Gå till innehållet
Laddar…

Mark Levengood: ”I mitt testa­mente för­säkrar jag mig om att livet fort­sätter”

Idag gästbloggar Mark Levengood, ambassa­dör för UNICEF Sverige, om sin älskade mamma som gick bort i våras och om hur man kan påverka barns fram­tid även när man inte längre finns kvar.

Mark Levengood vill, genom att skriva in UNICEF i sitt testamente, försäkra sig om att livet fortätter för barn, även när han själv inte längre finns kvar.

När morfar dog var han 89 år gammal. Och min moster, som är rysligt sentimental på ett finländskt sätt, hon tyckte att vi i dödsannonsen skulle skriva såhär: ”Varför?” Morfar var alltså 89. Och min mamma, som inte alls var sentimental, svarade ”Nej, vi skriver såhär istället: Varför inte?”.

Jag kan tycka att mamma hade rätt. Ett liv har en början, ett innehåll och ett slut. Morfar hann under sina dagar delta aktivt i både första och andra världskriget, han tog sig från fattigdom till välstånd och hann även med en älskarinna efter mormors bortgång (älskarinnan pratade i ett så gällt tonläge att hon kunde ha drivit den ihärdigaste i en alltför tidig grav). Morfar var nog rätt nöjd som det var.

Ett tabubelagt ämne

Efter många år här i Sverige tänker jag att det är konstigt att livets slut är så tabubelagt här. De första åren i Sverige arbetade jag inom långvården, och kom att se att en naturlig död är organisk och i regel lugn, vacker och fridfull. Lättast var det för dem som accepterat sin förgänglighet, och planerat för hur de ville ha det.

Marks mamma fick ett händelserikt liv innan hon i våras somnade in. Saknaden blandas med tacksamhet. Dels över henne, dels över att hon fick chans till ett liv.

I våras somnade mamma in, efter ett långt och händelserikt liv. Det var sorgligt och jag var (och är väl än) ledsen. Men saknaden blandas, just när det gäller min mamma, med tacksamhet. Dels över henne, hon var underbar (och jobbig. Och underbar igen), och dels över att hon fick en chans till ett liv.

Hon föddes till en ogift mor och okänd far 1943, hamnade på barnhem vid födseln och blev adopterad först efter krigsslutet. Tack vare det då nybildade UNICEF fick hon vaccin. Mat hade hon, till all lycka, i hemmet. Mamma fick växa, gå i skola, gifta sig (några gånger) och få barn. Starten på hennes liv kom att bli beroende av främlingars välvilja, av sådana som blev föräldrar till den som ingen förälder hade.

Jag blir glad av att veta att mitt liv kan bidra till att nya barn får chansen.

Därför är jag noga i mitt testamente. En dag är det min tur att ligga på sotsängen, och jag kommer bli gladare av att veta att min död, och framför allt mitt liv, kan bidra till att nya barn får chansen. Genom att komma ihåg UNICEF i mitt testamente försäkrar jag mig om att livet fortsätter, vare sig jag är här eller inte. Och det, ser ni…det känns bra.

Mark Levengood

Vill du veta mer om hur du kan testamentera till UNICEF?

Beställ vår kostnadsfria broschyr och läs mer om hur du kan efterlämna en gåva som förändrar liv. Genom att testamentera till UNICEF är du med och ser till att barn får en trygg uppväxt, möjlighet till fortsatt utveckling och vaccin mot farliga sjukdomar. Och viktigast av allt: ditt bidrag räddar barns liv.

Jag vill beställa en broschyr

Victor och Maja Nilsson Lindelöf är våra nya ambassadörer!

Idag är vi stolta och glada över att kunna presentera fotbollsstjärnan Victor Nilsson Lindelöf och influencern Maja Nilsson Lindelöf som nya ambassadörer för UNICEF Sverige. Tillsammans med oss ska de kämpa för barns rättigheter.

Välkomna till UNICEF-familjen, Victor och Maja Nilsson Lindelöf!

Victor Nilsson Lindelöf, fotbollsspelare i Manchester United och i svenska landslaget, och influencern Maja Nilsson Lindelöf ska i sina nya roller öka medvetenheten om de katastrofinsatser som UNICEF bedriver världen över, samt det långsiktiga arbetet som görs för barns rätt till utbildning. 

Vi är så stolta över att numera få presentera oss som ambassadörer för UNICEF Sverige. Vi har länge varit Världsföräldrar men att nu få lära sig ännu mer och sprida UNICEFs viktiga frågor känns så viktigt och stort.

Victor och Maja Nilsson Lindelöf

Rollen som UNICEF-ambassadör är ett ideellt uppdrag som de i Sverige delar med Lill Lindfors, Jenny Strömstedt, Eva Röse, Kajsa Bergqvist, Mark Levengood och Morgan Alling. Internationellt hamnar de i samma sällskap som kända profiler som Lionel Messi, David Beckham och Katy Perry.

– Vi är mycket glada över att nu kunna inleda ett samarbete med Victor och Maja Nilsson Lindelöf. Deras engagemang för barns rättigheter och deras kapacitet att nå nya målgrupper kommer att betyda mycket för vårt arbete att göra skillnad för alla barn, säger Pernilla Baralt, generalsekreterare för UNICEF Sverige.

Varmt välkomna till UNICEF-familjen Victor och Maja!

Victor och Maja Nilsson Lindelöf

Victor föddes 1994 i Västerås och är en svensk fotbollsspelare som spelar för Manchester United och svenska landslaget. Han utsågs till ”årets back” på Fotbollsgalan 2016 och 2019, och tilldelades Guldbollen på Fotbollsgalan 2018 och 2019.

Maja föddes 1993 i Västerås och är en svensk influencer och designer. På Majas sociala medier blandas inspiration inom mode, skönhet och livsstil. Hennes följare får även en inblick i vardagslivet hemma i Manchester där hon och Victor är bosatta. Hon har tidigare bland annat engagerat sig i Radiohjälpens kampanj Musikhjälpen.

Morgan Alling är vår nya ambassadör!

Idag, på barnkonventionens dag, är vi stolta och glada över att kunna presentera skådespelaren Morgan Alling som ny ambassadör för UNICEF Sverige.

Den folkkäre skådespelaren och regissören Morgan Alling blir nu Sveriges sjätte UNICEF-ambassadör och ska i sin nya roll hjälpa till att öka medvetenheten om det arbete som UNICEF bedriver i Sverige och runt om i världen för att främja barns rättigheter.

Morgan är redan en självklar förespråkare för barns rättigheter och har tidigare engagerat sig i vårt arbete, bland annat i frågan som rör våld mot barn. Som barn växte han upp i en dysfunktionell miljö där våld och svek var en stor del av hans vardag. 

– Min väg genom livet har varit krokig, men jag överlevde för att jag vågade drömma om ett annat liv. Idag brinner jag för att hjälpa och stärka barn som behöver det. Barnet har inget ansvar när vuxna sviker men det är alltid de som drabbas hårdast. Det gör mig arg. Därför är jag otroligt hedrad, stolt och rörd över att bli utnämnd till UNICEF-ambassadör, säger Morgan.

Rollen som UNICEF-ambassadör är ett ideellt uppdrag som han i Sverige delar med Lill Lindfors, Jenny Strömstedt, Eva Röse, Kajsa Bergqvist och Mark Levengood. Internationellt hamnar Morgan Alling i samma sällskap som kända profiler som Katy Perry, Shakira och David Beckham. 

– Morgan Alling har ett stort engagemang i våra frågor och han har även tidigare utfört flera uppdrag för oss. Morgan har på olika sätt visat att han är bra på att skapa öppna samtal och diskussion med barn och unga även i svåra frågor. Vi är därför glada över att utse Morgan till UNICEF-ambassadör och på så vis kunna fördjupa vårt samarbete, säger Pernilla Baralt, generalsekreterare för UNICEF Sverige.  

Varmt välkommen till UNICEF-familjen Morgan!

Lite kort om Morgan Alling

Morgan Alling föddes 1968 i Göteborg och är skådespelare, manusförfattare, regissör och föreläsare. Han har medverkat i en rad olika teater- och filmprojekt och medverkar även i olika tv-program. Morgan har medverkat i Let’s Dance och är för många yngre känd som Sunes pappa efter sin medverkan i flera Sune-filmer. 2016 och 2017 ledde han SVT-programmet Morgans mission med fokus på mobbning i skolan respektive arbetsplatsen. 

”Jag ser hur mycket Vincents lilla dotter betyder för honom”

Inför fars dag på söndag reste Mark Levengood med UNICEF till Burundi, för att träffa barn och pappor som lever under lite andra förutsättningar än vad vi gör i Sverige. Idag bloggar Mark om sitt möte med pappa Vincent och hans dotter Alicia, och om vikten av en bra start i livet – oavsett var du bor.

I Burundi finns nästan inga vägskyltar alls. En gång har jag sett en skylt som varnar för en utfart, och i Bujumbura, huvudstaden, såg jag ett rödljus i en korsning, men det var mer som en prydnad. I trafiken här får man klara sig själv, lite som i livet i största allmänhet i detta fattiga land.

Till all lycka står barnen här under UNICEFs beskydd. Vatten, näring, skola, sjukvård – behoven är ändlösa i ett land där mer än hälften av alla barn är kroniskt undernärda och har hämmats i både utveckling och tillväxt.

Köp farsdagpresenter som räddar liv

Idag är vi på väg till en hälsostation där UNICEFs medhjälpare är i full fart med att vaccinera barn. Redan när vi vandrar slänten ner mot det vita huset ser vi mängder av mammor och barn, de sitter under ett solskydd. Många av ungarna är spädbarn, som ligger i sina mammors famn, men även de lite större ungarna håller sig stilla. Det är en av de sorgliga sakerna här i Burundi: undernärda barn orkar inte leka och stoja.

COPYRIGHT/PHOTO: Unicef/Melker Dahlstrand melker@dahlstrand.se +46-70 630 20 88

Ett litet barn väntar tillsammans med sin mamma på att få vaccin. Foto: © UNICEF/Melker Dahlstrand

Sjuksyster tar emot i ett litet rum, pratar kort med mamman, gör anteckningar, ger vaccin till barnet som förvånat och förnärmat börjar gallskrika. När syster får se oss ler hon artigt men lite otåligt, det är så mycket som ska göras och hon vet att hennes arbete är livsviktigt.

För att inte störa för mycket går jag runt, ler lite mot barn som i en storögd kombination av nyfikenhet och fasa tittar tillbaka: något så stort, vitt och skalligt har de nog aldrig sett förr.

Men sedan är det min tur att bli förvånad: i mängden av kvinnor och barn sitter några pappor. Det är INTE en vanlig syn i den här delen av världen. Tolken hjälper mig att prata med en av dem, han heter Vincent. Han håller sin dotter Alicia i famnen, hon är sex veckor så det är dags att hon får sin vaccination.

Vincent talar med en ganska låg röst, men hans argumentation är glasklar: hans fru och han är ense om att Alicia behöver båda sina föräldrar. Han blir glad när hon nu får sina sprutor, det förbereder henne för ett långt liv.

Plötsligt ler Vincent lite. ”Vi bor där bortom kullen. Vill ni se hur vi har det?”

COPYRIGHT/PHOTO: Unicef/Melker Dahlstrand melker@dahlstrand.se +46-70 630 20 88

Mark hälsar på hemma hos Vincent och hans dotter Alicia. Foto: © UNICEF/Melker Dahlstrand

Om Vincents fru blir överraskad över att han tagit med besökare visar hon inte det. Hon lägger sin vänstra hand över sin högra arm när vi skakar hand, det är ett sätt att visa respekt här i Burundi. Deras hem är ett litet tegelhus, inget fönsterglas men rent och prydligt.

Vi sätter oss ner, och pratar, de berättar om huset och svärmor i rummet mot gården, och de två hönorna och tuppen som börjar bli gammal, och kanske att de kan köpa en get till våren. Mest är det Vincent som berättar, hans fru flikar in lite nu och då. Alicia ligger i hans knä, hon gäspar stort.

Egentligen är det ju inte så märkvärdigt, en pappa och hans dotter. Fast i den här delen av Afrika är det ett stort steg i det lilla. När Vincent tittar på sin dotter kan jag se hur mycket hon betyder för honom. Alicia tittar sömnigt tillbaka, hon vet ju inte ännu vad som är viktigt och vad som inte är det.

Men jag vet en sak som är viktig:  Alicia kommer att behöva sina föräldrar, både sin mamma och sin pappa.  I ett land där det fattas trafikskyltar så måste hon ha någon som visar vägen.

Måtte du få ett gott liv, Alicia. Och du, Vincent, kom ihåg: varje dag är Fars Dag.

Mark Levengood, UNICEF-ambassadör.

På söndag är det fars dag, och i UNICEFs gåvoshop hittar du presenterna som räddar barns liv:

Hitta presenten här

Du får ett fint gåvobevis att ge bort, direkt via e-post, och fler pappor som Vincent får en möjlighet att ge sina barn en tryggare start i livet.

 

”Kulorna träffade mig och jag låtsades att jag var död”

I augusti 2017 utbröt våldsamheter i delstaten Rakhine i Burma. Folkgruppen rohingya utsätts för ett fruktansvärt våld och över en miljon barn och vuxna har nu flytt till Bangladesh. Nyligen besökte David Hellenius flyktinglägret Cox's Bazar och mötte barn med ofattbara berättelser.

Se Davids reportage från Bangladesh i sin helhet, ikväll 20.00 i TV4.

Sammanlagt är nu över en miljon rohingyer i behov av hjälp i Cox’s Bazar. Över 700 000 av dem är barn. I mars reste David Hellenius dit och träffade några av de barn och familjer som tvingats fly för sina liv.

De flesta barn hade kommit med sina mammor och många var helt utmattade när de anlände. Flera av dem hade gått fem-sex mil på en vecka. Bland annat träffade David Faruk som berättade om när våldet kom till hans by:

– Jag skadades när kulorna träffade mig och jag låtsades att jag var död. Jag gömde mig sedan i djungeln ett tag efter att militären gett sig av. Sedan hittade min mamma mig och jag fick hjälp.

Faruk, 10 år, visar David var kulorna träffade honom när militären kom till hans by. Foto: Melker Dahlstrand.

Faruk, 10 år, visar David var kulorna träffade honom när våldet kom till hans by. Foto: Melker Dahlstrand.

David träffade också Momtaz och hennes dotter. Momtaz man och tre av hennes barn dödades inför hennes ögon. Hon blev våldtagen och torterad, och huset sattes i lågor. Hon har svåra brännskador på kroppen och även ärr efter att ha blivit huggen med en machete. Hennes enda överlevande dotter har också skador efter att ha misshandlats med machete.

David träffar Momtaz som förlorat nästan hela sin familj i det fruktansvärt grymma våldet. Foto: Melker Dahlstrand. COPYRIGHT/PHOTO: Melker Dahlstrand melker@dahlstrand.se +46-70 630 20 88

David träffar Momtaz som förlorat nästan hela sin familj i det fruktansvärt grymma våldet. Foto: Melker Dahlstrand.

– Det här går inte att förstå över huvud taget. Vi måste hjälpa de här människorna. De måste ha någonstans att ta vägen, de kan inte uppleva mer än vad de har varit med om, säger David efter mötet med Momtaz.

Vad gör UNICEF?

UNICEF finns på plats i Cox’s Bazar och ser tillsammans med myndigheterna till att barnen och deras familjer får rent vatten genom vattenreningsverk och att vi installerar och reparerar brunnar.

Vi vaccinerar också barn mot bland annat kolera och jobbar med det förebyggande arbetet mot sjukdomar, där god sanitet och kunskap om hygien är oerhört viktigt.

– Om organisationer som UNICEF inte fanns här skulle det vara helt förödande för de människor som bor här. De skulle inte haft tillgång till varken rent vatten eller bra sanitet som exempelvis toaletter. Det är mycket enkla saker, sådana som vi tar för givet, säger Edouard Beigbeder, chef för UNICEFs katastrofinsatser i Bangladesh.

COPYRIGHT/PHOTO: Melker Dahlstrand melker@dahlstrand.se +46-70 630 20 88

Foto: Melker Dahlstrand

UNICEF ansvarar också för att skydda barnen i lägret genom så kallade barnvänliga trygga platser där barnen kan få vård, utbildning och psykosocialt stöd för att bearbeta allt det hemska de varit med om.

Davids reportage från Bangladesh kan du se i sin helhet i ”Världens viktigaste kväll – och roligaste”. Ikväll, 20.00 i TV4. Missa inte det.

 

P.s. För att hjälpa alla de barn som flytt våldet i Burma behövs mer resurser. Bli Världsförälder idag och ge hundra kronor varje månad:

Bli Världsförälder nu

 

Nötkrämen räddade Al Jamins liv

När Mark Levengood reste med UNICEF till Filippinerna träffade han Al Jamin, två år. Al Jamin var för en tid sedan svårt undernärd, men nu mår han mycket bättre, tack vare behandling med bland annat näringsrik nötkräm. Nötkrämen och mycket annat hittar du i vår gåvoshop.

 

Tre påsar nötkräm om dagen kan vara allt som krävs för att rädda livet på ett undernärt barn. Krämen innehåller ett stort antal vitaminer och mineraler och är särskilt framtagen för att hjälpa undernärda barn att snabbt gå upp i vikt. Den är förpackad i små portionspåsar som barnet själv kan äta ur och räddar tusentals barn som Al Jamin varje dag.

– Nu är han mycket mer aktiv och busig än han var tidigare, säger mamma Fatima Guzman.

Köp extra många julklappar i år. Nötkrämen och andra produkter som räddar barns liv hittar du i gåvoshopen. Du får fina gåvobevis att lägga under granen, direkt via e-post:

Inget paradis – men en framtid

Idag gästbloggar UNICEFs ambassadör Mark Levengood om sin resa till Mindanao i södra Filippinerna. Det är det fattigaste området i öriket, och har den högsta andelen undernärda barn. Men det finns hopp. Läs Marks egna ord, om mötet med barnen som kämpar för en framtid.

Barnen i Kapai utanför Marawi city väntar på att vaccineras mot polio. UNICEF-ambassadören Mark Levengood reste till södra Filippinerna och mötte barn som är drabbade av fattigdom, naturkatastrofer och våld. Foto: © Melker Dahlstrand

Barnen i Kapai utanför Marawi city väntar på att vaccineras mot polio. UNICEF-ambassadören Mark Levengood reste till södra Filippinerna och mötte barn som är drabbade av fattigdom, naturkatastrofer och våld. Foto: © Melker Dahlstrand

Egentligen är Mindanao en paradisö. På denna filippinska ö är naturen magisk, likaså djurlivet. Man kan bada bland vattenfall, solnedgångarna kastar strålar av guld och rött över palmerna och Sulusjön matar ständerna med loja vågor just de dagarna jag är där.

Det kunde vara ett paradis – om det inte var för fattigdomen. Och kriminaliteten. Och vulkanutbrotten, och supertyfonerna. För att inte nämna jordskalven eller de enormt blodiga släktfejderna som tvingar stora samhällen att evakueras gång efter annan.

Jag tittar ut genom bilfönstret medan UNICEFs platschef Rebecka berättar om livet här. Vi är på väg till en vaccinationscentral utanför Marawi City, en plats där barnen också vägs och mäts och där UNICEF tillhandahåller hjälp för undernärda barn.

Lokalerna är enkla men duger gott. Vitmejade väggar, slitna golv, inget glas i fönstren, bara galler. Överallt mammor och barn som väntar på sin tur. Jag pratar genom tolk med en mamma. Hennes son som vilar i famnen är två år gammal, men ser inte äldre ut än åtta månader. Tolken berättar att barnet ingår i ett projekt där man försöker stabilisera hans vikt och få honom att börja växa.

En extra näringsrik nötkräm hör till UNICEFs mest fantastiska verktyg, små förpackningar som man snittar i ett hörn och så kan barnet suga i sig krämen. Den är så mild att även en mage skadad av svält kan tillgodogöra sig näringen. I vanliga fall kan man ganska snabbt, inom några veckor, vända en usel tillväxtkurva till en riktigt bra, men just detta barn växer långsamt.

Tolken berättar att mamman inte dyker upp två gånger varje vecka, så ibland går det ett tag innan barnet får den näring han måste ha.

Medan tolken översätter för mamman vad han berättat för mig tittar jag på henne. Hon blir generad över att jag fått höra att hon inte alltid kommer med barnet till vårt center, och utan att jag frågar börjar hon berätta:

Därhemma har hon fem barn till. Varje vecka måste hon välja om hon ska ta pengarna och åka buss till stan så den yngsta ska få näring, men då kommer de andra barnen att behöva gå hungriga. Det är inte så lätt, suckar hon, och tittar vädjande på mig, som om hon bad mig att inte döma henne för hårt.

Det svindlar för mig. Vilket fruktansvärt val. Jag som har två barn hemma, tänk om jag någonsin hamnade i en situation där jag måste bestämma vilket av dem som måste svälta? Skulle jag ens kunna leva med ett sådant val?

Det finns ju inget jag kan säga, inget som på allvar kan trösta henne eller göra det lättare. Samtidigt vet jag ju att UNICEF hjälper, och långsiktigt kan lyfta denna mamma och hennes barn ur misären, denna mamma och alla mammor och alla pappor och alla barn. Bara vi får resurserna så har vi medlen.

På vägen tillbaka till Cotabato City berättar jag för Rebecka om kvinnan. Men där jag bara blev modlös, där blir Rebecka full av tillförsikt:

– Vi planerar ambulerande stationer nu, så vi kan nå också de familjer som bor allra längst bort. Det behöver inte vara så dyrt, jag vet att de arbetar med finansieringen i Manilla!

Jag blir så glad. I många år har jag fått resa runt och själv ta del av UNICEFs arbete i fält. Runt hela jorden, i olika typer av samhällen, och varje plats kommer med sina egna svårigheter och problem. Men UNICEF kommer med lösningar, och finns det inga så skapas de!

UNICEF har åtagit sig att hjälpa varje unge, och det åtagandet förändrar barns liv, varje dag, runt hela jorden.

Bilen ringlar nu längs kusten, solen står lägre och skymningen kommer fort, som den alltid gör kring ekvatorn. Jag blickar över Sulusjön. Långt där borta ligger Sverige, så fjärran att det nästan inte finns. Och ändå finns det, i högsta grad. Osynliga broar mellan givare och mottagare, pengar som blir vaccin, mat, skola, sjukvård. Pengar som blir liv och trygghet.

Det är väl inte så att Mindanao någonsin kommer att bli ett paradis för den där lilla skruttungen. Men det är inte paradis han begär, varken han eller hans mamma.

Men framtid.
Vi fixar det.

Mark Levengood, UNICEF-ambassadör.

I jul kan du också vara med och rädda barns liv, och samtidigt ge bort den perfekta julklappen. Handla i gåvoshopen. Där hittar du den livräddande nötkrämen och andra produkter som förändrar barns liv. Beställ senast tisdag 20 december för att hinna få tryckta gåvobevis före julafton.

Mark Levengood på plats i Filippinerna

Nyligen reste UNICEF-ambassadören Mark Levengood till Filippinerna och träffade barn som får hjälp av UNICEF. Han fick bland annat vara med när barnen vaccinerades mot den farliga sjukdomen polio. I gåvoshopen kan du köpa poliovaccin som räddar barns liv. Som tack får du fina gåvobevis att ge bort i julklapp.

 

Polio är en oerhört smittsam sjukdom som sprids via virus mellan människor. I tätbefolkade områden eller områden med dåliga hygien- och sanitetsförhållanden kan viruset spridas extremt snabbt. Det finns i dagsläget inget botemedel mot den dödliga sjukdomen så vaccinet är oerhört viktigt.

Tack vare utbyggda vaccinationsprogram och massiva vaccinationskampanjer har antalet fall av polio i världen minskat med 99 procent från år 1988. 2015 rapporterades endast 106 nya fall i världen. Med enträget och systematiskt arbete är det möjligt att inom en snar framtid helt utrota den dödliga sjukdomen.

UNICEF finns på plats och vaccinerar barnen i Filippinerna och över hela världen.

Var med och rädda barns liv. Och ge bort den perfekta julklappen. Handla julklapparna i gåvoshopen.

Jenny Strömstedt uppmanar mammor att ge bort mors dag

I samband med mors dag vill vi uppmärksamma alla de fantastiska men utsatta mammor runt om i världen, som varje dag kämpar för att skydda sina barn. Nu väljer UNICEF-ambassadören Jenny Strömstedt och skribenterna Underbara Clara och Malin Wollin att ge bort sin mors dag och uppmanar fler mammor att göra detsamma.

Everlyne med tvillingarna Blaise Lokadokoi och Vincent Ereng. Foto: © Dan Lepp

Everlyne med tvillingarna Blaise Lokadokoi och Vincent Ereng som är ett år och sju månader. Foto: © Dan Lepp.

En av alla de fantastiska starka mammor som vi vill hylla och uppmärksamma den här veckan är Everlyne Ewo, 20 år. Hon har tre barn och bor i en by utanför Lodwar i nordvästra Kenya. Huset där familjen bor har hon byggt på egen hand. Everlyne fick sitt första barn, en dotter, när hon bara var 16 år. När Everlyne blev gravid tvingades hon sluta skolan, men hennes dröm är att få avsluta sin utbildning.

I april träffade Jenny Strömstedt Everlyne på en resa tillsammans med skribenterna Clara Lidström och Malin Wollin. Tack vare stöd från UNICEF är alla Everlynes barn vaccinerade och födda på det UNICEF-stödda sjukhuset i Lodwar. Everlyne vet också vikten av att gå till hälsostationen om något av barnen blir sjukt, och hon kommer att kämpa för att alla hennes barn ska få gå i skolan.

För att stötta mammor som Everlyne, har Jenny, Clara och Malin med flera bestämt sig för att de ska ge bort sin mors dag och önskar sig därför inget annat än ett morsdagpaket från UNICEFs gåvoshop. De uppmanar nu andra mammor att #gebortmorsdag för att utsatta mammor runt om i världen ska kunna ge sina barn en tryggare start i livet.

Morsdagpaket 2016_Rodolphe2

Morsdagpaketet innehåller vaccin som ger ett barn fullgott skydd mot mässling och polio, ett myggnät som skyddar mot till exempel malaria, nötkräm som kan rädda ett undernärt barns liv, vätskeersättning mot uttorkning och vattenreningstabletter som renar smutsigt vatten och gör det säkert att dricka. Foto: Rodolphe Foucher.

– Det är det finaste som finns att firas på mors dag. Jag blir glad för varenda teckning. Men i år skulle jag vilja ge bort all omtanke och alla presenter till de mammor ute i världen som befinner sig på flykt, som lever i fattigdom och inte kan ge sina barn mat för dagen, i områden drabbade av torka eller konflikt, säger Jenny Strömstedt.

Du kan läsa mer om Jennys möte med Everlyne i Expressen. Clara Lidström har bloggat om sin resa till Kenya och mammorna hon mötte där, och Malin Wollin har skrivit en krönika i Aftonbladet.

Vill du som mamma hänga på Jennys, Claras och Malins initiativ?

Önska dig ett morsdagpaket och dela bilden på Everlyne eller morsdagpaketet i dina sociala medier. Berätta att du i år vill #gebortmorsdag för att utsatta mammor runt om i världen ska kunna ge sina barn en bättre start i livet.

I gåvoshopen hittar du den perfekta morsdagpresenten för att hylla en mamma i din närhet, och samtidigt stötta mammor som Everlyne över hela världen.

Julklappar kvar att handla? Sista minuten-tips!

När Jenny Strömstedt i förra veckan reste till Libanon med UNICEF fick hon bland annat se hur våra livräddande produkter, som näringsrik nötkräm, används i fält för att rädda barns liv. Varför inte lägga lite nötkräm under granen i år?

Nötkrämen och andra livräddande julklappar kan du köpa i vår gåvoshop. Vi ser till att det kommer fram till de barn som behöver det mest. Nötkrämen kostar 98 kronor för 25 påsar och räddar tusentals liv varje dag. Tre påsar om dagen kan vara allt som krävs för att ett undernärt barn ska överleva.

Du får ett fint digitalt gåvobevis att skriva ut, eller skicka direkt till någon via e-post. Så det gör ingenting om du är ute i sista minuten! God jul önskar vi på UNICEF.

Eva Röse besöker UNICEFs katastroflager i Köpenhamn

Från UNICEFs katastroflager i Köpehamn koordineras och skickas varje år cirka 10 000 laster med förnödenheter till barn överallt på jorden. Häng med Eva Röse bakom kulisserna och se hur det ser ut i världens största lager med livräddande produkter.

Vårt katastroflager i Köpenhamn är till ytan lika stort som tre fotbollsplaner och takhöjden räcker till för att kunna stapla sju lastpallar på varann. Lagret är fyllt med livsviktiga saker som kan rädda och förbättra barns liv – som vaccin, nötkräm, filtar och vätskeersättning.

Vi har även tre mindre lager i Dubai, Panama och Shanghai, för att reducera transporttider och kostnader. UNICEF är världsledande när det gäller att distribuera förnödenheter till barn. Här kan du se var produkterna som köptes i gåvoshopen 2014 hamnade.

Genom att köpa julklappar som räddar barns liv i vår gåvoshop kan du vara med och leverera livräddande produkter från katastroflagret. Allt du handlar skickas direkt till dem som behöver det allra mest, som barn på flykt. Du får fina digitala gåvobevis att ge bort i julklapp, direkt via e-post.

”Här är jag bara ett nummer, jag vill bli en människa igen”

Förra veckan reste vår ambassadör Jenny Strömstedt till Libanon för att besöka flyktingläger och ta del av UNICEFs arbete för barnen. Läs Jennys egen berättelse från resan, om mötet med barnen och deras drömmar.

Grannbarn i ett av tältlägren. Foto: © Melker Dahlstrand

Tarfa och Naela, båda sju år, övar engelska siffror tillsammans med Jenny. Foto: © Melker Dahlstrand

Bergen är i vintervila och himlen är isande klar när vi närmar oss det första lägret i Saadnayel. Det är kallt. Vill det sig illa når temperaturerna minus femton grader på vintern. Flera av barnen som springer längs vägen har plastsandaler på fötterna. Jag ser små smutsiga tår i öppna tofflor bredvid mina stora nedstuckna i grova yllesockor och gummistövlar.

I lägret är allt kontraster. Den vita jorden mot den blå himlen. En detaljrik medelklassvardag som blev liv utan något beständigt. Välbyggda hus med värme och vatten som blev fuktiga skjul i plast att dela med flera andra familjer. Människor med lika rättigheter och möjligheter som förvandlats till icke-önskvärda existenser. Men också vanlig vardag, lek och skratt mot en kuliss av katastrof.

I Libanon, stort som Skåne, finns det 1,1 miljoner flyktingar kvar. Eller snarare 1,8 miljoner. Ingen vet exakt.  För åtta månader sedan stängde regeringen gränsen, men kriget pågår fortfarande och människor fortsätter komma i tusental, dag som natt. Den enda skillnaden är att de nu inte registreras, och blir ännu osynligare.

På vintern kan det bli upp till femton minusgrader i Bekaadalen. Tälten har svårt att hålla snö och väta borta och många barn har inga andra skor än lätta plastsandaler. Foto: © Melker Dahlstrand

Foto: © Melker Dahlstrand

I anslutning till lägren ligger UNICEFs barnsäkra platser dit barn och ungdomar får komma för att fylla sina dagar med mening. De lär sig livskunskap och säkerhet, förbereder sig för kommunal skola och skapar. De skriver sånger som handlar om Syrien, ritar bilder som handlar om Syrien, leker lekar som handlar om Syrien. Drömmen om att återvända hem är både identitet och hopp.

Vissa av barnen har varit så länge i Libanon att det inte längre minns var de kommer ifrån.

Ur ett av tälten i lägret i Faida hörs barnröster deklamera poesi. Dikterna har de skrivit själv. Saymaa, 11, står mitt i rummet:

Saymaa, elva, har skrivit en dikt om sin längtan tillbaka till Syrien. Foto: © Melker Dahlstrand

Saymaa, elva, har skrivit en dikt om sin längtan tillbaka till Syrien. Foto: © Melker Dahlstrand

I Syrien hade jag en trädgård.
I Syrien var jag en prinsessa.
I Syrien hade jag en gata, en adress, ett hus och ett hem.
Här i Libanon är jag bara ett nummer, ett nummer registrerat hos UNHCR.
Åh FN.
Åh stora förenade nationer, jag vill tillbaka till Syrien.
Ta numret du gav mig och låt mig åka tillbaka.  

– Jag vill bli en människa igen, säger hon sedan. Här är det nummer på tältet, nummer på kortet vi måste visa för att få bidrag till mat. De kallar oss inte vid våra namn. Vi är bara siffror.

Barnen vill också att jag ska dela med mig av mina egna nyårslöften. Vad lovar jag mig själv? Vad lovar jag barnen? Tio ögonpar ser uppmuntrande ut. Min otillräcklighet får handstilen att bli näst intill oläslig. Vad skriver jag?

”Jag lovar att försöka göra världen till en lite bättre plats för barn” krafsar jag på pappret, men baxnar inför mitt eget högmod och lägger snabbt till: ”så gott jag kan”.

Så gott jag kan. Så gott vi alla kan.

Jenny Strömstedt, UNICEF-ambassadör
(Texten är ett utdrag ur en artikel som publicerades i Expressen den 19/12.)

Var med och gör världen till en lite bättre plats för barnen du också i jul. Handla julklappar som räddar barns liv i gåvoshopen. Du får fina digitala gåvobevis, direkt via e-post. Så det gör inget om du är ute i sista minuten.

Önskestund med David Hellenius och Leo

David Hellenius är mycket mån om att sonen Leo ska få allt han önskar sig i julklapp. Men Leos önskningar stämmer inte riktigt överens med vad David förväntar sig.

Köp julklapparna som räddar barns liv i UNICEFs gåvoshop. Allt du handlar skickas till de barn som behöver det mest, som barn på flykt. De får fina gåvobevis att ge bort i julklapp. Välj digitala gåvobevis så får du dem direkt via e-post.

Jenny Strömstedt är vår nya ambassadör!

UNICEF Sverige är glada och stolta över att kunna presentera journalisten och programledaren Jenny Strömstedt som vår nya ambassadör.

Foto: © Melker Dahlstrand

Foto: © Melker Dahlstrand

– Jag är glad och ödmjuk inför uppdraget och hoppas kunna bidra till att sprida kunskap om de frågor som gör barns liv drägligare världen över. UNICEF gör ett så viktigt jobb och jag är stolt över att få hjälpa till på ett hörn, säger Jenny Strömstedt.

Övriga svenska UNICEF-ambassadörer är Lill Lindfors, Eva Röse, Kajsa Bergqvist, Mark Levengood och David Hellenius. Internationellt hamnar Jenny Strömstedt i samma sällskap som kända profiler som Katy Perry, Shakira och Roger Moore. Att vara UNICEF-ambassadör är ett ideellt uppdrag.

– Jenny Strömstedt har verkligen visat prov på stort engagemang för våra frågor och tidigare utfört flera uppdrag för oss. Det känns roligt att hon nu vill fördjupa samarbetet med oss, säger Véronique Lönnerblad, generalsekreterare för UNICEF Sverige.

Redan i december reser Jenny Strömstedt med oss till Libanon där hon kommer att ta del av UNICEFs arbete bland syriska flyktingar. Den 30 april i år var hon en av programledarna i Humorgalan i TV4.

Varmt välkommen till UNICEF-familjen Jenny!

Kommer Eva eller Vanna ringa dig?

Imorgon tar vi hjälp av Eva Röse och Vanna Rosenberg för att nå några av de som anmälde sig som Världsföräldrar på Humorgalan men inte ännu har postat det blå kuvertet.

Eva Röse och Vanna Rosenberg.

UNICEF-ambassadören Eva Röse var programledare på Humorgalan och Vanna Rosenberg är en engagerad Världsförälder.

Att vi får in det blåa kuvertet med en underskrift är viktigt för först då blir du Världsförälder på riktigt. Många har förstås redan skickat in och kuverten kommer lådvis till kansliet.  Men en del av de som anmälde sig har missat att skicka in och därför kommer Eva och Vanna ringa några av dem imorgon. Blir det dig?

Läs mer om att bli Världsförälder.