Skolstängningarna kopplat till coronaviruset har resulterat i att 89 procent av världens elever står utan den skolgång de har rätt till. Hela 1,5 miljarder barn. I de mest utsatta samhällena kommer effekterna att sträcka sig över generationer. Hårdast drabbas de redan utsatta barnen, som ofta förlitar sig på skolan för att få skolmat och vatten. Dessutom vet vi att risken att utsättas för våld ökar, då barn som lever i utsatthet går miste om den stabilitet och trygghet som skolan ger.

De så kallade sekundära effekterna av covid-19, som exempelvis tillgång till utbildning, är för barnen högst primära. Baserat på lärdomar från andra skolstängningar, exempelvis i spåren av ebola i Västafrika, är det tydligt att ju längre tid barnen är borta från skolan, desto mindre troligt är det att de återvänder – framför allt om de redan bor i en utsatt del av världen.

När förskolor och skolor stänger ner i veckor står föräldrar i de fattigaste delarna av världen inför valet att hjälpa sina barn med studier hemifrån, eller att arbeta för att kunna försörja sin familj. Barnen är de dolda förlorarna i den här krisen.  

UNICEF ökar arbetet för barns rätt till utbildning

För att barn ska kunna återuppta sin utbildning och fullfölja den på ett säkert sätt har vi tillsatt ytterligare resurser för barns rätt till utbildning i över 145 länder världen över. Vårt arbete innefattar bland annat att:

• Ge stöd till nationella regeringar och partners i att utveckla planer som möjliggör en snabb omställning av utbildningssektorn. 
• Utrusta skolor med hygienpaket och sprida information om hur man förebygger sjukdomar, samt utbilda lärare och vårdgivare i psykosocialt stöd. Därtill arbetar vi för att stödja barns mentala hälsa och förebygga stigma och diskriminering genom att uppmuntra elever och lärare att undvika stereotyper när de pratar om viruset.
• Säkerställa kontinuitet i utbildningen och tillgång till distanslärande, inklusive utformning och förberedande av utbildningsprogram online, via radio och tv.
• Förbättra kunskapsdelning och kapacitetsuppbyggnad för den pågående krisen och för framtida pandemier.

Världens ledare måste kraftsamla

Skolstängningarna påverkar såväl fattiga som rika barn på ett sätt som saknar motstycke. Även om stängning av skolor är ett beslut utifrån en svårhanterad hälsosituation, är riskerna i samband med det betydande.

Den ledande principen i Agenda 2030 är att ingen ska lämnas utanför, och det globala utbildningsmålet handlar om att säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. Ska vi lyckas uppnå det, så måste vi se till att inget barn hamnar på efterkälken. Det är därför viktigt att strategier för att stödja fortsatt lärande för barn tar hänsyn till de mest utsatta barnens behov. 

Investeringar kan inte vänta, det globala samfundet måste stå enat och bistå med resurser, annars kommer det här att få oåterkalleliga konsekvenser för världens unga.

De stora framsteg som har gjorts inom utbildningsområdet de senaste decennierna får inte gå förlorade. Det är bara tio år kvar till att Agenda 2030 ska vara genomfört. Kraftsamlar vi inte nu för att komma tillrätta med barns rätt till utbildning, så riskerar vi att förlora en hel generation.

Vi måste agera både här och nu och möta de långsiktiga effekterna. Att sätta barnens behov i centrum och genomföra barns rättigheter är mer centralt än någonsin. 

Jag är född i den bästa av världar där utbildning anses självklart, även för flickor. Så är det inte överallt, som vi vet.

Men att utbilda flickor har enorma fördelar långt bortom bokstäverna. En flicka som får gå i skolan lär sig att ta hand om sig själv, bidrar till sam­hället och får möjlighet att påverka. Hon får bättre hälsa och föder färre och friskare barn. Hon får bättre inkomst, starkare ställning och en ljusare framtid.

Jag glömmer aldrig glöden och stoltheten jag mötte hos flickorna på skolan i Chennai, Indien. De skulle bli lärare, läkare och forskare. De skulle göra livet bättre för andra. Allt tycktes möjligt!

En del av flickorna var där tack vare att de hade fått hjälp med avgiften till sina skoluniformer, en av orsakerna till att många barn exkluderas från skolan.

Att ge flickor utbildning har enorma ekonomiska och sociala fördelar. Kvinnorna för kunskapen vidare till sin familj, och startar en positiv spiral som gynnar hela samhället och kommande generationer.

”To educate a woman is to educate an entire country”.
Tänk att du kan läsa och förstå det.

Begrunda det och sänd en tacksamhetens tanke till de som gjort det möjligt.

Tack för att ni är med oss!
Eva Röse

Varje år hjälper UNICEFs nuvarande tält miljontals barn genom att användas som hälsokliniker, skolor och barnvänliga platser i krig och katastrofer. Men på grund av klimatförändringar och nya nödsituationer behövde tälten förbättras.

För att de nya tälten ska erbjuda barn en så säker plats som möjligt ställde vi över 1 000 krav på tillverkarna. Ökad motståndskraft vid extrem­väder, förbättrad och rymligare miljö inne i tälten, tillgång till ström och bättre installations- och transportmetoder var några av dem.

Det är viktigt att tillverkarna förstår vilka behoven är i olika klimat. Därför följde de med till Uganda (hett och torrt), Filippinerna (vått och fuktigt) och Afghanistan (kallt).

Slutprodukten blev högeffektiva tält som bland annat innehåller:

• Ett nytt förankringssystem som fäster tälten i olika jordtyper och gör dem säkra under extrema väderförhållanden.
• En väggkonstruktion som ger hela 20 procent mer användbar golvyta inne i tälten.
• Ett fönstersystem som ger bra belysning, ventilation och fullständigt skydd mot insekter.
• Ett inbyggt skuggnät som ger lämpliga temperaturer inne i tälten.
• Ett vinterfodral för kalla klimat.
• Solpanel och el-utrustning för att ge belysning och säkerhet på natten.
• Ett inre foder som ger en mjuk känsla i barnvänliga utrymmen.

De förbättrade tälten är ett bevis på att nya produkter blir som mest framgångsrika när vi kombinerar innovationskunskap med våra med­arbetares kunskap i fält. UNICEFs globala status gör det också möjligt för oss att driva industrin mot att utveckla de bästa produkterna för barn till ett rimligt pris.

Vid en katastrof är det viktigt att så snart som möjligt få igång skol­undervisningen. Dels för att barnen inte ska stanna i sin utveckling, men främst för att det är en bra plats för de barn som behöver återhämta sig från svåra upplevelser.

Vi arbetar nu för att tälten ska användas i så stor skala som möjligt och ge fler barn en säker och trygg plats i en annars kaosartad värld.

Sedan juni i år har 9 272 skolor i Väst- och Centralafrika tvingats stänga på grund av attacker och hot. Som en följd av våldet har 1,9 miljoner barn förlorat sin utbildning och står nu inför en tuff tillvaro och en framtid utan hopp.

Attackerna är inte slumpmässiga. Det ideologiska motståndet mot det som anses vara västerländsk utbildning – särskilt för flickor – är central för många av attackerna i området.

UNICEFs vice chef Charlotte Petri Gornitzka och ambassadören Muzoon Almellehan reste till Mali för att se hur våldet har påverkat barns säkerhet och utbildning.

— De medvetna attackerna och hoten mot utbildning – själva grunden för fred och välstånd – kastar en mörk skugga över barn, familjer och sam­hällen i regionen. Jag besökte ett läger i Mopti, Mali, där jag träffade barn på ett UNICEF-stött center för utbildning. Det är tydligt hur viktig utbild­ningen är för dem och deras familjer, säger Charlotte Petri Gornitzka.

Våldet och hoten skapar stor rädsla i de lokala samhällena – skolor tvingas stänga, lärare tvingas fly och barn förlorar sin skolgång. Men även om traditionell undervisning i klassrum är att föredra är det inte det enda sättet för barn att få tillgång till utbildning.

Därför arbetar UNICEF tillsammans med regeringar för att erbjuda barn – var de än är – alternativ till utbildning. Vi har till exempel startat ett utbildningsprogram via radio, som ger upp till nio månaders undervisning i läskunnighet och matematik. Radioprogrammen täcker inte hela läro­planen, men de ger barn goda grundkunskaper och skapar förutsättningar för att barnen enklare ska kunna komma tillbaka till skolan i framtiden.

Utbildning är det främsta verktyget för att skydda barn från skadligt arbete, människohandel och sexuell exploatering. Barnen skyddas dels direkt genom att befinna sig i skolan istället för på gatan, dels indirekt genom att lära sig att läsa och skriva och därmed kunna tillvarata sina rättigheter.

Det är därför viktigt att alla barn, även de som lever i konfliktdrabbade områden, får tillgång till de kunskaper, värderingar och attityder de behöver för att bli ansvarsfulla, aktiva och produktiva vuxna.

UNICEF och partners uppmanar regeringar, väpnade styrkor, alla parter i konflikterna och det internationella samfundet att göra gemensamma satsningar för att stoppa attackerna och hoten mot skolor, elever och lärare i Väst- och Centralafrika – och att stötta en kvalitativ utbildning för alla barn i regionen.

HJÄLP BARN I KATASTROFER

Hela 263 miljoner barn världen över saknar möjligheten att gå i skolan. Den främsta orsaken är fattigdom. I många länder är skolavgifterna mycket höga, och föräldrar har inte råd att finansiera barnens skolgång.

Andra anledningar är att skolan ligger långt från hemmet eller att barnen behöver stanna hemma för att sköta hushållssysslor. Väpnade konflikter är ytterligare en anledning till att tiotals miljoner barn inte kan gå i skolan. 

GE FLER BARN EN SKOLSTART

Att lära sig att läsa och skriva öppnar dörren till ett självständigt liv med god hälsa, inkomst och möjlighet att påverka. Utbildning är helt enkelt en väg ut ur fattigdom och utsatthet.

Därför kämpar vi över hela världen för att utveckla läroplaner, bygga skolor, utbilda lärare och öka kvalitén på undervisningen. Vi arbetar också för att övertyga regeringar och lokala beslutsfattare om att satsa mer på utbildning.

Fortfarande står hundratals miljoner barn utan skolgång. Med din hjälp kan fler barn få utbildning och en chans till en bättre framtid. Köp ett Skolpaket för 50 barn.

Under ett besök i byn Julangel i östra Gambia träffade jag Fatou Tirera Mbunda. Hennes by hade då nyligen genomgått ett treårigt program utvecklat av organisationen Tostan, som länge fått stöd av UNICEF.

– Mina döttrar är nu vuxna och könsstympades när de var unga. Hade jag vetat det jag vet idag hade jag aldrig låtit dem genomgå det, berättade Fatou.

Ett tydligt exempel på hur könsstympning kan motarbetas

Inom programmet fick byborna bland annat mer kunskap om mänskliga rättigheter, hälsa och barns utveckling. De fick även reflektera över traditionella sedvänjor, som barnäktenskap och kvinnlig könsstympning, och genom diskussioner kom de till insikt om de skadliga konsekvenserna.

I slutet av programmet deklarerade hela byn kollektivt i en ceremoni att de nu tar avstånd från könsstympning och barnäktenskap.

Fatou utsågs till ordförande i bykommittén som bildades genom programmet. Hon upplever att männen i byn numera har mer respekt för kvinnorna och att de är lika delaktiga i gemensamma beslut som männen.

Hon har själv sju vuxna barn, fem flickor och två pojkar. Tyvärr könsstympades hennes döttrar innan byn genomgick programmet och tog avstånd från sedvänjan. Men det kommer inte att hända deras egna döttrar försäkrar Fatou. Alla hennes barn fick också själva bestämma vem de skulle gifta sig med.

Enbart lagar räcker inte

I Gambia stöttar UNICEF också en rad andra aktiviteter som kampanjer via mobiltelefoner, filmer, information i skolor och möten med religiösa ledare. Alla insatser måste göras med kulturell respekt, involvera ungdomar och syfta till att stärka flickor och kvinnors ställning och inflytande.

Lagar mot könsstympning är viktiga som grund, men räcker inte. Vi måste fortsätta utbilda, föra dialog och göra människor medvetna om de skadliga konsekvenserna, om alternativen och om flickornas rättigheter.

Det är mest effektivt när dialogen engagerar hela byn. Just byns kollektiva beslut är det som ofta gör att enskilda föräldrar vågar fatta beslutet att inte låta könsstympa sina döttrar.

Könsstympning av flickor är ett tydligt brott mot FN:s barnkonvention. Inom Agenda 2030 är också ett av delmålen (5.3) att könsstympning och andra skadliga sedvänjor helt ska avskaffas till år 2030.

Och arbetet går stadigt framåt:

• Under de senaste tre åren har antalet flickor som könsstympas minskat i 10 av de 17 länder där övergreppet är som vanligast.
• Under det senaste decenniet har 34 miljoner människor i 21 000 lokalsamhällen öppet tagit avstånd från sedvänjan.
• I Liberia har antalet flickor (15-19 år) som utsätts minskat med 41 procent sedan 1990 minskat och med 31 procent i Burkina Faso.

Det här ger hopp om att fler flickor runt om i världen ska slippa genomlida det ibland livslånga trauma som en könsstympning ofta innebär.

Här hittar du mer fakta om kvinnlig könsstympning och hur UNICEF arbetar för att stoppa den livsfarliga sedvänjan:

Fakta: Kvinnlig könsstympning

Sammanlagt har omkring 1 600 utbildnings­center byggts runt om i flykting­lägren, något som ger barnen som flytt från våldet en möjlig­het till en mer normal vardag igen.

– Jag har gått i skolan i nästan en månad nu, säger Minara, elva år. Det är fint här, det finns ingen lera på golvet.

– Många av barnen har genom­gått svåra trauman. De har utsatts för våld och många har skott­skador, syn­skador eller svårig­heter att prata, säger Iffat Farhana som arbetar med utbild­ning för UNICEF i Cox’s Bazar. Varje barn har rätt till utbild­ning, och med fler skolor och lärare har UNICEF som mål att nå alla barn och hjälpa dem att lära sig, utveck­las och nå sin fulla potential.

Arbetet med att bygga fler skolor fort­sätter. Målet är att 260 000 barn ska få möjlig­het att komma till­baka till skolan under året, vid totalt 2 500 skolor. Kvaliteten på utbild­ningen ska också för­bättras löpande genom att nya och befintliga lärare deltar i utvecklings­program.

Skolan är bästa medicinen mot trauma

När krig och kata­strofer skapar kaos i barnens till­varo, är något så själv­klart som att gå till skolan och leka med sina kompisar den allra bästa medi­cinen. De får vardagliga rutiner som lugnar och skapar en känsla av normalitet.

Barnen får också möjlig­het att leka, skratta och vara just barn – något som är absolut nöd­vändigt för att barn ska kunna komma över hemska upp­levelser.

Här kan du läsa mer om hur UNICEF arbetar för att barn i kata­strofer ska få sina rättig­heter till­godo­sedda:

Fakta: Barn i katastrofer

Med många kreativa initiativ har skolor över hela landet samlat in pengar till UNICEFs arbete för att minska våldet i skolorna i Albanien. Det har sålts deko­rerade glas­burkar, bjudits på under­hållning, varit bloppisar, bull­försälj­ning och bud­skapet har spridits i sociala medier.

Johan Skytteskolan i Stockholm är en av de skolor som har gjort fantas­tiska insatser flera år i rad, och är andra året på raken den skola som i år samlade in mest pengar. Hela 140 118 kronor!

På Lexby Skola i Partille ordnade några tjejer i årskurs 8 en tema­kväll. Det bjöds på fika, sång och musik, och två elever från årskurs 6 höll till­sammans med sin lärare en presen­tation om vad årets Operation Dagsverke gick till.

– Det är jättebra att få vara med och hjälpa andra elever att få det bra i skolan. Det var också kul att vi elever fick jobba och skänka pengar, berättar Aisha som går i åttan på Lexby skola.

Och på Sveriges Ridgymnasium i Varberg gjorde eleverna åter­bruk av gamla glas­burkar som dekore­rades och såldes. Pyss­landet kombi­nerades med fråge­ställ­ningar om mänsk­liga rättig­heter under lektions­tid.

2018 års Operation Dagsverke kommer att gå till UNICEFs utbildnings­program i Albanien. Åtta av tio elever är utsatta för fysiskt våld eller kränk­ningar av skol­personalen i Albanien idag.

Pengarna från Operation Dagsverke 2018 kommer att gå till följande:

Att skapa en modell, ”En skola fri från våld”, för att få en tryggare och bättre miljö i skolan:

• Skolpersonalen får utbildning i hur de kan använda andra metoder än våld och kränk­ningar för att hålla ordning.
• Skolorna får hjälp att utveckla system för att hantera och stoppa fall där elever behandlas illa.
• Bilda grupper med skol­personal, föräldrar, unga och andra i kommunen, som till­sammans utvecklar fler förslag på att göra skolan och staden till en tryggare plats för barn och ungdomar.

Att öka kunskapen bland barn, föräldrar och lärare om:

• Vad våld mot barn är och hur det påverkar barns utveck­ling.
• Hur man kan se tecken på att någon blir utsatt för våld, och vem man ska kon­takta för att stoppa det.
• Vilket stöd som finns för ett barn som blivit utsatt för våld.

Att de svenska eleverna ökar sin kunskap om barns rättig­heter och allas lika värde är också ett viktigt resultat av kampanjen.

1,18 miljoner insamlade kronor är ett fantas­tiskt resultat som kommer att ge många barn i Albanien viktigt stöd och hjälp. Stort tack till alla härliga elever och engagerade skolor!

Vi har även en tävling där skolorna tävlar inom olika kategorier. Vi åter­kommer med resul­tatet utsedd av vår fina jury den 23 januari.

Rapporten An Unfair Start – Inequality in Children´s Education in Rich Countries har under­sökt hur ojämlik­heten i skolan ser ut i olika faser av skol­åldern i 41 av världens rika länder inom EU och OECD. I förskole­åldern mäts andelen barn som går i förskole­klass, medan mät­ningarna för mellan­stadiet och hög­stadiet bygger på skill­naderna i läs­för­ståelse mellan de lägst och högst pres­terande eleverna. Studien under­söker sam­bandet mellan elevernas skol­resultat och faktorer som ursprung, kön, föräl­drars socio­ekonomiska bak­grund samt skol­systemets utform­ning.

Totalt hamnar Sverige på plats 25 av 41 jäm­förda länder, strax ovan­för den tredje­del som pres­terar allra sämst. Rapporten pekar även på att ett lands ekonomi inte är en garanti för ökad lik­värdig­het. Sverige hamnar till exempel långt efter länder som Lettland och Litauen, där de ekono­miska förut­sätt­ningarna är sämre men där lik­värdig­heten i skol­systemet rankas högre.

– Det är anmärknings­värt att Sverige inte ligger bättre till i en inter­nationell jäm­förelse, efter­som vi har en stark väl­färd. Det är djupt oro­väckande att barn riskerar att fastna i ett livs­långt utanför­skap för att skolan inte klarar av att kompen­sera för de skill­nader som finns i barns livs­villkor, säger Christina Heilborn, program­chef vid UNICEF Sverige.

Rapporten visar att skill­naderna i resultat mellan de bäst och sämst pres­terande eleverna i Sverige ökar ju äldre de blir. Nästan var femte femton­åring i Sverige bedöms inte ha de grund­läggande läs­kun­skaper som behövs för att på ett full­gott sätt kunna delta i sam­hälls­livet.

De senaste årens migra­tion har haft inverkan på Sveriges resultat, men enligt rapporten är det inte hela förkla­ringen till varför Sverige inte pres­terar bättre när det gäller att se till att det finns en kvali­tativ utbild­ning och en skola som klarar av att kompen­sera för ogynn­samma livs­för­hållanden. Andra fak­torer som spelar in och påverkar elevernas resul­tat är till exempel föräl­drarnas yrken och skill­naderna mellan olika skolor.

Enligt barn­konven­tionen har alla barn samma rätt att utveck­las till sin fulla poten­tial och att få den kun­skap som krävs för ett bra liv. Trots det ser till­gången till lik­värdig utbild­ning i de rika länderna i världen olika ut för olika barn. Risken är stor att barn som har en sämre utgångs­punkt än sina kamrater när de börjar skolan, hamnar i en ännu mer utsatt position om skolan inte klarar av att kompen­sera för olika för­utsätt­ningar.

– Att se till att barn får lik­värdig utbild­ning av god kvali­tet är den enskilt vikti­gaste skydds­faktorn mot utan­för­skap. Nu är det i stället barnets bak­grund som får styra över hur det ska gå i skolan. Det får konse­kvenser för det enskilda barnet, men också för sam­hället i stort, säger Christina Heilborn.

Rapporten under­stryker att ökad lik­värdig­het inte handlar om att sänka kvali­teten i skolan, snarare tvärtom. I länder med hög lik­värdig­het tenderar genom­snitts­resul­taten att vara höga. Likv­ärdig­het gynnar med andra ord alla elever, även dem som pres­terar bättre än genom­snittet.

UNICEF Sverige föreslår följande för att främja lik­värdig­heten i den svenska skolan:

• Ökat statligt ansvar för en likvärdig skola, så att alla barn får till­gång till utbild­ning med hög kvalitet som kan kompen­sera för ogynn­samma livs­för­hållanden.
• Tillgången till lik­värdig utbild­ning ska gälla för alla barn, med tidiga och riktade stöd­insatser till de barn som är mest utsatta.
• Berörda barn ska själva få vara del­aktiga i åtgärder som rör dem.

Ladda ner rapporten

 

Den första lasten innehöll bland annat 65 tält för att snabbt kunna få upp till­fälliga skolor och hjälpa barnen att kunna fort­sätta sin utbild­ning. Några dagar senare landade ytter­ligare 135 tält och 200 school-in-a-box. En school-in-a-box innehåller allt som behövs för att snabbt sätta upp en skola för 40 barn.

Skolan – bästa medicinen mot trauma

Vid en katastrof är det viktigt att så snart som möjligt få igång skol­­under­­vis­­ningen. Dels för att barnen inte ska stanna i sin utveck­­ling, men främst för att det är en bra plats för barn att åter­­hämta sig från svåra upp­­level­­ser. I skolan får barnen and­­rum och var­dag­liga rutiner som lugnar och skapar en känsla av nor­malitet.

Enligt myndig­heterna i Indonesien har minst 1 185 skolor i Sulawesi påverkats av kata­strofen, något som drabbar över 164 000 elever. Många skolor är nu helt stängda. Vi sam­arbetar med utbildnings­ministeriet och målet är att öppna 450 till­fälliga klass­rum i det drabbade området.

Var med och kämpa för barnen i Indonesien, ge en gåva:

Hjälp barnen i Indonesien

 

Konferensen i Stockholm är startskottet för Operation Dagsverke-kampanjen, och de medverkande eleverna och lärarna från skolor runt om i Sverige fick inspi­ration och tips på hur Operation Dagsverke på bästa sätt kan organi­seras på skolan.

I år går pengarna från kampanjen till UNICEFs arbete i Albanien, där våld mot barn i hemmet och skolan är vanligt. 83 procent av eleverna säger att de utsätts för våld och kränk­ningar i skolan. UNICEF arbetar med att förändra atti­tyder och normer kring våld hos både lärare och föräldrar.

Förra veckan var eleverna Jonilda och Djego från Albanien på besök i Sverige. Förutom konfe­rensen besökte de flera skolor, träffade elever och berättade om sina liv. På konfe­rensen berättade de hur viktigt bidraget från UNICEF är för att utbilda lärare, för­äldrar och elever i att för­ändra atti­tyder och normer kring våld.

Eleverna på konferensen fick också delta i fördjupande work­shops och lyssna på en tanke­väckande före­läsning av Lina Axelsson Kihlblom. Dessutom närvarade UNICEF Sveriges ambassadör Mark Levengood och infor­merade om årets tävling, där skolorna tävlar inom fyra kate­gorier; bästa kreativa initiativ, bästa budskap, bästa film samt högst insamlings­resultat.

Mark presenterade även årets eminenta jury bestående av: Lina Axelsson Kihlblom, Chef för barn- och utbild­nings­för­valt­ningen i Nynäshamn; Lina Hultqvist, ord­förande Sveriges Elevkårer; Viktor Frisk, artist och influencer; Mark Levengood, UNICEF-ambassadör; samt Christina Heilborn, UNICEFs programchef.

Skolorna röstade även fram vilket program Operation Dagsverke 2019 ska stödja. Det program som fick flest röster inne­bär att barn med funktions­ned­sätt­ningar blir bättre för­be­redda inför kata­strofer i Filippinerna. Dit kommer alltså pengarna som samlas in under nästa år att gå.

Operation Dagsverke är en insamlings- och informations­kampanj, riktad till hög­stadiet och gym­nasiet, som har arrangerats av svenska elever sedan 1960-talet. Syftet med kampanjen är att ge elever och lärare i Sverige större kunskap om barns rättig­heter.

Skolorna väljer själva vilken dag som passar bäst att genom­föra insam­lingen. FN-dagen den 24 oktober eller barn­konven­tionens dag den 20 november brukar vara bra dagar att anordna aktivi­teter. Sista insamlings­dag är den 15 december.

Nu önskar vi alla fantastiska och engagerade elever stort lycka till! Till­sammans gör ni en viktig insats för andra elever i vår värld.

Vill din skola också vara med och kämpa för att stoppa våld i skolan i Albanien? Anmäl er här:

Anmäl din skola

 

I en rapport från UNICEF beskrivs hur barnen som lever i de trånga och mycket enkla flyktinglägren i Cox’s Bazar riskerar en osäker framtid, med få möjligheter att utbilda sig och ingen aning om när de kan återvända hem.

En enorm internationell hjälpinsats, ledd av regeringen i Bangladesh, har sett till att flyktingarna har fått den grundläggande hjälp de behöver, och för stunden har risker för större sjukdomsutbrott avvärjts. Men utan en bra skola får barnen sämre möjligheter att hantera situationen de befinner sig i just nu, och de blir också sämre rustade att bidra till sina samhällen i framtiden.

Att se till att den stora mängd barn som plötsligt kom till Bangladesh fick tillgång till utbildning har varit en stor utmaning för UNICEF och partners under året som gått. I juli hade sammanlagt 1 200 tillfälliga skolor satts upp, och nära 140 000 barn hade skrivits in. Men eftersom skolorna är så enkla blir klassrummen ofta överfulla, och de saknar ibland tillgång till vatten.

Nu genomförs en insats för att förbättra kvaliteten på utbildningen som erbjuds, och se till att barnen också får lära sig nödvändiga livskunskaper.

Mer pengar behövs för att ge barnen den utbildning de har rätt till. Ge en gåva till vårt katastrofarbete och hjälp fler barn på flykt i Bangladesh, och i andra i katastrofer:

Ge en gåva

Rapporten uppmanar det internationella samfundet att investera i utbildning av god kvalitet för alla barn från rohingyafolket, särskilt flickor och tonåringar som riskerar att hamna utanför. Regeringen i Burma (Myanmar) uppmanas också att säkerställa att alla barn i delstaten Rakhine, där mer än en halv miljon rohingyer fortfarande befinner sig, får likvärdig tillgång till utbildning.

För att komma till en långsiktig lösning på krisen måste situationen i Rakhine hanteras. Den muslimska befolkningens rättigheter måste erkännas så de får tillgång till grundläggande tjänster som vård och utbildning, och en möjlighet att försörja sig på ett meningsfullt sätt.

I rapporten uppmanas också regeringen i Burma (Myanmar) att skydda barnen från rohingyafolket och alla andra etniska grupper, och göra det möjligt för familjerna att återvända till sina hem på ett tryggt och värdigt sätt.

Här kan du läsa hela rapporten.

– Operation Dagsverke är det finaste, och smartaste projekt en skola kan delta i. Det är viktigt, på riktigt och kopplat till läroplanen. Elevernas engagemang i arbetet när de inser hur orättvis världen faktiskt är och att de kan hjälpa jämnåriga att få ett bättre liv är väldigt svårt att få till på något annat sätt, säger Madelaine Arellano, tidigare t.f. rektor på Primaskolan Farsta.

Upplysta elever engagerade sig med stolthet

Elever som gick på Primaskolan Farsta 2015 vet att världen är orättvis. De kan berätta att många skolor i Tanzania saknar rent vatten och toaletter. Barnens enda väg ur fattigdomen är att studera, men vattnet gör dem sjuka så de hänger inte med i undervisningen. Eleverna är stolta över att de deltog i Operation Dagsverke där de samlade in nästan 20 000 kronor till rent vatten, toaletter och dörrar till toaletterna på 17 skolor i Tanzania.

– Operation Dagsverke väcker studielusten och engagemanget även hos dem med låg studiemotivation, samtidigt som det skapar ett minne för livet. Det ger mer värde än jobb för lärarna, säger Madelaine.

Satsningen på Primaskolan inleddes med ett stormöte där elever från Tanzania berättade om sin verklighet. Farstaelevernas engagemang var omedelbart, de ville inte lämna lokalen och frågorna tog aldrig slut.

Operation Dagsverke följer läroplanen

Mötet följdes upp med filmer och skolmaterial från UNICEF. Eleverna lärde sig mer om barnkonventionen och förhållandena i Tanzania, samt om religion, demokrati och historia. Inte som ett extra arbete, utan som en del i undervisningen och grundläggande för betygen.

Elevrådet ledde arbetet med att samla och förverkliga insamlingsinitiativ, samt att designa skolans egen insamlingssida.

Alla elever samlade in pengar på bästa sätt. En del genom att sjunga och dansa, andra gick med insamlingsbössor och många spred insamlingen via sociala kanaler.

Engagemanget prisades

Det är också möjligt för skolorna att tävla med sina dagsverken inom några olika kategorier:

– Vi vann Instagramtävlingen eftersom så många elever engagerade sig i att dokumentera och sprida insamlingen. Vi fångade även upp två av skolans minst studiemotiverade elever, som hittade sin studiemotivation och kom med i elevrådet, tack vare sitt engagemang i Operation Dagsverke. På så vis kan Operation Dagsverke förändra livet även för barn här i Sverige, säger Madelaine.

Anmäl din skola nu, var med i höst

Operation Dagsverke erbjuder skolor att bidra till en bättre värld samtidigt som kampanjen följer läroplanen och skapar ett starkt engagemang hos eleverna.

I år går pengarna till UNICEFs arbete mot våld mot barn i Albanien, där våld i hemmet och skolan är vanligt. 83 procent av eleverna säger att de utsätts för våld och kränkningar i skolan. UNICEF arbetar med att ändra attityder och normer kring våld hos både lärare och föräldrar.

Anmäl din skola redan idag:

Till anmälan

 

Rapporten visar att konflikt och ett förvärrat säkerhets­läge, ökad fattig­dom och diskri­mi­nering mot flickor har lett till att allt fler barn nu inte går i skolan i Afghanistan.

60 procent av barnen som går miste om sin utbildning är flickor, något som ytterligare spär på köns­diskrimi­neringen i landet. I de värst drabbade områdena – som Kandahar, Wardak och Zabul – går uppemot 85 procent av flickorna inte i skolan.

Rapporten visar också att barn som befinner sig på flykt, eller tvingats till barn­äkten­skap, löper högre risk att inte gå i skolan. Brist på kvinnliga lärare, dåliga skol­bygg­nader och svårig­heter att nå fram med utbildnings­insatser i konflikt­drabbade områden, är också orsaker till att barn – framför allt flickor – hamnar utanför skolan.

Men rapporten innehåller också hoppfull statistik. Studien visar att det är få barn som hoppar av skolan när de väl börjat – 85 procent av de barn som börjar grund­skolan genom­för den till sista klass. 94 procent av pojkarna och 90 procent av flickorna som börjar gymnasiet tar också examen. Utmaningen är alltså att få in barnen i skolan från första början.

För att lösa problemet är det viktigt att barn tidigt kommer i kontakt med skolan, gärna så nära hemmet som möjligt – och ibland till och med i hemmet. Det är särskilt viktigt för flickor eftersom det minskar riskerna med lång väg till skolan i konflikt­drabbade områden.

– Att få flickor och pojkar till skolan handlar om så mycket mer än att bara befinna sig i klass­rummet, säger Adele Khodr, chef för UNICEF i Afghanistan. Det är att skapa rutiner och stabilitet i barnens liv, något som är en mycket viktig inves­tering i ett land som på många platser är otryggt.

I rapporten lyfts fyra viktiga insatser för att säkra barnens, och särskilt flickornas, rätt till utbildning:

• Påverkansarbete i provinser där särskilt många flickor står utanför skolan, bland annat mot religiösa ledare och andra grupper för att få fler flickor till skol­bänken.
• Se till att skolmiljöer är trygga och har bra standard när det gäller toaletter, rent vatten och möjlighet att tvätta händerna.
• Rekrytera och utbilda fler kvinnliga lärare.
• Stoppa barnäktenskap.

Stöd alla barns rätt till utbildning, köp ett student­paket i vår gåvoshop:

Handla i gåvoshopen

 

Läs hela rapporten, Global Initiative on Out-of-School Children: Afghanistan Country Study, som tagits fram av UNICEF, USAID och tanke­smedjan Samuel Hall.