Barn i socialt utanförskap

Barn i socialt utanförskap berövas sina rättigheter till delaktighet. UNICEF Sverige arbetar genom att försöka påverka politiker och beslutsfattare, samt skapa opinion. Syftet är att barn i utsatta livssituationer ska få ökad delaktighet i samhället och få sina rättigheter enligt barnkonventionen respekterade.

UNICEFSocialt skyddsnät
Barn i socialt utanförskap

Senast uppdaterad 2023-04-27

Socialt utanförskap som begrepp

Ett flertal begrepp har använts för att beskriva ökade skillnader i levnadsvillkor som vuxit fram mellan olika befolkningsskikt i Europa de senaste årtiondena. Hit hör till exempel fattigdom, marginalisering och socialt utanförskap. Något förenklat kan socialt utanförskap förklaras som ett utvidgat fattigdomsbegrepp, där hänsyn tas till bristande resurser inom en rad livsområden. Vid sidan av utestängning från arbete och konsumtion kan socialt utanförskap till exempel innebära brister i boendemiljö, utbildning, hälsa, politiska resurser och sociala relationer, samt utsatthet för våld. 

Föräldrars situation (bland annat socioekonomiska bakgrund) påverkar i stor utsträckning om barn hamnar i socialt utanförskap. Barn som kommer från lägre socioekonomisk status riskerar även att få sämre betyg, en sämre ekonomi och sämre hälsa som unga vuxna än andra barn (1). 

Att försöka definiera vilka barn som befinner sig i socialt utanförskap är svårt, och riskerar att utelämna barn som har rätt att bli inkluderade i den beskrivningen. Det vi vet dock att en rad riskfaktorer kan öka risken för socialt utanförskap.

Barnombudsmannens rapport "Utanförskap, våld och kärlek till orten" visar att barn själva är medvetna om att de befinner sig i ett utanförskap. I rapporten beskriver ett barn hur hen ser sig som mindre värd än andra barn. När barn får komma till tals och får inflytande upplever de att de kan påverka sin situation i högre utsträckning. Delaktighet beskrivs alltså som en motkraft till känslan av utanförskap och skapar en känsla av att samhället bryr sig om dem. (1)

UN0693570
De barn som löper risk för socialt utanförskap är i första hand barn i ekonomisk utsatthet i kombination med sociala problem och skolsvårigheter.© UNICEF/UN0693570/Filippov

Socialt utanförskap i Sverige

Sverige är ett bra land att leva i för de allra flesta barn och det finns en uttalad målsättning att vara det bästa landet för barn att växa upp i. Trots det hamnar Sverige långt ner på listan när det gäller barns psykiska välbefinnnande i UNICEF-rapporten Worlds of Influence från 2020 som jämför barns situation i världens rika länder (2).

Det görs inte tillräckligt för att fånga upp de barn som mår dåligt och som riskerar att hamna i socialt utanförskap. UNICEFs rapport Fairness for children från 2016 visar dessutom att de barn som halkar efter i det svenska samhället, halkar efter allt mer, och att klyftorna därmed ökar (3). Det finns idag stora skillnader i barns tillgång till utbildning, god hälsa, bra levnadsstandard och känsla av välbefinnande.

Rapporterna visar att barn som inte får tillgång till sina rättigheter inte heller har likvärdiga möjligheter att delta fullt ut i samhället. Det gäller i första hand barn i ekonomisk utsatthet, i kombination med sociala problem och svårigheter i skolan. Det kan handla om bristande tillgång till utbildning, hälsovård, social trygghet, skydd mot våld, delaktighet och inflytande, kultur, fritidsaktiviteter och andra skyddsnät.

Välfärdsinsatser kommer dessutom barn till godo i olika hög grad och kan se olika ut beroende på bostadsort eller bakgrund. En av grundtankarna i barnkonventionen är att barn har fullt och lika människovärde och ska ha tillgång till sina rättigheter utan undantag eller diskriminering.   

Konsekvenser av socialt utanförskap

Barn som växer upp i socialt utanförskap riskerar att hamna i en negativ utvecklingskedja som är svår att bryta. Bristande möjligheter till delaktighet och inflytande riskerar att skapa en känsla av frustration och hopplöshet, vilket i sin tur ökar risken för negativ utveckling på sikt.

Barn i socialt utanförskap har till exempel sämre förutsättningar att utvecklas i takt med jämnåriga kamrater och nå sin fulla potential. De löper högre risk att drabbas av bland annat ohälsa, sociala problem, läs- och skrivsvårigheter, våld, mobbning, ungdomskriminalitet, arbetslöshet, fattigdom, diskriminering.

Barn och unga uppger själva hur ett ekonomiskt och socialt utanförskap ger konsekvenser inom en rad olika livsområden: dålig kost, svårigheter att klara av skolarbetet, negativa effekter på hälsan, dålig självbild och självkänsla, bristande nätverk, svårigheter att behålla vänner, depression, ilska, destruktiva livsval, låga förhoppningar om framtiden med mera (4).

Det enskilda barnet betalar priset för utanförskapet. Men också samhället i stort, då det sociala utanförskapet leder till ökade kostnader för samhället genom exempelvis ökat tryck på hälso- och sjukvård, specialundervisning i skolorna samt sociala kostnader (5).

Vikten av utbildning

Utbildning är en viktig faktor för att bryta socialt utanförskap bland barn och unga. Goda prestationer i skolan och utbildning efter grundskolan är viktiga skyddsfaktorer för barn i utsatta livssituationer. 

UNICEFs rapport An unfair start från 2018 visar på en utbredd ojämlikhet i skolsystemet i länder med stark ekonomi (OECDs medlemsländer) (6). Rapporten visar att pojkar har sämre skolresultat än flickor, att skillnaderna ökar med åldern och att barn som bor och går i skolan i det land de är födda i presterar bättre än barn födda i ett annat land. De barn som lever i ekonomisk utsatthet har sämst skolresultat. Rapporten visar även att Sverige har störst klyftor i Norden och är ett av de länder där graden av ojämlikhet ökar kraftigt från mellanstadiet till högstadiet. Sverige placerar sig dessutom sämre än de nordiska grannländerna gällande både läsförståelse hos femtonåringar och skillnader mellan landets skolor, sett till resultat.

Föräldrars bakgrund har större betydelse för barns resultat i Sverige än i övriga nordiska länder. Rapportens resultat bygger på undersökningar i skolmiljön, vilket innebär att barn som av olika skäl inte går i skolan inte är inkluderade i resultatet. Barn som lever i hemlöshet är ett exempel på en grupp barn som på grund av sin livssituation kan ha svårare att upprätthålla en regelbunden skolgång. Därmed nekas barnen en viktig faktor för att bryta det sociala utanförskapet.

UN0582700
Det enskilda barnet betalar priset för utanförskapet. Men även samhället i stort då det leder till ett ökat tryck på hälso- och sjukvård, sociala kostnader med mera.© UNICEF/UN0582700/Willocq

Socialtjänstens ansvar

Kommunens socialnämnd ansvarar för att det ska finnas en socialtjänst som arbetar för att ge skydd och stöd till de barn som vistas i kommunen och är i behov av samhällets insatser. Socialtjänsten arbetar enligt socialtjänstlagen (8) och har ett stort ansvar och en viktig roll för barnet och dess vårdnadshavare.

Socialt utanförskap i spåren av covid-19

Både svenska och internationella studier visar att den psykiska och fysiska hälsan bland barn är ojämn, något som sker redan i tidig ålder utifrån bland annat socioekonomisk situation, föräldrars bakgrund och familjesammansättningen. 

Barn som redan innan pandemin levde i socialt utanförskap riskerar att drabbas hårdare än andra barn av pandemins effekter, vilket innebär risker både när det gäller barns tidiga livsvillkor, samt långsiktiga förutsättningar för hälsa.

Våra krav till regering och beslutsfattare

Som ett steg i strävan att skapa ett samhälle där alla barn ska ha likvärdiga möjligheter och samma tillgång till sina rättigheter ställer UNICEF Sveriges följande krav på regering och beslutsfattare:

Öka kunskapen hos beslutsfattare, inom myndigheter och i samhället i stort.
Kunskapsläget hos beslutsfattare, myndigheter och samhället i stort, gällande barn i socialt utanförskap och barn i kontakt med socialtjänsten, måste stärkas. Ökad kunskap kan skapa förståelse för olikheter i barns tillgång till sina rättigheter och effekten av det.

Stärk och utveckla samverkan mellan olika samhällsaktörer.
Alltför många barn hamnar idag mellan stolarna när socialtjänst, skola, barnhälsovård och andra instanser avsäger sig ansvar eller saknar gemensamma strategier för att stötta enskilda barn. Samarbetet måste även fungera över kommungränser, så att barn som placeras i annan kommun än hemkommunen inte riskerar att stå utan stöd

Ta aktivt ansvar för att barns rätt till information och möjlighet till delaktighet stärks.
Ju mer utsatt ett barn är desto mindre möjlighet har det att vara delaktigt i frågor som rör barnet. Barn måste få information och återkoppling på ett sätt som är anpassat och förståeligt för dem.

Det måste finnas utrymme för, och ställas krav på, det sociala arbetet i myndighetsutövandet. Kompetensutveckling och implementering av nya arbetssätt och metoder för personal som möter barn – med syfte att öka barns möjlighet till information, återkoppling och delaktighet – är en förutsättning för att barn ska få sina röster hörda.

Ta extra stort ansvar för att garantera rättssäkerheten för barn i kontakt med socialtjänsten.
Alla barn har rätt till en likvärdig och rättssäker process i kontakten med myndigheter. Möjligheten till stöd och skydd från socialtjänsten ska inte vara beroende på boendekommun eller bakgrund. Risk- och skyddsanalyser ska göras utifrån bestämda kriterier, oavsett var i landet barnet bor och vilken socialsekreterare barnet än möter.

Ge alla barn lika rätt till utbildning av god kvalitet oavsett boendeort och bakgrund.
Utbildning en av de allra viktigaste skyddsfaktorerna mot socialt utanförskap. En fullföljd skolgång hjälper utsatta barn att bryta en negativ livscykel. Vi anser att alla barn ska ha tillgång till utbildning av god kvalitet, oavsett bakgrund. Skolan ska vara en plats som lyfter och stärker alla barn, snarare än ett forum som förstärker utanförskap.

Ge barn möjlighet att utkräva sina rättigheter och få upprättelse om de får sina rättigheter kränkta.
Barns möjlighet att klaga om deras rättigheter blir kränkta behöver utvecklas. Det behövs en instans i Sverige, som tar emot individuella klagomål. Barn behöver få möjlighet att vända sig någonstans när de inte får det stöd de behöver eller inte får tillgång till sina rättigheter på ett tillförlitligt sätt.

Växla upp arbetet för att säkerställa barns jämlika uppväxtvillkor i spåren av covid-19.
Covid-19-pandemin har fördjupat klyftorna i samhället och utmanat jämlikheten i barns uppväxt i Sverige. 

Källhänvisning


Relaterade artiklar

sid_2020_hero_0.jpg
Sverige

Konsekvenserna av nätmobbning kan vara förödande. När barn och unga tillbringar mer tid online under covid-19-pandemin ökar risken. I en global kampanj har UNICEF tillsammans med ungdomar, sociala medieplattformar och barnskyddsexperter, tagit fram råd till unga och föräldrar för att stoppa nätmobbning och förhindra att någon drabbas.

IMG_7009.jpg
Sverige

2017 tillsattes en utredning för att se över socialtjänstlagen och i dag lämnar UNICEF Sverige in sitt remissyttrande. Vi konstaterar besviket att utredningen inte når hela vägen fram. Bland annat saknas barns rätt till delaktighet, och direktivet om “inga ökade kostnader” rimmar illa med den verklighet där lagen ska tillämpas.

1509-förslag-generisk-bild-från-kampanj-2013_7.jpg
Sverige

Under senare tid har den eskalerande gängkriminaliteten uppmärksammats stort i media. I många fall är barn både förövare och brottsoffer. En djupt tragisk utveckling, inte minst för ett land med både resurser och förutsättningar att stävja den. Idag äger en särskild debatt rum i riksdagen på temat, och mot den bakgrunden vill UNICEF Sverige ge några konkreta förslag.

Vad säger barnkonventionen?
  1. 2.Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.
  2. 3.Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.
  3. 6.Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.
  4. 12.Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad.
  5. 19.Barn ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp.
  6. 23.Barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv samt hjälp att aktivt delta i samhället.
  7. 24.Barn har rätt till bästa möjliga hälsa, tillgång till hälso- och sjukvård samt till rehabilitering. Traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa ska avskaffas.
  8. 26.Barn har rätt till social trygghet samt till statligt stöd, ifall föräldrar eller annan vårdnadshavare saknar tillräckliga resurser.
  9. 27.Barn har rätt till skälig levnadsstandard, till exempel bostad, kläder och mat.
  10. 28.Barn har rätt till utbildning. Grundskolan ska vara obligatorisk, kostnadsfri och tillgänglig för alla.
  11. 31.Barn har rätt till lek, vila och fritid.