella kartläggningen att de har blivit slagna av vuxna i hemmet under det senaste året. Det visar att det nuvarande förbudet har brister och inte ger barn tillräckligt skydd mot misshandel.

Enligt barnkonventionen har barn rätt till skydd från alla former av våld. Detta innefattar såväl fysisk som psykisk misshandel, det vill säga även att bevittna våld. Frågan om våld mot barn måste därför prioriteras när barnkonventionen blir lag. De luckor som finns i rättssystemet idag måste täppas till, och barnen måste garanteras det skydd som de har rätt till. Det innebär i praktiken att det krävs ändringar både av lagen och själva attityden till att barn blir misshandlade.

UNICEF Sverige kräver därför:

  • Att det införs en särskild bestämmelse i brottsbalken om misshandel mot barn.
  • Att definitionen av våld mot barn också ska innefatta barn som bevittnar våld i hemmet.
  • Att det införs tydliga nationella bestämmelser för hur socialtjänsten, polis, socialtjänst och rättsväsende ska arbeta tillsammans i ärenden som rör barn som utsätts för våld i hemmet.

Här kan du läsa artikeln på Svenska Dagbladets hemsida.

Vill du veta mer om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.