Funktionsnedsättning ökar risken för diskriminering

En rapport framtagen av UNICEF, Seen, Counted, Included. Using data to shed light on the well-being of children with disabilities, visar på att barn med funktionsnedsättning löper 41 procent större risk att bli diskriminerade. Finns de inte med i den officiella statistiken blir de politiskt och socialt ”osynliga”. Det här ökar risken för marginalisering och kränkningar av barnens rättigheter. 

Rapporten visar även, likt vår erfarenhet, att barn med funktionsnedsättning upplever stigma och diskriminering i alla delar av livet. Även om barns förutsättningar skiljer sig åt i olika länder visar rapporten att inget samhälle gör tillräckligt för att säkerställa alla barns grundläggande rättigheter enligt barnkonventionen och Agenda 2030. 

Förebygga fördomar är allas ansvar

Barn med funktionsnedsättning möter ofta fördomar. Förändring är möjlig och nyckeln ligger i en ökad inkludering.

Som en del av H&M Foundations stöd till UNICEFs arbete med barns tidiga utveckling och lärande, lanseras nu kampanjen Be Inclusive. Kampanjen har som mål att öka medvetenheten om att barn med funktionsnedsättning har en självklar rätt att delta i samhället på samma villkor som alla andra.

Syftet med kampanjen är också att stärka världens nästan 240 miljoner barn som lever med en funktionsnedsättning. Att få föräldrar, lärare, vänner och andra runt dessa barn att förstå att vi alla har ett ansvar när det gäller att skapa en mer inkluderande värld. Att förebygga fördomar är allas ansvar och kampanjen kräver handling.

Kampanjen Be Inclusive lanseras av UNICEF tillsammans med H&M Foundation. H&M Foundation ger stöd till UNICEFs ECD Disability Program med fokus på insatser i Peru, Bulgarien och Uganda. Kampanjen fokuserar på inkludering av barn runt om i världen som lever med funktionsnedsättning.

Sedan augusti 2020 samarbetar UNICEF med Ericsson för att kart­lägga skolors till­gång till internet­uppkoppling i 35 länder. Nu släpper The Economist Intelligence Unit (EIU) en ny rapport, Connecting Learners: Narrowing the Educational Divide, som visar att genom att ge skolor till­gång till internet och digitalt lärande kan världens minst upp­kopplade länder inte bara ge barn bättre möjlig­heter, utan också höja sitt BNP med upp till 20 procent.

En välutbildad befolkning har större möjlig­heter att driva på den ekonomiska utveck­lingen i sitt land, och här är till­gången till digitalt lärande av största vikt – något som inte minst blivit tydligt i samband med corona­pandemin. 

Två av tre skolbarn saknar idag internet­uppkoppling

I mars 2020 hade skol­stäng­ningar resulterat i att hela 89 procent av världens elever – 1,5 miljarder barn – stod utan den skol­gång de har rätt till. En siffra som sedan ökade till 1,6 miljarder barn när det var som värst. Samtidigt har två av tre skol­barn idag inte tillgång till internet­uppkoppling. Pandemin har orsakat en global utbild­nings­kris.

När barn och unga saknar till­gång till all den infor­mation som finns på nätet, har de färre möjlig­heter att lära sig, utveck­las och nå sin fulla potential. Det digitala gapet måste stängas, något som kräver globalt sam­arbete, ledar­skap och inno­vation inom finans och teknologi.

Rapporten lyfter fyra viktiga nyckel­faktorer för att åstad­komma detta:

1. Samarbete
   Regeringar och den privata sektorn måste sam­arbeta för att se till att skolor dels får till­gång till internet och digitala verktyg, och dels att det inte­greras på ett effek­tivt sätt i utbild­nings­systemen.

2. Prisvärda och till­gängliga lös­ningar
   Att bygga infra­struk­tur för att säkra till­gången till internet är steg ett. Men man måste också kunna nyttja till­gången på ett menings­fullt sätt. Dålig kvalitet och höga kostnader får inte bli ett hinder. Regeringar, företag och telekom­branschen måste fokusera på både hög kvalitet och pris­värda lös­ningar. 

3. Internet och digitala verktyg måste ingå i läro­planen
   När pris­värd till­gång till internet har säkrats, måste det också inte­greras på ett effektivt sätt i läro­planen. Lärare måste få utbild­ning och verktyg för att kunna utföra sitt jobb på ett bra sätt.

4. Barn måste skyddas på nätet
   Förbättrad till­gång till internet och digitala verktyg ger barn oändliga möjlig­heter att lära sig och utveck­las. Men, det ökar också risken för att barn utnyttjas online. En risk som ofta inne­bär att lärare och föräldrar känner mot­stånd mot en ökad internet­användning. För att säker­ställa att barn får till­gång till alla för­delar med internet, krävs också att de kan nyttja nätet på ett tryggt och säkert sätt.

När barn och unga får fler möjlig­heter att lära sig och utveck­las, har de också större chans att nå sin fulla potential. Till­sammans med Ericsson kart­lägger vi skolors upp­kopp­ling i 35 länder, för att nå vårt mål att minska det digitala gapet och ge fler barn en ljusare framtid.

Läs mer om samarbetet

Läs hela rapporten från EIU

Internet spelar en allt större roll i barns och ungas vardag. En generation som är uppvuxen med internet och smartphones kopplar nu dagligen upp sig för att umgås med vänner, koppla av, utföra skolarbete med mera. 

Den pågående pandemin har också synliggjort vilken roll digitaliseringen spelar. Dels när det gäller att ge barn tillgång till utbildning, och dels att barns ökade användning av internet kan utsätta dem för risker.

Därför är det extra viktigt att FN:s barnrättskommitté nu äntligen har tagit fram den 25:e allmänna kommentaren till barnkonventionen: barns rättigheter i den digitala miljön. Arbetet har genomförts med stöd från stater, akademin, organisationer och inte minst med barnen själva.

Stater har ett ansvar att skydda barn på nätet

Rättigheterna i barnkonventionen gäller sedan tidigare i den fysiska såväl som den digitala världen. Men för att förtydliga statens ansvar att skydda och stärka barn på nätet, har man tagit fram en moderniserad tolkning av vad barns rättigheter innebär i den digitala världen. 

Kommentaren understryker viktiga frågor och situationer där staten har ett särskilt ansvar gentemot barn, och UNICEF Sverige summerar nedan de viktigaste budskapen.

Förutsättningar, risker och rättigheter

Barns rätt till den digitala teknologin är en förutsättning för att kunna förverkliga deras andra rättigheter enligt barnkonventionen. Digitala medier är också viktiga redskap för att lyfta barns röster och göra dem delaktiga.

Samtidigt innebär internetanvändning ett antal risker för barn, genom det som kan benämnas som content, contacts och conduct:

• skadligt innehåll (content)
• kontakter, såsom mobbning eller sexuella övergrepp (contacts)
• skadliga metoder (conduct), såsom otillåten insamling av personuppgifter

För att säkerställa att barns rättigheter inte åsidosätts eller kränks uppmanas världens regeringar att:

• se över nationella lagar och regler, inte minst när det gäller att se till att barn inte drabbas negativt av företags aktiviteter på nätet
• ta särskild hänsyn till hur digital teknologi påverkar barn i den tidiga barndomen
• stötta vårdnadshavare med rätt kunskaper för att kunna ge sina barn vägledning och skydd i deras användning av internet
• inrätta effektiva rättsmedel för barn och föräldrar när barns rättigheter kränks på nätet

Sist men inte minst poängteras vikten av att överbrygga den digitala klyftan för att motverka ojämlikhet och se till att inget barn lämnas utanför.

Vad gör UNICEF?

Vi ser digitalisering både som en möjlighet och en förutsättning att alla barn ska kunna nå sin fulla potential. UNICEF samverkar med aktörer runt om i världen för att göra internet till en tryggare plats för barn och unga genom att förebygga och bekämpa våld och övergrepp på nätet. 

Sedan augusti 2020 samarbetar UNICEF också med Ericsson för att globalt kartlägga skolors tillgång till internet. Syftet är att identifiera var uppkoppling saknas och bidra till att skolor och barn världen över får tillgång till internet, information och möjligheter att påverka.

Lulu Li
Barnrättsrådgivare företag, UNICEF Sverige

Förra veckan hade jag förmånen att tala vid branschorganisationen Giva Sveriges insamlingsforum. Det slog mig att vi alla var eniga om att det är tillsammans med näringslivet vi kan göra störst skillnad och att vi måste hjälpas åt. Frågan är hur? 

Tidigare har företagssamarbeten framför allt handlat om sponsorskap eller sponsorsamarbeten. Ett samarbete kunde då innebära att företagets anställda eller kunder fick biljetter till olika arrangemang eller aktiviteter. Pengarna var en gåva och saknade krav på motprestation. Det fanns ofta inte någon strategi bakom samarbetet. 

Från bidrag till affärsnytta

Under de senaste åren har kraven på ideella organisationer och civilsamhället ökat, vilket är sunt. Det innebär att vi som organisation behöver vara “på tå” och göra oss relevanta. Vad är det i vår verksamhet som kan vara av intresse för företagen att investera i, så att deras affär växer samtidigt som det bidrar till att skapa varaktig förändring för barn runt om i världen och att vi når de globala hållbarhetsmålen?

Vi som organisation behöver, på ett annat sätt än tidigare, förstå företagets affär för att kunna bidra till affärsnytta. Vi behöver vara relevanta i de sammanhang där företaget har sin verksamhet och kunna visa på effekten av ett samarbete, något som framkom i UNICEFs partnerundersökning hösten 2019. 

Aktivt samarbete – en framgångsfaktor

På UNICEF Sverige har vi under de senaste åren utvecklat en arbetsmodell där vi tillsammans med varje företagspartner enas om vilka effekter vi vill nå med samarbetet, hur företaget kan bidra med sin expertis och hur vi ska mäta detta, det vill säga vilka indikatorer eller KPI:er vi ska följa. Det har visat sig vara en viktig framgångsfaktor för att knyta långsiktiga samarbeten.

Ett exempel är vårt samarbete med Ericsson, som omfattar både ett finansiellt stöd, uppkopplingsdata och teknisk expertis. Det ställer större krav på oss som organisation och innebär en viss utmaning i och med att företagets expertis ska vävas samman med vår egen expertis, men vinsterna med samarbetet gör att det är väl värt ansträngningen. Företags- och organisationskulturer fungerar olika – vi behöver lära känna varandra och förstå varandras behov och sätt att arbeta.

Vi har också sett ett skifte hos flera företag som vill göra skillnad i Sverige. Tidigare har det internationella perspektivet varit i fokus. Det är en spännande utveckling som öppnar upp för nya och kreativa sam­arbeten och idéer. För att möta några av dessa önskemål har vi lanserat konceptet “UNICEF älskar SPORT”, som ger företag möjlighet att bidra till att idrottsföreningar, förbund och distrikt får utbildning i barnkonventionen.   

Oavsett om ett företag vill göra skillnad på lokal, nationell eller internationell nivå, så skapas den mest hållbara utvecklingen i samarbete med civilsamhället. Vi måste kraftsamla för att kunna förändra barns liv och nå de globala målen.

Helene Brinkenfeldt
Chef för företagssamarbeten och filantropi

Samarbeta med UNICEF

Vi vet idag att barn slutar idrotta allt tidigare, att förutsättningarna för att delta i föreningsidrott är ojämlika och att de flesta barn i Sverige inte rör på sig så mycket som rekommenderat. Det finns flera orsaker till detta och problembilden är komplex. Men värdet av att barn deltar i föreningsidrott och tränar fysiska, psykiska och sociala förmågor är stort. För att möjliggöra det behöver vi i större utsträckning utgå från hur verksamheten kan planeras och genomföras på ett sätt som blir så bra som möjligt för barn.

UNICEF älskar SPORT: läs mer

Barn är experter på sina liv och har unik kompetens kring vad de vill göra och utveckla. För att skapa idrottsverksamhet som är inkluderande och meningsfull måste barn få möjlighet att vara med och påverka aktiviteter de själva deltar i. Ledare inom idrotten har dessutom ansvar för att skapa en trygg verksamhet där alla kan delta.

Det är inte okej att kritisera och skälla på barn. Inte heller att selektera och utesluta barn. Hård jargong och press på resultat sänker motivationen till att fortsätta och höga kostnader försvårar deltagande för många barn.

Kvalitetssäkra idrottsverksamheten

Att höra om barn som diskrimineras, far illa eller tappar lusten att idrotta är så tråkigt. Vi borde göra allt vi kan för att barn ska känna glädje och trygghet kring sitt idrottande. UNICEF Sverige vill inspirera och stötta föreningar och ledare att kvalitetssäkra och utveckla sin verksamhet så att den utgår från barnkonventionens princip om vad som är bäst för barn.

Därför vill vi inspirera och stötta fler föreningar och ledare att stärka barnrättsperspektivet inom sin idrottsverksamhet. Detta gör vi genom konceptet UNICEF älskar SPORT där vi föreläser och håller interaktiva workshops samt handleder och stöttar i arbetet för en trygg och bra idrottsverksamhet för barn.

UNICEF älskar SPORT – en framtidsinvestering

För att få större kraft och öka takten för denna utbildningsinsats behöver vi samarbetspartners som kan se till att vi har fler personer som kan utbilda idrottsföreningarna och att vi fortsätt alltid kan ligga i framkant med de främsta metoderna för att få fler barn och ungdomar att leva med god fysisk och psykisk hälsa.

Nu erbjuder vi företag att göra verklig skillnad för barn genom att investera i barns framtid genom att bli partner till UNICEF älskar SPORT. Kontakta mig för mer information eller läs mer på sidan för UNICEF älskar SPORT.

Niklas Birgetz
Affärsansvarig Företag

UNICEF älskar SPORT: läs mer

Lena Andersons teckningar har berört barn och vuxna i flera generationer världen över, sedan hennes första bok kom ut 1972. Julkulans motiv är hämtat ur Lilla Kotten sjunger från 2004, en bok med en samling utvalda visor som Lena illustrerat. Idag är hon en av Sveriges mest älskade barnboksillustratörer och finns utgiven på 28 olika språk i 30 länder.

Lilla Kotten är en av Lena Andersons älskade figurer, men hon är också känd för Maja (Majas alfabet), Linnea (Linnea i målarens trädgård), Storm-Stina och Mollan.

Den handmålade glaskulan finns nu att köpa hos Unicefbutiken och kostar 229 kronor. Den säljs också tillsammans med förra årets julkula (med motiv av Sven Nordqvist) för 399 kronor.

Kulan släpps som tidigare år i begränsad upplaga, och den är ett populärt samlarobjekt för många. Så passa på innan den tar slut:

Köp årets julkula

I Unicefbutiken hittar du också bland annat de traditionella julkorten. All försäljning sker till förmån för UNICEFs arbete för barns rättigheter och 20 procent av den totala försäljningsintäkten går till UNICEFs verksamhet.

Skriv under

Den ökade inter­nationella handeln har medfört stora föränd­­ringar under de senaste decen­nierna i hur företag bedriver sin produk­tion och verk­sam­het. Många svenska och europeiska företag har idag egna verk­sam­heter eller leveran­törer i länder där kränk­ningar av mänsk­liga rättig­heter är vanligt före­kommande och där det arbets­rätts­liga skyddet är svagt. 

Företags verksam­heter påverkar både barn och vuxna

Nästan en tredje­del av världens befolk­ning är idag under 18 år. Det är därför ound­vik­ligt att företag påverkar barn likväl som vuxna. Enligt ILO finns idag runt 152 miljoner barn som omfattas av barn­arbete. Det är direkt skadligt för barns hälsa och utveck­ling. Även andra faktorer som levnads­standard, miljö­föro­reningar och till­gång till vatten och sanitet kan företag ha en påverkan på i sin verk­sam­het, något som i hög grad påverkar barns hälsa och utveckling.

För att uppfylla barns rättig­heter enligt barn­konven­tionen, som nu är lag i Sverige, har den svenska staten en skyldig­het att för­hindra negativa effekter som företag kan ha för barn. En lag som ställer krav på att företag tar ansvar för mänsk­liga rättig­heter kommer också att stärka skyddet för barns rättig­heter.

Frivilliga initiativ räcker inte

Coronapandemin har kastat ljus på de usla arbets­­för­­hållanden som finns i globala leveran­­törs­­led idag. Det handlar om ökat barn­­arbete, slav­­liknande kontrakt och arbets­­tagare som hindras i sin rätt att orga­ni­­sera sig. Löner som är omöjliga att för­­sörja sig på, tvångs­­för­­flytt­­ningar av lokal­­befolk­­ningen, vatten­­föro­­reningar eller kvinnor och barn som utsätts för sexuella över­grepp och våld. 

Pandemin leder till ökad fattigdom och att fler barn tvingas in i arbete för att hjälpa till att ordna mat på bordet till familjen. 

För att verka etiskt och håll­bart i sådana kon­texter måste företag ta ett stort ansvar för sitt agerande. Flera företag arbetar redan kontinu­erligt med dessa utmaningar, men oftast handlar det om egna, fri­villiga initiativ. Det räcker inte.

Företagen kan idag inte ställas till svars

Utan en lag­stiftning kan svenska företag inte ställas till svars för negativ påverkan på mänsk­liga rättig­heter i länder där våra varor produceras. Med en lag­stift­ning får de drabbade ett rätts­ligt skydd. Det inne­bär också att vi med­borgare och konsu­menter kan känna oss tryggare i att inte bidra till att barn eller vuxna far illa när vi handlar. 

Utan en lag måste företag som tar sitt ansvar och väljer att arbeta etiskt och håll­bart konkurrera på ojäm­lika villkor med företag som tar gen­vägar och väljer det billi­gaste alter­na­tivet. Det tycker vi är orimligt – företag som investerar i håll­bar­het borde få stöd i form av tydliga regel­verk och rätt­vis konkurrens.

Det är hög tid för Sverige att agera

Några europeiska länder, där­ibland Frankrike och Nederländerna, har redan antagit lag­stift­ning på området. Besluts­fattare i flera EU-länder har satt igång utred­ningar och tagit fram lag­för­slag som nu disku­teras. Men Sverige har inte, trots rekommen­dationer från såväl Stats­kontoret som Agenda 2030-delega­tionen, utrett en lag­stift­ning på nationell nivå.  Ett av FN:s mål i Agenda 2030 är att utrota barnarbete till år 2030.

Det är hög tid att Sverige nu tar konkreta steg framåt i frågan om lag­stift­ning. Vi som står bakom detta upprop bidrar gärna med vår samlade kunskap i denna process. Vår upp­maning till rege­ringen är tydlig:

Vi vill se en lag­stift­ning som kräver att företag respek­terar mänsk­liga rättig­heter i den egna verk­sam­heten och i sina affärs­rela­tioner. Rege­ringen måste verka aktivt för ett effek­tivt regel­verk på EU-nivå och genast inleda för­bered­elser och konsulta­tioner med företag, civil­sam­hället och fack­föreningar i Sverige.

Det är dags att visa handlings­kraft!
Gör din röst hörd och skriv på för en lag­stift­ning som ser till att företag i Sverige respek­terar mänsk­liga rättig­heter, i Sverige och utom­lands:

Skriv under

Vill ni som företag eller orga­nisa­tion ställa er bakom kampanjen? Hör av er på: hej@visahandlingskraft.nu

Covid-19-pandemin har visat hur viktigt det är med global tillgång till internet. För några av oss har pandemin inneburit att vi får studera på distans och hitta nya arbetssätt. Men för många som lever utan tillgång till internet har möjligheten att studera eller arbeta upphört.

360 miljoner unga är idag inte online

Samarbetet mellan Ericsson och UNICEF är ett viktigt stöd till Giga-initiativet, vars mål är att alla skolor ska få en bra internet­uppkoppling, samt att barn och unga ska få tillgång till information och möjlighet att delta och påverka sin egen utveckling. Initiativet lanserades 2019 och leds av UNICEF och International Telecommunication Union (ITU).

Att identifiera vilka skolor som saknar internetuppkoppling är det första steget inom Giga-initiativet. Kartläggningen av skolor och deras uppkoppling sker genom crowdsourcing, analyser av befintlig data och maskininlärning, och synliggörs visuellt genom en digital karta som är tillgänglig för alla att ta del av.

Ericsson bidrar med finansiellt stöd till UNICEFs globala kartläggningsarbete inom Giga, samt med uppkopplingsdata, viktig teknisk medarbetarexpertis och värdefull branscherfarenhet. De kommer också engagera sin kundbas för att ytterligare främja initiativets mål.

I det treåriga samarbetet ska Ericsson hjälpa UNICEF att identifiera och kartlägga det digitala gapet i 35 länder. Kartläggningen kommer att hjälpa regeringar och den privata sektorn att designa och introducera digitala insatser, för att se till att barn och unga har kontinuerlig tillgång till utbildning.

Alla unga ska ha tillgång till digital information

Världen kan inte uppnå de globala målen eller ambitionen om att alla barn ska kunna uppnå sin fulla potential, om inte alla unga har tillgång till digital information. Digitala plattformar kommer alltmer att vara grunden för framtida arbeten och möjligheter.

Det är kritiskt viktigt att agera nu för att öka den digitala inkluderingen och jämlikheten inom utbildning. Det nya samarbetet mellan UNICEF och Ericsson är ett stort steg på vägen för att minska den digitala klyftan, och öka barns och ungas delaktighet.

Vill ert företag också samarbeta med UNICEF? Det finns många olika möjligheter att till­sammans skapa verkliga föränd­ringar för barn och unga runt om i världen:

Läs mer om företagssamarbeten

På sätt och vis slöts cirkeln när Pernilla Baralt blev UNICEF Sveriges generalsekreterare i höstas. Som barn drömde hon om att arbeta för FN och flickrummet var fyllt av planscher och vykort med UNICEFs logotyp.

– Det finaste man kan göra är att jobba med barn och för FN. Jag är extremt glad att få det här uppdraget, för jag känner att det finns så mycket vi kan göra och förändra. Vi kan samarbeta med näringslivet, med regeringen och med frivilligorganisationerna. Vi ska vara en nod i ett samarbete som kommer att behövas allt mer framöver om vi ska kunna förverkliga barns rättigheter och genomföra Agenda 2030, FN:s globala hållbarhetsmål, säger Pernilla.

Företagssamarbeten som gör skillnad

Under 2018 stod näringslivet för runt 30 procent av UNICEF Sveriges intäkter på drygt 820 miljoner kronor. De resterande 70 procenten kom från privata givare. Till UNICEF Sveriges företagspartners hör bland annat H&M Foundation, Ikea, Sandvik Coromant, Gina Tricot, Borås Tapeter och Brynäs IF.

– Numera handlar det sällan om sponsring i traditionell bemärkelse, utan vi diskuterar fram partnerskap med varje enskilt företag så att det blir en win win-situation för alla inblandade. Ett exempel är Gina Tricot, som är engagerade i Bangladesh där de har produktion. Där stöder de projekt i slumområden i Dhaka som gör att barn får gå i skolan, blir vaccinerade och får tillgång till rent vatten och toaletter.

Bokslutet för 2019 är inte klart än, men ett viktigt tillskott utgör de 140 miljoner kronor som samlades in via UNICEF Sveriges julkampanj. Akelius Foundation, med fastighetsmiljardären Roger Akelius i spetsen, dubblade nämligen alla gåvor som skänktes till UNICEF under november och december.

– Vi driver också ett framgångsrikt utbildningsprojekt tillsammans med Akelius Foundation. Tillsammans har vi tagit fram en digital plattform för barn på flykt, som gör det lättare för barn i flyktingläger att få under­visning och lära sig nya språk. På sikt kommer det att ge tusentals barn en bättre start i livet.

Globala framsteg och utmaningar

Trots att många barn lider världen över finns det indikatorer som pekar åt rätt håll. Barnadödligheten går ned, antalet barn som dör före sin 5-årsdag minskar, fler barn får gå i skolan och färre tvingas gifta sig mot sin vilja.

– Den största utmaningen just nu är att ett av fyra barn lever i en konflikt eller ett katastrofområde. De värsta områdena för barn är Syrien och flera afrikanska länder med svaga regeringar söder om Sahara. Förhållandena i katastrofområdena förvärras av klimatförändringarna. Varje år dör 1,7 miljoner barn till följd av miljöfaktorer. När cykloner och översvämningar blir allt vanligare ökar spridningen av livshotande sjukdomar och bristen på vatten.

Vi arbetar dygnet runt för att barn ska överleva, få sina rättigheter tillgodosedda och nå sin fulla potential. Det är centralt om vi ska nå målen i Agenda 2030 för global hållbar utveckling.

Det finns flera möjligheter för företag som vill kämpa för barns rättigheter tillsammans med oss. Välj det sätt som passar er bäst:

Läs mer här

Kampanjen, som startar den 1 november och pågår till och med nyårs­afton, innebär att Akelius Foundation skänker motsvarande summa som UNICEF Sverige samlar in, både genom gåvor från privatpersoner och från företag, till barnen. Otroligt!

Summan som Akelius Foundation ger kommer att gå till vårt arbete för att ge utbildning till barn på flykt.

Matchningen från Akelius Foundation kommer extra lägligt nu när flykting­strömmarna förväntas bli större, till följd av det upptrappade läget i Syrien. Och i och med den nyheten utmanar Roger Akelius övriga parter inom näringslivet, samt alla svenskar som har möjlighet, att ta sitt ansvar och skänka pengar.

Tack vare din gåva och Akelius matchning får vi nu möjlighet att göra en dubbelt så stor insats för barn på flykt. Stort tack för att du kämpar för barnen tillsammans med oss.

FÖRETAG – Ge en gåva

Varje krona du skänker, blir dubbelt så mycket till barnen. Du kan till exempel köpa ett livsviktigt paket som ger barn på flykt näring, värme, vatten och skydd mot farliga sjukdomar.

HJÄLP BARN PÅ FLYKT

Under de tusen första dagarna i ett barns liv sker utveck­lingen snabbare och med mer komplexi­tet än någon annan tid i livet. Det som händer under den här perioden är därför oerhört viktigt – det är nu grunden läggs för hjärnans fort­satta förmåga till utveckling.

Att få lära sig hur man samspelar med andra och hur språk fungerar är en viktig nyckel till barns hjärn­­utveck­­ling, och med enkla medel kan du som förälder stärka och stimulera den utvecklingen.

TESTA BABY TALK FOR PARENTS

Vad menar vi med baby talk?

Baby talk kan inte över­sättas direkt till ”bebis­språk”. Det inne­bär inte att du ska härma barnets läten eller prata med på­hittade gogo gaga-ord. Baby talk är ett barn­anpassat språk. Använd alltså ditt vanliga språk, men med större fokus på hur du pratar.

Forskning visar att när vi pratar långsammare och mer melodiskt, med varm och glad röst, överdriver vissa ljud, använder ögonkontakt och inter­agerar med bebisarna, så blir det lättare för dem att lära sig nya ord och utveckla sin kognitiva förmåga.

För att hjälpa föräldrar att öva sig i det här viktiga språket har UNICEF och H&M Foundation utvecklat den interaktiva kursen Baby Talk for Parents. Kursen erbjuder gratis övningar i bra sätt att prata med barn, för att stärka deras hjärn­utveck­ling.

Testa kursen själv, eller uppmuntra en förälder i din närhet. Tillsammans kan vi göra stora insatser för att ge barnen den bästa starten i livet:

TESTA BABY TALK FOR PARENTS

Vad är Stafesten för UNICEF?
Stafesten för UNICEF är årets, kanske viktigaste, motionsevent.  Alla som deltar i eventet bidrar nämligen till att skapa en bättre värld för alla barn genom att 125 kr av anmälningsavgiften går direkt till UNICEF. Dessutom är det roligt och ett perfekt tillfälle för ett företagsevent, kick-off eller för att bara motionera.

Hur går det till?
Ett lag består av fem personer som var och en springer fem kilometer. Vill man hellre gå, går det lika bra att göra det. Stafesten för UNICEF passar alla. Efter målgång väntar en god picknick för hela laget. 

Stafesten för UNICEF besöker totalt sju orter runt om i landet

• Stockholm – 21-22 augusti
• Umeå – 28 augusti
• Luleå – 29 augusti
• Örebro – 3 september
• Göteborg – 4 september
• Jönköping – 5 september
• Malmö – 18 september

Ta chansen att delta i en teambildande och rolig aktivitet tillsammans med kollegor, vänner eller samarbetspartners. Anmäl ert lag innan den 24 juni för ett mer förmånligt pris.

LÄS MER OCH ANMÄL ERT LAG

Sedan Postkod­lotteriet startade år 2005 har nu mer än tio miljarder kronor delats ut till ideella orga­nisa­tioner. UNICEF har varit förmåns­tagare sedan 2008 och sammanlagt har vi sedan dess mottagit över 288 miljoner kronor till vårt arbete för barnen. Helt fantastiskt!

Tack vare att Postkod­lotteriet väljer att inte öron­märka sin gåva kommer vi kunna se till att de barn som behöver det allra mest, i kata­strofer där behovet är som störst, får den hjälp de behöver.

Pengar som inte öron­märks gör att vi kan arbeta lång­siktigt och skapa var­aktiga för­ändringar för utsatta barn. Det sänker också administra­tions­kost­naderna vilket inne­bär att ännu mer pengar kan användas till att för­ändra barns liv.

Stort tack till PostkodLotteriet och alla lottköpare!

Inom projektet utbildas och inspireras gymnasie­ungdomar på Barn- och fritids­programmet i Östersund och Skellefteå till att bli ledare för snö­aktivi­teter på skidor och bob. Målet är att ge över 2 000 barn i åldrarna 6-10 år – på fritids­hem på de här orterna – möjlig­heten att testa på lek på snö.

Alla barn har rätt kommer löpande att erbjuda barn olika sätt att leka och glida på snö. Förhopp­ningen är att väcka ett intresse för fysisk aktivi­tet och att barnen söker sig till förenings­livet – där de kan skapa en livs­lång relation till rörelse och natur.

För att alla barn som projektet når ska få sin rätt till fysisk aktivitet till­godo­sedd, oavsett för­utsätt­ningar, ordnar Alla barn har rätt med material som kommer att finnas på fritids­hemmen under hela vintern.

För att göra aktivi­teterna så trygga och lek­fulla som möjligt utbildas fritids­hems­personal, gymnasie­personal och elever på Barn- och fritids­programmet, i pedagogik, miljö­frågor, barnets rättig­heter och snö­kunskap.

I helgen var vi på plats under Vitbergets dag i Skellefteå för att till­sammans med Skellefteå Skid­klubb erbjuda barnen på plats en möjlig­het att prova att åka skidor. En härlig dag med mycket snölek och många skratt, som toppades med ”Barnens Vasalopp”, där alla del­tagare fick en medalj efter målgång.

Läs mer om projektet